RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 105 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Åttonde rapporten om situationen för genomförandet och programmen för genomförande (i enlighet med artikel 17) av rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse {SWD(2016) 45 final} SV SV

2 Åttonde rapporten om situationen för genomförandet och programmen för genomförande (i enlighet med artikel 17) av rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 1. Bakgrund Samlad bedömning av efterlevnad Ledningsnät och individuella eller andra lämpliga system (artikel 3) Sekundär eller biologisk rening (artikel 4) Mer långtgående eller tertiär rening och känsliga områden (artikel 5) Stora städer/stora förorenare Trender när det gäller efterlevnad Information om efterlevnaden på regional nivå Återstående utmaningar Åtgärder för att främja efterlevnaden Finansieringsprogram Program för genomförande (artikel 17) Förbättring av hanteringen och förmedlingen av uppgifter Efterlevnad av lagstiftningen Skapande av arbetstillfällen och tillväxt genom investeringar i infrastruktur för vattentjänster Innovation: en viktig faktor för att stödja resurseffektiviteten och tillväxten Slutsatser

3 1. Bakgrund Utsläpp av orenat avloppsvatten från EU:s 500 miljoner invånare är en betydande källa till föroreningar som påverkar kvaliteten på sötvatten 1 och marina vatten 2. Utsläppen utgör en risk för människors hälsa såväl som för den biologiska mångfalden. Genom direktivet om behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse 3 fastställs minimikrav för insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Detta direktiv är ett av de viktigaste politiska instrumenten inom EU:s regelverk för vattenhantering. Genomförandet av avloppsdirektivet har sedan det antogs 1991 i synnerhet medfört en betydande utsläppsminskning 4 när det gäller allvarliga föroreningar som organisk belastning och näringsämnen, vilka är de främsta orsakerna bakom övergödning av vatten. Genomförandet är emellertid långt ifrån slutfört. Några av de medlemsstater som gick med i EU 2004 eller senare uppvisar fortfarande stora brister i efterlevnaden. Genomförandet är komplicerat på grund av de finansiella och planeringsmässiga aspekterna i samband med utbyggnaden av en infrastruktur för avloppsrening. För att möta dessa utmaningar har EU avsatt ett betydande belopp av de tillgängliga medlen i EU:s sammanhållningsfonder (17,8 miljarder euro under programperioden för , som fortfarande kan komma att ändras). Investeringar i infrastruktur leder, både direkt och indirekt, till ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning, och bidrar därför till en av de viktigaste prioriteringarna för den nuvarande kommissionen, nämligen att skapa fler arbetstillfällen, främja tillväxten och öka investeringarna 5. I denna rapport sammanställs för första gången uppgifter som har lämnats in av medlemsstaterna om insamling och rening av avfallsvatten från tätbebyggelse 6 med uppgifter från genomförandeprogrammen 7. Detta ger en tydlig överblick över bristerna i efterlevnad, vilka åtgärder som medlemsstaterna planerar att vidta för att avhjälpa bristerna, beräknade investeringsbehov och tidsplaner. Fortsatta ansträngningar för att förbättra och bibehålla efterlevnaden av avloppsdirektivet är nödvändiga, vilket även bekräftas av sjunde miljöhandlingsprogrammet 8, där det fastställs att effekterna av belastningar på vatten i övergångszoner, kustvatten och sötvatten måste minska avsevärt fram till 2020 i linje med kraven i vattendirektivet för att skydda, bevara och förstärka EU:s naturkapital. Sanitetstjänster av hög kvalitet är också en viktig fråga för EU:s invånare, vilket avspeglas i EU:s medborgarinitiativ Right2Water. Kommissionen erkände detta initiativ 9 och har åtagit sig att vidta åtgärder för att bemöta problemen. Åtgärderna omfattar bland annat förstärkt 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, nedan kallat vattendirektivet. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi). 3 Rådets direktiv 91/271/EEG om behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, nedan kallat avloppsdirektivet Politiska riktlinjer för nästa kommission: 6 Artikel 15 i avloppsdirektivet. 7 Artikel 17 i avloppsdirektivet. 8 Beslut nr 1386/2013/EU, punkt COM(2014) 177 final. 3

4 genomförande, större öppenhet vid hantering av vatteninformation och en mer strukturerad dialog mellan de olika intressenterna Samlad bedömning av efterlevnad Bedömningen av efterlevnad utförs på grundval av den metod för utvärdering av uppgifter som finns tillgänglig i Europeiska miljöbyråns Reportnet 11. Alla EU:s 28 medlemsstater har lämnat in uppgifter inom ramen för denna rapportering. Uppgifterna härrör huvudsakligen från 2012 och i exceptionella och motiverade fall från 2011 (CY, HU och LT). Uppgifter från 25 av medlemsstaterna bedömdes. De uppgifter som rapporterades av IT och PL var av bristfällig kvalitet. HR hade inte några krav på efterlevnad Den åttonde genomföranderapporten omfattar fler än städer (nedan kallade tätorter) med över invånare, vilka tillsammans genererar föroreningar motsvarande 495 miljoner personekvivalenter (pe) 12. Jämfört med den föregående rapporten har en minskning på cirka 100 miljoner pe konstaterats, huvudsakligen på grund av nya beräkningar av tätorternas storlek utifrån nya uppgifter från folkräkning, turism och industri i CZ, ES, HU och RO, och på grund av att befolkningsuppgifter från IT och PL inte har tagits med. Nästan städer (86 % av EU:s föroreningsbelastning) ligger i de 15 medlemsstater som utgjorde EU fram till De återstående ligger i de 13 medlemsstater som gick med i EU 2004, 2007 och Många av tätorterna i flera av de senare medlemsstaterna (BG, CY, LV, HU, RO, SI och SK) hade tidsfrister som skulle uppfyllas efter 2011/2012, och de har därför inte blivit bedömda i denna rapport. Efterlevnaden för EU-15 har i allmänhet visat sig vara mycket hög. När det gäller enskilda medlemsstater är en efterlevnad på % vanlig. Resultaten är mycket lägre i EU-13, särskilt i känsliga områden. Betydande framsteg har emellertid konstaterats sedan den senaste rapporten (SWD (2013) 298 final). De övergripande resultaten för EU-28 är likväl fortfarande mycket höga på grund av en förhållandevis låg årlig föroreningsbelastning i EU-13 (14 %). Införande av en ny strategi: brister i efterlevnad För att få en bredare överblick över situationen i medlemsstaterna när det gäller målet att samla in och rena avloppsvattnet omfattar denna rapport för första gången en bedömning av bristerna i fråga om den verkliga mängd av avloppsvatten som samlas in via avloppssystem Se 12 Termen personekvivalent, eller pe, används i avloppsdirektivet och omfattar de organiska föroreningar som genereras av invånarna i en by eller stad samt andra källor såsom icke-bofast befolkning och livsmedelsindustrier. 13 Termerna EU-13, EU-15 och EU-28, som har en tydlig betydelse på EU-nivå, kommer att användas i den åttonde rapporten, även om de, när det gäller siffrorna för genomförandet, omfattar 11, 14 respektive 25 medlemsstater eftersom uppgifterna från HR, IT och PL inte har behandlats. 4

5 och renas på korrekt sätt. Denna strategi kompletterar den officiella bedömning av efterlevnaden som används för att bedöma efterlevnaden av de rättsliga skyldigheter som följer av avloppsdirektivet. Metoderna och resultaten presenteras i bilagan 14 och kan sammanfattas på följande sätt 15 : Även om det återstår mycket arbete för att säkerställa en fullständig efterlevnad av avloppsdirektivet har betydande framsteg gjorts. Den allra största delen av Europas avloppsvatten från tätbebyggelse renas innan det släpps ut i miljön. För att uppnå fullständig efterlevnad måste följande åtgärder vidtas för att komma till rätta med de befintliga bristerna: 11 miljoner pe (2 %) måste samlas in via ledningsnät och renas eller tas om hand av individuella system eller andra lämpliga system. 48 miljoner pe (9 %) av det avloppsvatten från tätbebyggelse som redan samlas in via ledningsnät måste undergå en sekundär rening. 39 miljoner pe (12 %) av det avloppsvatten från tätbebyggelse som redan samlas in via ledningsnät måste undergå en mer långtgående rening. 2.1 Ledningsnät och individuella eller andra lämpliga system (artikel 3) De flesta av medlemsstaterna samlar in en betydande andel av sitt avloppsvatten, och den genomsnittliga efterlevnaden är 98 % (en ökning från 94 % i den föregående rapporten). Tjugo av medlemsstaterna uppnår en efterlevnad på 100 %. Alla medlemsstater har antingen bibehållit eller förbättrat sina tidigare resultat, förutom BG. Endast två av medlemsstaterna uppvisade fortfarande en efterlevnad på under 60 % (BG och SI). Det finns fortfarande länder där avloppsvatten endast samlas in i begränsad omfattning, och där individuella eller andra lämpliga system (IAS) 16 utgör en relativt stor andel (över 20 %). Detta gäller EL, HU, LV, LT, och SK. 2.2 Sekundär eller biologisk rening (artikel 4) Inom EU genomgick 92 % av avloppsvattnet sekundär rening i enlighet med bestämmelserna i avloppsdirektivet, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med föregående rapport. Sexton av medlemsstaterna uppnådde en efterlevnad på %, ytterligare fem uppnådde en nivå på % (CY, CZ, ES, FR och PT), och tre (BG, MT, SI) uppvisade lägre nivåer. Även om efterlevnaden bland medlemsstaterna i EU-13 fortfarande ligger efter, med en genomsnittlig nivå på 68 %, har läget förbättrats avsevärt jämfört med den föregående rapporten, där endast 39 % av avloppsvattnet genomgick en lämplig sekundär rening. 2.3 Mer långtgående eller tertiär rening och känsliga områden (artikel 5) Nästan 75 % av EU:s territorium betecknas nu som känsligt område. Femton av medlemsstaterna betecknar hela sitt territorium som ett känsligt område, medan tretton medlemsstater endast har identifierat vissa vattenförekomster som känsliga. HU och SI har i framtiden åtagit sig att genomföra en mer långtgående rening i de delar av deras territorium 14 Se bilagan. 15 PL och HR ingår inte i beräkningen, och IT ingår endast delvis. Procentsatserna baseras på den belastning som genereras räknat i pe, med beaktande av de tidsfrister som har löpt ut och de som inte har löpt ut. 16 Individuella system eller andra lämpliga system som uppnår samma grad av miljöskydd som ledningsnät. 5

6 som ligger inom floden Donaus avrinningsområde och som inte omfattades av sådana skyldigheter enligt ländernas anslutningsfördrag. Uppgifter om de känsliga områdena finns tillgängliga i Europeiska miljöbyråns datatjänst 17. Den genomsnittliga efterlevnaden är 88 %, vilket är en betydande förbättring på 11 procentenheter jämfört med föregående rapport. På grund av förseningar i genomförandet av mer långtgående rening i medlemsstaterna inom EU-13 visar emellertid dessa stater en genomsnittlig efterlevnad på 32 %. Totalt sett låg nio av medlemsstaterna på nivåer under 50 %, och ytterligare fyra medlemsstater uppnådde nivåer på %. På den positiva sidan uppvisade tolv länder en efterlevnad på %. Svårigheterna med att nå en fullständig efterlevnad beror bland annat på de stora investeringsbehoven, avsaknaden av nödvändiga medel samt det långa och invecklade förfarandet vid skapandet av ny infrastruktur och förbättring av den befintliga. Figur 1: Efterlevnad i EU-28, EU-15 och EU-13 av artiklarna 3 (insamling), 4 (sekundär rening) och 5 (mer långtgående rening) i avloppsdirektivet. De angivna medelvärdena är viktade i förhållande till den föroreningsbelastning som genereras av de enskilda medlemsstaterna

7 Article 3 Article 4 Article Kroatien Italien Polen Malta Lettland Bulgarien Irland Rumänien Slovenien Spanien Luxemburg Slovakien Tjeckiska Ungern Portugal Belgien Estland Figur 2: Efterlevnad per medlemsstat av artiklarna 3 (insamling), 4 (sekundär rening) och 5 (mer långtgående rening) i avloppsdirektivet. Medlemsstaterna är ordnade från de som uppvisar lägst efterlevnad av artikel 5 och sedan i stigande ordning när det gäller efterlevnaden. I LV var efterlevnaden av artikel 5 lika med 0 %, eftersom LV rapporterade att inget av reningsverken genomförde mer långtgående rening, även om resultaten för N och P uppfyllde kraven i avloppsdirektivet. Efterlevnaden kan vara lägre för artikel 4 jämfört med artikel 5, eftersom artikel 5 endast omfattar känsliga områden. Efterlevnaden i RO har beräknats utifrån andelen total belastning som uppfyller kraven i artiklarna 3, 4 respektive 5 i enlighet med kraven i anslutningsfördraget, i stället för på grundval av andelen belastning från tätorter som uppfyller kraven fullständigt (uppgifter om förteckningen över tätorter som uppfyller de krav för efterlevnad som anges i anslutningsfördraget fanns inte tillgängliga). Sverige Förenade Litauen Frankrike Danmark Cypern Grekland Österrike Finland Tyskland Nederländerna 7

8 2.4 Stora städer/stora förorenare Denna rapport omfattar 463 stora städer (> invånare). Detta är en minskning på över 100 städer jämfört med föregående rapport, vilket främst beror på att uppgifter från Italien och Polen inte har tagits med. Föroreningsbelastningen som produceras av stora städer utgör 46 % av den totala generade belastningen. Ungefär 89 % av denna belastning genomgår en rening som är mer långtgående än vad som krävs enligt avloppsdirektivet. Andelen av belastningen som inte samlas in eller samlas in utan att renas har minskat från 5 % till 2,2 % sedan den föregående rapporten. Efterlevnaden varierar emellertid stort mellan de stora städerna. Exempelvis kan endast 14 av de 28 huvudstäderna 18 i EU anses ha uppfyllt kraven fullt ut 2011/2012, vilket ändå är tre huvudstäder fler än vid tidpunkten för föregående rapport. 2.5 Trender när det gäller efterlevnad Efterlevnaden uppvisar en positiv trend genom åren, med undantag av en minskning mellan åren 2005/2006 och 2007/2008 på grund av att vissa länder med sämre resultat inte redovisade några uppgifter 2005/2006. De långsiktiga trenderna bör betraktas med försiktighet, eftersom de redovisade uppgifterna av olika skäl inte alltid har omfattat samma medlemsstater/tätorter, till exempel undermåliga it-system vid den första rapporteringen, olika tidsfrister på EU-13-nivå under övergångsperioder eller bristande rapportering av vissa medlemsstater. Denna rapport omfattar uppgifter från CY, EE, LV, HU, SI, SK och RO eftersom nya tidsfrister har löpt ut, vilket medför nya krav på efterlevnad. Å andra sidan kunde uppgifterna från IT, PL, HR inte tas med i beräkningen av resultaten för hela EU. Historisk utveckling av efterlevnaden Direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse EU Efterlevnad % Insamling EU-15 Sekundär rening EU-15 Mer långtgående rening EU-15 Insamling EU-13 Sekundär rening EU-13 Mer långtgående rening EU-13 EU :a rapporteringen 1998 (11 MS) 3:e rapporteringen 1999/2000 (15 MS) 4:e rapporteringen 2001/2002 (15 MS) 5:e rapporteringen 2005/2006 (11 MS) 6:e rapporteringen 2007/2008 (14 EU-15, 5 EU-13) Rapportering referensår länder som ingår i beräkningen 7:e rapporteringen 2009/2010 (15 EU-15, 11 EU-13) Nuvarande rapportering 2011/2012 (14 EU-15, 11 EU-13) 18 Gäller ej Zagreb (som fortfarande inte har några efterlevnadskrav) och Warszawa (som inte kunde bedömas). 8

9 Figur 3: Utvecklingen av efterlevnaden sedan referensåret 1998 (baserat på de uppgifter som funnits tillgängliga). 2.6 Information om efterlevnaden på regional nivå Till denna rapport har kommissionen för första gången bearbetat och tagit med resultat på regional nivå. Detta gör det möjligt att ge en mer korrekt och nyanserad överblick av genomförandet inom de olika medlemsstaterna i de fall där övergripande siffror inte alltid är användbara. Medlemsstater med hög efterlevnad på nationell nivå visar i regel en liknande trend för de olika regionerna. En lägre efterlevnad på nationell nivå beror emellertid ofta på ett sämre resultat i vissa regioner (t.ex. i BG, SI, PT, ES, IE). Regionerna har klassificerats som landsbygd, stadsbebyggelse eller blandad bebyggelse utifrån befolkningens fördelning i övervägande små tätorter, övervägande stora tätorter eller i en jämn fördelning mellan båda. Andelen regioner med hög efterlevnad ( %) av artiklarna 3, 4 och 5 (i tillämpliga fall) visar att regionerna med stadsbebyggelse uppnår bättre resultat, tätt följda av regionerna med blandad bebyggelse. Regionerna med landsbygd uppvisar en sämre efterlevnad. Detta kan förklaras med den senare tidsfristen för efterlevnad för de mindre tätorterna. Figur 4: Andelen regioner (landsbygd, stadsbebyggelse eller blandad bebyggelse) som uppnår en efterlevnad på mellan 90 och 100 % av artiklarna 3, 4 och Återstående utmaningar Trots att efterlevnaden av avloppsdirektivet har förbättrats återstår flera utmaningar: 9

10 Alla medlemsstater måste redovisa fullständiga uppgifter inom utsatt tid för att göra resultaten mer tillförlitliga. Utvecklingen av strukturerade ramar för information och genomförande (structured implementation and information frameworks, SIIF) kan bidra till en mer effektiv och enhetlig redovisning av den information som krävs enligt avloppsdirektivet. Vissa av medlemsstaterna i EU-13 uppfyller fortfarande inte de nuvarande kraven för efterlevnad, särskilt när det gäller rening av avloppsvatten och i synnerhet den mer långtgående reningen. Medlemsstater i EU-13 vars tidsfrister inte har löpt ut måste säkerställa att rätt åtgärder vidtas för att uppfylla kraven för efterlevnad före övergångsperiodernas slutdatum. Prioriteringarna för infrastrukturen måste planeras noggrant, och nödvändiga investeringar måste säkras. Den låga efterlevnaden i vissa medlemsstater och regioner inom EU-15, där tidsfristerna för efterlevnad löpte ut för flera år sedan, innebär att även förbättringen hos dessa måste prioriteras. Efterlevnaden i storstäderna har förbättrats, men flera av de städer som släpper ut avloppsvatten i känsliga områden uppfyller fortfarande inte kraven för mer långtgående rening. Detta är särskilt allvarligt med tanke på det tryck de utövar på vattenmiljön. 3. Åtgärder för att främja efterlevnaden Ett antal åtgärder har vidtagits för att hjälpa medlemsstaterna att uppnå målen i avloppsdirektivet, bland annat bilaterala dialoger, utveckling av program för genomförande, säkring av investeringar för infrastrukturen genom EU:s struktur- och investeringsfonder samt en förbättring av hanteringen och förmedlingen av uppgifter om genomförandet. I de fall där efterlevnaden är bristfällig kommer kommissionen att inleda formella åtgärder för brott mot EU-lagstiftningen. 3.1 Finansieringsprogram En utbyggnad av infrastrukturen för insamling och rening av avloppsvatten kräver stora investeringar, och EU erbjuder finansieringsmöjligheter genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Under de föregående programperioderna har dessa fonder spelat en avgörande roll för medlemsstaternas investeringar i syfte att uppfylla bestämmelserna i avloppsdirektivet. För programperioden har hittills cirka 17,8 miljarder euro från sammanhållningsfonderna avsatts till sådan infrastruktur i 22 av medlemsstaterna. Förhandlingarna om de operativa programmen för perioden är för närvarande i slutskedet. För denna period måste vissa förhandsvillkor vara uppfyllda, bland annat införandet av en prispolitik för vatten vid investeringar i vattentjänster. Denna mekanism skapar lämpliga incitament till en effektiv användning av vattenresurserna och gör att de olika verksamheterna inom vattenanvändningen bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster i en utsträckning som fastställs i de förvaltningsplaner för avrinningsområden som har utarbetats enligt vattendirektivet. Den säkerställer även att investeringarna görs inom ett strategiskt ramverk och att finansieringen bidrar till genomförandet av EU:s miljölagstiftning. 10

11 3.2 Program för genomförande (artikel 17) År 2014 redovisade medlemsstaterna uppgifter om sina program för genomförande i enlighet med artikel 17 i avloppsdirektivet 19. Uppföljningen av denna artikel har återaktiverats av strategin Water Blueprint 20 som en åtgärd för att förbättra efterlevnaden. Genom att kombinera uppgifter om efterlevnaden med information om planerade och pågående genomförandeprogram blir det möjligt att bedöma huruvida de avsedda åtgärderna kommer att vara tillräckliga för att uppnå kraven inom en rimlig tidsram och med rätt prioriteringar. Genomförandeprogrammen innehåller även värdefull information om den finansiella planeringen och vilka resurser som behövs. Medlemsstaterna 21 rapporterade om projekt 22 rörande infrastruktur för insamling och rening av avloppsvatten, såväl som individuella eller andra lämpliga system, som ska utföras mellan 2014 och Huvuddelen av de rapporterade projekten kommer att vara slutförda De flesta av projekten (70 %) syftar till att minska eller eliminera den bristande efterlevnaden av redan tillämpliga krav, medan en mindre andel (30 %) ska bidra till att säkerställa att kraven efterlevs när de återstående tidsfristerna löper ut. En andel på 37 % av projekten gäller investeringar i ledningsnät, och 63 % avser reningsverk. De flesta av projekten planeras inom EU-13. Den resterande delen gäller medlemsstater där mer arbete återstår för att uppnå målen (t.ex. IT och ES), medlemsstater med nyligen utsedda känsliga områden vars tidsfrister inte har löpt ut (t.ex. FR) och länder där infrastrukturen uppfyller kraven men måste förnyas. Den planerade infrastrukturen för reningssystem omfattar 7 % (43 miljoner pe) av den totala föroreningsbelastningen i EU EL, HU och RO rapporterade enligt den gamla mallen för artikel 17 och var därför inte skyldiga att ange detaljerade uppgifter om projekten. 22 Tabellerna 2 och 3 i beslut 2014/431/EU: Kommissionens genomförandebeslut av den 26 juni 2014 om format för rapportering om nationella program för genomförande av rådets direktiv 91/271/EEG (delgivet med nr C(2014) 4208). 11

12 6000 Antal planerade arbeten för avloppsvatten från tätbebyggelse (ledningsnät och reningsverk) (artikel 17 i direktiv 91/271/EEG avloppsdirektivet) 5000 Antal planerade arbeten för reningsverk Antal planerade arbeten för ledningsnät Figur 5: Antalet arbeten som planeras för ledningsnät och reningsverk för insamling av avloppsvatten från tätbebyggelse. Det totala investeringsbelopp som behövs till de nya projekt som är nödvändiga för att uppnå full efterlevnad av avloppsdirektivet beräknas till 22 miljarder euro 23, jämnt fördelat mellan infrastruktur för ledningsnät och reningsverk. Den planerade samfinansieringen inom EU motsvarar 25 % av det totala investeringsbehovet. Investeringsplanerna 24 går utöver detta och omfattar även beräkningar av behoven när det gäller utbyggnad och förnyelse av befintliga system. Dessa beräkningar visar att den årliga investeringstakten kommer att fortsätta att öka med 14 % jämfört med nuvarande situation 25, och uppgå till ett genomsnitt på nästan 25 miljarder euro per år. Mellan åren 2015 och 2018 kommer cirka 100 miljarder euro att investeras i infrastruktur för avloppsvatten. 23 EL, HU och RO har inte tagits med i denna beräkning. 24 Tabell 4 i genomförandebeslutet angående artikel Varje medlemsstat har redovisat uppgifter som motsvarar olika tidsperioder. Ett årligt genomsnitt beräknades för att jämföra situationen i de olika medlemsstaterna. Nuvarande situation kan betraktas som den genomsnittliga årliga investeringskostnaden mellan åren 2009 och 2013, och förväntad situation som den genomsnittliga årliga investeringskostnaden mellan åren 2014 och

13 30,000 Investeringar i nya och befintliga ledningsnät och reningsverk inom EU (artikel 17 i direktiv 91/271/EEG avloppsdirektivet) (miljoner euro/år) 25,000 20,000 Nuvarande investeringar per år Förväntade investeringar per år 15,000 10,000 5,000 0 EU-28 EU-15 EU-13 Figur 6: Nuvarande och förväntade investeringar i ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Investeringarna motsvarar 50 euro per invånare under de kommande åren. Figur 7: Investering per capita i ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Trenderna varierar emellertid mellan medlemsstaterna. I några av länderna kommer investeringarna att öka eller vara oförändrade, och i andra kommer de att minska, vilket framgår av nedanstående figur. 13

14 Ökning/minskning av investeringar i ledningsnät och reningsverk per år i EU Skillnad mellan förväntad och nuvarande situation (artikel 17 i direktiv 91/271/EEG avloppsdirektivet) 350.0% 300.0% 250.0% 200.0% 150.0% 100.0% 50.0% 0.0% -50.0% % Figur 8: Nuvarande och förväntade årliga investeringar i ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. 3.3 Förbättring av hanteringen och förmedlingen av uppgifter Sedan 2012 driver kommissionen ett pilotprogram under avloppsdirektivet för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra rapporteringen och förmedlingen av uppgifter till allmänheten genom utveckling av strukturerade ramar för information och genomförande (SIIF). Konceptet introducerades för första gången i beslutet 26 om att förbättra nyttan av EU:s miljöåtgärder. En förbättrad hantering av uppgifterna kommer även att bidra till ett bättre genomförande av avloppsdirektivet och minska den administrativa bördan, även genom att det blir möjligt att uppfylla kraven i Inspire-direktivet 2007/2/EG 27 och direktiv 2003/4/EG 28 om allmänhetens tillgång till miljöinformation på ett effektivt sätt. Hittills har fyra medlemsstater (CY, LT, SI och IE) deltagit i utvecklingen av nationella ramar, däribland förbättrade it-system och webbplatser 29 med uppgifter om avloppsvatten 30. I nästa steg kommer ytterligare tre medlemsstater att delta (HR, PL och RO). Kommissionen samarbetar även nära med Europeiska miljöbyrån för att förbättra organisationen och förmedlingen av information på EU-nivå 31. Resultatet av pilotprogrammet för SIIF kommer att användas för att utveckla operativa ramar för andra medlemsstater och berörda parter i EU. 26 COM(2012) 95 final Baserade på programvara som finns fritt tillgänglig. 30 IE: CY: LT: SI:

15 3.4 Efterlevnad av lagstiftningen Kommissionen har främst säkerställt att medlemsstaterna uppfyller avloppsdirektivet med hjälp av en kontinuerlig dialog och åtgärder för att främja överensstämmelsen, men även genom att vid behov inleda bilaterala dialoger och överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte uppfyller kraven. Detta har vanligen gjorts genom horisontella mål som omfattar flera tätorter med samma skyldigheter när det gäller efterlevnaden 32, för de äldre medlemsstaterna efter utgången av de relevanta tidsfristerna i avloppsdirektivet och gradvis för de nyare medlemsstaterna allteftersom deras tidsfrister löper ut. När det gäller den första gruppen har EU-domstolen utfärdat sju domar sedan början av 2013, varav tre baserades på artikel 260 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket medförde att domstolen ålade tre medlemsstater (BE 33, LU 34 och EL 35 ) att betala ett standardbelopp och ett vite för underlåtenhet att följa tidigare domar från 2004, 2006 och Dessa är de första fall där domstolen har ålagt böter för underlåtenhet att följa kraven i avloppsdirektivet. Fem ärenden behandlas för närvarande i domstolen. Sedan 2012 har kommissionen även inlett ett antal horisontella mål som täcker upp till flera hundra tätorter i en enda medlemsstat. Slutligen har särskilda övergångsfrister fastställts för de nyare medlemsstaterna i deras respektive anslutningsfördrag, och dessa tidsfrister har redan börjat löpa ut. Kommissionen kontrollerar medlemsstaternas efterlevnad av dessa tidsfrister genom de regelbundna rapporteringarna. Baserat på den sjunde rapporten ( ) har kommissionen påbörjat bilaterala dialoger med 10 av medlemsstaterna. De misstänkta överträdelserna varierar mellan de olika medlemsstaterna, eftersom alla inte har samma övergångsfrister. 4. Skapande av arbetstillfällen och tillväxt genom investeringar i infrastruktur för vattentjänster Utbyggnaden av infrastruktur för att tillhandahålla avloppsvattentjänster av hög kvalitet kräver betydande investeringar och arbetsinsatser, vilket i stor omfattning bidrar till att skapa arbetstillfällen och tillväxt i vattenindustrisektorn. Enbart industrisektorn 36 representerar ett mervärde på cirka 15 miljarder euro per år. 32 En förteckning över de mest relevanta överträdelserna fram till i dag och domarna sedan slutet av 2012 finns i bilagan. 33 C-533/11: Domstolen ålade BE att betala ett standardbelopp på 10 miljoner euro samt euro för varje 6-månadersperiod fram till dess att kraven enligt domen efterlevs fullt ut. 34 C-576/11: Domstolen ålade LU att betala ett standardbelopp på 2 miljoner euro samt euro för varje dag fram till dess att kraven enligt domen efterlevs fullt ut. 35 C-167/14: Domstolen ålade EL att betala ett standardbelopp på 10 miljoner euro samt euro per planeringstermin fram till dess att kraven enligt domen efterlevs fullt ut. 36 Eurostat (Nace Rev. 2, B-E) 15

16 16000 EU-28 Avloppsindustri Mervärde i miljoner euro Eurostats uppskattning (avvecklad) Detaljerad årlig företagsstatistik för industrin (Nace Rev. 2, B-E) Figur 9: Utvecklingen av mervärdet inom avloppsindustrin i EU-28 mellan 2008 och I ett vidare perspektiv kan det konstateras att hanteringen av avloppsvatten i varu- och tjänstesektorn 37 bidrar till fler än arbetstillfällen, ett årligt produktionsvärde på över 100 miljarder euro och ett årligt mervärde på cirka 42 miljarder euro (investeringar, underhåll, drift, export av teknik och kunskap) EU-28 Sysselsättning i heltidsekvivalenter inom hanteringen av avloppsvatten Eurostats uppskattning (avvecklad) hela sektorn för miljövänliga varor och tjänster 120,000 EU-28 Hantering av avloppsvatten Produktionsvärde i miljoner euro Eurostats uppskattning (avvecklad) hela sektorn för miljövänliga varor och tjänster , , , , , Figur 10: Utvecklingen av sysselsättning i heltidsekvivalenter och produktionsvärde inom hanteringen av avloppsvatten i EU-28 mellan 2003 och 2012 Som nämnts ovan kommer avloppsvattensektorn att växa även i fortsättningen. Genomförandet av avloppsdirektivet bidrar därför inte bara till att uppnå miljömålen, utan även till att skapa fler arbetstillfällen, öka tillväxten och främja investeringar 38. Många av de utvalda projekt som stöds med hjälp av kommissionens investeringsplan 39 gäller investeringar i infrastruktur för avloppsvatten och dricksvatten. 37 Eurostat 38 Politiska riktlinjer för nästa kommission: 39 COM/2014/0903 final: 16

17 5. Innovation: en viktig faktor för att stödja resurseffektiviteten och tillväxten För att säkerställa att invånarna har tillgång till kostnadseffektiva vattentjänster av hög kvalitet är det nödvändigt att investera i utveckling och storskaligt genomförande av innovativa lösningar för att öka resurseffektiviteten, däribland lösningar för energiåtervinning, återvinning av näringsämnen och bearbetning till säljbara produkter samt återanvändning av vatten. Innovation är även viktigt för att öka konkurrenskraften, skapa arbetstillfällen och öka den ekonomiska tillväxten. Det europeiska innovationspartnerskapet för vatten (European Innovation Partnership for Water, EIP) 40 syftar till att underlätta utvecklingen av innovativa lösningar och att skapa marknadsmöjligheter både inom och utanför EU. Åtta olika prioriteringsområden har identifierats, nämligen återanvändning och återvinning av vatten, rening av vatten och avloppsvatten inklusive återvinning av resurser, kopplingen mellan vatten och energi, riskhantering av översvämning och torka, ekosystemtjänster, vattenförvaltning, stödsystem för beslutsfattande och övervakning, smarta tekniker samt finansiering av innovationer. Kärnan i det europeiska innovationspartnerskapet för vatten är de 29 frivilliga aktionsgrupperna med olika berörda parter. Deras partner utvecklar, provar, utökar, förmedlar och uppmuntrar införandet av innovationer på marknaden och i samhället för de stora vattenrelaterade utmaningarna. Flera projekt har redan lanserats. Dessa är den centrala faktorn i innovationspartnerskapets genomförandefas. Innovativa lösningar är även nödvändiga för att minska de negativa konsekvenserna för miljön i områden med hög befolkningstäthet och för att göra dem till smarta städer. Vikten av forskning och innovation när det gäller vatten har även framhållits i Horisont 2020, EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation I samband med arbetsprogrammet för inom Horisont 2020 har vatten identifierats som ett fokusområde i syfte att föra ut innovativa lösningar för vattenhantering på marknaden samt att stödja genomförandet av innovationspartnerskapet och initiativet för gemensam programplanering om vatten i de olika medlemsstaterna. Fokus lades bland annat på demonstrations- och marknadsintroduktionsprojekt för att överbrygga avståndet mellan innovativa vattenlösningar och marknadsintroduktion. Arbetsprogrammet för inom Horisont 2020 behandlar dessutom vattenfrågor i alla delar av Horisont 2020 för att vidareutveckla de insatser som har genomförts under Åtgärderna för att främja innovationer inom vattenhanteringen inom och utanför Europa är särskilt inriktade på kretsloppsekonomi, hållbara städer, klimattjänster, territoriell sammanhållning etc. Inom Horisont 2020 har klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror lyfts fram som en av de samhälleliga utmaningarna i syfte att främja ett systematiskt tillvägagångssätt genom storskaliga demonstrations-/pilotprojekt med betoning på nyheter och framsteg inom den senaste tekniken samt för att genomföra och prova nya tekniska och icke-tekniska lösningar. Projekten ska även syfta till att väcka intresset hos innovatörer och inrättningar som använder innovationer (t.ex. industrier, finansiella aktörer, den akademiska världen, forskningsinstitutioner, privata eller offentliga enheter, regioner, städer, privatpersoner och deras organisationer etc.). Detta bidrar till att locka ytterligare offentliga/privata investeringar i vattensektorn och stärka synergieffekterna med andra finansieringsmekanismer inom EU,

18 däribland de europeiska struktur- och investeringsfonderna och i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Av särskilt intresse för avloppsvattensektorn är innovativa lösningar för återanvändning av vatten och deras potential att bidra till resurseffektiviteten. Som en uppföljning av Water Blueprint 41 undersöker kommissionen för närvarande om det är möjligt att skapa ett instrument på EU-nivå för att uppmuntra återanvändningen av vatten, vilket är ett krav enligt artikel 12 i avloppsdirektivet. 6. Slutsatser Genomförandet av avloppsdirektivet har medfört en betydande minskning av föroreningsbelastningen när det gäller organiska ämnen och näringsämnen i EU, och därför spelar direktivet en viktig roll för att uppnå en god miljöstatus i marina vatten och sötvatten. Trots utmaningar som stora investeringsbehov och långsiktig planering är efterlevnaden hög inom EU-15. I EU-13 finns det fortfarande betydande brister, särskilt när det gäller rening. En förstärkning av åtgärder och investeringar krävs för att nå full efterlevnad inom en rimlig tidsperiod. Genomförandeprogrammen visar att medlemsstaterna planerar betydande investeringar för att avhjälpa brister genom att bygga ut infrastrukturen för avloppsvatten. Medlemsstaterna måste fortsätta att samla in all nödvändig information för att identifiera framtida investeringsbehov och driftskostnader i tid och för att förbättra eller bibehålla funktionen i de nuvarande systemen. Ytterligare insatser behövs för att förbättra kvaliteten och aktualiteten av de uppgifter som rapporteras om genomförandet av avloppsdirektivet. Kommissionen ser för närvarande över och vidareutvecklar förfaranden och verktyg för detta i samarbete med Europeiska miljöbyrån och medlemsstaterna. Vattenindustrisektorn ger ett viktigt bidrag till den ekonomiska tillväxten och skapandet av nya arbetstillfällen. De investeringar som krävs för att nå full efterlevnad av EU-lagstiftningen har stor potential att skapa arbetstillfällen och tillväxt. Investeringar i innovativ teknik är nödvändiga för att göra vattenindustrin mer resurseffektiv, och de bidrar också till att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2013 COM(2013) 683 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA

Läs mer

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor

Humankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Beslut i EU - så här går det till

Beslut i EU - så här går det till Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis

Läs mer

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.1.2016 COM(2016) 3 final 2016/0008 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar vid det sjunde mötet i den mellanstatliga

Läs mer

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv

Läs mer

Vad händer i vår omvärld?

Vad händer i vår omvärld? Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik

Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik 1.Lissabon, Göteborg G och Hela EU skall leva! 2. Perioden 2007-2013 2013 3. Nya utmaningar + verktyg 4. Partnerskap 5. Sveriges strategi 2007-2013 2013 6. JEREMIE

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015

Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 Sammanfattning Förslag till förenklingar av vissa rapporteringskrav diskuterades. Röstning om ändringar av förordning 555/2008,

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt

Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt EU:s bolagsrätt är en av den inre marknadens hörnstenar och har utvecklats mycket under de senaste 40 åren. EU:s harmonisering på bolagsrättsområdet täcker

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

från sparande i form av räntebetalningar)

från sparande i form av räntebetalningar) Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 2003/48/EG (upphävande av direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 24/2013 (Finlands författningssamlings nr 1030/2012) Statsrådets förordning om sättandet i kraft av fördraget om stabilitet,

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.7.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.7.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.7.2014 C(2014) 4580 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.7.2014 om villkorför klassificering utan provning av vissa obehandlade trägolv enligt

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Statligt stöd Finland SA.41559 (2015/N) Stöd för avbytartjänster inom jordbruket på Åland Bryssel den 22.6.2015 C(2015) 4357 final Efter att ha granskat upplysningarna från era

Läs mer

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens

Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens Riktlinjer Riktlinjer för bedömning av kunskap och kompetens 22/03/2016 ESMA/2015/1886 SV Innehållsförteckning I. Tillämpningsområde... 3 II. Hänvisningar, förkortningar och definitioner... 3 III. Syfte...

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.2.2014 C(2014) 967 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014 om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013

Läs mer

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden IP/08/1397 Bryssel den 25 september 2008 Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden Hur kan EU se till

Läs mer

INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA INNOVATIONSPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Europa riskerar att tappa mark II. Vad

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 2754:e mötet i Europeiska unionens råd (TRANSPORT, TELEKOMMUNIKATION OCH ENERGI) i Luxemburg den 12 oktober 2006

ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 2754:e mötet i Europeiska unionens råd (TRANSPORT, TELEKOMMUNIKATION OCH ENERGI) i Luxemburg den 12 oktober 2006 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 oktober 2006 (11.12) (OR. fr) 13887/06 ADD 1 PV/CONS 56 TRANS 261 TELECOM 95 ENER 233 ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 Ärende: 2754:e mötet i Europeiska unionens

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) 11488/1/07 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) 11488/1/07 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD) 11488/1/07 REV 1 ENV 379 COMER 117 SAN 145 CODEC 758 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2015 COM(2015) 120 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Ramdirektivet för vatten och översvämningsdirektivet: åtgärder för att nå

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.3.2015 COM(2015) 138 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövande av delegering av befogenheter till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida Europeiska gemenskapernas officiella tidning Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar ISSN 1024-3046 C 366 44. årgången 20 december 2001 Informationsnummer Innehållsförteckning Sida I Meddelanden revisionsrätten

Läs mer