Verksamhetsberättelse 2013

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Bygga broar Tänka i system Ha ett livscykelperspektiv Rita om kartan så andra förstår Sikten lång och gången på tvärs Recept från Svenska Nationella Healthy Cities Nätverket

2 2 Inledning Vi vill att alla våra medborgare ska ha ett bra liv. Kommuner och regioner finns till för att skapa förutsättningar för detta. WHO:s Svenska Healthy Citiesnätverk vill bidra till att utvecklingen går i rätt riktning när det gäller social hållbarhet, där folkhälsan har särskilt fokus. Vi vet att en av de absolut största utmaningarna är att lyckas med samsyn, styrning, och organisering. Vi påstår att den troligt största utmaningen är att klara av att lämna stuprörens ineffektiva styrnings och organisationsstrukturer på såväl lokal, regional som nationell nivå. Detta tar tid men är nödvändigt för att möta en framtid som inte kommer att bry sig om gränser eller svara på dellösningar när det kommer till våra medborgares behov. Vårt nätverk verkar i en tvärsäker verklighet som ännu innehåller en realitet för det tvärsektoriella perspektivet som inte på långt när är tillfredställande. Fler och fler initiativ tas dock på både lokal, regional och nationell nivå för att finna nya vägar. Det är med stor glädje nätverket fortsätter att delta i detta arbete. Medlemmar och styrelse Under året har nätverket ökat från 18 medlemmar till 19 medlemmar. Vi välkomnade Skövde kommun som medlem. Därutöver har Stockholms läns landsting fortsatt varit adjungerade under året. Nätverkets styrelse har bestått av: Mohamad Hassan ordförande Uppsala Mats Wiking vice ordförande Trollhättan, Katharina Wallenborg ledamot Huddinge, Henrik Oretorp suppleant Halmstad, Carina Nilsson suppleant Malmö, samt Lars Thunberg suppleant Helsingborg. Styrelsen har under året haft fem beslutande telefonsammanträden samt ett arbetsmöte i december. Mål och aktiviteter 2013 Nätverket har 2013 arbetat vidare med det koncept som är Healthy Cities nätverkens signum. Vi finns till som nätverk för att hjälpas åt att få nödvändiga strukturer på plats för att skapa en jämlik folkhälsa och förutsättningar för social hållbarhet. Nätverket har under 2013 bytt temagrupper men behållit den övergripande strukturen för Fas V HC WHIO NÄTVERK vision och målområden Health in all local policies NHC SVENSKT NÄTVERK Vision mål och arbetsform Det går att planera för en social hållbarhet och jämlik folkhälsa. I detta arbeta ska vi ligga i framkant Människors villkor och jämlikhet i centrum för fysisk och social planering Omsorg och stödjande miljöer Vi vill främja en hållbar utveckling genom ett systematiskt arbete med befolkningens hälsa och välmående Vi ska svara på vilka kommunala och regionala åtgärder som ger resultat. Temagrupp Hälsosam samhällsplanering Temagrupp: Samhällsekonomiskt perspektiv på social hållbarhet och särskilt folkhälsa. Att leva hälsosamt Vi ska svara på vilka kommunala och regionala åtgärder som ger resultat. Temagrupp Hälsosam samhällsplanering Arbetsgrupp populationsutveckling och hälsosamt åldrande Hälsosam stadsmiljö och design Vi ska svara på vilka kommunala och regionala åtgärder som ger resultat. Båda temagrupperna

3 3 Verksamhetsplan 2013 Vi ska öka med 8 medlemmar under året Ej uppnått. Under året har vi gjort kommunikationsplan, ny hemsida, introduktionsbrev och presentationsmaterial. Allt för att kunna gå ut och kontakta kommuner och regioner i början på I detta arbete måste man vara medveten om att medlemmarna själva är de som bäst rekryterar nya aktörer. Nätverkets verksamhet är det som attraherar. Vi har ökat med en medlem under året. Sedan 2008 har nätverket stadigt ökat sitt medlemsantal. Vi ska göra en kommunikationsplan Genomfört. Engångsinsatserna i kommunikationsplanen är även de genomförda. Övriga delar pågår år från år. En revidering görs av planen under våren Vi ska få in fler kompetenser från deltagande medlemmar På denna punkt kan vi inte vara nöjda med vårt resultat. Vi har olika kompetenser i vårt nätverk men inte tillräckligt många. Detta speglar naturligtvis de utmaningar som finns hos våra medlemmar. Siktet är långt ifrån alltid inställt på långt och alltför sällan går man på tvärs på riktigt. De bland oss som har goda strukturer på plats ökar men vi är långt ifrån framme. Det finns en skörhet i att bygga långsiktigt och styra på tvärs, då det ännu inte är etablerade former för tänkande och utförande. Nätverket inleder 2014 med att på årsmötet ge sig ut på andra områden för att finna metoder att arbeta på ett helt nytt sätt med gamla strukturer. Vi ska vidare och måste pröva helt nya metoder. Den seminarieserie som pågår under våren ger dessutom de bästa möjligheterna hittills att samla olika verksamhetsområden med olika förståelse på hemmaplan och tillsammans diskutera bra lösningar på befintliga och kommande utmaningar. Vi ska undersöka samverkan med minst två nya aktörer Genomfört. Vi har under året haft kontakt med två privata aktörer kring samarbete och fortsätter kontakterna under nästa år. Vi har även kontakt med några andra nätverk i syfte att ha breda kontaktytor inför framtida aktiviteter. Socialstyrelsen är den offentliga myndighet som kontaktats. Nya kontakter tas nästa år när alla myndigheter är klara med sina stora omorganiseringar. Samverkan med SKL och folkhälsoinstitutet har som vanligt varit både inspirerande och givande. Vi ser nu framemot ännu mer samverkan med den nya folkhälsomyndigheten där vi nu bygger nya och förstärker tidigare kontakter Vi planerade under slutet av året för en utökad samverkan med SKL, där fler personer på SKL deltar vid våra temagruppsmöten och vid vårt höstmöte. Vi ska starta en strategisk grupp Vi ska ha två temagrupper Samtliga grupper ansvarar för omvärldsbevakning och har under året tre fysiska möten Samtliga tre delar är genomförda.

4 4 Strategisk grupp 2013 Vi ska: Ansvara för informationsspridning Delta aktivt i subnetworks (de internationella arbetsgrupper som nätverket ingår i) Förbereda för ett arbete med fokus populationsutvecklingen och dess effekter för kommuner och regioners välfärdsuppdrag. Se nedan Genomföra kartläggning med hjälp av det europeiska nätverkets kartläggningsinstrument för hälsosamt och aktivt åldrande Verka för fler samarbeten med SKL, socialstyrelsen samt ytterligare en offentlig aktör och en privat. Undersöka möjligheterna till EU-ansökan Ta fram en struktur för kunskapssystematisering i samband med gruppmötena Revidera befintligt informationsmaterial Samtliga punkter är genomförda och arbetet med dem fortsätter under 2014 i utvecklade former. Vi har använt en mycket enkel modell för kunskapssystematisering som kommer att utvecklas. I samband med planeringen av seminarieserie läggs reflektionsmöten. Vi kommer att dokumentera nyvunnen kunskap utifrån nedanstående struktur. 1. Vad är det vi hör och tar del av? 2. Hur rör detta olika yrkesgrupper och/eller verksamheter? 3. Utifrån de utmaningar och möjligheter som vi tagit del av, vad och hur kan vi gå vidare? När det gäller EU ansökan kräver detta två förutsättningar: Tillräckligt många i nätverket har en möjlighet att arbeta med en viss fråga. Medlem i nätverket kan bistå med resurser för att göra en sådan. Vi är inte där i nuläget men fortsätter hålla frågan högaktuell. Temagrupp Hälsosam samhällsplanering fokus fysisk planering 2013 Vi ska Lägga fokus på barn och äldre Fortsätta det påbörjade arbetet med barnindikatorer genom att samköra de indikatorer vi har Dessa två punkter är inte genomförda i denna form. Våra försök i detta arbete har lärt oss att vi måste arbeta med jämlika utemiljöer. Det är inte ett vinnande koncept att enbart fokusera på dessa två grupper. Kärnan måste vara de jämlika miljöerna, vilka per automatik gagnar barn och äldre. Identifiera hur vårt arbete ser ut på hemmaplan Detta är genomfört och har varit ett återkommande inslag under hela året. Det uppfattas som mycket givande. Identifiera huruvida vi skapat förståelse eller ej på hemmaplan Detta är genomfört och vi har även samlat vad som är avgörande och framgångsrikt. Denna temagrupp har samlat sina kunskaper och har under året tillsammans med en av medlemmarna Malmö stad publicerat en kunskapsskrift i ämnet. Författare är Marianne Dock ordförande i temagruppen. Temagrupp Ekonomiskt perspektiv på folkhälsa och social hållbarhet 2013 Vi ska Konkretisera och slå fast temagruppens avgränsningar och arbete Genomfört och formulerat under A-D nedan. A: Följa vad som händer inom området från sociala investeringar, hälsoekonomi till sociala investeringsfonder i Sverige och andra länder. B: Utbyta erfarenheter av medlemmarnas eget arbete i tre skeden: 1. Förankringsskede: Vi utbyter och lär de bästa strategiska angreppssätten för att påbörja diskussioner om det ekonomiska tänkandet. 2. Uppstartsskede: Det politiska beslutet finns och vi söker bästa riggande för ett framgångsrikt genomförande.

5 5 3. Genomförandeskedet: Vi följer och lär av arbetsprocesserna och nödvändiga delar i dessa för ett användbart och hållbart resultat. Detta inkluderar både bästa strategierna, bästa beräkningsmodellerna, bästa uppföljningarna m.m. C: Utbyta vad som hänt i de kommuner som deltagit i förstudien och som deltar i temagruppen. 1. Vad har förstudien lett till generellt hos dessa medlemmar? 2. Vad händer på de geografiska områdena i Helsingborg, Borås, Uppsala, Linköping, Malmö, (Karlstad) och Kristianstad. 3. Behov och inventering av indikatorer särskilt knutna till stads- kontra stadsdelsutvecklingsprojekt. D: Kritiskt granska de arbeten som pågår inom området i lärande syfte Det är möjligt att ytterligare avgränsningar för temagruppen kommer att behövas. Den stora utmaningen är och förblir även här att förflytta ett nationellt, regionalt och lokalt tänkesätt från ett renodlat företagsekonomiskt synsätt till ett samhällsekonomiskt synsätt på planering, budgetering och uppföljning. Vår gemensamma utmaning återkommer: att tänka på långsikt och på tvärs i strategier, handlingar och effekter. Publicera förstudie socioekonomiska analyser med utgångspunkt i bostadsområden i februari Gjort vid årsmötet februari 2013 Kartlägga och följa utvecklingen av sociala investeringsfonder hos våra medlemmar, via webbenkät. Genomfört våren 2013 Tillsammans fortsätta arbetet med de områden som förstudien studerat Genomfört vid varje mötestillfälle Kritiskt granska de arbeten som pågår inom området i lärande syfte Nätverket har fört diskussioner och följt följande: Arbete med fond som utgångspunkt, arbete med ett socialt investeringsperspektiv som förhållningssätt och angreppssätt samt en integrering med ett hälsoekonomiskt perspektiv. Detta har gjorts genom att vi fått dragningar av olika exempel. Vi ska även utifrån uttalade behov från medlemmarna se på regioner och kommuner som lyckats integrera det i sina ordinarie styrsystem i betydelsen budget och verksamhetsstyrning. Vi har även varit referensgrupp kring ett arbete som görs gemensamt av SKL och Västra Götalands region. Under året försöka intressera personer som på hemmaplan arbetar med ekonomi, näringsliv/tillväxt. Vi har ringat in ekonomer på olika nivåer som en central grupp. I december arbetade vi med vår egen förståelse för vilka ingångar som vi ska ta för att få ett givande utbyte med dessa kompetenser. Förberedelse för tema hälsosamt åldrande 2013 Arbetet sker inom ramen för den strategiska gruppen. Arbetsform bestäms utifrån behov. Vi ska Undersöka om nätverket kan spela en roll i denna fråga och hur vi kan organisera oss kring frågan Undersöka hur arbetet kan byggas upp Föra diskussioner och undersöka vilka tänkbara perspektivförändringar som måste till för att förstå effekterna av populationsutvecklingen. Delta i Sub network Healthy Ageing Om möjligt använda det europeiska nätverkets kartläggningsinstrument och healthy aging profiles på lokal nivå för att eventuellt visa på en profil för det svenska nätverket och ge bilder av förutsättningar för arbetet hos enskilda medlemmar Samtliga punkter är genomförda. En arbetsgrupp bestående av Kristianstad, Uppsala, Växjö, Borås och Skövde bildades för detta arbete. En redovisning gjordes på höstmötet. Några medlemmar i nätverket har prövat kartläggningsinstrument inom området. Arbetsgruppen kommer att fortsätta bevaka kunskaps och utvecklingsläget i frågan och samarbeta internationellt. Nätverket har ännu inte möjlighet att arbeta med detta

6 6 i bred skala då denna fråga fortfarande är mycket av en icke-fråga i kommuner och regioner. Nätverket ser sitt ansvar att fortsätta arbetet på olika sätt. Healthy Cities gemensamma arbetsgrupp där vi deltar arbetar tillsammans med EU och utifrån detta kan nya möjligheter att komma vidare yppa sig framöver. Mer om 2013 Nätverket har ekonomin i balans och vi har haft stöd från regeringen. Vi hade till årsmötet en klar och tydlig visions -mål- och organisationsstruktur som ytterst bygger på Health 2020, Fas V:s mål och nätverkets vision att verka för att förbättra den sociala hållbarheten genom ett systematiskt arbete med befolkningens hälsa och välmående. Halmstad tog emot årsmötet i mitten på februari. Vi lanserade vår förstudie Utanförskapets ekonomiska sociotop gjord tillsammans med Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Förstudien visade på de stora kostnadernas osynlighet och de kortsiktigt goda beslutens långsiktiga ineffektivitet Förstudien ställde frågan. Går det att beskriva samhällskostnader med bostadsområden/stadsdelar och befolkningens situation som utgångspunkt? SKL, Västra Götaland och Malmö beskrev de arbeten de bedriver och bedrivit för att minska skillnaderna i hälsa. Vi sms: ade ovanligt mycket under detta årsmöte. SMS = Sociala aspekter och Medborgardialog i Stadsplaneringen. Vi arbetade under vår andra dag med frågan hur ett systematiskt arbete med invånardialog och social konsekvensbeskrivning (SKB) kan bedrivas utifrån planprocessens olika steg. Under höstmötet i oktober fick veta hur östgötakommissionen arbetar och hur Malmö förverkligar sin kommissions resultat. Via Kristianstad gavs bilden av hur långsiktigt vårt arbete är, Borås visade på hur vi kan använda kartläggningar för att visa på allt tvärsektoriellt arbete vi gör. Skövde beskrev ett EU-projekt och Uppsala, Kristianstad. Växjö och Skövde visade på sina populationsutmaningar. Ett antal olika arbetsgrupper har arbetat kontinuerligt under året. Olika medlemmar har tillsammans med koordinator ansvarat för att förbereda innehåll i temagrupperna under året och arbetsgrupper har tillfälligt bildats för detta. Andra arbetsgrupper har tillsammans med koordinator förberett höstmöte och årsmöte. Nätverket har deltagit i subnetwork-möten i Stoke on Trent och Belfast. Koordinatorn har haft ett tätt samarbete med sina nordiska kollegor. De hade en gemensam workshop vid det årliga arbetsmötet för det Europeiska Healthy Cities - nätverket som hölls i Izmir i september. De nationella koordinatorerna hade sitt årliga möte i Köpenhamn i mars, där koordinatorn för nätverket deltog. Vi arbetade med att redigera om en publikation om de nationella nätverken samt föredragningar kring hälsa som en mänsklig rättighet. De nordiska koordinatorerna möttes i december och planerade för den nordiska folkhälsokonferensen i Trondheim Koordinator, Katharina Wallenborg från det nationella nätverkets styrelse och politiker i Huddinge samt tjänstemän från Malmö, Kristianstad och Region Skåne, deltog i det europeiska Healthy Citiesnätverkets årliga arbetsmöte. Koordinator arbetade som rapportör och hade även uppdraget att i plenum presentera vad samtliga europeiska nationella nätverken kan bidra med under Fas VI. Koordinator har deltagit i arbetet med att planera och förbereda en seminarieserie Crossing borders som hålls under våren och sensommaren Detta arbete har gjorts i samverkan med region Skåne, Malmö högskola, Högskolan Väst samt länsstyrelsen i Skåne. Flera från nätverket har deltagit i olika seminarier som ett led i nätverkets kunskapsinhämtande.

7 7 Många i nätverket har bidragit till Healthy Cities utvärdering av Fas V och vad som krävs för ett framgångsrikt arbete genom case studies. Nätverket har fått ett särskilt tack för sin medverkan. Utvärderingen publiceras i samband med höstens stora avslutningskonferens för fas V och uppstartskonferens för fas VI. Flera medlemmar arbetade tillsammans med folkhälsoinstitutet i Livsmiljöprojektet om avslutades med en rapport under hösten. En av utgångspunkterna var livsmiljö relaterat till hållbar utveckling: Människors hälsa är ett kapital som kan förbrukas eller investeras i. Kommunerna vill skapa attraktiva livsmiljöer för boende, företagare och turister Livsmiljöerna påverkar folkhälsan. Följande har gjorts i projektet i samarbete med vårt nätverk. Tillsammans testat en modell för hålla ihop planering av byggd miljö, naturmiljö och social miljö Utvecklat och testat ett (preliminärt) verktyg för inventering och involvering Genomfört en workshop, om åtgärder, uppföljning och indikatorer (tvärprofession, forskare, myndigheter) Ur presentation av projektets resultat citeras: Arbetssättet med samverkan med Healthy Cities kommunerna har varit mycket givande och helt avgörande för projektet Vår verksamhetsplan har inneburit att vi arbetat både med vad vi behöver göra och vad vi faktiskt åstadkommer på våra hemmaplaner. Vi har delat de mest avgörande framgångsfaktorerna där medlemskapet i Healthy Cities varit en av dem i vissa processer hos medlemmarna. Det har också blivit tydligt att en del processer inte kunnat genomföras utan medlemskapet i Healthy Cities. Health 2020 och Healthy Cities Fas VI Det är nu tydligt uttalat från WHO:s ledning att Healthy Cities nätverken är motorn som möjliggör att de idéer och värden som karakteriserar den europeiska Health 2020 strategin förverkligas. Healthy Cities lämnar i och med 2013 Fas V och springer in i Fas VI. Denna fas har fokus på styrning, ledning och organisering för en jämlik hälsa. Lika starkt fokus ligger på medborgarnas delaktighet och vägar till egenmakt för en jämlik hälsa. Under våren 2014 kommer en summering av nätverkets arbete och resultat under Fas V att göras och nätverkets kärna hur gick det? 2012 konstaterade regeringens utvärderare att vårt nätverk skapade mervärde genom tre starka pelare. Forum för kunskapsspridning I nätverket tar medlemmarna del av andras lösningar och/eller misstag samtidigt som politiker och tjänstemän reflektera över tillvägagångssättet i den egna kommunen eller regionen. Nätverkets bidrag är framförallt att politiker och tjänstemän kan dela sina strategiska avväganden med andra som verkar i liknande sammanhang. Detta har fortsatt med oförminskad kraft under Tvärsektoriell samverkan på hemmaplan Nätverket strävar efter att ha blandade kompetenser som deltagare i sina temagrupper samt på årsmöte och höstmöte. Detta skapar en ökad förståelse för vilka kompetenser och aktörer på hemmaplan som behöver involveras för att uppnå effekter i ett socialt hållbarhetsperspektiv. Det ger även en förståelse mellan olika fackkompetenser och en insikt om komplexiteten i social hållbarhet och specifikt folkhälsofrågorna. Denna förståelse sprids sedan på hemmaplan och skapar där ett betydande mervärde.

8 8 Vi ville öka de blandade kompetenserna men vill ha en snabbare utveckling än den vi sett under 2013 i nätverket. Vi ser att vi bäddar för en mycket bättre utveckling under 2014 vilket förpliktigar. Samverkan mellan lokal och nationell nivå Nätverket samlar personer med djup kompetens kring det folkhälsoarbete som bedrivs på lokal nivå i de kommuner/regioner som finns representerade i nätverket. Tack vare detta skapas ett forum för dialog mellan aktörer på den nationella och kommunala/regionala nivån kring deras varierande perspektiv på folkhälsoarbete och i vidare mening arbetet med social hållbarhet. Detta skapar förutsättningar för nationella aktörer att få respons på sina pågående projekt och diskutera hur nationella åtgärder upplevs på lokal nivå. Det ger även nationella aktörer tillgång till ett forum som väl lämpar sig för att agera referensgrupp för tilltänkta åtgärder. Genom att nå ut till flera av de kommuner och regioner som bedriver ett aktivt folkhälsoarbete kan nationella aktörer förmedla sina budskap och sin kunskap till instanser som kan omsätta dessa till verkliga förbättringar. Kommunerna och regionerna får på så vis ett mervärde genom att de får en direktkanal till nationella aktörer och deras kunskap. Denna direktkanal har etablerats som ett resultat av nätverkets verksamhet. Vi har under året deltagit i planeringen av SKL:s och folkhälsomyndighetens planering för en mötesplats för social hållbarhet som invigs Vi har lämnat synpunkter på indikatorer för öppna jämförelser inom folkhälsoområdet. Slutligen har vi haft vårt arbete tillsammans med folkhälsoinstitutet genom livsmiljöprojektet och decenniets stora utmaningar Nätverkets medlemmar vill ha kommuner och regioner som är inkluderande, jämlika, rättvisa, hållbara, motståndskraftiga, ansvarstagande, tillgängliga och lyhörda för omgivningens krav och förändringsbehov. Det ger en ledarskapsutmaning i detta århundrade som kortfattat innebär att kunna förena och koppla samman sektorer, stärka medborgarna till egenmakt, ha en mission för hälsa och välfärd, drivas av starka värden för att öka jämlikheten. Det innebär att vi i vårt arbete måste förverkliga långsiktighet och tvärsektorialitet i synsätt och arbetssätt. För att klara detta måste vi: Ha ett livscykelperspektiv. Tänka i system. Rita om kartan så den blir förståelig för andra aktörer. Bygga broar. Vårt 2013 har övertygat om att vi kan göra det! Med detta går det svenska nätverket in i Fas VI och skriver 2014.

9 9 Tack till Alla i detta härliga nätverk med en sådan vilja att hjälpas åt, dela med sig och aldrig sitta nöjd! SKL:s Jonas Frykman för inspiration, att ni i SKL:s och Folkhälsomyndighetens regi satt igång mötesplats för social hållbarhet.. FHI, Henry Stegmayr och Marlene Ljusberg för ert stöd och engagemang i våra temagrupper och för gemensamma projekt. Pia Lindeskog för ditt stöd och intresse. Marianne Dock för ditt mycket uppskattade ordförandeskap i Hälsosam samhällsplanering. Maria Gäbel med ansvar för temagruppen Samhällsekonomiskt perspektiv och Birgitta Brännström-Forss som tagit ansvaret för populationsutvecklingen och det hälsosamma åldrandet. Vi vore icke där vi är utan er! Medlemmarna i förstudien för socioekonomiska analyser utifrån bostadsområden som gav oss vår slutrapport till sist! Ni som lagt ner arbete i olika arbetsgrupper under året. Maria, Birgitta, Annica D, Annika L och Barbro för mycket bollplankande under året. Medlemmarna i arbetsgruppen för det hälsosamma åldrandet. Ingela för allt arbete med majmötet i Uppsala och Pernilla för ett fantastiskt arbete och arrangemang vid årsmötet i Halmstad. Christina, Årstein, Marko och Johanna våra nordiska inspirationskällor och stöd. Styrelsen i Svenska Healthy Cities nätverket 2013 Mohamad Hassan Mats Wiking Carina Nilsson Katharina Wallenborg Henrik Oretorp Lars Thunberg