EN Rapport om METODER FÖR INFLYTANDE FÖR ANSTÄLLDA I KINA

Transkript

1 EN Rapport om METODER FÖR INFLYTANDE FÖR ANSTÄLLDA I KINA - för företag, fackföreningar och organsiationer

2 2 Rapport om konserverad tonfisk

3 Innehåll Inledning 4 Syfte & avgränsning 5 Hongkong-watchdog ser kinesiska arbetare som den viktigaste drivkraften för förändring 6 CLB:s råd till företag, fack och enskilda organisationer Svenska fackförbund vill vara droppen som urholkar stenen 11 IF Metall och Unionen försöker bidra till bra villkor vid svenska företag i Kina Flerpartsinitiativ låter kontroller och utbildning förstärka varandra 2 FWF och ETI satsar på dialog och kommunikation i Kina Datajätte samarbetar med lokala organisationer och leverantörer i unikt projekt 19 HP förbättrar dialogen mellan anställda och arbetsgivare SlutsatsER 24 Referenser & lästips 26 Fair Trade Center December 2009 Annika Torstensson Rapporten är framställd med ekonomiskt bidrag från Sida genom Forum Syd. Innehållet är dock helt Fair Trade Centers ansvar och kan inte anses visa Sidas eller Forum Syds uppfattning. Fair Trade Center är en ideell förening vars övergripande mål är att främja rättvis handel med låglöneländer och därmed ge alla länder möjlighet att uppnå en hållbar utveckling. Föreningen granskar och för dialog med svenska företag och arbetar med konsument upplysning och kampanjer. Rapport om METODER 3

4 Inledning Fair Trade Center (FTC) har i över tio års tid arbetat för en hållbar handel. Föreningen granskar hur svenska företag som handlar med, eller har verksamhet i, låglöneländer tar ansvar för arbetsvillkor och miljöpåverkan. Under denna period har mycket hänt hade inget svenskt företag en policy eller uppförandekod som på ett genomgripande sätt tog ansvar för arbetsförhållandena i sitt leverantörsled är det i princip praxis för företag att ha en etisk policy för förhållanden i leverantörskedjan. Frågan är inte längre om företagen tar ett ansvar utan hur de tar det. Samtidigt visar en lång rad granskningar och studier att mycket lite har förändrats för arbetare i låglöneländer vad gäller exempelvis organisationsfrihet, diskriminering, med inflytande och löner. 1 Detta trots att de flesta företags etiska riktlinjer omfattar anställdas rätt att fritt organisera sig och förhandla kollektivt. Fair Trade Center publicerade 2008 rapporten Socialt ansvar i leverantörsledet - problem, lösningar och vägar framåt. Rapporten visar hur ett grundläggande arbete med leverantörskedjan kan se ut och ger exempel på hur företag kan ta sitt etiska arbete vidare. I rapporten löd en av underrubrikerna uppmuntra facklig organisering vilket denna studie är en vidareutveckling och fördjupning av. I granskningen av och dialogen med företag och i kommunikationen med konsumenter lyfter Fair Trade Center alltid frågan om fackliga rättigheter. Facklig organisering och kollektiva förhandlingar har skapat och upprätthåller goda villkor på arbetsmarknaden i Sverige och på många andra håll i världen. Frivilliga uppförandekoder och företagens egna kontroller kan aldrig ersätta organisering, utan bör komplettera denna och framhålla de anställdas rätt att själva förhandla om rättvisa villkor. Enbart genom involvering av de anställda kommer det att gå att lösa vanligt förekommande problem vid produktion; exempelvis löner som inte går att leva på, olagligt hög övertid, diskriminering, hälso- och säkerhetsbrister samt otrygga anställningar. FTC rekommenderar företag att sluta globala ramavtal och att införa eller förstärka skrivelserna om organisationsfrihet och kollektiva förhandlingar i sina uppförande koder. Lika viktigt är att arbeta med en effektiv uppföljning så att facklig aktivitet vid de fabriker som företaget köper från inte hindras eller motverkas. Dessa rekommendationer menar föreningen har potential att leda till stora förbättringar i länder som exempelvis Filippinerna och Indonesien där organisering är tillåten enligt lag men där fackföreningar ofta stoppas, hotas och hindras från att etableras. 2 Men för företag med verksamhet i, eller som köper från leverantörer i Kina eller Vietnam där fria fackföreningar är förbjudna är situationen en annan. Den enda part som finns är statliga fackförbund som inte är demokratiskt uppbyggda och som har helt andra roller än demokratiska fackföreningar. Sveriges utbyte med Kina är omfattande. En stor del av de leksaker, den elektronik och de kläder som svenska konsumenter köper tillverkas i Kina och över 550 svenska företag har verksamhet i fastlands Kina. 1. Se exempelvis Configuring Labour Rights, Labour Conditions in the Production of Computer Parts in the Philippines, Esther de Haan & Irene Schipper, SOMO (2009), Syr kläder för småpengar varför levnadslön måste ersätta minimilön i klädindustrin, Framtiden i våre hender, 2009, Blir det bättre? Arbetsvillkor i leverantörsleden - 10 år efter debattens uppkomst, Nätverket Rena Kläder (2008) och The ETI Code of Labour Practice: Do workers really benefit? / Ethical Trading Initiative (2006). 2. Läs bland annat Configuring Labour Rights, Labour Conditions in the Production of Computer Parts in the Philippines, SOMO (2009), Silenced to Deliver: Mobile phone manufacturing in China and the Philippines, Jenny Chan, Esther de Haan, Sara Nordbrand and Annika Torstensson, SOMO and SwedWatch (2008) 4 Rapport om METODER

5 Syfte och avgränsning Fair Trade Center vill genom denna skrift visa på metoder som fackförbund, företag och flerpartsinitiativ arbetar med i dag för att stärka arbetstagares rättigheter i Kina. Föreningen har valt ut några projekt och initiativ som vi tycker visar på intressanta erfarenheter men vi gör inget anspråk på att ha gjort en heltäckande sammanställning. Först beskrivs China Labour Bulletins samlade strategier och råd till företag, fackföreningar och andra utländska organisationer. Hongkong-baserade China Labour Bulletin 3 (CLB) arbetar för att försvara och förespråka arbetares rättigheter i Kina 4. Därefter tar vi del av fackförbunden IF Metall och Unionens projekt riktade mot kinesiska fackföreningar vid svenskrelaterade företag i Kina. Projektet har till syfte att skapa bättre arbetsförhållanden och att influera den kinesiska fackföreningen. Projektet är unikt både i Sverige och internationellt och kan fungera som en inspiration för andra fackföreningar. I nästa avsnitt beskrivs vad två flerpartsinitiativ, nederländska Fair Wear Foundation och brittiska Ethical Trade Initiative, ETI, gör för att stärka arbetstagarna i Kina. Vi har valt dessa båda initiativ eftersom de har färska, spännande erfarenheter från Kina gällande bland annat arbetarutbildning och bildandet av kommittéer på kinesiska fabriker. I sista delen beskrivs hur datorföretaget HP och den Hongkong-baserade organisationen Students and Scholars against Corporate Misbehaviour (SACOM) har genomfört arbetarutbildning tillsammans med två av HP:s leverantörer i Kina. De två enskilda organisationerna Labour Education & Service Network (LESN) och Chinese Working Women Network (CWWN) genomförde själva träningen. Utformningen och genomförandet av detta projekt är unikt inom elektronikbranschen eftersom det genomförts av köpare, leverantör och företrädare för det civila samhället gemensamt. Fair Trade Center menar att det finns lärdomar för andra företag och branscher att dra av projektet när det gäller samarbete mellan internationella köpare, kinesiska leverantörer och lokala enskilda organisationer som kan leda till förändringar i ett land som Kina CLB arbetar öven med att aktivt hjälpa arbetare med representation och rådgivning i den kinesiska motsvarigheten till arbetsdomstolar samt för fängslade arbetares rättigheter. Rapport om METODER 5

