ATT PÅVERKA DEN SVENSKA BILPARKEN I MILJÖVÄNLIG RIKTNING EFFEKTER AV INFORMATION OCH BAKGRUNDSVARIABLER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT PÅVERKA DEN SVENSKA BILPARKEN I MILJÖVÄNLIG RIKTNING EFFEKTER AV INFORMATION OCH BAKGRUNDSVARIABLER"

Transkript

1 ATT PÅVERKA DEN SVENSKA BILPARKEN I MILJÖVÄNLIG RIKTNING EFFEKTER AV INFORMATION OCH BAKGRUNDSVARIABLER Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Annika Nordlund 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå universitet 2 Institutionen för psykologi, Umeå universitet 3 Institutionen för företagsekonomi, Umeå universitet 2004:01 TRUM Transportforskningsenheten Umeå Universitet, Umeå Tel E-post: office.trum@trum.umu.se ISSN

2

3 Rapportens titel: Att påverka den svenska bilparken i miljövänlig riktning. Effekter av information och bakgrundsvariabler Författare: Jörgen Garvill, Docent Agneta Marell, Docent Annika Nordlund, FD Projekt: Att påverka hushåll att resa mer miljövänligt Finansieringsorgan: Vägverket, Dnr. AL90AB 2001:25274 Projektledare: Jörgen Garvill, Docent Indexord: Bilbyten Bilstorlek Attityder Information

4

5 FÖRORD Biltrafiken i dag genererar stora miljö- och hälsoproblem och det är mycket viktigt att med olika åtgärder minska biltrafikens påverkan på miljö och hälsa. Många studier har varit inriktade på möjligheten att få privatbilister att använda bil i mindre utsträckning för sina resor antingen genom att avstå från vissa resor eller genom att för vissa resor ersätta bil med andra färdmedel. En annan möjlighet som studerats i mindre grad är att bilister när de byter bil köper en mindre bil än de haft tidigare. Ett sådant mer långsiktigt val skulle förmodligen innebära större miljövinster än att avstå från bil för vissa resor och det skulle dessutom innebära ekonomiska vinster för den enskilde bilisten. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer som är viktiga när personer som planerar att byta bil skall välja vilken bil de skall köpa och om det är möjligt att påverka människors val av bil genom information om biltrafikens negativa effekter och information om vilka vinster som kan göras genom att välja en mindre bil och en bil som är miljöklassad. Studien har genomförts vid Transportforskningsenheten, Umeå universitet och har letts av Jörgen Garvill, Agneta Marell och Annika Nordlund. Fredrik Gärling har medverkat vid datainsamlingen. Jörgen Garvill har varit projektledare. Projektet har finansierats av Vägverket (AL90AB 2001:25274). Umeå i januari 2004.

6

7 1 INLEDNING BAKGRUND TIDIGARE FORSKNING ATT KÖPA BIL SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING GENOMFÖRANDE DESIGN ENKÄT URVAL BORTFALL RESULTAT BESKRIVNING AV DE MEDVERKANDE DE MEDVERKANDES BEDÖMNING AV BILAR I OLIKA STORLEKSKLASSER HUR BEDÖMER MAN SIN NUVARANDE BIL? VILKA KRAV HAR MAN PÅ EN NY BIL? VILKA EGENSKAPER BEDÖMER MAN SOM VIKTIGA NÄR MAN SKALL KÖPA EN NY BIL? EFFEKTER AV INFORMATION VAD KÄNNETECKNAR MEDVERKANDE SOM BYTT BIL? BETYDELSE AV MILJÖINSTÄLLNING BETYDELSE AV BAKGRUNDSVARIABLER VILKA FAKTORER PÅVERKAR VAL AV STORLEKSKLASS? BETYDELSEN AV BAKGRUNDSVARIABLER, BILEGENSKAPER, KRAV OCH BEHOV FÖR HUR TROLIGT DET ÄR ATT MAN KÖPER EN BIL I EN VISS STORLEKSKLASS SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION REFERENSER... 59

8

9 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Under andra hälften av 1900-talet har det i västvärlden skett en snabb ökning av såväl personsom godstransporter. En mycket stor del av dessa transporter är vägtransporter och sker med motoriserade fordon. Enligt Vilhelmsson (1990) har människors rörlighet i Sverige ökat från ca 5 km/person och dag på 1950-talet till ca 40 km/person och dag. Den största delen av ökningen när det gäller persontransporter kan förklaras av att allt fler hushåll har tillgång till bil. Tillgång till bil innebär stora möjligheter att snabbt och enkelt förflytta sig till olika platser och har vanligen betraktats som en viktig del i människors välfärd. En hög rörlighet och möjlighet att välja mellan olika platser ökar människors möjlighet att realisera sina aktivitetsmönster och tillfredsställa sina önskningar och behov. Den ökande användningen av bil har dock medfört miljöproblem av olika slag. De mest diskuterade är förbrukning av icke förnybar energi som leder till olika typer av utsläpp till omgivningen, men även buller och i vissa områden trängsel är negativa effekter av bilanvändning (Lowe, 1990; Stern, 1992). Den ökande medvetenheten om de negativa effekterna av bilanvändning har lett till omfattande diskussioner om hur dessa negativa effekter kan minskas och flera alternativ har diskuterats. Kan människor resa mindre eller välja alternativa färdmedel för sina resor? Vilka faktorer påverkar deras färdmedelsval och kan man påverka valet genom olika typer av information? Två vanligt förekommande strategier för hushållen att minska sin användning av bil är att resa mindre eller att använda mindre miljöbelastande färdmedel än bil för sina resor. En stor del av den forskning som bedrivits om resvanor och resmönster har haft människors möjligheter och vilja att förändra och minska sitt resande i fokus (Aarts, Verplanken, och van Knippenberg, 1998; Tertoolen, Kreveld, och Verstraten, 1998; Fujii och Gärling, 2003; Garvill, Marell och Nordlund, 2003; Nordlund och Garvill, 2003). Att få människor att resa med ett mer miljövänligt alternativ har också rönt stort forskningsintresse (Bamberg, 2000; Gärling, Gärling och Johansson, 2000; Hunecke, Blöbaum, Matthies och Höger, 2001; Root, 2001). Inom detta forskningsområde har många studier genomförts i syfte att undersöka människors möjligheter och intresse att byta färdmedel, t.ex. ta bussen eller cykeln istället för bilen. Fortsatt har även intresset för vilka hinder människor kan uppleva för att bete sig miljövänligt generellt och hinder för att minska sitt bilanvändande specifikt ökat (McKenzie-Mohr, 2000; Nordlund, Garvill och Marell, 2001). Resultaten av flera studier visar att människors resande direkt kan härledas från deras aktivitetsmönster (Axhausen & Gärling, 1992). Aktiviteterna kan vara mer eller mindre frivilligt valda och möjligheten att välja mellan olika platser och tidpunkter för att utföra en aktivitet kan också variera (Jacobsson, 2003). De aktiviteter som människor är engagerade i är i stor utsträckning aktiviteter som man upplever att det är svårt både att avstå från och samordna med andra aktiviteter (Vilhelmsson, 1997). En förklaring till att resmönstren är svåra att förändra är dels att många redan har reducerat sin resande till vad som i dagsläget anses vara ett minimum, dels att resbehovet bestäms av strategiska beslut som val av bostad och arbetsplats och det tar tid att ändra de strukturella förutsättningarna och därmed skapa utrymme för minskat resande. Ett tredje alternativ för att göra resandet mer miljövänligt utan att behöva minska antalet resor eller reslängden är att byta ut den nuvarande bilen mot en mer miljövänlig bil. Sådana strategiska och långsiktiga beslut, som att byta till en mindre eller miljöklassad bil, skulle förmodligen ha större positiva miljöeffekter än att avstå från vissa resor eller ersätta bil med buss eller cykel för vissa resor (Stern, 2000). Detta alternativ är betydligt mindre diskuterat än de två tidigare strategierna, både empiriskt och teoretiskt. Studier av vilka faktorer som styr 1

10 val av bil och bilmärke är flera men få studier har syftat till att undersöka vilka möjligheter människor har att byta till en mer miljövänlig bil. Vilka hinder ser människor för att byta till en mindre bil än den de har? Att ersätta ett hushålls nuvarande bil med en mer miljövänlig bil ställer krav på människors vilja och benägenhet att köpa mindre bilar, att köpa bilar som drivs med miljövänligt bränsle och att investera i miljövänligare bilar med ny teknik. Genom att påverka hur människor värderar bilars egenskaper skulle en mer miljövänlig bilpark kunna erhållas. Kunskap om bilbytesprocessen och hur människor värderar olika egenskaper hos bilen blir därmed viktig för att förstå vad som styr valet av bil och därmed kunna påverka detta. 1.2 Tidigare forskning En viktig faktor som kan förväntas påverka människor när det gäller miljövänligt beteende är deras miljömedvetenhet. Forskning har visat att människors grundläggande livsvärden och specifika attityder direkt eller indirekt påverkar i vilken utsträckning människor agerar miljövänligt (Stern, Dietz, Kalof och Guagnano, 1995; Schultz och Zelezny, 1999; Thøgersen och Ölander, 2002). Inom ramen för en sådan forskningstradition antas också information om olika besluts konsekvenser ha betydelse för de val som individer gör (Gärling, Fujii, Gärling, och Jakobsson, 2003). Forskning har dock visat att beteende som har positiva effekter på miljön i många fall också har andra motiv än vilja att skydda miljön (Hormuth, 1999; Stern, 2000; Nordlund, Garvill och Marell, 2001). Även om värderingar och attityder är viktiga för människors beteende är det är också uppenbart att andra faktorer påverkar i vilken utsträckning en förändring av beteendet i miljövänlig riktning kommer till stånd. Stern (2000) menar att vårt beteende i många fall bestäms av ett brett spektrum av attityder, kontextuella och individuella förhållanden. Motiverande faktorer kan vara viljan att förbättra den egna hälsan (Swenson och Wells, 1997) eller den egna ekonomin (McKenzie-Mohr, 2000). Stern menar vidare att ett miljöskadligt beteende inte behöver grundas i en negativ inställning till miljövänligt beteende eller i okunskap om miljökonsekvenser av sådana beteenden. Det kan vara så att beteende med negativa effekter på miljö är ofrivilliga. Faktorer, som de uppoffringar individen måste göra för att kunna agera miljövänligt (t ex ökad tidsåtgång, minskad bekvämlighet) kan vara viktiga hinder för att agera miljövänligt. Exempelvis görs valet av bil för många resor på grund av begränsningar i utbud av lokaltrafik, långa avstånd eller tidsbegränsningar. Det kan också finnas restriktioner i individens omgivning som försvårar en beteendeförändring och många av våra vardagliga beteenden har etablerats som vanor vilket också kan göra att de är svåra att förändra (Garvill, Marell och Nordlund, 2003). 1.3 Att köpa bil När det gäller frågan om vad som styr människors val av bil vid bilbyte kan man förvänta sig att människors miljömedvetenhet till en del skall påverka deras beteende men inte att det är den enda förklarande faktorn. I en studie av Nordlund m.fl. (2001) fann man människor som avstod från att använda bil för resor inom tätorten och istället använde cykel eller gång i första hand angav att de ville förbättra sin egen hälsa som skäl, i andra hand att de ville spara pengar och först i tredje hand att de ville skydda miljön. Tidigare studier av individers beslutsprocess inför ett bilbyte visar att intentionen att byta bil kan uppkomma antingen genom en förändring av de krav individer har på den bil de äger eller genom att den egna bilens kvalitet förändras (Marell m.fl. 2004, in press). Marell m.fl. visar att kraven individer har på den bil de äger är högre om man är gift eller sammanboende än om 2

11 man är ensamstående. Kraven ökar också om den intervjuades civilstånd förändras från ensamstående till gift eller sammanboende (och minskar om det förändras från sammanboende till ensamstående). Antal barn i hushållet har också betydelse för vilka krav man har på bilen, fler barn betyder högre krav. Resultaten från studien visar också att hushållets inkomst har betydelse för vilka krav man har, dock visar studien inte på tydliga effekter av inkomstförändringar. En förändring av hushållets inkomst ger inte effekt på de krav de medverkande ställer på bilar men tydliga effekter på kraven finns beroende på vilket förtroende för landets ekonomi som finns och beroende på hur förtroendet för ekonomin i landet förändras. Ett stort förtroende för ekonomin innebär högre krav, och ett ökat förtroende för landets ekonomi (bättre allmänt ekonomiskt klimat, lägre arbetslöshet och lägre inflation) leder till att kraven ökar. Individers förändrade miljöengagemang visar sig också ha betydelse för hur kraven på bilar förändras, ju mer miljöengagerad desto högre krav. Tidigare forskning visar också att miljöhänsyn inte är den viktigaste egenskapen vid bedömning av bilars kvalitet och standard. Exempelvis visar Marell (1998) att trafiksäkerhet och driftsäkerhet är de absolut viktigaste egenskaperna för bedömningen av den ägda bilen och för de minimikrav individen har på en ny bil. 1.4 Syfte och problemställning Flera alternativa strategier kan tillämpas för att minska de negativa effekterna av resande. En strategi för att förändra bilparken så att den blir mer miljövänlig är att påverka människor till att köpa mindre och/eller miljöklassade bilar. En studie av Marell, Davidsson och Gärling (1995) visar att individers köpintentioner påverkas av vilken typ av information de får. Bland de tillfrågade som fick information om att det var mer miljövänligt att behålla bilen länge försvagades intentionerna att byta bil medan intentionen stärktes bland dem som fick information om att det var mer miljövänligt att snabbt byta bil. Syftet med denna studie var att undersöka hur miljöegenskaper och andra egenskaper hos en ny bil värderas och vilka krav man ställer på sådana egenskaper hos en ny bil. Syftet var även att undersöka hur bilar i olika storleksklasser värderas med avseende på ekonomi, miljövänlighet, krocksäkerhet och komfort, hur bilar i olika storleksklasser värderas med avseende på hur väl de uppfyller de krav och behov som en bilägare har samt hur troligt det är att man kommer att köpa en bil i respektive storleksklass. Ytterligare ett syfte var att studera om man genom att ge personer som planerar att byta bil information om att man kan minska de negativa effekterna av biltrafik på miljö, hälsa och den egna ekonomin kan påverka de krav man ställer på en ny bil, påverka vikten av olika egenskaper hos en ny bil och påverka hur man bedömer bilar i olika storleksklasser med avseende på miljövänlighet och ekonomi. Kan man genom information påverka människor som planerar att byta bil så att det blir troligare att de kommer att köpa en mindre bil? I denna studie var syftet också att jämföra effekterna av tre olika typer av information, nämligen information med inriktning på miljökonsekvenser, hälsokonsekvenser och konsekvenser för den egna ekonomin. Slutligen var syftet att undersöka hur olika bakgrundsvariabler som kön, ålder, förekomst av barn, inkomst och körsträcka påverkar valet av bil. 3

12 2 GENOMFÖRANDE 2.1 Design Undersökningen genomfördes som en experimentstudie. De medverkande fick besvarade tre enkäter; före, under och efter försöksperioden (Enkät 1, 2 och 3). Det första frågeformuläret fungerade som en föremätning. Föremätningen hade som syfte att utgöra en bas mot vilken effekter av de olika typerna av information kunde jämföras. Under försöksperioden fick delar av urvalet vid två olika tillfällen information med avsikt att aktualisera konsekvenser av biltrafik på miljön, hälsan och på ekonomin. Efter föremätningen delades försökspersonerna slumpmässigt in i 4 grupper. En grupp fungerade som kontrollgrupp och utsattes inte för någon påverkan. De 3 övriga grupperna var försöksgrupper och utsattes för påverkan i form av information. Avsikten var att genom att överföra information 1 skulle människors värderingar kopplade till miljö/hälsa/ekonomi aktualiseras. I Tabell 1 redovisas studiens uppläggning. Försöksgrupp 1. Miljöinformation. I denna grupp gavs information om vilka konsekvenser biltrafiken har för miljön i form av olika utsläpp. Vidare gavs information om att koldioxidutsläpp från biltrafiken bidrar till växthuseffekten. Information gavs också om att koldioxidutsläppen är direkt relaterade till bilens bränsleförbrukning och att man kan minska koldioxidutsläppen genom att välja en bil i småbilsklassen eller mellanbilsklassen istället för en bil i storbilsklassen. Tanken var att genom att överföra sådan information skulle människors miljövärderingar aktualiseras och kopplas till ett bilbyte. Informationen förmedlades i form av frågor av typen Visste du att en bil i småbilsklassen i genomsnitt förbrukar 30 % mindre bensin än en bil i storbilsklassen. Respondenterna fick svara genom att välja ett av svarsalternativen ja eller nej. Syftet med att förmedla informationen på detta sätt var att försäkra sig om att de svarande verkligen läste igenom informationen. I den andra informationsenkäten uppmanades de medverkande att själva tänka igenom och ange skäl för att välja en mindre bil än den nuvarande bilen vid ett kommande byte. De fick också ange hinder för att välja en mindre bil än den nuvarande vid ett eventuellt byte. Försöksgrupp 2. Hälsoinformation. Proceduren för denna grupp var densamma som för försöksgrupp 1 med den skillnaden att informationen inriktades på biltrafikens konsekvenser för människors hälsa. Information gavs också om att utsläpp av hälsofarliga ämnen kan minskas genom att välja en bil som är i miljöklass 2000 eller Informationen presenterades även för denna grupp i form av frågor av typen Visste du att man genom att välja en bil i miljöklass 1 eller miljöklass 2005 kan halvera utsläppen av kolväten jämfört med en bil i miljöklass 3 eller miljöklass I den andra informationsenkäten fick de svarande ange skäl för att välja en bil i miljöklass 1 eller miljöklass 2005 vid ett eventuellt bilbyte. De fick även ange hinder för att välja en sådan bil vid ett eventuellt byte. Försöksgrupp 3. Ekonomisk information. Proceduren för denna grupp var densamma som för försöksgrupp 1 och 2 men i denna grupp inriktades informationen på de privatekonomiska konsekvenserna av ett bilinnehav. Information gavs också om att kostnaderna kunde minskas genom att välja en mindre bil. Även här presenterades informationen i form av frågor av typen Visste du att den genomsnittliga bränslekostnaden för en bil i storbilsklassen är ca 20 % högre än för en bil i mellanbilsklassen. I den andra informationsenkäten fick 1 Informationen hämtades från Vägverkets ( Naturvårdverkets ( och Konsumentverkets ( hemsidor. 4

