Verksamhetsberättelse och bokslut för Knivsta kommun och kommunkoncern KS-2010/302

Transkript

1 Kommunstyrelsen Utdrag ur PROTOKOLL Verksamhetsberättelse och bokslut för Knivsta kommun och kommunkoncern KS-2010/302 BESLUT Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa verksamhetsberättelse och bokslut 2009 för Knivsta kommun och kommunkoncern. Kommunstyrelsen beslutar att medge förvaltningen att göra redaktionella ändringar av materialet. Ärendet Ordförandens förslag, personalbokslut samt årsredovisning 2009 har varit utsänt. Exp till: Exp av: Greta Keskitalo Birgitta Ljungberg-Jansson KF Exp den:

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23 Årsredovisning 2009

24 Politisk organisation Knivsta kommun Revisorer Revisorer Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige KF-beredningar KF-beredningar för tillfälliga, för tillfälliga, avgränsade ändamål avgränsade ändamål Valnämnd Valnämnd Valberedning Valberedning Överförmyndar- Överförmyndarnämnnämnd Kommunstyrelse tillika räddningsnämnd och krisledningsnämnd Utbildningsnämnd Utbildningsnämnd tillika fritidsnämnd tillika fritidsnämnd UNAU UNAU Knivstabostäder AB Knivstabostäder AB Kommun- Kommunfastighetefastigheter i Knivsta AB i Knivsta AB KSAU KSAU KSTU KSTU Socialnämnd Socialnämnd tillika tillika arbetsmarknadsnämnd arbetsmarknadsnämnd Bygg- och miljönämnd Bygg- och miljönämnd tillika trafiknämnd och tillika trafiknämnd och namnberedning namnberedning SNAU SNAU Alsike Alsike Fastighets AB Fastighets AB 2

25 Innehåll Kommunstyrelsens ordförandes kommentarer sid 4 Kommunchefen har ordet sid 5 Fem år i sammandrag sid 6 Omvärldsanalys sid 7 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2008 sid 9 Ekonomisk analys sid 14 Resultaträkning sid 20 Finansieringsanalys sid 21 Balansräkning sid 22 Noter sid 23 Investeringsredovisning kommunen sid 27 Redovisningsprinciper sid 29 Personalbokslut sid 31 Driftsredovisning sid 33 Kommunstyrelsens verksamhet sid 34 Socialnämndens verksamhet sid 39 Utbildningsnämndens verksamhet sid 42 Bygg- och miljönämndens verksamhet sid 46 Överförmyndarnämndens verksamhet sid 48 Valnämnden sid 49 Knivstabostäder AB sid 50 Kommunfastigheter i Knivsta AB sid 52 Alsike Fastighets AB sid 54 Ordlista sid 56 3

26 Kommunstyrelsens ordförandes kommentarer Det finns en hel del att glädja sig åt i årsredovisningen för Det mest iögonenfallande är resultatet på drygt 26 miljoner kronor. Men i det resultatet ingår två inslag av engångskaraktär, som bör tas bort för att få ett mer rättvisande resultat. Om man därför avräknar kapitalöverföringen från Kommunfastigheter i Knivsta AB, 39 miljoner kronor, och lägger till medfinansieringen av Citybanan, cirka 27 miljoner kronor, får man ett mer rättvisande resultat på cirka 14 miljoner kronor. Vi har valt att kostnadsbokföra hela utgiften för Citybanan under 2009 eftersom utrymme finns och det kommer att underlätta budgetarbetet under kommande år. Då återstår ett resultat på 14 miljoner kronor. Det uppfyller med råge kommunens långsiktiga resultatmål på två procent av skatteintäkter, generella bidrag och fastighetsavgift. Resultat är särskilt glädjande med tanke på att året har präglats av en världsomfattande finansiell kris som resulterat i en djup lågkonjunktur är ett av flera år i sträck med tillfredsställande resultat. Detta är extra värdefullt för en kommun som växer så snabbt som vi gör. Den stora befolkningsökningen medför stora investeringsbehov. Det skulle medföra en orimlig skuldsättning om inte en betydande del finansieras med egna medel. I detta avseende har vi lyckats mycket bra. Trots stora investeringar har soliditeten inte försämrats under de fem senaste åren. I jämförelse med andra kommuner med lika förutsättningar är vår soliditet mycket god. Vi har ett betydande eget kapital även med pensionsskulderna avräknade. I Knivsta kommun har vi lyckats skapa en kultur med god budgetdisciplin. Den präglar arbetet såväl i förvaltningen som i de beslutande församlingarna. Nämnderna har bedrivit sina verksamheter inom den beslutade budgeten. Man har dessutom uppfyllt de flesta av de mål kommunfullmäktige beslutat. Ett tydligt exempel är grundskolan. Jämförelser visar att vi stadigt förbättrar oss när det gäller studieresultat. Numera ligger Knivsta kommun bland landet främsta kommuner i jämförande studier. Detta samtidigt som kostnaderna inte är höga i förhållande till jämförbara kommuner. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunen står väl rustad för framtida utmaningar i närtid. Nybyggande av två äldreboenden pågår. Dessa utformas till trivsamma och trygga miljöer för våra äldre, samtidigt som kostnaderna måste hållas på en konkurrenskraftig nivå. Kommunen växer och nya förskolor och skolor planeras för byggande inom kort. Även denna planering präglas av strävan att uppnå bästa kvalitet till rimliga kostnader. Vi vet att lågkonjunkturen kan dröja kvar inom kommunsektorn samtidigt som övriga samhället upplever förbättringar i ekonomin. Göran Nilsson (M) Kommunstyrelsens ordförande 4

27 Kommunchefen har ordet Knivsta kommun redovisar för 2009 ett mycket bra resultat som väsentligt överstiger det budgeterade. Verksamheternas kostnader höll sig inom budget trots åtstramningar under våren. Kommunens verksamheter präglades påtagligt under 2009, liksom under tidigare år, av kommunens expansion. Förskolan och skolan tog emot 120 fler barn och ungdomar än året innan. De flesta av dessa fick plats i de befintliga lokalerna, men under året har fem förskoleavdelningar tillkommit. Tre avdelningar har samtidigt avvecklats. Alla föräldrar som önskat barnomsorg har fått det inom den tidsram på fyra månader som lagen påbjuder. Kommunens skolor har förbättrat sina resultat i flera avseenden och uppvisade de bästa resultaten i länet. Det konstaterade mycket glädjande Sveriges kommuner och landsting (SKL) i en undersökning Ett ungdomsboende för ensamkommande flyktingbarn har startats under året, kompletterat med ett utslussningsboende. Under året blev Knivsta kommun utsedd till Uppsala läns företagarkommun och placerad på plats 22 av landets 290 kommuner. Genom NyföretagarCentrum, samarbete med ALMI och deltagande i euprojekt har kommunen försökt stödja nyföretagandet. Under perioden ökade företagandet med åtta procent. Det placerar Knivsta som tredje bästa kommunen i Sverige i det avseendet. Under året har arbetet med en kommunal energistrategi samt en VA-strategi påbörjats. Det gäller att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling av energi- och VA-frågor i kommunen. I juni 2009 investerade kommunen i ett vindkraftverk som står i Hörby. Kommunen fortsätter att utveckla naturvårds- och parkverksamheten. Under året har arbetet med naturvårdsprojektet Knivsta-ån med dämme och restaurering av Trunsta träsk påbörjats. De restaurerade Gredelby hagar invigdes i juni i närvaro av 300 intresserade kommuninvånare och gäster. Knivsta kommun är sedan årsskiftet 2008/2009 medlem i Kommunalförbundet Brandkåren Attunda. Detta ger oss tillgång till en stor organisations kompetens och utvecklingspotential. Det här var bara ett axplock ur den mycket omfattande verksamhet som kommunen bedriver med hög kvalitet och höga ambitioner. Denna bas är viktig eftersom den fortsatt ansträngda ekonomiska situationen kommer att ställa stora krav på våra verksamheter de närmaste åren. Anna Maria Dansbo Kommunchef 5

28 FEM ÅR I SAMMANDRAG Antal invånare 31 december Ökning antal personer Utdebitering per skattekrona 21:50 21:50 21:50 21:45 21:40 Antal anställda årsarbetare Sjukfrånvaro % 8,1 7,9 7,6 6,5 5,5 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag samt inkomstoch kostnadsutjämning tkr Nettokostnader tkr i procent av skatteintäkter % 100,1 96,6 97,5 97,7 104,4 Nettoinvesteringar tkr per invånare kr Låneskuld kommunen tkr Låneskuld sammanställt tkr Låneskuld per invånare Kommunen kr Sammanställt kr Tillgångar per invånare Kommunen kr Sammanställt kr Skulder per invånare Kommunen kr Sammanställt kr Eget kapital per invånare Kommunen kr Sammanställt kr Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar Kommunen % 58,8 58,5 58,7 59,8 58,5 Sammanställt % 48,4 47,7 45,9 45,9 42,5 Soliditet inklusive pensionsåtagande före 1998 Kommunen % 34,6 32,7 39,8 40,9 41,5 Sammanställt % 28,2 27,2 27,5 28,2 26,4 Årets resultat Kommunen tkr Sammanställt tkr

29 Omvärldsanalys Infrastruktur Knivsta kommun arbetar tillsammans med bland andra Regionförbundet Uppsala län för att stärka länets tillväxt. Arbetet med den nya regionala infrastrukturplanen har avslutats. Knivsta kommun har där fått med flera förslag på infrastruktursatsningar som kan gynna både kommunen och den regionala utvecklingen. Bland annat finns en planskild korsning i centrala Knivsta och gång- och cykelväg längs väg 255. Kommunen har under året också skrivit en avsiktsförklaring tillsammans med Banverket och Regionförbundet Uppsala län om att påbörja byggandet av en planskild korsning i centrala Knivsta. Bostäder och planer Inflyttningen till Knivsta har fortsatt, men inte alls i samma takt som tidigare år. Under 2009 har kommunen arbetet med flera detaljplaneprogram och detaljplaner. Tomtförsäljningen har ökat något, men kommunens bolag har bara sålt 23 tomter under 2009, i Alsike. I kommunen i övrigt har också ett mindre antal småhus än tidigare påbörjats under året. Arbetet med att ta fram en plan för centrala Knivsta har påbörjats under året. Planen kommer att utgöra ett underlag till den fördjupade översiktsplanen (FÖP). Regionalt samarbete Kommunen deltar i en rad regionala samarbeten med syfte att stärka tillväxten i kommunen och regionen. Samarbetet inom Arlandakommunerna (det vill säga Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna) har ökat. Det har bland annat resulterat i gemensamma yttranden på remisser angående regional utveckling och framtida kommunikationer. Kommunernas kommunalråd och kommunchefer träffas också ett antal gånger per år för diskussion kring gemensamma frågor. Även LFV Arlanda ingår i samarbetet. Inom Regionförbundet Uppsala län pågår samarbeten kring bland annat infrastruktur, samhällsplanering och näringslivsfrågor. ABC-samarbetet, en sammanslutning av kommunerna i stråket Uppsala-Stockholm samt Regionförbundet Uppsala län och Regionplanekontoret vid Stockholms läns landsting, har under året gjort gemensamma uttalanden för att stärka infrastruktursatsningarna i regionen. Kommunen har även gått in i ytterligare projekt för att stärka kommunikationerna i stråket Stockholm- Uppsala. Näringsliv Vid en undersökning gjord av Företagarna och affärs- och kreditupplysningsföretaget UC blev Knivsta Uppsala läns Företagarkommun. Bland landets totalt 290 kommuner placerade sig Knivsta på plats 22. Som en anledning pekas företagsklimatet med en öppen dialog mellan näringsliv och kommun ut. Under 2009 har Knivsta kommun fortsatt arbetet inom de EU-finansierade projekten Entreprenörsfabriken och LEADER. Båda är projekt som ska gynna utvecklingen på landsbygden (i EU-sammanhang räknas hela Knivsta kommun som landsbygd). Knivsta kommun deltar också aktivt i Knivsta Nyföretagarcentrum, som även samarbetar med andra Nyföretagarcentrum inom länet. Under 2009 deltog kommunen i projektet Från ord till handling som syftade till att stärka företagande kvinnor i kommunen. Projektet genomfördes i hela Uppsala län. Befolkning Knivstas folkmängd per den 31 december uppgick till personer enligt statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella siffror. Det innebär en ökning av invånarantalet under 2009 med 218 personer eller 1,53 procent. Det är en mindre ökning än de senaste åren. För 2008 var ökningen 2,19 procent. 7

30 Minskningen förklaras av den allmänna nedgången i ekonomin som medförde vissa svårigheter att sälja tomter. För andra året i rad var inflyttningsnettot lägre än föregående år, denna gång 77 personer lägre. Födelsenettot bidrog till ökningen med 124 individer men var lägre än Antalet nyfödda i Knivsta var år barn och dessutom var nettoinflyttningen av nollåringar 10 stycken. Detta innebar att antalet nollåringar blev 12 färre än föregående år. Antalet avlidna under 2009 var 70 personer vilket var 7 färre än år Medelåldern i kommunen har under året ökat till 36,3 år men som trots detta är den i särklass lägsta i riket. Medelåldern i länet är 39,7 år och i riket 41,0 år. Medelåldern i de nya bostadsområdena i Alsike, Östra Brännkärr och Boängsåsen, är så lågt som 23,4 år. Andelen barn som under 2009 var högst 5 år utgjorde 10,7 procent av befolkningen vilket gjorde Knivsta till den kommun, av samtliga Sveriges kommuner, som hade störst andel småbarn. Antalet pensionärer utgjorde 11,3 procent av befolkningen vilket var den lägsta andelen i riket. Hela 29,8 procent av kommunens befolkning var högst 18 år Om man ser på befolkningsförändringen geografiskt har Knivsta tätort växt med 62 personer, Alsike tätort med 145 personer och landsbygden med 11 personer. Det innebär ett trendbrott för centralorten Knivsta som de senaste åren haft en vikande befolkningsutveckling. Befolkningsutveckling Ålder Förändring Förändring 02-09, % , , , , , , , , ,3 79-w ,0 Summa ,0 Källa Scb Befolkningsutveckling sedan kommunstarten

31 Uppdrag till nämnder och styrelsen Inriktning Hela Knivsta kommun ska fortsätta utvecklas till en av Sveriges bästa kommuner att bo och verka i genom: God livsmiljö och hållbar samhällsutveckling God ekonomisk hushållning Medborgaren i centrum God kommunal service Trygg och säker kommun Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelse och nämnder All kommunal verksamhet ska präglas av öppenhet och tillgänglighet. Invånarna ska på ett enkelt sätt kunna ta del av kommunens information och beslut och ges möjlighet att lämna synpunkter och förslag Förvaltningen har på uppdrag av kommunens ledningsgrupp arbetat fram kommungemensamma riktlinjer för synpunkts- och klagomålshantering som gäller samtliga verksamheter. Under året har arbete för att implementera dessa i kommunens olika verksamheter pågått. Information om möjligheter att lämna synpunkter och klagomål finns upplagd på kommunens externa webbplats. En informationsfolder om synpunkts- och klagomålshantering är framtagen och distribuerad till alla verksamhetsansvariga, för tydlig exponering gentemot allmänheten. Arbetet med ny extern webbplats, med fokus på användarvänlighet och tillgänglighet är inne i sin slutfas. Webbplatsen kommer att lanseras under första kvartalet Kärnverksamheterna ska kvalitetssäkras genom kvalitetsdeklarationer och kvalitetsredovisningar som ska ligga till grund för styrning och verksamhetsutveckling Kvalitetsdeklarationer är antagna för kommunens lagstadgade verksamheter utförda i egen regi. Revideringar kommer att genomföras under Vid tillsyner och granskningar av de kommunala verksamheterna efterfrågas kvalitetsdeklarationernas betydelse för verksamheternas styrning och kvalitet. Kvalitetsredovisningar för förskola/skola, vård o omsorg, kommunalteknik, allmänkultur, fritid samt bygg och miljö finns upprättade. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av öppenhet, jämställdhet och god arbetsmiljö En medarbetarenkät har genomförts där frågor på arbetsmiljö, trivsel, jämställdhet mm ingått. Resultatet visade på att Knivsta kommun låg lite över genomsnittet i jämförelse med fyra övriga kommuner i nöjdhet över kommunen som arbetsgivare. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Kommunens hälsoutvecklare hjälper till med insatser på arbetsplatser där det framkommit behov. Insatserna kan vara stresshantering, kostrådgivning, fysisk träning, mental träning mm. Genom vårt samarbetsavtal garanteras samverkan och delaktighet på samtliga nivåer från arbetsplatsträffar till central samverkan i övergripande frågor. 9

32 Kommunstyrelsen och nämnderna ska fastställa planer för internkontroll samt anta egna mätbara och/eller uppföljningsbara mål för sin verksamhet med utgångspunkt från fullmäktiges uppdrag Kommunstyrelsen, socialnämnden och utbildningsnämnden har beslutade planer gällande internkontroll. Bygg-och miljönämnden har ännu inte upprättat någon plan. Kommunen ska göra det möjligt och fördelaktigt för medborgarna att ta sin egen del av det globala miljöansvaret Arbetet med kommunal energirådgivning till medborgarna fortgår. Information om energismarta lösningar och energieffektiv uppvärmning lämnas i samband med ansökan om bygglov, förhandsbesked och bygganmälan. Ett tätt samarbete inom förvaltningen skapar samsyn och säkerställer att väsentliga miljöaspekter integreras vid framtagandet av detaljplaner och detaljplaneprogram. Energifrågorna beaktas även i miljötillsynen. Kommunstyrelsen och nämnderna ska redovisa hur de beaktat barnkonventionen i sina beslut Representanter för nämnderna och tjänstemän har under året deltagit i Ungdomstinget. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen har samråd med ungdomar skett. I alla planbeskrivningar redovisas hur barnkonventionen beaktats. Under arbetet med ny webbplats har informationsstruktur och navigationskoncept testats på grupper av barn och ungdomar. Biblioteket har under våren arbetat med fokusgrupper med ungdomar för att kartlägga ungdomars intressen och behov av sysselsättning. Måltidsverksamheten har matråd där elever ingår. När det gäller beslut som fattas på individnivå används det av Socialstyrelsen framtagna systemet BBIC (Barns behov i centrum) som är ett verktyg för att särskilt belysa barnens behov. Kommunen ska ha en långsiktigt hållbar utveckling vad gäller miljö, näringsliv, service och boende. Ett tätt samarbete inom förvaltningen skapar samsyn och säkerställer att väsentliga miljöaspekter integreras vid framtagande av detaljplaner och detaljplaneprogram. Ett förvaltningsövergripande arbete pågår i plan- och exploateringsgruppen och planberedningen för ökad samsyn kring dessa frågor. Arbetet med en energistrategi samt en VA-strategi har påbörjats för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling av energi- och VA-frågor i kommunen. Kommunen ska stödja och stimulera entreprenörskap, alternativa driftsformer och privata initiativ samt samverka med den sociala ekonomin (t ex ideella föreningar och organisationer i samhället) Kommunen stöder NyFöretagarCentrum och Entreprenörsfabrikens projekt e-fabriken. Under året har kommunen också deltagit i projektet "Från ord till handling" som syftat till att stärka de kvinnliga företagarna. Alla dessa olika aktiviteter har resulterat i att flera nya företag har startats. Inom LEADER har kommunen medverkat till att två projekt har initierats, ett angående "Allaktivitetsrum i Knivsta" och ett där sommarjobbande ungdomar ska träffa äldre. Under 2009 påbörjades processen för upphandling av drift av ett av våra nya äldreboenden, Knivsta kommun har sedan 2008 kundval i hemtjänsten. Arbetet med att anpassa kundvalet till den nya LOV-lagen (Lagen om valfrihet inom äldre- och handikappomsorgen) pågår för fullt. Alsike skola och Thunmanskolan deltar i det sk. Trampolinenprojektet där Handelskammaren och Knivstas näringsliv är medspelare. Under året har Svenska Kyrkans projektering av St: Maria förskola/skola fortskridit i samråd med kommunen. Inom fritidssektorn pågår ett intensivt samarbete med föreningslivet. Föreningsbidragen är ett viktigt tillskott för föreningarna för att kunna erbjuda det fina utbud av aktiviteter de har. I arbetet med ny webbplats har föreningslivet definierats som en viktig målgrupp och aktör i Knivsta och kommer att vara lättillgänglig på den nya webbplatsen. 10

33 Kommunfullmäktiges övergripande mål Till kommunstyrelsen Kommunens resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatter, generella bidrag och fastighetsavgift (finansiellt mål) Målet är uppnått. Kommunens resultat uppgick till 4,2 procent av skatter, generella bidrag och fastighetsavgift. Även med korrigering av jämförelsestörande poster, utdelning från dotterbolag samt bidrag till citybanan, uppnås fullmäktiges mål (2,2 procent). Kommunens långfristiga låneskuld per invånare får under planperioden inte överstiga kr (finansiellt mål) Målet är uppnått. Den långfristiga låneskulden uppgick till tusen kronor, cirka kronor per invånare. Kommunen ska ha ändamålsenliga och effektiva allmänna kommunikationer som ökar sina marknadsandelar Målet är delvis uppnått. Kommunen har goda kontakter med UL, SJ, SL och LFV Arlanda. Under året har också diskussioner med UL resulterat i en genomgång av trafiken vilket lett till ökad trafik i Östuna/Lagga med bland annat fler tidiga turer samtidigt som turer och linjer utan resande tagits bort. Ägardirektiven för bolagen ska stå i samklang med kommunens inriktning Målet är uppnått. Under 2009 har ägarpolicy för de kommunala bolagen antagits. Policyn stadgar att en helhets- och samsyn ska råda beträffande verksamhetens utförande. Även nytt ägardirektiv för Kommunfastigheter i Knivsta AB antogs under året. Kommunens tekniska verksamheter ska ligga i framkant vad gäller miljö, tillgänglighet, trygghet och säkerhet Målet är delvis uppnått. Kommunen arbetar med framtagande av en energiplan samt VA-strategi. Arbetet med tillgänglighet fortgår med åtgärder utifrån den tillgänglighets inventering som gjorts av allmän platsmark. En prioriterad satsning på gång- och cykelvägar genomförs i kommunen. Kommunen ska tillhandahålla och utveckla e-tjänster som bidrar till utveckling av dialog och demokrati och som förenklar servicen till medborgarna Målet är delvis uppnått. Byte av teknisk lösning för kommunens webbplats har genomförts under året. Arbetet med att kvalitetsgranska informationen inför premiären i mitten av mars 2010 pågår. Den möjliggör integration med andra verksamhetssystem, och därmed framtida e-tjänster. Arbetet med e-tjänster pågår och inbegriper för närvarande ett fyrtiotal olika projekt. Kommunen ska ha ett gott företagsklimat Målet är uppnått. Kommunen har arbetat vidare med stödet till bland annat NyföretagarCentrum Knivsta. Under våren har kommunen också drivit projektet Från Ord till Handling som syftar till att stärka de kvinnliga företagarna (både blivande och verksamma) genom att inkludera dem i kommunens näringslivsarbete. Som ett resultat har ett nätverk med kvinnliga företagare bildats. Kommunen har vid ett flertal tillfällen deltagit i Knivsta Företagarförenings möten för information och dialog. Kommunen skall inte driva verksamheter/bolag som på ett osunt sätt konkurrerar med det privata näringslivet Målet är uppnått. 11

34 Kommunstyrelsen har konkurrensutsatt bl a lokalvård, renhållning, snöröjning och gatuskötsel samt Itdrift. Kommunen ska öka tillgängligheten till bibliotekets verksamhet Målet är uppnått. Biblioteket har ökat öppethållandet med fem timmar per vecka från och med 1 september Till utbildningsnämnden tillika fritidsnämnd Föräldrar ska ges möjlighet att välja förskola och skola Målet är uppnått. Föräldrar väljer fritt förskola och skola. Då flera barn/elever önskar samma plats tillämpas närhetsprincipen. Viss hänsyn tas också till tillgängliga skolskjutsar. Alla elever ska ges möjligheter att lämna årskurs 9 i grundskolan med godkända betyg i alla ämnen (i enlighet med 5:e målet i nya skolplanen) Målet inte uppnått. Nämnden ger alla elever möjlighet att lämna årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen. Som målet är formulerat är målet uppnått. Intressantare är kanske i vilken mån alla elever får godkända betyg i alla ämnen. Här redovisar kommunens skolor de bästa resultaten i länet. 85,3 procent av Knivstaeleverna klarar godkänt i alla ämnen medan motsvarande siffra för näst bästa kommun i länet är 79,3 och i riket 76,2. Skola och socialtjänst ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp Målet inte uppnått. Överenskommelse mellan socialtjänsten och förskola/skola/fritid är tecknad. Praktiskt återstår dock mycket. Initiativ har tagits för att skapa en nämndövergripande ledningsgrupp bemannad med ledande politiker. Detta för att få bättre styrning på samarbetet. Betyg och skriftliga omdömen skall användas i den utsträckning som det statliga regelverket tillåter Målet är uppnått. Samtliga skolor ger skriftliga omdömen i alla ämnen. Prioriterade områden utifrån läroplanerna skall vara utveckling och lärande samt kunskaper, normer och värden, barns och elevers ansvar och inflytande Målet är uppnått. Genom olika aktiviteter och ekonomiska prioriteringar understöds målet. Satsning på matematik, styrning av kvalitetsredovisningarnas ämnesområden är exempel på hur målet prioriteras och understöds. Till socialnämnden Brukarna ska erbjudas valfrihet egen regi eller extern utförare Målet är uppnått. Under 2009 påbörjades processen för upphandling av drift av ett av våra nya äldreboenden, Knivsta kommun har sedan 2008 Kundval i hemtjänsten, 2009 ansökte kommunen om LOV-pengar av Socialstyrelsen för att anpassa kundvalet till den nya LOV-lagen (Lagen om valfrihet inom äldre- och handikappomsorgen) pengar är beviljade och arbetet pågår för fullt. Socialtjänst och skola ska samverka och arbeta förebyggande så att familjer, barn och ungdomar som behöver stöd ska få tidig hjälp 12

35 Målet inte uppnått. Överenskommelse mellan socialtjänsten och förskola/skola/fritid är tecknad. Praktiskt återstår dock mycket. Initiativ har tagits för att skapa en nämndövergripande ledningsgrupp bemannad med ledande politiker. Detta för att få bättre styrning på samarbetet. Verksamheten ska utgå från ett brukarperspektiv så att alla medborgare ges förutsättningar för ett självständigt liv med god livskvalitet Målet är delvis uppnått. Verksamheterna ska arbeta utifrån ett individperspektiv inom alla verksamhetsområden. Det är ett ständigt pågående arbete att diskutera förhållningssätt och att utveckla metoder. Utifrån nationella jämförelser behöver den individuella planeringen och de sociala aktiviteterna förbättras när det gäller äldreomsorg. Generellt behöver uppdraget som kontaktman uppdateras. Arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra vården ska fortsätta Målet är uppnått. Inom socialnämndens verksamhetsområde pågår ett ständigt arbete med att utveckla och kvalitetssäkra vården genom granskningar, tillsyn och egenkontroller. Under 2009 har förvaltningen arbetat tillsammans med verksamhetscontroller med att ta fram ett system för kvalitetsledning. Till bygg- och miljönämnden Hänsyn till miljö och särskilt klimatpåverkan skall ges ökad tyngd i kommunens planarbete Målet är delvis uppnått. Arbetet fortgår. Ett tätt samarbete inom förvaltningen skapar samsyn och säkerställer att väsentliga miljöaspekter integreras vid framtagandet av detaljplaner och detaljplaneprogram. Arbetet med att ytterligare integrera energiaspekter i detaljplaneringen har påbörjats. Kommunens miljötillsynsarbete ska präglas av ett rådgivande och förebyggande förhållningssätt och följas upp under planperioden Målet är uppnått. I myndighetsutövningen ingår det att informera verksamheterna och ge vägledning för det fortsatta arbetet. Nämnden har antagit en VA-policy för att underlätta och ange riktlinjer för anläggning av VA. Förebyggande tillsyn bedrivs inom alla delar av miljötillsynsarbetet. Nybyggnation på landsbygden skall underlättas Målet är delvis uppnått. Under 2009 påbörjade Upplandsmuseet i samarbete med länets kommuner ett projekt med att ta fram en handledning med råd och stöd inför byggandet på landsbygden. Arbetet kommer att fortsätta under

36 Ekonomisk analys Årets resultat För kommunen är årets resultat 26,3 miljoner kronor. I den reviderade budgeten som antogs i april 2009 uppgick resultatet till 5,2 miljoner kronor. Kommunens resultat innehåller två större jämförelsestörande poster, dels utdelning från dotterbolag, 39,0 miljoner kronor, samt dels kostnadsföring av kommunens bidrag till Citybanan, 26,5 miljoner kronor. Bidraget till citybanan kommer att betalas under åren 2013 till 2017 men kostnadsfördes i sin helhet Det år beslutet om bidraget antogs. Resultat före extraordinära intäkter och kostnader Intäkter Under 2009 har verksamhetens intäkter ökat med 12,2 procent, cirka 11,5 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter uppgår till 105,8 miljoner kronor och täcker nästan 15 procent av kommunens verksamhetskostnader exklusive bidraget till Citybanan. Detta är något högre än förgående år. Intäkterna för den taxefinansierade verksamheten, avgifter för renhållning, cirka 11 procent av verksamhetens intäkter vilket motsvarar 11,6 miljoner kronor. Resterande 94,2 miljoner kronor utgör skattefinansierad verksamhet främst statsbidrag, övriga bidrag samt avgifter för förskola och äldreomsorg. Verksamhetens intäkter % 1% 4% 21% Statsbidrag 8% Övriga bidrag Förskoleavgifter 9% Äldreomsorgsavgifter Renhållningsavgifter 11% 20% Övriga avgifter Hyresintäkter 3% 18% Försäljning av verksamhet Reavinst vid försäljning av fastigheter Övrigt Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har totalt ökat med 7,8 procent. Detta om hänsyn tas till den jämförelsestörande kostnaden som Citybanan utgör. Kommunens lönekostnader har ökat med 8,3 procent medan den totala personalkostnaden bara ökat med 3,6 procent. Orsaken till detta är att under 2009 bestämdes att avtalsgruppförsäkring och 14

37 avgiftsbefrielseförsäkring som ingår i avtalsförsäkringarna reducerades till fullo. Detta medförde en besparing för kommunen på cirka 4 miljoner kronor. En stor ökning har skett avseende kostnader för köpta tjänster, nästan 24 miljoner kronor eller 12,0 procent. Största anledning till den ökade kostnaden är att räddtjänsten från och med 2009 köps från Brandkåren Attunda. Dessutom har det varit en stor ökning av antalet barn inom enskilda förskolor. Verksamhetens kostnader % 11% Personalkostnader Inhyrd personal 1% 44% 1% Pensionskostnader Köpta tjänster Försörjningsstöd Övriga bidrag 30% 0% 2% Fastighetskostnader Övriga kostnader Finansiella intäkter och kostnader Kommunens positiva finansnetto förklaras främst av reverser gentemot Kommunfastigheter i Knivsta AB. Intäkten på reverserna uppgår till 20,3 miljoner kronor. Utdelning på 39 miljoner kronor från Alsike Fastighets AB var den största anledningen till ett förbättrat finansnetto. Finansnetto Låneskuld Kommunens låneskuld har ökat de senaste två åren. Under 2009 finansierades köpet av vindkraftverket till sin helhet med lånade pengar. I ägardirektiv för de kommunala bolagen står det att bolagens finansiering ska ske genom kommunens försorg. 15

38 Låneskuld Investeringar Investeringsvolymen i kommunen har ökat kraftigt då två stora investeringar gjorts under året. Dels har kommunen investerat i ett vindkraftverk till en kostnad av 35,5 miljoner kronor och dels har mark köpts från Alsike Fasighets AB, 12,7 miljoner kronor. Nettoinvesteringar Ställda panter och ansvarsförbindelser Den största posten inom ansvarsförbindelser är kommunens pensionsåtagande som redovisas enligt blandmodellen. Inklusive löneskatt uppgår åtagandet till 138,2 miljoner kronor. En minskning med 2,3 procent. Knivsta kommun har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Knivsta kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,25 procent. Totalt belopp för Kommuninvest uppgår till tusen kronor. Soliditet Kommunens soliditet har förstärkts ytterligare under I redovisning av preliminära siffror för 2009 har Knivsta kommun förbättrat sin placering till en trettonde plats i Sverige gällande soliditet inklusive pensionsförpliktelse. Mediankommunen i Sverige har en soliditet på 3 procent. 16

39 Soliditet inkl pensionsförpliktelse 60% 58,8% 58,5% 58,7% 59,8% 58,5% 50% 40% 30% 34,6% 32,7% 39,8% 40,9% 41,5% 20% 10% 0% Soliditet Soliditet inkl pensionsförpliktelse Känslighetsanalys Ett stort antal faktorer styr kommunens ekonomiska utveckling. Beroendet av omvärlden kan beskrivas genom upprättandet av en känslighetsanalys. Känslighetsanalys Mkr Utdebitering, förändring med 1 kr +/- 27,0 Befolkningsförändring med 100 personer +/- 4,0 Statsbidrag förändring med 1 % +/- 0,5 Försörjningsstöd, förändring med 10 % +/- 0,7 Löneökning med 1 % + 3,3 Prisökning med 1 % + 4,0 God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges finansiella mål om att resultatet ska uppgå till minst två procent av skatter och generella bidrag har uppnåtts under Detta gäller även om hänsyn tas till jämförelsestörande poster som utdelning och kostnadsföring av bidraget till citybanan. Trots besvärliga ekonomiska tider har Knivsta kommun en långsiktigt hållbar ekonomi. Mål & budget 2010 med planeringsramar uppvisar positivt resultat. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen är viktig för att få en helhetsbild av Knivsta kommuns totala åtagande. Årets resultat och eget kapital Jämförelsestörande är kommunens kostnadsföring av bidraget till Citybanan, 26,5 miljoner kronor. Med hänsyn till detta uppvisar kommunkoncernen en stabil resultatutveckling. 17

40 Resultatutveckling sammanställd redovisning Eget kapital sammanställd redovisning Investeringar Fortsatt stor investeringsvolym inom kommunkoncernen. Förutom kommunens investeringar i vindkraftverk och markinköp är Kommunfastigheter i Knivsta AB är den stora investeraren i kommun koncernen. Uppförandet av nytt äldreboende som ska stå klart i slutet av 2010 påverkar investeringsvolymen redan under Nettoinvesteringar sammanställd redovisning

41 Låneskuld samt finansnetto Kommunkoncernens låneskuld ökar då investeringsvolymen inte kan självfinansieras. All upplåning i koncernen sker i kommunens regi och bolagens likviditetsbehov hanteras inom det samordnade koncernkontosystemet. Låneskuld sammanställd redovisning Tack vare lägre räntor på finansmarknaden slår inte den ökade låneskulden igenom fullt ut i ett ökat finansiellt underskott. Finansnetto sammanställd redovisning Soliditet Kommun koncernens soliditet bedöms som god. Detta även när kommunens ansvarsförbindelse gällande pensionsförpliktelser räknas in. Soliditet inkl pensionsförpliktelse sammanställd redovisning 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 48,4% 47,7% 45,9% 45,9% 28,2% 27,2% 27,5% 28,2% 42,6% 26,4% Soliditet Soliditet inkl pensionsförpliktelse 19

42 RESULTATRÄKNING Belopp i tusen kronor Sammanställd Kommunen redovisning Reviderad budget 2009 Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Bidrag Citybanan Avskrivningar Verksamhetsresultat Skatteintäkter Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Utdelning från dotterbolag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter skatteintäkter och finansnetto Skatt Extraordinära poster Årets resultat

43 FINANSIERINGSANALYS Belopp i tusen kronor Kommunen Sammanställd redovisning DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not Verksamhetens intäkter Justering ej rörelsekapitalpåverkande intäkter Verksamhetens kostnader Justering för poster som inte ingår i kassaflödet m.m Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag samt inkomstoch kostnadsutjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Verksamhetsnetto INVESTERINGAR Inköp av immateriella tillgångar Inköp av materiella tillgångar 9, Inköp av finansiella tillgångar Förändring exploateringsfastigheter Försäljning av immateriella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar 9, Försäljning av finansiella tillgångar Justering för investeringar ej rörelsekapitalpåverkande Investeringsnetto FINANSIERING Ökning(-)/minskning(+) långfristiga fordringar Ökning långfristiga skulder Finansieringsnetto Justering för rörelsekapitalpåverkande förändring Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder Ökning(-)/minskning(+) pågående arbeten för annans räkning Summa Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

44 BALANSRÄKNING Belopp i tusen kronor Kommunen Sammanställd redovisning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark och byggnader Maskiner och inventarier Summa materiella tillgångar Finansiella tillgångar Aktier och bostadsrätter Långfristig fordran Summa finansiella tillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Pågående arbete för annans räkning Kortfristiga fordringar Kassa, bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar pensioner Avsättningar Alsike Fastighets AB Avsättning uppskjuten skatt Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

45 NOTER Belopp i tusen kronor Sammanställd Kommunen redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Statsbidrag Övriga bidrag Förskoleavgifter Äldreomsorgsavgifter Renhållningsavgifter Övriga avgifter Hyresintäkter Försäljning av tjänster och verksamhet Reavinst vid försäljning av fastigheter Nettoomsättning Alsike Övrigt Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader Inhyrd personal Pensionskostnader Köpta tjänster Försörjningsstöd Övriga bidrag Fastighetskostnader Övriga kostnader Summa Not 3 Avskrivningar Immateriella tillgångar Fastigheter och anläggningar Inventarier Summa Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt Skatteavräkning Summa Not 5 Generella statsbidrag samt inkomst- och kostnadsutjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Lss-utjämning Regleringsbidrag/-avgift Kommunal fastighetsavgift Summa Not 6 Finansiella intäkter Utdelning aktier o andelar Ränteintäkter Ränta lån Kommunfastigheter i Knivsta AB Räntebidrag Övriga finansiella intäkter Summa

46 Sammanställd Kommunen redovisning Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader Not 8 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Ingående balans Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangering Årets avskrivningar Summa Not 9 Mark och byggnader Markreserv Verksamhetsfastigheter Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Pågående ny-, till- och ombyggnad Summa Ingående balans Årets anskaffningar Kostnadsfört 2009, pågående Försäljning, utrangering under året Årets avskrivningar Omklassificering från omsättningstillgång Summa Not 10 Maskiner och inventarier Maskiner och inventarier Fordon ADB-utrustning Konst Pågående investeringar Summa Ingående balans Årets anskaffningar Kostnadsfört 2009, pågående Försäljning, utrangering under året Årets avskrivningar Summa Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Bostadsrätter Långfristig fordran Kommunfastigheter i Knivsta AB Deposition Bergen Energi Uppskjuten skattefordran Fordran jämkningsmoms Kommunfastigheter i Knivsta AB Summa

47 Sammanställd Kommunen redovisning Aktier Knivstabostäder AB Kommunfastigheter i Knivsta AB Roslagsvatten AB Upplands Lokaltrafik AB HBV Kommuninvest Energikontoret i Mälardalen AB Brandkåren Attunda Summa Not 12 Fordringar Avgifter Övriga kundfordringar Mervärdesskatt Kommunfastigheter i Knivsta AB Knivsta Waldorfförskolas byggnadsstiftelse Skattefordran Avräkningskonto HSB Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Övrigt Summa Not 13 Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa Not 14 Pensionsskuld Pensioner intjänade efter Löneskatt Summa Not 15 Långfristig skuld Swedbank Nordea Kommuninvest Bidrag Citybanan Summa Not 16 Kortfristiga skulder Upplupna löner Fastighetsskatt Arbetsgivaravgift och källskatt Semesterlöneskuld Leverantörsskulder Skatteskuld Upplupen pensionskostnad individuell del Upplupen löneskatt Upplupna kostnader och förbetalda intäkter Skuld koncernvalutakonto Övrigt Summa

48 Sammanställd Kommunen redovisning Not 17 Ställda panter och ansvarsförbindelser Ställda panter Fastighetsinteckningar Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Löneskatt på pensionsförpliktelser Borgen Roslagsvatten Borgen Knivstavatten Borgen Fastigo 35 Summa Knivsta kommun har i februari 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Knivsta kommun hade vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,25 procent. Totalt belopp för Kommuninvest uppgår till tusen kronor. 26

49 INVESTERINGSREDOVISNING KOMMUNEN Belopp i tusen kronor Anskaffningsvärde Budget 2009 Kommentarer KOMMUNSTYRELSEN Gemensam administration Möbler och arkiv 400 Telefonilösning 400 Programvaror administration tkr överförs till år 2010 Kommunövergripande it-investeringar E-handel, ekonomi 300 Externa webben, information Fastigheter Renovering flyktingboende Bostadsrätt 475 Utköp bostadsrätt, Högåsvägen 750 Måltidsverksamhet Köksutrustning mm Kommunalteknik Gator och vägar, trafikövervakning Utbyggnad Mejselgatan/del av Hyvelgatan Pendlarparkering Ar/Statoil Pendlarparkering rinken och norr bommar Pendlarparkering landsbygd Åtgärder m.a.p. tillgänglighetsanalysen Gång- och cykelvägar tätorter Utbyte gatubelysningsarmatur.m.m Åtgärder Knivstainfarten 500 Vindkraftprojekt KF Ospecificerade investeringar Park och natur Knivsta årum 390 Ospecificerade investeringar Alsike Ekeby 1: KF Räddningstjäst Kommunikationsmast Bostadsanpassning Avfallsverksamhet Databasservrar och programvaror 150 Investering återvinningscentralen mm KS tkr Bibliotek RFID utrustning 200 Självbetjäningsapparat 200 SOCIALNÄMND IT-investeringar KS tkr Ospecificerat centralt vård och omsorg 300 Ospecificerat daglig verksamhet 50 27

50 Belopp i tusen kronor Anskaffningsvärde Budget 2009 Kommentarer UTBILDNINGSNÄMND Förskola/Grundskola Ospecificerat fsk/skola Genomförande IT-plan tkr överförs till år 2010 Alsike skola 2, inventarier, utemiljö, Av-utru 350 Lagga skola, Myrstacken mfl, inventarier material Långhundra skola, Trollskogen mfl, inventarier 50 Alsike skola 1, Verktygslådan inventarier, utrustning 350 Sjögrenska gymnasiet, inventarier Tallbackens fsk/tärnans fsk 75 Thunmanskolan inventarier tkr överförs till år 2010 Ängby förskola/skola inventarier, utemiljö V:a Ängby fsk/citronen/skutan/kölängen Fritid Utrustning material skateboard 600 Skol IP Alsike Minigolfbanor mannaplan Ängby 1:1 50 Ungdomsverksamhet Ny mötesplats för ungdomar, utrustning/inredning 200 Kultur Reinvestering i nya prova-på-instrument BYGG- OCH MILJÖNÄMND Stadsbyggnad kartfunktion 100 Stadsbyggnad ospecificerat 100 Miljö 50 SAMTLIGA NÄMNDER Ospecificerat TOTALT