6 Hongkong-watchdog ser kinesiska arbetare som den viktigaste drivkraften för förändring CLB:s råd till företag, fack och enskilda organisationer Världens folkrikaste land har sedan kommunistpartiet började reformera ekonomin 1978 utvecklats till världens tredje största handelsnation. Omkring 400 miljoner kineser har sedan dess lyfts ur fattigdom. 5 Men de som med sin insats bidrar till landets tillväxt, och numera även till vinster i utländska multinationella bolag - arbetarna - betalar fortfarande ett högt pris i form av låga löner, olagligt lång övertid, osäkra kontrakt och dålig hälsa. Det mullrar dock på fabriksgolv och torg. Kinesiska arbetare är inte längre hjälplösa offer utan kräver sin rätt även i det rådande enpartisystemet med en enda tillåten facklig organisation, All-China Federation of Trade Union, ACFTU. Den kinesiska regimen prioriterar ekonomisk tillväxt och har satt som mål att fyrdubbla landets BNP från år 2000 till Regimen hade nått halvvägs Kinas tillväxt har på senare år varit starkast på exportsidan. Framförallt tillverkningsindustrin har vuxit och utgör i dag cirka halva ekonomin. Viktiga branscher är tillverkningen av konsumtionsvaror, tekoindustrin, elektronik, fordon, maskiner, men även råvaru industrin och kemikalieindustrin. 7 Kina är exempelvis världens största tillverkare av textil. 45 procent av alla kläder som importerades till EU kom från Kina i juli Även inom elektronik är Kina dominerande tillverkades hälften av alla mobiltelefoner i landet. 9 Sveriges handel med Kina har också ökat kraftigt det senaste decenniet och varuhandeln stod 2007 för tre procent av den totala svenska utrikeshandeln. Idag är Kina Sveriges viktigaste partner i Asien, både vad gäller import och export. 10 Den svenska exporten till Kina domineras av traditionella svenska exportbranscher som verkstadsindustrin, telekomsektorn, och transportmedel. Andra varuområden som har växt snabbt under senare år är järn och stål samt kemi. 11 Antalet svenska företag i landet ökar också fanns det 550 svenska företag i fastlands Kina och 130 i Hongkong, enligt en uppskattning från Svenska ambassaden i Kina. 12 Men tillväxten har inte varit jämlik och stora skillnader har uppstått mellan regioner och människor. En undersökning gjord mellan maj och september 2008 av Chinese Academy of Social Sciences visar att klyftan mellan rika och fattiga i Kina ökar. 13 Den ojämlika ekonomiska utvecklingen har lett till att unga kineser tvingas lämna sina hem i jakt på arbete. De tillhör den grupp på omkring 130 miljoner migrantarbetare som kallas Kinas flytande befolkning och denna grupp riskerar att drabbas värst av den ekonomiska krisen. Arbetslösheten ökade exempelvis markant 2008 och de första som får gå är migrantarbetarna UNDP:s Kinarapport från Kinas handelsutveckling med världen och Sverige, Kommerskollegium, Ibid. 8. Weathering the Storm, A guide for FWF member companies sourcing from China during the global financial crisis, Fair Wear Foundation, Beijing RIC Information Consulting Co. Ltd, China Mobile Phone Industry Report, , Feb Kinas handelsutveckling med världen och Sverige, Kommerskollegium, Ibid. 12. Kina Landfakta, Sveriges ambassad i Peking, Going it Alone, the workers movement in China ( ), China Labour Bulletin, 2009, sidan Ibid. sidan 5. 6 Rapport om METODER

7 De växande klyftorna i kombination med bristen på en fungerande arbetsmarknad med trygga anställningar, har lett till omfattande protester, strejker och anmälningar till myndigheter de senaste tio åren. Det har fått regeringen att i högre grad betona att hänsyn måste tas till klyftorna i samhället. Regeringen säger sig vilja skapa ett, harmoniskt socialistiskt samhälle där vad regimen kallar de fem obalanserna ; mellan människa och natur, ekonomisk och social utveckling, stad och landsbygd, olika regioner och Kinas förhållande till omvärlden, hanteras antogs tre viktiga lagar för arbetstagare i Kina som trädde i kraft under 2008: Labour Contract Law, Employment Promotions Law och Law on Mediations and Arbitration of Labour Disputes Act. Lagarna bygger på den tidigare kinesiska arbetslagen från 1994 men innehåller förtydliganden och förstärkningar med syftet att se till att lagen verkligen följs. Labour Contract Law, 16 säger att alla anställda i Kina har rätt till skriftliga kontrakt. Till skillnad från den tidigare lagen finns här stadgar om hårda straff för företag som inte följer den. Exempelvis måste ett företag betala dubbel lön för varje månad en person varit anställd utan ett skriftligt kontrakt. 17 Lagen reglerar också bland annat när och hur anställda kan sägas upp och den lägger stark vikt vid anställdas rätt till kollektiva förhandlingar. 18 Dessa förhandlingar ska ske genom ACFTU, men på de arbetsplatser där det inte finns fackklubbar öppnas möjligheterna för valda anställda att företräda sina kollegor. Employment Promotions Law har till syftet att skapa en mer öppen och jämlik arbetsmarknad och att motverka diskriminering. Law on the Mediation and Arbitration of Employment Disputes gör det lättare för arbetstagare att anmäla arbets givare och söka upprättelse i landets juridiska system. Bland annat är numera utslagen i de kommittéer som finns för medling i arbetskonflikter bindande och processerna är kostnadsfria för arbetare. 19 Enligt den Hongkong-baserade organisationen China Labour Bulletin, CLB, var tidpunkten för lagarna en direkt följd av det ökade trycket från landets arbetskår. 20 Vad regeringen dock inte gjorde var att samtidigt skapa ett system för att lösa konflikter på arbetsplatserna: med fackföreningar som verkligen representerar de anställda. Det har gjort att strejkerna, protesterna och anmälningarna till myndigheter har fortsatt. Perry Leung, ordförande för organisationen Students & Scholars Against Corporate Misbehavior, SACOM, i Hongkong, som granskar kinesisk arbetsmarknad och driver kampanjer för mänskliga rättigheter i arbetslivet, gör en liknande analys och säger att strejkerna och demonstrationerna är en direkt följd av skillnaderna mellan lagen och hur den efterlevs. Han menar att kinesiska arbetare inspireras av lagen och antingen går ut i vilda demonstrationer eller försöker få rätt via det juridiska systemet. 21 Och detta bekräftas av statistiken. Den 8 maj i år tillkännagav Kinas motsvarighet till socialdeparte ment att antalet anmälningar som togs upp för behandling i kommittéerna för konflikter på arbetsplatser ökade med 98 procent 2008 jämfört med 2007 till fall som berörde 1,2 miljoner arbetare Sveriges ambassad i Peking, Kina Landfakta, Labour Contract Law på Engelska finns att läsa på Beijing Reviews webbplats - accessed Article 82. För mer information om tolkningar av lagen se Weathering the Storm, A guide for FWF member companies sourcing from China during the global financial crisis, Fair Wear Foundation, 2009, sidan Främst paragraf 51-56, - accessed China Labour Bulletin, Going it Alone, the workers movement in China ( ), sidan 11-12, CLB:s websajt, The state of the labour movement in China, 4 Dec 2008, Weathering the Storm, A guide for FWF member companies sourcing from China during the global financial crisis, Fair Wear Foundation, 2009, sidan CLB:s websajt, Chinese government says labour disputes doubled in 2008, 11 maj 2009, Rapport om METODER 7

8 Bristen på verklig organisering har gjort att lokala regeringar och myndigheter i många fall har tvingats rycka in som medlare mellan företag och anställda vid strejker och protester, det visar bland annat en analys som China Labour Bulletin har gjort av 100 protester genomförda av kinesiska arbetare Samtidigt har regeringen också ålagt den enda tillåtna fackföreningen All China Federation of Labour, ACFTU, att öka organiseringen vid multinationella och privatägda företag. Denna uppgift säger sig ACFTU har klarat. Förbundet rapporterade i slutet av 2008 att det hade ökat antalet medlemmar till 212 miljoner och att antalet fackföreningar på enskilda fabriker, som i Kina kallas gräsrotsfackföreningar, hade stigit till Vad gäller utländska företag så inledde ACFTU en kampanj för att starta fackföreningar vid de största multinationella företagen och uppgav efter fyra månader att det fanns fackförbund på 80 procent av de 375 som finns i Kina. 24 Problemet är att de flesta av dessa fackföreningar enbart är det till namnet. I de flesta fall har ACFTU inte gått via de anställda utan till ledningen och krävt att en fackförening bildas på företaget vilket har lett till att många av de nya fackföreningarna kontrolleras av cheferna. Många arbetare känner inte ens till att det finns en fackförening på deras arbetsplats - eller att de är medlemmar. 25 ACFTU är fortfarande inriktade på det de kallar harmoniska industriella relationer och varje gång det sker en konflikt mellan arbetare och ledning, även när arbetare strejkar, ger facket arbetarna rådet att inte bråka eller erbjuder sig att medla, men medlingen är inte rättvis och det får arbetarna att känna sig maktlösa och arga, säger Jenny Chan, chefskoordinatör på Students & Scholars Against Corporate Misbehavior, SACOM. 26 Men det har samtidigt skett en del positiva förändringar inom ACFTU. Det finns exempel på företrädare som bland annat har antagit en mer pragmatisk inställning till strejker och förespråkat kollektivförhandlingar som ett sätt att lösa konflikter på arbetsplatsen. 27 Dessutom har den kinesiska regeringen och företrädare för myndigheter och ACFTU också uppvisat ett ökat intresse för den skandinaviska fackliga modellen. 28 Alla tecken tyder på att det är de kinesiska arbetstagarna som driver utvecklingen framåt och tvingar regeringen att vidta åtgärder, varav de nya lagarna spelar en viktig roll. Utländska företags regler och strategier för socialt ansvar spelar också en positiv roll: både genom att höja medvetenheten om de problem som finns på den kinesiska arbetsmarknaden i Kina bland konsumenter i andra delar av världen och genom att bidra till stärkta krav och efterlevnad inom främst miljö, hälsa och säkerhet. China Labour Bulletin och andra observatörer, bland andra nätverket makeitfair som Fair Trade Center är en del av, anser dock att frivilliga uppförandekoder hittills har haft mindre inverkan på flera av de största problem som kinesiska arbetstagare står inför: låga löner, hög övertid, diskriminering och otrygga arbetsvillkor. 29 Med ändrade strategier kan företag spela en viktigare roll även på dessa områden. China Labour Bulletins råd till utländska aktörer CLB har sammanfattat de strategier som organisationen anser att företag, utländska fackföreningar och internationella organisa- 23. China Labour Bulletin, Going it Alone, the workers movement in China ( ), Ibid. sidan Ibid. sidan Intervju 9 september The Case of China: The Challenge of Labour Unrest in a Communist-run Capitalist Economy, China Labour Bulletin, 2008, Bland annat intervjuer med Mats Svensson och Erland Lindkvist på IF-Metall. 29. Silenced to Deliver: Mobile phone manufacturing in China and the Philippines, Jenny Chan, Esther de Haan, Sara Nordbrand and Annika Torstensson, SOMO and SwedWatch, 2008, Playing with Labour Rights: Music player and game console manufacturing in China, Chun Kit Ho, Päivi Pöyhönen and Eeva Simola, FinnWatch, SACOM and SOMO, 2009, The Case of China: The Challenge of Labour Unrest in a Communist-run Capitalist Economy, CHINA LABOUR BULLETIN, 2008, 8 Rapport om METODER

9 tioner kan driva i Kina. Vissa av förslagen är specifika för en grupp aktörer medan andra inbjuder till samverkan mellan dem. 30 Utländska företag: Förutom att följa kinesisk arbetslagstiftning kan utländska företag som har förlagt produktion i, eller som köper från leverantörer i Kina: 4Bilda företagsstödda fonder för rättshjälp där löntagare kan få hjälp att få rätt mot ohederliga arbetsgivare. Fonden kan hjälpa enskilda eller grupper av arbetare att ställa arbetsgivaren till svars inom de rättsliga instanser som finns i dagens Kina. Detta skulle bidra till att göra Kina mera rättssäker och samtidigt skulle det kunna bidra till att stärka varumärket för de företag som bekostar fonden. 4Satsa tillräckliga resurser på att stödja, eller skapa mekanismer som är effektiva och trovärdiga, där anställda kan föra fram synpunkter och klagomål på företags- och fabriksnivå. Särskilt multinationella köpare bör i sina uppförandekoder specificera att kinesiska företag måste ha effektiva, arbetardrivna kommittéer för konfliktlösning på sina fabriker. Även flerpartsinitiativ bör införa denna princip. Samarbete med lokala organisationer för att lösa konflikter bör också välkomnas och uppmuntras. 4Inta en upplyst och proaktiv inställning till ACFTU:s satsning på att skapa fackklubbar på utlandsägda fabriker i Kina. Gör det tydligt att etablerandet av dessa enbart får ske om arbetare, eller deras valda representanter, får viktiga poster på fackklubbens kontor och kommitté. 4Säga ja till kollektiva förhandlingar. Om fackföreningen eller arbetarkommittén på en fabrik vill inleda kollektiva förhandlingar med ledningen var positiv. Om det utländska företaget äger fabriken säg ja, och om det handlar om en leverantör: uppmana den kinesiska leverantören att inleda förhandlingarna. 4Undvika CSR-policyer som försöker omfatta för mycket. Håll tydlig fokus på de arbetsrättsfrågor som det utländska företaget har störst möjlighet att systematiskt och effektivt påverka. Bredare välgörenhetsinitiativ som exempelvis bidrag till lokala skolor eller sjukhus, är inte nödvändigtvis det bästa sättet att använda begränsade resurser och tid. Internationella fackföreningar: Fackföreningar som vill ha ett konstruktivt samarbete med kinesiska arbetare och eller ACFTU kan: 4Vara selektiva i val av dialogpartner från den officiella kinesiska fackföreningen. Satsa på dialog och utbyte med lokala företrädare eller företrädare på stadsnivån eftersom det ofta är där som verkliga förändringar sker och kan ske. 4Påverka svenska multinationella företag, vars arbetare förbundet representerar i Sverige, att samarbeta och inleda en konstruktiv dialog med fackföreningar på fabriksnivå hos kinesiska leverantörer och att vara positiva till förfrågningar om kollektiva förhandlingar från kinesiska arbetare hos leverantörerna. 4Mobilisera era medlemmar att stödja kinesiska arbetare vars rättigheter har kränkts av utländska företag med verksamhet i Kina, t.ex. genom att direkt kontakta företagens chefer för att söka en snabb lösning på de kinesiska anställdas krav eller problem. 4Erbjuda utbildning och träning till kinesiska arbetare och fackliga aktivister i hur man effektivt driver en fackklubb och hur man genomför kollektiva förhandlingar. Detta kan uppnås antingen genom att bjuda in kinesiska arbetare och deras representanter till Sverige eller genom att skicka exempelvis svenska fackföreningsrepresentanter till fabriker i Kina. 4Stödja enskilda organisationer som arbetar med arbetsrätt i Kina genom att exempelvis ge ekonomiska bidrag till juridisk hjälp till fall i olika rättliga instanser. 30. Dessa rekommendationer publicerades i en sammanfattning av den pågående kampen för mänskliga rättigheter i arbetslivet i Kina som presenterades på en konferens på 60-årsdagen av antagandet av deklarationen om de mänskliga rättigheterna i december 2008, Rapport om METODER 9

10 Enskilda organisationer: I tillägg till de olika initiativ som existerar i dag för att stödja kinesiska arbetare kan utländska organisationer: 4Erbjuda träning och stöd till enskilda arbetsrättsorganisationer vad gäller exempelvis projektstyrning. Utländska enskilda organisationer kan också samarbeta med dessa grupper för att göra gemensamma studier och kampanjer och tillsammans verka för förbättringar för de berörda arbetarna. 4Erbjuda resurser och stöd direkt till arbetare som söker upprättelse för överträdelser mot deras rättigheter. Detta är mycket viktigt i Kina eftersom lagstiftningen generellt är bra men arbetarna saknar tillräckliga resurser för att driva sina fall. Sådan ekonomisk hjälp kan ibland kanaliseras genom lokala arbetsrättsorganisationer. 4Arbeta konstruktivt med de företag som strävar efter att följa kinesisk arbetsrättslagstiftning, som uppmuntrar till bra villkor hos leverantörer eller vill driva bra klagomålsmekanismer (se mer under råd till företag ovan). 4Utbilda och uppmuntra kinesiska arbetsrättsaktivister i att förhandla kollektivt 4Driva eller delta i kampanjer mot företag som vägrat ta ansvar för kränkningar av mänskliga rättigheter i Kina. 4Samarbeta med kinesiska organisationer i kampanjer mot kinesiska företag eller leverantörer till utländska företag. Eftersom merparten av de utländska företag som är inblandade i arbetsrättsfall i Kina ofta är köpare och därmed sällan kan ställas till svars i Kina enligt kinesisk lag är det viktigt att även rikta sig mot kinesiska företag. Detta kan enligt CLB uppnås genom utökat samarbete med lokala organisationer. I den här rapporten ger vi exempel på initiativ från fackföreningar, företag, enskilda organisationer och flerpartsinitiativ med syftet att stärka mänskliga rättigheter i arbetslivet i Kina. Flera stämmer överens med CLB:s råd och analys. Både CBL:s råd och exemplen som följer är tänkta som inspirationskällor och utgångspunkt för alla aktörers fortsatta arbete i den kinesiska kontexten. 10 Rapport om METODER

11 Svenska fackförbund vill vara droppen som urholkar stenen IF Metall och Unionen försöker bidra till bra villkor vid svenska företag i Kina Isolera eller samverka och försöka påverka? Som framgått tidigare i rapporten är den enda tillåtna fackföreningen i Kina något helt annat än vad vi i Sverige kallar ett fack. Genom historien har inställningen till hur demokratiska fackföreningar ska förhålla sig till All-China Federation of Trade Unions, ACFTU gått isär inom den internationella fackföreningsrörelsen och hos andra aktörer inom det civila samhället. IF Metall och tjänstemannaförbundet Unionen har valt att ha en dialog med ACFTU, både lokalt och centralt. Genom utbildning och utbyten försöker de påverka de lokala parterna på svenskrelaterade företag i Kina för att stärka de anställdas inflytande och skapa goda arbetsförhållanden. Det gör dem unika i svensk och internationell fackföreningsrörelse. Förbunden ser gärna att fler svenska fackförbund följer deras exempel och uppger att intresset från Kina har växt den senaste tiden. Engagera er i Kina om ni har en naturlig ingång. Vi har det genom att svenska företag etablerar sig i landet och utifrån konkurrenssituationen - att kinesiska företag konkurrerar med oss inom samma produktområden, säger Mats Svensson, internationell sekreterare på IF Metall. 31 Chefen för förbundets internationella avdelning, Erland Lindkvist, tillägger att den nuvarande situationen i Kina med allt fler utländska multinationella bolag som verkar i landet, strejker och protester samt utbredd korruption - har ökat intresset från statens sida att försöka hitta nya modeller för arbetsmarknaden. Det finns ett oerhört stort intresse för hur Skandinavien fungerar. Jag vet inte hur många delegationer vi har tagit emot de senaste åren. Kineserna är intresserade av våra kollektiva förhandlingar, sjukförsäkringar, a-kassa och så vidare, säger han och berättar att kommunistpartiet i en rapport till centralkommittén pekade ut delar av den skandinaviska modellen som föredöme inom nämnda områden. 32 När de svenska investeringarna i Kina ökade i början av 90-talet ansåg Metall att det var nödvändigt att utöka och fördjupa kontakterna med det kinesiska facket. En viktig anledning för förbundet var att få bättre kunskap om förhållandena på de svenska företag som etablerade sig där. Vi är övertygade om att kontakt och dialog är en grundläggande förutsättning för att kunna få till stånd en förändring. Att sticka huvudet i sanden och låtsas som att Kina inte finns och därmed vägra ha kontakt med ett fack som styrs av kommunistpartiet är inte fruktbart. Det förekommer dagligen kränkningar av grundläggande rättigheter både på arbetsmarknaden och i samhället och vill vi medverka till en förändring är det nödvändigt med kontakt och dialog med det kinesiska facket, säger Mats Svensson. Liknande projekt i andra länder Metall och SIF inledde 1995/1996 ett sam arbetsprojekt med syftet att informera ACFTU om hur det svenska facket arbetar med bland annat arbetsmiljöfrågor och 31. Intervju 10 september Intervju 18 september Rapport om METODER 11

12 kollektivavtal för att på så vis försöka skapa en starkare och mer demokratisk facklig organisation inom industrisektorn på svenskrelaterade multinationella företag i Kina. Projektet är ett slags trepartsinitiativ eftersom de svenska förbunden först förankrar idén hos svenska företag med verksamhet i Kina samt hos ACFTU:s förbund inom industrisektorn i Kina. Därefter engagerar det svenska företaget ledningen på dotterbolaget i Kina. Bert Zetterberg, internationell sekreterare på Unionen, säger att modellen att arbeta via svenska företags dotterbolag har varit mycket framgångsrik i bland annat Polen, där Unionen har samarbetat med Ikeas dotterbolag Swedwood 33 och i Indien. I Kina är dock situationen en annan än i Polen och Indien i och med att enbart ett fackförbund är tillåtet. Projektet har därför varit svårare att genomföra och det är mera komplicerat att mäta förändringar men de svenska fackförbunden tror ändå på modellen. Vi måste försöka säkerställa att arbets - tag arna i åtminstone de svenska företagen har schysta villkor. Och det menar jag att också fackförbund i andra branscher ska försöka göra. Droppen urholkar stenen, säger Mats Svensson. Just nu håller IF Metall och Unionen på att samtala med ett svenskt företag om utformningen av nästa fas av projektet och de kan inte säga vilket svenskt företag det gäller förrän allting är klart. Förbundens projekt har under åren haft lite olika omfattning men upplägget har varit likartat. I Kina genomförs utbildningar och seminarier för de lokala fackliga representanterna i bland annat kollektiva förhandlingar och arbetsmiljö och därefter bjuds kinesiska representanter till Sverige. I Sverige har ämnena varit något bredare och också handlat om demokrati och vårt politiska system. Erland Lindkvist säger att förutsättningen för att genomföra projekten har varit engagemangen från förbunden vid de svenska företagen som har drivit idén internt. De flesta svenska företag är mycket positiva, det är ytterst sällan de säger nej. Tidigare har vi i Kina samarbetat med Atlas- Copco, Sandvik, SKF, Tetrapak, Volvo och Ericsson, säger Erland Lindkvist. IF Metalls erfarenhet är att fackföreni n- garna på fabrikerna i Kina kan vara mycket olika, och att det är svårt att veta vem som representerar vem. Det kinesiska systemet är ju inte alls utvecklat rent fackligt. ACFTU har valt vem som ska vara representant på fabriken, det är inte arbetstagarna som har gjort det, man väljer uppifrån och pekar med hela handen, säger Erland Lindkvist. De kinesiska kollektivavtalen är exempelvis många gånger enbart en upprepning av lagen och lönerna är inte något som facken blandar sig i över huvud taget. För kinesiska fackliga företrädare är det också en ny roll att verka på privata företag, där inte överskottet går till staten. Det är bland annat detta de svenska fackförbunden försöker förändra. Genom att höja kunskapsnivån hos lokala fack föreningar i Kina, och samtidigt informera ACFTU centralt, hoppas IF Metall och Unionen dels kunna bidra till bättre arbetsförhållanden vid de svenska dotterbolagen och samtidigt skapa positiva exempel som inspirerar till reformer av hela ACFTU. Vid exempelvis SKF säger arbetarna att de har bättre löner än andra i regionen men det är oerhört svårbedömt att veta om det beror på våra projekt eller på andra faktorer. Generellt är dock de som varit med oerhört positiva till projektet och säger att de har fått helt andra kontaktytor och nya argument, säger Erland Lindqvist. SKF, som tillverkar lösningar och tjänster inom områden som omfattar rullningslager, tätningar, mekatronik, service och smörjsystem, var förbundens senaste samarbetspartner och där utformades projektet något annorlunda än tidigare. SKF, som har tecknat ett globalt ramavtal med Internationella Metallfederationen (IMF) 34 har ett större antal produktionsanläggningar i Kina. Istället för att rikta in sig på en fabrik utformade de svenska facken en stegutbildning för anställda vid fyra av SKF:s anläggningar. Syftet med utbildningen var att utveckla samverkansformerna mellan chefer och personal på fabrikerna. Från varje anläggning deltog representanter från ledning, mellan chefer och två till tre representanter för arbetarna. De samlades vid tre tillfällen 33. För mer information om projektet läs skriften Facklig framgång med globalt ramavtal, SIF och Skogs - och träfacket. 34. För mer information om SKF:s globala ramavtal och etiska regler se Uppförandekoder och globala ramavtal, SIF, Rapport om METODER

13 med mellanliggande hemarbete. På två av de fyra fabrikerna fanns det inget fackförbund eller någon arbetar kommitté och därför valdes enskilda representanter för arbetarna ut. Två av tre dagar under utbildningarna var gemensamma för cheferna och personalens representanter. Den tredje dagen delades deltagarna upp i två grupper. De gemensamma dagarna handlade om samverkan och förhandling och under sejouren utan ledning diskuterades bland annat förhandlingstaktik. Utbildningen genomfördes under 2008 och de svenska fackföreningarna ska göra en utvärdering av hur kursen tagits emot. Mats Svensson säger att det dock gick att se en utveckling bara under själva kursen. I början tyckte kineserna det var obekvämt med grupparbeten och diskussioner men det lossnade och man började våga mer. Efter kursen har det bildats ett fack vid en av de fabriker där det inte fanns något. Själva bildandet har varit en lång process eftersom den lokala klubben måste godkännas uppåt i ACFTU-strukturen. Arbetsmiljö och kollektiva förhandlingar är ämnen som inte är så känsliga i Kina men kunde de svenska fackliga representanterna också ta upp exempelvis representation och legitimitet? Ja det kunde vi. Vi berättade hur vi gör i Sverige och de hur de gör i Kina och sedan hade vi en öppen diskussion kring det, säger Mats Svensson. Han berättar att IF Metalls kontakter på ACFTU centralt inser att de måste göra något åt låga löner, missnöje med dåliga arbetsvillkor och strejker, vilka som vi sett har ökat de senaste åren, men säger att ACFTU i dag saknar förmåga att lösa dessa problem eftersom de befinner sig i ett förlegat arbetssätt. Ett arbetssätt som hör ihop med den roll facket i kommunistiska Kina hade innan multinationella och privata företag fanns. Då tickade pengarna in och ACFTU fullgjorde sin politiska och sociala roll som bland annat handlar om skolor, dagis, bostäder och annat - precis som i Sovjetunionen och i alla kommunistiska diktaturer, säger Mats Svensson. Arbetsmiljöprojekt bra ingång i Kina Förutom samarbetet med Unionen riktat till svenska företag i Kina har IF Metall också arbetat med arbetsmiljöprojekt inom den kinesiska gruv sektorn. De kinesiska gruvorna är ökända: 35 döda, många saknade i gruvolycka, Svenska Dagbladet, 8 september , Över 70 döda i kinesisk kolgruva, Privata Affärer, 22 februari Detta är två av flera rubriker i svensk media det senaste året. Enligt officiell statistik omkom fler än gruvarbetare i Kina 2008 men inofficiella siffror talar om mycket högre dödstal, ofattbara döda. Anledningen till det stora mörkertalet är att det finns många privata, illegala gruvor och att långt ifrån alla olyckor även från större gruvor registreras. IF Metall är aktiva medlemmar i den Internationella kemi-, gruv- och energiarbetarefederationen, ICEM, och har haft kontakt med den kinesiska gruvsektorn sedan början av 90-talet. I början av 2000-talet genomförde förbundet ett projekt där representanter från ACFTU:s gruvsektor kom till Sverige för att studera hur svenska fack och företag arbetar med hälsa och säkerhet. Just nu arbetar förbundet med att planera ett nytt projekt på företagsnivå i samarbete med de svenska företagen LKAB och Atlas Copco. Tanken är att vi, tillsammans med företagen och de lokala facken, ska kunna göra något konkret på lokal nivå i Kina. Vi tror att det goda exemplets makt kan ge stora effekter, säger Erland Lindqvist. De svenska företagen är positiva men förbundet väntar fortfarande på svar från kinesiska ansvariga. IF Metalls inställning till ACFTU har tidigare inte haft stöd från Metallinternationalen, IMF, eller från Textilarbetarinternationalen, ITGLWF. Framförallt amerikanska medlemmar har drivit linjen om bojkott, men nu börjar det svänga. Under årets IMF- kongress, som hölls i Göteborg, uppmanade internationalens arbetsgrupp om Kina ombuden att intensifiera kontakterna med kinesiska arbetstagare i multinationella företag om frågor som rör de fackliga och Rapport om METODER 13

14 mänskliga rättigheterna. Kinas arbetstagare förtjänar bra arbetsvillkor och de förtjänar demokratiska fackföreningar, sade IF Metalls förre ordförande Göran Johnsson under kongressen. 37 Och denna öppning märks redan. I april 2009 anordnade IMF ett seminarium i Shanghai i Kina för att diskutera ämnen som nationella kollektiva förhandlingar och fackets svar på den ekonomiska krisen. IMFförbund från fem länder deltog i seminariet, liksom lokala och nationella fackliga ledare från ACFTU. Flerpartsinitiativ låter kontroller och utbildning förstärka varandra FWF och ETI satsar på dialog och kommunikation i Kina Gör färre och bättre kontroller, kontroller där arbetstagarnas åsikter väger tungt. Satsa på att integrera arbetarutbildning med kontroller och uppföljning. Det är flerpartsinitiativet 38 Fair Wear Foundations, FWF:s, råd till sina medlemsföretag vad gäller Kina. Flera så kallade flerpartsinitiativ har lång erfarenhet av samarbete med lokala organisationer och av att pröva nya metoder i Kina, där lagen förbjuder fri organisering. I detta avsnitt får vi ta del av Fair Wear Foundations erfarenheter och nosar på ett nystartat, innovativt pilotprojekt som drivs av brittiska Ethical Trading initiative, ETI. Vi går miste om en massa möjligheter i Kina genom att enbart satsa på kontroller. Inspektioner är dyra och kombinationen kontroller och utbildning kan ge bättre arbetsförhållanden i relation till den insats du gjort, säger Ivo Spauwen, FWF:s Verification Coordinator för Kina. 39 Fair Wear Foundations medlemmar har skrivit under att deras fabriker och leverantörer ska respektera alla anställdas rätt att bilda eller gå med i fackföreningar och förhandla kollektivt (ILO:s konventioner 87 och 98). I flerpartsinitiativets uppförandekod, kallad code of labour practices, står vidare att i de fall där fackföreningsfrihet inte är tillåtet enligt producentlandets lag, så som i Kina, så ska medlemsföretaget verka för parallella sätt att bidra till oberoende organisering och kollektiva förhandlingar för alla arbetare. 40 FWF har tagit fram en guide för hur medlemmar ska kunna leva upp till kraven i koden. 41 I den nämns hur företagen bör agera i länder utan organisationsfrihet, exempelvis Kina och Vietnam, två länder med stor textiltillverkning där enbart statliga fackföreningar är tillåtna. I guiden står att företaget ska kräva fungerande interna kommunikationskanaler mellan anställda och arbetsgivare samt att effektiva klagomålsmekanismer 42 finns på plats. Dessutom bör FWF:s medlemsföretag beakta och kommunicera till sina leverantörer att det enligt kinesisk lag är tillåtet att förhandla kollektivt och att de inte på något sätt får motverka detta. Men hur går detta till rent praktiskt? Medlemsföretagen ska göra leverantörerna medvetna om att de inte får motverka 37. Bulletin för IMF:s 32:a kongress, Göteborg maj 2009, IMF kongressnytt. Finns att ladda ner på: Ett flerpartsinitiativ är en sammanslutning av företag, fackföreningar och enskilda organisationer som samarbetar för att gemensamt bidra till bättre arbetsvillkor i leverantörskedjan. 39. Intervju genomförd 1 september Fair Wear Foundations Code of Labour Practices, finns att läsa på Freedom of Association and the Right to Collective Bargaining; Fair Wear Foundation guidance document for auditors and member companies, January Med detta menas sätt för de anställda att påpeka missförhållanden, brott mot lagen eller uppförandekoden, och föreslå förbättringar på arbetsplatsen. 14 Rapport om METODER

15 organisationsfrihet. Det måste inte finnas en fackförening på fabriken men om de anställda vill organisera sig så får fabriken inte försöka hindra dem, säger Ivo Spauwen. Jag rekommenderar också medlemsföretag att gå längre och engagera sig i utbildning av sina leverantörer. Om det finns en All- China Federation of Trade Unions, ACFTUfack förening på fabriken att stötta den och om inte, att göra det möjligt att skapa en arbetarkommitté hos leverantören. Att stödja bildandet av valda arbetarkommittéer är krävande, då det innebär ett långsiktigt engagemang med leverantörsfabriken och förutsätter att leverantören samarbetar med lokala fack eller organisationer. Ivo Spauwen menar dock att detta är vad initiativets medlemsföretag bör satsa på för att skapa hållbara goda villkor hos leverantörer i Kina. Ännu så länge har han dock inga positiva exempel att peka på men flera företag har tagit steg i rätt riktning. Utbildning om rättigheter på kinesiska fabriker Ett sådant steg är enligt FWF utbildning av anställda hos de kinesiska leverantörerna. FWF började utreda hur utbildning av arbetare skulle kunna gå till i Kina 2004, och genomförde de första utbildningarna FWF:s program inriktas på att medvetandegöra arbetarna om deras rättigheter och de lagliga verktyg de kan använda. Utbildningen kopplas till behoven vid den specifika fabriken. I mars 2009 stod FWF värd för ett seminarium kring arbetarutbildning där 15 organisationer från fastlands-kina och Hongkong med erfarenhet av arbetsträning deltog. Syftet med seminariet var att utbyta erfarenheter och att försöka utvärdera hur effektiva de utbildningssatsningar som genomförts i Kina varit. Under seminariet var deltagarna eniga om vinsterna med att knyta ihop arbetarutbildning med inspektioner och åtgärdsprogram. Inte minst för att utbildningssatsningen ska leda till att de anställda mer permanent blir en viktigare del i att kontrollera arbetsvillkoren vid fabriken. Samtidigt blir utbildningen mera relevant för personalen om de frågor som tas upp har direkt bäring på deras verklighet och vardag och de får uppleva att problem de uppmärksammat får en lösning. 43 FWF:s inspektionsmetod går till så att initiativets inspektörer först gör intervjuer med arbetare utanför fabriken. Därefter besöker teamet fabriken och gör en inspektion och sedan gör man upp en plan för hur eventuella fel och missförhållanden ska åtgärdas. FWF menar att utbildning av anställda och arbetarintervjuerna vid inspektioner kan komplettera varandra. Det som arbetare sagt anonymt under intervjuer kan tas upp under träningen på ett mer generellt plan och alla anställda som deltar kan lära sig mer om hur de kan gå vidare med det som är fel: enligt den kinesiska lagen och enligt fabrikens egna regler. Träningen kan ske med eller utan chefer, det beror på ämnet och på situationen på fabriken. FWF försöker att identifiera situationen vad gäller medin flytande och organisationsfrihet i våra inspektionsrapporter och ge medlemsföretagen väldigt tydliga rekommendationer om vad de kan göra, och vad träning skulle kunna bidra med i den specifika fabriken. Utbildning av arbetare är dock fortfarande enbart en rekommendation till medlemmarna, inte ett krav, säger Ivo Spauwen. Är då arbetarutbildning ett bra sätt att verka för ökat arbetarinflytande och skapa bättre arbetsförhållanden i Kina? Svaret enligt Ivo Spauwen är att det kan vara det om den utförs medvetet och med rätt målsättning. Ja, på det sättet att utbildning kan leda till att arbetare blir mera medvetna om sina rättigheter. Utomstående organisationer kan komma in och bidra med träningen men de kan aldrig representera arbetarna. Utbildning som leder till att arbetare blir bättre på att företräda varandra och förhandla med ledningen kan leda till långsiktiga förändringar. I Kina är många fabriksarbetare unga, lågutbildade och har dåligt självförtroende gentemot cheferna. En lärdom av det seminarium som FWF arrangerade i Hongkong våren 2009 var att det har genomförts en mängd olika utbildningsprojekt i södra Kina de senaste åren varav många varit kortsiktiga och inte haft några konkreta resultat. En del företag har genomfört utbildningar av arbetare för att stärka sitt CSR-varumärke. Några bra 43. Best practices in factory training in China: Contributing to more worker participation in the improvement of working conditions, Fair Wear Foundation, September Rapport om METODER 15

16 exempel finns, men Kina är ett stort land och på det hela taget har träningen hittills inte betytt så mycket. Jag tror att vi i beställarländerna måste göra mer för att bygga upp ett momentum för kapacitetsutveckling och utbildning, alltså göra det bland våra företag, säger Ivo Spauwen. De kinesiska organisationer som var med på seminariet hoppas att de lärdomar de samlat kring både genomförande och hållbarhet ska leda till mer välplanerade, genomgripande satsningar. Bland de lärdomar som förs fram i rapporten från seminariet nämns att ha en realistisk idé om vad utbildningen ska leda till. En annan är att utbildning med syftet att stärka eller bygga upp arbetarkommitteer på fabrikerna har potential att leda till varaktiga förändringar. Som goda exempel lyftes också fram att knyta utbildning till inspektioner och förbättringsplaner. Rent praktiskt bör utbildningar genomföras under lågsäsong och separata seminarier bör hållas för chefer och arbetare - men med minst ett gemensamt möte, enligt de organisationer som deltog. 44 I rapporten från seminariet i Hongkong nämns en rad faktorer som deltagarna menar krävs för att göra satsningarna långsiktiga. För att göra något hållbart måste lokala aktörer engageras. De organisationer som var med på seminariet i Hongkong har lokala organisationer i Shenzhen och Donguan som drivs av före detta arbetare. Dessa kan delta i utbildningen och bidra med stöd till de anställda direkt efter utbildningen. En annan faktor som lyfts fram är finansieringen. För att lyckas krävs det långsiktig finansiering och ett samspel mellan köpare och leverantör samt med den organisation/ som ska genomföra träningen. Världen befinner sig för närvarande i en ekonomisk kris som drabbat den kinesiska tillverkningsindustrin hårt, men Fair Wear Foundation tror inte att det långsiktigt påverkar möjligheterna att satsa på kompetenshöjning hos leverantörer och deras anställda. Vissa av våra medlemsföretag blir allt mer progressiva. När de har genomfört inspektioner hos sina samtliga leverantörer fokuserar de mer på kompetenshöjning hos leverantören och inriktar sig på samarbete med lokala organisationer och konsulter. Det tyder på att krisen inte påverkar det etikarbete som åtminstone medelstora företag gör, säger Ivo Spauwen som menar att kompetensutveckling är nödvändig för företag som vill skapa bättre arbetsförhållanden i Kina. Gör färre kontroller - särskilt om det är dåliga inspektioner som utförs av företag som besöker fabriken en dag och därefter skriver en lång rapport där det står att allt är bra. Gör istället mer genomgripande inspektioner hos några av era viktigaste leverantörer, och använd resultatet för att utbilda de anställda i samarbete med en lokal organisation, säger han. Ett annat råd är att vara realistisk och att samarbeta med andra företag som köper från samma leverantör eller inom ett flerpartiinitiativ. Du kan inte ha total kontroll över hela din leverantörskedja men du kan bygga upp en ambitionsnivå som dina andra leverantörer ska försöka leva upp till, säger Ivo Spauwen. Extern klagomålsmekanism sista utvägen Trots detta verkar få utnyttja möjligheten i Kina. Under andra hälften av 2008 kom det in totalt 12 samtal till FWF, varav tre har vidarebefordrats till FWF centralt. Det är få samtal och jag tror det beror på att det är ett stort steg för arbetarna att ta att ringa upp en person som de inte känner och aldrig har träffat. Vi ser hotlinen som ett säkerhetsnät, en sista utväg i allvarliga fall. De tre fall som vi har fått i år och som är pågående handlar samtliga om för hög övertid. Att vi inte får in fler allvarliga klagomål beror förstås inte på att det inte finns några problem utan på att arbetarna hittills inte ser detta som ett effektivt sätt att lösa problem. Han ger också arbetarna delvis rätt: det tar tid att lösa problem genom hotlinen. Först ska FWF utreda fallet och sedan inleda en dialog med medlemsföretag och leverantör. Vad gäller just övertidsproblematiken så kan problemet ligga hos både köpare och säljare - eller hos båda. I några fall har FWF bidragit till att tillverkningsföretag anlitat konsulter som har hjälpt dem att se hur de kan 44. Ibid. 16 Rapport om METODER

17 stärka dialogen mellan ledningen, arbetare och köpare. FWF har också tillsammans med sitt medlemsföretag gått igenom hur processen för tillverkning och inköp kan förändras för att förbättra arbetstiderna. Men Ivo Spauwen berättar om andra exempel på fall som går snabbare att lösa genom klagomåls mekanismen: Vi fick in ett fall där en anställd som hade avslöjat problem vid fabriken under en inspektion fick sparken. Då initierade vi förhandlingar mellan vårt medlemsföretag och leverantören och den sparkade fick avgångsvederlag. Flerpartsinitiativet ETI startar nytt projekt för att förbättra dialogen mellan anställda och arbetsgivare i Kina Fair Wear Foundation uppmuntrar alltså sina medlemmar att möjliggöra skapandet av arbetarkommittéer i länder där facklig organisering är förbjuden, eller att stärka lokala fack hos sina leverantörer. Flerpartsinitiativet Ethical Trading Initiative, ETI, har i år inlett ett pilotprojekt med några av sina medlemmar med syftet att skapa kommittéer på fabriksnivå där företrädare för alla parter ingår. Brittiska ETI har medlemmar från flera olika branscher, bland annat beklädnadsbranschen och livsmedelskedjor. Många av initiativets medlemmar har leverantörer i Kina och initiativet har tidigare drivit en rad projekt kring hur företag ska kunna leva upp till sina etiska koder i den kinesiska kontexten. ETI är bland annat värd för ett Kina-forum, en treparts plattform där medlemmar kan diskutera erfarenheter och aktiviteter i Kina, och initiativet har tidigare försökt stödja bildandet av representativt valda hälso- och säkerhetskommittéer i Kina. Resultatet av det projektet var dock magert och diskussioner kring detta ledde till att det nya projektet Decent Work föddes under hösten Det nya pilotprojektet vill öka utrymmet för kinesiska anställda att förhandla med sina arbetsgivare om arbetsvillkor och löner genom att bland annat höja fabriksarbetarnas medvetenhet om rättigheter enligt kinesisk lag. ETI menar att om de anställda har tillgång till fungerande system för att klaga på och förhandla om vanliga problem exempelvis ofrivillig eller ojämnt fördelad övertid, gynnar det även fabriken och köpare eftersom det bidrar till att de anställa blir mer nöjda med jobbet, stannar längre och gör ett bättre jobb. Projektet involverar internationella fackföreningar, lokala fackföreningar, enskilda organisationer, köparen eller ägaren (ETI:s medlemsföretag) och givetvis den lokala fabriken. Från Storbritannien deltar den brittiska motsvarigheten till LO, TUC, biståndsorganisationen CAFOD, Debenhams, Monsoon Accessorize och Next. ETI vill i dagsläget inte offentliggöra vilka parter från det civila samhället i Kina som är aktiva eftersom man befinner sig i inledningen av ett känsligt projekt. Klart är dock att kinesiska organisationer kommer att hålla i utbildningen. Projektets metod är att skapa vad man kallar underlättningskommittéer ( facilitation committees) bestående av representanter för fabriksledningen, för ETI:s medlems företag, från en lokal enskild organisation och fackföreningar. Pilotprojekt har inletts på två fabriker, en klädfabrik i Dongguan, Guangdong och en i Hangzhou, nära Shanghai. På de två pilotfabrikerna har första steget varit att bilda kommittéerna och att genomföra en utvärdering av de behov och problem som olika parter anser finns på arbetsplatsen. Utvärderingen har genomförts av fack och enskilda organisationer och både arbetare och chefer har intervjuats. I nuläget arbetar kommittéerna med att bygga upp förtroende och att utarbeta vad utbildningen och dialogen mellan anställda och arbetsgivare ska innehålla, säger Emily Scott, projektchef för Kina på ETI. 45 I inledningsfasen av projektet genomfördes en workshop om olika samarbetsmetoder i Guangzhou för enskilda organisationen, fackliga representanter och akademiker. Mötet ledde till att man enades om viktiga steg i projektet, bland annat fler möten med fackliga representanter för att klargöra deras roll i projektet. Nästa steg i projektet är att erbjuda arbetare utbildning i arbetsrättslagen och erbjuda stöd för representationsmekanismer. I slutet av 2009 väntas en tredje fabrik också att inleda en pilot. 45. E-postintervju 9 september Rapport om METODER 17

18 Ökat samarbete och bättre kommunikation ETI skriver på sin hemsida att det redan går att se positiva resultat mot bättre kommunikation på den första fabriken i projektet. Projektet har också bidragit till starkare band mellan de kinesiska organisationer som driver sociala center för fabriksarbetare i södra Kina och brittiska organisationer. ETI kommer att välkomna fler fackföreningar och enskilda organisationer till projektgruppen och hoppas så småningom att fler medlemsföretag ska kunna engagera sig men först när första fasen klarats av, vilket troligen sker först Så småningom kommer lärdomar och resultat också att bli offentliga. Vi hoppas att detta ska bli en modell som andra flerpartsinitiativ kan lära från och vi kommer att dela med oss av ETI:s lärdomar som vi hoppas kan leda till förbättringar för många arbetares liv, säger Emily Scott. 18 Rapport om METODER

19 Datajätte samarbetar med lokala organisationer och leverantörer i unikt projekt HP förbättrar dialogen mellan anställda och arbetsgivare Genom bland annat kontroller utvärderar världens största dataföretag Hewlett-Packard (HP) vilka behov som finns hos företagets leverantörer, varav många finns i Kina. För att följa upp kontrollerna är utbildning av leverantörer och deras anställda en av de åtgärder HP använder för att skapa långsiktiga förbättringar i sin leverantörskedja. I Kina har företaget upptäckt att det ofta finns brister i kommunikationen mellan arbetare och fabriksledning. Därför genomförde HP tillsammans med den Hongkong-baserade arbetsrättsorganisationen SACOM ett för elektronikbranschen unikt pilotprojekt för förbättrad kommunikation. Projektet är unikt eftersom utbildningen planerades och genomfördes av flera parter tillsammans: HP (köparen), två leverantörer (Chikony Electronics och Delta Electronics) och tre Hongkong-baserade organisationer: Students & Scolars against Corporate Misbehaviour (SACOM), Labour Education & Service Network (LESN) och Chinese Working Women Network (CWWN). HP har stått för kostnaderna för utbildningen medan leverantörsföretagen har betalat de anställdas löner under själva utbildningen. SACOM:s roll som samordnare har bekostats av den schweiziska organisationen Bread for All. Totalt deltog arbetare och 40 chefer vid två fabriker i projektet som inleddes i augusti 2007 och avslutades i juli Två rapporter från projektet publicerades i september SACOM:s syfte är att genom research, kampanjer och dialog förändra arbetsmarknaden i Kina så att de anställda själva ska bli delaktiga i att reglera och kontrollera arbetsvillkor och lönesättning. Jenny Chan, chefskoordinator på SACOM säger att utbildning i rättigheter en bra metod för att skapa en struktur för verklig representation. I Kina är det viktigt att utbildning inte bara riktas till enskilda anställda. Personalomsättningen är hög bland annat beroende på att de flesta arbetare är unga, och många är migranter. Därför rekommenderar vi utbildning där anställda tränas i att representera sina kollegor och hur de sen kan föra den kunskapen vidare, säger Jenny Chan. 46 Detta framförde SACOM under planeringen av projektet med HP. I den ena av de två leverantörsfabriker som ingick i projektet, Chicony Electronics, tränades bland annat medlemmarna i arbetarkommittén i att representera andra. Under projektet startade organisationen CWWN en oberoende klagomålsmekanism, en så kallad hotline. Medlemmar i arbetarkommittén tränades i att ta emot och behandla klagomål och har nu har tagit över och driver hotlinen. På den andra leverantörens fabrik, Delta Electronics, tog utbildningsorganisationen LESN fram en 46. Intervju 9 september Rapport om METODER 19

20 skrift om de anställdas rättigheter som de som deltog på utbildningstillfället kan sprida till andra. Tanken är att kursdeltagarna ska kunna bli utbildare av andra arbetare och om de byter arbetsgivare kan de ta med sig den nya kunskapen om sina rättigheter. SACOM är mycket nöjda med att två inhemska arbetsrättsorganisationer genomförde utbildningen på de två fabrikerna. Projektet har breddat samarbetet mellan köpare, fabrik och det civila samhället. Det har gett de två fabrikerna helt nya erfarenheter. Fabrikerna har tidigare anlitat revisionsbyråer och konsulter men den här gången har de använt expertisen från lokala gräsrotsorganisationer. Detta är en mycket viktig erfarenhet för HP och de båda fabrikerna. Dessa element, tillsammans med den återkoppling vi har fått från arbetare och ledning vid fabrikerna, gör att vi är nöjda, säger Jenny Chan. Även HP är nöjda med projektet. Hos Chicony pekar Ernest Wong, APJ Supply Chain SER Program Manager på HP, särskilt på två positiva effekter. Det första är att arbetarkommittén sedan projektet avslutades har tagit över driften av hotlinen för klagomål och att kommunikationen mellan arbetare och chefer på fabriken har stärkts. Det är mycket uppmuntrade och vi diskuterar just nu med Chicony möjligheten att genomföra liknande utbildningar på företagets andra fabrik, säger Ernest Wong. Den andra positiva utvecklingen som HP lyfter fram är att Chicony, efter projektet, arrangerade en informationsdag om etik och kontroller för sina underleverantörer. HP är medlemmar i industrisamarbetsorganet Electronic Industry Citizenship Coalition, EICC, som har en gemensam uppförandekod och som hjälper medlemmarna att implementera den. Bland EICC:s medlemmar finns både så kallade märkesföretag som exempelvis HP, Dell och Sony, och tillverkningsföretag. Enligt EICC:s etiska regler ska medlemmarnas förstaledsleverantörer följa uppförandekoden samt säkerställa att deras underleverantörer i sin tur följer reglerna. Chicony började genomföra kontroller av sina leverantörer i början av 2009 och HP/SACOM-projektet fick företaget att gå ett steg längre. Chicony bjöd in sina leverantörer till en heldag för att diskutera kraven i EICC:s kod. HP bjöds in för att tala på detta möte. 130 representanter från leverantörer till Chicony deltog, detta tycker vi på HP är mycket positivt, säger Ernest Wong. Vic Lee, administrativ chef för Chicony, är också positiv till projektet, och förklarar vilka vinster han menar att företaget har gjort i en artikel publicerad i HP Global Citizenship Report Projektet bidrog till att arbetarna fick bättre kunskap om sina rättigheter, exempelvis gällande övertidsersättning, så väl som deras skyldigheter, exempelvis varför de måste ha ett id-kort för att tas upp i socialförsäkringssystemet. Vic Lee säger att projektet kostade fabriken en del i form av löner under kurserna men att det är en investering. Han menar att bra kommunikation mellan ledning och anställda bidrar till färre missförstånd, exempelvis rörande hur personalen kan säga upp sig samt till att företaget får lättare att behålla kunnig och erfaren personal. 47 Totalt deltog anställda vid Chicony i projektet och 30 medlemmar i arbetarkommittén fick särskild utbildning i att hantera klagomål och i kommunikationsteknik med syftet att de skulle ta över klagomålsmekanismen efter projektet slut. Under den period som CWWN drev den oberoende hotlinjen fick de in 126 samtal. 48 Suet-wah Choi på CWWN som genomförde utbildningen på Chicony, är också positiv. Denna erfarenhet kan bli en modell för framtida utbildningsprojekt i elektronikindustrin och även i andra branscher. Vi förväntar oss att arbetarkommittén tar över ägarskapet för hotlinen vilket gör programmet långsiktigt. En dag kommer kommittén att själv kunna aktivt kommunicera med fabriksledningen. 49 Kompromisser längs vägen Som vi har sett har projektet fått positiva följder med potential att skapa långsiktiga förbättringar men Jenny Chan på SACOM sticker inte under stol med att samarbetet har varit krävande under resans gång. Vi var tvungna att göra en del kompromisser, både med själva utformningen av projektet och i de två rapporter som skrivits. Samarbetet 47. HP Global Citizenship Report Hewlett-Packard Labour Rights Training Program: Chicony Electronics (Dongguan). China, SACOM, Hewlett-Packard Labour Rights Training Program: Chicony Electronics (Dongguan). China, SACOM, Rapport om METODER