ATT PÅVERKA DEN SVENSKA BILPARKEN I MILJÖVÄNLIG RIKTNING EFFEKTER AV INFORMATION OCH BAKGRUNDSVARIABLER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT PÅVERKA DEN SVENSKA BILPARKEN I MILJÖVÄNLIG RIKTNING EFFEKTER AV INFORMATION OCH BAKGRUNDSVARIABLER"

Transkript

1 ATT PÅVERKA DEN SVENSKA BILPARKEN I MILJÖVÄNLIG RIKTNING EFFEKTER AV INFORMATION OCH BAKGRUNDSVARIABLER Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Annika Nordlund 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå universitet 2 Institutionen för psykologi, Umeå universitet 3 Institutionen för företagsekonomi, Umeå universitet 2004:01 TRUM Transportforskningsenheten Umeå Universitet, Umeå Tel E-post: ISSN

2

3 Rapportens titel: Att påverka den svenska bilparken i miljövänlig riktning. Effekter av information och bakgrundsvariabler Författare: Jörgen Garvill, Docent Agneta Marell, Docent Annika Nordlund, FD Projekt: Att påverka hushåll att resa mer miljövänligt Finansieringsorgan: Vägverket, Dnr. AL90AB 2001:25274 Projektledare: Jörgen Garvill, Docent Indexord: Bilbyten Bilstorlek Attityder Information

4

5 FÖRORD Biltrafiken i dag genererar stora miljö- och hälsoproblem och det är mycket viktigt att med olika åtgärder minska biltrafikens påverkan på miljö och hälsa. Många studier har varit inriktade på möjligheten att få privatbilister att använda bil i mindre utsträckning för sina resor antingen genom att avstå från vissa resor eller genom att för vissa resor ersätta bil med andra färdmedel. En annan möjlighet som studerats i mindre grad är att bilister när de byter bil köper en mindre bil än de haft tidigare. Ett sådant mer långsiktigt val skulle förmodligen innebära större miljövinster än att avstå från bil för vissa resor och det skulle dessutom innebära ekonomiska vinster för den enskilde bilisten. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer som är viktiga när personer som planerar att byta bil skall välja vilken bil de skall köpa och om det är möjligt att påverka människors val av bil genom information om biltrafikens negativa effekter och information om vilka vinster som kan göras genom att välja en mindre bil och en bil som är miljöklassad. Studien har genomförts vid Transportforskningsenheten, Umeå universitet och har letts av Jörgen Garvill, Agneta Marell och Annika Nordlund. Fredrik Gärling har medverkat vid datainsamlingen. Jörgen Garvill har varit projektledare. Projektet har finansierats av Vägverket (AL90AB 2001:25274). Umeå i januari 2004.

6

7 1 INLEDNING BAKGRUND TIDIGARE FORSKNING ATT KÖPA BIL SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING GENOMFÖRANDE DESIGN ENKÄT URVAL BORTFALL RESULTAT BESKRIVNING AV DE MEDVERKANDE DE MEDVERKANDES BEDÖMNING AV BILAR I OLIKA STORLEKSKLASSER HUR BEDÖMER MAN SIN NUVARANDE BIL? VILKA KRAV HAR MAN PÅ EN NY BIL? VILKA EGENSKAPER BEDÖMER MAN SOM VIKTIGA NÄR MAN SKALL KÖPA EN NY BIL? EFFEKTER AV INFORMATION VAD KÄNNETECKNAR MEDVERKANDE SOM BYTT BIL? BETYDELSE AV MILJÖINSTÄLLNING BETYDELSE AV BAKGRUNDSVARIABLER VILKA FAKTORER PÅVERKAR VAL AV STORLEKSKLASS? BETYDELSEN AV BAKGRUNDSVARIABLER, BILEGENSKAPER, KRAV OCH BEHOV FÖR HUR TROLIGT DET ÄR ATT MAN KÖPER EN BIL I EN VISS STORLEKSKLASS SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION REFERENSER... 59

8

9 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Under andra hälften av 1900-talet har det i västvärlden skett en snabb ökning av såväl personsom godstransporter. En mycket stor del av dessa transporter är vägtransporter och sker med motoriserade fordon. Enligt Vilhelmsson (1990) har människors rörlighet i Sverige ökat från ca 5 km/person och dag på 1950-talet till ca 40 km/person och dag. Den största delen av ökningen när det gäller persontransporter kan förklaras av att allt fler hushåll har tillgång till bil. Tillgång till bil innebär stora möjligheter att snabbt och enkelt förflytta sig till olika platser och har vanligen betraktats som en viktig del i människors välfärd. En hög rörlighet och möjlighet att välja mellan olika platser ökar människors möjlighet att realisera sina aktivitetsmönster och tillfredsställa sina önskningar och behov. Den ökande användningen av bil har dock medfört miljöproblem av olika slag. De mest diskuterade är förbrukning av icke förnybar energi som leder till olika typer av utsläpp till omgivningen, men även buller och i vissa områden trängsel är negativa effekter av bilanvändning (Lowe, 1990; Stern, 1992). Den ökande medvetenheten om de negativa effekterna av bilanvändning har lett till omfattande diskussioner om hur dessa negativa effekter kan minskas och flera alternativ har diskuterats. Kan människor resa mindre eller välja alternativa färdmedel för sina resor? Vilka faktorer påverkar deras färdmedelsval och kan man påverka valet genom olika typer av information? Två vanligt förekommande strategier för hushållen att minska sin användning av bil är att resa mindre eller att använda mindre miljöbelastande färdmedel än bil för sina resor. En stor del av den forskning som bedrivits om resvanor och resmönster har haft människors möjligheter och vilja att förändra och minska sitt resande i fokus (Aarts, Verplanken, och van Knippenberg, 1998; Tertoolen, Kreveld, och Verstraten, 1998; Fujii och Gärling, 2003; Garvill, Marell och Nordlund, 2003; Nordlund och Garvill, 2003). Att få människor att resa med ett mer miljövänligt alternativ har också rönt stort forskningsintresse (Bamberg, 2000; Gärling, Gärling och Johansson, 2000; Hunecke, Blöbaum, Matthies och Höger, 2001; Root, 2001). Inom detta forskningsområde har många studier genomförts i syfte att undersöka människors möjligheter och intresse att byta färdmedel, t.ex. ta bussen eller cykeln istället för bilen. Fortsatt har även intresset för vilka hinder människor kan uppleva för att bete sig miljövänligt generellt och hinder för att minska sitt bilanvändande specifikt ökat (McKenzie-Mohr, 2000; Nordlund, Garvill och Marell, 2001). Resultaten av flera studier visar att människors resande direkt kan härledas från deras aktivitetsmönster (Axhausen & Gärling, 1992). Aktiviteterna kan vara mer eller mindre frivilligt valda och möjligheten att välja mellan olika platser och tidpunkter för att utföra en aktivitet kan också variera (Jacobsson, 2003). De aktiviteter som människor är engagerade i är i stor utsträckning aktiviteter som man upplever att det är svårt både att avstå från och samordna med andra aktiviteter (Vilhelmsson, 1997). En förklaring till att resmönstren är svåra att förändra är dels att många redan har reducerat sin resande till vad som i dagsläget anses vara ett minimum, dels att resbehovet bestäms av strategiska beslut som val av bostad och arbetsplats och det tar tid att ändra de strukturella förutsättningarna och därmed skapa utrymme för minskat resande. Ett tredje alternativ för att göra resandet mer miljövänligt utan att behöva minska antalet resor eller reslängden är att byta ut den nuvarande bilen mot en mer miljövänlig bil. Sådana strategiska och långsiktiga beslut, som att byta till en mindre eller miljöklassad bil, skulle förmodligen ha större positiva miljöeffekter än att avstå från vissa resor eller ersätta bil med buss eller cykel för vissa resor (Stern, 2000). Detta alternativ är betydligt mindre diskuterat än de två tidigare strategierna, både empiriskt och teoretiskt. Studier av vilka faktorer som styr 1

10 val av bil och bilmärke är flera men få studier har syftat till att undersöka vilka möjligheter människor har att byta till en mer miljövänlig bil. Vilka hinder ser människor för att byta till en mindre bil än den de har? Att ersätta ett hushålls nuvarande bil med en mer miljövänlig bil ställer krav på människors vilja och benägenhet att köpa mindre bilar, att köpa bilar som drivs med miljövänligt bränsle och att investera i miljövänligare bilar med ny teknik. Genom att påverka hur människor värderar bilars egenskaper skulle en mer miljövänlig bilpark kunna erhållas. Kunskap om bilbytesprocessen och hur människor värderar olika egenskaper hos bilen blir därmed viktig för att förstå vad som styr valet av bil och därmed kunna påverka detta. 1.2 Tidigare forskning En viktig faktor som kan förväntas påverka människor när det gäller miljövänligt beteende är deras miljömedvetenhet. Forskning har visat att människors grundläggande livsvärden och specifika attityder direkt eller indirekt påverkar i vilken utsträckning människor agerar miljövänligt (Stern, Dietz, Kalof och Guagnano, 1995; Schultz och Zelezny, 1999; Thøgersen och Ölander, 2002). Inom ramen för en sådan forskningstradition antas också information om olika besluts konsekvenser ha betydelse för de val som individer gör (Gärling, Fujii, Gärling, och Jakobsson, 2003). Forskning har dock visat att beteende som har positiva effekter på miljön i många fall också har andra motiv än vilja att skydda miljön (Hormuth, 1999; Stern, 2000; Nordlund, Garvill och Marell, 2001). Även om värderingar och attityder är viktiga för människors beteende är det är också uppenbart att andra faktorer påverkar i vilken utsträckning en förändring av beteendet i miljövänlig riktning kommer till stånd. Stern (2000) menar att vårt beteende i många fall bestäms av ett brett spektrum av attityder, kontextuella och individuella förhållanden. Motiverande faktorer kan vara viljan att förbättra den egna hälsan (Swenson och Wells, 1997) eller den egna ekonomin (McKenzie-Mohr, 2000). Stern menar vidare att ett miljöskadligt beteende inte behöver grundas i en negativ inställning till miljövänligt beteende eller i okunskap om miljökonsekvenser av sådana beteenden. Det kan vara så att beteende med negativa effekter på miljö är ofrivilliga. Faktorer, som de uppoffringar individen måste göra för att kunna agera miljövänligt (t ex ökad tidsåtgång, minskad bekvämlighet) kan vara viktiga hinder för att agera miljövänligt. Exempelvis görs valet av bil för många resor på grund av begränsningar i utbud av lokaltrafik, långa avstånd eller tidsbegränsningar. Det kan också finnas restriktioner i individens omgivning som försvårar en beteendeförändring och många av våra vardagliga beteenden har etablerats som vanor vilket också kan göra att de är svåra att förändra (Garvill, Marell och Nordlund, 2003). 1.3 Att köpa bil När det gäller frågan om vad som styr människors val av bil vid bilbyte kan man förvänta sig att människors miljömedvetenhet till en del skall påverka deras beteende men inte att det är den enda förklarande faktorn. I en studie av Nordlund m.fl. (2001) fann man människor som avstod från att använda bil för resor inom tätorten och istället använde cykel eller gång i första hand angav att de ville förbättra sin egen hälsa som skäl, i andra hand att de ville spara pengar och först i tredje hand att de ville skydda miljön. Tidigare studier av individers beslutsprocess inför ett bilbyte visar att intentionen att byta bil kan uppkomma antingen genom en förändring av de krav individer har på den bil de äger eller genom att den egna bilens kvalitet förändras (Marell m.fl. 2004, in press). Marell m.fl. visar att kraven individer har på den bil de äger är högre om man är gift eller sammanboende än om 2

11 man är ensamstående. Kraven ökar också om den intervjuades civilstånd förändras från ensamstående till gift eller sammanboende (och minskar om det förändras från sammanboende till ensamstående). Antal barn i hushållet har också betydelse för vilka krav man har på bilen, fler barn betyder högre krav. Resultaten från studien visar också att hushållets inkomst har betydelse för vilka krav man har, dock visar studien inte på tydliga effekter av inkomstförändringar. En förändring av hushållets inkomst ger inte effekt på de krav de medverkande ställer på bilar men tydliga effekter på kraven finns beroende på vilket förtroende för landets ekonomi som finns och beroende på hur förtroendet för ekonomin i landet förändras. Ett stort förtroende för ekonomin innebär högre krav, och ett ökat förtroende för landets ekonomi (bättre allmänt ekonomiskt klimat, lägre arbetslöshet och lägre inflation) leder till att kraven ökar. Individers förändrade miljöengagemang visar sig också ha betydelse för hur kraven på bilar förändras, ju mer miljöengagerad desto högre krav. Tidigare forskning visar också att miljöhänsyn inte är den viktigaste egenskapen vid bedömning av bilars kvalitet och standard. Exempelvis visar Marell (1998) att trafiksäkerhet och driftsäkerhet är de absolut viktigaste egenskaperna för bedömningen av den ägda bilen och för de minimikrav individen har på en ny bil. 1.4 Syfte och problemställning Flera alternativa strategier kan tillämpas för att minska de negativa effekterna av resande. En strategi för att förändra bilparken så att den blir mer miljövänlig är att påverka människor till att köpa mindre och/eller miljöklassade bilar. En studie av Marell, Davidsson och Gärling (1995) visar att individers köpintentioner påverkas av vilken typ av information de får. Bland de tillfrågade som fick information om att det var mer miljövänligt att behålla bilen länge försvagades intentionerna att byta bil medan intentionen stärktes bland dem som fick information om att det var mer miljövänligt att snabbt byta bil. Syftet med denna studie var att undersöka hur miljöegenskaper och andra egenskaper hos en ny bil värderas och vilka krav man ställer på sådana egenskaper hos en ny bil. Syftet var även att undersöka hur bilar i olika storleksklasser värderas med avseende på ekonomi, miljövänlighet, krocksäkerhet och komfort, hur bilar i olika storleksklasser värderas med avseende på hur väl de uppfyller de krav och behov som en bilägare har samt hur troligt det är att man kommer att köpa en bil i respektive storleksklass. Ytterligare ett syfte var att studera om man genom att ge personer som planerar att byta bil information om att man kan minska de negativa effekterna av biltrafik på miljö, hälsa och den egna ekonomin kan påverka de krav man ställer på en ny bil, påverka vikten av olika egenskaper hos en ny bil och påverka hur man bedömer bilar i olika storleksklasser med avseende på miljövänlighet och ekonomi. Kan man genom information påverka människor som planerar att byta bil så att det blir troligare att de kommer att köpa en mindre bil? I denna studie var syftet också att jämföra effekterna av tre olika typer av information, nämligen information med inriktning på miljökonsekvenser, hälsokonsekvenser och konsekvenser för den egna ekonomin. Slutligen var syftet att undersöka hur olika bakgrundsvariabler som kön, ålder, förekomst av barn, inkomst och körsträcka påverkar valet av bil. 3

12 2 GENOMFÖRANDE 2.1 Design Undersökningen genomfördes som en experimentstudie. De medverkande fick besvarade tre enkäter; före, under och efter försöksperioden (Enkät 1, 2 och 3). Det första frågeformuläret fungerade som en föremätning. Föremätningen hade som syfte att utgöra en bas mot vilken effekter av de olika typerna av information kunde jämföras. Under försöksperioden fick delar av urvalet vid två olika tillfällen information med avsikt att aktualisera konsekvenser av biltrafik på miljön, hälsan och på ekonomin. Efter föremätningen delades försökspersonerna slumpmässigt in i 4 grupper. En grupp fungerade som kontrollgrupp och utsattes inte för någon påverkan. De 3 övriga grupperna var försöksgrupper och utsattes för påverkan i form av information. Avsikten var att genom att överföra information 1 skulle människors värderingar kopplade till miljö/hälsa/ekonomi aktualiseras. I Tabell 1 redovisas studiens uppläggning. Försöksgrupp 1. Miljöinformation. I denna grupp gavs information om vilka konsekvenser biltrafiken har för miljön i form av olika utsläpp. Vidare gavs information om att koldioxidutsläpp från biltrafiken bidrar till växthuseffekten. Information gavs också om att koldioxidutsläppen är direkt relaterade till bilens bränsleförbrukning och att man kan minska koldioxidutsläppen genom att välja en bil i småbilsklassen eller mellanbilsklassen istället för en bil i storbilsklassen. Tanken var att genom att överföra sådan information skulle människors miljövärderingar aktualiseras och kopplas till ett bilbyte. Informationen förmedlades i form av frågor av typen Visste du att en bil i småbilsklassen i genomsnitt förbrukar 30 % mindre bensin än en bil i storbilsklassen. Respondenterna fick svara genom att välja ett av svarsalternativen ja eller nej. Syftet med att förmedla informationen på detta sätt var att försäkra sig om att de svarande verkligen läste igenom informationen. I den andra informationsenkäten uppmanades de medverkande att själva tänka igenom och ange skäl för att välja en mindre bil än den nuvarande bilen vid ett kommande byte. De fick också ange hinder för att välja en mindre bil än den nuvarande vid ett eventuellt byte. Försöksgrupp 2. Hälsoinformation. Proceduren för denna grupp var densamma som för försöksgrupp 1 med den skillnaden att informationen inriktades på biltrafikens konsekvenser för människors hälsa. Information gavs också om att utsläpp av hälsofarliga ämnen kan minskas genom att välja en bil som är i miljöklass 2000 eller Informationen presenterades även för denna grupp i form av frågor av typen Visste du att man genom att välja en bil i miljöklass 1 eller miljöklass 2005 kan halvera utsläppen av kolväten jämfört med en bil i miljöklass 3 eller miljöklass I den andra informationsenkäten fick de svarande ange skäl för att välja en bil i miljöklass 1 eller miljöklass 2005 vid ett eventuellt bilbyte. De fick även ange hinder för att välja en sådan bil vid ett eventuellt byte. Försöksgrupp 3. Ekonomisk information. Proceduren för denna grupp var densamma som för försöksgrupp 1 och 2 men i denna grupp inriktades informationen på de privatekonomiska konsekvenserna av ett bilinnehav. Information gavs också om att kostnaderna kunde minskas genom att välja en mindre bil. Även här presenterades informationen i form av frågor av typen Visste du att den genomsnittliga bränslekostnaden för en bil i storbilsklassen är ca 20 % högre än för en bil i mellanbilsklassen. I den andra informationsenkäten fick 1 Informationen hämtades från Vägverkets (http://www.vagverket.se/), Naturvårdverkets (http://www.naturvardsverket.se/) och Konsumentverkets (http://www.konsumentverket.se/) hemsidor. 4

13 respondenterna ange skäl för att byta till en mindre bil än den nuvarande vid ett eventuellt byte. De fick också ange hinder för att byta till en mindre bil än den nuvarande. Kontrollgrupp. Kontrollgruppen besvarade enkäterna vid föremätningen, mittmätningen och slutmätningen, men fick inte informationsenkäterna. Syftet med kontrollgruppen var att göra det möjligt att fastställa att eventuella förändringar i försöksgrupperna beror av den information de fått och inte av andra faktorer som kan tänkas påverka respondenterna. Sådana faktorer kan vara information i tidningar, radio eller tv eller det faktum att de deltar i en undersökning och besvarar frågor om ett eventuellt bilbyte. Tabell 1. Undersökningens uppläggning med tre enkäter (Enkät 1, 2 och 3) utdelade till samtliga grupper (Försöksgrupp 1-3 och kontrollgruppen) samt två informationsenkäter (Information 1 och 2) utdelade till försöksgrupp 1-3. Grupper i undersökningen September -02 Enkät 1 November -02 Information 1 Februari -03 Enkät 2 April -03 Information 2 Försöksgrupp 1 X Miljöinfo X Miljöinfo X Försöksgrupp 2 X Hälsoinfo X Hälsoinfo X Försöksgrupp 3 X Ekonomisk info X Ekonomisk info X Kontrollgrupp X - X - X Maj -03 Enkät Enkät Totalt utarbetades fem olika enkäter. En enkät för vardera föremätningen, mittmätningen och slutmätningen (se Bilaga 1) och två enkäter (se Bilaga 2 och 3) för att lyfta fram information om miljö-, hälso- och ekonomiska konsekvenser av bilar i olika storleksklasser och miljöklasser. De tre enkäterna som avsåg mättillfälle 1, 2 och 3 var relativt lika i sin utformning, även om enkät 1 innehöll frågor om de medverkandes bakgrund, bilköp och miljöengagemang. Enkät 2 och 3 innehöll i sin tur frågor om eventuellt bilbyte och om så skett ett antal frågor om den nyköpta bilen. Enkät 1 var indelad i nio avsnitt. I det första avsnittet ingick frågor om de medverkandes ålder, kön, hushållets sammansättning, inkomst, utbildning och förvärvsgrad. I det andra avsnittet fanns frågor om hushållets nuvarande bil, vilken årsmodell, inköpsår, inköpspris, antal reparationer senaste tiden, hur långt bilen körs per år och bilens totala körsträcka. I detta avsnitt fick de medverkande också definiera om den ägda bilen var en bil i småbilsklassen, mellanbilsklassen eller storbilsklassen. I avsnitt tre ställdes frågor om hur den nuvarande bilen användes, både hur ofta och i vilket syfte. I det fjärde avsnittet ställdes frågor om inköpsplaner. Frågor ställdes om hur stark intentionen att byta bil var på 6 respektive 12 månaders sikt, om hur troligt det var att den nya bilen är en bil i storbilsklassen, mellanbilsklassen eller en bil i småbilsklassen, om hur man uppfattar bilar i olika storleksklasser. De medverkande fick bedöma hur miljövänliga, ekonomiska, krocksäkra och komfortabla bilar i olika storleksklasser är samt i vilken utsträckning en bil i respektive storleksklass uppfyllde de krav och behov de medverkande hade. Slutligen fick de medverkande ange hur troligt det var att de skulle köpa en bil i respektive storleksklass. I det femte avsnittet fick de medverkande bedöma den egna bilen med avseende på ett antal egenskaper, som krocksäkerhet, accelerationsförmåga, möjlighet att dra släp/husvagn, passagerarkomfort, krocksäkerhet, körglädje och bränsleförbrukning. I det sjätte avsnittet fick de också ange vilka krav de har på den nya bilen med avseende på samma egenskaper och i det sjunde avsnittet fick de bedöma hur viktiga olika egenskaper är när de ska köpa ny bil. I det åttonde avsnittet fick deltagarna ta ställning till ett antal påstående angående deras 5

14 inställning till miljön. En svensk version av New Ecological Paradigm skalan (NEP, Dunlap, Van Liere, Mertig & Jones, 2000) som användes består av 15 påståenden (t.ex., Balansen i naturen är tillräckligt stark för att klara av de moderna industrinationernas påverkan och Balansen i naturen är väldigt känslig och rubbas lätt ) som besvarades på en 5-gradig skala (1 = Tar helt avstånd ifrån 7 = Instämmer helt). I det sista avsnittet i enkäten fick de medverkande ange vad de ansåg om biltrafikens påverkan på miljö, hälsa och ekonomi. Enkät 2 och 3 var i stora drag identiska med enkät 1 förutom att bakgrundsfrågorna i avsnitt 1 och frågor om miljön i avsnitt 6 uteslutits. I enkät två och tre hade istället frågor om ett bilbyte skett lagts till. Frågor om den nya bilens märke, pris, egenskaper och storleksklass ställdes till de som bytt bil. I avsnitt fyra gjordes också ett tillägg av frågor om hur troligt det är att de medverkande skulle köpa en miljöklassad bil. Informationsenkät 1 omfattade fyra avsnitt. I det första undersöktes huruvida deltagarna ändrat sina planer på att byta bil samt de medverkandes köpintentioner på 6 respektive 12 månader. I det andra avsnittet undersöktes de medverkandes intresse för bilar och hur aktivt de söker information om bilar. I avsnitt tre som var olika för de tre försöksgrupperna fanns ett antal kunskapsfrågor både på en övergripande nivå om relationen mellan transporter, biltrafik och miljö, hälsa respektive ekonomi och frågor om olika biltypers påverkan på miljö, hälsa respektive privatekonomi. Frågorna var av typen visst du att och besvarades med ja eller nej. I avsnitt fyra fick de medverkande bedöma hur miljövänliga, ekonomiska, krocksäkra och komfortabla bilar i olika storleksklasser är. Informationsenkät 2 omfattade fyra avsnitt. I det första fick de medverkande ange om de sedan de valde att delta i studien bytt bil och om så var fallet beskriva den nyinköpta bilen. I det andra avsnittet ställdes frågor om deltagarna ändrat sina planer på att byta bil och en öppen fråga om varför de ändrat sina inköpsplaner, samt ange köpintentioner på 6 respektive 12 månader. I efterföljande avsnittet fick de medverkande ange 5 skäl till att byta och 5 hinder för att byta till en mindre bil än de har idag (miljögruppen och ekonomigruppen) eller en bil i miljöklass 1 (hälsogruppen). I avsnitt fyra fick de medverkande bedöma hur miljövänliga, ekonomiska, krocksäkra och komfortabla bilar i olika storleksklasser är. 2.3 Urval För att genomföra undersökningen och studera effekter av information behövdes ca 100 bilägare i varje undersökningsgrupp. Till fältförsöket rekryterades totalt 366 personer med bil och körkort boende i Västerås, Uppsala, Örebro och Eskilstuna. Initialt valdes 4500 personer ut via telefonkatalogen och kontaktades via telefon. De uppringda intervjupersonerna tillfrågades om de var registrerad bilägare och om de hade körkort. Om de var registrerad bilägare och hade körkort tillfrågades de om de hade några planer på att byta bil inom den närmaste framtiden. Registrerade bilägre med körkort och som planerade att byta bil tillfrågades om de ville medverka i studien. Om en person som kontaktades inte var registrerad bilägare men annan person i hushållet var registrerad bilägre tillfrågades istället denne om intresse att medverka. Anledningen till att välja personer som planerade att byta bil var att försöksgruppens köpintentioner skulle vara så starka att ett bilbyte inom försöksperioden skulle vara troligt. Fördelen med att studera individer som planerar att byta bil är att de i större omfattning än de som inte avser att byta bil inom den närmaste tiden aktualiserat krav och behov på en ny bil. Det är också mer troligt att de börjat söka information om olika bilar. Vid ett slumpmässigt urval av individer erhålls en stor andel 6

15 som inte har några köpintentioner alls, därmed kommer ytterst få att ha funderat på den egna bilens kvaliteter, krav på ny bil och hur viktiga olika bilegenskaper är. Dessutom kommer ytterst få att byta bil inom projekttiden, vilket minskar möjligheten att studera faktiskt beteende (faktiska val) Bortfall Av de 4500 utvalda personerna, föll 701 personer bort. Majoriteten av bortfallet berodde på att intervjuaren trots fem uppringningar vid olika tid och dag inte fått tag på den utvalda personen, antingen på grund av denne inte svarat eller på grund av att personen var bortrest. En del av bortfallet berodde också på att telefonnumret var felaktigt, att fel person fanns på telefonnumret, eller på lång tids sjukdom. Av de kontaktade 3799 personerna var det 528 som uppfyllde de uppsatta kriterierna för bilbytesintentioner. Av dessa 528 svarade 468 att de kunde tänka sig att medverka i studien. Av de 468 som kunde tänka sig att medverka var det 366 som slutligen besvarade den första enkäten enkät 1. De 366 personerna delades in i de fyra grupperna miljögrupp, hälsogrupp, ekonomigrupp och kontrollgrupp; 92 personer i miljögruppen, 91 i hälsogruppen, 90 i ekonomigruppen och 93 i kontrollgruppen. Deltagarna i försöksgrupp 1, 2 och 3 (N = 273) fick under november 2002 informationsenkät 1, med kunskapsfrågor varav 236 deltagare returnerade den efter en påminnelse. I februari 2003 fick de 329 kvarvarande deltagarna enkät 2. Enkät 2 returnerades av 276 personer. Informationsenkät nummer två skickades i april I maj fick de medverkande en tredje enkät. I Tabell 2 redovisas bortfallet i var och en av de fyra grupperna. Tabell 2. Bortfall under försöksperioden Miljö Hälsa Ekonomi Kontroll Totalt Totalt antal som uppfyllde urvalskriterier och som accepterade att medverka 468 Bortfall vid enkät Antal medverkande som delades in exeprimentgrupper 366 Borfall vid information Bortfall vid enkät Bortfall vid information Bortfall vid enkät Bytt bil under perioden Antal personer som medverkat vid samtliga mättillfällen RESULTAT 3.1 Beskrivning av de medverkande Av de 366 medverkande var 27 procent kvinnor, 44 procent hade examen från högskola eller universitet och 81 procent var gifta eller sammanboende. Av de medverkande var 73 procent förvärvsarbetande (63 procent förvärvsarbetade heltid och 10 procent arbetade deltid), 3 procent studerade och 21 procent var pensionärer, sjukpensionärer eller förtidspensionärer. Medelåldern var 48 år och 17 procent av de medverkande hade ett barn, 46 procent hade två barn och 19 procent hade tre eller flera barn. Medelinkomsten för de medverkande var kronor och medelinkomsten för hushållet var kronor (se Tabell 3). 7

16 Tabell 3. Bakgrundsinformation om de medverkande Kvinnor 27 % Gifta/sammanboende 81% Högskoleexamen 44 % Förvärvsarbetande 73% Medelålder 48,26 (sd 13,70) Genomsnittligt antal barn 1,75 (sd 1,18) Medelinkomst egen (sd ) Medelinkomst hushåll (sd ) Nuvarande bils årsmodell 1994 (sd 5) Nuvarande bils inköpspris (sd ) Genomsnittlig körsträcka/år 1659 (sd 963) Nuvarande bil. Åldern på de medverkandes bil var i genomsnitt 9 år (årsmodell 1994). Det genomsnittliga inköpspriset var kronor. Den äldsta bilen var av årsmodell 1972 och den nyaste av årsmodell Bland de medverkande sade 34 procent att det fanns ytterligare bil/bilar i hushållet. De medverkande körde drygt 1500 mil per år och den genomsnittliga bilen hade en mätarställning som visade på drygt mil. Av de medverkande var det 25 procent som angav att de köpt bilen ny, resterade 75 procent hade köpt en begagnad bil. De senaste fyra månaderna hade 34 procent av bilarna reparerats 1 gång, 9 procent hade reparerats två gånger och 4 procent hade reparerats tre gånger eller fler. De medverkande fick också klassificera sin nuvarande bil med avseende på om den var en bil i småbilsklassen, mellanbilsklassen eller storbilsklassen och 11 procent ansåg att deras bil tillhörde småbilsklassen, 47 procent definierade sin bil som en mellanklassbil och 42 procent angav att deras bil tillhörde storbilsklassen. Bilanvändning. Den bil som de medverkande ägde användes till arbetsresor, inköpsresor, serviceresor och till fritidsresor (se Tabell 4). Vanligast var att bilen användes för resor till och från arbetet. Av de medverkande var det 40 procent som angav att bilen användes för resor till och från arbetet 5 gånger eller mer per vecka. Ungefär 10 procent angav att bilen användes för tjänsteresor fem gånger eller mer under en vecka. Av de medverkande var det 11 procent som mycket ofta använde bilen för att hämta eller lämna någon.. Tabell 4. Bilanvändning. Relativa frekvenser Aldrig Någon gång/år 1-3/ månad 1-2/ vecka 3-4/ vecka 5/veck a Totalt M (sd) Till och från arbete/studier ,19 (1,96) I arbetet (tjänsteresor) ,26 (1,62) Inköpsresor ,72 (1,02) Serviceresor (läkare, frisör, ,75 (1.05) post, etc.) Till och från fritidshus ,84 (1,06) hämta/lämna någon (t.ex ,77 (1,75) barn på dagis Till och från egna ,22 (1,17) fritidsaktiviteter Besöka vänner och/eller släkt ,07 (0,87) Mätt på en 6-gradig skala (1=Aldrig, 2=Någon/några ggr/år, 3=1-3 ggr/mån, 4=1-2 ggr/vecka, 5= 3-4 ggr/vecka, 6= 5 ggr/vecka) 8

17 Köpintention och hur troligt det var att man skulle köpa en bil av en viss typ. Vid föremätningen fick deltagarna ange på en 7-gradig skala (1= Inte troligt alls, 7= Mycket troligt) hur troligt det var att de skulle byta till ny bil inom 12 respektive 6 månader, byta till en fabriksny bil och byta till en bil av samma märke respektive storleksklass som nuvarande bil. Av de svarande var det 25 procent som angav att det var mycket troligt att de skulle byta bil inom 12 månader och lika många som angav att det var mycket troligt att de skulle byta inom 6 månader. Det var 13 procent av de medverkande som menade att det inte alls var troligt att de skulle byta ut bilen inom 12 månader och 35 procent som menade att det inte alls var troligt att de skulle byta ut bilen inom 6 månader. Medelvärdet för 12 och 6 månaders köpintention är 4,31 (sd 2,13) respektive 3,06 (sd 2,19). Nästan hälften av de medverkande angav att det inte var troligt att de skulle byta till en fabriksny bil medan 20 procent menade att det var troligt att den nya bilen skulle vara fabriksny. Av de medverkande var det 40 procent som menade att det var mycket troligt att de köper en bil i samma storleksklass som den bil de redan har. Endast 7 procent menade att det inte var troligt att de köper en bil i samma storleksklass som den bil de redan har. Bilintresse och informationssökning. I informationsenkät 1 fick de medverkande i försöksgrupperna också svara på frågor angående sitt intresse för bilar och hur aktivt de sökt information om bilar under den senaste 2 månadersperioden. Bland de medverkande finns ett ganska stort intresse för bilar. Männens intresse är större än kvinnors (p <,001). Det är 9 procent av männen som anger att de är mycket intresserade av bilar och 4 procent av kvinnorna anger samma sak. Män söker också information mer aktivt än kvinnor. Skillnaderna mellan män och kvinnor är störst när det gäller att söka information hos bilhandlare (p =,020) och i motortidningar (p =,002). Som framgår av Tabell 5 så är intresset för information större när man planerar att byta bil än vad det normalt är. Tabell 5. Intresse för bilar och hur aktivt de medverkande sökt information om bilar de två senaste månaderna och när de inte planerar att byta bil. Medelvärden. Intresse för bilar a Aktivt informationssökande hos bilhandlare b Aktivt informationssökande i tidningsannonser b Aktivt informationssökande på Internet b Aktivt informationssökande i motortidningar b Senaste Normalt Senaste Normalt Senaste Normalt Senaste Normalt 2 mån. 2 mån. 2 mån. 2 mån. Totalt 4,28 2,67 2,01 3,28 2,38 2,65 1,97 2,54 2,19 Män 4,60 2,94 1,87 3,49 2,18 2,89 2,11 2,89 2,51 Kvinnor 3,83 2,30 2,12 2,98 2,52 2,36 1,70 1,98 1,70 a Bedömningen gjordes på en 7-gradig skala där 1= Inte alls intresserad och 7= Mycket intresserad b Bedömningen gjordes på en 7-gradig skal där 1= Inte alls aktivt och 7= Mycket aktivt 3.2 De medverkandes bedömning av bilar i olika storleksklasser Deltagarna fick skatta i vilken utsträckning bilar i småbils-, mellanbils- respektive storbilsklassen ansågs vara ekonomiska att äga, miljövänliga, krocksäkra och komfortabla. De fick också bedöma i vilken utsträckning bilar i respektive storleksklass uppfyllde deras krav och behov. Slutligen fick de bedöma hur troligt det var att de skulle köpa en bil i respektive storleksklass (se Tabell 6). 9

18 Tabell 6. Bedömning av egenskaper hos bilar i olika storleksklasser. Medelvärde och standardavvikelse Småbilsklass Mellanbilsklass Storbilsklass Egenskaper M Sd M Sd M Sd Ekonomisk a 5,47 1,38 4,54 1,18 3,16 1,41 Miljövänlig a 4,96 1,38 4,50 1,18 3,93 1,42 Krocksäker a 2,43 1,24 4,57 1,15 6,16 0,87 Komfort a 2,95 1,30 4,82 1,13 6,28 0,89 Krav och behov a 2,83 1,83 4,69 1,70 5,47 1,78 Hur troligt att köpa b 2,31 1,88 4,09 2,09 4,27 2,33 a Bedömningen gjordes på en 7-gradig skala där 1= I mycket liten utsträckning och 7= I mycket stor utsträckning b Bedömningen gjordes på en 7-gradig skala där 1= Inte troligt alls och 7= Mycket troligt Resultaten visar att bilar i småbilsklassen bedöms som mer ekonomiska att äga och som mer miljövänliga än större bilar medan bilar i storbilsklassen bedöms som mer krocksäkra och komfortabla än mindre bilar. Det framgår också att bilar i mellanbilsklassen och storbilsklassen bedöms bättre uppfylla de krav och behov som de medverkande har än bilar i småbilsklassen. De medverkande bedömer det också som troligare att de skall köpa en bil i mellanbilsklassen eller storbilsklassen än en bil i småbilsklassen. Av de medverkande var det 7 procent som ansåg att det var mycket troligt att de skulle köpa en bil i småbilsklassen, 16 procent som ansåg att det var mycket troligt att de skulle köpa en bil i mellanbilsklassen och 25 procent som menade at det var mycket troligt att de skulle köpa en bil i storbilsklassen. Det var också 52 procent, 18 procent respektive 22 procent som angav att det inte alls var troligt att de skulle köpa en bil i småbils-, mellanbils- respektive storbilsklassen. 3.3 Hur bedömer man sin nuvarande bil? Respondenterna fick bedöma sin nuvarande bil, dels totalt, dels med avseende på 19 olika egenskaper. Bedömningen gjordes på en hundragradig skala där 0 motsvarande den sämsta bilen på marknaden man kunde tänka sig (under förutsättning att den klarat besiktningen), 50 representerade genomsnittsbilen och 100 representerade den bästa bilen på markanden som man kunde tänka sig. Resultaten visar att gruppen som helhet bedömer sin nuvarande bil som något bättre än genomsnittsbilen vad gäller totalbedömningen. Den egna bilen bedöms också som bättre än genomsnittsbilen när det gäller accelerationsförmåga, passagerarkomfort, krocksäkerhet, körglädje, bränsleförbrukning, driftsäkerhet, andrahandsvärde, vägegenskaper, motorstyrka, förarkomfort, försäkrings- reparations- och servicekostnader och lastutrymme (t-test, p <,010). De medverkande bedömer sin nuvarande bil som lika med genomsnittsbilen när det gäller möjlighet att dra husvagn eller släpvagn och som sämre än genomsnittsbilen när det gäller sportig inredning, möjlighet att köra i terräng, lyxkänsla, extrautrustning och sportigt utseende (t-test, p <,010). De egenskaper där man bedömer att den egna bilen mest avviker åt det positiva hållet från genomsnittsbilen är passagerarkomfort, krocksäkerhet, driftsäkerhet, vägegenskaper, förarkomfort och lastutrymme. Sämst i för hållande till genomsnittsbilen är den egna bilen när det gäller möjlighet att köra i terräng (se Tabell 7). 10

19 Tabell 7. De medverkandes bedömning av den ägda bilens egenskaper. Medelvärden och standardavvikelser. Totalt 61,46 21,90 Accelerationsförmåga 56,16 20,97 Möjlighet att dra släp/husvagn 52,48 32,43 Passagerarkomfort 65,14 21,88 Krocksäkerhet 63,93 23,72 Sportig inredning 41,11 26,63 Körglädje 60,26 24,39 Bränsleförbrukning 58,03 23,25 Bidrag till luftföroreningar 53,32 19,38 Möjlighet att köra i terräng 24,56 22,58 Lyxkänsla 40,18 28,68 Driftssäkerhet) 70,84 21,74 Andrahandsvärde 54,31 25,18 Vägegenskaper 65,96 20,34 Extrautrustning (t.ex. klimatanläggning och färddator) 45,22 36,90 Motorstyrka 59,42 22,03 Förarkomfort 66,39 21,47 Försäkrings-, reparations- och servicekostnad 56,96 19,84 Lastutrymmets storlek 66,39 22,16 Bedömningen gjordes på en skala från 0 till 100 där 0 motsvarade den sämsta bilen på marknaden och 100 motsvarade den bästa bilen på marknaden. M Sd 3.4 Vilka krav har man på en ny bil? Respondenterna fick ange vilka krav de hade på en ny bil. Detta gjordes på en 100-gradig skala där 0 representerade den sämsta bilen på marknaden som de kunde tänka sig (under förutsättning att den klarat kontrollbesiktning), 50 representerade genomsnittsbilen och 100 representerade den bästa bilen på marknaden som de kunde tänka sig. Dels gjordes en bedömning av önskad totalnivå på den nya bilen, dels gjordes bedömningar av samma 19 egenskaper som bedömdes för den egna bilen. Resultaten visar att för samtliga egenskaper utom tre så vill de medverkande att den nya bilen skall vara bättre än genomsnittsbilen (t-test, p <,010). Endast för sportig inredning, sportigt utseende och möjlighet att köra i terräng ligger kravnivån signifikant under genomsnittsbilen (t-test, p <,010). De egenskaper där kravnivån ligger högst är krocksäkerhet, driftsäkerhet, vägegenskaper och förarkomfort (se Tabell 8). 11

20 Tabell 8. De medverkandes krav på ny bil. Medelvärden och standardavvikelser. Egenskaper M Sd Totalt 70,28 15,65 Accelerationsförmåga 63,67 16,81 Möjlighet att dra släp/husvagn 53,34 29,18 Passagerarkomfort 70,92 16,49 Krocksäkerhet 81,75 15,96 Sportig inredning 46,29 24,84 Körglädje 71,73 19,13 Bränsleförbrukning 71,60 19,70 Bidrag till luftföroreningar 63,09 24,79 Möjlighet att köra i terräng 29,26 25,12 Lyxkänsla 49,55 26,69 Driftssäkerhet 83,14 16,03 Andrahandsvärde 69,44 17,98 Vägegenskaper 78,78 16,05 Extrautrustning (t.ex. klimatanläggning och färddator) 65,34 26,95 Motorstyrka 67,88 17,95 Förarkomfort 76,53 17,24 Försäkrings-, reparations- och servicekostnad 70,59 18,51 Lastutrymmets storlek 69,59 20,14 Bedömningen gjordes på en skala från 0 till 100 där 0 motsvarade den sämsta bilen på marknaden och 100 motsvarade den bästa bilen på marknaden. En jämförelse av bedömningarna av den nuvarande bilen och kraven på en ny bil med t-test för beroende observationer visar att respondenternas minimikrav på den nya bilen ligger signifikant högre än bedömningen av den nuvarande bilen för alla egenskaper (p <,010) utom för möjlighet att dra husvagn eller släpvagn och sportigt utseende. Störst förbättring önskar man för egenskaperna krocksäkerhet, körglädje, bränsleförbrukning, driftsäkerhet, andrahandsvärde, vägegenskaper, extrautrustning, förarkomfort och försäkrings- reparationsoch servicekostnader. Vi finner att den miljörelevanta egenskapen bidrag till luftföroreningar inte hör till de egenskaper där man har störst krav. Visserligen visar resultaten att man vill ha stora förbättringar när det gäller bränsleförbrukning men med tanke på att det ställs mindre krav på bidrag till luftföroreningar får nog detta tolkas som att bränsleförbrukning närmast ses som en ekonomisk fråga. 3.5 Vilka egenskaper bedömer man som viktiga när man skall köpa en ny bil? Respondenterna fick bedöma 28 egenskaper med avseende på hur viktiga de var när de skulle välja vilken ny bil de skall köpa. Bedömningen gjordes på en sjugradig skala där 1 innebar inte viktigt alls och 7 innebar mycket viktigt. Om vi väljer ut de egenskaper som gruppen som helhet bedömt som 5 eller högre finner vi att de viktigaste egenskaperna är hög krocksäkerhet, hög driftsäkerhet, goda vägegenskaper, god förarkomfort, låga försäkrings- reparations- och servicekostnader, låg bränsleförbrukning, högt andrahandsvärde, god passagerarkomfort, stort lastutrymme och körglädje. De egenskaper som bedömts som minst viktiga (en skattning på 3 12

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Varför avstår bilister från att använda bilen? Betydelsen av miljömedvetande, attityd till färdmedel, yttre restriktioner och vana.

Varför avstår bilister från att använda bilen? Betydelsen av miljömedvetande, attityd till färdmedel, yttre restriktioner och vana. Varför avstår bilister från att använda bilen? Betydelsen av miljömedvetande, attityd till färdmedel, yttre restriktioner och vana. Jörgen Garvill 1,2 Agneta Marell 1,3 Annika Nordlund 1,2 1 Transportforskningsenheten,

Läs mer

Vad tycker du om elbilar? En studie av Bilprovningen och Handelshögskolan

Vad tycker du om elbilar? En studie av Bilprovningen och Handelshögskolan Vad tycker du om elbilar? En studie av och Handelshögskolan vid Umeå universitet I denna sammanställning redovisas data insamlat via webbenkät på s hemsida. Utformning av undersökningen är gjord av och

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006.

2006-09-23 Vägverket 1. Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 1 Köpa bil? tips och råd till den smarta bilköparen Malmö 14 september 2006. Vägverket 2 Proportioner CO2 - påverkan Höjning från 90 till 110 på 10km väg med 10 000 ådt motsvarar 500-1000 FFV-bilar.

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Val av transporter i Aneby kommun

Val av transporter i Aneby kommun VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket

Läs mer

Bilen en livsnödvändighet?

Bilen en livsnödvändighet? Stadium Aktivitetsform Längd S2 Grundskola 1-3 A2 Klassrumsaktivitet L1 Lektionsinslag Bilen en livsnödvändighet? Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete är att visa på olika alternativa transportmedel.

Läs mer

Bilen och miljön Våren 2013

Bilen och miljön Våren 2013 Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg PUBLIKATION : Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg Titel: Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Folksams Tjänstebilsindex 2008

Folksams Tjänstebilsindex 2008 2008-04-29 Sid 1(5) Folksams Tjänstebilsindex 2008 Kartläggning av privat och offentlig sektors inköp av tjänste- och företagsbilar : Om säkerheten och bränsleförbrukningen i de svenska bilparkerna inom

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken

Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken Elektriska fordon i fokus 213-9-3 Sociotekniska erfarenheter av elfordonsanvändning i praktiken Martina Wikström Institutionen för Kemiteknik, Avdelningen för Energiprocesser Elbilsupphandlingen Hösten

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Jörgen Garvill Fredrik Gärling Agneta Marell Kerstin Westin

Jörgen Garvill Fredrik Gärling Agneta Marell Kerstin Westin SMART FART - REKRYTERING AV TESTFÖRARE OCH MONTERING AV FARTKOLLARE Jörgen Garvill Fredrik Gärling Agneta Marell Kerstin Westin Arbetsrapport September 2001 TRUM Transportforskningsenheten Umeå Universitet,

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Testresenär elbilspool i Norrliden, Kalmar

Testresenär elbilspool i Norrliden, Kalmar Testresenär elbilspool i Norrliden, Kalmar Fokusområde nr 4: Alternativ till egen bil Projektledare: Johan Raustorp Energikontor Sydost AB Besöksadress: Västra Sjögatan 17 392 32 Kalmar Tel 0470-76 55

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1

Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015. Page 1 Testresenär Avslutningsmöte Vår 2015 Page 1 Testresenär vår 2015 Page 2 Syfte Att introducera bussen för bilister Att få fler att prova åka buss Att få fler att pendla med buss Att få synpunkter från ovana

Läs mer

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, juni Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juni. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Konsumenterna hade en solig bild av ekonomin i juli

Konsumenterna hade en solig bild av ekonomin i juli Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, juli Konsumenterna hade en solig bild av ekonomin i juli Konsumenternas förtroende för ekonomin var alltjämt starkt i juli. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010

MARKÖR. Malmö Airport. Undersökning Grannar. Malmö Airport: Grannar februari 2010 Malmö Airport Undersökning Grannar 2010 Presentation Om undersökningen Resultat - Bakgrundsfrågor - Arbete och flygplatsen - Attityder Sammanfattning/Slutsats Om undersökningen Postala enkäter som skickades

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Konsumenternas förtroende starkare än på tre år

Konsumenternas förtroende starkare än på tre år Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010 juni Konsumenternas förtroende starkare än på tre år Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes i juni. Konsumenternas förtroendeindikator var

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad

Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160 Dpl 00 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tjänsteyttrande 2013-05-03 Ellika Andersson Ellika Andersson@karlstad.se Politiskt initiativ - Inför samordnad varudistribution i Karlstad Dnr KS-2011-160

Läs mer

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken

Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Konsten att bli en omtänksam, grön och smart bilist. Kampanjen för ett vettigare sätt att röra sig i trafiken Att köra en stor stadsjeep istället för vanlig bil under ett år, ger upphov till lika stort

Läs mer

BATTERIER OCH ELAVFALL

BATTERIER OCH ELAVFALL BATTERIER OCH ELAVFALL En kunskaps- och attitydundersökning för Naturvårdsverket Utförd av Trivector Information, maj 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-05-26 1 Inledning

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014

SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 SPFs program mot ålderism Resultat av medlemsenkät 2014 Lars Nilsson Ansvarig för ålderismprogrammet inom SPF lars.nilsson@spf.se Sammanfattning Jämfört med 2012 visar den nya medlemsenkäten 2014 följande:

Läs mer

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014

Rapport till Landstinget Blekinge om medarbetarundersökning år 2014 Rapport till Landstinget Blekinge SKOP har på uppdrag av Landstinget Blekinge genomfört en medarbetarundersökning bland landstingets medarbetare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport, i vilken jämförelser

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

SE2011-0246 Bilundersökning. Bilundersökning. Blocket AB. April 2011. Stockholm april 2011

SE2011-0246 Bilundersökning. Bilundersökning. Blocket AB. April 2011. Stockholm april 2011 SE011-046 Bilundersökning Bilundersökning B Locket AB April 011 Stockholm april 011 1 Blocket AB 011 YouGov Innehållsförteckning Information om undersökningen Resultat Vägning Presentation YouGov SE011-046

Läs mer

Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll

Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll Att främja miljövänligt beteende genom feedback: Energibesparingar i hushåll Andreas Nilsson Göteborgs Universitet Psykologiska Institutionen Projektet Att främja miljövänligt beteende genom feedback:

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2008

Kvalitetsvärderingsrapport 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2008 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts i KPI under 2008. De kvalitetsvärderingsmetoder som

Läs mer

Målgrupp: kvinnor och män i åldern 25-65 som har regelbunden tillgång till, och använder sig av, bil (en bil som är max 10 år gammal)

Målgrupp: kvinnor och män i åldern 25-65 som har regelbunden tillgång till, och använder sig av, bil (en bil som är max 10 år gammal) GENOMFÖRANDE Målgrupp: kvinnor och män i åldern 25-65 som har regelbunden tillgång till, och använder sig av, bil (en bil som är max 10 år gammal) 1200 intervjuer. 10 minuters intervju Onlineintervjuer

Läs mer