13 respondenterna ange skäl för att byta till en mindre bil än den nuvarande vid ett eventuellt byte. De fick också ange hinder för att byta till en mindre bil än den nuvarande. Kontrollgrupp. Kontrollgruppen besvarade enkäterna vid föremätningen, mittmätningen och slutmätningen, men fick inte informationsenkäterna. Syftet med kontrollgruppen var att göra det möjligt att fastställa att eventuella förändringar i försöksgrupperna beror av den information de fått och inte av andra faktorer som kan tänkas påverka respondenterna. Sådana faktorer kan vara information i tidningar, radio eller tv eller det faktum att de deltar i en undersökning och besvarar frågor om ett eventuellt bilbyte. Tabell 1. Undersökningens uppläggning med tre enkäter (Enkät 1, 2 och 3) utdelade till samtliga grupper (Försöksgrupp 1-3 och kontrollgruppen) samt två informationsenkäter (Information 1 och 2) utdelade till försöksgrupp 1-3. Grupper i undersökningen September -02 Enkät 1 November -02 Information 1 Februari -03 Enkät 2 April -03 Information 2 Försöksgrupp 1 X Miljöinfo X Miljöinfo X Försöksgrupp 2 X Hälsoinfo X Hälsoinfo X Försöksgrupp 3 X Ekonomisk info X Ekonomisk info X Kontrollgrupp X - X - X Maj -03 Enkät Enkät Totalt utarbetades fem olika enkäter. En enkät för vardera föremätningen, mittmätningen och slutmätningen (se Bilaga 1) och två enkäter (se Bilaga 2 och 3) för att lyfta fram information om miljö-, hälso- och ekonomiska konsekvenser av bilar i olika storleksklasser och miljöklasser. De tre enkäterna som avsåg mättillfälle 1, 2 och 3 var relativt lika i sin utformning, även om enkät 1 innehöll frågor om de medverkandes bakgrund, bilköp och miljöengagemang. Enkät 2 och 3 innehöll i sin tur frågor om eventuellt bilbyte och om så skett ett antal frågor om den nyköpta bilen. Enkät 1 var indelad i nio avsnitt. I det första avsnittet ingick frågor om de medverkandes ålder, kön, hushållets sammansättning, inkomst, utbildning och förvärvsgrad. I det andra avsnittet fanns frågor om hushållets nuvarande bil, vilken årsmodell, inköpsår, inköpspris, antal reparationer senaste tiden, hur långt bilen körs per år och bilens totala körsträcka. I detta avsnitt fick de medverkande också definiera om den ägda bilen var en bil i småbilsklassen, mellanbilsklassen eller storbilsklassen. I avsnitt tre ställdes frågor om hur den nuvarande bilen användes, både hur ofta och i vilket syfte. I det fjärde avsnittet ställdes frågor om inköpsplaner. Frågor ställdes om hur stark intentionen att byta bil var på 6 respektive 12 månaders sikt, om hur troligt det var att den nya bilen är en bil i storbilsklassen, mellanbilsklassen eller en bil i småbilsklassen, om hur man uppfattar bilar i olika storleksklasser. De medverkande fick bedöma hur miljövänliga, ekonomiska, krocksäkra och komfortabla bilar i olika storleksklasser är samt i vilken utsträckning en bil i respektive storleksklass uppfyllde de krav och behov de medverkande hade. Slutligen fick de medverkande ange hur troligt det var att de skulle köpa en bil i respektive storleksklass. I det femte avsnittet fick de medverkande bedöma den egna bilen med avseende på ett antal egenskaper, som krocksäkerhet, accelerationsförmåga, möjlighet att dra släp/husvagn, passagerarkomfort, krocksäkerhet, körglädje och bränsleförbrukning. I det sjätte avsnittet fick de också ange vilka krav de har på den nya bilen med avseende på samma egenskaper och i det sjunde avsnittet fick de bedöma hur viktiga olika egenskaper är när de ska köpa ny bil. I det åttonde avsnittet fick deltagarna ta ställning till ett antal påstående angående deras 5

14 inställning till miljön. En svensk version av New Ecological Paradigm skalan (NEP, Dunlap, Van Liere, Mertig & Jones, 2000) som användes består av 15 påståenden (t.ex., Balansen i naturen är tillräckligt stark för att klara av de moderna industrinationernas påverkan och Balansen i naturen är väldigt känslig och rubbas lätt ) som besvarades på en 5-gradig skala (1 = Tar helt avstånd ifrån 7 = Instämmer helt). I det sista avsnittet i enkäten fick de medverkande ange vad de ansåg om biltrafikens påverkan på miljö, hälsa och ekonomi. Enkät 2 och 3 var i stora drag identiska med enkät 1 förutom att bakgrundsfrågorna i avsnitt 1 och frågor om miljön i avsnitt 6 uteslutits. I enkät två och tre hade istället frågor om ett bilbyte skett lagts till. Frågor om den nya bilens märke, pris, egenskaper och storleksklass ställdes till de som bytt bil. I avsnitt fyra gjordes också ett tillägg av frågor om hur troligt det är att de medverkande skulle köpa en miljöklassad bil. Informationsenkät 1 omfattade fyra avsnitt. I det första undersöktes huruvida deltagarna ändrat sina planer på att byta bil samt de medverkandes köpintentioner på 6 respektive 12 månader. I det andra avsnittet undersöktes de medverkandes intresse för bilar och hur aktivt de söker information om bilar. I avsnitt tre som var olika för de tre försöksgrupperna fanns ett antal kunskapsfrågor både på en övergripande nivå om relationen mellan transporter, biltrafik och miljö, hälsa respektive ekonomi och frågor om olika biltypers påverkan på miljö, hälsa respektive privatekonomi. Frågorna var av typen visst du att och besvarades med ja eller nej. I avsnitt fyra fick de medverkande bedöma hur miljövänliga, ekonomiska, krocksäkra och komfortabla bilar i olika storleksklasser är. Informationsenkät 2 omfattade fyra avsnitt. I det första fick de medverkande ange om de sedan de valde att delta i studien bytt bil och om så var fallet beskriva den nyinköpta bilen. I det andra avsnittet ställdes frågor om deltagarna ändrat sina planer på att byta bil och en öppen fråga om varför de ändrat sina inköpsplaner, samt ange köpintentioner på 6 respektive 12 månader. I efterföljande avsnittet fick de medverkande ange 5 skäl till att byta och 5 hinder för att byta till en mindre bil än de har idag (miljögruppen och ekonomigruppen) eller en bil i miljöklass 1 (hälsogruppen). I avsnitt fyra fick de medverkande bedöma hur miljövänliga, ekonomiska, krocksäkra och komfortabla bilar i olika storleksklasser är. 2.3 Urval För att genomföra undersökningen och studera effekter av information behövdes ca 100 bilägare i varje undersökningsgrupp. Till fältförsöket rekryterades totalt 366 personer med bil och körkort boende i Västerås, Uppsala, Örebro och Eskilstuna. Initialt valdes 4500 personer ut via telefonkatalogen och kontaktades via telefon. De uppringda intervjupersonerna tillfrågades om de var registrerad bilägare och om de hade körkort. Om de var registrerad bilägare och hade körkort tillfrågades de om de hade några planer på att byta bil inom den närmaste framtiden. Registrerade bilägre med körkort och som planerade att byta bil tillfrågades om de ville medverka i studien. Om en person som kontaktades inte var registrerad bilägare men annan person i hushållet var registrerad bilägre tillfrågades istället denne om intresse att medverka. Anledningen till att välja personer som planerade att byta bil var att försöksgruppens köpintentioner skulle vara så starka att ett bilbyte inom försöksperioden skulle vara troligt. Fördelen med att studera individer som planerar att byta bil är att de i större omfattning än de som inte avser att byta bil inom den närmaste tiden aktualiserat krav och behov på en ny bil. Det är också mer troligt att de börjat söka information om olika bilar. Vid ett slumpmässigt urval av individer erhålls en stor andel 6

15 som inte har några köpintentioner alls, därmed kommer ytterst få att ha funderat på den egna bilens kvaliteter, krav på ny bil och hur viktiga olika bilegenskaper är. Dessutom kommer ytterst få att byta bil inom projekttiden, vilket minskar möjligheten att studera faktiskt beteende (faktiska val) Bortfall Av de 4500 utvalda personerna, föll 701 personer bort. Majoriteten av bortfallet berodde på att intervjuaren trots fem uppringningar vid olika tid och dag inte fått tag på den utvalda personen, antingen på grund av denne inte svarat eller på grund av att personen var bortrest. En del av bortfallet berodde också på att telefonnumret var felaktigt, att fel person fanns på telefonnumret, eller på lång tids sjukdom. Av de kontaktade 3799 personerna var det 528 som uppfyllde de uppsatta kriterierna för bilbytesintentioner. Av dessa 528 svarade 468 att de kunde tänka sig att medverka i studien. Av de 468 som kunde tänka sig att medverka var det 366 som slutligen besvarade den första enkäten enkät 1. De 366 personerna delades in i de fyra grupperna miljögrupp, hälsogrupp, ekonomigrupp och kontrollgrupp; 92 personer i miljögruppen, 91 i hälsogruppen, 90 i ekonomigruppen och 93 i kontrollgruppen. Deltagarna i försöksgrupp 1, 2 och 3 (N = 273) fick under november 2002 informationsenkät 1, med kunskapsfrågor varav 236 deltagare returnerade den efter en påminnelse. I februari 2003 fick de 329 kvarvarande deltagarna enkät 2. Enkät 2 returnerades av 276 personer. Informationsenkät nummer två skickades i april I maj fick de medverkande en tredje enkät. I Tabell 2 redovisas bortfallet i var och en av de fyra grupperna. Tabell 2. Bortfall under försöksperioden Miljö Hälsa Ekonomi Kontroll Totalt Totalt antal som uppfyllde urvalskriterier och som accepterade att medverka 468 Bortfall vid enkät Antal medverkande som delades in exeprimentgrupper 366 Borfall vid information Bortfall vid enkät Bortfall vid information Bortfall vid enkät Bytt bil under perioden Antal personer som medverkat vid samtliga mättillfällen RESULTAT 3.1 Beskrivning av de medverkande Av de 366 medverkande var 27 procent kvinnor, 44 procent hade examen från högskola eller universitet och 81 procent var gifta eller sammanboende. Av de medverkande var 73 procent förvärvsarbetande (63 procent förvärvsarbetade heltid och 10 procent arbetade deltid), 3 procent studerade och 21 procent var pensionärer, sjukpensionärer eller förtidspensionärer. Medelåldern var 48 år och 17 procent av de medverkande hade ett barn, 46 procent hade två barn och 19 procent hade tre eller flera barn. Medelinkomsten för de medverkande var kronor och medelinkomsten för hushållet var kronor (se Tabell 3). 7

16 Tabell 3. Bakgrundsinformation om de medverkande Kvinnor 27 % Gifta/sammanboende 81% Högskoleexamen 44 % Förvärvsarbetande 73% Medelålder 48,26 (sd 13,70) Genomsnittligt antal barn 1,75 (sd 1,18) Medelinkomst egen (sd ) Medelinkomst hushåll (sd ) Nuvarande bils årsmodell 1994 (sd 5) Nuvarande bils inköpspris (sd ) Genomsnittlig körsträcka/år 1659 (sd 963) Nuvarande bil. Åldern på de medverkandes bil var i genomsnitt 9 år (årsmodell 1994). Det genomsnittliga inköpspriset var kronor. Den äldsta bilen var av årsmodell 1972 och den nyaste av årsmodell Bland de medverkande sade 34 procent att det fanns ytterligare bil/bilar i hushållet. De medverkande körde drygt 1500 mil per år och den genomsnittliga bilen hade en mätarställning som visade på drygt mil. Av de medverkande var det 25 procent som angav att de köpt bilen ny, resterade 75 procent hade köpt en begagnad bil. De senaste fyra månaderna hade 34 procent av bilarna reparerats 1 gång, 9 procent hade reparerats två gånger och 4 procent hade reparerats tre gånger eller fler. De medverkande fick också klassificera sin nuvarande bil med avseende på om den var en bil i småbilsklassen, mellanbilsklassen eller storbilsklassen och 11 procent ansåg att deras bil tillhörde småbilsklassen, 47 procent definierade sin bil som en mellanklassbil och 42 procent angav att deras bil tillhörde storbilsklassen. Bilanvändning. Den bil som de medverkande ägde användes till arbetsresor, inköpsresor, serviceresor och till fritidsresor (se Tabell 4). Vanligast var att bilen användes för resor till och från arbetet. Av de medverkande var det 40 procent som angav att bilen användes för resor till och från arbetet 5 gånger eller mer per vecka. Ungefär 10 procent angav att bilen användes för tjänsteresor fem gånger eller mer under en vecka. Av de medverkande var det 11 procent som mycket ofta använde bilen för att hämta eller lämna någon.. Tabell 4. Bilanvändning. Relativa frekvenser Aldrig Någon gång/år 1-3/ månad 1-2/ vecka 3-4/ vecka 5/veck a Totalt M (sd) Till och från arbete/studier ,19 (1,96) I arbetet (tjänsteresor) ,26 (1,62) Inköpsresor ,72 (1,02) Serviceresor (läkare, frisör, ,75 (1.05) post, etc.) Till och från fritidshus ,84 (1,06) hämta/lämna någon (t.ex ,77 (1,75) barn på dagis Till och från egna ,22 (1,17) fritidsaktiviteter Besöka vänner och/eller släkt ,07 (0,87) Mätt på en 6-gradig skala (1=Aldrig, 2=Någon/några ggr/år, 3=1-3 ggr/mån, 4=1-2 ggr/vecka, 5= 3-4 ggr/vecka, 6= 5 ggr/vecka) 8

17 Köpintention och hur troligt det var att man skulle köpa en bil av en viss typ. Vid föremätningen fick deltagarna ange på en 7-gradig skala (1= Inte troligt alls, 7= Mycket troligt) hur troligt det var att de skulle byta till ny bil inom 12 respektive 6 månader, byta till en fabriksny bil och byta till en bil av samma märke respektive storleksklass som nuvarande bil. Av de svarande var det 25 procent som angav att det var mycket troligt att de skulle byta bil inom 12 månader och lika många som angav att det var mycket troligt att de skulle byta inom 6 månader. Det var 13 procent av de medverkande som menade att det inte alls var troligt att de skulle byta ut bilen inom 12 månader och 35 procent som menade att det inte alls var troligt att de skulle byta ut bilen inom 6 månader. Medelvärdet för 12 och 6 månaders köpintention är 4,31 (sd 2,13) respektive 3,06 (sd 2,19). Nästan hälften av de medverkande angav att det inte var troligt att de skulle byta till en fabriksny bil medan 20 procent menade att det var troligt att den nya bilen skulle vara fabriksny. Av de medverkande var det 40 procent som menade att det var mycket troligt att de köper en bil i samma storleksklass som den bil de redan har. Endast 7 procent menade att det inte var troligt att de köper en bil i samma storleksklass som den bil de redan har. Bilintresse och informationssökning. I informationsenkät 1 fick de medverkande i försöksgrupperna också svara på frågor angående sitt intresse för bilar och hur aktivt de sökt information om bilar under den senaste 2 månadersperioden. Bland de medverkande finns ett ganska stort intresse för bilar. Männens intresse är större än kvinnors (p <,001). Det är 9 procent av männen som anger att de är mycket intresserade av bilar och 4 procent av kvinnorna anger samma sak. Män söker också information mer aktivt än kvinnor. Skillnaderna mellan män och kvinnor är störst när det gäller att söka information hos bilhandlare (p =,020) och i motortidningar (p =,002). Som framgår av Tabell 5 så är intresset för information större när man planerar att byta bil än vad det normalt är. Tabell 5. Intresse för bilar och hur aktivt de medverkande sökt information om bilar de två senaste månaderna och när de inte planerar att byta bil. Medelvärden. Intresse för bilar a Aktivt informationssökande hos bilhandlare b Aktivt informationssökande i tidningsannonser b Aktivt informationssökande på Internet b Aktivt informationssökande i motortidningar b Senaste Normalt Senaste Normalt Senaste Normalt Senaste Normalt 2 mån. 2 mån. 2 mån. 2 mån. Totalt 4,28 2,67 2,01 3,28 2,38 2,65 1,97 2,54 2,19 Män 4,60 2,94 1,87 3,49 2,18 2,89 2,11 2,89 2,51 Kvinnor 3,83 2,30 2,12 2,98 2,52 2,36 1,70 1,98 1,70 a Bedömningen gjordes på en 7-gradig skala där 1= Inte alls intresserad och 7= Mycket intresserad b Bedömningen gjordes på en 7-gradig skal där 1= Inte alls aktivt och 7= Mycket aktivt 3.2 De medverkandes bedömning av bilar i olika storleksklasser Deltagarna fick skatta i vilken utsträckning bilar i småbils-, mellanbils- respektive storbilsklassen ansågs vara ekonomiska att äga, miljövänliga, krocksäkra och komfortabla. De fick också bedöma i vilken utsträckning bilar i respektive storleksklass uppfyllde deras krav och behov. Slutligen fick de bedöma hur troligt det var att de skulle köpa en bil i respektive storleksklass (se Tabell 6). 9

18 Tabell 6. Bedömning av egenskaper hos bilar i olika storleksklasser. Medelvärde och standardavvikelse Småbilsklass Mellanbilsklass Storbilsklass Egenskaper M Sd M Sd M Sd Ekonomisk a 5,47 1,38 4,54 1,18 3,16 1,41 Miljövänlig a 4,96 1,38 4,50 1,18 3,93 1,42 Krocksäker a 2,43 1,24 4,57 1,15 6,16 0,87 Komfort a 2,95 1,30 4,82 1,13 6,28 0,89 Krav och behov a 2,83 1,83 4,69 1,70 5,47 1,78 Hur troligt att köpa b 2,31 1,88 4,09 2,09 4,27 2,33 a Bedömningen gjordes på en 7-gradig skala där 1= I mycket liten utsträckning och 7= I mycket stor utsträckning b Bedömningen gjordes på en 7-gradig skala där 1= Inte troligt alls och 7= Mycket troligt Resultaten visar att bilar i småbilsklassen bedöms som mer ekonomiska att äga och som mer miljövänliga än större bilar medan bilar i storbilsklassen bedöms som mer krocksäkra och komfortabla än mindre bilar. Det framgår också att bilar i mellanbilsklassen och storbilsklassen bedöms bättre uppfylla de krav och behov som de medverkande har än bilar i småbilsklassen. De medverkande bedömer det också som troligare att de skall köpa en bil i mellanbilsklassen eller storbilsklassen än en bil i småbilsklassen. Av de medverkande var det 7 procent som ansåg att det var mycket troligt att de skulle köpa en bil i småbilsklassen, 16 procent som ansåg att det var mycket troligt att de skulle köpa en bil i mellanbilsklassen och 25 procent som menade at det var mycket troligt att de skulle köpa en bil i storbilsklassen. Det var också 52 procent, 18 procent respektive 22 procent som angav att det inte alls var troligt att de skulle köpa en bil i småbils-, mellanbils- respektive storbilsklassen. 3.3 Hur bedömer man sin nuvarande bil? Respondenterna fick bedöma sin nuvarande bil, dels totalt, dels med avseende på 19 olika egenskaper. Bedömningen gjordes på en hundragradig skala där 0 motsvarande den sämsta bilen på marknaden man kunde tänka sig (under förutsättning att den klarat besiktningen), 50 representerade genomsnittsbilen och 100 representerade den bästa bilen på markanden som man kunde tänka sig. Resultaten visar att gruppen som helhet bedömer sin nuvarande bil som något bättre än genomsnittsbilen vad gäller totalbedömningen. Den egna bilen bedöms också som bättre än genomsnittsbilen när det gäller accelerationsförmåga, passagerarkomfort, krocksäkerhet, körglädje, bränsleförbrukning, driftsäkerhet, andrahandsvärde, vägegenskaper, motorstyrka, förarkomfort, försäkrings- reparations- och servicekostnader och lastutrymme (t-test, p <,010). De medverkande bedömer sin nuvarande bil som lika med genomsnittsbilen när det gäller möjlighet att dra husvagn eller släpvagn och som sämre än genomsnittsbilen när det gäller sportig inredning, möjlighet att köra i terräng, lyxkänsla, extrautrustning och sportigt utseende (t-test, p <,010). De egenskaper där man bedömer att den egna bilen mest avviker åt det positiva hållet från genomsnittsbilen är passagerarkomfort, krocksäkerhet, driftsäkerhet, vägegenskaper, förarkomfort och lastutrymme. Sämst i för hållande till genomsnittsbilen är den egna bilen när det gäller möjlighet att köra i terräng (se Tabell 7). 10

19 Tabell 7. De medverkandes bedömning av den ägda bilens egenskaper. Medelvärden och standardavvikelser. Totalt 61,46 21,90 Accelerationsförmåga 56,16 20,97 Möjlighet att dra släp/husvagn 52,48 32,43 Passagerarkomfort 65,14 21,88 Krocksäkerhet 63,93 23,72 Sportig inredning 41,11 26,63 Körglädje 60,26 24,39 Bränsleförbrukning 58,03 23,25 Bidrag till luftföroreningar 53,32 19,38 Möjlighet att köra i terräng 24,56 22,58 Lyxkänsla 40,18 28,68 Driftssäkerhet) 70,84 21,74 Andrahandsvärde 54,31 25,18 Vägegenskaper 65,96 20,34 Extrautrustning (t.ex. klimatanläggning och färddator) 45,22 36,90 Motorstyrka 59,42 22,03 Förarkomfort 66,39 21,47 Försäkrings-, reparations- och servicekostnad 56,96 19,84 Lastutrymmets storlek 66,39 22,16 Bedömningen gjordes på en skala från 0 till 100 där 0 motsvarade den sämsta bilen på marknaden och 100 motsvarade den bästa bilen på marknaden. M Sd 3.4 Vilka krav har man på en ny bil? Respondenterna fick ange vilka krav de hade på en ny bil. Detta gjordes på en 100-gradig skala där 0 representerade den sämsta bilen på marknaden som de kunde tänka sig (under förutsättning att den klarat kontrollbesiktning), 50 representerade genomsnittsbilen och 100 representerade den bästa bilen på marknaden som de kunde tänka sig. Dels gjordes en bedömning av önskad totalnivå på den nya bilen, dels gjordes bedömningar av samma 19 egenskaper som bedömdes för den egna bilen. Resultaten visar att för samtliga egenskaper utom tre så vill de medverkande att den nya bilen skall vara bättre än genomsnittsbilen (t-test, p <,010). Endast för sportig inredning, sportigt utseende och möjlighet att köra i terräng ligger kravnivån signifikant under genomsnittsbilen (t-test, p <,010). De egenskaper där kravnivån ligger högst är krocksäkerhet, driftsäkerhet, vägegenskaper och förarkomfort (se Tabell 8). 11

20 Tabell 8. De medverkandes krav på ny bil. Medelvärden och standardavvikelser. Egenskaper M Sd Totalt 70,28 15,65 Accelerationsförmåga 63,67 16,81 Möjlighet att dra släp/husvagn 53,34 29,18 Passagerarkomfort 70,92 16,49 Krocksäkerhet 81,75 15,96 Sportig inredning 46,29 24,84 Körglädje 71,73 19,13 Bränsleförbrukning 71,60 19,70 Bidrag till luftföroreningar 63,09 24,79 Möjlighet att köra i terräng 29,26 25,12 Lyxkänsla 49,55 26,69 Driftssäkerhet 83,14 16,03 Andrahandsvärde 69,44 17,98 Vägegenskaper 78,78 16,05 Extrautrustning (t.ex. klimatanläggning och färddator) 65,34 26,95 Motorstyrka 67,88 17,95 Förarkomfort 76,53 17,24 Försäkrings-, reparations- och servicekostnad 70,59 18,51 Lastutrymmets storlek 69,59 20,14 Bedömningen gjordes på en skala från 0 till 100 där 0 motsvarade den sämsta bilen på marknaden och 100 motsvarade den bästa bilen på marknaden. En jämförelse av bedömningarna av den nuvarande bilen och kraven på en ny bil med t-test för beroende observationer visar att respondenternas minimikrav på den nya bilen ligger signifikant högre än bedömningen av den nuvarande bilen för alla egenskaper (p <,010) utom för möjlighet att dra husvagn eller släpvagn och sportigt utseende. Störst förbättring önskar man för egenskaperna krocksäkerhet, körglädje, bränsleförbrukning, driftsäkerhet, andrahandsvärde, vägegenskaper, extrautrustning, förarkomfort och försäkrings- reparationsoch servicekostnader. Vi finner att den miljörelevanta egenskapen bidrag till luftföroreningar inte hör till de egenskaper där man har störst krav. Visserligen visar resultaten att man vill ha stora förbättringar när det gäller bränsleförbrukning men med tanke på att det ställs mindre krav på bidrag till luftföroreningar får nog detta tolkas som att bränsleförbrukning närmast ses som en ekonomisk fråga. 3.5 Vilka egenskaper bedömer man som viktiga när man skall köpa en ny bil? Respondenterna fick bedöma 28 egenskaper med avseende på hur viktiga de var när de skulle välja vilken ny bil de skall köpa. Bedömningen gjordes på en sjugradig skala där 1 innebar inte viktigt alls och 7 innebar mycket viktigt. Om vi väljer ut de egenskaper som gruppen som helhet bedömt som 5 eller högre finner vi att de viktigaste egenskaperna är hög krocksäkerhet, hög driftsäkerhet, goda vägegenskaper, god förarkomfort, låga försäkrings- reparations- och servicekostnader, låg bränsleförbrukning, högt andrahandsvärde, god passagerarkomfort, stort lastutrymme och körglädje. De egenskaper som bedömts som minst viktiga (en skattning på 3 12

VARFÖR VÄLJER KVINNOR BRÄNSLESNÅLA BILAR?

VARFÖR VÄLJER KVINNOR BRÄNSLESNÅLA BILAR? VARFÖR VÄLJER KVINNOR BRÄNSLESNÅLA BILAR? Livsstil Ekonomi Design och motorstyrka Transport Attityder och Beteende Miljö Säkerhet Sammanfattning. I denna undersökning skickade vi ut 4200 enkäter till privata

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Varför avstår bilister från att använda bilen? Betydelsen av miljömedvetande, attityd till färdmedel, yttre restriktioner och vana.

Varför avstår bilister från att använda bilen? Betydelsen av miljömedvetande, attityd till färdmedel, yttre restriktioner och vana. Varför avstår bilister från att använda bilen? Betydelsen av miljömedvetande, attityd till färdmedel, yttre restriktioner och vana. Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Annika Nordlund 1,2 1 Transportforskningsenheten,

Läs mer

Bilen en livsnödvändighet?

Bilen en livsnödvändighet? Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.

Läs mer

Vad tycker du om elbilar? En studie av Bilprovningen och Handelshögskolan

Vad tycker du om elbilar? En studie av Bilprovningen och Handelshögskolan Vad tycker du om elbilar? En studie av och Handelshögskolan vid Umeå universitet I denna sammanställning redovisas data insamlat via webbenkät på s hemsida. Utformning av undersökningen är gjord av och

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN 1403-6924. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN 1403-6924. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Psykologiska institutionen, Umeå Universitet

Läs mer

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster

Läs mer

Rapport till Eslövsbladet oktober 2015

Rapport till Eslövsbladet oktober 2015 SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 300 personer. Intervjuerna gjordes mellan den 29 september och 6. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen

Läs mer

SKOP. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti-september 2008

SKOP. Rapport till Den Nya Välfärden om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti-september 2008 Rapport till om hur svenskarna ser på företagarklimatet augusti-september 8 SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 18 augusti och september

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Kodbarometern för allmänheten 2010

Kodbarometern för allmänheten 2010 Kodbarometern för allmänheten 2010 Rapport av Hallvarsson & Halvarsson för Kollegiet för svensk bolagsstyrning den 13 december 2010 November 2010 HALLVARSSON & HALVARSSON SVEAVÄGEN 20 P.O. BOX 3666 SE-103

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension 2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten

Läs mer

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals 2014-12-18 Rapport Attityder till kärnkraftverk Ringhals 2014-12-18 Bakgrund och syfte På uppdrag av Ringhals har Demoskop genomfört en undersökning för att mäta allmänhetens förtroende för Ringhals kärnkraftverk.

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén FLYGET OCH MILJÖN 2006-06-16 Toivo Sjörén Om undersökningen Ämne: Flyget och miljön Projektnummer: 1514899 Uppdragsgivare: Luftfartsverket/ Gullers Grupp Tid för fältarbete: 19-22 maj 2003 5 8 juni 2006

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

ISA-försöket i Umeå. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4

ISA-försöket i Umeå. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4 Hushållsmedlemmars inställning till ISA och trafiksäkerhet ISA-försöket i Umeå Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Kerstin Westin 1,4 1Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2Institutionen

Läs mer

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015 Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 2.300 personer. Intervjuerna gjordes under januari och. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Val av transporter i Aneby kommun

Val av transporter i Aneby kommun VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

Sammanfattning...5. Bakgrund...6. Däckrisk...6. Mönsterdjup...6. Lufttryck...6. Finsk förebild...6. Kampanj däckrazzia i Sverige...6. Genomförande...

Sammanfattning...5. Bakgrund...6. Däckrisk...6. Mönsterdjup...6. Lufttryck...6. Finsk förebild...6. Kampanj däckrazzia i Sverige...6. Genomförande... Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2007 www.polisen.se www.vv.se www. dackinfo.se www.ntf.se www.bilprovningen.se Sida 2 av 28 Sida 3 av 28 Innehåll Sammanfattning...5

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

Rapport till Nacka kommun

Rapport till Nacka kommun Nacka kommun 16 SKOP har på uppdrag av Nacka kommun intervjuat personer om olika klimatpåverkansfaktorer. Intervjuerna gjordes under maj och juni 16. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning.

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27] Jubileumssatsningarna Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27] Innehållsförteckning Information om SOM-undersökningen i Göteborg 2017... 1 Tabell 2a Inställning till påståendet:

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Skandinavisk opinion ab HQ Fonders sparbarometer juni/juli 2005 SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna ekonomiska undersökningar i hela Sverige bland personer som är 18 till 84 år. Mellan den 21

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att

Läs mer

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell Skolfrågan i Luleå Martin Ahlqvist Caroline Theorell 201-12-1 12 Om undersökningen Genomförande Antal intervjuer: 1 000 Metod: telefonintervjuer Målgrupp: allmänheten i Luleå kommun, 1 år och äldre. Urval:

Läs mer

Vara kommun BRUKARUNDERSÖKNING FRITIDSGÅRDAR. Rapport

Vara kommun BRUKARUNDERSÖKNING FRITIDSGÅRDAR. Rapport Vara kommun BRUKARUNDERSÖKNING FRITIDSGÅRDAR Rapport Total Försommaren 2006 ARS P0766 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl

Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, , kl Tentamen Metod C vid Uppsala universitet, 170503, kl. 08.00-12.00 Anvisningar Av rättningspraktiska skäl skall var och en av de tre huvudfrågorna besvaras på separata pappersark. Börja alltså på ett nytt

Läs mer

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen Trängselskatt Backa Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Primärområden - SDN Norra Folkmängd 2012 Backa Brunnsbo Skogome Skälltorp 7 592 6 444 2 549 8 488 Säve Rödbo Kärra Tuve

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2008

Allmänheten och klimatförändringen 2008 Allmänheten och klimatförändringen 8 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT 9 NOVEMBER 8 Beställningar

Läs mer

Bakgrund och syfte MARKÖR

Bakgrund och syfte MARKÖR Bakgrund och syfte Tunnelbygget vid Hallandsås har pågått sedan 1992. E fter byggstoppet i tunneln 1997 riktades mycket kri tik mot Trafikverket (tidigare Banverket), inte minst från de boende som bland

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10)

RAPPORT. PTP-enkät 2009 1(10) RAPPORT PTP-enkät 2009 1(10) INLEDNING Bakgrund 1995 genomförde Psykologförbundet för första gången en undersökning till dem som tagit psykologexamen mellan två tidpunkter för att bland annat få en bild

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Göteborg September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Privatpersoners kunskap om den inre marknaden Av de 500 privatpersoner som deltog i undersökningen är det 20 procent som handlat på distans, sökt sjukvård,

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg PUBLIKATION : Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg Titel: Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck

Läs mer

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB SKÅNEENKÄTEN Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB INNEHÅLL Resultat i korthet 1 Fakta om undersökningen 2 Fakta om respondenterna 4 Att leva och bo i

Läs mer

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013 Grannundersökning Område GNI Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2013 Presentation Om undersökningen Resultat Bakgrundsfrågor Arbete och flygplatsen Information och attityder Sammanfattande inställning

Läs mer

Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009

Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009 2009-09-11 Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009 Urval: Riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16 år och äldre Antal intervjuer: 1 000 st Tid för telefonintervjuer: 15 21 September 2009

Läs mer

Marknadsundersökning: Återanvändning av kläder, skor och textilier i Göteborg. Kretsloppskontoret. Resultat, sammanfattning och slutsatser

Marknadsundersökning: Återanvändning av kläder, skor och textilier i Göteborg. Kretsloppskontoret. Resultat, sammanfattning och slutsatser Marknadsundersökning: Återanvändning av kläder, skor och textilier i Göteborg för Kretsloppskontoret Resultat, sammanfattning och slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2012-05-10 IMA MARKNADSUTVECKLING

Läs mer

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2014

Grannundersökning Område GNI. Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2014 Grannundersökning Område GNI Swedavia Göteborg Landvetter Airport 2014 Presentation Om undersökningen Resultat Bakgrundsfrågor Arbete och flygplatsen Information och attityder Sammanfattande inställning

Läs mer

Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster

Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet Förord Projektet Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014

Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder 21 november 2014 Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om allmänhetens attityder SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 4 och den 20 november

Läs mer

Underlags-PM Sammanfattning av telefonundersökningar genomförda i november 2013 och juni 2014

Underlags-PM Sammanfattning av telefonundersökningar genomförda i november 2013 och juni 2014 Fördjupad utredning om trängselskattesystemets utformning på Östra Hisingen Underlags- Sammanfattning av telefonundersökningar genomförda i november 2013 och juni 2014 Göteborg 1 (40) S w e co Gullbergs

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet. 1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar

Läs mer

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på?

Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Varför går nybilsförsäljningen av miljöbilar till privatpersoner så långsamt och hur kan utvecklingen skyndas på? Kvantitativ undersökning med privatpersoner som köpt en ny bil men inte valt en miljöbil

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan

Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan VTI PM 2008-12-17 Diarienummer: Cykelfartsgata, Hunnebergsgatan Inger Forsberg 1. Bakgrund VTI fick i uppdrag av Linköpings Kommun att undersöka trafikanternas attityd till och acceptans för försöket

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten

Läs mer

Rapport till KAK juni 2017

Rapport till KAK juni 2017 -analys gör regelbundna undersökningar bland svenska medborgare bosatta i hela riket. Mellan den 29 maj och den 8 intervjuades cirka 1.000 personer på uppdrag av bland andra KAK. Resultaten redovisas i

Läs mer

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH)

Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i

Läs mer

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 215 Projektnummer: TRV 213/4576 Markör Innehåll Bakgrund Syfte, metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer