Kyrkfack Ledare sid 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kyrkfack Ledare sid 3"

Transkript

1 1 TIDNING FRÅN KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND 2007 Kyrkfack Ledare sid 3 Intervju med Sven Thidevall sid 4 Nytt utlandsavtal Chef med koll på chefer

2 INNEHÅLL Kyrkfack ges ut av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4, Stadshagen Telefon Telefax Bankgiro ANSVARIG UTGIVARE Bror Holm telefon mobiltelefon telefax REDAKTION Magnus Gissler, telefon Eva Welin, telefon REDAKTIONSRÅD Bror Holm Magnus Gissler Eva Welin ADRESSÄNDRINGAR insändes till Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm ISSN TRYCK Federativ Tryckeri ab, Stockholm PREL. UTGIVNINGSTID 2007 Utgivning nr 2 v 17 Manusstopp 5 april Utgivning nr 3 v 25 Manusstopp 1 juni Annonser: 1/1 färg : 1/1 s/v 9 000: 1/2 färg 6 500: 1/2 s/v 5 000: 1/4 färg 3 500: 1/4 s/v 2 500: INNEHÅLL 3 Ledaren 4 Självbild och framtid fokus för biskop 5 Nu slipper utlandsanställda flytta under semestern 6 Kreativt samarbete 7 Apropå Uppdrag granskning Förslag till nya utbildningar dröjer 8 Med havet som arbetsplats 10 Chef med koll på chefer Kyrkoherdarnas utbildning tar form 11 Krönika 12 Fråga juristen 13 Kräv lönesamtal Förlikningar 14 Nya arbetstidsregler är inte nya 15 Betala medlemsavgiften via autogiro FÖRBUNDSKANSLI Växel: , Fax: Magnus Gissler, civilekonom, kanslichef Robert Svec, jurist, förbundsjurist Görel Korkman, ombudsman Lena Forsberg, medlemsärenden Sofie Tillgren, medlemsärenden Kristina Harrison, ekonomiassistent, IT Eva Welin, informatör Omslagsbild: Utlandskretsens styrelse på möte i Stockholm: Mats Högelius, Svenska teologiska institutet i Jerusalem, Karin Burstrand från Svenska kyrkan i Paris och Erik Berggren, Kyrkans hus i Uppsala, internationella avdelningen. Benny Andersson, klockare/assistent i London, tillhör också styrelsen men saknas på bilden. Foto: Eva Welin FÖRBUNDSSTYRELSEN Bror Holm, förbundsordförande Katarina Toll Koril, vice förbundsordförande Maria Berg Christer Edvinson Cecilia Karlén Anne-Charlott Karlsson Anders Lennartsson Annika Svensson Magdalena Widmark KYRKFACK 1/07

3 LEDAREN KyrkA ett hållbart fackförbund för dig I sammanhang som rör bl.a. samhälle, miljö och organisationer brukar man tala om hållbarhet och uthållighet. Vid planläggningar av samhällsmiljöer är det viktigt att de planeras så att de blir uthålliga och hållbara. Det måste finnas en långsiktighet och en övergripande plan om man skall kunna fatta rätt beslut i detaljfrågor. Om den långsiktigheten saknas är risken stor att till synes detaljer och småfrågor långsiktigt kan skada helheten. Det blir svårt att uppnå och upprätthålla uthållighet och hållbarhet. Den nye biskopen i Växjö, Sven Thidevall, framhåller i samtal med Kyrkfack behovet av långsiktighet och uthållighet för Svenska kyrkan. Det som ger resultat är ett gott arbete på ett uthålligt sätt, säger biskopen. Jag tror att han har rätt. När KyrkAs ledning inom ramen för NPS Nordiskt prästsamarbete för några år sedan besökte Estland träffade vi landets kyrkoledning och gjorde besök hos församlingar i tätort och på landsbygd. Då kunde vi tydligt se att de församlingar som hade arbetat långsiktigt och uthålligt under den sovjetiska tiden också var församlingar som nu fungerade väl och hade medlemmarnas förtroende. Även om situationen är en helt annan för Svenska kyrkan finns det lärdomar att dra av ett långsiktigt arbete. Vår tid präglas av kortsiktighet. Vi förväntar oss snabba resultat, helst med så liten insats som möjligt. Med ett sådant syn- och arbetssätt är risken stor att resultatet blir både ytligt och reklammässigt. Det lovar mer än det håller. På något sätt har vi vant oss vid att det skall vara så och nästan kräver att vi skall bli lurade med fagra löften och dallrande välfläsk. Bara det låter bra eller på annat sätt verkar bra tycks vi vara nöjda. När det sedan långsiktigt inte håller vad som utlovades känner vi oss överraskande nog missnöjda och lurade. Men för stunden i det kortsiktiga perspektivet var det bra. Det finns en fara i att Svenska kyrkan rycks med i samma kortsiktiga hysteri och tappar långsiktigheten och uthålligheten. Det glamorösa ligger sällan i ett uthålligt långsiktigt arbete. Det skapar inte heller de stora rubrikerna. Däremot är långsiktigt arbete grundläggande för ett hållbart förtroende och en uthållig tillit. Ett väl utfört arbete i tro, omsorg och empati för våra medmänniskor måste få större utrymme och uppmuntran i vår kyrka. Det är ett meningsfullt och viktigt arbete som Du utför i Svenska kyrkan. Dag ut och dag in är du en del i ett människonära arbete i både glädje och sorg. Hur betydelsefullt är inte det arbetet. För KyrkA är det inte annorlunda. Inte heller hos KyrkA finns utrymme för kortsiktighet. Det finns alltid en frestelse i snabba lösningar. Men i ett långsiktigt perspektiv kan kortsiktigheten så lätt bli en Pyrrusseger. Därför är det viktigt att KyrkA alltid försöker att vara så väl förberedd som möjligt i förhandlingar och andra fackliga frågor som rör medlemmar och kyrka. Det kräver ett träget arbete av förbundets anställda och förtroendevalda. Det handlar om att alltid ha rätt perspektiv på frågorna. Att rusa på nät och slå en finurlig boll är inte alltid rätt. Det kan se elegant och spektakulärt ut. Det kan ge feta rubriker eller göra sig bra på webbsidor, men långsiktigt kan man ändå förlora spelet med förödande konsekvens för medlemmarna. Man måste kunna spelet, långsiktigt förstå det och ha hela sin fokus på det. Annars kan man mötas av ett passerslag eller en lobboll för att fortsätta tennisspråket. Det handlar om att förstå de kyrkliga frågorna, att vara ett med kyrkans uppdrag, arbete och organisation och att vilja verka för kyrkans bästa. Det kräver arbete och engagemang för medlemmar och kyrka. I intervjun med Kyrkfack betonar biskop Sven Thidevall att det är lät- Bror Holm. tare att finna konstruktiva lösningar på problem i Svenska kyrkan om den fackliga förankringen är god i ett arbetslag. Det finns någon att tala med och det finns tillgång till kompetens, vilket är betydelsefullt. Det är också min erfarenhet. Kunskap, engagemang, erfarenhet och omsorg är viktiga tillgångar i en svår situation och kan vara en garant för en långsiktigt hållbar lösning. Det fackliga arbetet är inte glamoröst. Det handlar om att vara steget före, att vara påläst, att lyssna till medlemmarna behov och vilja, att verka för hållbara avtal och förstå motpartens arbete och synsätt. Vi kan kyrkan från samma sida som du, det vill säga inifrån. Fackligt arbete handlar också om att ha framtidstro och tro på förändring i rätt takt och riktning. KyrkA är ett förbund med 100 års erfarenhet av fackligt arbete i Svenska kyrkan. Och vi tänker fortsätta det uthålliga arbetet för dig och kyrkan. Bror Holm Förbundsordförande KYRKFACK 1/07 3

4 XXXXXXXX NYHETER Självbild och framtid fokus för biskop månaderna. Tidigare har han varit facklig förtroendeman för KyrkA, men det är ett tag sen. Och nu lär han knappast få tid Sven Thidevall har fullt program sedan han blivit biskop i Växjö. I november vigdes Sven Thidevall till biskop av Växjö och fick därmed lämna Strängnäs stift där han arbetat som stiftsadjunkt för utvecklings- och förändringsarbete. Men inriktningen på kyrkans framtid har han tagit med sig i sin nya uppgift. Som biskop ser han fram emot att få föra samtal om kyrkans framtidsväg tillsammans med människorna i stiftets olika församlingar. Det är uppenbart att vi måste tala om och se över vår självbild. Den självbild vi har är gammal och sitter djupt men den är inte verklighetsanpassad. Den säger att Svenska kyrkan omfattar alla i detta land men det stämmer inte, säger Sven Thidevall. Han menar att då Svenska kyrkan inte längre är en folkkyrka som omfattar alla så måste även vår självbild förändras. Men det är en förändring som också väcker mycket sorg. Ändå har Svenska kyrkan möjlighet att vara en folkkyrka som omfattar de flesta, men det är trots allt något nytt, menar Sven Thidevall. Vi kan hälsa de möjligheter vi har, se dem och ta vara på dem med glädje. Vi måste ta oss igenom sorgen, säger biskopen som till valspråk har valt: De som sår under tårar skall skörda med jubel. (Ps 126:5.) Sven Thidevall beskriver sig själv som en ganska uthållig typ som tänker långsiktigt. Han tror inte på hurtiga, kortvariga kampanjer för att göra kyrkan mer attraktiv eller behålla medlem- Foto: Henric Fangréus. tioner mar. Det som ger En av KyrkAs medlemmar resultat är ett gott arbete på ett uthålligt sätt. har fått mycket uppmärksamhet i media de senaste Vi tänker ofta kortsiktigt idag, men då vi tänker på kyrkan behöver vi tänka generationer. Då vi möter konfirmanderna möter vi också deras barnbarn. Det vi gör mot dem har en sådan långsiktig betydelse och innebär en möjlighet, säger Sven Thidevall. Om kyrkan gör ett gott arbete får vi lita på att det får konsekvenser, säger han och tillägger att vi också får lita på att Gud gör resten. Sven Thidevall lyfter fram två konkreta saker som han tycker att det är angeläget att arbeta med framöver: dopundervisningen och diakonin. Kyrkan måste bli bättre på att följa upp dopet, själva dopet är bara början på ett kristet liv. Och diakonin kommer att bli en allt viktigare del av kyrkans uppgift eftersom det växer fram en ny nöd i samhället. Inte fullt lika inspirerande men lika aktuellt att ta tag i, är kyrkans arbetsmiljöproblem. Enligt Sven Thidevall måste vi ta dem på största allvar. Han tror att problemen till stor del är strukturfrågor, hur kyrkan valt att organisera sig. Det behövs en begripligare och tydligare organisation inom kyrkan och en tydligare ansvarsfördelning. Och arbetsgivarens ansvar måste uppmärksammas mer. Då vi tänker på kyrkan behöver vi tänka genera- Dessutom måste det bli tydligare att vi finns till för att utföra ett uppdrag och inte för vår egen skull. Uppdraget, ansvar och organisation måste hänga ihop, som en treklang. Men idag finns stora brister i hur organisation och ansvar relaterar till kyrkans uppdrag, säger Sven Thidevall. All denna otydlighet orsakar konflikter och dålig arbetsmiljö. Ett bra exempel är förhållandet kyrkoherdekyrkoråd eller den Bytt jobb? Fått barn? dubbla ansvarslinjen. Här finns oklarheter som behöver redas ut menar Sven Thidevall. Mycket görs redan för att förbättra arbetsmiljön inom kyrkan, bland annat har kyrkoherdens roll som ledare och chef uppmärksammats under senare tid. Sven Thidevall välkomnar den nya kyrkoherdeutbildningen som han kallar En modern form av den gamla pastoralexamen. På sitt förra jobb arbetade Sven Thidevall med församlingar i kris. Han upptäckte då att om det fanns en stark facklig förankring och engagemang i ett arbetslag, så var det en tillgång. Det är lättare att komma fram till konstruktiva lösningar på problemen när den fackliga förankringen är god. Det fackliga medlemskapet gör att det finns någon att tala med och tillgång till kompetens, och det gör skillnad, konstaterar Sven Thidevall. Eva Welin Anmäl alltid om du får en förändrad livssituation, till exempel längre sjukskrivning, arbetslöshet eller föräldraledighet. Ring Lena eller Sofie på KyrkAs kansli i Stockholm. På webben kan du via Mina sidor själv ändra och uppdatera uppgifter som rör ny bostadsadress, ny arbetsgivare, befattning och lön. Se 4 KYRKFACK 1/07

5 NYHETER Nu slipper utlandsanställda flytta under semestern Ett nytt utlandsavtal är undertecknat. Det omfattar alla som är utsända av Svenska kyrkan inom SKUT eller internationell mission och diakoni. Vi är nöjda med avtalet säger Karin Burstrand, kyrkoherde i Svenska kyrkan i Paris och ordförande för KyrkAs utlandskrets. Avtalet innehåller flera förbättringar jämfört med det gamla. En sådan är anställningens upphörande under en pågående kontraktstid. Nu vet den anställde vad som gäller om han/hon inte vill vara kvar på sin tjänst. Om en person ensidigt säger upp sig mister den lön motsvarande 14 kalenderdagar enligt det nya avtalet. Det är mycket bättre än tidigare. Då blev man ersättningsskyldig för den förberedelsetid man haft med till exempel språkstudier. Det var en komplicerad modell som skapade osäkerhet om vad kostnaden skulle landa då man ville avbryta sitt kontrakt, säger Karin Burstrand. En annan positiv nyhet är att nu måste arbetsgivaren och arbetstagaren skriva under avtalet om utlandsanställning innan man anställs som så kallad kandidat. Kandidat är man under förberedelsetiden och under den tiden kunde alltså arbetsgivaren ångra sig, eftersom avtalet om utlandsanställning vanligtvis inte var skrivet då. Men vi har hela tiden hävdat att har man väl rekryterat någon till en utlandstjänst så är valet träffat och det finns ingen orsak att vänta med kontraktsskrivningen. En annan sak Karin Burstrand är nöjd med är att det nu finns grundläggande principer för lönesättning inskrivet i avtalet. Det klargör hur lönebildningen ska gå till. Det är en principiellt viktig fråga och därför ett stort framsteg. Tidigare har det inte funnits ett tydligt lönepolitiskt program i utlandsavtalet. Dessutom har avtalet förtydligats i sin skrivning om arbetstidsregleringen, så där finns heller inga oklarheter kvar. En annan förändring i avtalet är att alla utlandsanställda i Europa nu har samma villkor vid sjukdom. Tidigare omfattades vissa av den svenska sjukförsäkringen medan andra enligt avtalet hade full lön även vid sjukdom. Nu gäller det senare alla, förklarar Karin Burstrand. Frågan om tjänstebostäderna har alltid varit en svår fråga att enas kring. Fram till nu sa avtalet att en utlandsanställd måste lämna sin bostad under semestern för att bereda rum åt vikarien som då ska bo där. Detta har självklart varit en otillfredsställande modell för den anställde som så att säga tvingades från sitt hem under semestern. För detta omak utgick dessutom endast en mycket liten ersättning. KyrkA yrkade nu att ersättningen skulle höjas radikalt. För utlandsanställda ingår bostaden som en del av lönen, och själva lönesumman blir därmed lägre än om bostad inte ingått. Därmed är det inkonsekvent att den utlandsanställde inte har tillgång till sin bostad även under semestern. KyrkA menade därför att ersättningen måste höjas så att den bättre kompenserar kostnaden för ett semesterboende, och yrkade på en ersättning om cirka kronor (33 procent av ett inkomstbasbelopp). Men arbetsgivaren valde i stället att låta oss disponera bostaden även under semestern! Det betyder att en kyrkoherde slipper lämna ut sin bostad om den inte vill det. Men samtidigt innebär det att man tvingas fixa fram en annan bostad åt vikarien. Här i Paris har vi tre tjänstebostäder som kan behöva ersättas. Det blir inte så lätt och det kostar också, säger Karin Burstrand. En modell som säkert kommer att användas är att hyra ut bostaden till SKUT, som i sin tur låter semestervikarien bo där. KyrkA rekommenderar Det finns ca 150 utlandsanställda Två från KyrkA som förhandlat fram det nya utlandsavtalet. Karin Burstrand, kyrkoherde i Paris och Erik Berggren, internationella avdelningen vid Kyrkans hus i Uppsala. då att man begär en rimlig ersättning för bostaden. Frågan om tjänstebostaden för de utlandsanställda under semestern fick en bättre lösning än tidigare, men frågan är hur den kommer att fungera i praktiken. Det återstår att se. Det nya avtalet är nu undertecknat men inom två områden har avtalsförhandlingarna inte lett till några förändringar. Det ena är problemet med att man efter fem år utomlands inte omfattas fullt ut av det svenska socialförsäkringssystemet. Det andra är att pensionerna efter en längre utlandstjänst blir lägre än om man stannat i Sverige. Detta är problem som måste få en lösning och parterna har därför tillsatt en expertgrupp som ska arbeta vidare med dem. Nu vidtar lönerevision för de utlandsanställda och senast i slutet på april borde de förhandlingarna vara avslutade. Text och foto: Eva Welin För de utsända medarbetarna inom internationell mission och diakoni är kontraktstiden i regel 4 år. En del stannar längre, det finns flera som varit ute i mer än tio år och några enstaka i år. Inom SKUT är kontraktstiden för föreståndare/kyrkoherde cirka 5 år och för assistenter, husmödrar och kantorer 2 3 år beroende på placering. Efter det kan kontrakten förlängas på viss tid. KYRKFACK 1/07 5

6 AKTUELLT Titti Engvall Gerlofstig och Magnus Gissler. Kreativt samarbete KyrkAs inkomstförsäkring har tagits fram av Titti Engvall Gerlofstig, vd på Bliwa Skadeförsäkring AB och KyrkAs kanslichef Magnus Gissler. De samtalar här om hur det var att arbeta fram den bästa inkomstförsäkringen som erbjuds akademiker inom Svenska kyrkan idag. Titti: Jag har aldrig varit med om att processen med att ta fram och genomföra en helt ny försäkringslösning, gått så snabbt och smidigt som denna gjort. Magnus: Ja det gick väldigt snabbt, vi ville verkligen att den skulle sjösättas till nyårsskiftet. Inte konstigt att det fram till nu har funnits oklarheter kring detaljer. Men nu är alla frågetecken uträtade och villkoren på pränt. Titti: Det har varit ett intensivt och roligt arbete, och det har varit utvecklande Ett personligt försäkringsbesked har i dagarna skickats ut till alla KyrkAs medlemmar. Där står kort om de viktigaste villkoren för inkomstförsäkringen. För fullständig information om samtliga villkor och allt som rör försäkringen se för oss och vår produkt. Vi har ju inkomstförsäkringar för ett par fackförbund sen tidigare men i och med en helt ny organisationskund tvingas man gå igenom alla aspekter av ett försäkringsavtal på nytt. Magnus: En sån sak som var oklar var om inkomstförsäkringen ska gälla då man är i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och har aktivitetsstöd från Försäkringskassan i stället för a-kassa. Nu finns det inskrivet i villkoren att det är okey. Titti: Ni är först hos oss med att ha det i era villkor. Sen var det en annan fråga vi inte helt uppmärksammat innan nyår: Vad händer med inkomstförsäkringen om en arbetslös medlem nekar att ta ett av arbetsförmedlingen anvisat, skäligt erbjudande om jobb? Medlemmen förlorar då delar av eller hela sin ersättning från a-kassan. Vid första nekandet 25 procents reduktion av ersättningen, vid andra 50 och vid tredje 100 procents reduktion. Ska vi då fortsätta att ersätta personen med inkomstförsäkringen fullt ut? Magnus: Nej, det som vi nu kommit fram till är det enda realistiska, det tror jag alla förstår. Inkomstförsäkringen från oss kommer att minska på motsvarande sätt. Titti: Ja, det är det enda rimliga. Försäkringen ska inte stödja ett osunt beteende. I övrigt är försäkringen mycket attraktiv, bara det att alla medlemmar direkt kvalificerades in i den vid årsskiftet, utan kvalificeringstid. Det är ni ensamma om. Dessutom är ju återkvalificeringstiden efter arbetslöshet bara 12 månader och det är lite i sådana här sammanhang, de flesta andra kräver 18. Magnus: Är det inte också ovanligt att man får tillgodoräkna sig tiden man haft en frivillig inkomstförsäkring om man nu skulle vilja gå med i KyrkA? Titti: Jo, det är det, men vi tillåter det. En annan sak som verkligen bör lyftas fram i våra villkor är att tjänstlediga, till exempel föräldralediga har rätt att stå kvar i försäkringen under tjänstledigheten, trots att man har en inkomst som är lägre än a-kassetakets kronor. På så sätt tappar man inte sin kvalificeringstid i försäkringen under till exempel föräldraledighet. Dessutom räknas föräldraledighet, och även sjukdom, som överhoppningsbar tid när man ser till om den arbetslöse uppfyller det arbetspliktsvillkor som gäller för att få ersättning ur försäkringen. Man ska ha arbetat minst 80 timmar per månad under de senaste 12 månaderna för att uppfylla arbetsplikten. Det betyder att om man skulle bli uppsagd under eller strax efter en föräldraledighet så kan man få hoppa över den tid man varit föräldraledig, och få tillgodoräkna sig arbetad tid längre tillbaka än de senaste 12 månaderna. För att man ska kunna få ersättning hänger det bland annat på att man uppfyller arbetsplikten. Magnus: Det är en viktig jämställdhetsaspekt att den föräldralediga inte tappar försäkringen. Detta är ytterligare en förmån som gör oss unika. Jag tycker det har varit lätt att arbeta fram en försäkring med er, ni har varit lyhörda för våra speciella önskemål. Titti: Vi försöker alltid vara lyhörda. Ni ville ju verkligen ge era medlemmar en så fullödig försäkring som möjligt. I och med att ni är ett samlat förbund för en bransch blev det enklare att anpassa försäkringen till kyrkans speciella villkor. Och mer kostnadseffektivt. Bliwa är också ett relativt litet bolag och därför flexibelt. Det gör det enklare för oss att snabbt ställa om utifrån anpassade försäkringslösningar. Magnus: Vad gör nu den som blir uppsagd? Titti: Man ska vända sig till Bliwas kundtjänst. Vi tar hand om ärendet och informerar om vad som gäller och hur det går till, och vilka handlingar som medlemmen måste visa för att kunna få ersättningen. Text och foto: Eva Welin 6 KYRKFACK 1/07

7 Apropå Uppdrag granskning SVTs program Uppdrag granskning analyserade den 23 januari frågan om prästers bisysslor och om de har rätt att ta betalt för dem. Ämnet har redan tidigare behandlats i Kyrkfack 2006 nr 3. Anledningen var då biskop Christina Odenbergs skrivelse till Lunds stifts präster, där hon felaktigt gjorde gällande att clearingsystemet hindrade dem från att ta emot ersättning för arbete utanför sin anställning. De situationer som framför allt avses är då en person på egen hand för utförande av kyrklig handling i sin hemförsamling anlitar en präst anställd i en annan församling. Men det kan lika gärna handla om en kyrklig handling i en annan församling än hemförsamlingen, då prästen saknar anställning i den församling där förrättningen äger rum. Vad som inte med önskvärd tydlighet framkom av Uppdrag granskning är att frågan om bisyssla redan är reglerad i kollektivavtalet för Svenska kyrkan, Kyrkans AB 05. Enligt 8 i kollektivavtalet kan arbetsgivaren förhindra bisyssla endast om den 1. inverkar hindrande för arbetsuppgifterna, 2. innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens, eller 3. ger upphov till jävssituation. Prästen är heller inte skyldig att utan vidare informera arbetsgivaren om eventuella bisysslor som han eller hon har. Endast på begäran av arbetsgivaren ska arbetstagaren, också enligt kollektivavtalet, anmäla bisyssla. Innebörden av clearingsystemet är att de kyrkliga handlingar som en kyrkotillhörig utan särskild avgift har rätt till i sin hemförsamling, ska vara avgiftsfria även när de utförs i en annan församling. Den församling som utför förrättningen har rätt att ta ut en avgift för sina kostnader av den enskildes hemförsamling. Alla önskemål kan dock inte kostnadsfritt tillgodoses genom denna ordning. Exempelvis kan ett brudpar vid vigsel önska att annan präst eller musiker medverkar än de som är anställda i församlingen. Ett sådant uppdrag, som så att säga går utöver den grundläggande standard församlingen erbjuder med egen personal, omfattas inte av clearingsystemet utan kostnaden för detta måste den enskilde stå för på egen hand, förklarar Robert Svec, som är förbundsjurist på KyrkA. Så länge en medlem i Svenska kyrkan nöjer sig med den service som AKTUELLT kyrkoavgiften innefattar uppstår inga extra kostnader. Det är endast när han eller hon går utöver vad församlingen har att svara för, som ersättningsfrågan uppkommer. Därför är det inte korrekt när det i debatten förbehållslöst påstås att den kyrkotillhöriga får betala två gånger för en kyrklig handling, tillägger Robert Svec. I själva verket är det så att ett särskilt uppdrag från enskild till präst, som inte är anställd i den församling där förrättningen äger rum, helt ligger vid sidan av clearingsystemet. De belopp som inom clearingsystemet reglerar den förrättande församlingens kostnad för egen anställd präst, saknar helt betydelse när det handlar om ett uppdrag direkt från enskild till präst. I stället måste här prästen och dennes uppdragsgivare komma överens om vad som är en rimlig betalning för uppdraget. Vidare kan tilläggas, även om det närmast är en självklarhet, att den präst som tillfrågas om ett uppdrag utom sin anställning på egen hand måste ta ställning till om han eller hon faktiskt vill genomföra uppgiften och, i så fall, ta betalt för sitt arbete. Naturligtvis ska dessutom prästen redovisa sina inkomster som andra uppdragstagare, avslutar Robert Svec. Eva Welin Förslag till nya utbildningar dröjer Utredningen om en förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation (EFU) skulle ha lämnat sitt förslag till förändring av de kyrkliga yrkena till Kyrkostyrelsen i december i fjol. Men eftersom utredningen inte är helt färdig kommer den att överlämnas först i maj i år. Förhoppningsvis kommer sedan förslaget att gå ut på remiss under hösten Utred- ningen har sett över utbildningarna till präst, diakon, pedagog och kyrkomusiker. Else-Maj Eineborg Falk är projektledare och enhetschef för utbildningsfrågor vid Kyrkans hus i Uppsala och hon hoppas att de nya utbildningarna ska kunna starta redan hösten Utredningen är försenad därför att förankringsarbetet blev mer omfattande än vi räknat med. Samtidigt måste det få ta tid. Att förankra förslagen i olika kyrkliga grupper har vi sett som en mycket viktig del av arbetet. Dessutom var utredningens omfång större än vad vi föreställt oss, säger Else-Maj Eineborg Falk. Senast i maj kommer allmänheten att få ta del av detaljerna i förslaget till de förändrade utbildningarna. Helt klart är dock att förslaget tagit hänsyn till den så kallade Bolognaprocessen som innebär att Sveriges högre utbildningar förändras från och med första juli i år. Då kommer 45 europeiska länder att införa ett gemensamt högskolesystem med tydliga och jämförbara examina. Systemet kommer huvudsakligen att bestå av två utbildningsnivåer. Eva Welin KYRKFACK 1/07 7

8 REPORTAGE Med havet som arbetsplats Sjöfarten till och från huvudstaden är en del av Stockholms själ. Men att denna del är föremål för en omsorgsfull själavård är det nog inte så många som känner till. Ända sedan 1917 har Sjömanskyrkan i Stockholm funnits i mer organiserad form flyttade de in i huset på Katarinavägen vid Slussen. På två våningsplan ryms idag ett kapell, en restaurang, sällskapsutrymmen och några kontorsrum för personalen allt med strålande utsikt över Stadsgår- den och vattnen mellan Gamla stan och Djurgården. Trots att det är en mulen januarimorgon kan jag inte låta bli att hänföras över hur vackert Stockholm är där Djurgårdsfärjorna lojt stävar fram och tillbaka utanför fönstren. Svante Talltorp är diakon på Sjömanskyrkan och tar emot mig med ett stort leende. Jag hälsar på några av de andra sex anställda medan kaffet bryggs. Vi är inte samma sak som SKUT som finns runt om i världen. De vänder sig idag framför allt till turister och utlandsboende av olika slag, självklart välkomnar de också sjömän. Men Sjömanskyrkan har en målgrupp, och det är sjöfolk i Sverige. Det kan vara svenskt eller utländskt sjöfolk, vi gör ingen skillnad, säger Svante Talltorp. Han visar mig runt i de vackra lokalerna. Kapellets altartavla är en bländande sol över ett glittrigt hav. Från en ikon vid ingången vakar Sankt Nicolaus, sjöfararnas skyddshelgon, över besökarna. I det stora sällskapsrummet har tiden stått stilla, men jag blir osäker på om det var 1949 eller 70 som den stannade. Mitt på golvet står ett stort biljardbord och på väggarna häger tavlor med motiv av skepp, gamla fyrar och stormiga hav. Fina små modeller av stora stiliga fartyg visar upp sig i ett par glasskåp. Två äldre herrar sitter och dricker kaffe och läser tidningar. Sjömanskyrkan på Katarinavägen är en träffpunkt för allt sjöfolk: de unga som går gymnasieutbildningen på Sjömansskolan i Stockholm; de som är mitt i arbetslivet och angör någon av Stockholms hamnar; och de som gått i land för gott och nu kan dricka kaffe i lugn och ro. Men det är mest pensionerade sjömän och ungdomar som kommer hit, de som är mitt i arbetslivet hinner inte. Båtarna ligger inte i hamn särskilt länge innan de ger sig av igen. Därför besöker Svante Talltorp och hans kollegor besättningen ute på båtarna istället. Under sommaren har vi rusch, då kommer alla kryssningsfartyg till Stockholm. I somras var det 260 stycken anlöp! Men flera av dem var samma fartyg som återkom varje vecka. Vi besökte i stort sett alla båtarna. Vi berättar för besättningen att vi finns och vad vi kan erbjuda, och framför allt att de har möjlighet till samtal. Samma typ av besök gör de under hela året på handelsflottans fartyg. Det går inte att ta fel på Svante Talltorps engagemang för sjöfolket. Med glimten i ögat säger han att sjöfolk är ett särskilt folkslag. På trygg småländska förklarar han för mig deras speciella villkor. Att de som går på sjön har en rätt så isolerad tillvaro, trots mobiltelefoner och Internet. De arbetar intensivt och är borta från sina anhöriga i långa perioder. De har dryga arbetspass och lever tätt inpå varandra. Det är en speciell miljö. Om det då dyker upp något, vare sig hemma eller på båten, så är man isolerad. Man kan inte sticka. Krisar det måste du vara kvar i den omgivningen, kvar på jobbet, säger Svante Talltorp. 8 KYRKFACK 1/07

9 REPORTAGE Och det är här Sjömanskyrkan kommer in. Någon utifrån som man kan lätta sitt hjärta för. Någon som lyssnar men som inte tillhör gänget. Någon neutral. Svante Talltorp ser sig främst som medmänniska i dessa samtal, men också som kyrkans representant ombord. Han har märkt att klädseln, frimärksskjorta och diakonduvan, öppnar upp för samtal. Och tystnadsplikten. Nu har Svante Talltorp och hans kollegor mer och mer börjat vara ute till havs de också. De är två diakoner och en pastor som regelbundet följer med på de större båtarna som går från Stockholm till Helsingfors, Åbo eller Mariehamn. De lever med i besättningens vardag, finns där på deras arbetsplats. Svante Talltorp har Det är en tillgång att man finns där, dygnet runt, när de vill prata ansvar för två fartyg, m/s Silja Festival och m/s Silja Symphony. Han följer med någon av båtarna ungefär en gång i veckan. Besättningen får i förväg veta att han kommer och att han finns till hands för enskilda samtal. Det är en tillgång att man finns där, dygnet runt, när de vill prata. Någon kan till exempel säga Kan vi prata då jag går av mitt pass elva i kväll? För att skapa möjligheter till kontakt brukar jag gå runt i kök, personalmatsal, rökrum och andra utrymmen där personalen är. Vill någon samtala brukar det inte vara några problem att finna en lugn vrå i närheten. Är det lite allvarligare kan samtalet ske i en hytt, säger Svante Talltorp. Men det är inte bara allvarstyngda kontakter som uppstår mellan besättningen och Svante Talltorp. Det blir tydligt då vi tillsammans beger oss till Silja Symphony som ligger vid kaj i Värtahamnen denna förmiddag. Redan på gångbron ut till båten möter vi delar av besättningen som glatt stannar och pratar. En och annan kram får han också. På Silja Symphony tjänstgör 250 personer under en resa. Det är restaurangpersonal och hyttvärdinnor, konferensvärdar, matroser och befäl för att nämna några yrkesgrupper. Och så Svante Talltorp, som inte är en del av deras arbete och inte har någon anknytning till rederiet. Jag brukar få höra Till dig kan jag säga saker som jag aldrig kan säga till mina arbetskamrater. Jag blir mycket av ett bollplank. Ofta räcker det med att jag lyssnar och stöttar. De vet också att jag har tid, att jag kan lyssna i en timme eller så och inte bara fem minuter. Det öppnar upp. Ombord på båten råder full aktivitet, trots att den ligger i hamn mellan två turer. Men i korridoren där besättningen bor måste vi sänka rösten, bakom de smala hyttdörrarna ligger folk och sover de har ju jobbat natt! De samtal Svante Talltorp har under sina resor handlar ofta om relationer eller om något större vägval som personen står inför. Även tyngre livsfrågor om sjukdom och död kan komma upp. Han tycker att han har ett fantastiskt arbete och är privilegierad som får finnas så nära människor. Människor som kanske annars inte hittat till kyrkan... Han märker att kyrkan fortfarande står för trygghet. Ibland händer det att någon på båten säger Det är så tryggt att du är med, men jag behöver inte prata med dig just nu. Jag skulle kanske ha svårt att jobba i en vanlig församling efter det här. Samtidigt tror jag på en sådan här utåtriktad verksamhet, att kyrkan är där människor är. Det är så här vi ska arbeta, nära människor, ute bland dem på deras arbetsplatser. Kyrkan borde anställa fler diakoner på församlingsnivå för detta. Vi diakoner är ju inriktade på människomöten, säger Svante Talltorp. Efter detta människomöte och några fotografier senare måste jag lämna Svante Talltorp och Silja Symphony. Om några timmar stävar hon iväg mot Helsingfors. Nästa gång jag ser en av dessa havets upplysta giganter glida fram på vattnet gör jag det garanterat med nya ögon: En arbetsplats, 250 människoöden... Text och foto: Eva Welin Inne på Silja Symphonys huvudstråk. I personalmatsalen uppstår många samtal. Ska du med på den här turen? KYRKFACK 1/07 9

10 LEDARSKAP Chef med koll på chefer Jag har en känsla av att dagens chefer har otroligt mycket krav på sig. De ska både styra, ha ekonomiskt ansvar och nå målen - och vara en ledare och coach som entusiasmerar och har personalen med sig. Det säger Eva Brandsma, chefredaktör för LOOP - tidskriften om ledarskap, organisation och personal. LOOP har funnits sedan 2005 och Eva Brandsma var med från starten. Tidskriftens speciella signum är att den både har ett akademiskt och ett praktiskt perspektiv och är bredare än till exempel tidningen Chef. Varje nummer har ett tema och då fokuserar största delen av tidningen på det. Varje nummer har även tre artiklar som belyser ämnet på akademisk nivå och som är skrivna av till exempel forskare eller professorer. Årets första nummer har tema värderingar. Ett intressant ämne vare sig man är socialchef i en kommun, personalvetare på ett företag eller kyrkoherde. Nästa nummer handlar om kommunikation och senare tar vi upp bland annat konflikthantering. Eva Brandsma säger att hon märkt att LOOP med sina fördjupningar i ett enda ämne har lång livslängd. Människor hör av sig och vill ha ett nummer som behandlat ett visst ämne. Och många spar tidningen för att kunna ta fram den igen när just det temat känns angeläget. Chefsrollen är väldigt komplex idag. Eva Brandsma menar att just nu är det mycket fokus på ledarskap. Hon tror att den stora utmaningen för en chef idag är att få ihop de två delarna chefskap och ledarskap, att finna en balans mellan dem. Och att dessutom må bra själv och kunna hantera den ensamhet som många chefer känner. Det är lätt att vara chef i medgång men i motgång blir det tydligt att det är en utsatt position där man står ensam, säger Eva Brandsma. I Sverige har vi en organisationskultur som ofta är mindre hierarkisk än i andra länder. Här är det inte ovanligt att man ser chefen som en kompis, samtidigt som man har krav på tydlighet. Men enligt Eva Brandsma kan kompisförhållandet ställa till problem, till exempel vid konflikter och svåra samtal. Där måste chefen vara tydlig och rak. Men den måste också fungera socialt, en arbetsplats bygger ändå på relationer. Och om kraven på chefen kan ändras under tid, så kan de också se olika ut i olika branscher. Inom idéburen verksamhet har man ofta svårare att ställa krav och sätta upp mål, man kan ha olika uppfattning om vad som är själva idén. Dessutom är det svårt att ställa krav på en person som uppfattas göra något frivilligt eller som gör det utifrån sin övertygelse, från hjärtat. Här finns en del att arbeta med. Man måste våga ställa de rätta kraven och våga leda. Den som vill bli en bra chef idag ska inte bara åstadkomma resultat och vara socialt kompetent. Enligt Eva Brandsma måste chefen dessutom leva enligt de värderingar som organisationen eller företaget står för. Lyckas man med det blir man en förebild och får ett gott rykte. Text: Eva Welin Foto: Ole-Østen Tokle Kyrkoherdarnas utbildning tar form KyrkA har nu lämnat in förbundets remissvar på utredningen Behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar. Anders Lennartsson är ledamot av KyrkAs styrelse och har varit med och tagit fram remissvaret från KyrkA. Till vardags är han kyrkoherde i Glanshammars församling. Vi delar utredningens slutsats att det behövs en behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar. Vi bejakar även idén att ta fram gemensamma nationella riktlinjer för utbildningen så att Svenska kyrkan uppfattas som en kyrka och så att utbildningen blir giltig i alla stift. Utredningen förordar att utbildningen genomgås i tjänsten och att den nationella nivån till största delen kan bekosta själva uppdragsutbildningen med ekonomiskt stöd från stiften och att stift och församlingar svarar för kostnader för resor, litteratur och eventuella vikariekostnader. Detta motsätter sig KyrkA och har i sitt remissvar påpekat det vanskliga i att låta den lokala nivån stå för några kostnader, vare sig det är för själva utbildningen eller för omkostnader så som vikarier. Vi menar att det finns en uppenbar risk för godtycke och att det kan leda till att alla präster inte ges samma möjlighet att genomgå utbildningen. En enskild präst kan bli bedömd utifrån kortsiktiga ekonomiska överväganden eller personrelaterade förhållanden, och det är självklar oacceptabelt, säger Anders Lennartsson. Om utbildningen ska vara gällande i hela Svenska kyrkan så måste konsekvensen bli att den nationella nivån svarar för samtliga kostnader, både för själva utbildningen och för dess genomförande. Detta betonar KyrkAi remissvaret. Den nationella nivån måste stå för alla kostnader. Det är det enda som garanterar att samtliga präster får möjlighet att gå utbildningen oavsett stiftstillhörighet. Och om man ser Svenska kyrkan som en helhet så blir det även den mest rättvisa modellen, säger Anders Lennartsson. En annan viktig sak som KyrkA tar upp i sitt remissvar är avvägningen mellan geografisk spridning av utbildningsorter och kvalitetsnivån på utbildningen. För att de enskilda prästerna ska ha en reell möjlighet att delta måste utbildningen ges på flera orter. Samtidigt får de inte vara så många att utbildningarna skiljer sig åt eller får ojämn akademisk kvalitet. Eva Welin 10 KYRKFACK 1/07

11 KRÖNIKA Om Gästkrönikan Här bredvid kan du läsa vår nya spalt Gästkrönikan. I den kommer olika personer att skriva allt från allvarsamma reflektioner till kåserier. Först ut är Urban Beckfjäll, pastorsadjunkt i Släps församling i Göteborgs stift. Senaste lönestatistiken Tack alla ni som har svarat på 2006 års löneenkät och hjälpt oss med uppgifter till statistiken! Svarsfrekvensen blev 69 procent. Lönestatistik är viktigt, bland annat som underlag för våra fackliga förtroendemän vid löneförhandlingarna runt om i landet. Den är även en tillgång för dig då du till exempel söker nytt jobb och ska ange löneanspråk. Inför avtalsrörelsen nästa år är det också bra att förbundet har gedigen statistik i ryggen. Den kompletta lönestatistiken för 2006 är under bearbetning. Inom kort läggs den ut på KyrkAs hemsida under Mina Sidor. Där kan du logga in och ta del av all intressant statistik. Via kan du även gå in i SACO LöneSök och göra egna sökningar. Deras statistik omfattar även Svenska kyrkan. Här nedan visas löneläget i september Det visar grundlön inkl. fasta tillägg och det är medianvärdet för hela riket som anges. Medianvärde betyder att vid detta värde har 50 procent av individerna högre lön och 50 procent lägre lön. Kyrkoherde: kr. Komminister: kr. Församlingsdiakon: kr. Församlingspedagog: kr. Gästkrönikan Mörkret som utmanar Kanske talar Gud som tydligast då vi drömmer. Vi minns sällan våra drömmar. Det spelar mindre roll. På måndagen minns vi inte alltid den predikan vi hörde på söndagen, men predikans näring, och drömmens näring Guds tilltal gör oss gott ändå. Kanske talar Gud som tydligast i drömmen, eftersom vi i drömmen är försvarslösa. I sömnen är vi nakna, utan vår pansardräkt av försvar, dogmer, gudsbilder. Nakna kan vi möta Gud. Vi undviker helst att vara nakna inför Gud. En naken människa är sårbar. Vi vill inte vara sårbara. Vi vill inte ens möta andra alltför sårbara människor. Andras skriande sårbarhet påminner oss om vår egen. Medmänniskans djup ropar till vårt djup och vi kan inte hindra ropets eko från att nå vårt allra innersta. Det är bra. Det är ju i våra djup vi är varandra som mest lika. Elias Canetti skrev: Om ni vore tvungna att möta varandra nakna, skulle det vara svårare för er att slakta varandra. Canettis iakttagelse är värd eftertanke. Vad gör att vi har svårare att såra varandra då vi bokstavligt Naken är sårbar men också mottaglig eller bildligt är nakna? Är det att vi då är som mest mänskliga? Som mest försvarslösa? Naken är sårbar men också mottaglig. Även i andlig bemärkelse. Ibland upplever jag nåden att som själasörjare få möta människor som upplever ett stumt mörker. Människor som lever i en Gudsrelation som inte upplevs ge vad den brukade ge. Borta är den varma känslan vid nattvarden, bönerna är tomma, ljuset borta. Dessa människor är på väg att bli nakna inför Gud. Jag är 29 år, jag har levt i Svenska kyrkan i 9 år, och sedan i somras är jag präst. Jag har endast hört någon enstaka predikan som handlat om själens mörker. Ändå möter jag många som är i dunkel och mörker. Människor som vill bli sedda, hörda, som vill få satt ord på sina känslor och tankar. De möts ofta av predikan som handlar om att våga se ljuset, eller ledas av Anden till ljuset, eller våga hoppas. Och visst behövs talet om ljuset, annars dör kanske det inre livet helt. Men om en solros står i en kruka i en mörk källare överlever den inte hur mycket tal om ljus den än hör. Någon måste gå ner i källaren för att bära solrosen ut i ljuset. I mänsklig bemärkelse: Någon måste ge sig in i medmänniskans mörker och säga: Ja, du är verkligen i mörker nu. Men du är inte ensam. Låt oss vandra tillsammans. Utan ambitionen att snabbt och enkelt föra ut medmänniskan i ljuset, på en ytlig nivå. Kanske är det att vara naken inför Gud tillsammans? Då kan kanske både ett människomöte och Gudsmöte ske. När vi drömmer är vi på ett sätt i mörker eftersom vi rent fysiskt har slutit våra ögon och inte kan se ljus. Ändå kan drömmarna vara ljusare än allt annat vi upplever. Kanske beror det på att Gud i drömmen är närmare än annars. Just på grund av vår nakenhet i sömnen. Vågar vi möta varandra avklädda heliga principer och dogmer även i verkliga livet? Då möter vi kanske också Gud. Både i medmänniskans ljus och mörker. Urban Beckfjäll KYRKFACK 1/07 11

12 FRÅGA JURISTEN Fråga juristen Robert Svec, förbundsjurist. Fråga 1: I mitt arbete ägnar jag en ansenlig tid åt att arbeta framför dator. Sedan en tid tillbaka har jag dock känt mig ganska trött av denna del av jobbet, mina ögon besväras och tålamodet krymper. Jag misstänker att detta har med synen att göra och undrar om min församling är skyldig att köpa särskilda glasögon för att jag ska må bra? Har det någon betydelse om jag är anställd som vikarie? Pedagog i Svenska kyrkan Svar: För arbete vid bildskärm finns särskilda regler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1998:5. Enligt dessa bestämmelser ska arbetsgivaren se till att arbetstagare som normalt ska arbeta vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen genomgår synundersökning. Om synundersökningen visar att särskilda glasögon behövs och glasögon för normalt bruk inte kan användas, ska arbetsgivaren också tillhandahålla arbetstagaren sådana. Nödvändiga åtgärder såsom synundersökning och särskilda arbetsglas samt ett par bågar som håller glasen på plats får inte orsaka den anställde någon kostnad. Dessa kostnader ska alltså i ditt fall församlingen stå för. Det går heller inte att sätta en kostnadsgräns för glasen, eftersom den kostnaden beror på vilken typ av glas som är nödvändiga. Församlingen kan dock sätta en särskild gräns för bågarna. Nu aktuella regler gäller i princip oavsett vilken typ av anställning du har eller hur lång tid du är anställd. Anställningsperiodens längd påverkar således inte församlingens skyldigheter avseende synundersökning för bildskärmsarbete och att vid behov förse dig med särskilda bildskärmsglasögon. Församlingen har dock möjlighet att söka dispens från bestämmelserna om synundersökning och särskilda glasögon för bildskärmsarbete. Arbetsmiljöverket har också beviljat dispenser för korttidsanställningar, som längst upp till mellan fyra och fem månader. Robert Svec Fråga 2: Jag har hamnat i delo med min arbetsgivare. Utan att närmare gå in på enskilda händelser kan sägas att kyrkoherden är missnöjd med det sätt jag utfört mitt arbete. Vi har haft ett antal olika diskussioner och efter senaste mötet fick jag en handling rubricerad Skriftlig erinran, i vilken viss kritik riktas mot mig. Vilken juridisk ställning har en sådan handling? Bekymrad medlem Svar: Såvitt jag kan bedöma har arbetsgivaren gett dig en typ av varning. På arbetsrättens område förekommer två slags varningar, dels varning i betydelsen tillsägelse, dels varning i betydelsen disciplinåtgärd. Gränsdragningen mellan dessa två typer av varningar är inte alldeles självklar. Innan en arbetsgivare säger upp en arbetstagare på grund av misskötsamhet måste arbetsgivaren ha reagerat på hans eller hennes beteende. Bakgrunden till detta är att uppsägningen inte ska framstå som överraskande eller omotiverad av den anledningen att det beteende som föranlett uppsägningen tidigare inte medfört någon reaktion från arbetsgivarens sida. Det rör sig här om allt från tillsägelser om att rättelse måste ske till skriftliga erinringar om att arbetstagaren löper risk att bli uppsagd om inte beteendet ändras. Åtgärden benämns inte sällan LASvarning. Om arbetsgivaren förhåller sig passiv då arbetstagaren misskött sig kan denna omständighet åberopas mot arbetsgivaren. Slutsatsen kan då vara att eftersom arbetstagaren inte medvetandegjorts om sitt beteende han eller hon heller inte haft möjlighet att bättra sig. Saklig grund för uppsägning kan då också saknas. Varning i betydelsen disciplinåtgärd har karaktären av en prickning av arbetstagaren, särskilt om den föregås av visst utredningsförfarande och dokumenteras skriftligt. Den skall på ett eller annat sätt utgöra ett men för arbetstagaren. En sådan disciplinär varning fordrar stöd i lag eller kollektivavtal för att arbetsgivaren ska få tillgripa åtgärden. Sådant stöd finns också i kollektivavtalet Kyrkans AB Innan arbetsgivaren meddelar disciplinpåföljd i form av skriftlig varning ska den berörda arbetstagaren ges tillfälle att yttra sig och den lokala kretsen av Kyrkans Akademikerförbund underrättas om den tilltänkta åtgärden. Förbundet har också rätt till överläggning i frågan, vilken överläggning ska påkallas senast sju dagar efter det att underrättelsen mottagits från arbetsgivaren. Allt enligt kollektivavtalet. Om arbetstagaren i fråga är präst eller diakon får arbetsgivaren enligt kyrkoordningen besluta om disciplinpåföljden skriftlig varning endast om domkapitlet prövat att beslutet inte skulle strida mot kyrkoordningens regler om tillsyn från domkapitel och biskop vad gäller lära, utövande av vigningstjänsten och efterlevnad av 12 KYRKFACK 1/07

13 vigningslöftena. Domkapitlets handläggning kallas befogenhetsprövning prövning av arbetsgivarens befogenhet att vidta disciplinåtgärd i relation till biskopens och domkapitlets befogenhet att utöva tillsyn över dem som getts ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. Huruvida den handling du fått från kyrkoherden är en så kallad LAS-varning eller en disciplinpåföljd har jag svårt att bedöma utifrån de uppgifter du lämnat. Gränsen mellan de två typerna av varning måste också dras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. I första hand bör innehållet och utformningen av varningen samt dess huvudsakliga syfte och arbetstagarens uppfattning om åtgärdens innebörd vara avgörande. Att en varning ges skriftlig form behöver emellertid inte vara utslagsgivande även om det får antas att en skriftlig åtgärd normalt uppfattas som en mer negativ åtgärd än en muntlig. Mitt intryck är dock att den skriftliga erinran du fått närmast är att hänföra till den typen av tillsägelser som ingår som ett led i arbetsgivarens handläggning av förseelser på arbetsplatsen och således inte är att betrakta som en disciplinpåföljd. Det torde dock vara arbetsgivarens sak att visa att det inte varit fråga om en disciplinär åtgärd utan enbart en sådan tillsägelse eller erinran som åsyftas i anställningsskyddslagen. Under alla omständigheter bör du kontakta din fackliga förtroendeman så att förhållandena klarläggs. Robert Svec Kräv lönesamtal! ARBETSRÄTT XXXXXXXXX Om inte din närmaste chef kallar dig till ett lönesamtal inom kort bör du själv ta initiativ till ett. Lönesamtal och utvecklingssamtal är inte samma sak. Lönesamtalet är inte heller en löneförhandling som sätter din lön. Meningen med lönesamtalet är att klargöra vad som ligger till grund för din lön. Arbetsgivaren ska inför dig redovisa sin lönepolicy och sina kriterier för lönesättning. Du har rätt att veta vilka krav och förväntningar som ställs på dig i din tjänst och hur dina prestationer bedöms. Därefter ska kontakt ske mellan dig och KyrkAs lokala förhandlare men hur den sker skiljer sig lite från krets till krets. Det viktiga är dock att den lokala förhandlaren har all aktuell information om din arbetssituation. På vår hemsida kan du uppdatera dina uppgifter gör det! KyrkA förhandlar sedan med den lokala arbetsgivaren om din lön. Före förhandlingarna sker ingen överläggning (som i de andra förbunden) utan KyrkA möter normalt bara arbetsgivaren vid ett tillfälle och förhandlar direkt. Arbetsgivaren är idag skyldig att förklara för den anställde varför lönen blev som den blev. Om din löneutveckling är dålig eller obefintlig är arbetsgivaren även skyldig att redovisa en handlingsplan över hur du kan få en bättre löneutveckling. Församlingspedagoger håller kongress Yrkesföreningen Församlingspedagoger i Svenska kyrkan håller kongress och årsmöte den mars 2007 För mer information och anmälan se Förlikningar Efter flera års slitningar har nu den utdragna arbetsplatskonflikten i Skellefteå S:t Olov församling, Luleå stift, fått sin lösning. Konflikten i S:t Olov församling som framför allt innefattat kyrkoråd, kyrkoherde och komminister har pågått under flera år och påverkat arbetsplatsen i sin helhet. Situationen blev så polariserad att församlingen under 2006 skilde kyrkoherde och komminister från deras anställningar. KyrkA tvingades därför att begära tvisteförhandlingar med församling- en och ogiltigförklara arbetsgivarens åtgärder. Trots flertalet förhandlingar och överläggningar gick det tidigare inte att finna någon lösning i tvisten. Under december lyckades dock parterna träffa en uppgörelse med innehåll att både kyrkoherde och komminister slutar sina anställningar mot avgångsvederlag om 27 respektive 42 månadslöner. Härigenom är också den tvist som pågått mellan församlingen och KyrkA i anledning av arbetsgivarens åtgärder bilagd. I ett annat ärende hade en samfällighet i Strängnäs stift sagt upp en församlingspedagog av skäl hänförliga till hennes person. Uppsägningen, som uppenbarligen var ogrundad, ogiltigförklarades av KyrkA. Efter lokala och centrala tvisteförhandlingar enades parterna om att arbetsgivaren återtog uppsägningen mot att pedagogen på egen hand sade upp sig från sin anställning. I samband härmed erhöll hon ett avgångsvederlag om 28 månadslöner. Ytterligare en uppgörelse har träffats i Strängnäs stift, i detta fall mellan en församling och kyrkoherde i anledning av att arbetsgivaren avsåg att skilja herden från sin anställning. I detta fall uppgick avgångsvederlaget till 8 månadslöner. Robert Svec KYRKFACK 1/07 13

14 ARBETSRÄTT XXXXXXXX Nya arbetstidsregler är inte nya Många medlemmar har kontaktat oss i frågor som rör arbetstid och arbetstidens förläggning. En del har varit arga, ledsna och förtvivlade och menat att de nya reglerna leder till stora begränsningar för verksamheten, i synnerhet vid läger och beredskap. Andra har varit glada, tacksamma för att det äntligen har hänt något som begränsar hur många timmar de måste stå till förfogande på t ex läger. Redan den 16 februari 2005 antogs propositionen om ett tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv av riksdagen (2003/04:180). Därmed tillfördes arbetstidslagen ett antal nya bestämmelser som trädde i kraft den 1 juli Men för dem som sista juni 2005 och tiden därefter var bundna av kollektivavtal med arbetstidsreglering kom de nya reglerna inte att gälla förrän senast den 1 januari De arbetsgivare som varit bundna av kollektivavtal, däribland Svenska kyrkan, har med andra ord haft mycket långt tid på sig att anpassa sin verksamhet till arbetstidslagens krav. Implementeringen av arbetstidsdirektivet i arbetstidslagen har till viss del inneburit en kulturkrock. EU ser arbetstidsreglerna som en arbetarskydds- och säkerhetsfråga medan det i Sverige istället har handlat om vilken ersättning man ska ha. Syftet med arbetstidsdirektivet är trots allt att stärka hälsan hos arbetstagarna. Forskning visar tydligt att långa arbetspass och alltför oregelbunden arbetstid hos många leder till bland annat mag- och tarmsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. På den svenska arbetsmarknaden har vi varit vana vid att arbetsmarknadens parter har tecknat kollektivavtal där även arbetstiden har reglerats. Jämfört med tidigare finns det nu ett betydligt mindre utrymme för arbetsmarknadens parter att träffa överenskommelser om avvikelser från arbetstidslagens regler. Nu går det till exempel inte längre att kompensera långa arbetspass med pengar. Kompensation måste ges i någon form av ledighet. Det är heller inte möjligt att göra Kompensation måste ges i någon form av ledighet avvikelser som innebär sämre villkor än direktivets miniminivå. Lagändringen, som nu alltså gäller, innebär bland annat att den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar i genomsnitt per vecka under en fyramånadersperiod. I tiden ingår övertid, resor i tjänsten, semester och sjukfrånvaro. Det bör observeras att nuvarande regler om ordinarie arbetstid om högst 40 timmar/vecka kvarstår. Definitionen av arbetstid är också en annan än vad vi tidigare varit vana vid. EU ser all tid som man står till arbetsgivarens förfogande som arbetstid. Det har också införts en regel om dygnsvila. Den innebär att arbetstagaren ska ha 11 timmars sammanhängande ledighet per dygn. I dygnsvilan ska ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 05. Därmed behålls det gamla principiella nattarbetsförbudet även om undantagsmöjligheter för många branscher finns. Det finns inget utrymme för att minska 11 timmars dygnsvila i kollektivavtal. 11 timmar är minimigränsen. Veckovilan om 36 timmar per 7-dagarsperiod är inte ny. Men däremot är det inte längre möjligt att ha beredskap under veckovila. Sedan maj 2006 har KyrkA tillsammans med de övriga fackliga organisationerna fört förhandlingar med Församlingsförbundet rörande arbetstidsregleringen. Ganska omgående så identifierades vissa områden där arbetsgivarna, och till viss del även våra medlemmar såg problem. Dessa områden är främst lägerverksamhet och beredskap men också storhelger i små församlingar. Man kan dock konstatera att de som tidigare följt reglerna i Särskilda bestämmelser för lägerverksamhet med övernattning inte har så stora problem. Trots många och långa sittningar med Svenska kyrkans Församlingsförbund så har vi ännu ej hittat några bra lösningar på varken lägerverksamhet eller beredskap. Som tidigare påpekats så är utrymmet för avvikelser starkt begränsat. Från den fackliga sidan har vi fört fram en del förslag men inte fått något riktigt gehör från arbetsgivarsidan. Vad man ändå klart kan se idag är att både läger och beredskap kräver mer personal om de ska vara möjliga att genomföra. Ytterligare en nyhet i arbetstidslagen är ett personligt straffansvar. Överträdelse av bestämmelserna om den sammanlagda arbetstiden, dygnsvila och kompensationsledighet vid tillfälliga undantag från veckovilan skall vara straffbelagda. Den arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot direktivets bestämmelser utan att det gjorts avvikelser genom kollektivavtal, och utan att Arbetsmiljöverket har medgett avvikelser, döms till böter. Vi på KyrkAhoppas verkligen att vi inom en snar framtid skall finna lösningar som både håller sig inom arbetstidsdirektivets regler och som ger våra medlemmar möjlighet att bedriva och utveckla verksamheten på ett positivt sätt. Görel Korkman Ombudsman 14 KYRKFACK 1/07

15 Anslut dig till autogiro! XXXXXXXXX AUTOGIRO Med autogiro är det enkelt och bekvämt att betala fackföreningsavgiften. Har du inte redan automatisk bankgiroinbetalning anslut dig redan idag. Autogiro förenklar både för dig och för Kyrkans Akademikerförbund. Administrationen på förbundskansliet förenklas avsevärt med autogiro, vilket gör att vi kan hålla nere vår administration och därmed avgifterna. Även för dig som medlem kan det vara en fördel med att betala avgiften månadsvis i efterskott istället för kvartalsvis i förskott. Medgivande till betalning via Autogiro Privat Jag medger att uttag får göras från angivet bankkonto på begäran av angiven betalningsmottagare för överföring till denne via bankernas automatiska betalningstjänst, Autogiro. Banken är inte skyldig att pröva behörigheten av eller meddela mig i förväg om begärda uttag. Meddelande om gjorda uttag får jag på kontoutdrag från banken. Medgivandet kan på min begäran överflyttas till annat konto i banken eller till konto i annan bank. Jag skall senast bankdagen före förfallodagen ha tillräckligt med pengar på kontot för mina betalningar. Jag medger att uttaget får belasta mitt konto enligt bankens regler. Uttag från mitt konto får ske på förfallodagen eller inom en vecka därefter om jag i god tid innan förfallodagen fått meddelande om belopp, förfallodag och betalningssätt, eller om jag godkänt uttaget i samband med köp eller beställning av vara eller tjänst. Jag accepterar att banken skall godkänna att mitt konto får användas för Autogiro samt att banken och betalningsmottagaren har rätt att i vissa fall avbryta min anslutning till Autogirot. Bankgirocentralen BGC AB har i uppdrag att sköta Autogiro-rutinen för bankens räkning. Jag medger därför att uppgifter ur bankens register om kontots nummer och adress får sambearbetas med Bankgirocentralens uppgifter till ett register. Mitt medgivande gäller tills vidare. Medgivandet upphör fem bankdagar efter det att jag skriftligen återkallat det hos betalningsmottagaren eller banken. Jag kan också stoppa ett eller flera uttag genom att kontakta betalningsmottagaren eller banken senast två bankdagar före förfallodagen. Kyrkans Akademikerförbund Box STOCKHOLM

16 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen på baksidan. Kyrkans Akademikerförbund Box Stockholm Posttidning B Lägsta a-kasseavgift och bästa inkomstförsäkring gå med i KyrkA nu! Varmt välkommen till förbundet som har längst erfarenhet av och kan mest om Svenska kyrkan. Vill du veta mer kontakta oss redan idag. Tel SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÉ KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND Svarspost Kundnummer STOCKHOLM

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014.

Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND för verksamhetsåret 1 januari 31 december 2014. Årsberättelse 2014 Kyrkans Akademikerförbund (KyrkA) är ett Sacoförbund som ägnar all sin verksamhet åt Svenska Kyrkan och dess akademiker. Årsberättelse för Göteborgs stiftskrets av KYRKANS AKADEMIKERFÖRBUND

Läs mer

Arbetsglasögon frågor & svar. företagshälsovården

Arbetsglasögon frågor & svar. företagshälsovården Arbetsglasögon frågor & svar företagshälsovården Arbetsglasögon - frågor & svar Vad är Det är en typ av arbetsglasögon som används i arbetet för att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt utan risk för

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL Dnr 9812-0799-FK-41 ARBETSGIVARVERKET 1999-01-14 AVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR DIREKTÖR VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA Tillämpningsområde m m 1 Avtalet gäller arbetstagare

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013 Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig 150714_Broschyr_skiss_2.indd 3 2015-07-17 17:12 Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Riktlinjer för bisyssla

Riktlinjer för bisyssla Riktlinjer för bisyssla antagen av kommunfullmäktige den 31 januari 2008, 7 Riktlinjen beskriver Halmstads kommuns viljeinriktning att förebygga så att det inte uppstår några tveksamheter mellan medarbetare

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem

Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN

SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN Kollektivavtal mellan SVENSKA TIDNINGSUTGIVAREFÖRENINGEN och SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET för frilansmedarbetare 1994 AVTAL FÖR FRILANSMEDARBETARE Enligt parternas gemensamma uppfattning är det angeläget

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Fråga 1: Du ligger bra till för ett nytt jobb och har uppmanats att lämna löneanspråk. Vad gör du?

Fråga 1: Du ligger bra till för ett nytt jobb och har uppmanats att lämna löneanspråk. Vad gör du? Fråga 1: Du ligger bra till för ett nytt jobb och har uppmanats att lämna löneanspråk. Vad gör du? 1. Tar del av Unionens marknadslönestatistik för att få koll på löneläget för mitt yrke och min bransch.

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar du vägen mot framtiden. Det är dina innovationer och visioner som ska lösa våra gemensamma problem,

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också.

Välkommen som medlem. 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem 7 av 10 är redan med. Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Handels är ett av Sveriges mest framgångsrika fackförbund. Vi ökar och har idag cirka 156 000 medlemmar.

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner

Det ska löna sig att vara medlem i Handels. Dina medlemsförmåner Det ska löna sig att vara medlem i Handels Dina medlemsförmåner Dina medlemsförmåner Välkommen som medlem i Handels. För dig och alla som valt att gå med i Handels vill vi göra vårt yttersta för att det

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Klass Dokumenttitel A Avtal om facklig verksamhet inom Green Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-14 Policydokument 2004-04-22 1 1 (5) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Den 4 juli 2013 tecknade KFS och Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och

Läs mer

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen

Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1(6) Avtal mellan Arbetsförmedlingen och OFR/S avseende löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. (RALS 2013-2016) vid Arbetsförmedlingen 1 Avtalstidens längd Parterna träffar avtal om ram för löner

Läs mer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Näringsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 STOCKHOLM Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer Sammanfattning Stiftelsen Ackordscentralen kan inte tillstyrka promemorians

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet

ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet Välkommen till Byggnads ditt skyddsnät, din trygghet i arbetslivet Det här får du för din medlemsavgift Rådgivning Har du eller chefen rätt? Var inte rädd att ställa frågor! Vi hjälper dig att förklara

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor Riktlinjer för bisysslor Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-01-29, 16 Ansvar för revidering: kommunstyrelsen, kommunledningsförvaltningen Gäller för: Giltighetstid: Ersätter: Karlskrona

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor... 1

Riktlinjer för bisysslor... 1 2008-04-21 Dnr 26-332-2008 Riktlinjer för bisysslor Riktlinjer för bisysslor... 1 Inledning... 1 Tillåtna bisysslor... 2 Otillåtna bisysslor... 2 Arbetsgivaren har skyldighet att informera... 3 Arbetstagaren

Läs mer

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet

Facket för Service och Kommunikation. Gott & blandat inför yrkeslivet Facket för Service och Kommunikation Gott & blandat inför yrkeslivet Det här är SEKO 3 Vi tror på solidaritet! 5 Kolla avtalen 7 Åldern inne? 8 Sommarjobbet 9 Jobb utomlands 10 Mer info 10 Försäkra dig!

Läs mer

Bra villkor på jobbet

Bra villkor på jobbet Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av livet. Du tillbringar den största delen av din vakna tid på arbetet

Läs mer

Om enskilda överenskommelser

Om enskilda överenskommelser Fackförbundet ST Förhandlingsenheten 2012-12-14 Om enskilda överenskommelser Viktigt att tänka på om ni ska träffa lokalt kollektivavtal om enskilda överenskommelser Inledning Avsikten är att ge en översiktlig

Läs mer

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen DITT LÖNESAMTAL guide till löneförhandlingen Juseks stöd inför lönesamtalet För medlemmar www.jusek.se Innehåll Ditt lönesamtal guide till löneförhandlingen... 3 Skilj lönesamtalet från utvecklingssamtalet...

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Kort om anställningsskyddet

Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal

Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal 1 (6) Till förtroendevalda och medlemmar inom s område Avtalskommentarer till 2007 års nya kollektivavtal Här kommenterar jag löneavtalet, förändringarna i allmänna villkorsavtalet samt övriga nyheter

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord:

Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Cirkulärnr: 14:22 Diarienr: 14/3100 P-cirknr: 14-2:9 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, avsked, samarbetsproblem, arbetsvägran, misskötsamhet Avd för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012

Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Medlemsbrev från Kommunal Vallentuna Juni 2012 Omorganisation av Vallentuna Kommun Kommunstyrelsen har beslutata att dra tillbaka den tänkta omorganisationen angående att inte tillsätta någon kommundirektör.

Läs mer