En företagsnära lönebildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En företagsnära lönebildning"

Transkript

1 En företagsnära lönebildning Effekter av en företagsnära lönebildning på företag och samhällsekonomi red. Fabian Wallen och Christina Ekdahl

2 Rapporten är skriven av Fabian Wallen och Christina Ekdahl. Fabian Wallen, är VD för det San Diego-baserade företaget Wallen Economics. Han har tidigare bland annat arbetat som nationalekonom på Svenskt Näringsliv och som chefekonom på Näringslivets Internationella Råd. Christina Ekdahl, är VD och lönebildningskonsult på Compenza Lönebildning AB i Stockholm. Hon har sin bakgrund inom HR och då bland annat som lönebildningskonsult på Almega samt som rekryterare.

3 Innehåll Förord Från centrala avtal till företagsnära lönebildning... 6 Saltsjöbadsavtalet... 6 Solidarisk lönepolitik och centrala avtal Branschvisa avtal med central samordning... 8 Omfattning av företagsnära lönebildning Svensk lönebildning ur ett internationellt perspektiv Trend mot en mer företagsnära lönebildning Företagsnära lönebildning i praktiken Tio exempel på företagsnära lönebildning SCA Ortviken Södra Cell Mörrum Bengt Dahlgren Göteborg Sweco Sverige AB Rejlerkoncernen ÅF IT-företag A HP Sverige AB Preem oljeraffinaderi (Preemraff) Nynas AB Drivkrafter bakom utvecklingen Styrkor och möjligheter i avtalskonstruktionerna Tydligare koppling mellan prestation och lön Företagsnära lönebildning är mer rättvis Gott samarbete med facket Utmaningar och risker i avtalskonstruktionerna Lönebildningen är inte tillräckligt företagsnära Risk för försämrad relation till facket Lönebildningens effektivitet påverkas av de lönesättande cheferna Andra utmaningar och risker eller brist på sådana Samhällsekonomiska effekter av en företagsnära lönebildning Centraliseringsgrad och samhällsekonomiskt utfall Stärkt produktivitet och lönsamhet Bättre matchning mellan lön och produktivitet En förbättrad anpassningsförmåga Slutsatser Referenser... 50

4 Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning ska ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar. I en företagsnära lönebildning kan företagen tydligt koppla lönesättningen till medarbetarens prestation och till verksamhetens resultat. Företags- och medarbetarnära lönebildning kan ske inom ramen för centrala löneavtal där frihetsgraden på företagsnivå är olika stor. Störst frihet finns i de avtal som inte har något centralt angivet utrymme och inte heller har någon reglering av hur lönerna ska sättas på individnivå. Dessa avtal kallas ibland för sifferlösa avtal. En annan konstruktion är de avtal som har så kallad stupstock, vilket innebär att om lokala parter inte enas om löneutrymme och/eller fördelning gäller istället en i avtalet angiven nivå. En variant på det är avtal med både stupstock och individgaranti vid oenighet. Ett tredje exempel är de centrala löneavtal som har angivet totalt löneutrymme men där lönesättningen inte styrs i avtalet, till exempel inte har individgarantier. Ju mindre styrande bestämmelser om nivå och fördelning, desto bättre är förutsättningarna för en välfungerande lönebildning. I en företags- och medarbetarnära lönebildning integreras lönesättningen med det övriga personalpolitiska arbetet i företaget. Ju större frihetsgrad avtalet ger, desto bättre blir förutsättningarna för välfungerande processer. Lönen blir tydligare en del av flera parametrar som företaget använder för att motivera och utveckla medarbetarna samt för att uppnå företagets verksamhetsmål. En tydlig koppling mellan lön, motivation och resultat utgör en drivkraft för medarbetaren och skapar engagemang i arbetet. En mer medarbetarnära lönesättning ger inte sällan en ökad lönedifferentiering mellan individer, då erfarenheter, kunskap och bidrag till företagets resultat skiljer sig åt mellan olika individer. 4 förord

5 FÖRETAGSNÄRA LÖNEBILDNING BÄTTRE MOTIVATION BÄTTRE RESULTAT FÖR FÖRETAGET BÄTTRE ARBETS- RESULTAT Under de senaste decennierna har den svenska lönebildningen gått från att vara starkt centraliserad till att inom allt fler branscher gradvis bli allt mer företagsnära. Även om lönebildningen fortfarande är förhållandevis centraliserad sker nu en stegvis utveckling mot mer företagsnära avtal, framför allt inom tjänstemanna- och akademikerområdena. I den här rapporten presenterar vi tio exempel på företag som utvecklar företagsnära lönebildning och medarbetarnära lönesättning. Vi redovisar dessutom vad den senaste forskningen säger om de samhällsekonomiska effekterna av en ökad grad av företagsnära lönebildning. Stockholm i december 2013 Christer Ågren vvd, Svenskt Näringsliv förord 5

6 1. Från centrala avtal till företagsnära lönebildning Den svenska lönebildningen har historiskt varit starkt centraliserad. Under de senaste decennierna har emellertid förutsättningarna för lönebildningen förändrats gradvis, vilket för många företag och medarbetare har resulterat i en mer företags- och medarbetarnära lönebildning. I det följande kapitlet ges en kort sammanställning av de senaste 75 årens institutionella förändringar på lönebildningsområdet. Saltsjöbadsavtalet Den 20 december 1938 möttes representanter från Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) för att underteckna Saltsjöbadsavtalet. Det nya huvudavtalet angav ramarna för kollektivavtalen mellan fackliga- och arbetsgivarorganisationer på lägre nivå. Bland annat fastslogs att frågor rörande löneutveckling, anställning och uppsägning av personal, ekonomiska stridsåtgärder och samhällsfarliga konflikter skulle regleras i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Detta innebar i sin tur en princip om att statliga ingripanden inte skulle göras i löneavtalen. Saltsjöbadsavtalet blev en grundläggande institution i den svenska lönebildningsmodellen och utifrån detta avtal bestämdes under de följande SAF och LO undertecknar huvudavtalet i SAF:s styrelserum, som final på förhandlingarna ute i Saltsjöbaden. 6 Från centrala avtal till företagsnära lönebildning

7 decennierna de årliga löneökningarna via avtal på central nivå mellan SAF och LO. Det samförstånd och den samarbetsvilja som kännetecknade den svenska arbetsmarknaden kom att beskrivas i termer av Saltsjöbadsandan och den svenska modellen. 1 Solidarisk lönepolitik och centrala avtal Under och 1960-talet kom den svenska lönebildningen att allt mer präglas av den så kallade solidariska lönepolitiken, som drevs fram av LO. I korthet handlade det om att hålla tillbaka löneutvecklingen inom branscher och företag med hög produktivitet, samtidigt som löneutvecklingen inom branscher och företag med låg produktivitet skulle få öka minst i takt med lönen för den genomsnittliga löntagaren. 2 I praktiken innebar det att fackföreningar och arbetsgivarorganisationer inom olika branscher gav mandat åt LO respektive SAF att samordna förhandlingarna om normavtal. Den höga centraliseringsgraden i lönebildningen var därför en grundläggande förutsättning för verkställandet av den solidariska lönepolitiken. Den svenska arbetsmarknaden dominerades under och talet av relativt enkla industrijobb, där en hög utbytbarhet och en kort upplärningstid innebar relativt låga upplärningskostnader. Samtidigt medförde omvärldens starka efterfrågan på svenska industriprodukter, inte minst till följd av uppbyggnaden i många europeiska länder efter andra världskriget, att det rådde stor arbetskraftsbrist i Sverige. De tidigare decenniernas lugna och ordningsamma lönebildning vändes emellertid tvärt under 1970-talet. Den svenska industrikonjunkturen vek nedåt i samband med oljeprischockerna, samtidigt som lönekraven eskalerade som en reaktion på de höga oljepriserna. Särskilt utsatt av den så kallade kostnadskrisen var den svenska exportindustrin, vilket bland annat illustrerades av snabbt fallande världsmarknadsandelar och stora lönsamhetsproblem. Regeringen försökte återställa konkurrenskraften med hjälp av en rad devalveringar av den svenska kronan under perioden Även om det relativa kostnadsläget förbätt 1 Se exempelvis Ahlén (1989). 2 Den solidariska lönepolitiken utvecklades av de båda LO-ekonomerna Rudolf Meidner och Gösta Rehn och fastslogs i LO:s lönepolitiska program Från centrala avtal till företagsnära lönebildning 7

8 Figur 1. Nominell lön och konsumentprisindex, Årlig procentuell förändring Källa: Medlingsinstitutet (2012) Nominell löneökning Inflation rades något, tenderade devalveringarna även att driva upp inflationen samtidigt som industrins omvandlingstryck minskade. 3 Förutsättningarna för lönebildningen påverkades såväl av de lagstadgade konfliktreglerna som av en rad nya arbetsmarknadsregleringar, som innebar ett uppbrott från Saltsjöbadsavtalets princip om att förhandlingar var att föredra framför lagstiftning. 4 Sammantaget medförde detta att balansen på arbetsmarknaden försköts till fackföreningsrörelsens fördel. Branschvisa avtal med central samordning Ett viktigt problem med den höga centraliseringsgrad som karakteriserade den solidariska lönepolitiken var att det inte gav särskilt stora möjligheter för arbetsmarknadens parter att anpassa löneutvecklingen efter specifika branschers, företags och individers förutsättningar. Den tilltagande strukturomvandlingen på arbetsmarknaden, där antalet sysselsatta inom tjänstesektorn växte samtidigt som industrisysselsättningen minskade, bidrog till att systemet med centrala förhandlingar blev allt mer ifrågasatt. Under avtalsrörelsen 1983 lämnade Verkstadsföreningen 3 Regeringen (1999). 4 Några exempel på det är lagen om anställningsskydd (1974), lagen om facklig förtroendeman (1974), lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar (1976), samt lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976). 8 Från centrala avtal till företagsnära lönebildning

9 och Metall den centrala samordningen, vilket blev ett första steg i en decentraliseringsprocess som kulminerade med ett principbeslut från SAF 1990 att inte längre medverka vid samordnade förhandlingar. Sedan dess har löneförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter istället främst förts på branschnivå. 5 Det faktum att systemet med centrala förhandlingar har lagts ned innebär knappast en frånvaro av samarbete inom och mellan olika branscher vid förhandlingar. Det i särklass största samarbetsavtalet inom dagens lönebildning är Industriavtalet, som slöts mellan tolv arbetsgivarorganisationer och åtta fackförbund inom industrin i mars Avtalet, som förnyades i juli 2011, syftar till att främja industriell utveckling, lönsamhet och stärkt internationell konkurrenskraft och en grundläggande tanke är att det kostnadsmärke som etableras genom industrins förbundsavtal ska utgöra den norm inom vilken övriga parter på arbetsmarknaden håller sig. För att förhindra eventuella stridsåtgärder och konflikter på arbetsmarknaden ska parterna inleda förhandlingar senast tre månader innan det gamla avtalet löper ut. 6 Liknande avtal rörande förhandlingsordningen har även slutits på andra avtalsområden, inklusive offentlig sektor. Inrättandet av det statliga Medlingsinstitutet institutionaliserade systemet Utöver medling och framtagande av lönestatistik har Medlingsinstitutet i uppdrag att tillvarata och upprätthålla den samsyn som finns på arbetsmarknaden om den konkurrensutsatta sektorns lönenormerande roll. 7 5 Lundh (2006). 6 Byggnadsämnesförbundet et al (2011). 7 Se Medlingsinstitutets hemsida: Från centrala avtal till företagsnära lönebildning 9

10 Såväl inför som under avtalsrörelser sker en betydande samordning på central nivå mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som representerar företag respektive arbetstagare inom olika branscher. Den internationellt konkurrensutsatta industrin har som en konsekvens av detta blivit det område som fått ansvar för att bedöma vilken lönekostnadsutveckling inte bara det egna området tål utan också arbetsmarknaden i stort. Det innebär att industrins arbetsmarknadsparter i regel är först med att ingå avtal och sätta det så kallade Märket som därefter får en starkt normerande effekt för övriga branscher på arbetsmarknaden. Under avtalsrörelsen 2013 uppgick löneökningarna enligt Märket till sammanlagt 6,8 procent under tre år. Omfattning av företagsnära lönebildning Trots den centraliserade samordningen för lönebildningen finns det såväl utrymme som intresse för en mer företagsnära lönebildning inom många branscher och avtalsområden. Redan 1992 slöt exempelvis arbetsgivarorganisationen Almega och arbetstagarorganisationen Ledarna (dåvarande Sveriges Arbetsledareförbund) ett så kallat sifferlöst avtal och sedan dess sker både lönesättning och individuella förhandlingar på lokal nivå. Omfattningen av lokal lönebildning har sedan dess ökat inom en rad andra avtalsområden. I vissa fall bestäms lönerna helt och hållet lokalt på arbetsplatsen mellan arbetsgivare och medarbetare. Många avtal innehåller emellertid krav om hur mycket det totala löneutrymmet ska öka (lönepott), varefter det centralt avtalade löneutrymmet fritt får fördelas på företagsnivå, eller bestämmelser om en garanterad minsta löneökning för varje enskild arbetstagare (individgaranti). I vissa avtal gäller den typen av centralt bestämda regler enbart om de lokala parterna inte kommer överens i förhandlingarna (stupstocksregler). 8 Svenskt Näringsliv har gjort en utvärdering av de centrala löneavtalen efter avtalsrörelsen Av diagrammet framgår hur stor andel av avtalen som är av en viss typ och hur många medarbetare som omfattas 8 Karlson (2011a). 10 Från centrala avtal till företagsnära lönebildning

11 29,7% 6,3% 10,7% ,6% 6,6% 11,7% 1. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme (sifferlösa avtal) 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti 5. Lönepott med individgaranti alt. stupstock om individgaranti 6. Generell utläggning och lönepott 21,6% 7. Generell utläggning Figuren visar anställda som omfattas av respektive avtalstyp i antal och procent enligt Svenskt Näringslivs analys efter 2013 års avtalsrörelse av respektive avtalstyp. Utvärderingen visar att det skett en utveckling mot mer företagsnära lönebildning. Efter förhandlingarna omfattas 6,3 procent av arbetstagarna av den mest utvecklade formen av företagsnära lönebildning, så kallat sifferlöst avtal, en ökning från fyra procent under tidigare avtalsperiod. 14 procent av arbetstagarna omfattas av lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek. Det är en ökning från tio procent. Avtalen med lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och form av individgaranti, ökade med fem procentenheter från två till nästan sju procent. I Svenskt Näringslivs benämning av företags- och medarbetarnära lönebildning innefattas kategorierna ett till fyra. Innan avtalsförhandlingarna 2013 genomfördes omfattades 28 procent av alla anställda av dessa typer av avtal. Efter avtalsrörelsen har andelen ökat till 38 procent. Den största förskjutningen har skett från avtal med lönepott utan individgaranti till avtal med lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek, det vill säga från kategori fyra till två. I dessa avtal har generellt en avtalad förstärkt löneprocess tillkommit i syfte att säkerställa kvaliteten i löneprocessen. Avtal utan individgarantier har ökat markant och drygt fler anställda omfattas nu av avtal utan generella höjningar och individgarantier. Från centrala avtal till företagsnära lönebildning 11

12 Det sker således en successiv förändring mot en mer företags- och medarbetarnära lönebildning. Trenden har förstärkts i avtalsrörelsen 2013, men nedanstående sammanställning som gjorts av forskningsinstitutet Ratio, med Medlingsinstitutets data som grund, visar att en liknande trend kan skönjas för hela arbetsmarknaden sedan Ratio använder en fyrgradig skala. I den första gruppen (lokal lönebildning utan individgaranti och stupstock) är lönebildningen företagsnära, med lokala förhandlingar om lönenivåer och ersättningsformer mellan arbetstagare och arbetsgivare. I grupp 2 (lönebildning utan individgaranti, men med lönepott eller stupstock om utrymmets storlek) begränsas lokala förhandlingar av en centralt avtalad lönepott eller med en stupstock givet att de lokala parterna finner det svårt att komma överens om ett avtal. I grupp 3 (lönebildning med individgaranti, lönepott eller stupstock om utrymmets storlek) begränsas förhandlingsutrymmet av en centralt avtalad minsta löneökning för varje enskild arbetstagare. Slutligen, i grupp 4 (generell höjning och lönepott) bestäms såväl lönepotten som dess fördelning av centrala avtal, vilket innebär ett mycket begränsat utrymme för lokala förhandlingar mellan arbetstagare och arbetsgivare. En uppdelning av andelen arbetstagare inom näringslivet som omfattas av respektive avtalskonstruktion, under perioden , redovisas i figuren nedan. 9 Figur 2. Avtalskonstruktionernas fördelning inom näringslivet Andel av arbetstagare som omfattas av respektive avtalskonstruktion År Grupp* Totalt * Desto lägre grupp, desto mer företagsnära lönebildnining. Källa: Karlson (2011b), Medlingsinstitutet (2011), Medlingsinstitutet (2012) 9 Kategoriseringen beskrivs mer utförligt i Karlson (2011b). Statistik avseende åren kommer från Karlson (2011b). Statistik avseende åren 2011 och 2012 kommer från Medlingsinstitutet (2011) respektive Medlingsinstitutet (2012). 12 Från centrala avtal till företagsnära lönebildning

13 Sammantaget framgår att avtalskonstruktionerna grupp 1 och grupp 2, vilka representerar en förhållandevis företagsnära lönebildning, har ökat från att omfatta 19 procent av arbetstagarna inom näringslivet 2001 till att omfatta 31 procent av arbetstagarna inom näringslivet Dock är det intressant att notera att grupp 1 har minskat något i omfattning fram till 2012, samtidigt som de mycket centraliserade avtalskonstruktionerna (grupp 4) har ökat från att omfatta 28 procent 2001 till att omfatta 40 procent Vidare har 2013 års avtalsrörelse resulterat i flera stora s.k. sifferlösa avtal i den kommunala sektorn. Detta kommer att resultera i att andelen arbetstagare i grupp 1 kommer att öka betydligt då yrkesgrupper som lärare, läkare och kommunala tjänstemän omfattas. Svensk lönebildning ur ett internationellt perspektiv Sverige är inte ensamt om att ha varit med om institutionella förändringar på lönebildningsområdet under de senaste decennierna. Forskarna Nils Karlson och Henrik Lindberg visar exempelvis i en studie att den övergripande trenden bland OECD-länderna är att lönebildningen har decentraliserats, såväl vad gäller förhandlingsnivå som grad av statlig intervention. 11 Det kan därför vara intressant att jämföra den svenska lönebildningen samt ett antal relaterade arbetsmarknadsindikatorer med andra, företrädesvis europeiska, länder. I den medialt uppmärksammade undersökningen Global Competitiveness Report, som publiceras årligen av World Economic Forum, jämförs en rad viktiga indikatorer över konkurrenskraft för sammanlagt 148 länder. 12 En sådan indikator är den huvudsakliga lönebildningsnivån, det vill säga huruvida lönebildningsprocessen främst sker på nationell nivå eller om den snarare är företagsbaserad. En jämförelse av de 27 EUländerna visar att det finns ett stort spann i detta avseende (se Figur 3, nästa sida). 10 Det kan vara värt att påpeka att lönebildningen är avsevärt mer decentraliserad inom offentlig sektor, där i princip samtliga anställda 2012 omfattades av avtal som konstruerats i enlighet med grupp 1 eller grupp 2 ovan. Källa: Medlingsinstitutet (2012). 11 Karlson och Lindberg (2009). 12 World Economic Forum (2013). Från centrala avtal till företagsnära lönebildning 13

14 Figur 3. Lönebildningsnivå, EU 1 = Centraliserad lönebildningsprocess 7 = företagsnära lönebildning Källa: The Global Competitiveness Report Österrike Finland Italien Tyskland Sverige Nederländerna Belgien Grekland Spanien Slovenien Cypern Irland Portugal Luxemburg Danmark Ungern Frankrike Rumänien Slovakien Tjeckien Bulgarien Malta Polen Lettland Storbritannien Litauen Estland Länder som Österrike, Finland och Italien tillhör den ena ytterligheten, i den bemärkelse att lönebildningen i dessa länder kan anses vara mycket centraliserad. Storbritannien, Litauen och Estland tillhör den andra ytterligheten, då lönebildningen i huvudsak sker på företagsnivå. Enligt denna undersökning har enbart fyra EU-länder en mer centraliserad lönebildning än Sverige, samtidigt som 22 EU-länder har en mer företagsnära lönebildning. Sammantaget kan man alltså konstatera att lönebildningen ur ett internationellt perspektiv fortfarande är relativt centraliserad i Sverige, trots och 1990-talets institutionella förändringar på området. Trend mot en mer företagsnära lönebildning Mycket talar för att lönebildningen framöver kan förväntas att bli mer företagsnära. För det första, finns det en allmän samhällsutveckling Bland förvärvsarbetande som är yngre än 35 år svarar åtta av tio (81 procent) att de vill att lönen sätts mellan dem och deras chef. 14 Från centrala avtal till företagsnära lönebildning

15 Enbart åtta procent vill att lönen bestäms genom centrala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. som går mot individualisering och ett växande krav från människor att vara synliga som individer och kunna påverka sin livssituation. En rad undersökningar pekar på att allt fler medarbetare föredrar löneförhandlingar på lokal nivå framför centrala avtal. Enligt en undersökning, utförd av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv, vill tre av fyra förvärvsarbetande (76 procent) att lönen överenskoms mellan dem och deras chef, antingen utan facklig inblandning (45 procent) eller med stöd av facket (31 procent). Bland ungdomar är stödet för individuella löneavtal särskilt starkt; bland förvärvsarbetande som är yngre än 35 år svarar åtta av tio (81 procent) att de vill att lönen sätts mellan dem och deras chef. 13 Detta bekräftas dessutom av en liknande undersökning, utförd av Novus Opinion på uppdrag av Almega och Ledarna, över ungdomars syn på lönebildning. Tre av fyra förvärvsarbetande i åldern år vill att lönen på deras arbetsplats antingen bestäms genom individuella samtal (33 procent) eller genom en kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal (43 procent). Enbart åtta procent vill att lönen bestäms genom centrala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. 14 Denna utveckling påverkar de fackliga organisationernas ställningstagande. Bilden är dock fortfarande splittrad och skillnaden i synsätt mellan fackliga organisationer är tydlig. För det andra finns en växande insikt bland företag att mer företagsnära lönebildning påverkar produktiviteten positivt. Krav på en utveckling av avtalen kommer således från två håll. 13 Stenberg (2011). 14 Almega och Ledarna (2009). Från centrala avtal till företagsnära lönebildning 15

16 Stina Danielsson, SCA Ortviken 16 Kapitlets namn

17 2. Företagsnära lönebildning i praktiken Vi visade i föregående kapitel att nästan fyra av tio arbetstagare inom näringslivet omfattas av någon form av företagsnära lönebildning. Det kan därför vara intressant att undersöka vad som i praktiken kännetecknar avtal och lönebildningsprocesser där förhandlingar i huvudsak har skett på lokal nivå, samt vilka styrkor/möjligheter och utmaningar/ risker som förekommer i dylika avtalskonstruktioner. Tio exempel på företagsnära lönebildning I följande kapitel utgår vi från lönebildningen inom tio olika företag, som har det gemensamt att lönebildningen över tid har utvecklats mot att bli mer företagsnära. Informationen bygger i huvudsak på intervjuer med HR-chefer och lönesättande chefer på företagen. Sammantaget omfattas medarbetarna i dessa exempel av sex olika avtal, som har förhandlats fram mellan följande parter: Skogsindustrierna/Pappers Almega Tjänsteförbunden/Unionen Almega Tjänsteförbunden/Sveriges Ingenjörer IT & Telekomföretagen/Unionen IT & Telekomföretagen/Sveriges Ingenjörer IKEM/IF Metall Intervjuerna genomfördes under 2012, innan avtalsförändringar hade skett i samband med avtalsrörelsen Det innebär att vissa kommentarer i den följande texten bygger på tidigare förutsättningar. SCA Ortviken SCA Ortviken, som bland annat tillverkar tidnings- och tryckpapper, påbörjade förändringar i lönebildningsprocessen för arbetare i samarbete med fackförbundet Pappers vid början av 2000-talet, bland annat med syfte att bättre premiera medarbetares prestation och bidrag till verksamheten. Lönebildningsprocessen har sedermera flyttats ned i verksamheten, med regelbundna lönesamtal mellan chef och medarbetare. Företagsnära lönebildning i praktiken 17

18 Lönemodellen är uppbyggd på den centrala lönepott som avtalats fram mellan Skogsindustrierna och Pappers, där en viss del läggs ut som generellt lönepåslag och en annan del förhandlas lokalt. Utifrån den uppdelning av avtalskonstruktioner som redovisades i föregående kapitel kan SCA Ortvikens och Pappers avtal kategoriseras i grupp 2 (lönebildning utan individgaranti, men med lönepott eller stupstock om utrymmets storlek) i Ratios indelning och i grupp 4 i den gruppering som Svenskt Näringsliv gör. Rent praktiskt används ett kompetensbaserat lönesystem som bygger på ett bedömningsverktyg, där medarbetarens kompetensnivå och kompetensutveckling mäts utifrån ett antal på förhand uppställda kriterier. Medarbetaren erhåller poäng över året i takt med att de olika kriterierna i bedömningsverktyget uppfylls, varefter poängerna resulterar i löneökning. Sammantaget har SCA Ortvikens lönemodell givit ökade möjligheter för lönedifferentiering baserat på enskilda prestationer, vilket innebär att medarbetarna ser en direkt koppling mellan utveckling, resultat och lön. Med syfte att undvika godtycklighet och subjektiva bedömningar får även övriga medarbetare i skiftet vara med och lämna synpunkter på en medarbetares kompetensutveckling. Enligt SCA Ortvikens HR-chef, Stina Danielsson, är medarbetarna nöjda med hur lönebildningsprocessen fungerar då det ger goda förutsättningar för delaktighet samt möjlighet till utvecklande samtal: Själva bedömningen har de med sin närmaste chef. Det är klart att där har de till viss del delade uppfattningar, men det är inte heller fel. Har man delade uppfattningar så går man igenom vari dessa består. Man kan exempelvis sätta ihop ett utbildningsprogram eller man kan se på vilket sätt man löser det. Om man har en annorlunda uppfattning är huvudsaken att de kommer framåt. Utan dessa samtal pratar man kanske inte om det. Södra Cell Mörrum Även vid massabruket Södra Cell Mörrum initierades en förändring i lönebildningsprocessen vid början av 2000-talet, med syfte att stärka kopplingen mellan medarbetarnas resultat och löner infördes ett bedömningsverktyg, där faktorer som arbetsresultat, initiativförmåga, 18 Företagsnära lönebildning i praktiken

19 Maria Nilsson Magnesjö, Södra Cell Mörrum Kapitlets namn 19

20 samverkansförmåga och viljan att utvecklas utgjorde kriterier för respektive medarbetares del av den lönepott som förhandlats fram i centrala avtal. Ett avgörande beslut i sammanhanget togs dock vid ett arbetsgruppsmöte 2008 på central organisationsnivå mellan Skogsindustrierna, de fackliga parterna samt företaget, då man kom överens om att det fanns goda förutsättningar för att testa på en helt företagsnära lönebildning. Sedan 2010 utgår lönebildningen från ett helt sifferlöst avtal utan stupstock, vilket i praktiken innebär att det totala löneutrymmet beslutas genom förhandlingar mellan representanter från Unionen-klubben och företagsledningen. Normalt inleds lönebildningsprocessen med att företaget och facket noggrant diskuterar företagets resultat, marknadsläge, konkurrenssituation och framtidsutsikter, vilket senare ligger till grund för förhandlingen om löneutrymmet. HR-chefen på Södra Cell Mörrum, Maria Nilsson Magnesjö, beskriver betydelsen av relationen med facket på följande sätt: Goda relationer och dialog med facket är det viktigaste. Är företag och fack inte överens i lönebildningsfrågan vet jag inte hur det skulle gå. Facket inser att om de i dåliga tider ska ställa upp och bidra till företagets resultat genom att inte kräva så stora löneökningar, så ska de få igen det i goda tider. Det handlar om företagets trovärdighet. Det är ett förtroende som inte får missbrukas. Parallellt med förhandlingen om löneutrymmet startar processen med chefernas bedömning av medarbetarnas prestationer som sedan finjusteras. Vid utvecklings- och lönesamtal mellan chef och medarbetare diskuteras styrkor och utvecklingsområden utifrån det ovan nämnda bedömningsverktyget, som idag utgörs av en matris med steg mellan 1-5. Värdena i matrisen viktas därefter så att ett medelvärde genereras, vilket ligger till grund för löneutvecklingen. Målsättningen är att engagemang och goda arbetsinsatser ska ge de anställda en del av produktivitetstillväxten i företaget. Enligt HR-chefen ger den företagsnära lönebildningen en tydlig effekt på verksamheten då lönen på ett bättre sätt påverkar medarbetarens 20 Företagsnära lönebildning i praktiken

21 prestation, vilket i sin tur innebär att företaget har möjlighet att växa och att medarbetare kan utvecklas och belönas: Med vår modell kan vi påverka löneökningsutrymmet. Ser vi att företaget går bra och att medarbetarna presterar bra då är vi beredda att betala lite mer. Bengt Dahlgren Göteborg Lönebildningsprocessen inom teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren Göteborg har förändrats på en rad områden under de senaste åren. Sedan den nuvarande HR-chefen, Agneta Lundén-Hjält, tillträdde 2009 har struktur och ramar för lönesättningen tydliggjorts, något som hade efterfrågats från fackligt håll. Bland annat har en ny lönepolicy med olika bedömningsparametrar tagits fram, samtidigt som en fortlöpande diskussion förs kring vad det är som ska belönas med lönen. Fram till för bara några år sedan bestämdes löneutrymmet utifrån förhandlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fack på central nivå, men i samband med avtalsförhandlingarna 2010 slöts för första gången ett sifferlöst avtal med Sveriges Ingenjörer. 15 Det sifferlösa avtalet, som även har förankrats med Unionen-klubben på företaget, kompletterade på ett bra sätt företagets tidigare arbete med lönebildningsprocessen och individuell lönesättning. Majoriteten av medarbetarna förhandlar sin lön direkt med den lönesättande chefen, samtidigt som facket används som ett stöd i processen. Det finns emellertid även möjlighet att låta det fackliga ombudet sköta lönesamtalet. Löneutvecklingen har dock visat sig vara bättre för de som förhandlar på egen hand, vilket kan förklaras av att mål och måluppfyllelse diskuteras med den lönesättande chefen. Agneta Lundén-Hjält betonar företagets starka behov av att komma överens med sina medarbetare, samt att skapa en gemensam plattform att stå på: Man måste bryta något gammalt för att skapa något nytt. Det finns ingen inom vår bransch som inte bryr sig om sin personal. Vi lever på 15 Avtalen förhandlas mellan Almega Tjänsteförbunden och Unionen samt Sveriges Ingenjörer. Företagsnära lönebildning i praktiken 21

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar

Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Lönebildningen i Sverige och dess utmaningar Innehåll 1. Lönebildning i Sverige jämfört med inom Europa 2. En väl fungerande lönebildning Lönebildning enligt industrins parter 3. Vem kan sätta ett märke?

Läs mer

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN

LÖNEPOLITIK. för UMEÅ KOMMUN 1 LÖNEPOLITIK för UMEÅ KOMMUN MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER Umeå kommun ska ha en samlad och gemensam lönepolitik för alla kommunens anställda - vara en arbetsgivare. Utvecklingen mot en decentraliserad organisation

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet och Unionen Kompletterande förhandlingsstöd till löneavtalet och de partsgemensamma tillämpningsanvisningarna

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten

Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten PM 1 (5) Datum 2015-09-24 Polismyndigheten Sektionen för arbetsgivarpolitik/avtal Diarienr (åberopas) Så här arbetar vi med lönebildning i Polismyndigheten Arbetet med lönerevisionen är i full gång. Här

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Som lokal löneförhandlare gör du ett viktigt och uppskattat jobb för SRAT/STHFs medlemmar. Vi vill med det här materialet stödja dig i din roll som löneförhandlare.

Läs mer

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009

Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009 Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se November 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna

Läs mer

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO

Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1. Löneavtal 2013. Version 2013-06-19 TEO Bilaga 1 till förhandlingsprotokoll TEO 34-2013-1 Löneavtal 2013 Version 2013-06-19 TEO 2 Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling kräver en aktiv medverkan från arbetsgivaren, arbetstagarna och de

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Hög tid för en modern arbetsmarknad Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Innehållsförteckning Lönesättning i takt

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret

Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret Personalkontoret Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4 1 Inledning Kommunen är en arbetsgivare med en gemensam personal- och lönepolitik. Lönepolitiken är en del av kommunens

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är

Läs mer

Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010

Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010 Diarie nr 2007/1567/22 sid 1(9) Lokalt RALS-avtal 2007-2010 vid SMHI avtal nr 1 Övergripande punkter avseende avtalsperioden 2007-2010 Parterna sluter avtal om löner mm för ST och SACO inom SMHI för avtalsperioden

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013

Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 2013 Fortsatt osäkert ekonomiskt läge inför avtalsrörelsen 13 PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 1 51 Under hösten 1 inleds en ny avtalsrörelse som sedan fortsätter under hela 13. Nya löneavtal som berör runt,5

Läs mer

Jobbproblem och löneproblem kan priset bli för högt?

Jobbproblem och löneproblem kan priset bli för högt? Jobbproblem och löneproblem kan priset bli för högt? En studie av lönespridningen i Sverige och dess samhällsekonomiska konsekvenser red. Fabian Wallen Fabian Wallen, VD för det San Diego-baserade företaget

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

PM nr 1 inför löneöversyn 2015

PM nr 1 inför löneöversyn 2015 KUB1000, v2.0, 2012-05-23 PM nr 1 inför löneöversyn 2015 Detta PM är avsett att vara ett stöd för organisationen och lönesättande chefer inför och under löneöversyn 2015. Varje förvaltningschef och HR

Läs mer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer

Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer 2011-05-06 Nytt löne- och allmänna villkorsavtal för Arbetsgivaralliansens Branschkommitté för Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Akademikerförbunden och Arbetsgivaralliansen kom 2011-04-29 överens

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013 Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 Innehållsförteckning 1 Lönebildningens betydelse inom Lernia... 4 2 Kompetensutveckling...

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375

LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375 LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

4. Förhandlingsordning

4. Förhandlingsordning 1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

LÖNEPOLITISKT PROGRAM

LÖNEPOLITISKT PROGRAM LÖNEPOLITISKT PROGRAM 1 Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING - BAKGRUND... 3 2.0 VAD VILL KOMMUNEN MED SIN LÖNEPOLITIK... 3 2.1 LÖNEN SOM STYRINSTRUMENT... 4 2.3 TRYGGANDE AV PERSONALFÖRSÖRJNINGEN... 4 2.4

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund

Folkbildningsförbundet. Folkbildningsförbundet Lärarnas samverkansråd Teaterförbundet Handelsanställdas förbund Förhandlingsprotokoll Ärende: Överenskommelse om allmänna anställningsvillkor och löner för perioden 2012-09-01 2014-08-31 för cirkelledare m.fl.ledare/lärare. Tid: 2013-01-09 Plats Parter Justeras av

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Lönepolicy DOKUMENTNAMN Lönepolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2004-01-12 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 130211 12 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen VERSION 3.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten

Läs mer

Medarbetarinformation Lönesättande samtal

Medarbetarinformation Lönesättande samtal Medarbetarinformation Lönesättande samtal 2014 Syftet med informationen idag Vad lönesättande samtal innebär Hur du kan förbereda dig Faktorer som påverkar vid lönerevisionen Varför lönesättande samtal?

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiska riktlinjer Lönepolitiska riktlinjer Kommunledningskontoret, HR-avdelningen 1. Lönepolitiska utgångspunkter Enligt det personalpolitiska programmet för 2009 2013 ska kommunens löner vara marknadsmässiga och det ska

Läs mer

k-avtalet Lönebildningsavtal 2013 2016 Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31

k-avtalet Lönebildningsavtal 2013 2016 Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31 k-avtalet Lönebildningsavtal 2013 2016 Giltighetstid: 2013-04-01 2016-03-31 Löneavtal Utdrag ur förhandlingsprotokoll från förhandling 5 maj 2013 mellan Fastigo, Fastighetsbranschens Arbets givarorganisation,

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Lönepolicy för Orust kommun

Lönepolicy för Orust kommun Lönepolicy för Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2004-10-06 123 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2004:146 Giltig fr.o.m.

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

LÖNE- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

LÖNE- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN LÖNE- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Ledarskapet har betydelse och medarbetarskapet gör skillnad. Höganäs kommun ska vara en attraktiv, framåt och utvecklande arbetsgivare som kännetecknas av delaktighet och

Läs mer

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

Ordlista om lönebildning

Ordlista om lönebildning Ordlista om lönebildning ORDLISTA Ackordslön Lön vars storlek avgörs av hur många enheter individen eller gruppen producerar. Olika former av ackordslön är rakt ackord (enbart ackordslön) och blandackord

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS

Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Britta Kärnström Löner och yrkesvillkor Sida 1 Avtalsyrkande avtalsrörelsen 2012 - KFS Inledning Vi i Vision värnar om den svenska välfärden vilken skapar trygghet och välmående för både medborgare och

Läs mer

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12

Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Redogörelse för överenskommelse om personlig assistent och anhörigvårdare PAN 12 Inledning Denna redogörelse omfattar Överenskommelse om Lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Lönekonferens. Lokal lönebildning - Friskoleavtalet

Lönekonferens. Lokal lönebildning - Friskoleavtalet Lönekonferens Lokal lönebildning - Friskoleavtalet Presentation Ulla Persson Lärarförbundet ulla.persson@lararforbundet.se Elisabeth Ollesdotter Lärarnas Riksförbund elisabeth.ollesdotter@lr.se Gunnar

Läs mer

Styrelsens förslag Idé & Framtid 2014

Styrelsens förslag Idé & Framtid 2014 Styrelsens förslag Idé & Framtid 2014 Verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer. Chefen har en avgörande inverkan på verksamheters effektivitet, produktivitet, innovationsförmåga och arbetsmiljö.

Läs mer

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Närvarande: För arbetsgivaren: Anders Pettersson Victoria Ödlund (2014-12-09) Patrik Kjällgren (2014-12-17) För arbetstagarna:

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1(6) Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1 Avtalstidens längd Parterna träffar avtal om ram för löner

Läs mer

På rätt väg En studie av den lokala lönebildningen på statens område

På rätt väg En studie av den lokala lönebildningen på statens område På rätt väg En studie av den lokala lönebildningen på statens område Innehåll Förord 5 Bakgrund 6 Genomförande 7 Resultat 8 Den lokala förhandlingsprocessen 8 Lönesamtalsmodellen 8 Individens lön 9 Nyanställningar

Läs mer

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal 1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter

Läs mer

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen DITT LÖNESAMTAL guide till löneförhandlingen Juseks stöd inför lönesamtalet För medlemmar www.jusek.se Innehåll Ditt lönesamtal guide till löneförhandlingen... 3 Skilj lönesamtalet från utvecklingssamtalet...

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Teknikarbetsgivarna anser därför att parterna ska eftersträva ett treårigt avtal.

Teknikarbetsgivarna anser därför att parterna ska eftersträva ett treårigt avtal. Teknikarbetsgivarnas krav 2012 riktade till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer 1 Avtalsperiod Nu gällande Teknikavtalet IF Metall och Teknikavtalet Unionen/Sveriges Ingenjörer/Ledarna avseende

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer