Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april 2013

Transkript

1 KALLELSE 1(2) 11 april 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 18 april 2013 Tid/plats Torsdag den 18 april kl ca Konferensrum Bornholm (1339), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering på förslag: Ann-Christine Wallin (C) 2. Information om regionala riktlinjer för suicidprevention, bilaga utsänd AU 3. Kostnadsfri vaccination mot Hepatit B till män som har sex med män, bilaga utsänd AU 4. Överenskommelse HSN-SON om Egenvård, bilaga utsänd AU 5. Information om projekt sjukdomsförebyggande metoder på Gotland, bilaga utsänd AU 6. Information om arbetet med strålsäkerhet i hälso- och sjukvården, bilaga utsänd AU 7. Cancerplan , ny bilaga (Cancerplan , samtliga sidor) (bilaga - 4d pilotprojektet bröstcancer) 8. Motion: Erbjud även pojkar HPV vaccin, bilaga utsänd AU, ny bilaga 9. Motion: Strokerehabilitering efter fyllda 65 år, bilaga utsänd AU 10. Information om Ordnat införande av nya läkemedel/behandlingsmetoder, ny bilaga 11. Information om Läkemedelsgenomgångar inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, bilaga utsänd AU 12. Diskussion om Inriktningsfrågor inför upphandlingen av ambulanssjukvårdstjänster, bilaga utsänd AU 13. Handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre, ny bilaga 14. Slutredovisning av projekt inom stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg om äldre personer, bilaga utsänd AU 15. Delårsrapport 1, bilaga utsänd AU 16. Förslag på nya patientavgifter, bilaga utsänd AU

2 KALLELSE 2(2) 11 april Förslag till patientlag (SOU 2013:2), bilaga 18. Rapport från sjukvårdschefen 19. Rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören 20. Övriga frågor Ordföranden Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen VISBY Tfn Fax Org nr Gotlands Kommun SE

3 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Thomas Kunze, Chefläkare Ärendenr HSN 2013/119 Handlingstyp Beslutsärende Datum 11 april (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Cancerplan Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att Godkänna cancerplanen Uppdra åt Hälso- och sjukvårdförvaltningen att påbörja arbetet med att utreda hur de föreslagna målen kan uppnås för cancersjukvården på Gotland. Bakgrund Cancerplan har som främsta mål att förverkliga de tio inriktningsmålen för förbättring och utveckling av cancervården i regionen som har fastslagits i den nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) och som även utgör grunden i den regionala cancerstrategin. Syftet med cancerplanen är att: Utarbeta riktlinjer för framtidens cancervård inom Region Stockholm- Gotland Beskriva tydliga och konkreta åtgärder för att i framtiden uppnå en vård som utformas utifrån patientens perspektiv Tydliggöra hur cancervården kan utvecklas genom processorientering för att erhålla en cancervård av högsta kvalitet som är samlad, säker och effektiv, och som omfattas av hur cancervården bedrivs och stöder patienten från prevention och tidig upptäckt och vidare till bot eller livets slut. Utveckla en modell för hur cancervården kan styras Stärka ett regionalt och nationellt samarbete inom cancervården Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

4 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsdirektören 11 april (2) I projektorganisationen med att ta fram cancerplan har Region Gotland representerats dels i styrgrupp (sjukvårdschef) dels chefläkare. Jan-Åke Björklund Tf Hälso- och sjukvårdsdirektör

5

6

7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare Thomas Kunze Ärendenr HSN 2012/507 Handlingstyp Beslutsärende Datum 11 april (2) Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion: Erbjud även pojkar HPV vaccin Hälso- och sjukvårdnämnden föreslås besluta att: Motionen avstyrks då det idag inte finns några nationella riktlinjer för HPV vaccination av pojkar i Sverige Sammanfattning En motion från Janica Sörestedt (S) har inkommit med yrkande att pojkar på Gotland erbjuds möjlighet att vaccinera sig mot HPV på samma sätt som flickor. Detta skulle bidra till att ytterligare begränsa smittspridning av HPV med ökat skydd mot vissa könssjukdomar och cancerformer. Nationella riktlinjer för vaccination av pojkar inom HPV området utreds. Hälsooch sjukvården bevakar detta. Bakgrund Vaccination mot HPV (Humant Papillomvirus) ingår sedan 2010 i det nationella vaccinationsprogrammet för flickor i årskurs fem och sex. Uppstarten fördröjdes till början av 2012 på grund av en lång vaccinupphandlingsprocess med flera överklaganden. I samband med detta erbjöds även en sk catch up vaccination för flickor födda Det aktuella vaccinet (Gardasil) är idag upphandlat och ingår i läkemedelsförmånen för vaccination av kvinnor i åldern år. För pojkar finns det idag inga nationella riktlinjer för vaccination eller upphandlat vaccin i Sverige. Kliniska studier hos unga män visar att vaccinet ger ett skydd mot kondylom jämförbart med det man har sett hos unga kvinnor. I en studie med män som har sex med män observerades också en skyddseffekt mot förstadier till Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 11 april (2) ändtarmscancer. Idag är det för tidigt att säga i hur stor grad en allmän vaccination av både flickor och pojkar skulle påverka den sk flockimmuniteten dvs den samlade immuniteten mot cancer. Innan svenska regulatoriska myndigheter tar ställning till om även pojkar skall inkluderas i vaccinationsprogrammet så behöver programmet för flickor utvärderas ytterligare med avseende på dess effektivitet. Vaccination av pojkar kommer att utvärderas fortlöpande i och med att ny information blir tillgänglig framöver. När tillräcklig information och data föreligger kan det bli aktuellt med en omprövning om även pojkar skall inkluderas i en nationell vaccinationsriktlinje. Det finns idag möjlighet för pojkar att fritt vaccinera sig mot HPV dock till egen kostnad. Jan-Åke Björklund Hälso- och sjukvårdsdirektör

9 Ordnat införande av nya läkemedel/behandlingsmetoder Nytt Läkemedel/ indikation eller metod Områdesansvarig läkare/ annan ansvarig Verksamhets/ resursområdesledning Implementering inom ram Områdesansvarig Läkare/ annan ansvarig Beredning av med anmälningsformulär. Omfördelning inom ram NEJ Verksamhets/ resursområdesledning JA NEJ NEJ Äskande Budgetprocess Behov av JA Sjukvårdsledning JA Behov av resursförstärkning JA Hälso- och Sjukvårdens ledningsgrupp JA Implementering efter budgetomfördelning Kunskapsstöd Chefläkare Kvalitetschef Chefsapotekare Strategiråd Läkemedel LM kommitté LM enhet SKL NLT Vårdutveckling/Anvisningsråd Dokumentation/IT Stödstrukturer SLL SMR Läkemedel HTA/metodråd Vårdprogram Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Region Gotland

10 Ordnat införande Införande av nya kostnadskrävande läkemedel eller behandlingsmetoder Anmälan Denna anmälningsblankett används vid prövning inför introduktion av nya kostnadskrävande läkemedel/ indikationer eller nya behandlings- och undersökningsmetoder i Hälso- och sjukvården i Region Gotland. Bedömningen hanteras primärt i linjeorganisationen vid behov med stöd av interna (lokala) och externa stödstrukturer (SLL), se flödesschema för ordnat införande. Frågorna besvaras så kortfattat som möjligt. Om det inte finns någon väsentlig information skall detta anges. Blanketten fylls i och undertecknas av medicinskt områdesansvarig läkare och vidarebefordras till respektive verksamhets- eller resursområdeschef. Här sker en första övergripande prövning samt bedömning att hantera förändringen inom verksamhetens befintliga ramar. Om bedömningen blir att den nya metoden/läkemedlet bör införas men kräver tillskott av resurser (kostnader inkl personal, inköp av teknisk utrustning mm), lyfts ansökan till sjukvårdschef. Kopia sänds även till chefläkare för kännedom. Sjukvårdschef avgör behov av eventuellt kompletterande information från sakkunniga i interna eller externa (SLL) stödstrukturer Om sjukvårdschef bedömer att läkemedlet eller metoden bör införas men inte ryms inom ordinarie budget lyfts frågan till Hälso- och sjukvårdsdirektör för beslut. Läkemedlets eller metodens namn 1. Vilken är patientgruppen och dess medicinska situation? Beskriv kortfattat sjukdom, prognos samt hittillsvarande läkemedel/behandling/metod 1

11 2. Hur stor är patientgruppen? För hur stor andel av denna är läkemedlet eller metoden aktuell? 3. Beskriv det nya läkemedlet/metoden. Vilket är användningsområdet och hur går behandlingen till? Är behandlingen tidsbegränsad eller kontinuerlig? Hur länge? 4. Hur förändrar läkemedlet eller metoden patientens medicinska situation? 2

12 5. Vilken evidens föreligger för att läkemedlet/metoden ger ökad patientnytta ur ett individ- och eller samhällsperspektiv jämfört med befintliga läkemedel eller metoder? 6. Medför behandlingen att resurser i sjukvården (t ex personal, andra sjukvårdsinsatser, material, lokalbehov) behöver utökas eller ska minskas? 7. Kan andra åtgärder än den aktuella nya behandlingen genomföras för att behandla och/eller förebygga sjukdomen? 3

13 8. Är på sikt några konkurrerande preparat/metoder på väg? 9. Ange en så exakt kostnadskalkyl som möjligt beräknad på uppskattat patientantal och år. Vid investeringskostnad t ex vid införande av ny teknik ange även denna. Förnamn Efternamn Titel 4

14 Ordnat införande - kriterier och rangordningsmodell Kvalificeringskriterier för att ingå i ett ordnat införande av nya läkemedel och metoder: Nya läkemedel, indikationer och metoder får inte vara införda i regionens rutinsjukvård Det nya läkemedlet/indikationen/metoden skall vara godkänt av regulatoriska myndigheter Det skall finnas tillräckligt med vetenskapligt underlag för att en bedömning skall kunna göras av läkemedlets/metodens effekt/patientnytta och risker inklusive evidensgradering samt verksamhetskonsekvenser, etiska och ekonomiska konsekvenser Införandet av nya läkemedel/indikationer/metoder medför konsekvenser för patientströmmar, vårdstrukturer och vårdens omfattning. Rangordning kriterier för bedömning i enlighet med Socialstyrelsens modell för prioriteringar som används i arbetet med de nationella riktlinjerna. I den systematiska bedömningen ingår följande faktorer: Sjukdomens svårighetsgrad Effekt/Nytta risk med åtgärden Evidens för effekt Etiska aspekter Kostnadseffektivitet Tillkommande kostnader

15 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 1 (13) Handlingstyp Handlingsplan Datum 13 mars 2013 Gemensam handlingsplan 2013 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Bättre liv för sjuka äldre Sveriges Kommuner och Landsting fortsätter tillsammans med regeringen att satsa på utveckling av vård och omsorg för sjuka äldre i kommuner och landsting. Satsningen syftar till att utveckla ett systematiskt förbättringsarbete inom följande fem områden: Sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetsätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och god vård i livets slut. Mål Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Målbild Jag kan som äldre med behov av omsorg och vård lita på att jag får den goda omsorg och vård jag behöver när jag behöver den och det är lätt att få kontakt med den. Om jag har hemtjänst kan jag så långt möjligt välja när och hur stöd och hjälp ges. Jag får stöd att leva ett värdigt liv och känna välbefinnande även när jag är i behov av omsorg och vård. Om jag behöver hembesök av läkare eller annan sjukvårdspersonal på grund av svårigheter att förflytta mig erbjuds jag detta. Jag kan lita på att läkemedelsbehandlingen är korrekt och följs upp regelbundet. Ansvaret för att samordna den omsorg och vård jag behöver är tydligt och något jag får hjälp med om jag behöver det. Jag känner mig trygg i att mina behov av omsorg och vård blir omhändertaget på ett kompetent och säkert sätt med hög kvalitet och värdigt bemötande. Jag blir alltid tillfrågad, informerad och får den kunskap jag behöver om olika vård- och hjälpinsatser och får möjlighet att själv välja. Om jag så önskar är mina närstående väl informerade om min situation och om den omsorg och vård jag får samt är delaktiga i planeringen. När jag vårdas i livets slutskede får jag lindring för smärtor och andra symtom, får vårdas där jag vill dö och behöver inte dö ensam. Målgrupp Mest sjuka äldre är personer 65 år eller äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

16 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 2 (13) Styrning och ledning Det ska finnas en gemensamt politiskt förankrad aktuell handlingsplan för förbättringar i vård och omsorg om sjuka äldre med särskilt fokus på sammanhållen vård och omsorg. Handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av förbättringsområden utifrån lokala förutsättningar och konkreta mätbara mål, planerade aktiviteter. Gemensam struktur för ledning och styrning i samverkan ska revideras. Ledningssystem för kvalitet enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) är införda Under 2013 ska dokumentation hur det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering enligt 5 kap. SOSFS 2011:9 ska bedrivas när det gäller vård och omsorg om äldre. Styrgrupp för satsningen består av chefer med beslutsmandat från bägge förvaltningarna. Styrgruppen sammanträder 1-2 gånger/per månad. Styrgruppen ska följa resultat regelbundet för att snabbt kunna korrigera i handlingsplanen vid behov. Ledningskraft som drivs av SKL är ett stöd i det pågående arbetet att gå från ord till handling. Ledningskraft består av chefsteam som samverkar över verksamhetsgränserna för att tillsammans uppnå resultat för de mest sjuka äldre. Ett flertal av styrgruppens medlemmar samt två utvecklingsledare deltar från Gotland. Det finns fyra utvecklingsledare (3,0 årsarbetare) på Gotland. Till detta kommer resurspersoner beroende på var satsningar sker. Utvecklingsledarna ansvarar för analys och förbättringsarbete utifrån handlingsplan för att bidra till måluppfyllelse. Det finns en nära koppling mellan utvecklingsledare, Ledningskraft och kvalitetsregister. Utvecklingsledarna har bakgrund från flera vårdverksamheter och professioner vilket ger en bred kunskapsbas i arbetet. För att lyckas med satsningen är information och handledning viktig. Direkta utbildningsinsatser behövs vid många tillfällen. Kommunikationsplan kompletterad med implementeringsplan tas fram för att aktivt sprida att det pågår en äldrekampanj för Bättre liv för sjuka äldre på Gotland. Målsättningen med alla utvecklingsområden är att de successivt ska in i ordinarie verksamhet om de visar sig ge önskvärd effekt. Satsningen finansierar

17 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 3 (13) igångsättningskostnader och metodutveckling. Ett förändrat arbetssätt syftar till att arbeta smartare inom befintliga resurser. Av 2013 års prestationsersättning avsätts kronor till att verksamheter som varit involverade i förbättringsarbete för de mest sjuka äldre ansöker om medel för utvecklingsarbete. Styrgruppen är beslutande. Förvaltningarna genomför en gemensam praktisk kurs i förbättringskunskap enligt Nolans modell med sex team. Planer finns att starta ny utbildning hösten Tjugo team (3-5 deltagare/team) kan erbjudas att delta.

18 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 4 (13) Sammanhållen vård och omsorg Sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställer stora krav på helhetssyn och samarbete över yrkes- och organisationsgränser. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar används för att arbeta för en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Undvikbar slutenvård Nuläge Mål Mätning Minst 4 av 6 värden skall vara lägre än motsvarande månad året tidigare Rapportering månadsvis till SKL Återinläggningar inom 30 dagar Utskrivningsklara patienter Minst 4 av 6 värden skall vara lägre än motsvarande månad året tidigare Minska utskrivningsklara patienter inom slutenvården Rapportering månadsvis till SKL Planerade aktiviteter för att nå målen Analysgrupp som i samverkan tar fram förbättringsförslag. Webbkollen Återinlagda Strukturerade intervjuer vid återinläggningar. Webbkollen Hemma Ringa patienten inom 72 timmar. Införa en förtydligad larmkedja vart ringer hemtjänsten när de ser att en brukare har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser halvakut till akut. Kartlägga möjlighet till samarbete ambulans 1177 hemsjukvården. Kartlägga samtliga patienter som återinläggs från Korttidsenheten under två månader för att finna systemfel. Förstärka utskrivningsförfarandet från lasarettet. Olika metoder kommer att användas t ex Teach-back. Pröva hemtagningsteam och följa såväl patientnyttan som kostnadseffektivitet. Uppföljning av vårdplaneringsprocessen: följsamhet till rutiner och överenskommelser.

19 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 5 (13) Prestationsersättning 2013: En förutsättning för att få del av medlen är att landstingens inrapportering av data sker månadsvis med början i februari Rapporteringen ska finnas i SKL:s databas senast den 20:e månaden efter den månad som mätperioden avser. Rapporteringen ska göras i enlighet med de riktlinjer som SKL sätter upp för rapporteringen. 125 miljoner kronor fördelas till de län som kan påvisa en statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn undvikbar slutenvård fram till den 31 augusti miljoner kronor fördelas till de län som kan påvisa en statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn återinläggningar inom 30 dagar fram till den 31 augusti Nödvändig förbättring definieras i genomförandeplanen framtagen i samarbete mellan SKL och Socialdepartementet. Indikatorerna mäts länsvis. För län som uppnått uppsatta mål utbetalas 70 procent av medlen till kommunerna och 30 procent till landstinget.

20 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 6 (13) Preventivt arbetssätt Undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen är kopplade till varandra och viktiga att förebygga oavsett medicinsk diagnos eller var vård och omsorg sker. Registrering och riskbedömning i Senior alert ger möjlighet till ett systematiskt förbättringsarbete med direkt återkoppling av resultat. SÄBO Nuläge Mål Mätning 87 % har aktuell riskbedömning 95 % Senior alert Uppföljningar Planerade förebyggande åtgärder 52% Genomförd uppföljning 81% 80 % som har risk ska ha förebyggande åtgärder samt uppföljningar Senior alert Munhälsa 85 stycken munhälsobedömningar genomförda sedan munhälsobedömningar ska registrerats i Senior alert Senior alert Samtliga brukare på SÄBO ska erbjudas munhälsobedömning 2 ggr/år Trycksår Primärvård PPM-mätningar Våren 2012 SOF 12% HSF 10 % Hösten 2012 HSF 11 % PPM-mätning under 10 % som har trycksår Påbörja riskbedömning vid kontakt med vårdcentral Senior alert Senior alert Hemsjukvård Återuppta riskbedömning för hemsjukvårdspatienter Senior alert 80 % ska ha aktuell riskbedömning 50 % som har risk ska ha planerade åtgärder och genomförda uppföljningar

21 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 7 (13) Planerade aktiviteter för att nå målen Praktisk kurs i förbättringskunskap enligt Nolans modell 2012/2013 och eventuell ny kurs 2013/2014. Utbildningsdag Mäta för att veta mars 2013 tillsammans med representant för SKL Fortsätta införandet av munhälsobedömningar i nära samarbete med Tandvårdsenheten. Utbildning i munhälsa för distriktssköterskor i hemsjukvården samt för boendeassistenter inom socialförvaltningen. Uppföljning av utbildning i munhälsa för sjuksköterskor på särskilda boenden och korttidsenheten. Regelbundna nulägesrapporter för särskilda boenden, korttidsenhet och Visby lasarett. Nystart av Senior alert i hemsjukvården våren 2013 Införande av Senior alert i primärvården Fortsatt införande inom LSS-verksamhet. Nätverksträffar 1-2 tillfällen/termin. Trycksårsdag våren 2013 Prestationsersättning 2013: 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner, som för minst 90 procent av dem som bor i särskilda boenden och korttidsboenden för äldre oavsett driftsform, genomfört riskbedömningar och planerat förebyggande åtgärder med registrering i Senior alert. 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform genomfört riskbedömningar, planerat förebyggande åtgärder och gjort uppföljning med registrering i Senior alert. Medlen fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen. 20 miljoner kronor fördelas till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform utfört bedömning av munhälsa enligt Revised Oral Assessment Guide (ROAG) med registrering i Senior alert. Medlen fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till landstingen.

22 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 8 (13) God vård vid demenssjukdom Tidig upptäckt, utredning och diagnos är viktigt vid demenssjukdom. Sjukdomsförloppet vid denna obotliga sjukdom kan lindras och ge fler år med bibehållen självständighet. Svenska Demensregistret (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) är de två kvalitetsregister som används för att säkerställa och utveckla demensvården för män och kvinnor. SveDem i primärvården. registrering Nuläge Mål Mätning 10 % 30 % (52 personer) SveDem+ manuell beräkning 175 insjuknar årligen Uppföljning i SveDem 50 % av de registrerade SveDem Standardiserat arbetssätt vid BPSD 126 registreringar 11/12 debo anslutna 300 registreringar 12/12 debo anslutna + 5/10 säbo BPSD Planerade aktiviteter för att nå målen Utbildning av nya BPSD-administratörer mars+höst 2013 Nätverksträff BPSD-administratörer 1-2 ggr/termin. Mars 2013 är representant för registret närvarande. Uppmuntran för BPSD-anslutna enheter att åka på Svenska Demensdagarna 2013 (2*2 från demensboenden och 1 från hemsjukvården sponsras) Gemensam utbildningsdag SveDem och BPSD hösten Införandet av SveDem på särskilda boenden för att stödja arbetet med uppföljning. Utbildningsdag Mäta för att veta mars 2013 tillsammans med representant för SKL. Föreläsning om demens och SveDem april 2013 för all berörd personal.

23 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 9 (13) Prestationsersättning 2013: 25 miljoner kronor fördelas till landsting i relation till antalet personer som nyinsjuknat i demenssjukdom, fått utredning med registrering i SveDem och fått diagnos i primärvården, oavsett driftsform. 25 miljoner kronor fördelas till landsting för uppföljning i SveDem i primärvården. 50 miljoner kronor fördelas till de kommuner, vars utförare oavsett driftsform inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSD-symptom och registrerar i BPSDregistret. Prestationsersättningen utbetalas till kommunerna i relation till antalet utförda registreringar i BPSDregistret.

24 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 10 (13) God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Under 2012 bröts den trenden. Närmare 30 procent av akuta inläggningar av äldre på sjukhus idag har koppling till läkemedelsrelaterade problem. För att förbättra äldres läkemedelsbehandling ytterligare ska en minskad och adekvat användning ske inom tre områden. Olämpliga läkemedel Preparat som långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin har hög risk för biverkningar hos äldre. De bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation samt att förskrivande läkare bedömt att den förväntade nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Läkemedel mot psykos Psykosläkemedel vid allvarliga beteendesymptom, demens, psykotiska symptom och psykossjukdom ger ofta biverkningar som passivitet och kognitiv störning. De ger dessutom en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demens. Antiinflammatoriska läkemedel Dessa läkemedel (Cox-hämmare, NSAID) medför vid behandling av äldre en ökad risk för sår och blödningar i mag-tarmkanalen, vätskeretention, hjärtinkompensation samt nedsatt njurfunktion. Totalt Olämpliga läkemedel Läkemedel mot psykos Antiinflammatoriska läkemedel Nuläge Mål Mätning 7,9% minskning Minst 4 av 6 månadsvärden skall vara lägre än motsvarande månad 12 månader tidigare Minst 4 av 6 månadsvärden skall vara lägre än motsvarande månad 12 månader tidigare Minst 4 av 6 månadsvärden skall vara lägre än motsvarande månad 12 månader tidigare

25 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 11 (13) Planerade aktiviteter för att nå målen Teckna samarbetsavtal med CeHiS avseende införandet av NOD Läkemedelskommitten: o Uppdaterar Blåa Kortet - information riktat till profession och till målgruppen. o Information till allmänhet genom Regionen informerar o Information till och diskussion med professionen om Kloka listen Farmaceut 1.0 och läkare 0.25, projektinsats under fyra månader med riktade insatser inom området läkemedelsgenomgångar med fokus på läkemedel och äldre. Målgrupp är förskrivare och vårdpersonal inom sluten och öppen vård. Sjuksköterska (0,2) som stöd i identifiering av målgrupp inom primärvården samt beredning till förskrivare. Arbetet påbörjas mars Utbildning till sjuksköterskor inom hemsjukvård och särskilda boenden om läkemedel hos äldre samt ickemedikamentella behandlingar. Säkra statistikuttag. Läkemedelsgenomgångar genomförs enligt ny rutin. Prestationsersättning 2013: En förutsättning för att få del av medlen är att landstinget har tecknat ett samarbetsavtal med Center för ehälsa i Samverkan (CeHiS) avseende införandet av den nationella ordinationsdatabasen (NOD). Samarbetsavtalet ska innehålla en plan för genomförande som beskriver tid- och finansieringsplan samt ansvarsfördelning för själva integreringen av journalsystemen med NOD. 100 miljoner kronor fördelas till de län som förbättrar indikatorn olämpliga läkemedel för personer 75 år och äldre. 100 miljoner kronor till de län som förbättrar indikatorn läkemedel mot psykos för personer 65 år och äldre som har dosdispensering. 100 miljoner kronor fördelas till de län som förbättrar användningen av antiinflammatoriska läkemedel för personer 75 år och äldre. Det ska ske en statistiskt säkerställd minskning, fram till den 31 augusti Den förbättring som krävs definieras i genomförandeplanen framtagen i samarbete mellan SKL och Socialdepartementet. 70 procent av medlen för ett län som uppnått uppsatta mål för läkemedelsindikatorerna utbetalas till kommunerna och 30 procent till landstinget.

26 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 12 (13) God vård i livets slutskede Ett stöd i arbetet för en god kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet är Svenska Palliativregistret. Grundkrav är att ha 70 procents täckningsgrad. För prestationsersättning krävs förbättring inom något eller några utpekade områden. Nuläge Mål Mätning Täckningsgrad 73 % 80 % Svenska Palliativregistret Brytpunktssamtal 50 % 60 % Svenska Palliativregistret Smärtskattning 9 % 50 % Svenska Palliativregistret Munhälsa 62 % 70 % Svenska Palliativregistret Ordination av injektionsmedel mot ängest 63 % 70 % Svenska Palliativregistret Planerade aktiviteter för att nå målen Praktisk kurs i förbättringskunskap enligt Nolans modell 2012/2013 och eventuell ny kurs 2013/2014. Palliativ dag våren 2013 där munhälsa och smärtskattning i livets slutskede lyfts fram särskilt. Uppföljningsdag våren 2013 för de särskilda boenden som gjort handlingsplaner om förbättringsarbete vid vård i livets slutskede Införa Abbey Pain Scale för personer med nedsatt kognitiv förmåga Registrera validerad smärtskala VAS på alla enheter Kartlägga möjligheter för speciellt avdelade platser för palliativ korttidsvård inom ramen för Korttidsenheten. Kan även utvidgas till att omfatta närliggande områden t ex hospice.

27 Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 13 (13) Prestationsersättning 2013 Ett grundläggande krav för att få del av medlen är att täckningsgraden för registrering av dödsfall i Svenska Palliativregistret är minst 70 procent av dödsfallen bland befolkningen i en kommun. För dem som uppnår grundkravet fördelas 50 miljoner kronor till de kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform under mätperioden har förbättrat sin vård och omsorg i livets slutskede med i genomsnitt 5 procent för fyra indikatorer i resultatspindeln som rör brytpunktsamtal, smärtskattning, munhälsa och ordination av injektionsmedel mot ångest. De kommuner och landsting vars utförare oavsett driftsform under mätperioden har förbättrat de fyra indikatorerna med 10 procent eller mer får vara med och dela på ytterligare 20 miljoner kronor. (Uppnått maxresultat på en indikator räknas som 10 procent). Beräkning av prestationsersättning sker på kommunnivå där kommunerna får 70 procent och landstingen 30 procent. Fördelningen mellan kommunerna sker utifrån antalet personer 65 år eller äldre i befolkningen.

28 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ärendenr HSN 20XX/xx 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 10 april 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till ny patientlag (SOU 2013:2) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden delegerar ärendet till arbetsutskottet. Sammanfattning Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (dir. 2011:25). Regeringen har också beslutat om två tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2012:24 och 2012:113). Utredningen har antagit namnet Patientmaktsutredningen. Utredningen överlämnar delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2). Patientmaktsutredningen har i uppdrag att föreslå hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas. I detta delbetänkande föreslår utredningen i enlighet med direktiven en ny patientlagstiftning, hur patientens valmöjligheter i vården kan stärkas ytterligare, hur patientens behov av stöd, råd och information bör hanteras inom ramen för vårdgarantin och det fria vårdvalet samt hur berörda myndigheter bör arbeta för att stärka patientens ställning. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över utredningen senast 31 maj Jan-Åke Björklund Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats Org nr