UTVÄRDERING AV MÖTAS. Joakim Tranquist

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV MÖTAS. Joakim Tranquist"

Transkript

1 UTVÄRDERING AV MÖTAS Joakim Tranquist

2 UTVÄRDERARENS KOMMENTAR Tranquist Utvärdering har sedan våren 2012 haft i uppdrag av Kommunförbundet Skåne att utvärdera MÖTAS med syfte att kunna ge underlag för god styrning mot projektets mål medan projektet pågår. En sådan utvärdering genomförs enligt principerna för en lärande utvärdering, vilket innebär dokumentera erfarenheter som uppkommer i projektet samt att kontinuerligt värdera hur väl projektet når sina mål för att möjliggöra förändringar under projekttiden. Denna rapport beskriver resultatet av den utvärdering som genomförts av MÖTAS. Rapporten utgör produkten av det arbete som utförts med utvärderingen, men det har under projektets genomförande förts en löpande dialog med i första hand projektledningen för MÖTAS. På så vis har utvärderingen även varit en process som präglats av en löpande dialog kring utvecklingen i projektet. Att utvärdera innebär i grunden att göra en bedömning av någonting, men detta är en relativ företeelse vad som är bra eller dåligt är begrepp som i de allra flesta fall beror på utvärderarens synvinkel. En central utgångspunkt för utvärderare är därför att veta vad det är man söker efter innan analys görs och slutsatser dras. I denna utvärdering har referensramarna hämtats från de mål som formulerats i den ursprungliga ansökan för MÖTAS. Att utvärderingen sedan genomförts på det sätt som skett präglas till stor del av våra tidigare erfarenheter som utvärderare. Något som kanske mer än annat präglat denna utvärdering är det antagande som vi gör om programteorins betydelse i projektsammanhang, tillsammans med olika faktorers påverkan på den långsiktiga hållbarheten i projektets resultat. I MÖTAS har programteorin varit att genom kompetensutveckling kring det personliga mötet inom vård- och omsorgssektorn bidra till en stärkt personalgrupp samt förbättrade regionala samarbetsformer. Detta ska i sin tur leda till att öka attraktionskraften för att rekrytera och behålla unga inom sektorn. I den första delrapporten från juni 2012 uttryckte jag en tveksamhet kring förutsättningarna för att bedriva strategiskt utvecklings- arbete i en regional nätverksorganisation som VO- C med självstyrande lokala enheter. Den bild jag fick i mitt första möte med projektet var att det var en projektidé som inte var tillräckligt förankrad i en komplex och lösligt sammansatt samverkansorganisation. Sedan dess har både projektet och VO- C Skåne utvecklats. Det har många gånger varit svårt att hålla isär utvecklingen i MÖTAS och utvecklingen i den collegestruktur som projektet utgått ifrån, och frågan är om det har varit möjligt eller ens önskvärt. 2

3 MÖTAS har genom Vård- och omsorgscollege byggt på en redan befintlig samverkan. Att man valt att driva ett projekt som bygger på ett behov som alla parter haft ett gemensamt behov kring utbildning av handledare och förutsättningar för framtida rekrytering av personal har gjort att både projektet och den befintliga strukturen fått en skjuts framåt. Idag anser jag, mot bakgrund av det fortsatta utvärderingsarbetet, att MÖTAS är ett gott exempel på projekt där medel från Europeiska Socialfonden kan användas för att förstärka utvecklingsarbete på såväl regional som lokal nivå. När projektet nu är slut har jag till stora delar fått revidera mina tveksam- heter kring möjligheterna att bedriva regionalt utvecklingsarbete genom Vård- och omsorgscollege. Genom engagerade och aktiva personer i de olika collegen har MÖTAS blivit ett exempel på att det går att bygga ett gemensamt utvecklingsarbete där projektet bidrar till de olika aktörernas respektive verksamheter. När centrala aktörer svarar upp mot utvecklings- projektets intentioner och det externa projektet används för att stötta redan planerade och pågående processer har kraften i det gemensamma colleget blivit uppenbar. Joakim Tranquist Mars

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTVÄRDERARENS KOMMENTAR... 2 INLEDNING... 5 EUROPEISKA SOCIALFONDEN... 5 VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE (VO- C)... 8 MÖTAS HISTORIK SYFTE MED PROJEKTET MÅLGRUPP FÖR PROJEKTET PROJEKTORGANISATION HUVUDAKTIVITETER RESULTAT- OCH EFFEKTMÅL ESF- RÅDETS GRUND FÖR PRIORITERING AV MÖTAS ANALYS AV MÖTAS STEG 1: HANDLEDARUTBILDNING INOM MÖTAS STEG 2: UTBILDNINGSENHETER ALLMÄNT OM GENOMFÖRANDET AV MÖTAS AVSLUTANDE KOMMENTAR LÄRANDE MILJÖER I MÖTAS STRATEGISK PÅVERKAN OCH SAMVERKAN VO- C SOM INTERMEDIÄR MED BREDDAT PERSPEKTIV LÅNGSIKTIG SAMVERKAN GENOM VO- C FRAMÅTBLICK REFERENSER BILAGA 1: ESF:S PROGRAMKRITERIER

5 UTVÄRDERING AV MÖTAS mötas v. möttes * möta varandra, träffas. synonymer: förenas, gå ihop, sammanlöpa, passera varann, sammanträffa, korsa varandras väg, råkas, träffas, mötas på halva vägen, jämka, kompromissa, göra ömsesidiga eftergifter, träffa, stråla samman, sammanträda, samlas, råka. INLEDNING MÖTAS är ett projekt som under perioden 1 februari 2012 till 31 januari 2014 drivits av Kommunförbundet Skåne 1. Projektet, som finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF), har som övergripande syfte att göra vård- och omsorgssektorn till en ännu mer attraktiv miljö att både arbeta och vårdas i. Tanken med projektet är att bidra till en vidareutveckling av samarbetet mellan privata och offentliga aktörer på olika nivåer i regionen. Tranquist Utvärdering har löpande under projekttiden haft i uppdrag att utvärdera MÖTAS. I denna slutrapport kommer vi att analysera det sammantagna genomförandet av projektet samt dess resultat. Först följer en presentation av utgångspunkterna för MÖTAS. Europeiska socialfonden MÖTAS har finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF) som är EU:s viktigaste finansiella redskap för att främja sysselsättning och stimulera tillväxt i medlemsländerna. Fonden instiftades år 1957 och har som mål att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlems- länder. Det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet är Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. I detta perspektiv ges särskild prioritet till adekvat kompetens i organisationer samt bättre integration i arbetslivet 2. 1 Kommunförbundet Skåne är de 33 skånska kommunernas intresseorganisation. Dess uppdrag är att värna och stödja utvecklingen av den kommunala självstyrelsen, bevaka kommunernas intressen inom alla verksamhetsområden, främja samverkan mellan kommunerna samt att bistå kommunerna i utvecklingen av deras verksamhet. 2 Läs mer om ESF i: ESF- rådet (2007) Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF)

6 Socialfondens programområden Socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och för den aktuella programperioden ( ) är fonden uppdelad i två programområden där MÖTAS sorterar under Programområde 1 kompetensförsörjning. Där avses insatser för anställda på såväl privata och offentliga som ideella arbetsplatser som behöver kompetensutveckling för att skapa tillväxt, effektivitet eller utvecklingskraft 3. Insatser som finansieras inom PO 1 ska i första hand skapa mervärde genom att möjliggöra insatser som ska syfta till att påverka och förbättra enskilda individers och gruppers situation i arbetslivet och företagens strategier, produktivitet och tillväxt genom tillvaratagande av adekvat kompetens- utveckling. Projekt inom programområdet ska: Underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbets- livets krav. Öka kunskapen i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehand- ling främjas. Öka kunskapen i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. För Socialfonden finns vidare fyra programkriterier som underlag för genomförandet av programmet, kriterier som syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde vad gäller ökad tillväxt och sysselsättning. De fyra horisontella kriterierna är: lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan (se Bilaga 1). Dessutom ska projekt som finansieras av Socialfonden införliva ett tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv på alla nivåer. Socialfondens aktuella utlysning av projektmedel För att finansiera projekt inom sina programområden görs utlysningar till regionala ansökningsomgångar. MÖTAS utgår från en utlysning i Sydsverige som hade följande inriktning 4 : Svenska ESF- rådet och Strukturfondspartnerskapet i Sydsverige (Skåne och Blekinge län) efterlyser härmed nyskapande, intressanta projekt som verkligen kan göra skillnad. I denna ansökningsomgång utlyses totalt 123 miljoner kronor, varav cirka 80 miljoner kronor avsätts för projekt som främjar likabehandling och motverkar diskriminering i arbetslivet. [ ) 3 Programområde 2: Ökat arbetskraftsutbud inriktas på individer som befinner sig utanför arbetsmarknaden och som behöver stöd för att få/behålla arbete. Särskilda målgrupper är unga, sjukskrivna och personer med utländsk bakgrund. 4 Citerat från ESF- rådets dokument med diarienummer:

7 Projekt som ska öka kunskapen i arbetslivet om hur likabehandling främjas och diskriminering motverkas. ============================================================= Det övergripande syftet med denna ansökningsomgång är att bidra till ökade kunskaper i arbetslivet för att främja likabehandling och motverka diskriminering. Principer om likabehandling och ickediskriminering är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Arbetet för och med likabehandling kan också definieras som arbete med mångfald. Definitionen av begreppet mångfald i detta sammanhang utgår från diskrimineringsgrunderna och till exempel olikheter i kön, ålder, sexuell läggning, utbildning, etnisk och kulturell bakgrund. Det strategiska mångfaldsarbetet i organisationer börjar utvecklas från att vara lag- och kravstyrt mot ett fördels- och nyttotänkande. Genom ökade kunskaper påverkas attityder, möjligheter öppnas för både individer och organisationer och de strategiska fördelarna med att aktivt arbeta med mångfald blir tydliga. Men för att mångfald och mångfaldsarbete ska ge den nytta som eftersträvas krävs det av organisationerna att dessa vill tillgodogöra sig nyttan med mångfaldens fördelar. Att de ställt sig frågorna "vad går vi miste om när vi inte utnyttjar mångfald strategiskt? Hur dyrt och riskfyllt är det för våra verksamheter att vara lika?" Om utmaningen ligger i att få kompetensförsörjningen att bidra till ökad produktivitet, till lönsamhet och konkurrenskraft, att den ska främja idéutveckling och innovationer samt främja individuell utveckling och livslångt lärande, då måste mångfaldsarbetet sättas in i ett strategiskt sammanhang. Till exempel finns det många olika verktyg för att säkra rekryteringar ur ett mångfalds- perspektiv. De är tillgängliga på internet och kan användas utan kostnad av den som så önskar. Denna typ av verktyg skulle kunna vara en utgångspunkt för det strategiska mångfaldsarbetet och en del av projektens metoder. Arbetet med kompetensförsörjning blir då inte längre en särskild HR- fråga utan en naturlig del i verksamhetsutvecklingen. För projekt med denna inriktning är det viktigt att insatserna syftar till att öka arbetsgivares kunskaper och medvetenhet och påverka attityder för att komma till rätta med förekommande diskriminering och hinder [ ]. Projekt som ska underlätta för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav och/eller öka kunskapen i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas. ============================================================= Det finns en utbredd tilltro till betydelsen av satsningar på utbildning och annan kompetensutveckling. Men nyförvärvade kunskaper från en 7

8 utbildning tas inte alltid till vara i det dagliga arbetet och utbildningen i sig leder inte med automatik till kompetensutveckling. För att hantera detta bör större krav ställas på att kompetensförsörjningen på arbetsplatsen ska vara långsiktig och strategisk. Organiseringen av verksamheterna ska även svara mot behoven av utvecklade former och ökade insatser rörande arbetsvillkor, lärande miljöer, ledarskap, hälsa, etc. Med utveckling av arbetsorganisation går det att främja lärande och förmågan att hantera föränderlighet. Projekt med inriktning på 1) kompetensutveckling eller 2) förebyggande av långtidssjukskrivningar, behöver analysera frågan om hur nya organisationsformer ska möta och ta till vara individens förutsättningar och förväntningar på inflytande, kontroll och lärande. Dessa projekt bör fokusera utveckling och förändring av arbetsorganisa- tionen och de kunskapshöjande aktiviteterna bör kombineras med verksamhetsutveckling. Projekten ska därför omfatta kartläggning av och aktiviteter för både kompetensutveckling av individer och arbetsorganisa- tionens utveckling. Detta ska göras på sätt som skapar förutsättningar för långsiktig nytta för både deltagande individer och arbetsplatser. Vård- och omsorgscollege (VO-C) Projektet MÖTAS är initierat inom och utgår från Vård- och omsorgscollege Skåne. VO- C är en form för samverkan mellan offentliga och privata arbets- givare, utbildningsanordnare och fackförbund. Denna samverkan är tänkt att ge en bättre koppling mellan teori och praktik och fokuserar också kompetensutveckling för redan anställda samt en yrkesutbildning för vuxna. VO- C är ett skyddat varumärke som endast får användas när kvalitets- kriterierna är uppnådda och en certifiering är genomförd. VO- C är en samverkansform på såväl nationell, regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. Den nära kopplingen mellan utbildningssamordnare och arbetsliv är tänkt att fungera som en garanti för att utbildningarna är verklighetsanpassade och aktuella. Nationell nivå Nationellt leds Vård- och omsorgscollege av en styrelse som är ytterst ansvarig för verksamheten inom VO- C. Styrelsen består av representanter för de organisationer som ingår i föreningen. Till styrelsen är sedan knutet ett kansli med fem personer anställda. Dessa personer arbetar med att 8

9 utveckla konceptet kring VO- C, administrera och organisera verksamhet inom VO- C, genomföra certifieringar av regionala och lokala college samt verkställa styrelsens beslut. Nationella rådet för VO- C är ett rådgivande organ som stöder kansliet i deras arbete. Liksom styrelsen består Nationella rådet av representanter från de organisationer som ingår i föreningen. Certifieringar genomförs sedan av ett tiotal certifierare som utbildats av kansliet. De har kunskap om kvalitetskriterierna och konceptet VO- C. Certifierarna kommer från olika delar av landet och arbetar inom utbildning eller i verksamhet inom vård och omsorg. Regional nivå En grundläggande förutsättning för Vård- och omsorgscollege är att en region måste vara certifierad innan lokala ansökningar kan godkännas. VO- C på regional nivå ska fungera som en gemensam resurs i regionen och säkra samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg. På regional nivå för man sedan en dialog kring kriterierna för lokala VO- C. Styrgruppen på regional nivå består av två representanter ordförande och utbildningsansvarig från varje lokalt VO- C. Lokal nivå Inom ett lokalt VO- C samverkar en eller flera utbildningssamordnare med företrädare för arbetsgivare inom vård- och omsorgssektorn för att utveckla och genomföra vård- och omsorgsutbildningar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Utbildningarna vänder sig till ungdomar, vuxna och redan anställd personal som behöver kompetensutveckling. Utbildningssamordnare och arbetsgivare samverkar kring utbildningen för att t ex säkra tillgången på handledare, praktikplatser, sommarvikariat och för att utbildningen som ges ska vara den som verkligen efterfrågas på arbetsmarknaden. Certifierade lokala college i Skåne är följande: Tabell 1. Certifierade lokala college inom VO- C Skåne. Lokalt college Eslöv, Hörby, Höör Ystad, Österlen Helsingborg Vellinge, Trelleborg, Svedala Landskrona, Svalöv Ängelholm, Båstad, Klippan, Örkelljunga Malmö, Lund Tidpunkt för certifiering

10 MÖTAS 5 Projektet MÖTAS är initierat inom Vård- och omsorgscollege Skåne, har finansierats av Europeiska Socialfonden och har formellt drivits av Kommunförbundet Skåne. I detta avsnitt presenteras de huvudsakliga utgångspunkterna för projektet. Här ges en bild av hur projektet från den bakomliggande problembilden till genomförande av aktiviteter och önskade effekter. Underlag för beskrivningen har i första hand hämtats från den ursprungliga ansökan, avstämningsrapporten från mobiliserings- fasen samt övrig dokumentation från den regionala styrgruppen för VO- C. Historik 6 Vård- och omsorgscollege (VO- C) är en samverkansform för kvalitets- säkring och utveckling mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackliga organisationer i privat och offentlig verksamhet inom vård- och omsorgsfältet. VO- C är en förhållandevis nyetablerad samverkans- struktur och de första lokala collegen certifierades under Nedan följer en kort historisk bakgrund till projektet MÖTAS genom utvecklingen av VO- C Skåne. Under 2009 utgick arbetet i den regionala styrgruppen för VO- C från att tillskapa en bärande organisation avseende representation i regionala styrgruppen, den s k projektarbetsgruppens funktion samt den finansiella delen av regional samordning. Vid halvårsskiftet 2009 förändrades förordnandet för den regionala projektledaren för VO- C Skåne från 50 procent till 25 procent, som ett led i att det nu var dags för alla aktiva parter att ta ställning för regional samordning och finansiering av det regionala stödet. Under hösten riktades sedan en förfrågan till alla aktiva parter i VO- C angående organisation Denna förfrågan resulterade bland annat i att den regionala projektledaren skulle avslutas som funktion från januari 2010, att Kommunförbundet Skåne skulle stå för det administrativa stödet till den regionala styrgruppen samt att den s k projektarbetsgruppen skulle kvarstå i den konstellation och funktion den tidigare haft. Under hösten 2010 ändrades riktningen ånyo och ett förnyat uppdrag för en regional projektledare förbereddes. Detta verkställdes sedan i januari 5 Denna beskrivning bygger huvudsakligen på den ursprungliga ansökan till ESF- rådet samt avstämningsrapporten efter mobilseringsfasen. 6 Detta avsnitt bygger framför allt på dokumentet Omcertifiering Vård- och Omsorgscollege Skåne ( ). 10

11 2011 och uppgifterna skulle nu, utöver projektledarskapet, även innefatta framtagandet av en ESF- ansökan kring kompetensutveckling för befintlig personal. Denna ansökan kom sedan att lämnas in i augusti 2011 och handlade om att utveckla befintlig personal i samverkan med studerande kring yrkesroll och handledarskap. Parallellt fortsatte även processen kring att utveckla den regionala styrgruppens arbetssätt och skapa en bärande organisation då det gäller representation i regionala styrgruppen, projektarbetsgruppens funktion samt den finansiella delen av regional samordning. Detta medförde bland att en organisationsförändring genomfördes för att effektivisera arbetet i den regionala styrgruppen. Detta utgick till exempel från styrgrupps- ledamöternas mandat i moderorganisationerna. I maj 2011 beslutades även om nya mål för det gemensamma arbetet. Man lyfte fram behovet av att öka attraktiviteten till vårdyrkena och identi- fierade därför ett antal strategiska områden: Öka attraktiviteten o Genomföra handledarutbildning och kvalitetssäkring av denna o Arbeta för att utveckla karriärvägar o Projekt för att utbilda personal i det personliga mötet Öka effektiviteten i VO- C- arbetet o Utveckla processledarskapet o Framtidsanalyser som grund för utveckling Validering o Valideringsbehovet ökar eftersom verksamheterna behöver kompetent arbetskraft och validering är då ett utmärkt verktyg för att ta tillvara redan befintlig kompetens och för att kunna korta utbildningstiderna för de med tidigare erfarenheter. Målen med dessa åtgärder är att andelen elever som söker sig till vårdutbildningarna ska öka och att redan anställda inom vård- och omsorgssektorn ska stanna kvar i yrket i högre utsträckning. Då man ur ett regionalt perspektiv ville öka attraktionskraften för att arbeta inom vårdsektorn beslutade den regionala styrgruppen för VO- C, genom Kommunförbundet Skåne, därför att söka finansiellt stöd från Europeiska Socialfonden för att driva ett projekt kring kompetensutveckling. Det är mot denna bakgrund vi ska förstå projektet MÖTAS. 11

12 Syfte med projektet Enligt ansökan ska MÖTAS bidra till att minska diskriminering och arbeta för ökad mångfald som gör vård- och omsorgssektorn till en attraktivare miljö både att arbeta och vårdas i. Flera studier 7 hade visat att diskriminering när det gäller bland annat kön, funktionsnedsättning och sexuell läggning är vanligt förekommande. Det personliga mötet i vården bör därför representera ett förhållningssätt som står för ett synsätt som visar på värdet av allas kompetenser och förmågor oavsett kön, sexuella läggning eller funktionsnedsättning. Projektet lyftes följaktligen fram som en förebyggande åtgärd för att skapa en hälsofrämjande arbetsplats med god psykosocial arbetsmiljö. Inom VO- C hade det, enligt ansökan, under en längre tid diskuterats kring hur man kan bli bättre på värdegrundsfrågor när det gäller det personliga mötet, diskriminering och mångfald samt det som brister i dessa delar av yrkesrollen. En del av förklaringen sades ligga i att handledarna, som tar emot de studerande när de gör sin praktik inom vården, inte alltid väljs ut för sitt professionella bemötande utan utifrån vem som vill eller kan ta emot en studerande. De har inte alltid fått uppdraget att medvetet aktivt handleda i det personliga mötet eller kring ökad mångfald samt förstått sin nyckelroll som organisationens informella kompetensutvecklare. På det sättet har handledaren inte de bästa förutsättningarna att göra sitt arbete på ett professionellt sätt. Diskussioner hade följaktligen förts kring hur handledarutbildningen skulle kunna kvalitetssäkras avseende värdegrunds- frågor. Ett annat problemområde angavs dels vara att attraktionskraften för att arbeta inom sektorn är låg, dels att det fanns ett glapp mellan hur könsfördelningen ser ut på utbildningarna och hur det ser ut i arbetslivet. Män som utbildas återfinns sällan inom vård- och omsorgssektorn efter avslutad utbildning. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) kommer antalet gymnasieungdomar minska med ca 25 procent till 2015, vilket innebär att utbildningsplatserna blir färre och man kommer inom en snar framtid att sakna arbetskraft. Mot denna bakgrund måste vårdyrket ha en hög attraktionskraft. Ur ett jämställdhetsperspektiv ansågs det därför vara viktigt att värna om att organisationerna blir mottagliga för under- representerat kön och att de värnar om jämnare könsfördelning. 7 I ansökan hänvisas till den nationella folkhälsoenkäten (2006), Socialstyrelsens rapport (2008) kring mångfald och sexuell läggning bland äldre, Statens folkhälsoinstitut skriver (2008) samt Folkhälsoinstitutets rapport (2010). 12

13 I ansökan slogs det sedermera fast att det inte är möjligt att med befintliga budgetramar åstadkomma denna utveckling. Genom projektmedel från socialfonden såg man därför att förutsättningar skulle ges att: nå ut till en större del av personalen när det gäller att, genom det personliga mötet, motverka diskriminering och öka mångfalden hitta nya regionala samarbetsformer med hjälp av utbildningsenheter och regional handledarutbildning samt öka attraktionskraften för att rekrytera och behålla unga inom sektorn. Målgrupp för projektet Primära målgrupper för projektets insatser är ca 1050 anställda som på något sätt är delaktiga inom vård- och omsorgsområdet i regionen och som har koppling till Vård- och omsorgscollege. Målgruppen består av två delar som till delar är överlappande: En grupp som ska genomgå handledarutbildningen En grupp som utgörs av medarbetare på de utbildningsenheter som ska etableras. Samtliga av dessa ska delta i handledarutbildningen. Deltagarna är verksamma inom både offentlig och privat sektor och består av chefer och medarbetare inom olika organisationer och yrkesgrupper, med tonvikt på undersköterskor inom vård- och omsorg. Projektets indirekta målgrupp är studerande inom omvårdnadsprogram, vård- och omsorgsprogram inom gymnasiet, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskola samt vårdtagare/brukare inom olika verksamheter och ideella föreningar som t ex anhörigföreningar. Projektorganisation Projektägare och officiell stödmottagare från Europeiska Socialfonden är Kommunförbundet Skåne (KFSK), som därmed bär det övergripande juridiska och ekonomiska ansvaret för projektet, med mandat att besluta om projektets verksamhet och ekonomi. Regional styrgrupp för projektet är den regionala styrgruppen för VO- C. I denna återfinns ordförande och utbildningsansvarig från varje lokalt VO- C, representant från Region Skåne, regional projektledare, ordförande, Kommunförbundet Skånes avdelningschef för Lärande och Arbetsliv (projektansvarig) samt fackliga representanter. Den regionala styrgruppens ansvar har varit att: 13

14 vara ytterst ansvarig för projektets resultat, genomförande och ekonomi. ge direktiv till regional projektledare. göra en aktiv uppföljning av projektets insatser och resultat samt beslut vid avvikelser utanför projektets ramar. verka som positiv ambassadör för projektet. De lokala styrgrupperna ansvarar för den lokala förankringen av projektet inom sina respektive organisationer. Den lokala styrgruppen utser sin lokala utbildningsenhet samt arbetar aktivt i samverkan med lokal och regional projektledare med delaktighet och uppföljning för att det kvalitetssäkrade personliga mötet ska bli ett naturligt samtalsämne och pågående process i alla verksamheter under hela projekttiden. Medlemmarna i de lokala styrgrupperna består av representanter för utbildningsanordnare, arbetsgivare inom vård- och omsorgssektorn, lokal projektledare samt fackliga representanter. Ordförande i varje lokal styrgrupp är en representant för arbetsgivarssidan. Den regionala projektledaren är ansvarig för det konkreta arbetet i projektet efter regionala styrgruppens direktiv och leder och koordinerar alla aktiviteter under projektet. Den regionala projektledaren stämmer löpande av de olika delarna i projektet, ansvarar för dokumentation, uppföljning och rapportering till regionala- och lokala styrgrupper. En grupp bestående av lokala projektledare (som utses av respektive lokalt VO- C) bildas och samordnas av den regionala projektledaren. De lokala projektledarna ansvarar sedan för samordningen inom sitt VO- C, vilket även innefattar planering och organisering av lokala kartläggnings- och utbildningsinsatser. En biträdande projektledare från Kommunförbundet Skåne har ansvarat för den löpande redovisningen av ekonomin och att rekvirera ersättning för kostnader från ESF. Dessa funktioner har gemensamt haft en total budget på 9,9 miljoner kronor att disponera som i sin helhet finansierats av ESF, vilket sedermera reviderades till 8,5 miljoner kronor. Med hjälp av dessa resurser har sedan en rad leverantörer av olika aktiviteter i projektet handlats upp. Detta avser dels genomförande av handledarutbildningar, dels annan kompetensutveckling inom områden som definierades i en inledande problemanalys: ledarskap, kommunikation, självreflektion, marknads- föring, delaktighet samt erfarenhetsutbyte. 14

15 Huvudaktiviteter Projektet utgår till stor del från skapandet av utbildningsenheter i de respektive lokala vård- och omsorgscollegen. Dessa enheter ska ha fokus på det personliga mötet och ambitionen har uttryckts som att med hjälp av olika innovativa arbetsmetoder utveckla arbetssättet kring det personliga mötet till något som går att utbilda och samtala kring på ett konkret och mångsidigt sätt. Utbildningsenheterna är tänkta att fungera som goda exempel. De ska testa det personliga mötet i praktiken och i förlängningen ska arbetet på utbildningsenheterna generera ringar på vattnet till lokala och regionala VO- C, t ex i form av studiebesök, träffar på andra arbetsplatser etc. Tanken är att man ska lära och dra nytta av varandra och utbildningsenheterna ska kunna leva vidare för att skapa strategisk hållbarhet. Vidare är tanken att all personal på utbildningsenheterna ska vara utbildade handledare för mottagande av elever som gör sin arbetsplats- förlagda del av sin utbildning. Detta knyter samman utbildningsenheterna med den andra huvudsakliga aktiviteten i projektet, vilket innebär skapandet av en enhetlig regional handledarutbildning. Tidigare har det funnits olika lokala utbildningar i de respektive kommunerna. Utbildningarna har heller inte varit överförbara över kommungränserna. Detta gör att personal som fortbildar sig i en kommun riskerar att inte få tillgodoräkna sig sin utbildning om han/hon får arbete i en annan kommun. Ett av målen med MÖTAS är följaktligen att motverka detta problem i framtiden. En handledarutbildning ska vara gällande i hela regionen, vilket även ses bidra till att öka attraktionskraften för yrket. Under projektets mobiliseringsfas arbetade man med framtidsverkstäder 8 som metod för att förankra och konkretisera projektets idé samt skapa delaktighet där berörda aktörer gemensamt fick synliggöra problem som finns kring det personliga mötet. Framtidsverkstäderna ägde rum under en heldag inom varje lokalt VO- C, och fokus låg på specifika utvecklingsbehov kring det personliga mötet inom det lokala colleget. Utifrån detta gjordes sedan en lokal handlingsplan där det beskrevs hur utbildningsenheten arbetar. Problemanalysens framtidsverkstäder och dialogcaféer identi- fierade följande områden som utgångspunkt för kompetensutvecklingen i projektet: ledarskap, kommunikation, självreflektion, marknadsföring, delaktighet samt erfarenhetsutbyte. Som övergripande perspektiv låg emellertid rollen som handledare vid introduktion av nyanställda samt elever och studerande. 8 Lär mer om metoden på 15

16 Resultat- och effektmål Vid ansökan om finansiellt stöd från Socialfonden formuleras mål på tre nivåer projektets övergripande mål, projektmål samt projektets delmål. Följande mål sattes upp för projektet efter avslutad mobiliseringsfas. Övergripande mål En övergripande långsiktig målsättning för projektet är att det skall finnas en attraktiv vård- och omsorgssektor att arbeta och vårdas i, där nyutbildad personal väljer att stanna kvar efter avslutad utbildning. I detta sammanhang borgar den kvalitetssäkrade regionala handledar- utbildningen för ett bra personligt möte på arbetsplatserna gentemot personal, studerande och brukare/vårdtagare. Att genom utbildningsenheterna arbeta med förnyelse och lärande kring det personliga mötet i syfte att minska diskriminering och öka mångfald inom vård- och omsorgssektorn. Genom dessa utbildnings- enheter finns goda förutsättningar för att vård- och omsorgssektorn långsiktigt är en mer attraktiv sektor att arbeta inom. Att upptäcka de idag dolda strukturer som bidrar till att cementera rådande förhållanden mellan kvinnor och män inom vård- och omsorgssektorn. Projektmål 70 procent av projektdeltagarna som arbetar på utbildningsenheterna ska uppfylla minst två av följande kriterier: 1) de upplever att de blivit bättre på det personliga mötet 2) de upplever att de fått ökad attraktionskraft på arbetsmarknaden 3) de har deltagit i en regionalt kvalitetssäkrad handledarutbildning. Efter genomförandefasen har varje lokalt VO- C en utbildningsenhet som utgår från deras handlingsplaner kring värdegrundsfrågorna. Dessa totalt sju utbildningsenheter utgörs av en mångfald av enheter inom vård- och omsorgsområdet. Efter genomförandefasen avser varje enhet inom lokalt VO- C ha minst en utbildad handledare. Handledarna ses som förebilder för elever/ studerande som gör sin praktik men även för nyanställda kollegor. Genom årliga konferenser skapas ett forum för fortsatt erfarenhets- utbyte och nätverksarbete som genererar ny kunskap och fördjupad samverkan. 16

17 Delmål Under genomförandefasen är kompetensutbildningsbehovet som identifierats under mobiliseringsfasen uppnått. Under genomförandefasen tas en gemensam utbildningsplan fram för handledarutbildning. Under genomförandefasen utbildas handledare regionalt i enighet med den gemensamma handledningsplan som tagits fram. Under genomförandefasen påbörjas en tradition av årliga konferenser där målet är att ta del av varandras utbildningsenheters goda exempel på innovativt utvecklingsarbete och därigenom ytterligare utveckla de egna och varandras utbildningsenheter. ESF-rådets grund för prioritering av MÖTAS Mot ovanstående bakgrund har ESF- rådet beviljat MÖTAS med en projektbudget på 9,9 miljoner kronor 9. I promemorian Underlag för prioritering sammanfattas de utgångspunkter som finansiären fattat sitt beslut på. I detta dokument ges följande bild av projektet. Projektet handlar om likabehandling och målsättningarna om att motverka diskriminering, utveckla regionala samarbetsformer samt skapa hälsofrämjande arbetsplatser där man ökar attraktionskraften för att rekrytera och behålla unga inom sektorn. I Skåne finns det sju lokala och ett regionalt Vård- och omsorgscollege (VO- C), en mångfald av olika sorters enheter som är ett samarbete mellan kommuner, privata och offentliga arbetsgivare inom vård och omsorgssektorn. Dessa har som främsta uppgift att certifiera utbildningar inom sektorn. Kopplat till dessa college vill man nu utbilda ett större antal arbetsplatser samt handledare i värdegrundsfrågor, det personliga mötet mellan anställda och mellan anställda och brukare, med speciellt fokus på ålder, funktionshinder, kön och sexuell läggning. Bakgrunden är bland annat olika rapporter. Nationella folkhälsoenkäten som beskriver att diskrimineringen är stor när det gäller kön, funktions- nedsättning och sexuell läggning och att utbildning på området behövs särskilt när det gäller att möta kollegor och brukare med Homo-, Bi- och Transsexualitet (HBT), inom t ex äldreomsorgen. Socialstyrelsens rapport 9 Ursprunglig projektbudget uppgick till 9,9 miljoner kronor. Denna budget har under projekttiden reviderats till 8,8 miljoner kronor som en följd av överskattning som gjorts på vissa budgetposter. 17

18 kring mångfald och sexuell läggning visar likaså att kunskaperna kring dessa gruppers villkor i samhället är bristfällig. Bakgrunden är också att man inom VO- C diskuterat problemet med att de som arbetar som handledare inom vården, nyckelpersoner när det gäller att skola in nyanställda, inte fått stöd för att ha samma professionella förhållningssätt, vara förebilder på samma sätt när det gäller bemötande och värdegrundsfrågor som när det gäller de medicinska specialiteterna. Under mobiliseringen kommer man att arbeta med framtidsverkstäder, en demokratisk mötesmetod där deltagarna, utifrån temat (det personliga mötet), står för innehållet i idéer och planering. Det betyder att de olika arbetsplatserna definierar sina egna speciella svårigheter/behov och att en väsentlig del av handlingsplanerna/aktivitetsplanerna för genomförandet bygger på verkligheten ur ett underifrånperspektiv. Det kan alltså finnas skillnader mellan arbetsplatserna och mellan olika VO- C men förmodade insatser kommer att handla om psykisk ohälsa, funktionsnedsättningar, HBT- frågor, praktiskt bemötande, pedagogik i vardagen samt ett speciellt fokus på tillgänglighet och jämställdhet. Planen kommer att specificeras i avrapporteringen inför genomförandet. Projektet styrs av sju lokala och en regional styrgrupp kopplade till VO- C som redan idag har representation från alla beslutsnivåer, sju process- ledare och lokala arbetsgrupper samt Kommunförbundet Skåne. Projektet bedöms bidra till en vidareutveckling av samarbetet mellan privata och offentliga aktörer på olika nivåer inom regionen. 18

19 ANALYS AV MÖTAS Vi är nu framme vid den punkt i utvärderingen av MÖTAS där det faktiska genomförandet av projektet inleds. Hittills har vi uppehållit oss vid utgångspunkterna för arbetet och i vilket sammanhang som MÖTAS ska betraktas. Detta innebär att vi tidsmässigt befinner oss i slutet av sommaren 2012, d v s efter att projektets inledande mobiliseringsfas avslutats och det är dags att iscensätta projektets huvudaktiviteter. Detta beskrevs ovan som bestående av två huvudsakliga delar utvecklingen av utbildningsenheter och en regional handledarutbildning, först för utbildningsenheternas personal men därefter även för personal utanför dessa enheter. Figur 1: Illustration av den tidsmässiga utvecklingen av MÖTAS. Ambitionen i den analys som följer i detta avsnitt har varit att tidsmässigt följa utvecklingen i MÖTAS. Denna utveckling illustreras i Figur 1 ovan. Figuren illustrerar att projektaktiviteterna (markerade med röda pilar) förhåller sig till en löpande utveckling av Vård- och omsorgscollege och andra insatser inom denna samverkansstruktur på såväl regional som lokal nivå. En utmaning när det handlar om att analysera MÖTAS har hela tiden legat i att försöka hålla isär dessa processer, framför allt då vårt uppdrag 19

20 har varit att utvärdera MÖTAS inte VO- C Skåne och de respektive lokala collegen. I vissa avseenden är dessa utvecklingsprocesser samman- kopplade, medan andra faktorer snarast hör till collegens ordinarie arbete. Vi kommer även att återkomma till denna gränsdragning i den summerande analysen. Eftersom handledarutbildningen var tänkt att lägga grunden för de fortsatta satsningarna inom utbildningsenheterna inleddes projektet med denna aktivitet. Därför redovisas utvärderingens resultat kopplat till denna aktivitet först. Därefter följer en beskrivande analys av etableringen av utbildningsenheter inom projektet. Steg 1: handledarutbildning inom MÖTAS Den aktivitet som först initierades inom MÖTAS var den regionala handledarutbildningen Vårdpedagogik och handledning, en nationell gymnasiekurs motsvarande 100 poäng. Under hösten 2012 genomfördes två handledarutbildningar i varje lokalt VO- C. Därefter följde under våren 2013 två handledarutbildningar i varje VO- C, samt under hösten 2013 tre handledarutbildningar som en uppsamlings- och spridningsinsats. Hand- ledarutbildningen utgick från en nationell gymnasie- kurs som omfattar fem kursdagar, men till detta lades en dag som utgick ifrån casemetodik. Leverantörer av utbildningarna handlades upp och kom inom samtliga VO- C att utföras via kommunala vårdutbildningar. Totalt genomfördes under projektet 27 handledarutbildningar med ca 25 deltagare/utbildning, vilket innebär ca 675 personer. Kursvärderingsenkät(-er) För att följa utvecklingen av den regionala handledarutbildningen så riktades en kursvärdering till samtliga deltagare i samband med att de avslutat den sjätte utbildningsdagen. Enkäten tog sin utgångspunkt i Thomas Guskeys 10 fem nivåer för utvärdering av yrkesmässig utveckling, som i sin tur är en vidareutveckling av Donald L. Kirkpatricks 11 modell för utvärdering av kompetensutveckling och lärande. Generellt gäller att nivå 1 inte säger något om utfallet av kompetens- utvecklingen, utan snarare ger en fingervisning om huruvida deltagarna är nöjda eller ej med genomförandet av utbildningen. Nivå 2 handlar om att 10 Läs mer på: 11 Kirkpatrick, D. L. (1994). Evaluating training programs: The four levels. San Francisco: BerrettKoehler. 20

UTVÄRDERING AV MÖTAS. Joakim Tranquist

UTVÄRDERING AV MÖTAS. Joakim Tranquist UTVÄRDERING AV MÖTAS Joakim Tranquist UTVÄRDERARENS KOMMENTAR Tranquist Utvärdering har sedan våren 2012 haft i uppdrag av Kommunförbundet Skåne att utvärdera MÖTAS med syfte att kunna ge underlag för

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.

Läs mer

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt?

Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vad är Vård och Omsorgscollege? - och varför är det viktigt? Vård och omsorgscollege; är en samverkansform för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling mellan utbildningsanordnare, arbetslivet och de fackliga

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Omcertifiering Vård- och Omsorgscollege Skåne

Omcertifiering Vård- och Omsorgscollege Skåne Omcertifiering Vård- och Omsorgscollege Skåne Lund 2011-08-10 Region Kontaktperson för regional samordning Skåne Gunilla Kajrup Telefon 0706-11 55 43 E-post Styrgruppens ordförande gunilla@uuckajrup.se

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

En samverkansform för utbildning

En samverkansform för utbildning En samverkansform för utbildning Bakgrund Generationsväxling Personalbrist 2015 2020 Över 20% går i pension Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg med utbildning både på gymnasial nivå kommer att

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017 Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 4 3.1 Styrelsen... 4 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2010-04-12 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Entreprenörskap.

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231

MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010. Dnr KS 2010:231 MÅNGFALDSPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen den 19 april 2010 Dnr KS 2010:231 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch: Foto

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare Inledning Barn-och utbildningsförvaltningens lönepolitik är en viktig del av Västerviks kommuns samlade lönepolitik. Lönepolitiken

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn 2015-12-01 2016-06-30 Backspegel.. Inriktningsbeslut fattat av VO-College styrelse i maj

Läs mer

Vad är Vård- och omsorgscollege idag?

Vad är Vård- och omsorgscollege idag? Vad är Vård- och omsorgscollege idag? 22 regionala college 82 lokala VO-College 176 kommuner 20 landsting/region 114 gymnasieskolor Nationellt likvärdigt innehåll i YH- utbildningar VO-College arbetar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: januari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio personer från Wiederströms

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 38 Regionalt Vård- och Omsorgscollege i Sörmland - särskild

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven

Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

http://vimeo.com/77776423 Vi som presenterar idag är Nicholas Singleton, projektledare GRAF Karin Westberg, dokumentationsstrateg GRAF Tidsplan Våren 2011 nätverket för chefer inom FH får information om

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Erfarenheter från Örebro län

Erfarenheter från Örebro län Erfarenheter från Örebro län Innehåll i kommande timme Övergripande tankar om tiden sedan första certifieringen Regionala mål, aktiviteter och effekter Vad har vi gjort och vad är på gång Framgångsfaktorer/Viktiga

Läs mer

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 1 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd Giltighetstid Policy Personalpolicy för Luleå kommunkoncern 2016 Tills vidare vid beslut Dokumentansvarig Senast reviderad

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning - genomförande med möjlighet till mobiliseringsfas. 2011-5040001

Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning - genomförande med möjlighet till mobiliseringsfas. 2011-5040001 ANSÖKAN Diarienummer 2011-3040078 Sid 1 (24) Utlysningens namn och diarienummer Kompetensförsörjning - genomförande med möjlighet till mobiliseringsfas. 2011-5040001 Uppgifter om organisationen Organisationens

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar!

Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde. En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Likabehandlingsplan för Centrum förskoleområde En trygg förskola för alla! Vårt gemensamma ansvar! Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg och hänsyn till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer