PLVVEUXN 3RVWHQV NUDIWWDJ PRW ULVNEUXN.HUVWLQV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PLVVEUXN 3RVWHQV NUDIWWDJ PRW ULVNEUXN.HUVWLQV"

Transkript

1 2009-2

2 Arbetsrätt vid missbruk I Aleforsstiftelsens utbildningsprogram och behandlingsprogram går vi alltid igenom och betonar hur viktigt det är att göra korrekta bedömningar och att följa uppgjorda bestämmelser och regler. Har en anställd en beroendesjukdom ligger det i allas intresse att detta kommer fram. Tyvärr är det allt för vanligt att den anställde, den anställdes fackliga representant, och till och med sjukvården minimerar eller förnekar beroende. Arbetsdomstolen (AD) har i ett aktuellt mål ( AD 2009 nr 22) givit exempel på hur illa det kan gå för den anställde. En kommunanställd arbetstagare avskedades från sin anställning sedan han hade druckit alkohol i samband med utförandet av sina arbetsuppgifter och därefter i anslutning till arbetsdagens slut kört bil med en alkoholkoncentration uppgående till 1,2 promille i blodet. Fråga om avskedandet var lagligen grundat. Morgan Karlsson Den anställdes fackförening (SKTF) drev frågan om att avskedandet var olagligt. Det föreligger inte laga skäl för avskedande eller ens saklig grund för uppsägning av J.S. Kommunen har därtill brustit i sin rehabiliteringsskyldighet och sin omplaceringsskyldighet. Avskedandet ska mot den här bakgrunden ogiltigförklaras och kommunen ska ersätta J.S. för förlorad lön samt betala allmänt skadestånd till honom. Arbetsgivaren, kommunen, menar å sin sida att avskedandet var rätt utfört. J.S. har under arbetstid druckit alkohol när han hade till uppgift att kontrollera trafiken. Han har sedan kört bil med en så hög alkoholkoncentration att gärningen i den efterföljande straffrättsliga behandlingen rubricerats som grovt rattfylleri. Vidare har J.S. som företrädare för kommunen uppträtt berusat. Kommunens förtroende för honom är förbrukat. J.S. har genom sitt handlande grovt åsidosatt sina åligganden mot kommunen. Det finns därför laga skäl för avskedande. I vart fall har det funnits saklig grund för uppsägning. Ansvar för rehabilitering föreligger vid sjukdom enligt bestämmelserna i 22 kap. lagen om allmän försäkring. Arbetsgivaren hade en tydlig alkohol- och drog policy. I kommunen finns en drogpolicy som föreskriver att all användning av droger under arbetstid är förbjuden. Det finns även i riktlinjerna för trafiksäkerhet ett krav på att personalen vid förande av fordon i tjänsten inte får vara påverkade av alkohol eller andra droger samt att personalen genom sitt körsätt och beteende alltid ska uppträda som en förebild i trafiken. Under flera år hade arbetsgivaren genomfört rehabiliteringssamtal på grund av den anställdes sjukfrånvaro. Vid rehabiliteringsmötena har företrädare för kommunen i vart fall vid två tillfällen, dels någon gång under år 2002, dels i januari 2006, uttryckligen ställt frågan till J.S. om han hade missbruksproblem. Vid tillfället år 2002 deltog även J.S:s läkare, S.L. Både J.S. och läkaren förnekade

3 missbruksproblematik. Läkaren uppgav dessutom att J.S. inte befann sig i någon riskzon för alkoholmissbruk. I januari 2006 fanns skäl för kommunens rehabiliteringssamordnare H.S. att åter ställa frågan om förekomst av alkoholmissbruk. Detta skedde vid ett rehabiliteringsmöte vid vilket det framkom att J.S. åt Antabus. H.S. var angelägen om att ta reda på hur det förhöll sig med ett eventuellt missbruk. Om J.S. hade missbruksproblem eller om hans sjukdom på något sätt var relaterad till alkohol så skulle kommunens rehabiliteringsinsats omfatta även den problematiken. För kommunens del var det viktigt med adekvat rehabilitering. Även vid detta tillfälle fick kommunens företrädare bekräftat att J.S. inte hade alkoholproblem eller annan missbruksproblematik. Den omständigheten att J.S. åt Antabus förklarades med att han då inte skulle kunna dricka alkohol. Det var nämligen viktigt att han inte konsumerade alkohol över huvud taget eftersom det skulle kunna motverka övrig medicinsk behandling. Hur resonerar då AD? J.S. har druckit alkohol samtidigt som han utfört arbetsuppgifter för arbetsgivarens räkning. Den delen av det handlande som lagts honom till last har alltså obestridligen ägt rum i anställningen. Från förbundets sida har framhållits att det han i övrigt lagts till last har skett sedan han hade avslutat arbetet för dagen. Emellertid kan konstateras att framförandet av bilen skedde i direkt anslutning till att J.S. hade avslutat hastighetsmätningarna, att bilen då alltjämt var försedd med dekaler med kommunens logotyp, att han uppträdde i en kommunmärkt jacka och att han körde till fritidsgården och kontaktade föreståndaren och barnen där för att hämta tillbaka kommunens egendom. Även om körningen, som sedermera bedömdes som grovt rattfylleri, måhända ägde rum efter arbetstidens slut har den således, enligt Arbetsdomstolens mening, haft en klar anknytning till J.S:s anställning. Sammanfattningsvis anser Arbetsdomstolen att J.S:s handlande inneburit att han har grovt åsidosatt sina åligganden mot kommunen. J.S:s handlande har alltså varit av ett sådant allvarligt slag att det kan föranleda ett avskedande. Till skillnad från vad som gäller vid en prövning av om saklig grund för uppsägning föreligger vägs personliga omständigheter normalt inte in vid bedömningen av om laga skäl för avskedande är uppfyllt. I de fall ett handlande är av sådant allvarligt slag att det i sig kan motivera ett avskedande kan personliga förhållanden alltså endast undantagsvis anses ha sådan tyngd att de kan få betydelse vid bedömningen av handlandet. Med hänsyn till att J.S. förnekade missbruk och det inte i övrigt framkom omständigheter som visade på något sådant kan kommunen inte heller anses ha haft någon rehabiliteringsskyldighet med inriktning mot ett missbruksbeteende. Förbundet har inte ens påstått att J.S. vid tidpunkten för avskedandet led av ett alkoholberoende av sjukdomskaraktär. Arbetsdomstolen finner alltså att kommunen har haft rätt att skilja J.S. från anställningen på det sätt som har skett. Förbundets talan ska därför avslås. Morgan Karlsson Föreståndare och behandlingsansvarig Aleforsstiftelsen Under hösten anordnar Aleforsstiftelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen en serie konferenser Arbetsrätt vid missbruk. Se inbjudan på sid 15.

4 Ingen märkte att Kerstin drack Åsa Uhlin i Dagens medicin Artikeln finns publicerad på Hon drack på kvällarna och tog tabletter på dagarna. Jobbet som biträdande föreståndare på konvalescenthemmet skötte hon prickfritt. Tills allt en dag rämnade. Jag använde tabletterna så fort jag mådde dåligt jag tog tabletter på dagarna och om jag kunde så drack jag på kvällen. Sedan tog jag en sömntablett. Självklart sov jag dåligt och vaknade med en väldig ångest. Då tog jag en lugnande tablett och gick till jobbet. Fram till 1997 var Kerstin tung missbrukare. Spriten fick henne att sova, tog bort oro och ångest och när tabletterna kom in i bilden utvecklade hon snabbt ett blandmissbruk. Ändå var hon, som hon beskriver sig själv, en människa med hög moral. Kerstin arbetade först som mentalskötare och sedan som försteskötare på Lillhagens sjukhus i Göteborg. Så småningom blev hon biträdande föreståndare på ett konvalescenthem. Jag har alltid varit mycket duktig i mitt arbete, noggrann och lyhörd det vet jag själv att jag har varit, det är inget jag hittar på. Å ena sidan missbrukare, först av alkohol, sedan av alkohol och tabletter å andra sidan tvåbarnsmamma, duktig försteskötare och yrkeskvinna, omhändertagande och noggrann. Bilden går inte ihop. Det gjorde den inte för henne själv heller. Det var ett fruktansvärt förnekande. Jag såg inte mig själv som alkoholist. Så vad var det som hände? Vi backar bandet till tiden då Kerstin var i 20-årsåldern, nygift och nybliven mentalskötare. Hennes dåvarande man var, som hon själv beskriver honom, högkonsument men inte alkoholist. Det var däremot hans föräldrar, något Kerstin inte hade en aning om på den tiden. Hennes man och hon umgicks ofta med svärföräldrarna. Och oavsett när i veckan de träffades så drack de vin. Ganska mycket vin. Kerstin märkte snart att hon hade svårt att sätta stopp. Samtidigt upptäckte hon att hon gillade känslan när hon druckit. Vi som har den här sjukdomen vi tar till oss alkohol väldigt lätt. Jag vågade öppna mig och prata när jag hade druckit mitt vin. Och vid de tillfällen hon hade svårt att sova upptäckte hon att alkohol först vin, så småningom whisky - var ett utmärkt sömnmedel. Jag använde alkoholen mycket som medicin. Så rullade det på. Kerstin och hennes man fick barn vidareutbildade hon sig till försteskötare. Och hon fortsatte att dricka. Jag drack när jag kunde. Så fort jag visste att jag skulle vara ledig såg jag alltid till att jag hade alkohol. Det var inget konstigt med det tyckte jag, min man gjorde det också. Men mannen var den som också kunde sätta stopp. Det märkte Kerstin när de skilde sig. Jag tänkte att om jag skiljer mig från honom kanske jag kan sluta dricka. Men det blev värre i stället. Var det ingen i din omgivning som märkte något? Inte då. Jag hade förmågan att dölja det. Det var väl först i slutet av 1980-talet som någon reagerade. Min syster reagerade mest. Vi träffades, man drack vin. Men de klarade av att dricka i normal takt, det gjorde inte jag. Kerstin var alltid den som drack mest och blev mest berusad. Det märkte systern och försökte konfrontera henne. Jag var väldigt förnekande, så hon tröttnade på att tjata blev en läkare på hennes arbetsplats bekymrad och ville hjälpa. Eftersom han tyckte att Kerstin såg ut att må dåligt skrev han ut en kompott på antidepressiva och lugnande preparat och dessutom Rohypnol till natten, att sova på. På nolltid hade Kerstin nu blivit blandmissbrukare. Hon tog tabletter om dagarna och drack alkohol när hon kommit hem om kvällarna. Räckte inte de tabletter som hon fick på recept, så stal hon ur medicinskåpet på jobbet.

5 Du var ju chef, hur klarade du av att jobba när du missbrukade? Det var nog det som var min livlina. Det var så bestämt för mig att jag skulle sköta jobbet - Jag gjorde nästan de andras jobb också, jag överarbetade. Men jag har förstått att jag inte var så trevlig på jobbet. Jag var svår att ha att göra med. Systern gjorde ett nytt försök. Hon berättade om sina misstankar för en arbetskamrat till Kerstin. Arbetskamraten kom i sin tur till Kerstin och frågade om det verkligen stämde att hon drack för mycket. Och Kerstin förnekade, som vanligt. Vad skulle hon göra då? Ingen hade kunnat göra något då, jag var tvungen att nå min botten. Botten kom. En dag upptäckte arbetskamraterna vem det var som stal ur medicinskåpet. Arbetsgivaren krävde att Kerstin skulle genomgå en behandling, annars skulle hon förlora jobbet. Jag ringde till min syster och frågade: Kan du följa med mig till doktorn i dag? Systern, som hade väntat och försökt så länge, släppte allt hon hade för händer och kom med. Med läkarens och arbetsgivarens hjälp fick Kerstin plats på Aleforsstiftelsens behandlingshem i Alingsås. Kerstin fick gå det fem veckor långa behandlings-programmet för läkemedelsberoende och sedan uppföljningsprogrammet på ett år. Och hon blev nykter. Det var så bra, jag var så motiverad jag kände hur allting bara vände när jag var däruppe. Det verkar lite märkligt att det kan vända så snabbt, att man kan bli bra på fem veckor. Man blir inte bra, man blir aldrig bra. Man får en vändning, en annan syn på sig själv och att det är en sjukdom. Men man är inte alls frisk när man skrivs ut. Sjukdomen är kronisk, säger Kerstin. När man är i en behandling ska man få en förståelse för vad som har hänt och få en insikt: Jag kan aldrig dricka mer. Så länge man dricker så är man sjuk. När det blev dags för utskrivning hade hon tur. Konvalescenthemmet skulle läggas ner och Kerstin fick möjlighet till ett års ledighet med avgångsvederlag. Hon studerade på folkhögskola, gick uppföljningsprogrammet och arbetade extra inom Tjörns kommun, där hon är bosatt. Efter att ha arbetat som ledare för eftervårdsgrupper fick hon till slut en tjänst på Aleforsstiftelsen. Nu är hon alkoholrådgivare på stiftelsen med ansvar för eftervården och ska även börja arbeta i behandlingen. Dessutom har hon gått i terapi, på egen bekostnad, och insett att mycket av hennes problem bottnat i hennes dåliga självbild från tidig barndom. Hur mycket märkte dina barn av ditt missbruk? Barnen märkte allting. Dottern var ju 19 och sonen 15 år när jag blev nykter, så de har levt med det här. Min dotter har aldrig velat skuldbelägga mig hon säger att hon såg hur dåligt jag mådde. Sonen blev vansinnig när jag drack: Du lovade att du aldrig skulle dricka mer! Men i dag har hon ett bra förhållande till båda barnen. Jag har ett sådant enormt bra liv och en ny man, som älskar mig för den jag är. Jag går på AA-möten en gång i veckan, för att jag inte ska glömma vem jag är och för att fortsätta att tillfriskna. Längtar du någon gång efter alkohol eller tabletter? Inte nu längre. Visst har man haft sug men jag vet också att börjar jag dricka eller ta lugnande medel så kan jag inte sluta. Och jag vill inte tillbaka till det helvetet igen. Lizbeth Hallberg Örnefors Gud giv mig Sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra Mod att förändra det jag kan och Förstånd att inse skillnaden

6 Krafttag mot riskbruk Ur Nyhetsposten december procent av Postens manliga anställda uppskattas ha problem med någon form av missbruk. Bland kvinnorna är motsvarande siffra 6 procent. Posten speglar därmed det svenska samhället i stort. Det gäller att fånga de tidiga signalerna om missbruk. Sådant kan vara att arbetsprestationen sjunker, frånvaron ökar eller att medarbetarens attityder mot arbetskamraterna förändras. Det säger Jan Berggren, rehabsamordnare på Posten Västsverige. Som rehabsamordnare arbetar Jan Berggren med hälsofrågor, rehabilitering och arbetsmiljö. Jan Berggren Han har arbetat med missbruksfrågor i tio år och säger att Posten speglar samhället i stort. Det betyder att omkring 10 procent av de anställda männen har missbruksproblem. Bland kvinnorna är siffran mellan 1 och 6 procent. Det har blivit allt vanligare att människor dricker varje dag. Och det behöver inte vara så stora mängder dagligen men det är den totala konsumtionen som räknas. Det förebyggande arbetet är viktigt, och att reagera tidigt på missbruksproblem ger ofta ett bra resultat. Men ibland hinner missbruket gå längre innan omgivningen agerar. I den situationen har Jan Berggren en särskild resurs i Västsverige.Det är Aleforsstiftelsen som ägs av några stora arbetsgivare i regionen. Själva behandlingshemmet ligger i Alingsås men postisar från hela Sverige är välkomna att söka sig dit. Aleforsstiftelsen arbetar enligt Minnesotamodellen, och runt 75 procent av dem som kommer dit blir också bli hjälpta, säger Jan Berggren. I Nyhetsposten januari 2009 fortsatte miniserien med en levnadsbeskrivning: Brevbäraren Roger drack varje dag tills han nådde en vändpunkt i livet Jag drack bara mer och mer. Till slut hamnade jag på avgiftning med mer än 3 promille i blodet. Brevbäraren Roger fick med hjälp av Posten stöd att ta sig ur sitt missbruk. Nu är jag helt nykter sedan snart två år och det är en fantastisk känsla, säger Roger, som egentligen heter något annat. Erkännandet är det första steget. Men pratar man med andra ökar möjligheten till förändring. Det gäller att prata med någon som man har förtroende för. Det kan vara chefen eller en arbetskompis. Men det får inte sluta där, pratet måste leda till en förändring.vägen till alkoholism gick stegvis för Roger. Men nykterheten kom plötsligt och blev bestående. En del tar ett återfall. Men jag har inte behövt något. På något sätt var jag färdig med alkoholen den 22 januari När Roger var på Aleforsstiftelsen berättade hans chef för arbetskamraterna var han var. Men ingen har berört det, och Roger tycker att han är helt accepterad på arbetsplatsen. Absolut. Jag är alkoholist och det är inget jag skäms över, men det är ju inte heller något som jag behöver prata så mycket om. Roger vet att han inte kan dricka ett enda glas med vin eller öl. Då är han fast igen. Nu är jag nykter och har fått ett helt annat liv. Jag är en lyckligare människa i dag, säger Roger. Texten är hämtad ur Björn Forsbergs artiklar i Nyhetsposten december 2008 resp januari 2009 och finns att läsa i sin helhet på Nyheter.

7 Alkohol, droger och trafik Texten är hämtad ur Vägverkets skrift Alkohol, droger och trafik och finns på Enligt lagen innebär rattfylleri att en person som kör ett motordrivet fordon har druckit så mycket alkohol att alkoholkoncentrationen är minst 0,2 promille i blodet eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften har använt narkotika så att det finns något narkotiskt ämne kvar i blodet är så påverkad av alkohol eller något annat medel att han eller hon inte kan köra på ett betryggande sätt. Som motordrivet fordon räknas inte bara personbil, lastbil och buss utan även moped, motorcykel, snöskoter och andra terrängmotorfordon. Man kan alltså dömas till fängelse och få körkortet återkallat om man har varit berusad när man kört snöskoter. Lagen gäller även i terrängen och i inhägnade områden. En förare döms för grovt rattfylleri om han/hon hade en alkoholkoncentration på minst 1,0 promille i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften annars var avsevärt påverkad av alkohol eller något annat medel körde på ett sådant sätt att det innebar påtaglig fara för trafiksäkerheten. Straffet för rattfylleri är böter eller fängelse i högst sex månader. Dessutom återkallas körkortet under 1 12 månader. Vid grovt rattfylleri kan straffet bli fängelse i högst två år och körkortet kan återkallas under månader. Grovt rattfylleri i kombination med grovt vållande till annans död kan ge åtta års fängelse. Alkoholens påverkan Alkohol dämpar hämningar och sätter ned omdömet, minskar självkritiken och förmågan att göra realistiska bedömningar. Det kan leda till att en person som är väl medveten om att alkohol och trafik inte hör ihop, bestämmer sig för att köra fast han/hon har druckit. Vilka kör onyktra? Yngre och medelålders män dominerar bland rattfylleristerna. Ungefär 10 procent av rattfylleristerna är kvinnor. Det finns i huvudsak två kategorier av rattfyllerister, dels de som är alkoholberoende, dels de som någon enstaka gång kör onyktra. Omdömet har påverkats av den alkohol de druckit och de bestämmer sig för att köra. De som upptäcks av polisen i rutinkontrollerna har i genomsnitt cirka 1 promille i blodet. Vad händer den som upptäcks? När någon har ertappats som rattfyllerist startar två olika processer dels den straffrättsliga dels den körkortsadministrativa. Tingsrätten har hand om den straffrättsliga delen och länsstyrelsen den körkortsadministrativa. Straffet för dem som har en promillehalt på 0,2-1,0 är oftast dagsböter. För grovt rattfylleri, alltså minst 1,0 promille, är fängelse det vanligaste straffet. Fängelsestraffet avtjänas i stor utsträckning med elektronisk fotboja. Om det är ett förstagångsbrott och föraren inte har orsakat någon olycka brukar straffet bli

8 villkorlig dom eller skyddstillsyn kombinerat med samhällstjänst. Skyddstillsyn kan också innebära att den dömde ska ha läkarvård eller nykterhetsvårdande behandling. Straffet kan också bli kontraktsvård, där den dömde skriver på ett vårdkontrakt med preciserade villkor. Om villkoren inte uppfylls kan skyddstillsynen ersättas av fängelsestraff. Skyddstillsynen ska kombineras med övervakning i minst ett år. En alkoholpåverkad förare som skadar någon eller orsakar dödsfall kan få upp till åtta års fängelse. Körkortet Rattfylleri leder så gott som alltid till att körkortet återkallas. Bara vid halter på 0,2 0,3 promille finns möjlighet till varning i stället för återkallelse. Om en person har mer än 0,3 promille tar polisen hand om körkortet redan vid upptäckten. Ärendet går sedan till länsstyrelsen som återkallar körkortet tills vidare tills återkallelsen slutligen avgörs. Normalt är spärrtiden* 2-12 månader för rattfylleri. Om rattfylleriet är grovt, alltså minst 1,0 promille, ska spärrtiden vara lägst 12 månader. Nytt körkort efter återkallelse Den som dömts för rattfylleri eller grovt rattfylleri måste ansöka om ett nytt körkortstillstånd för att få tillbaka körkortet. Ansökan kan lämnas in till länsstyrelsen tidigast 6 månader före spärrtidens utgång och beviljas tidigast 2 månader innan spärrtiden har gått ut. Om spärrtiden är högst 12 månader behöver den dömde inte göra ett nytt förarprov. Om spärrtiden är längre än 12 månader måste den dömde avlägga nytt förarprov. Den som gör sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri under prövotiden** måste alltid avlägga ett nytt förarprov. Den som har dömts till grovt rattfylleri ska till ansökan om körkortstillstånd bifoga ett särskilt läkarutlåtande som styrker att han/hon är pålitlig i nykterhetshänseende, s k utvidgad lämplighetsprövning. Det innebär att han/hon under minst sex månader ska gå på läkarkontroller och att laboratorieprover ska lämnas under tiden. Om körkortstillstånd beviljas kommer körkortet att vara förenat med villkor om ytterligare uppföljning, efter 6 och 12 månader. * Spärrtid är en bestämd tid som ett körkort är återkallat efter en förseelse eller som en person får vänta innan han/hon kan få (ett nytt) körkort. ** Den som har prövotid på sitt körkort måste alltid avlägga nytt förarprov för att få tillbaka körkortet efter en återkallelse under prövotiden. Alkolås Alkolås är en teknisk anordning som är kopplad till bilens tändningssystem. För att starta fordonet måste föraren först blåsa i alkolåset. Om utandningsluften innehåller alkohol motsvarande 0,2 promille eller mer går motorn inte att starta. Under färden kan nykterheten kontrolleras genom återkommande blåsprov.

9 Alkolåsprogram vid rattfylleri I Sverige pågår en försöksverksamhet med alkolås. Programmet går ut på att deltagarna under två år bara får köra bil med alkolås och endast i Sverige. Även förare med körkortsbehörigheter för lätt och tung lastbil eller buss kan ingå. Villkorstiden är två år och deltagarna betalar själva alla kostnader. Varannan Nollgräns för narkotikaklassade droger Det är det enligt lag förbjudet att köra med narkotikaklassat ämne i blodet. Nollgränsen för narkotikaklassade medel innebär att det är förbjudet att köra motorfordon med narkotika i blodet oavsett om man är påverkad eller inte. Som narkotika räknas både illegal och legal narkotika. Det innebär att det finns en nollgräns för allt som vanligen förknippas månad kontrolleras alkolåset. Var tredje månad genomgår deltagarna läkarkontroll. När villkorstiden och alla villkorskrav är uppfyllda utfärdas ett nytt körkort med samma behörighet som det återkallade körkortet. Straffen i form av böter eller fängelse påverkas inte av alkolåsprogrammet, utan de döms ut som vanligt. med narkotika, exempelvis amfetamin, hasch och kokain. Men det finns också många andra substanser som är narkotikaklassade. Det gäller t ex bensodiazepiner, såsom Oxascand, Sobril och Stesolid och sömnmedel som Imovane, Mogadon och Stilnoct. De här medlen verkar i hjärnan på ett liknande sätt som alkohol. Undantag från nollgränsen Det finns en del förare som använder narkotikaklassade läkemedel i enlighet med läkares ordination. De flesta av dem använder medlet i så låga doser att de inte blir påverkade på något trafikfarligt sätt. Därför görs ett undantag från nollgränsen för de förare som tar sådana läkemedel i den dos som läkaren har bestämt. Lagen gör alltså undantag för patienter som inte bedöms bli så påverkade av medicineringen att körförmågan blir nedsatt. Ansvaret ligger dock alltid hos föraren. Om polisen skulle notera något som väcker misstanke om påverkan och finner ett narkotikaklassat preparat i blodet kan föraren bli dömd för drograttfylleri trots att en läkare har utfärdat receptet. Urval av Lizbeth Hallberg Örnefors Aleforshemmet

10 Frågor om alkohol i vården oberoende av egna livsstilen en nationell kartläggning Vårdpersonal med ett eget riskbruk av alkohol tillämpar inte andra riskgränser eller ger patienter andra råd kring alkohol. Det är istället utbildning som avgör hur ofta frågan om alkohol tas upp. Det visar en stor nationell kartläggning. I samarbete med Svenska Läkaresällskapet, Svensk sjuksköterskeförening, Vårdförbundet, Svenska Barnmorskeförbundet har Riskbruksprojektet vid Statens folkhälsoinstitut kartlagt vårdpersonalens alkoholvanor och attityder till alkohol. Undersökningen genomfördes våren 2008 och urvalet var specialistläkare, sjuksköterskor och barnmorskor. Totalt svarade drygt personer. Färre läkare redovisar ett riskbruk av alkohol, det vill säga ett alkoholbruk som riskerar den egna hälsan, jämfört med övriga befolkningen. Åtta procent av de kvinnliga läkarna och tio procent av de manliga läkarna uppger ett riskbruk. Motsvarade siffror i befolkningen är tio procent för kvinnor och 17 procent för män. Undersökningen visar att personalens egna alkoholvanor inte påverkar råd och riskgränser för alkohol som ges till patienterna. Däremot är utbildning en avgörande faktor. Ju mer och längre utbildning i motiverande samtal desto oftare frågar man sina patienter om deras alkoholvanor och desto mer effektiv uppfattar man sig. Undersökningen visar att de svarande har ett engagemang men ännu inte införlivat förebyggande mot alkoholskador på samma sätt som man arbetar mot tobaksbruk. Därför behövs fortsatt arbete för att vidareutveckla arbetsmetoderna och stödja vårdpersonalen att använda dem, säger Kjell Aspelin, ordförande i Svenska Läkaresällskapet. Förhoppningsvis väcker resultaten ett professionellt engagemang för att hjälpa patienter med riskbruk av alkohol och bidrar kanske till att Sverige blir det första västlandet där frågor om alkoholvanor är en självklar del i vardagsvården, säger Sarah Wamala, generaldirektör, Statens folkhälsoinstitut. Enkla frågor och rådgivning om alkohol är några av de mest effektiva förebyggande insatserna över huvud taget som hälso- och sjukvården kan genomföra. Fler personer än annars minskar sin alkoholkonsumtion till ofarliga nivåer. Och frågor om alkoholvanor blir vanligare i vardagsvården. Men i många fall ställs de fortfarande inte. Tidsbrist, frågans känslighet och att man inte tror att det har någon effekt är vanliga förklaringar. Mer kunskap om samtalsmetoder är det som efterfrågas. Utbildning kombinerat med tydligare uppdrag för att arbeta på det här sättet är framgångsfaktorer, säger Svante Pettersson, projektchef, Riskbruksprojektet. För mer information: Rapporten Vårdpersonalens alkoholvanor och det hälsofrämjande arbetet finns tillgänglig på Statens folkhälsoinstituts webbplats. Artikeln är hämtad på Lizbeth Hallberg Örnefors

11 Aleforsrådet Afrikanskt ordspråk Aleforsstiftelsen bildades 1987 då några av de större arbetsplatserna i Göteborg gick samman för att kunna erbjuda behandling och utbildning enligt minnesotamodellen (12-stegsbehandling). Stiftarna var Chalmers, Göteborgs sjukvård, Göteborgs Hamn AB, KF Väst, Marks stiftelse, Posten, SKF AB, Telia AB och Volvo AB. Företag, förvaltningar och andra organisationer har möjlighet att ta del av Aleforsstiftelsens verksamhetsutbud genom medlemsskap i Aleforsrådet. Aleforsrådets målsättning är att vara arbetsplatsens samarbetspartner i alkohol- och drogfrågor. Vi arbetar med hela kedjan av insatser: förebyggande arbete, utbildning, policyfrågor och rehabilitering av en enskild medarbetare. Arbetsplatser som ansluter sig till Aleforsrådet har tillgång till alla delar av stiftelsens verksamhet dvs: Möjlighet att få hjälp med konstruktion och revision av alkohol och drogpolicy. Möjlighet att utnyttja Aleforsstiftelsen för uppdragsutbildningar. Tillgång till rehabilitering av medarbetare vid Aleforshemmet eller öppenvården till rabatterat pris. Kostnadsfritt deltagande av 2 personer vid varje tillfälle av Aleforsstiftelsens arbetsplatsprogram. Rådgivning konsultation i alkohol och drogfrågor. Fortlöpande information och nyheter om alkohol och droger via e-post, post och utbildningsdagar Antalet medlemmar i Aleforsrådet är nu uppe i 37 företag. De flesta medlemsföretag är medelstora men det finns företag med alltifrån ett 30-tal anställda till giganter som Västra Götalandsregionen. Kostnaden för medlemskap i Aleforsrådet är 10 kr per anställd och år, dock lägst 5000:- och högst :- per år. För mer information kontakta Morgan Karlsson tel 0322/ eller e-post Aleforsrådets medlemmar: Alingsås kommun, Arctic Paper AB, B & B Tools AB, Bostads AB Poseidon, Borealis AB, Brady Converting AB, Broströms Ship Management AB, DFDS Tor Line, Dormer Tools AB, Eka Chemicals AB,Familjebostäder i Gbg AB, FömedC, Got Event AB, Green Cargo AB, Göteborgs Gatu AB, Göteborgs Konserthus AB, Göteborgs Spårvägar AB, Göteborgs universitet, Harrys Pubar AB, INEOS Sverige AB, ICA City i Borås, Idrotts-och Föreningsförvaltningen, Johns Bygg & Fasad AB, Kasthall Mattor och Golv AB, Länsstyrelsen i V:a Götaland, Park-o Naturförvaltningen, Stora Enso Newsprint, SAAB Automobile AB, SCA Hygiene Products AB, Stena Line AB, Sv Transportarbetarförbundet, Svitzer Sverige AB, Tibco Software AB Spotfire Division, Svevia AB, Volvo Aero Corporation, Vägverket Region Väst, Västra Götalandsregionen

12 Ann-Britt Ängerheim har läst Ett annat liv av PO Enquist Han föds den 23 september 1934 i Hjoggböle, en bondby i norra Västerbotten. Han lämnar sin by, blir författare, reser långt. Allt går så bra, sedan går det mycket illa. Den 6 februari 1990 börjar ett annat liv. Boken handlar om detta. Pojken från bondbyn Hjoggböle beskriver sin fascinerande resa genom livet i sin självbiografiska bok. Han upphöjs och gör en fantastisk litterär karriär. Han äter middag med statsministrar, är rådgivare åt Ingemar Bergman och sätter även upp en pjäs på Broadway. PO Enquist är under många år bosatt utomlands, framför allt i Danmark. Först börjar allt så bra då PO Enquist lämnar sin hembygd i det västerbottniska kustlandet, präglat inte bara av köld utan också av sträng moralism och religiositet i pietistisk väckelseanda, där modern strängt bevakar och förmanar sin son, inte minst för flaskans frestelse. PO Enquist blir tidigt faderlös och på sin mormors dödsbädd får han veta att fadern varit Tempelriddare, där ett av kraven är helnykterhet. Den gamla kvinnan varnar honom för att inte komma ut i spriten som n pappe. Bokens stomme utgörs av tre akter. Vi följer vår huvudperson från barndomens ensamma lekar på köksgolvet, till ungdomens revolutionerande möten med den stora världen från studentlivet i Uppsala till Broadway, Berlin och Champs-Elysées i Paris. Sista akten utgörs av en omtumlande berg-och dalbana i livet där PO Enquist skildrar både triumfer och tillkortakommanden. Han drabbas av en djup kris, vilken innebär att han inte längre Lästips kan skriva och till och med nästan dör i sin alkoholism. Hur kunde det gå så illa när det började så bra? Vägen från flaskan är den dramatiska finalen i boken. Vid 80-talets mitt bor PO Enquist i Danmark. Nytt äktenskap, nytt land. Men dagarna är dimmiga och sups bort, endast om morgontimmarna kan han tänka någorlunda klart. Till sist finns ingen annan utväg än behandling enligt Minnesotametoden, vilken beskrivs av Enquist som en hårdför vård i underkastelsens tecken. Den går ut på att ge efter och utplånas. Enquist beskriver en lång räcka av förödmjukande upplevelser på olika alkoholistanstalter innan han till sist upplever något som han liknar som en återuppståndelse. Han kommer äntligen ut på andra sidan och kan börja Ett annat liv. Han återfår sin förmåga att börja skriva igen, boken som blir Kapten Nemos bibliotek. Enquist kallar sig därefter för helnykterist precis som sin far. Ett annat liv är intressant och suveränt skriven, inte minst det inre drama som utgör skildringen av hur författaren vid 55 års ålder höll på att supa ihjäl sig, men i sista stund bestämmer sig för att inte dricka mer. Trots mörkt allvar i boken så finns parallellt också stråk av humoristiska kopplingar och berättelser invävda. I de förnedrande vårdsituationer som Enquist beskriver kommer en eftertanke om att all vård egentligen handlar om att ha respekt för människors innersta integritet. Om att möta en människa där hon är för att kunna hjälpa.

13 Lästips Pia Mattzon: Leva med beroende - Om alkohol- och drogmissbruk och hur man tar sig ur det. Var tionde svensk är alkoholist men detta talas det alltför lite om. Här berättar missbrukare, deras anhöriga och deras arbetsgivare om hur man tacklar och tar sig ur alkoholismen. Berättelserna är kommenterade av läkare och forskare. I den här boken kommer de som är beroende, deras anhöriga och arbetsgivare till tals. Läsaren får i intervjuer möta fem människor som levt med ett beroende och som generöst delar med sig av sina erfarenheter. De berättar om hur missbruket började, hur de levde med sitt beroende och hur de slutligen fick hjälp att ta sig ur det. Två familjemedlemmar berättar om hur det är att leva sida vid sida med någon som alltmer fastnar i en ond spiral. En representant för arbetsgivarna berättar hur man ska agera om man upptäcker en medarbetares missbruk. Berättelserna kommenteras av Sveriges främsta läkare och forskare om missbruk. Hur börjar missbruket, vilka faktorer påverkar, hurdant är förloppet? Kan man hjälpa i tid om inte, hur hanterar man det i hemmet, hos partnern eller på arbetsplatsen? Märta Tikkanen: Diktromanen Århundradets kärlekssaga (1978) är en av de mest uppmärksammade böcker som kommit ut i Sverige på senare år. En poetisk och naken roman full av intensiv ärlighet Åsa Lindeborg: Mig äger ingen (2007) En berättelse om uppväxten med sin ensamstående pappa, härdare vid Metallverken i Västerås. En berättelse klasstillhörighet, manlighet och utanförskap. Om alkoholens makt och en dotters vånda. Drömmen om förändring står mot rädslan att sticka ut. Humorn blir en vardagsstrategi för en brokig arbetarsläkt under folkhemmets storhet och fall. Britta Berggren Ericsson: Snälla mamma... sluta dricka (2007) "Snälla mamma... sluta dricka". Lappen hittar Britta i garderoben ovanpå en gömd halvtom trelitersbox med vin. Två enkla meningar skrivna av den 15- årige sonen. De träffar allra djupast i hennes inre och ändå kan hon inte sluta dricka. Suget efter alkohol gör att hon alltid väljer flaskan före familj och vänner - trots att hon är medveten om att hon ständigt sviker sina närmaste. Britta Berggren Ericson arbetade många år som journalist på SVT:s nyhetsredaktion och som tv-hallåa.

14 Aleforsstiftelsens Arbetsplatsprogram - En utbildning som vänder sig till chefer, kontaktpersoner och resurspersoner. Aleforsstiftelsens arbetsplatsprogram vänder sig till våra patienters kontaktpersoner och personer som i sitt arbete behöver kunskap om alkohol och droger. För att kunna fungera som kontaktperson behöver man ha grundläggande kunskap om alkohol och droger samt insikt i hur behandlingsprogrammen är upplagda. Studier har visat att enkla, men genomtänkta, ingripanden och åtgärder kan vara mycket effektiva om de sätts in i tid. Det största problemet är att Som kontaktperson behöver du en välfylld verktygslåda personer som utvecklat ett missbruk eller beroende inte brukar söka hjälp förrän de utvecklat besvärande kroppsliga, psykiska eller sociala komplikationer. Forskning inom primärvården har visat att tidig upptäckt och stöd lett till bl.a. lägre sjukfrånvaro, färre vårddagar på sjukhus och lägre dödlighet. Tecken på begynnande alkoholproblem: Hur ett alkoholproblem yttrar sig är naturligtvis unikt för varje individ. Det finns dock vissa kardinalsymtom som man bör vara uppmärksam på. Exempel på sådana tecken kan vara: beteendeförändringar, humörsvängningar, försämrad arbetsprestation, alkoholfokusering och problem med närvaro. Senare och allvarliga tecken är t.ex. alkoholpåverkan på arbetsplatsen, kontrollförluster, alkoholrelaterade skador och sjukdomar, rattfylleriförseelser och genomförda behandlingsinsatser. En person med alkohol- och/eller drogproblem påverkar hela sin omgivning. Familjen dras in i ett dåligt mönster med förnekande och sänkt livskvalitet. Arbetsplatsen fungerar sämre, omgivningen anpassar sig till den beroendesjukes problem. Mer och mer tid går åt till att diskutera om personen istället för med personen. Arbetsplatsen har ett rehabiliteringsansvar för en medarbetare med alkohol-/drogproblem. Det är i första hand chefens uppgift att uppmärksamma problemet, och att initiera åtgärder för att komma till rätta med det. För en arbetsplats är det centrala regelverket arbetsplatsens policy och de handlingsplaner som utarbetats. Programmet består av två delar och går följande torsdagar hösten 2009: Omgång 1: 10/9 + 17/9 kl Aleforshemmet, Aleforsvägen 11, Alingsås Omgång 2: 22/10 (del 1+2) kl HSB konferenscenter, 1:a Långg 28A, Göteborg Omgång 3: 19/ /11 kl Aleforshemmet, Aleforsvägen 11, Alingsås Vid heldagsutbildningen 22/10 ingår lunch. Vid halvdagsutbildningarna finns möjlighet att till självkostnadspris äta lunch (kl 12.00) på Aleforshemmet. (OBS: Säg till innan om du vill äta). Kostnad för deltagande i arbetsplatsprogrammet är 1950:- per person. Medlemsföretag avgiftsfritt för 2 personer/gång (i mån av plats). Kontaktpersoner till dem som genomgår något av Aleforsstiftelsens behandlingsprogram deltar utan kostnad. Anmäl Dig på telefon, fax eller e-post. Det är aldrig för tidigt och aldrig för sent Tonny Johansson, styrelseordförande Aleforsstiftelsen

15 Inbjudan till konferens om Arbetsrätt vid missbruk Ytterst kan en ett missbruk som går ut över arbetet leda till att anställningsavtalet omförhandlas eller sägs upp. Här är det mycket viktigt att hanteringen sker på ett korrekt sätt och att man är tydlig i sin kommunikation. I samarbete med Västra Götalandsregionen kan Aleforsstiftelsen erbjuda en två timmars konferens som tar upp: Vilken lagstiftning kan bli aktuell vid missbruk i arbetslivet? Vad innebär det förstärkta anställningsskyddet vid sjukdom? Vad gäller vid återfall hos medarbetaren? Vilka är arbetsgivarens skyldigheter och rättigheter? Vilka är arbetstagarens skyldigheter och rättigheter? Vilken vägledning ger Arbetsrättsdomstolen i sina domar? Föreläsare är Morgan Karlsson, behandlingschef och föreståndare för Aleforsstiftelsen. Han arbetar, förutom i behandlingsprogram, med arbetsplatsutbildningar för chefer, medarbetare och skyddsombud. Jag vill anmäla mig och väljer nedanstående konferenstillfälle: Ort Plats Datum Tid Göteborg IHM kl Uddevalla Folkets Hus kl Borås Militärpalatset kl Karlstad Hotell Gustaf Fröding kl Göteborg Pedagogen kl Pris: 450 kr. OBS! Lunch ingår i priset. Namn: Organisation/avd: Fakturaadress: Postnr och ort: Telefon: E-post: Anmälan skickas till: Aleforsstiftelsen, Aleforsvägen, Alingsås eller till fax Det går även bra att anmäla sig på webben: Avbokning kan ske fram till 14 dagar före konferensstart. Vid avbokning senare än 14 dagar före debiteras hela konferensavgiften. Vid förhinder att delta på konferensen kan platsen överlåtas till en kollega. Har du frågor, ring Per Öhman på telefon

16

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Livsviktigt erbjudande När det som hänt sjunkit in kommer ofta frågorna och ångesten. Vad ska familjen och arbetskamraterna

Läs mer

Göteborgs sjukvård. KF Väst AB. Posten. Telia Sonera AB. Volvo Cars Corporation

Göteborgs sjukvård. KF Väst AB. Posten. Telia Sonera AB. Volvo Cars Corporation Chalmers tekniska k högskola Göteborgs sjukvård Göteborgs Hamn AB KF Väst AB Marks stiftelse Posten SKF AB Telia Sonera AB VOLVO AB Volvo Cars Corporation Medlemmar e i Aleforsrådet Alingsås kommun Arctic

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län

Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri. Dalarnas län Aldrig mer?! Ett livsviktigt erbjudande till dig som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri Dalarnas län Ta chansen nu Nu kan du som rapporterats för ratt- eller sjöfylleri snabbt få pro fessionell och

Läs mer

ALKOHOL OCH TRAFIK. Alkohol är största faran i trafiken

ALKOHOL OCH TRAFIK. Alkohol är största faran i trafiken ALKOHOL OCH TRAFIK Jag skulle aldrig sätta mig full bakom ratten om jag vore nykter. Denna nonsensreplik innehåller en djup sanning. Rattfylleri orsakar tragedier helt i onödan. Omdömet kan svika när föraren

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri 2 Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen PRSONALHANDBOK FAGRSTA KOMMUN 005-11-07 1(6) ALKOHOL- DROGPOLICY, FAGRSTA KOMMUN MÅL Målet för Fagersta kommun som arbetsgivare är att ha en alkohol- och drogfri arbetsplats samt en god psykosocial miljö

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se.

Alkohol och drogpolicy. Styrdokument STYRDOKUMENT. Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se. STYRDOKUMENT 1(9) Kommunledningsstaben Jessica Nilsson, 0571-281 24 jessica.nilsson@eda.se Alkohol och drogpolicy Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Dokumentansvarig Policy Kommunstyrelsens

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare inom Kalmarsunds gymnasieförbund Från diskussion till handling 1 Rattfylleri - hur vanligt är det? Ungefär 12 500 resor med påverkade förare varje

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN

MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN MISSBRUKSPROGRAM LYSEKILS KOMMUN POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av missbruk hos en medarbetare skapar problem även på arbetsplatsen. Arbetsprestation, säkerhet

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

Alkolås efter rattfylleri

Alkolås efter rattfylleri Alkolås efter rattfylleri Att bli fråntagen körkortet är svårt för de flesta. Om man dessutom behöver det i arbetet kan situationen bli extra besvärlig. Det finns dock en möjlighet att få fortsätta köra,

Läs mer

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning

Om alkolås i Sverige och lite till. Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Om alkolås i Sverige och lite till Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Väg- och järnvägsavdelning Agenda Om alkolåsverksamheten i Sverige då och nu Bakgrund Regelverket Hur har det fallit ut

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER

POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Fastställd av kommunstyrelsen 2013-04-09 POLICY FÖR RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE DROGER Laholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av en god arbetsmiljö och engagerade medarbetare.

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Personalavdelningens PA-handbok Datum Alkohol och andra droger VAD BETYDER DET FÖR OSS? Drogerna ansikte och effekter Bakgrund I alla samhällen och kulturer har droger förekommit. I samhällen med god balans

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/09 Mål nr A 175/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/09 Mål nr A 175/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/09 Mål nr A 175/08 Sammanfattning En kommunanställd arbetstagare avskedades från sin anställning sedan han hade druckit alkohol i samband med utförandet av sina arbetsuppgifter

Läs mer

de medicinska kraven i trafiken

de medicinska kraven i trafiken de medicinska kraven i trafiken Information om trafikmedicin Enligt 3 kap. 2 i körkortslagen (SFS 1998:488) får körkortstillstånd meddelas endast för den som med hänsyn till sina personliga och medicinska

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen Personalavdelningen /MR Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen 1 Kommunens målsättning och grundsyn Mönsterås kommun har en kompromisslös syn på droger. Samtliga

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

Överklagande av hovrättsdom. Grovt rattfylleri; nu fråga om påföljd

Överklagande av hovrättsdom. Grovt rattfylleri; nu fråga om påföljd ÅKLAGARMYNDIGHETEN ÖVERKLAGANDE Sida 1 (6) Chefsåklagaren Lars Persson 2005-05-16 Ert ÅM 2005/2336 Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Överklagande av hovrättsdom grovt rattfylleri;

Läs mer

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy Mer information: Susan Westberg Direktör AB Solna, Sverige susan.westberg@skanska.se s Gäller för alla Skanskas arbetsplatser inom affärsområde Sverige. Att förebygga missbruk av alkohol och droger* angår

Läs mer

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare RUTIN Alkohol Hudiksvalls kommun och andra droger - ett hjälpmedel för dig som ledare Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förebyggande åtgärder 3. Representation 4. Tecken på skadligt bruk/beroende 5.

Läs mer

Trafiksäkerhetspolicy

Trafiksäkerhetspolicy ÅSELE TAXISAMORDNING AB Trafiksäkerhetspolicy Syfte Åsele taxisamordning AB skall verka för en hög och varaktig trafiksäkerhet inom verksamheten. Alla transporter skall utföras med fokus på trafiksäkerhet

Läs mer

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av Utskott I: 2007-10-23 164 Reviderad: 2015-04-14 56 Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Inledning Drogproblem är vanligare än man tror. De flesta

Läs mer

Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning

Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning 1 Dialogunderlag moped För viktiga samtal om alkohol, droger och mopedkörning Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Riktlinjer. Alkohol- och droger

Riktlinjer. Alkohol- och droger Riktlinjer Alkohol- och droger LULEÅ KOMMUN 2 (11) FÖRORD Luleå kommun ska vara en alkohol- och drogfri arbetsplats. Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de tillsammans med stödjande material ska

Läs mer

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö

Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga. 2009-01-27 Ditriktet i Malmö Trafiksäkerhet en arbetsmiljöfråga 1 Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. 2 Arbetsmiljöverkets avdelning för

Läs mer

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet Unionens politiska riktlinjer Alkohol och droger på jobbet Om Unionens politiska riktlinjer Arbetsmiljö är ett av Unionens prioriterade områden. Därför har Unionen antagit en arbetsmiljöpolitisk plattform

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Landstinget Dalarna

Alkohol- och drogpolicy för Landstinget Dalarna Alkohol- och drogpolicy för Landstinget Dalarna Gäller from 2006 Alkohol- och drogpolicy för Landstinget Dalarna 1. Arbetsplatser inom Landstinget Dalarna skall vara alkohol- och drogfria. 2. Kravet på

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar

Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö. Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Alkohol och drogförebyggande arbetsmiljö Diskussionsmaterial för arbetsplatsträffar Case 1. Korttidsfrånvaro Du arbetar inom administration och har sett att beteendet förändrats på Kajsa som är din kollega.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg

SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie. Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT ur den misstänkte rattfylleristens perspektiv en intervjustudie Susanne Gustafsson Jonna Nyberg Inger Forsberg SMADIT-metoden Samverkan mot alkohol och droger i trafiken Minska antalet rattfyllerister

Läs mer

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX 1(10) Innehåll Syfte... 2 Roller och ansvar... 2 Förebyggande arbete... 3 Tillvägagångssätt om det händer... 4 När ska samtalet

Läs mer

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund

B-TEORI. Lektion 2 Människan i trafiken. bengt hedlund B-TEORI Lektion 2 Människan i trafiken bengt hedlund Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! B-TEORI - bengt hedlund 2(24) Grundläggande regler En

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK

Körkortet och lagen. Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Körkortet och lagen Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Rattfylleribrott Sverige var ett av de första länderna i världen som införde straff för rattfylleri bara Norge var före. Den

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy ETT PERSONALPOLITISKT HANDLINSPROGRAM FÖR DROGFRÅGOR INLEDNING Det är en självklarhet att det inte är tillåtet för kommunens anställda att förtära alkohol/missbruka andra droger

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

Dialogunderlag FÖR VIKTIGA SAMTAL OM ALKOHOL, DROGER OCH TRAFIK

Dialogunderlag FÖR VIKTIGA SAMTAL OM ALKOHOL, DROGER OCH TRAFIK Dialogunderlag FÖR VIKTIGA SAMTAL OM ALKOHOL, DROGER OCH TRAFIK 1 Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur

Läs mer

Körkortslag (1998:488)

Körkortslag (1998:488) Körkortslag (1998:488) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis), kap. 4 (Övningskörning m.m.), kap. 5 (Körkortsingripande),

Läs mer

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen

Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Styrdokument, riktlinjer /Stöd & Process/ /2015-06-01/ Hanna Adlerteg /08-590 971 03/ Dnr KS/2015:166 hanna.adlerteg@upplandsvasby.se Riktlinjer vid drogproblem på arbetsplatsen Nivå: Kommungemensamt styrdokument

Läs mer

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY

2011/16/2010 FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY 2011/16/2010 Lift EQ FORDONS DROG OCH ALKOHOLPOLICY Miljö, Hälsa och Säkerhet Lift EQ Scandinavia AB vill med sin policy begränsa miljöpåverkan och hälsoeffekter som uppstår genom inköp och drift med företagets

Läs mer

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456

Anhörigprogrammet. www.markebjer.se info@markebjer.se tel 0739-123 456 Anhörigprogrammet Anhörigprogrammet hos Councelling by Markebjer riktar sig till dig som lever, och för dig som har levt, i en familj där någon är beroende av alkohol eller droger. Ett alkohol- och drogberoende

Läs mer

Dialogunderlag För viktiga samtal om alkohol och droger i trafiken

Dialogunderlag För viktiga samtal om alkohol och droger i trafiken 1 Dialogunderlag För viktiga samtal om alkohol och droger i trafiken Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå

Läs mer

1.2.1 För alla med ett anställningsförhållande med Gislaveds kommun (inklusive entreprenörer och inhyrs arbetskraft) gäller följande:

1.2.1 För alla med ett anställningsförhållande med Gislaveds kommun (inklusive entreprenörer och inhyrs arbetskraft) gäller följande: Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: Kommunfullmäktige 2013-03-27, 44 Ansvarig: Personalchef Revideras: Vid behov Följas upp: Av personalchef 1. MISSBRUKSPOLICY

Läs mer

Rutin för alkohol och droger i Munkedals kommun

Rutin för alkohol och droger i Munkedals kommun Rutin för alkohol och droger i Munkedals kommun Rutin för alkohol och droger i Munkedals kommun Typ av dokument: Rutin Handläggare: Personalutvecklare Antagen av: Kommunledningsgruppen och kommungemensamma

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 25 november 2011 KLAGANDE Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD

IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD IOGT-NTO:s KAMRATSTÖD Om en del av IOGT-NTO:s sociala verksamhet IOGT-NTO erbjuder personer som har eller har haft alkohol- eller andra drogproblem att leva helnyktert och möjligheten att förändra sin

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 december 2012 B 5579-11 KLAGANDE DA Ombud och offentlig försvarare: Advokat ES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer