HUR SER PERSONALENS KUNSKAP UT AVSEENDE HYGIENRUTINERNA?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUR SER PERSONALENS KUNSKAP UT AVSEENDE HYGIENRUTINERNA?"

Transkript

1 Hälsa och samhälle HUR SER PERSONALENS KUNSKAP UT AVSEENDE HYGIENRUTINERNA? EN ENKÄTSTUDIE EVA LUNDGREN MARLENE PERSSON Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Juni 2007 e-post: postmasterhs.mah.se

2 HUR SER PERSONALENS KUNSKAP UT AVSEENDE HYGIENRUTINERNA? EN ENKÄTSTUDIE EVA LUNDGREN MARLENE PERSSON Lundgren, E & Persson, M. Hur ser personalens kunskap ut avseende hygienrutinerna? En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett projekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning och deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Bortfallet blev stort, endast 22 av 44 respondenter besvarade enkäten. Slutsatsen är att det finns brister i kunskapen hos personalen gällande handhygien. Däremot visar undersökningen att kunskaperna är goda avseende den personliga hygienen. Studien visar också på behovet av ytterligare fortbildning inom området med fokus på handhygien. Nyckelord: enkät, handhygien, hygien, hygienrutiner, vårdrelaterade infektioner 1

3 HOW DOES THE KNOWLEDGE OF THE STAFF LOOK CONCERNING HYGIENE ROUTINES? A QUESTIONNAIRE STUDY EVA LUNDGREN MARLENE PERSSON Lundgren, E & Persson, M. How does the knowledge of the staff look concerning hygiene routines? A questionnaire study. Degree project 10 Credit Points, Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, Cross infections lead to a lot of additional costs for society. The most common way of passing on infections is by the hands of the staff. During the fall of 2006 a project was started at the University Hospital in Malmoe (UMAS) to increase the knowledge of basic hygiene routines. The purpose of this study was to survey the knowledge among the staff on basic hygiene routines. The respondents in the study covered 44 individuals, assistant nurses and nurses, in one ward at UMAS. The collection of data was made by a questionnaire and the participation was made anonymously and voluntarily. The falling off was large, only 22 of 44 respondents answered the questionnaire. The conclusion is that there are shortages of knowledge among the staff concerning hand hygiene. However the study shows that there is good knowledge when it comes to personal hygiene. The study also proves that there is need for further in-service training with focus on hand hygiene. Keywords: cross infections, hand hygiene, hygiene, hygiene routines, questionnaire 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 Historik 5 Antibiotikaresistenta bakterier 5 Utveckling av antibiotikaresistenta bakterier 6 Vårdrelaterade infektioner 6 Riktlinjer för hälso-och sjukvårdspersonal 7 Händer-handhygien-handdesinfektion 7 Handskar 8 Skyddsutrustning 8 Arbetsdräkt 8 Accessoarer, hår och naglar 9 Tidigare forskning 9 SYFTE 10 Definitioner 10 METOD 10 Urval 11 Genomförande/analys 11 Etiska överväganden 12 RESULTAT 12 Handhygien 13 Handskar 13 Accessoarer och hår 13 Arbetsdräkten 14 Skyddskläder 14 Självskattning av kunskap avseende hygienrutiner 14 Vikten av att följa hygienrutinerna 15 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Resultatdiskussion 20 SLUTSATSER 23 REFERENSER 24 BILAGOR 26 Bilaga 1: Enkät 27 Bilaga 2: Informationsbrev 31 3

5 INLEDNING Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället och orsakar ett stort lidande för dem som drabbas. Enligt Socialstyrelsens dokument Att förebygga vårdrelaterade infektioner - ett kunskapsunderlag är den vanligaste smittvägen kontaktsmitta via händerna. Därför ska händerna desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel före och efter alla vård- och undersökningsmoment (Socialstyrelsen, 2006). Under vår utbildning betonas också vikten av att följa riktlinjerna för de basala hygienrutinerna, där handhygienen är en av de största punkterna. När vi som sjuksköterskestuderande har läst teoretiska kurser samt haft klinisk utbildning inom olika områden har vi uppmärksammat att teori och praktik inte alltid har stämt överens. Vi har vid ett flertal tillfällen under våra olika praktikperioder kunnat notera att riktlinjerna för de basala hygienrutinerna inte följs. Denna studie är ett beställningsarbete från en avdelning på Universitetssjukhuset MAS (UMAS), där det under hösten 2006 satsades på utbildning av personalen gällande de basala hygienrutinerna. Därför var det av stort intresse att utföra denna studie. BAKGRUND Ute i världen och Europa ökar förekomsten av resistenta bakteriestammar såsom vancomysinresistenta enterokocker, VRE och methicillinresistenta stafylokocker, MRSA (Socialstyrelsen, 2006). De infektioner som uppstår till följd av sjukhusvård kan för UMAS del beräknas till en årlig kostnad av 100 miljoner (UMAS, Ren vård på UMAS- för patienternas skull 2006). Hygienrutiner har därmed kommit i nytt fokus. Enligt Socialstyrelsen drabbas årligen ca 10 % av de patienter som ligger inne för akutsjukvård av en eller flera vårdrelaterade infektioner. Följden av detta blir stora kostnader för samhället i form av förlängda vårdtider och ett ökat lidande för patienterna. För att minska riskerna för smittspridning och få en så god vårdhygien som möjligt bör de basala hygienrutinerna följas. Enligt Socialstyrelsen skall basala hygienrutiner gälla överallt där vård och omsorg bedrivs. Syftet är att förhindra smittspridning (Socialstyrelsen, 2006). För sjukhusledning och verksamhetschefer på UMAS startade under hösten 2006 ett hygienprojekt för att komma till rätta med bristerna i hygienrutinerna. Ett av UMAS mål för ökad patientsäkerhet är att minska vårdrelaterade infektioner och förhindra spridning av multiresistenta bakterier. Hygienprojektet har som målsättning att öka kunskapen hos personalen. Detta genomförs i form av utbildningar för verksamhetscheferna samt övrig personal (UMAS, MÖTE nr , sid. 16). 4

6 Historik Ett av dagens stora problem inom sjukvården är smittspridningen på våra sjukhus. Att samla ett stort antal sjuka människor i begränsade utrymmen och samtidigt öka effektiviteten på vården gör att sjukhusmiljön är en riskfaktor i sig själv (Jahren Kristoffersen, 1998). Infektioner som komplikation vid sjukhusvård har beskrivits långt tillbaka i tiden. En pionjär var Florence Nightingale ( ) som grundlade den moderna omvårdnaden. Under Krimkriget, som bröt ut 1854, blev Nightingale ombedd av den brittiska regeringen att resa till Krim och ta hand om de svårt drabbade soldaterna. Nightingale mötte förhållanden som var kaotiska och kolera utgjorde den vanligaste dödsorsaken bland soldaterna. Sjukhuset hade inte plats för alla patienterna och det var brist på både kunniga sjuksköterskor och nödvändig utrustning. Då införde Nightingale bl a hygieniska åtgärder och skaffade fram den nödvändiga utrustningen som behövdes som resulterade i en dramatisk minskning av antalet döda soldater (a a). Efter Krimkriget begav sig Nightingale tillbaka till sitt hemland England där hon fortsatte att göra en samhällstjänst och strävade efter att förbättra för fattiga och sjuka startade hon sjuksköterskeutbildning och lade därmed grunden till en professionell, yrkesbaserad omvårdnad. Nightingale skrev boken Notes on Hospitals och i förordet kan man läsa att ett grundläggande krav är att sjukhuset inte skall vara skadligt för patienterna (a a). Förlossningsläkaren Ignaz Semmelweiss skrev 1847 nya instruktioner som sattes upp på det allmänna barnbördshuset i Wien. De för oss självklara instruktionerna löd Numera får undersökning av patienter utföras endast av personer som tvättat händerna i klorvatten (Ericson & Ericson, s.11). Dödligheten var mycket hög bland nyförlösta kvinnor och Semmelweiss upptäckte att den var högre på avdelningen där förlossningen sköttes av läkare och medicinstudenter jämfört med avdelningen som sköttes av barnmorskor, och han drog slutsatsen att kvinnorna på läkare/medicinstudenternas avdelning ådrog sig infektioner under förlossningen. Semmelweiss inledde sin långa kamp mot barnsängsfeber och med införandet av handtvätt med klorvatten före undersökning lyckades han få ner dödligheten från 10 % till 1 % (Ericson & Ericson, 2002). En annan betydelsefull vetenskapsman var Joseph Lister som omnämns som antiseptikens fader. Han utförde antiseptiska experiment och prövade olika medel för att förhindra att mikroorganismer orsakade förruttnelse i sår, som på den tiden var ett stort problem. Lister prövade att tvätta såren med karbolsyra och fann att den hade en skyddande effekt mot sårfeber och överlevnaden efter operationer ökade. Karbolsyran utvecklades och Listers desinfektionsmetod spreds över hela världen (a a). Antibiotikaresistenta bakterier De mest fruktade bakterierna inom sjukvården är Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och Vankomycinresistenta enterokocker (VRE). Stafylokocker är en mycket vanlig bakteriefamilj som har studerats ingående och är historiskt välkänd. Trots detta hotar och överraskar dessa bakterier oss ständigt med förändrade virulensegenskaper (mikroorganismens smittkraft) och patogenitet (sjukdomsframkallande egenskaper hos människa) samtidigt som de blir mer och mer antibiotikaresistenta (Ericson & Ericson, 2002). 5

7 Methicillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSA. Staphylococcus aureus (S. aureus) kallas det gyllengula varets bakterie och trivs i hud och slemhinnor, men kan även förorsaka allvarliga infektioner i blodbana och benvävnad. Av alla friska individer är minst 50 % bärare av S. aureus i näsöppningen, detta innebär att bakterierna koloniserar denna slemhinna utan att förorsaka infektion. S.aureus tillhör inte kroppens normalflora utan betraktas alltid som patogen. Då man är bärare av bakterierna i näsan finns de oftast även på händerna, därifrån kan de spridas och orsaka sårinfektion. S.aureus kan även kolonisera i axillerna, perineum och i hårbotten. Vanliga infektioner orsakade av S.aureus är infektioner i traumatiska sår (skadesår), operationssår, varbölder, nagelbandsinfektioner, svinkoppor samt sepsis. Cirka 90 % av alla S.aureus kan idag producera penicillinas, ett enzym som har förmåga att göra penicillinet overksamt. Dessa stafylokocker är således resistenta mot penicillin och därför ges behandling med penicillinasstabila penicilliner vid S.aureus infektioner. S.aureusstammar har dock fortsatt att utveckla resistens även mot de penicilliner som är penicillinasstabila och mot många andra antibiotika och benämns därför multiresistenta/methicillinresistenta S.aureus, MRSA (a a). Vankomycinresistenta enterokocker, VRE. Enterococcus faecalis ingår i munnens och tarmens normalflora, dessa är lågvirulenta (liten smittsamhet) men om de infekterar blodbanan kan de orsaka sepsis och endokardit. Enterokocker kan även förorsaka urinvägs- och sårinfektioner. Dessa bakterier har en tendens att kolonisera på t ex inneliggande intravenösa nålar, urinvägskatetrar samt hjärtklaffsproteser. Smittvägarna till urinvägarna är vanligtvis endogena men även indirekt kontaktsmitta via händer och infekterade föremål är vanligt. Enterokockerna kan utveckla antibiotikaresistens och ett hotande problem idag är att flera enterokockstammar blivit totalresistenta mot all antibiotika, även mot vankomycin som är det reservpreparat som används mot höggradigt resistenta bakterier. Multiresistenta enterokocker kallas även ibland pansarbakterier (a a) Utveckling av antibiotikaresistenta bakterier De första penicillinerna utvecklades under 1940-talet. Man hade funnit ett medel som kunde bota de infektioner som tidigare hade utgjort ett dödligt hot för både unga och gamla, som t ex pneumoni, scharlakansfeber och sårinfektioner. Vid denna tidpunkt var alla stafylokocker känsliga för penicillin, som användes frikostigt, ibland endast i profylaktiskt syfte. Därför fick vi under och 70- talen uppleva en period då S.aureus började utveckla penicillinresistens. Bakterierna blev på nytt hotande och svårbehandlade och sjukhusinfektioner drabbade både patienter och personal. I början av 1970-talet framställdes efter intensiv forskning penicillinasstabila penicilliner. Stafylokockerna fortsatte dock att utveckla nya resistenser och under 1980-talet uppträdde MRSA. En god handhygien är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning (Ericson & Ericson, 2002). Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är infektioner som drabbar patienten till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett smittväg eller smittämne. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet. Enligt Socialstyrelsen är vårdrelaterade infektioner en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Det 6

8 uppskattas att cirka tio procent av de patienter som ligger inne för akutsjukvård drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner. Exempel på vårdrelaterade infektioner är urinvägsinfektioner, pneumonier, postoperativa sårinfektioner samt infektioner i blodbanan (Lundholm, 2006). De vårdrelaterade infektionerna drabbar i större utsträckning personer med nedsatt infektionsförsvar som kan bero på olika orsaker som t ex åldern. För tidigt födda barn och mycket gamla människor har ett sämre infektionsförsvar. Även sjukdom, trauma och många medicinska behandlingar som t ex antibiotikabehandling har betydelse (a a). Vårdrelaterade infektioner förlänger vårdtiden med i genomsnitt fyra dagar, med stora variationer beroende på typ av infektion och verksamhetstyp. Infektionerna fördyrar även vården och år 2002 uppskattades kostnaderna för dessa till cirka 3,7 miljarder kronor (a a). Den ökande förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i världen är ett stort hot mot patientsäkerheten. Därför är det vårdhygieniska arbetet att motverka etablering och spridning av dessa smittämnen av största betydelse. Att tillämpa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom vården. Det rapporteras om en starkt oroande ökning av antalet meticillinresistenta S. aureus (MRSA) och vancomycinresistenta enterokocker (VRE) både från Europa och från många andra delar av världen. I Sverige är fortfarande problemet ovanligt, men antalet anmälda fall av MRSA har ökat. År 2000 anmäldes cirka 300 fall av MRSA för att öka till cirka 750 fall år Under åren har antalet anmälda fall av VRE varierat mellan 20 och 23 stycken per år, med undantag av 2003 då 51 fall anmäldes (a a). Riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal Sveriges kommuner och Landsting tog under 90-talet initiativ till att samordna lokala metodböcker och handböcker till en gemensam Handbok för hälso- och sjukvård i landet. Handbokens syfte är att ge hälso- och sjukvårdspersonal riktlinjer för vårdarbetet och riktlinjerna är utarbetade rekommendationer som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso- och sjukvårdslagen samt Socialtjänstlagen ligger till grund för hela handboken och den vänder sig framför allt till vårdpersonal. Riktlinjerna är avsedda att användas som praktiska hjälpmedel för vårdpersonalen och uppdaterad kunskap skall finnas tillgänglig dygnet runt (Handbok för hälso- och sjukvård, 2005). Händer handhygien handdesinfektion Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar. Handtvätt och handdesinfektion utförs i vården för att avlägsna smuts och minska tillfälliga föroreningar. Direkt kontaktsmitta från ett infekterat sår, en nagelbandsinfektion eller dylikt utgör den största smittorisken. Indirekt kontaktsmitta via tillfälligt förorenade händer (mellan patienter via personalens händer) är dock den smittväg som har störst betydelse inom vården (Ransjö & Åneman, 2006). Handtvätt med tvål och vatten bör endast utföras då händerna är smutsiga så att det syns eller känns och/eller vid misstanke om virusorsakad diarré. Korrekt handtvätt innebär enligt handboken att använda ren, flytande tvål som inte är desinfekterande och därefter torka händerna ordentligt torra med fabriksrent papper. Händerna ska därefter desinfekteras enligt instruktioner med 7

9 alkoholbaserat desinfektionsmedel (a a). Handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel är en snabb och effektiv metod att minska bakteriemängden, detta reducerar bakterierna mycket effektivare jämfört med att tvätta händerna med tvål och vatten. Handdesinfektion ska utföras före och efter alla vård- och undersökningsmoment, före rent arbete, efter smutsigt arbete, efter handtvätt samt efter användning av handskar. För att handdesinfektionen ska vara effektiv ska handen kupas och fyllas med desinfektionsmedel, minst två milliliter. Medlet ska gnidas in överallt på händerna med början på fingertopparna, mellan fingrarna och i tumgreppet, därefter på handlederna och till sist på underarmarna tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr. Återfettande medel ingår i handdesinfektionsmedlet, vilket förhindrar uttorkning av huden (a a). Handskar Handskar ska alltid användas för att skydda händerna från att bli kraftigt förorenade vid kontakt med kroppsvätskor som blod, kräkningar, urin, avföring samt sekret. Dessa används för att minska mängden smittämnen som når handen, så att handdesinfektionsmedlet kan avlägsna resten av bakterierna. Handskar blir förorenade utanpå och sprider då smitta på samma sätt som den obehandskade handen, därför är det viktigt att inte omväxlande beröra smutsigt och rent. Handskarna ska bytas mellan rena och orena vårdmoment hos samma patient och naturligtvis ska handskarna bytas mellan arbete med olika patienter. Handskarna går lätt sönder då de tas av och handen kan då förorenas, därför ska alltid händerna desinfekteras efter användning av handskar. Händerna ska inte utsättas för handskar under längre tid och oftare än nödvändigt eftersom det då finns risk för att kontakteksem uppstår (Ransjö & Åneman, 2006). Skyddsutrustning En skyddsrock minskar kontaktsmittan mellan patienterna genom att arbetsdräkten under rocken blir mindre smutsig. Rocken skall vara patientbunden och skall användas vid direkt kontakt med patienten eller patientens säng. När det finns risk för stänk kan ett plastförkläde vara ett alternativ. Plastförklädet minskar mängden bakterier på arbetskläderna och därmed risken för klädburen smitta (Ransjö & Åneman, 2006). Arbetsdräkt Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste smittvägen, därefter kommer smitta via kläderna som mest betydelsefulla. Det finns studier gjorda som visar spridningen av spårpartiklar mellan vårdrum, att personalens kläder kan överföra en smittdos från patient till patient som är ungefär 50 gånger större än den luftburna. Via direktkontakt med patienterna blir arbetsdräkten förorenad med mikroorganismer och mest smutsig blir man på bröst och mage (Ransjö & Åneman, 2006). Läkarnas långärmade rockar har visat sig vara en risk för smittspridningen. Framförallt är det S.aures som har påvisats nere på rockärmarna och därför skall plagg med långa ärmar inte bäras vid patientnära vård. För att kunna utföra en korrekt handdesinfektion skall arbetsdräkten vara kortärmad (a a). För att smuts skall synas så lätt som möjligt är arbetsdräkten vanligast vit i svensk sjukvård och skall tvättas i över 60 grader för att avlägsna mikroorganismer. Arbetsdräkten ska bytas dagligen eller då den blivit våt eller smutsig (a a). 8

10 Accessoarer, hår och naglar Ringar, armband och armbandsur får inte bäras i samband med vårdarbete. Dessa samlar bakterier och förhindrar god handhygien, de kan även skada patienten. Halssmycken, örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet eller hindrar användning av skyddsutrustning. Vid arbete inom vården ska alltid långt hår och skägg fästas upp. God handhygien innebär också korta naglar, inga lösnaglar och aldrig färgat nagellack. Färgat nagellack kan dölja smuts och långa naglar utgör en risk för bakterieansamlingar. Långa naglar riskerar också att göra hål i handskar då sådana används (Ransjö & Åneman, 2006). Tidigare forskning På ett franskt universitetssjukhus genomförde Girou m fl (2002) en undersökning med syfte att jämföra effektiviteten av handdesinfektion (med alkoholbaserat desinfektionsmedel) med vanlig handtvätt (antiseptisk tvål och vatten), för att reducera bakteriell förorening på händerna i samband med ordinär patientomvårdnad. Undersökningen gick till så att en grupp sjuksköterskor desinfekterade händerna med alkoholbaserat desinfektionsmedel och en annan grupp sjuksköterskor tvättade händerna med antiseptisk tvål och vatten. Tvätttiden för båda grupperna var 30 sekunder. Resultatet avseende bakteriell kontamination efter handdesinfektion/handtvätt var signifikant högre i den grupp av sjuksköterskor som tvättat händerna med tvål och vatten, 83 %, jämfört med 58 % i gruppen som desinfekterade händerna med alkoholbaserat desinfektionsmedel. I en studie från Irland (Creedon, 2005) undersöktes sjukvårdspersonalens följsamhet gentemot riktlinjerna för handhygien, före och efter införandet av ett omfattande handhygienprogram. Vårdpersonalen som deltog i studien bestod av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor samt sjukgymnaster. Deltagarna fyllde i en enkät och blev observerade före hygienprogrammets genomförande, resultatet av denna undersökning visade att 51 % av personalen arbetade enligt gällande riktlinjer för handhygien. Sju veckor efter utbildningsprogrammets införande genomfördes ytterligare en undersökning med samma instrument som man använde före införandet av hygienprogrammet. Resultatet av denna undersökning visade att följsamheten till gällande riktlinjer hade ökat till 83 %. Studien visar tydligt att utbildningsprogram gällande hygienrutiner ökar följsamheten av dessa. I en artikel av Rosenthal m fl (2005) undersöktes sjukvårdspersonalens följsamhet till gällande riktlinjer för handhygien på två intensivvårds enheter på ett sjukhus i Buenos Aires Argentina, före och under genomförandet av ett utbildningsprogram. Parallellt med denna undersökning utfördes en mätning av förekomsten av nosokomiala infektioner. Utbildningsprogrammet bestod av utbildning, träning och feedback gällande riktlinjerna för handhygien och syftet var att öka följsamheten till dessa för att därigenom reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Utbildningen pågick från september 2000 till maj 2002, observationer gällande handhygien utfördes också två gånger i veckan under denna period. Resultatet av denna studie visade att följsamheten till gällande riktlinjer ökade från 23,1 % till 64,5 %, samtidigt som de nosokomiala infektionerna minskade från 47,6 per 1000 patientdagar, till 27,9 per 1000 patientdagar (p< 0,001). 9

11 I en engelsk observations- och enkätstudie (Jenner m fl, 2006) jämfördes resultatet av enkäten, en självskattning av följsamheten till gällande riktlinjer avseende handhygien, med resultatet från observationerna. 71 sjukvårdsanställdas handhygienrutiner observerades under 132 timmar omfattande 1284 patientkontakter. Resultatet visade på en klar överskattning av den egna följsamheten gentemot gällande riktlinjer avseende handhygienen. Denna överskattning gällde även vid kontakt med patienter som var infekterade med MRSA. Självskattningar av ovan slag bör därför bedömas med stor försiktighet. SYFTE Syftet med denna studie var att kartlägga personalens kunskap avseende basala hygienrutiner och personlig hygien. Definitioner Med handboken avses Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets Handbok för hälso- och sjukvård (2005), innehållande riktlinjer för all sjukvårdspersonal gällande hygienrutiner. Med begreppet basalhygien avses de punkter som tas upp i handboken: handtvätt, handdesinfektion, användning av handskar samt övrig skyddsutrustning som skyddsrock/plastförkläde och stänkskydd (a a). Personlig hygien omfattar användandet av arbetsdräkt, accessoarer, hår samt naglar (a a). METOD För att inventera personalens kunskaper avseende basala hygienrutiner och personlig hygien genomfördes en enkätundersökning med kvalitativt inslag. Studiens syfte kräver ett stort urval och enkät är då en lämplig datainsamlingsmetod eftersom den går snabbare att administrera och analysera (Kvale, 1997). Andra fördelar med att välja enkät som datainsamlingsmetod är att kostnaden är lägre per respondent vid en enkätundersökning än vid en intervjuundersökning. Respondenten har möjlighet att i lugn och ro begrunda frågorna och överväga svarsalternativen i enkäten (Ejlertsson, 1996). Vid en enkätundersökning är frågorna formulerade med fasta svarsalternativ och är därför utformad med en hög grad av standardisering och strukturering. För att respondenterna inte ska tappa motivationen eller svara slentrianmässigt vid enkäten är det viktigt att variera de fasta svarsalternativen (Patel & Davidsson 2003). I enkäten finns det 10 slutna frågor med givna svarsalternativ och 2 öppna frågor där respondenterna fick formulera egna svar. 10

12 Urval Sjukvårdspersonalen på avdelningen utgjorde 44 individer. Dessa tillfrågades om deltagande i enkätundersökningen. Med sjukvårdspersonal menas här sjuksköterskor och undersköterskor. Vid arbetets början var även läkarna inkluderade och personalen skulle på enkäten ange vilken yrkeskategori de tillhörde. Efter en diskussion med den dåvarande handledaren nåddes ståndpunkten att det skulle vara vanskligt att få detta godkänt av Etiska nämnden eftersom personalen då skulle tvingas att ange sin yrkesgrupp. Handledaren menade att det förelåg en eventuell risk i att peka ut en eller flera av yrkeskategorierna som mindre noggranna eller mindre medvetna om de basala hygienrutinerna. Dessa synpunkter framfördes till avdelningsföreståndaren som då tyckte att läkarna inte skulle ingå i studien. Urvalet begränsades således till sjuksköterskor och undersköterskor. Syftet med enkäten var inte att kartlägga eventuella skillnader mellan yrkeskategorierna på avdelningen, utan att se hur kunskapen ser ut hos hela personalen. Vår ambition var att så stor andel som möjligt av personalen deltog i studien. Deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Med anonymt menas att varken namn, nummer eller annan möjlighet till identifiering finns. Det är viktigt vid enkäter att det framgår om deltagandet är anonymt eller konfidentiellt (Patel & Davidsson 2003). Genomförande/analys Datainsamlingen genomfördes i form av en enkät (bilaga 1), vilken hade utvecklats utifrån syftet. Efter överenskommelse med avdelningsföreståndaren gavs information till sjukvårdspersonalen vid en arbetsplatsträff. Personalen informerades om studiens syfte och de uppmanades också att delta i enkätundersökningen. När personalen informerats om studiens syfte och enkätens upplägg lämnades arbetsplatsträffen. Avdelningsföreståndaren tog på sig att handha enkäterna och lägga ut dem i personalens respektive fack. Personalen återlämnade enkäten, besvarad eller obesvarad, på anvisat återlämningsställe. Eftersom inte samtliga i personalen kunde nås på arbetsplatsträffen besöktes avdelningen ytterliggare ett par gånger under dagtid för att säkerställa att samtliga fick adekvat information. Avdelningsföreståndaren påminde även muntligt och via e-post sin personal om betydelsen av att delta i enkäten. Efter utsatt sista svarsdatum fick personalen ytterligare två dagar på sig att besvara enkäten. Ledningen för avdelningen kommer att agera som så kallade gatekeepers, dörröppnare, med detta menas att de är involverade och hjälper till att uppnå ett gott samarbete. De åtog sig även att informera om och dela ut enkäten till nattpersonalen (Polit et al, 2006). I samband med utdelandet av enkäterna bifogades en informationsblankett som förklarade studiens syfte. Enkäten bestod av 10 slutna frågor med givna svarsalternativ och avslutningsvis två öppna frågor där respondenten fick svara med egna ord. Enkäterna bearbetades manuellt och redovisas fråga för fråga enligt enkätens struktur. 11

13 Etiska överväganden Ett tillstånd för att genomföra studien på avdelningen inhämtades hos avdelningsföreståndaren och efter ett besök på avdelningen där enkätens upplägg och innehåll diskuterades gavs klartecken att genomföra studien. Efter att konsensus nåtts med ledningen för avdelningen begärdes tillstånd för studiens genomförande hos den lokala Etikprövningsnämnden vid Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Nämnden hade inga invändningar mot studien, dess frågeställning, metod och genomförande. Sjukvårdspersonalen som deltog i enkäten gjorde detta under anonymitet. Inga enkäter publiceras i sin helhet och inte heller några datauppgifter som kan röja den enskilde vårdpersonalens identitet (Kvale, 1997). Ett informationsbrev om studiens syfte (bilaga 2), och att detta är en undersökning som den aktuella avdelningen efterfrågar, bifogades med enkäten. RESULTAT Tillräcklig kunskap avseende de gällande hygienrutinerna enligt handboken innebär att samtliga tio enkätfrågor (multiple choice-frågorna) bör kunna besvaras korrekt. Tabell 1. Antal korrekt besvarade frågor (n=22) Antal korrekta svar Antal individer Antal individer i procent % % % % % % % % % % % Totalt % Resultatredovisningen avseende de tio frågorna kommer att följa enkätens struktur som avslutades med två öppna frågor där de deltagande hade möjlighet att med egna ord beskriva sina tankar och attityder till de gällande hygienrutinerna. Handbokens riktlinjer anses vara korrekt svar. 12

14 Handhygien Fråga 1 Vid vilka tillfällen ska alltid händerna tvättas med tvål och vatten? 14 svarade korrekt dvs. när händerna är smutsiga så att det syns eller känns samt vid misstanke om virusorsakad diarré. Tre svarade enbart när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Fyra svarade alltid före och efter patientkontakt och en svarade enbart vid misstanke om virusorsakad diarré. Fråga 2 När ska händerna desinfekteras med handdesinfektionsmedel? Korrekt svar är före och efter patientkontakt, före rent arbete, efter smutsigt arbete samt efter användning av handskar. 15 besvarade frågan korrekt, fyra svarade före och efter patientkontakt, en svarade före rent arbete, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar och två svarade före och efter patientkontakt samt efter användning av handskar. Fråga 3 Hur bör dina naglar se ut när du är på arbetsplatsen? Denna fråga besvarades korrekt av 21 individer, dvs. att naglarna ska vara kortklippta samt att färgat nagellack och lösnaglar inte får användas. En svarade att naglarna ska vara kortklippta och att färgat nagellack inte får användas. Handskar Fråga 4 Vid vilka situationer ska handskar alltid användas? 19 svarade korrekt att handskar alltid ska användas vid kontakt med kräkning, urin, avföring, blod samt sekret. Tre svarade att handskar ska användas vid alla vård- och undersökningssituationer. Fråga 5 Vad gäller vid användandet av handskar? Denna fråga besvarades korrekt av 17 individer dvs. byte av handskar mellan patienter, att inte omväxlande beröra smutsigt och rent, att byta handskar mellan olika vårdmoment hos samma patient samt att alltid desinfektera händerna efter användandet av handskar. Fyra svarade att inte omväxlande beröra smutsigt och rent, byte av handskar mellan patienter samt byte av handskar mellan olika vårdmoment hos samma patient och en svarade enbart att inte använda samma handskar till flera patienter. Accessoarer och hår Fråga 6 Vilken typ av accessoarer får inte användas under arbetet? 18 korrekta svar lämnades på denna fråga dvs. att ringar, armband samt armbandsur inte får användas, tre svarade ringar, armband, armbandsur samt halssmycken och en avstod från att besvara denna fråga. Fråga 7 Vid vilka situationer ska långt hår (och skägg) vara uppsatt? Långt hår och skägg vara uppsatt vid alla förekommande arbetsmoment inom vården. 20 besvarade frågan korrekt och två svarade endast vid patientnära vårdarbete. 13

15 Arbetsdräkten Fråga 8 Vad är korrekt avseende arbetsdräkten? 20 korrekta svar lämnades, dvs. arbetsdräkten bör endast användas på arbetsplatsen, den bör bytas dagligen samt då den blivit våt eller synligt förorenad, den skall tvättas i minst + 60 och den tillhandahålls av arbetsgivaren. Alla personalkategorier skall använda kortärmad arbetsdräkt i patientnära arbete, kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten. En svarade att inga tröjor eller skjortor får bäras under arbetsdräkten och en avstod från att svara på denna fråga. Skyddskläder Fråga 9 Vid vilka situationer skall skyddsrock/plastförkläde användas? 14 korrekta svar lämnades på denna fråga och det är vid direktkontakt med patienten eller dennes säng, vid hantering av smutsiga föremål samt vid risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar. Sex svarade vid hantering av smutsiga föremål, vid alla vård- och undersökningssituationer samt vid risk för stänk och vid kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar. En svarade att skyddsrocken/plastförklädet skulle användas vid hantering av smutsiga föremål, vid alla vård- och undersökningssituationer, vid direktkontakt med patienten eller dennes säng samt vid risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar. En svarade att inget av svarsalternativen till frågan var korrekt. Fråga 10 Riktlinjer för skyddsrockens handhavande 16 individer besvarade frågan korrekt dvs. att skyddsrocken ska vara patientbunden, den ska bytas dagligen samt då den blivit synligt smutsig eller fuktig. Tre svarade att skyddsrocken inte är patientbunden men däremot salsbunden, att den ska bytas dagligen eller då den blivit synligt smutsig eller fuktig. En svarade att skyddsrocken är patientbunden men att den endast behöver bytas då den blivit synligt smutsig eller fuktig. Två avstod från att svara på frågan. Självskattning av kunskap avseende hygienrutinerna Fråga 11 Anser du att du har tillräckliga kunskaper avseende de basala hygienrutinerna eller känner du att du har behov av ytterligare kunskap? Nämn i så fall inom vilka områden och i vilka former denna utbildning kan ske. Denna öppna fråga besvarades av 17 individer medan fem avstod. Nio av dem som svarade ansåg att de hade goda kunskaper och åtta svarade att de hade tillräckliga kunskaper avseende hygienrutinerna. Sju av de 17 som besvarade frågan ansåg att kontinuerlig fortbildning inom området behövs. Fyra individer hänvisar till hygienveckan med bl.a. filmförevisningar och föreläsningar som förslag på fortbildning. Jag upplever att jag har goda kunskaper men å andra sidan blir vi aldrig fullärda. Det är viktigt att hela tiden uppdatera kunskaper 14

16 Jag tror att jag har tillräckligt med kunskaper men ibland glöms det bort för att man har bråttom men man kan inte få nog med utbildning inom detta område Vi har haft hygienvecka och det var ett bra sätt att få fokus på de olika bitarna, kollegor började att självkritiskt granska sitt förfarande Vikten av att följa hygienrutinerna Fråga 12 Hur viktigt är det för dig att hygienrutinerna följs på avdelningen och varför? Även denna formulerades som en öppen fråga som besvarades av 17 individer medan fem avstod. 11 besvarade frågan med att det är mycket viktigt att hygienrutinerna följs medan sex svarade att det är viktigt. Samtliga svarade att det är viktigt att följa hygienrutinerna för att förhindra infektioner och förebygga smittspridning. Fem individer svarade att infektionerna orsakar ett stort lidande för patienterna och kostar samhället stora summor, sex svarade att det är viktigt att hygienrutinerna följs för att skydda patienter och personal mot infektioner medan en svarade att det är viktigt för att skydda sig själv mot infektioner. Nedan följer några exempel. Det är viktigt både för min egen, arbetskollegors och patienternas skull för att bakterier inte ska spridas fritt, speciellt med tanke på MRSA Mycket viktigt relaterat till alla nya hot angående bakterier och infektioner. Samtidigt så är det viktigt att visa utåt att alla regler följs speciellt gentemot patienter och anhöriga Mycket viktigt för att minimera smittspridning och infektioner som skapar mycket lidande och kostar sjukvården pengar som kunde användas till bättre saker DISKUSSION Först diskuteras metodologiska för- och nackdelar i samband med aktuell enkätundersökning. I den efterföljande resultatdiskussionen fördjupas resonemanget kring studiens resultat. Metoddiskussion Valet av datainsamlingsmetod föll på enkätundersökning, en metod som har många fördelar för den här typen av studie jämfört med andra metoder som observation och intervju. 15

17 Enkät Enkätstudier kan göras på ett stort urval under en kort tidsperiod och kostnaden är lägre per respondent än vid en intervjustudie. Respondenterna får god tid på sig att begrunda frågorna och kan i lugn och ro besvara dem. De blir inte påverkade av intervjuaren och hans sätt att ställa frågor och följdfrågor, vilket påverkar ärligheten i svaren (Ejlertsson, 2005). I en enkätstudie är antalet frågor begränsade, enkäten bör helst inte ta längre tid än en halvtimme att besvara. Vid för långa enkäter riskerar man ett stort bortfall på grund av att respondenterna tappar intresset och motivationen. Frågorna ska inte vara för komplicerade då de kan misstolkas och frågeställaren har inte heller någon möjlighet till att ställa följdfrågor som kan vara av intresse för djupet i studien (a a). Bortfall Urvalet i studien blev undersköterskor och sjuksköterskor, totalt 44 stycken. Efter uppmuntran och påtryckningar muntligt samt via e-post från ledningen för avdelningen samt ett par dagars extra svarstid blev bortfallet 50 procent, det vill säga att det externa bortfallet blev 22 stycken. Att studien enbart inkluderade sjuksköterskor och undersköterskor kan ha haft effekt på resultatet och möjligheten att dra slutsatser. Hälften av individerna i urvalsgruppen har efter information om studiens syfte gjort ett medvetet och aktivt val att inte delta. Svarsfrekvensen hade kunnat vara mycket bättre vilket hade gett ett mycket stabilare underlag för slutledning. Eftersom ett aktivt val togs att inte inkludera bakgrundsvariabler såsom yrkesprofession, ålder, kön osv i enkäten på grund av risken för identifiering av deltagarna är det inte möjligt att göra någon ytterligare bortfallsanalys. Varför så stort bortfall? Ett bortfall som närmar sig 20 procent eller mer måste undersökas närmare (Patel & Davidsson, 2002). Ett bortfall får inte heller under några omständigheter nonchaleras eller förbises (Ejlertsson, 2005). Vad beror bortfallet på? Det är en central, viktig och komplex fråga, där svaret är svårfunnet, mångbottnat och spekulativt. Här söker vi möjliga svar och anledningar, det finns förmodligen inte bara en isolerad anledning som gjort bortfallet så stort, utan det är högst sannolikt en blandning av flera orsaker. Tillräcklig information innan studiens start? Personalen blev informerad om studiens syfte och enkätens upplägg och innehåll. Dock nåddes inte samtliga i personalen för en direkt informationsöverföring och interaktion. De återstående informerades av avdelningsföreståndaren vid ett senare tillfälle. Frågan är om dosen av information inför studien och enkätens besvarande var tillräcklig. Det är möjligt att vi borde ha gjort mer för att säkerställa att korrekt information verkligen nådde samtliga respondenter innan studien tog fart och enkäterna delades ut. Vi överlät delar av detta förarbete inför studien på ledningen för avdelningen, helt i linje med ledningens egna önskemål. De ville själva svara för den fortsatta informationsspridningen, vilket de också har gjort enligt egen utsago och vi har inga skäl att betvivla detta. Men hade det varit effektivare och bättre om vi själva tagit på oss det fulla ansvaret för att ge information? Ibland är det lättare för nya ansikten med externa referensramar att 16

18 fånga respondentens intresse, istället för att det är en chef eller kollega som ger informationen. Det kan möjligen gå slentrian och tristess i processen vilket kan leda till att någon eller några av kollegorna väljer att inte delta i studien. Trött på undersökningar? Avdelningen på Universitetssjukhuset har tre gånger i följd varit föremål för olika studier gjorda av studenter, dock inte någon studie angående personalens kunskap om hygienrutiner. Detta är den tredje studien som de ombeds delta i på relativt kort tid. En del av dem kan ha upplevt en känsla av inte nu igen och inte orkat eller velat delta i studien av det skälet. Möjligen hade bortfallet kunnat bli mindre på en annan avdelning som inte deltagit i någon undersökning inom den senaste perioden, kanske det senaste året. Enkätens utformning Enkäten som deltagarna skulle besvara bestod av tio slutna frågor samt två öppna frågor (se bilaga 1). Frågorna var konstruerade så att det skulle krävas en del eftertanke innan något svar avgavs. Frågan är då om det var själva enkäten som bar huvudansvaret för det stora bortfallet. Förmodligen inte, men det kan ju möjligtvis ha varit så att den enskilde individen haft för avsikt att faktiskt besvara enkäten, men har sedan upptäckt redan vid första frågan att det skulle komma att ta en del tid i anspråk och då har han eller hon avstått helt. En enkät får inte vara för svår eller ta för lång tid att besvara (Ejlertsson, 2005). Det interna bortfallet, bortfall på enstaka frågor, blev en på fråga 6, en på fråga 8 och två stycken på fråga 10. På de två avslutande öppna frågorna, fråga 11 och 12, blev det interna bortfallet fem stycken på fråga 11 och fem stycken på fråga 12. Detta visar på att en del inte velat, kunnat eller orkat slutföra enkäten helt och hållet. Det krävs en insats av den enskilde för att samla tankar och erfarenheter för att sedan med egna ord beskriva och förklara vilka åsikter som kommer fram inför en given frågeställning. Ett skriftligt svar känns också mer allvarligt och formellt, dessutom ställer det en del krav på formulering. Vi tror att den största anledningen till det interna bortfallet som finns helt enkelt är att man inte orkat eller tagit sig tid att skriva ner ett eget svar. Möjligen kan detta hänga ihop med att en del av respondenterna kan ha uppfattat de öppna frågorna som mindre relevanta, viktiga eller nödvändiga för studiens utfall och resultat (Trost, 2001). Okunskap en av många förklaringar 22 individer av totalt 44 i personalen valde att inte delta. Under förutsättning att de har fått korrekt information om studiens upplägg och syfte, samt att de visste om att undersökningen var beställd av avdelningsledningen, ter sig bortfallet märkligt stort. En slutsats skulle kunna vara att ett antal individer på avdelningen inte känner sig tillräckligt kompetenta när det gäller de basala hygienrutinerna och att de därför helt enkelt struntat i att besvara enkäten. Trots garanterad anonymitet har de inte vågat delta med rädsla för att på något sätt ändå avslöja bristen på kunskaper inom det angivna ämnet. Detta skulle i så fall innebära att resultatet skulle vara felaktigt i positiv riktning och att bristen på kunskap på avdelningen egentligen skulle vara större. Emellertid uppvisar resultatet en relativt nyanserad bild av deltagarnas kunskaper där endast fyra personer svarade rätt på alla frågor. Det skall ju också poängteras att delta i studien och besvara enkäten var frivilligt. 17

19 Kunskap i praktiken, svårare i teorin? Att endast hälften av personalen väljer att svara på enkäten behöver inte med automatik innebära att kunskapen är dålig eller bristfällig hos dem som valt att inte delta. Det kan vara så att de flesta, eller alla, i personalen känner till samtliga hygienföreskrifter som gäller på avdelningen och att de i praktiken behärskar och följer de angivna och inlärda reglerna. Det kan däremot finnas ett motstånd mot, eller en mindre utvecklad förmåga, att omsätta den praktiska kunskapen till teoretiska, skriftliga svar på en enkät. Ett närliggande exempel på detta avser bilförare, en relevant liknelse dock utan vetenskaplig grund. De flesta med körkort och regelbunden körvana anser sig nog vara dugliga bilförare som utan större problem kan ta ett fordon mellan punkterna A och B. Bilföraren vet och kan det här med bilkörning. Men de flesta med körkort och många års erfarenhet från trafiken skulle nog ändå bäva eller åtminstone tveka inför att genomgå ett teoretiskt test som avser att faktiskt mäta vad de egentligen kan om hur man bör köra bil på bästa sätt. Arbetsledningen Utbildningen kring hygienrutiner hade genomförts och det hade investerats både tid och pengar för att öka personalens kunskap. Möjligen kan en del ur personalen känna en press från arbetsledningen att de nu skall behärska detta till fullo, att de hade förväntningar på sig som kunde vara svåra att leva upp till. Är respondenten då lite osäker på detta, antingen helt och hållet, eller åtminstone i teorin, kanske han eller hon väljer att inte delta alls för att inte röja denna osäkerhet inför sina överordnade. Vi tror oss också veta att lådan där enkäterna skulle samlas ihop var placerad inne på avdelningsföreståndarens rum. Detta kanske också bidragit till att någon eller några individer inte velat delta i enkäten helt enkelt beroende på att de skulle riskera att tappa sin anonymitet om föreståndaren sett när de lagt den besvarade enkäten i lådan. Dessutom finns ju då risken att föreståndaren direkt kan ta del av vad den enskilde svarat på frågorna, vilket då möjligen skulle kunna försätta respondenten i ett mindre fördelaktigt läge i relation till ledningen för avdelningen. Svar från den mer ambitiösa halvan? Kan det vara så att det är den mer ambitiösa halvan av personalen som svarat på enkäten? Den här delen av personalen är mer ambitiös utifrån två parametrar. För det första är de mer noga med att delta i en undersökning eftersom de inser värdet av att underlaget för slutsatser blir så bra som möjligt och de snarare välkomnar arbetsledningens förväntningar på dem. För det andra är de mer pålästa, de har en bättre teoretisk plattform och vägen mellan teori och praktik är inte så lång. Rädslan för att blottlägga och mäta kunskaperna i skrift är mindre hos den svarande halvan av personalen. Detta resonemang innebär inte att den andra halvan av personalen, den som avstod från att svara, inte skulle vara ambitiösa alls, de är i så fall bara mindre ambitiösa, eventuellt på en fallande skala. Det finns grader och relativitet som måste tas i beaktande om personalen på det här sättet skall indelas i olika kategorier för hitta möjliga anledningar till att så många inte deltagit. 18

20 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet hör ihop i en studie och är därför svåra att särskilja; hög reliabilitet är ingen garanti för hög validitet (Patel & Davidson s ). God validitet får studien om den undersöker det som avses att undersökas och att inga systematiska mätfel existerar. Frågorna i enkäten måste begrundas ordentligt så att de ställts på ett sådant sätt att de mäter det man avsett att mäta, i det här fallet personalens kunskap. När frågorna konstruerades fanns handboken som grund. Syftet med studien var att mäta kunskapen gällande hygienrutiner som är nedskrivna i handboken och vi anser att validiteten är hög i studien. Enkätfrågorna grundas utifrån handboken och bör kunna besvaras korrekt för att uppnå god kunskap (Ejlertsson, 2005). Hög standardisering innebär att frågorna är detsamma till alla respondenter. Enkätstudiens frågor var exakt samma till alla respondenter och var ställda i samma ordningsföljd. Reliabilitet innebär tillförlitlighet och dåligt konstruerade frågor kan göra att det blir stor slumpvariation i svaren och det är låg reliabilitet. Reliabiliteten blir hög ifall respondenterna ger samma svar vid två olika mättillfällen (Ejlertsson, 2005). Ifall frågorna är krångliga och obegripliga kan de missuppfattas och då får studien en låg grad av reliabilitet (Trost, 2001). Annorlunda svarsalternativ? Frågorna i enkäten var raka och språket var enkelt. Här finns troligen inte en av orsakerna till det stora bortfallet, det borde i så fall snarare bero på utformningen av svarsalternativen. Ett exempel är svarsalternativen på fråga nummer 8. Svarsalternativen på fråga nummer 8 är fyra stycken (a, b, c, d). De är snarlikt utformade och endast mindre delar eller avsnitt i alternativen har bytts ut. Möjligen kan den här typen av snarlika svarsalternativ vara krävande att ta sig igenom för en respondent. Det kräver att respondenten koncentrerat läser igenom svarsalternativen för att upptäcka skillnaderna och sedan kunna ta ställning för ett av svaren. Det interna bortfallet på fråga 8 blev ett svar, 21 av respondenterna besvarade frågan. Svarsalternativen hade således kunnat vara annorlunda utformade, med större visuella och innehållsmässiga skillnader och därmed lättare för en respondent att sortera mellan. Möjligen hade enklare svarsalternativ gett fler besvarade enkäter, men då hade även den generella svårighetsgraden sjunkit. Vid alltför lätta eller uppenbart rätta svarsalternativ skulle validiteten fått lida, då skulle det exempelvis kunna vara möjligt att hitta rätt svarsalternativ genom uteslutningsmetoden. Då hade det inte varit säkert att validiteten hållits på en acceptabel nivå, eftersom syftet är att mäta kunskapen, inte att mäta personalens förmåga att lista ut det rätta svarsalternativet av fyra möjliga. Svårigheten har också begränsats genom att respondenten blivit upplyst om att endast ett svarsalternativ var riktigt, det hade varit betydligt svårare och mer tidskrävande om flera alternativ hade kunnat vara riktiga. Enkäten har också medvetet hållits kort med inte alltför många frågor för att inte riskera ett stort bortfall. Det är enligt Göran Ejlertsson (2005) vedertaget att de flesta respondenter generellt sett följer minsta motståndets lag, de försöker alltså att besvara enkäten 19

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se Hygienregler för Region Östergötland Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg www.regionostergotland.se God vårdhygien allas ansvar För att förhindra smittspridning ska alla som arbetar i

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Pieter Brueghel. The extraction of the stones of madness, 1556 57. Jana Johansson Huggare Jana Johansson Huggare 19 april

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till

Läs mer

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Hygienregler för Landstinget Dalarna Hygienregler för Landstinget Dalarna Dessa hygienregler gäller alla anställda vid Landstinget Dalarna. Reglerna fastställdes av Landstingsdirektören Ulf Hållmarker Ledningens ansvar Ansvaret för att dessa

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19). 2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Självklart! Läs det i alla fall

Självklart! Läs det i alla fall Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

DET HÄNDER MED HÄNDER

DET HÄNDER MED HÄNDER Hälsa och samhälle DET HÄNDER MED HÄNDER EN OBSERVATIONSSTUDIE OM VÅRDPERSONALENS HANDHYGIEN PÅ EN INFEKTIONSKÄNSLIG AVDELNING. JOHANNA LÖFBERG LOUISE SEVELIUS Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola

Läs mer

Hur efterlevs basala hygienrutiner

Hur efterlevs basala hygienrutiner KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDRADE 2007 03-05 SID 1 (26) DNR 506 230-07 Hur efterlevs basala hygienrutiner inom Kungsholmens handikappomsorg? Enkätstudie genomförd januari-

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner Rena händer och rätt klädd i vården Basala hygienrutiner 2 Rätt klädd och god hygien i vården Vårdpersonal kan via händer och kläder överföra smitta mellan patienter. Den viktigaste åtgärden för att minska

Läs mer

Talmanus Basala hygienrutiner

Talmanus Basala hygienrutiner Inom vård och omsorg vistas människor på en liten yta, ofta med olika sjukdomar och behandlingar. Många har dessutom nedsatt immunförsvar. Det krävs därför en hög hygienstandard för att förhindra spridning

Läs mer

Viktigt med handhygien

Viktigt med handhygien Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Läs mer

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Interna telefoner på Sterilcentral

Interna telefoner på Sterilcentral Interna telefoner på Sterilcentral Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Röntgensjuksköterskans tillämpning av basala hygienrutinerna vid datortomografiundersökning

Röntgensjuksköterskans tillämpning av basala hygienrutinerna vid datortomografiundersökning Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskaper Enheten Klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2016 Röntgensjuksköterskans tillämpning

Läs mer

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012

Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 2012 Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, VT 12 Innehåll

Läs mer

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016

Instruktioner. Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016 2016-01-09 1 (9) Instruktioner Nationell punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) vecka13-14, 2016 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.

Varför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta. Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien kan förebygga vårdrelaterad

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning

Läs mer

Rätt klädd på jobbet

Rätt klädd på jobbet Rätt klädd på jobbet Riktlinjer för arbetskläder Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner orsakar stort lidande för patienter och slukar stora resurser inom sjukvården. Ett mål

Läs mer

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien 2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa

Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner och klädregler Institutionen för Odontologi Basala hygienrutiner och klädregler Reviderade januari 2015 av Jana Johansson Huggare 2 Vid Institutionen för odontologi träffar vi dagligen ett stort antal patienter, studenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter

2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter Hygien och kontaktidrotter Innehåll Förord... 3 Sjukdomar som smittar vid kontaktidrott... 4 Ringorm... 4 Svinkoppor... 4 Svamp... 4 Stafylokocker... 4 MRSA... 4 Det personliga ansvaret... 5 Den personliga

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Varje år orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande som dessutom kostar den svenska vården miljardbelopp.via händer och kläder kan du lätt överföra smittämnen till

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd

Läs mer

Vetenskaplig rapport

Vetenskaplig rapport Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla

Läs mer

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi Basal hygien i tandvård Dnr: 1-415/2017 2017-03-29 Sid: 1 / 5 Mats Trulsson, prefekt Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi Reviderad mars 2017 av Ann Roosaar och Katarina Gustavsson

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström UTBILDNING - MÄTNING BHK VÅRDHYGIEN Ingrid Isaksson Anna Lindström Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till: Klädregler Basala hygienrutiner Observationsstudier Varför? Socialstyrelsens

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren

UTBILDNING - MÄTNING BHK. VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren UTBILDNING - MÄTNING BHK VÅRDHYGIEN Karin Karlsson Oskar Sjögren Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Hygienregler Klädregler Basala hygienrutiner Observationsstudier Varför?

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Vårdhygien - Basala hygienrutiner Dokumenttyp Rutin Beslutad av (datum och ) Ledningsgruppen vård och omsorgsförvaltningen (2013-09-09 ) Giltig fr.o.m. 2013-09-09 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller för Vård- och

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett

Läs mer

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER Förord Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom kommunal vård och omsorg, liksom i övrig hälsooch sjukvård. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor.

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer