Innehåll. MÅ BRa 6. VaRdagShÄlSa 24. Ett liv Utan droger 48. KÄnn DIG TRYGG 78. DU ÄR UnIK 110

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. MÅ BRa 6. VaRdagShÄlSa 24. Ett liv Utan droger 48. KÄnn DIG TRYGG 78. DU ÄR UnIK 110"

Transkript

1

2 Innehåll MÅ BRa 6 1. Det mesta berör hälsan 8 2. Du skapar själv din hälsa 10 3.Hälsa på nätet 18 VaRdagShÄlSa Vi tvättar oss rena Friska tänder Vädrets makter Använd mediciner med eftertanke 42 Ett liv Utan droger Jakten på välbeinnande Tobaksprodukter är skadliga Alkohol är en risk Det inns inga ofarliga droger 70 KÄnn DIG TRYGG Trygghet skapar vi tillsammans När olyckan är framme Ta kontroll över farliga situationer Brandsäkerhet i vardagen Rätt attityd i traiken 104 DU ÄR UnIK Vem är jag? Emotionell hälsa Psykisk hälsa Sociala färdigheter sund

3 sex ÄR glädje OCh ansvar Livets gång Tonåren är en omvälvande tid Mitt sexuella jag Det är spännande att sällskapa Kom ihåg att skydda dig Hur kan man undvika könssjukdomar170 NJUT av att ÄTa Mat är hälsa Välj rätt Övervikt kan göra dig sjuk Olika slags kost 198 sätt FaRT PÅ livet Vi är skapade för att röra på oss Rör dig på ditt sätt Vila ger energi 218 ur FORM Kroppens signaler Sjukdomar smittar Sjukdom kan vara en del av livet Folksjukdomar är ett gissel 248 VÄlFÄRD OCh HÄlSa FÖR allas BÄsta Människan är en del av naturen Du kan påverka Ut i världen 274 Register 280 innehåll 5

4 48 Sund

5 Ett liv Utan droger Ett liv Utan droger 49

6 8 JakTEn PÅ VÄlBeFINnaNdE Då du upplever välbefinnande känns livet meningsfullt, men ibland kan jakten på välbefinnande få negativa följer. 50 sund

7 Välbefinnande är en del av livet Välbefinnande är en känsla av att må bra. Hur det uppkommer är individuellt, de faktorer som skapar välbefinnande för en individ behöver inte gälla för en annan. Hjärnan registrerar känslan eller handlingen. Det leder till att vi känner välbefinnande och vill upprepa den handling som fick oss att känna så. Välbefinnande är en viktig del av livet som vi alla borde få uppleva. Att uppleva känslan av att må bra är en källa till livskraft. Vi behöver alla ha tillräckligt många sådana källor i våra liv. Det är viktigt att acceptera att människor mår bra av olika orsaker. Någon njuter av att rita serier, medan en annan tycker om att gå ut med hunden eller laga mat. Beroende av välbefinnande Ibland kan vår strävan efter välbefinnande få negativa drag. Vi lämnar kamrater och hobbyer, vi grälar med våra närmaste och skolarbetet lider. Lusten att må bra börjar styra vårt beteende. Det här kallas beroende. Vi ska komma ihåg, att det som gör att vi mår bra inte får skada oss själva eller andra. Vi kan bli beroende av nästan vad som helst. Ett beroende styr vårt liv och får oss att bete oss tvångsmässigt. Det går lättare eller snabbare att bli beroende av vissa beroendeframkallande ämnen eller beteenden än av andra. Plötsligt kan livet börja styras av beroendet, både så att det märks på personen eller så att personen lyckas dölja det. Beroende är en sjukdom Ett beroende styr livet och påverkar livets alla delområden. I värsta fall kan den beroende strunta i att ta hand om sig själv och glömma sina anhöriga. Beroendet innebär också smygande, skam och förnekande. Typiskt för ett beroende är toleransen, som betyder att vi allt bättre tål det som vi är beroende av. I frågan om spelberoende kan det betyda att det inte längre räcker att spela en timme om dagen för att tillfredsställa behovet, utan vi måste tvångsmässigt spela allt mera. Den som är drogberoende behöver hela tiden större doser av drogerna. Vi kan bli beroende av allt möjligt som rusmedel, video- eller penningspel, internet, sex, shopping eller motion. Ett liv Utan droger 51

8 Ibland kan ett beroende också vara positivt. Lusten och behovet att röra på sig, fastän man är trött, är ett positivt beroende. Motion gör oss piggare och då vi en gång kommit iväg, känns det bra. Det är då beroendet begränsar det övriga livet som det blir negativt. Då någon slutar med sina hobbyer, skolarbetet lider och vännerna försvinner, är det dags att bli orolig. Ett tvångsmässigt behov av att använda någon apparat, som mobiltelefon eller pekplatta, kallas för nät- eller spelberoende. Nattsömnen blir lidande om vi börjar tillbringa orimligt mycket tid på nätet. Då vi sitter alltför länge framför datorn får vi också lätt värk i rygg, nacke, skuldror och handleder. Bli fri från ditt beroende Den som är beroende, är ofta inte själv medveten om sitt ohälsosamma beteende. De närstående spelar en viktig roll när det gäller att upptäcka ett beroende. Frigörelsen från det ämne som förorsakar beroendet börjar med att medge fakta. Det går inte att bli att bli fri från sitt beroende utan att vilja det och ofta behöver den beroende hjälp och stöd av andra människor. Det finns också professionell hjälp att få för olika beroendeformer. Behandlingen av ett beroende går inte ut på att få personen att exempelvis sluta använda nätet eller sluta spela, utan att tillbringa mindre tid i apparaternas sällskap. BEROEnDE Kan VaRa PsYKIskt, FYSiSKt eller socialt PSYKISKT BEROENDE Beteendet är inlärt, som att gå ut och röka på rasten. Symptomen är orolighet, nervositet, passivitet. FYSISKT BEROENDE Kroppen har blivit van vid hur ett visst ämne fungerar eller känns och kan därför sakna det. Abstinenssymptom, som svettning och darrningar, berättar att kroppen till exempel behöver mera rusmedel. SOCIALT BEROENDE Socialt beroende kännetecknas av känslan av tillhörighet och att bli accepterad. 52 Sund

9 UPPGIFtER 1. Vad får dig att känna välbeinnande? 2. Vad beror abstinens symptom på? 3. Deiniera begreppen: a. psykiskt beroende b. socialt beroende. 4. Vilka olika beroendeformer känner du till och hur kommer de till uttryck? 5. Berätta om en situation då det inns anledning att oroa sig för en överdriven internetanvändning. KOM ihåg! Känslan av välbeinnande gör att livet känns njutningsfyllt. Om strävan efter välbeinnande styr ditt beteende och är tvångsmässigt, talar vi om beroende. Beroendet indelas i psykiskt, fysiskt och socialt beroende. Beroende kan uppstå av många olika orsaker. Det är möjligt att bli fri från sitt beroende. Ett liv Utan droger 53

10 9 TOBaKsPROdUKteR ÄR skadliga Nikotinet i tobak och snus framkallar beroende. 54 Sund

11 Vem röker och varför? Tobaksrökning har genom tiderna förknippats med framgångsrika och förmögna människor. Under de senaste årtiondena har situationen blivit nästan den motsatta, i synnerhet bland män. Överallt i världen är det betydligt vanligare att fattiga och lägre utbildade människor röker. Undersökningar visar att kompisar är den mest betydande faktorn för ungdomars tobaksrökning. Med en vän är det lätt att göra sådant som du i själva verket inte alls skulle vilja göra. Dina verkliga vänner är de som accepterar dig fastän du nekar till vissa saker. Kom ihåg att du själv är ett exempel för dina vänner och dem som är yngre än du. TOBaKsRÖKnING BlaNd UnGa HaR MinsKat % Antalet rökare bland grundskoleeleverna Pojkar Flickor Dagligen Minst en gång i veckan Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Enkäten Hälsa i skolan 2013 Ett liv Utan droger 55

12 Efter skolan var jag hos en kompis. Hans storasyster hade köpt en liten ask cigaretter åt honom. Vi var kanske sex pojkar och två av dem rökte redan på riktigt. De bjöd mig på en cigarett och jag hade aldrig prövat förut. Jag tänkte att det inte gör något om jag tar en. Jag drog in ordentligt med rök och sedan tänkte jag hosta lungorna ur mig. Alla skrattade. Sedan gav jag min tända cigarett åt Seba, men han sade nej tack, jag röker inte. Jag blev alldeles generad och alla andra blev också tysta en liten stund. Sen fortsatte diskussionen precis som om ingenting hade hänt. Jag tänkte för mig själv, att varför kunde inte jag också säga nej tack. På ett sätt är Seba en ganska tuff typ... VILLE KLASS 7. Det är viktigt att få uppmärksamhet av det motsatta könet. Men det inns bättre sätt att väcka uppmärksamhet än genom att röka eller använda rusmedel. Vem vill kyssa en askkopp? Reklamen försöker påverka våra atityder. Fastän det är förbjudet att göra reklam för tobak, har du kanske sett att det inns en typ av indirekt reklam då ett varumärke förekommer till exempel i en ilm. Den här typen av reklam kallas smygreklam. Tobaksbolagen sparar inte på pengarna då det gäller reklam och att locka potentiella nya rökare. 56 Sund

13 Tobak skapar beroende Tobak orsakar psykiskt, fysiskt och socialt beroende. Tobak innehåller nikotin som orsakar förändringar i hjärnan, som i kombination med nikotinets positiva inverkan på vårt välmående leder till ett fysiskt beroende. En rökare får abstinenssymptom om hen inte röker tillräckligt ofta. Nikotinberoende utvecklas i allmänhet mycket snabbt. För ungdomar har emellertid det sociala beroendet ofta större betydelse än själva nikotinberoendet. Då vi röker, transporteras nikotinet med röken ner i lungorna. Därifrån för blodomloppet det snabbt vidare till hjärnan det sker på några sekunder efter att vi andats in röken. Då vi snusar sugs nikotinet in i kroppen via slemhinnorna. FöRälDRaRNaS exempel Föräldrarnas exempel har stor betydelse för de ungas rökvanor. Om föräldrarna röker, börjar deras barn också lätt röka. Fastän föräldrarna inte vill att barnen börjar röka, har de kanske inte tillräckligt stark karaktär för att själva sluta röka. Ett liv Utan droger 57

14 TOBaKsBerOendE FYSiSKt BEROEnDE De fysiska abstinenssymptomen då vi slutar röka är nervositet, sömnlöshet, hosta, huvudvärk, svettning, darrningar, hungerskänsla och en känsla i lungorna av ett behov av tobak. Undersökningar visar att det fysiska beroendet är starkare än de andra beroendena. PsYKIskt BEROEnDE Ett dylikt beroende visar sig ofta i form av en känsla av välbeinnande. Då en rökare botar de fysiska abstinenssymptomen med att röka, känner hen samtidigt välbeinnande. Det är lätt att bortförklara sin egen rökning: En enda cigarett gör ju ingen skada. Jag har förtjänat en cigarett, nu när det annars också är så stressigt. socialt BEROEnDE Vi associerar tobaken med platser, händelser och människor. Det är många som endast röker i sällskap med kompisarna, då de dricker alkohol eller efter maten. Det går att motarbeta det sociala beroendet genom att undvika situationer som hör ihop med rökning. Varför säga nej tack läkarboken LUNGCANCER Långvarig rökning är den främsta orsaken till lungcancer. Tjäran i tobaksröken förstör småningom flimmerhåren på luftvägarnas insida. Flimmerhåren behövs för att hålla lungorna rena från damm och dylikt. Lungcancer är den nästvanligaste cancerformen hos män och den har också blivit vanligare hos kvinnor. Ju yngre vi är när vi börjar röka, desto större risk är det att vi insjuknar i någon sjukdom som förorsakas av rökning. Förutom nikotin finns det andra skadliga ämnen i tobak, som kolmonoxid och tjära. Kolmonoxiden tränger undan syret i blodet och då börjar hjärtat slå hårdare för att korrigera syrebristen. Musklerna får inte tillräckligt med syre och kroppen blir lättare trött. Tjäran irriterar luftvägarna, vilket leder till slembildning. Syretillförseln blir sämre och lungorna är konstant irriterade. Förutom andningssvårigheter, orsakar tjäran också lungcancer. Ta hänsyn till andra Passiv rökning är att visats i ett rökigt utrymme och andas in rök. Passiv rökning kan rent av vara skadligare än aktiv rökning. Tobaken är också ett omfattande miljöproblem. Tobaksfimparna bildar ett enormt berg av problemavfall. För att torka tobak behövs energi. Den får vi genom att hugga regnskogarna till ved, vilket 58 Sund

15 ökar växthusgaserna och främjar klimatförändringen. Dessutom tar tobaksodlingarna mark från andra växtslag som skulle kunna underlätta livsmedelsbristen i u-länderna. Det krävs viljekraft för att sluta För att sluta röka, krävs det först ett beslut och en stor dos motivation, sedan krävs det vilja att försöka. Det är sällan lätt att sluta, och vi uppnår inte alltid det önskade slutresultatet på en gång. Det är betydligt lättare att börja röka än att sluta. Vi är alla individer och det går inte att förutspå hur kraftigt beroendet blir. Det beror på det centrala nervsystemets känslighet för nikotin och på hur snabbt nikotinet bryts ner i levern. Det lättaste sättet att sluta är att aldrig börja röka. Fastän det finns produkter som hjälper oss att sluta, garanterar de inte att det lyckas. Undersökningar visar att nikotinersättningsmedel och läkemedel gör det lättare att lyckas med att sluta röka. Det är förbjudet i lag att sälja dessa produkter år personer som är yngre än 18 år. Rökaren andas in rökens huvudström genom ett ilter ner i lungorna, sidoströmmarna sprids i omgivningen från ändan av cigaretten. På grund av att ändan brinner, innehåller sidoströmmarna mera skadliga ämnen än huvudströmmen. Därför ska vi undvika passiv rökning. Ett liv Utan droger 59

16 TOBaKsRÖKnINGEnS skadeverkningar Den allmänna konditionen försämras Den fysiska prestationsförmågan försvagas Smak- och luktsinnet blir sämre Du ser äldre ut Förorsakar barnlöshet Höjer blodtrycket och pulsen Benstommen blir skörare Mycket pengar går åt Försvagar mannens sexuella prestationsförmåga De som inte röker lider av tobaksröken (passiv rökning) Om mamman röker har det allvarliga följder för fostret Sömnen blir lidande Ger mörkare tänder och dålig andedräkt För stor dos nikotin förlamar, kan orsaka kramper och till och med dödsfall Förorsakar förträngningar i lungorna Ger upphov till hjärtsjukdomar Leder lätt till depression snusande BlaNd GRUNdsKOlEeleVER % Snusar dagligen Snusar ibland Har prövat en gång Har aldrig snusat Pojkar Flickor Pojkar Flickor Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Enkäten Hälsa i skolan Sund

17 Ungdomar snusar mera än förr. Snuset upplevs som ett manligt rusmedel och förebilder bland kändisarna lockar de unga att pröva. Många lever också i den vanförställningen att snus är hälsosammare än tobak. Det inns inga hälsosamma tobaksprodukter! Snusandet väcker oro Snus tillverkas av många olika tobakssorter och innehåller samma skadliga ämnen som tobak. Snus används i allmänhet under överläppen. Lössnus är skadligare än portionssnus, där väven förhindrar att nikotin och andra skadliga ämnen kommer i direkt kontakt med slemhinnorna. Snus innehåller cirka olika kemiska ämnen, varav många är farliga och cancerframkallande. Snus är den vanligaste orsaken till muncancer. För ungdomar är det speciellt farligt att gifter kommer i kontakt med tandköttet, eftersom unga personer har känsligare tandkött än äldre. Snus innehåller 20 gånger mera nikotin än tobak och kan orsaka ett kraftigare beroende än tobaksrökning. Vid snusning frigörs nikotinet långsammare i kroppen än vid rökning, men nikotinhalten i blodet hålls längre på en förhöjd nivå. snusets skadeverkningar Dålig andedräkt Tänderna blir missfärgade och slits Förorsakar skador på tandkött och slemhinnor i munnen Ger upphov till muncancer Höjer pulsen Höjer blodtrycket Är orsak till magbesvär Minskar muskelmassan och muskelkraften Drar samman blodkärlen -> sämre blodcirkulation i musklerna Gör oss mottagliga för idrottsskador Vi återhämtar oss långsammare efter idrottsprestationer Ökar risken för diabetes. läkarboken MUNCANCER Användningen av snus ökar risken för att insjukna i muncancer. De cancerframkallanden ämnena i snus kommer i direkt kontakt med slemhinnorna och cancern uppstår just på de ställen där vi lägger snuset. Ett liv Utan droger 61

18 Den outforskade e-cigaretten E-cigaretten är den nyaste av tobaksprodukterna. I den har själva tobaken ersatts med vätska. Genom att hetta upp vätskan i cigaretten kan man inhalera ånga. På marknaden finns e-cigaretter både med och utan nikotin. E-cigaretten innehåller också många tillsatsämnen, precis som vanliga tobaksprodukter. Men dem försöker man göra rökandet attraktivt genom att till exempel ändra på smaken. Tillsatsämnen är särskilt attraktiva för ungdomar som inte tycker om tobakens bittra smak. Tillsatsämnena ökar risken för beroende och sålunda också försäljningen av e-cigaretter. Många motiverar e-cigaretterna med att de är hälsosammare än traditionell tobak, men också e-cigaretterna innehåller samma hälsovådliga ämnen som andra tobaksprodukter. Såväl rökarna som människorna runt omkring dem lider av skadeverkningarna. Grundliga undersökningar av e-cigarettens hälsoeffekter får vi först då produkten varit på marknaden i flera år och konsekvenserna av långvarig användning börjar synas på rökarna. Mot rökfrihet I Finland reglerar myndigheterna rökandet och arbetar för att förebygga rökning. I alla länder finns det inte kunskap, förmåga eller vilja att främja medborgarnas hälsa. I Finland är målsättningen att vi ska vara ett rökfritt land inom en nära framtid. Tobakslagen förbjuder försäljning av tobaksprodukter åt personer som är under 18 år. Försäljningen av snus är helt och hållet förbjuden i Finland och i alla andra EU-länder utom Sverige. Det är också förbjudet för personer under 18 år att inneha tobaksprodukter. Lagen förbjuder tobaksreklam i Finland. Tobaksrökning på offentliga platser, i restauranger och på arbetsplatser är förbjuden, om där inte finns ett särskilt utrymme för rökning varifrån röken inte sprids. Det är speciellt viktigt att skydda barn från tobakens skadeverkningar. Enligt tobakslagen är det förbjudet att röka i daghem och skolor samt på deras uteområden. 62 Sund

19 UPPGIFtER 1. Hur visar sig a. psykiskt beroende b. fysiskt beroende c. socialt beroende? 2. Passiv rökning a. Vad betyder passiv rökning? b. I vilka situationer kan vi bli passiva rökare? KOM ihåg! Vänner och föräldrar har stor betydelse för när vi börjar röka. Nikotin orsakar ett fysiskt beroende av tobak. Också passiv rökning har negativa konsekvenser för hälsan. Snus kan orsaka ett kraftigare beroende än rökning Syftet med tobakslagen är att främja hälsan. 3. Skriv instruktioner åt dina rökande vänner om hur de kan sluta röka. 4. Räkna ut hur mycket rökningen kostar per år för en person som röker a. 20 cigaretter om dagen b. 10 cigaretter om dagen c. 20 cigaretter om dagen under 20 års tid. d. Vad skulle du köpa för motsvarande summa? 5. Hurdana samhälleliga problem förorsakar tobaksrökningen? Ett liv Utan droger 63

20 10 alkohol ÄR En risk Alkohol försvagar handlings- och omdömesförmågan. Den är den främsta orsaken till dödsfall bland finländare i arbetsför ålder. 64 sund

21 Är det tufft att dricka alkohol? Kompisarna har en stor betydelse för när vi börjar dricka alkohol. Med alkoholens hjälp söker vi vår plats i gänget och försöker verka äldre. Det finns också ärftliga faktorer som gör att vi vill använda alkohol. Om det dricks mycket alkohol i ditt hem, löper du enligt statistiken större risk än andra att missbruka alkohol i vuxen ålder. Lyckligtvis använder de flesta finländska familjer måttligt med alkohol. Under de senaste åren har det blivit vanligare att förhålla sig kritiskt till användningen av alkohol. Vi har börjat tycka att det är fånigt att skryta med sin berusning. Kompisgängets inverkan syns också då vi väljer att avstå från alkohol om kompisarna är nyktra, är det lättare att låta bli att dricka alkohol. F18 Alkohollagarna finns till för att främja befolkningens välmående samt för att förhindra sociala risker och hälsorisker. Vi försöker skydda ungdomarna från alkoholens skadeverkningar och flytta fram den tidpunkt då de eventuellt börjar dricka alkohol. Den som använder alkohol som ung, gör det sannolikt också som vuxen. Ju yngre du är när du börjar dricka alkohol, desto större risk löper du att utveckla ett alkoholberoende. Enligt lagen får ingen sälja alkohol åt personer som är under 18 år. Det är också förbjudet för dem att inneha alkohol. Alkohol får inte heller säljas åt berusade personer eller åt någon som är i sällskap med en berusad person. Det är också ett brott att sälja alkohol, om man kan misstänka att det förmedlas vidare till exempelvis ungdomar. Om dina föräldrar handlar ansvarsfullt, godkänner de inte att minderåriga använder alkohol. alkoholanvändningen BlaNd GRUNdsKOlEeleVERna % Minst en gång i veckan Ett par gånger i månaden Cirka en gång i månaden Mera sällan Använder inte alkohol Källa: Institutet för hälsa och välfärd, Enkäten Hälsa i skolan 2013 Ett liv Utan droger 65

22 läkarboken LEVERCIRROS Levercirros eller skrumplever börjar ofta med överdriven alkoholanvändning. Levern blir hård och kan inte sköta sina uppgifter. Det finns ingen behandling för detta. Årligen dör cirka 500 personer i Finland av levercirros mer än tre gånger flera än för 40 år sedan. Omdömesförmågan blir sämre Under inverkan av alkohol försämras både den fysiska och psykiska handlingsförmågan. Människor uppför sig annorlunda än de brukar. En berusad person kan vara förvirrad och inbilla sig saker. Hen kan förlora balansen, bli överkänslig och ibland också aggressiv. Alkohol är inte heller ofarlig för en vuxen, men för en ung person är skadeverkningarna mångdubbla. För en ung person är det riktigt skadligt att dricka alkohol i syfte att bli berusad. Det kan uppstå besvärliga följder av berusningen. För en ung person kan alkoholens effekt komma som en överraskning. I samband med riklig alkoholkonsumtion förekommer ofta omdömeslöst sexuellt beteende, våld eller att man kör berusad. Det är många som följande dag ångrar vad de gjorde under alkoholens inverkan. Ibland kan man få ångra sig hela livet. Den som ofta använder alkohol, klarar sig troligen också sämre i skolan. Berusning Alkoholen lamslår hjärnan och skapar ett tillstånd som kallas berusning. Ju mera alkohol vi dricker, desto högre är alkoholhalten i blodet. Berusningsgraden påverkas också av hur van kroppen är med alkohol, alkoholtoleransen. alkoholens skadeverkningar Påverkar det centrala nervsystemet Förmågan att känna smärta försvagas Smak- och luktsinnet blir sämre Hyn blir röd Risken för rytmstörningar ökar Blodtrycket stiger Risken för hjärtinfarkt ökar Kan leda till levercirros eller leverinlammation Har negativ inverkan på foster Ökar risken för cancer i struphuvudet och matstrupen Minskar fertiliteten Sänker den sexuella prestationsförmågan Påverkar sockerbalansen i blodet Ger upphov till fetma Mycket pengar går åt 66 Sund

23 Lämna aldrig en kraftigt berusad person ensam, eftersom hen kan slockna. En person som har slocknat ska alltid flyttas till en trygg plats för att vila, och någon måste följa med hur hen mår. Försäkra dig om att personen säkert andas och inte kvävs av spyor eller av sin tunga. Sidoläge är det bästa alternativet. Om den slocknade inte går att väcka, ska hen föras till sjukhus. Av samma mängd alkohol blir kvinnor mera och snabbare berusade än män. Det beror på att kvinnokroppen har lägre vattenhalt än en manlig kropp. Kroppsvikten inverkar också på alkoholhalten i blodet. Därför blir en ung flicka klart mera berusad av samma alkoholmängd än en vuxen man. Det är särskilt farligt att dricka alkohol på tom mage. Berusningen påverkas också av alkoholens styrka och på hur snabbt man dricker: Ju snabbare alkoholen kommer in i kroppen, desto kraftigare är berusningen. alkoholförgiftning Den mängd alkohol som leder till alkoholförgiftning varierar från person till person. Unga löper särskilt stor att drabbas av alkoholförgiftning, eftersom de i allmänhet är små till växten och ovana vid alkohol. Alkoholförgiftning är ett förgiftningstillstånd som uppstår då en person snabbt dricker en stor mängd alkohol. Symptomen kan vara uppkastning, kramper, långsam andning och koma. I värsta fall kan alkoholförgiftningen lamslå andningen och leda till döden. Det inns också risk för hjärnskador. Ett liv Utan droger 67

24 Baksmällan styrs av hjärnan och beror på det centrala nervsystemets reaktion då alkoholen försvinner ur kroppen. Levern avlägsnar alkoholen ur kroppen i jämn takt och det går inte att påskynda hur snabbt den försvinner och inte heller hur snabbt baksmällan går om. Alkohol försvinner långsamt ur kroppen Efter att vi varit berusade, börjar vi ofta må dåligt vi lider av baksmälla. Till den hör värk, darrningar, svettning, trötthet, törst och illamående då levern avlägsnar alkoholen ur blodet. Hur kraftig baksmälla vi får beror på hur mycket alkohol vi har druckit, inte på kvaliteten. Det finns inget botemedel för baksmälla: den bästa behandlingen är förebyggande! Undvik fysiska ansträngningar då du har baksmälla, eftersom kroppen går på högvarv då den försöker avlägsna alkoholen ur blodet. Att idrotta med baksmälla innebär en mycket stor påfrestning för kroppen och kan leda till rytmstörningar. Det ökar också risken för hjärt- eller hjärninfarkt. Baksmällan kan också ha psykiska symptom man kan bli deprimerad för att man har förorsakat tillståndet och för att man eventuellt gjort bort sig berusad. läkarboken ALKOHOLBEROENDE Alkoholism är en sjukdom som utvecklas småningom. Personer som är beroende av alkohol, använder alkohol kontinuerligt och tvångsmässigt. En följd av drickandet är att hälsan bli sämre. Det är typiskt för en alkoholist att utveckla tolerans. Det betyder att kroppen allt bättre tål alkohol och skadeverkningarna av alkoholen ökar. En alkoholist äventyrar inte bara sin hälsa, utan de sociala kontakterna blir också lidande. Om föräldrarna använder för mycket alkohol stör det familjens vardagsrutiner, som matlagning, tvätt och städning. Alkoholen har i allmänhet en mycket negativ inverkan på familjelivet. Berusade personer ställer lätt till gräl, de reagerar kraftigt och kan till och med använda våld. Alkoholism går att bota, men det behövs ofta hjälp av någon utomstående. Om du är bekymrad över att någon i din omgivning använder för mycket alkohol, kan du ta kontakt med exempelvis A-kliniken. 68 Sund

25 UPPGIFtER 1. Deiniera begreppen: a. alkoholism b. tolerans. 2. Varför dricker unga alkohol? 3. Maja och Petter har druckit alkohol i samma takt. Vilka faktorer kan leda till att Maja efter en stund är mera berusad än Petter? 4. Varför ska man inte idrotta då man har baksmälla? 5. Du är på fest med dina vänner. Din kompis är berusad och tänker köra moped. a. Vad kan du hitta på för att förhindra detta? b. Hur skulle vi kunna minska på rattfylleriet? KOM ihåg! De lesta inländare använder måttligt med alkohol. Alkohol försvagar handlingsoch omdömesförmågan. Alkohol har en negativ inverkan på hälsan. Alkohol påverkar olika människor på olika sätt. Baksmälla är ett tillstånd som uppstår efter att vi druckit alkohol. Ett liv Utan droger 69

26 11 Det FinNS inga OFarliGa droger Det räcker med att pröva en enda gång för att bli beroende. 70 Sund

27 Vem använder och varför? Den typiska droganvändaren är en ung person eller en ung vuxen. Män har lättare för att ta risker och det är litet vanligare att män prövar på droger än kvinnor. Ungdomar prövar på droger speciellt på fester och i bekant sällskap. Ungdomar har lust att experimentera och de lockar varandra att pröva, vilket främjar användningen av droger. En ung person med god självkänsla kan säga nej till droger. De som använder droger är ofta blandbrukare. I allmänhet börjar det med tobak, därefter kommer alkohol. Den första drogen är vanligen cannabis. Alla droganvändare är verkligen inte fattiga stackare, utan en stor del av dem använder droger endast ibland och på fester. Men också för dem som bara använder droger ibland, kan det få allvarliga följder. Det finns alltid risk över överdosering och beroende. droger Kan rökas injiceras tas genom näsan drickas eller blandas i en dryck tas via slemhinnorna, till exempel med en lapp under tungan. droganvändningen BlaNd HÖGstadiEelEveR % HAR PRÖVAT PÅ HASCH OCH MARIJUANA HAR PRÖVAT PÅ TUNGA DROGER (heroin, kokain, amfetamin, LSD osv.) Aldrig En gång 2 4 gånger 5 gånger eller mera Källa: Arbetshälsoinstitutet, Enkäten Hälsa i skolan 2013 Ett liv Utan droger 71

28 Alla blir lidande av droger Droganvändning kan leda till en för tidig död. Olika ämnen verkar på olika sätt. Gemensamt för alla droger är att de är starkt beroendeframkallande och ger abstinenssymptom. När det gäller vissa droger, till exempel heroin, kan det räcka med att pröva en enda gång för att bli beroende. Dessutom växer toleransen för många droger snabbt. Då måste droganvändaren få sina droger allt oftare och i allt större doser. Om användaren inte får tillräckligt stor dos, kan hen få allvarliga abstinenssymptom, såsom svettning, darrningar och olika mentala problem. För den som en gång blivit beroende, är det mycket svårt att bli fri från beroendet. Psykiska problem hör ofta ihop med droganvändning. Antingen så att symptomen kommer fram vid användning av droger, så att användaren själv behandlar sina problem med droger eller så att redan existerande psykiska problem förvärras av droganvändningen. Det kan räcka med att använda droger en enda gång, för att utlösa en psykos eller andra allvarliga psykiska tillstånd. De som använder droger kan bli aggressiva och våldsamma. Beteendet kan vara överraskande och droger kan få också en lugn person att använda våld. Droger gör att många blir oberäkneliga. drogers skadeverkningar Ökar riskerna för psykiska problem Det blir svårt att tänka logiskt Förorsakar ångest Ger upphov till depression Förorsakar störningar i muskelmotoriken Medför sömnlöshet Framkallar darrningar Den mentala kapaciteten sjunker Problem med människorelationer Allvarliga sjukdomar sprids via injektionssprutor (HIV, hepatit B och C) Risken att råka ut för olyckor ökar Behovet av pengar växer Arbetsförmågan blir sämre eller försvinner helt och hållet Brottsligheten ökar 72 Sund

29 Utomstående kan få smittsamma sjukdomar via injektionssprutor. Det här hände för ett par år sedan. Före det kom min bror och jag alltid bra överens. Han berättade skojiga historier om vad han höll på med och gav goda råd åt mig om allt möjligt. Men sen tog det bara slut. Han började vara tillsammans med konstiga typer och var inte alls längre med sina gamla kompisar. Han pratade inte heller med mig längre. Det kändes inte alls bra. Mamma och pappa undrade varför han alltid stängde in sig i sitt rum eller var ute någonstans. Men inte trodde de att det var något farligt. En dag ringde de från skolan. Jag råkade höra samtalet. Brorsan hade kommit hög till skolan och börjat härja. Jag glömmer aldrig hur mamma såg ut då. Hon blev alldeles vit i ansiktet. Hon ville nog inte tro att det var sant, och det ville inte jag heller. Det här var inte sista gången det hände. All världens socialtanter försökte hjälpa honom, men det blev bara värre. Brorsan syntes inte mycket till där hemma och ingen visste var han höll hus. Pappa gick ibland hela nätterna på järnvägsstationen och försökte hitta honom, men utan resultat. Åtminstone ett par gånger har brorsan blivit fast för bilstöld. Nu är han på något ungdomshem på landet. Det är väl en sorts straff för bilstölderna och så försöker de få honom att sluta med drogerna. Han har redan rymt därifrån åtminstone en gång. Det här är inte roligt för någon. Det känns litet som om jag inte längre har någon bror. Åtminstone är han inte längre samma människa som tidigare. OLLE 14 ÅR Ett liv Utan droger 73

30 Med droger avser vi narkotiska ämnen som vi använder på grund av den inverkan de har på vårt välbeinnande, utan medicinska orsaker. Olika droger inverkar på sinnesstämningen och kroppen på olika sätt. I synnerhet kemiskt framställda syntetiska droger kan innebära synnerligen stora hälso risker. Drogernas efekt beror i allmänhet på i vilken sinnesstämning, i vilket sällskap och i hurdana mängder vi använder droger. Vi kan dela in drogerna i centraldämpande och centralstimulerande ämnen. Vissa droger är hallucinogener, som utvidgar och förstärker användarens medvetande och känslor och förvränger sinnesupplevelser. CEnTRaldÄMPaNdE ÄMnEn Ämnen som dämpar det centrala nervsystemet är opiater som heroin, lugnande medel och opiatbaserade läkemedel, GBH och GBL. De här ämnena verkar avslappnande och lugnande. De framkallar en kraftig känsla av välbeinnande smärtor och hungerskänslor försvinner. En för stor dos kan leda till att andningen avstannar. Centraldämpande ämnen leder lätt till ett kraftigt fysiskt beroende och avvänjningsbehandlingarna misslyckas ofta. OlIKa droger HallUCinOGenER Hallucinogener, som LSD och vissa svampar, vidgar medvetandet och förstärker känslorna. De förvränger hur vi uppfattar tid, avstånd, tyngdkraft och förhållandet mellan användaren och omgivningen. Användarna blandar också lätt ihop nuet med det förlutna. Dessutom stimulerar hallucinogenerna kroppsfunktionerna och utvidgar pupillerna. Det kan räcka dagar, månader eller till och med år innan verkningarna av hallucinogener försvinner. CEnTRalSTIMuleRandE ÄMnEn Amfetamin, kokain, ecstasy och kat är alla ämnen som stimulerar det centrala nervsystemet. De här drogerna har en uppiggande efekt. De minskar aptiten och sömnbehovet och snabbar upp kroppsfunktionerna. En långvarig användning leder ofta till att användaren blir irriterad och nervös, vilket beror på att ämnena framkallar hallucinationer. Uppiggande droger förorsakar ofta ett kraftigt psykiskt beroende. Det vanligaste abstinenssymptomet är djup depression. 74 Sund

31 läkemedel OCh BlaNdMiSsBRUK Läkemedel är efter alkohol och tobak det tredje mest använda rusmedlet i Finland. Det betyder att läkemedel används i syfte att åstadkomma berusning. Läkemedelsmissbruk framkallar ett kraftigt fysiskt eller psykiskt beroende. Alkohol och läkemedel i kan i kombination med varandra ha en överraskande efekt. Alkoholen förstärker läkemedlets efekt. Efekten beror på vilket läkemedel det är fråga om och på mängden alkohol. Då alkohol kombineras med ett läkemedel som dämpar det centrala nervsystemet kan slutresultatet vara livsfarligt. Individuella skillnader gör det ännu svårare att förutse problemen. Alkohol försvagar efekten av vissa läkemedel, som till exempel antibiotika. Vissa läkemedel kan också förstärka symptomen på baksmälla. Ett liv Utan droger 75

32 sniffning Att snifa innebär att man andas in kemiska ämnen för att bli berusad. De ämnen som går snifa är kemiska och de framkallar ett tillstånd som påminner om berusning och som är synnerligen farligt för hjärnan. Snifning kan omedelbart leda till hjärnskador, hallucinationer, rytmstörningar och man kan till och med dö. Snifning kan märkbart sänka användarens intelligensnivå. CanNaBIS Cannabisprodukter har både uppiggande, dämpande och hallucinationsframkallande efekter. Till cannabisprodukterna räknas marijuana, hasch och hascholja. I allmänhet röker man marijuana. De fysiska verkningarna av cannabis är förhöjd puls, blodsprängda ögon, torr mun och hunger. Koordinationsförmågan och iakttagelseförmågan blir sämre då man använder cannabis, vilket också försämrar körförmågan. Det berusningstillstånd som cannabis framkallar kan också innehålla paniktillstånd och ångest. Då man röker cannabis, ökar risken för sjukdomar i andningsorganen och lungcancer. Cannabis kan också förvärra depressioner och hjärt- och kärlsjukdomar. Cannabis kan störa den normala psykiska utvecklingen hos dem som börjar använda drogen redan som unga. Vi vet också att de som använder cannabis klarar sig sämre i skolan. Cannabis förorsakar både psykiskt och fysiskt beroende. Då toleransen ökar, kan det locka användarna att försöka sig på andra och starkare droger som leder till ännu kraftigare beroende. Cannabis är den vanligaste av alla droger. Droger är olagliga Den finska narkotikalagen lämnar ingenting åt slumpen. Allting utom att tala om droger är förbjudet: enligt lagen är det förbjudet att tillverka, distribuera, sälja, inneha och använda droger. Straffen växlar från böter till fängelse. Lagarna är inte lika i hela världen. I en del länder kan man till och med dömas till döden för innehav av narkotika, i andra länder kan svaga droger, som cannabis, vara tillåtna. Vi ska komma ihåg att drogvärlden har sina egna lagar och jämfört med dem kan de statliga straffen kännas lindriga. Skrämsel, hot och våld är en del av vardagen i drogvärlden. 76 Sund

33 UPPGIFtER 1. Hur inverkar droganvändning på familjeförhållanden? 2. Vilka följder kan droganvändning ha? 3. Deiniera begreppen: a. hallucinogener b. ämnen som stimulerar centrala nervsystemet c. ämnen som dämpar centrala nervsystemet d. blandbruk. 4. Hur kan du hjälpa en kompis som har börjar använda droger? 5. Berätta med egna ord om drogernas livscykel, från odlingen till gatuhandeln, och om de problem hanteringen medför. 6. Ta reda på vilka problem som uppstår kring narkotikaodlingar och försäljning av narkotika. KOM ihåg! De som använder droger är ofta blandmissbrukare. Droger är starkt beroendeframkallande. Drogerna inverkar på det centrala nersystemet. Drogerna kan vara uppiggande, bedövande eller ge upphov till hallucinationer. Drogmissbrukare drabbas ofta av psykisk ohälsa. Våld och kriminalitet har ofta samband med droger. Ett liv Utan droger 77

34

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger?

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17 Droger 17.1 1 Människan en reptil? 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17.2 5 Tobaksdocka OH1 Tobakens effekter på kroppen 6 Tobaksreklam 7 Vad kostar det

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige, särskilt tjejer, mår allt sämre psykiskt. Därför ska

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen

Läs mer

Leta reda på personer i klassen som passar in på följande beskrivningar och be dem skriva in sina initialer i lämplig ruta.

Leta reda på personer i klassen som passar in på följande beskrivningar och be dem skriva in sina initialer i lämplig ruta. Elevblad 1 Mina kamrater Leta reda på personer i klassen som passar in på följande beskrivningar och be dem skriva in sina initialer i lämplig ruta. Någon som bott i en annan stad än Du? Vem? Någon som

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 8 kupolstudien.se Vad är Kupol? Unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. Därför försöker en forskargrupp

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER

INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER INFORMATIONSFOLDER OM CANNABIS, SPICE OCH NÄTDROGER Till dig som förälder. Detta är ett faktablad om cannabis, spice och nätdroger. CANNABIS Cannabis är ett samlingsnamn för marijuana, hasch och hascholja

Läs mer

Rökning, snus och e-cigaretter

Rökning, snus och e-cigaretter Rökning, snus och e-cigaretter Barbro Holm Ivarsson Ordf Psykologer mot Tobak Rökning 10% röker dagligen Socioekonomiskt utsatta röker mer Rökning orsakar ett 60-tal sjukdomar Varannan rökare dör i förtid

Läs mer

SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA

SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA SMOKEFREE- UPPGIFTSBANA ANVISNINGAR TILL LÄRAREN 1 Smokefree-uppgiftsbanan är i första hand planerad för årskurs 5 6, men uppgifterna lämpar sig även för högstadieelever. Uppgiftsbanan kan genomföras i

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät 2002 Kalmar kommun år 8. 00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat

Röker du? Flickor. Ja, när jag blir bjuden. Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% 0% Åk 9 56% 17% 7% 9% 7% 4% Nej, har slutat 10 9 8 7 6 5 4 Röker du? Flickor Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Åk 7 84% 11% 1% 2% 1% Åk

Läs mer

Drogvaneundersökning vt 2012

Drogvaneundersökning vt 2012 Drogvaneundersökning vt 2012 DVE Åre 2012 Årskurs grupp Översikt Totalt antal svar 172 Filter Vilken klass går du i? är lika med Årskurs 2 på gymnasiet Resulterande svar 99 Gruppera efter fråga nej Är

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012

Kartläggning av narkotika i Norrköping för 2012 1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

DPP. DrogPolicyProgrammet

DPP. DrogPolicyProgrammet DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet. Uthållighet Uthållighet = Kondition är kroppens förmåga att arbeta med hög intensitet under lång tid. Dina medfödda egenskaper arv, ålder och kön påverkar din kondition och du kan inte göra något åt dem.

Läs mer

- risker och konsekvenser

- risker och konsekvenser Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol

Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Alla överens! Ingen under 18 år ska få tag på alkohol Öckerömodellen Resultat från drogvaneundersökningar 21-214 i årskurs 7-9 Eva Malmqvist, Folkhälsosamordnare Rökning 21-214 Svar på frågan Har du rökt

Läs mer

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka?

2 I vilken kommun bor du? Är du pojke eller flicka? Sedan 2001 har Skånes kommuner genomfört drogvaneundersökningar vartannat år bland grundskole- och gymnasieelever. Undersökningen genomförs av Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9 Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Ungdomar. illa om dig? u Vad kan du göra om någon talar

Ungdomar. illa om dig? u Vad kan du göra om någon talar Ungdomar Anna är 21 år och har tidigare deltagit på internationella läger. Om en månad ska du och fyra andra ungdomar (16 18-åringar) åka på läger till Italien. Anna har fått i uppdrag att ordna en utbildning

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare.

Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Varför så bråttom? Här hamnar vi alla förr eller senare. Alkoholister, snarare förr än senare. Alkoholmissbrukare har en överdödlighet på tre till tio gånger jämfört med genomsnittsbefolkningen Dödsfallen

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

DROGPOLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET I Karlskrona vill vi att alla föreningar arbetar mot droganvändning Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn

Läs mer

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6)

Drogpolicy. StorsjöGymnasiet 0 (6) Drogpolicy StorsjöGymnasiet 0 (6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Definition... 2 Målsättning... 3 Handlingsplan... 3 Förebyggande åtgärder... 3 Direkta åtgärder... 3 Tecken och symtom... 5

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3328 av Barbro Westerholm m.fl. (L) med anledning av skr. 2015/16:86 En samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Förslag

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Väck inte gökungarna!

Väck inte gökungarna! PG 90 11 25-5 BG 901-1255 Väck inte gökungarna! Författare Annika Dopping Ett material för barn och ungdomar om beroende en livslång obotbar hjärnsjukdom. Materialet är faktagranskat av Lars Olson, professor

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd

Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Tobaksavvänjning - Fördjupat stöd Margareta Pantzar www.psykologermottobak.org Styrdokument Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Ungdomar under 18 år: Kvalificerat rådgivande samtal

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY]

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] 2011 Lindome GIF [ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] Denna policy vill på ett enkelt sätt beskriva de regler och förhållningssätt som föreningen Lindome GIF valt att stå för gällande bruket av alkohol-, tobak-

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet

ADHD. Impulsivitet. ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet ADHD ADHD innebär problem inom tre områden och dessa är: 1. Uppmärksamhet 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet När vi talar om den här gruppen så är det oftast hyperaktiviteten som vi fokuserar på. Vi skall

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten

ACoA:s Mötesordning för telefonmöten ACoA:s Mötesordning för telefonmöten Kursiv stil = instruktion till mötesledaren. Ska inte läsas högt. Fet stil ska läsas högt. Ring inte tidigare än 5 minuter innan mötet startar, för då kan tekniska

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Nicotinell Fruktmint 2 mg sugtablett nikotin

Bipacksedel: Information till användaren. Nicotinell Fruktmint 2 mg sugtablett nikotin Bipacksedel: Information till användaren Nicotinell Fruktmint 2 mg sugtablett nikotin Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Detta läkemedel är receptfritt.

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1

03.12.2010 15:04 www.questback.com. Studenter och narkotika 2010 1 Studenter och narkotika 2010 1 1. Kön Proc ent 100,0 % 1 Kvinna 2 Man 90,0 % 80,0 % 70,0 % 60,0 % 57,3 % 42,7 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 1 2 Aktuell 450 N Studenter och narkotika 2010 2 2. Vad

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola 1 Stora Hammar skola ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud mot användning av tobak, samt att medföra, överlåta eller förtära alkohol eller

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin

Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen

Läs mer

Lyssna, stötta och slå larm!

Lyssna, stötta och slå larm! För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer