migration Om skydd och trygghet för människor på flykt

Transkript

1 migration Om skydd och trygghet för människor på flykt Brännande frågor i tiden Migrationsverkets generaldirektör om den största utmaningen någonsin inom flyktingområdet. sid 2 Kvotflyktingar Kvotflyktingar räknas till världens mest utsatta flyktingar de som har störst behov av att snabbt få humanitär hjälp, säger Karolina Lindholm Billing, chefsjurist på UNHCR. sid 14 Rättschef Fredrik Beijer Sverige ska vara stolt över sitt mottagande av flyktingar, säger Fredrik Beijer, rättschef på sid Ensamkommande barn är vårt ansvar sid UNHCR riskerar allt när de flyr för sina liv I händerna på flyktingsmugglare gör de den livsfarliga resan över Medelhavet för att undkomma kriget och söka asyl i Europa. Men i praktiken finns ingen laglig väg in, säger Merjem Maslo, prognos - ansvarig på sid 4 5 I väntan på att få börja om I asylboendet Grytan, utanför Östersund, bor 250 asylsökande. De väntar på sitt uppehållstillstånd att få starta ett nytt liv i Östersund. Det är en väntan som tär, men som också är fylld av glädje över möjligheten att ha fått skydd i Sverige. sid 8 9 Ireneusz Skorupa

2 2 ledare frȧ. mling Brännande frågor i tiden Verkligheten tränger sig på i våra tv-soffor. Miljoner människor flyr i skräck från blodbadet i Syrien och terrorn i Irak, en del bara för att möta döden på Medelhavet på väg mot ett Europa där enskilda stater tycks tävla om att slippa ta ansvar. Gång på gång påminns vi om hur viktigt det är att det finns länder som värnar rättigheten att få leva fri från förföljelse och utan fruktan för sitt liv. Sverige är ett sådant land. Vi tjänar som ett föredöme internationellt och har ett asylsystem som FN:s flyktingorgan rankar som ett av de bästa i världen. Det är jag stolt över. För att möta det ökade antalet asylsökande anställer vi på Migrationsverket mer personal och arbetar skift veckans alla dagar. Vi driver också på för att stärka samarbetet med andra aktörer. Mycket talar för att vi står inför den kanske största utmaningen någonsin inom flyktingområdet. Det kräver nya lösningar och ett ökat engagemang i samhällsplaneringen. Vi måste tillsammans höja vår förmåga i hela kedjan från mottagande till etablering i samhället. Just nu står behoven hos människor som tvingats på flykt i fokus men den största delen av migrationen till Sverige är av ett helt annat slag. De flesta vill komma hit för att förenas med anhöriga, forska, studera eller bidra med sina kunskaper på arbetsmarknaden. En viktig del i Migrationsverkets arbete är att utveckla service och tjänster så att deras rörlighet underlättas samtidigt som reglerna följs. Den här bilagan speglar en del av Migrationsverkets uppdrag och de utmaningar som finns inom området. Det är ett område som omgärdas av mycket åsikter och känslor. Samhällets förmåga att hantera dagens skeenden är kopplad till allmänhetens förtroende för systemet och ytterst till synen på de människor som söker sig hit. Få frågor känns mer brännande just nu. Anders Danielsson Generaldirektör, Migrationsverket Tomislav Stjepic Migrationsverket i förändring Ge bättre service. Öka värdet i kontakterna som de sökande har med Dessutom förenkla arbetet för medarbetarna. Det är några av målen när Migrationsverket nu genomför ett förändringsarbete vars resultat börjar märkas vid årsskiftet. Att vara en modern myndighet som skapar värde i alla sina kontakter med sökande. Att ständigt försöka bli tydligare i kommunikationen. Bli effektivare och ännu mer serviceinriktad. Och hitta bromsklossarna för att kapa väntetiderna för de sökande. Det har Migrationsverket kontinuerligt arbetat med sedan i början av 90-talet, men nu tar man krafttag och gör förändringar inom alla områden. Kärnan i detta arbete är att fokus flyttas ännu mer till det som ger värde för den sökande. Att förändra arbetsprocesser sker inte i brådrasket, utan måste få ta tid, förklarar Mikael Ribbenvik, operativ chef på Vi har arbetat processinriktat en längre tid, men det är först vid årsskiftet som vi också får de organisatoriska förutsättningarna att göra detta fullt ut. Då genomförs en strukturell förändring som nog inte märks så mycket från början. Men den nya strukturen kommer att ge oss förutsättningar att förändra innehållet i vårt arbete. Därför ska vi fortsätta att utveckla verksamheten. Mikael Ribbenvik berättar att alla funktioner i organisationen nu ska bli mer processorienterade. En annan viktig del i förändringsarbetet är att dela upp verksamheten i olika regioner. I var och en av de sex regionerna är det meningen att man ska sätta ihop team där medarbetarna har olika kompetenser. Hur teamen ska se ut beror på de lokala förutsättningarna. Målsättningen är att vi i regionerna ska öka samarbetet mellan de olika delarna av verksamheten. Det kommer att förenkla och påskynda handläggningen. En stötesten är väntetiderna. Migrationsverket har under senare år tagit flera steg för att korta väntetiderna och lyckades minska dem väsentligt. Eftersom antalet asylsökande har ökat kraftigt det senaste året har väntetiderna blivit längre igen. Under de första nio månaderna 2014 sökte nästan 70 procent fler personer asyl i Sverige än motsvarande tid Men genom att arbeta mer processinriktat räknar vi med att kunna effektivisera handläggningen ytterligare, säger Mikael Ribbenvik. Att komma till ett nytt land långt borta är inte enkelt; allt är annorlunda - inte minst är kultur och språk främmande. Även om det finns mycket hjälp att få från Migrationsverkets medarbetare, tolkar och offentliga biträden kan det uppstå missförstånd. I kommunikationen med de sökande gäller det att vara så begriplig som möjligt. Vad som händer hos oss ska vara förutsägbart, från början till slut. Ända från att man lämnar in sin ansökan tills man får bifall eller avslag. Den sökande ska kunna följa och förstå hela processen, säger Mikael Ribbenvik. empati, tydlighet och mod är nyckelord i Migrationsverkets värdegrund som ger personalen stöd i sitt arbete med sökande. Alla ska bemötas med respekt och värdighet oavsett om det blir bifall eller avslag på ansökan. Eftersom antalet sökande är stort är det särskilt viktigt att alla berörda myndigheter har ett nära samarbete. Verkets generaldirektör Anders Danielsson har därför utsett en nationell samordnare, Caroline Henjered, som ska hålla i detta samarbete. Det är redan i full gång Pressen är i dag hård på Migrationsverket, vilket bland annat beror på situationen i Syrien och Eritrea. Att samtidigt reformera kärnverksamheten för att bli ännu skickligare och förbättra servicen till de sökande är en stor utmaning. Det är en balansgång att orka hålla förändringstakten samtidigt som vi har väldigt många sökande att ta hand om. Men det finns engagemang och nytänkande och en stark reformvilja på verket så jag är övertygad om att vi har stor potential att nå dit vi siktar, säger Mikael Ribbenvik. Mikael Ribbenvik, operativ chef på Tomislav Stjepic Göran Billeson Frågor besvaras av: Eva Hetting eva.hetting@ Producerad av: Agenda Media AB För information om bilagor i Dagens Samhälle, kontakta Stefan Grevle Projektledare: Stefan Grevle Redaktör: Håkan Årblom Grafisk form: ColourMedia Tryck: Pressgrannar AB agendamedia.se 2

3 annons Plats för alla i ett större Falun Öppen förskola för mammalediga utrikesfödda kvinnor, kurser i simning och cykling och en lots som hjälper barn att komma in i föreningslivet. Faluns integrationsarbete utvecklas hela tiden. Vårt fokus är på hela människan med jobb, fritid och familj. Det är viktigt att erbjuda något till alla, säger kommunalråd Susanne Norberg (S). I maj 2013 kom Hamest Bedros och Hovsep Ghazarian från Syrien till Sverige och Falun. De ville leva i ett land i fred och skapa ett bra liv för sina tre barn. Vi fick så mycket hjälp och stöd när vi kom. Alla var alltid glada. Vi hade fått höra att det kunde vara svårt men det stämde inte, säger Hovsep. Familjen bodde först tillsammans med Hovseps bror, som redan flyttat till Falun, men fick snart en egen lägenhet nära centrum. Hamest var först mammaledig och Hovsep läste svenska för invandrare, SFI. I oktober började även Hamest läsa svenska och hon tyckte att hon lärde sig en hel del. Men sen när jag kom ut i affären och skulle prata med andra svenskar förstod jag ingenting. Det finns många olika dialekter i Dalarna och det kan vara svårt men man pratar ganska långsamt så det är positivt, säger Hamest Anställd på deltid Via jobbresan, där Falun jobbar med coacher som tipsar nyanlända om den svenska arbetsmarknaden, fick Hamest en praktikplats på det kommunalägda bostadsbolaget Kopparstaden AB. I dag är hon anställd på deltid och översätter bland annat information till de boende. Ett jobb som passar henne utmärkt då hon, förutom svenska, talar armeniska, arabiska, kurdiska, engelska och turkiska. Hovsep fortsätter att läsa Susanne Norberg (S), kommunalråd i Falun. svenska och går en kurs för att lära sig köra grävmaskin. Nyckeln till integration Fakta integrationsarbete Falu kommun: Falu kommun gör flera insatser utöver uppdragen att skaffa bostad, erbjuda kurser i svenska för invandrare och samhällsorientering: Jobbresan : erbjuder nyanlända stöd att komma ut på praktik och få ökad kunskap om svensk arbetsmarknad och krav på medarbetare. Öppna förskolan: aktiviteter för att mammalediga utrikesfödda kvinnor ska kunna upprätthålla svenskkunskaper och inte bli isolerade. Finns i anslutning till familjevårdcentral. Hamest Bedros och Hovsep Ghazarian kom från Syrien till Sverige och Falun Här vill de skapa ett bra liv för sina tre barn. är att lära sig språket och att komma in i arbetslivet men också att förstå hur samhället fungerar för att få ett bra socialt liv, säger Susanne Norberg. Lära sig simma och cykla Falun är en ort där sport och friluftsliv är vardag för många invånare. Folk är så pigga här. I Syrien är en kvinna gammal när hon är 40. Här cyklar och springer folk som är över 65 år, säger Hovsep. Vi vill att våra nya medborgare ska känna sig hemma och ofta är det de små Föreningslots: projekt för att fler utrikesfödda barn ska komma med i föreningslivet. Yrkesspåret: kombinera SFI-studier med prova-på-yrkespraktik på arbetsplats Språkstöd: timanställning av utrikesfödda som stöttar sina landsmän i kontakt med myndigheter. Flyktingguider: projekt för att hitta vänfamiljer till nyanlända som kan guida och stötta i det nya landet. Olika kyrkor är samarbetspartner. insatserna som gör skillnad. För den som inte har det med sig från början är det inte en självklarhet att till exempel cykla och bada med barnen, säger Susanne Norberg. Tillsammans med olika föreningar arrangerar kommunen simkurser och cykelkurser för både män och kvinnor. I Syren får kvinnor inte cykla. Jag provade nu i somras och har kvar ett minne av det fortfarande, säger Hamest på pekar på ett väl synligt ärr under hakan. Senare såg jag information om hur det fanns ordnade kurser och det är jättebra. I dag cyklar jag också, jag fick min chefs Cykelkurs: frihet är att kunna cykla till jobbet, handla och cykla med sina barn. I samarbete med föreningar för både kvinnor och män. Simkurs: tillsammans med Falu simsällskap för både män och kvinnor. Särskilt intressant för tonårsflickor som vill få betyg i idrott och hälsa men som inte får vara med på simlektioner tillsammans med pojkar. Mångfaldskommunikatör: för att öka kunskapen hos ungdomar, lärare, föräldrar, arbetsgivare om fördomar, värderingar och kompetensen hos utrikesfödda. gamla cykel när hon köpte en ny, men jag ser nog rätt stel ut, säger hon och skrattar. Falun en plats för alla För ett år sedan antog Faluns kommunfullmäktige visionen Ett större Falun. Den utgår från sex olika perspektiv där ett av dem är en plats för alla. Vi tror att olikheter är en styrka och att mångfald är en förutsättning för nya idéer. För att kommunen ska utvecklas positivt behövs kreativitet och engagemang, säger Susanne Norberg. I Sverige finns det demokrati och folk har respekt för varandra. Vi saknar släktningarna som är kvar i Syrien och är oroliga för deras skull, de är rädda hela tiden, men vi trivs här. Jag vill leva som en svensk person, jobba och ha semester. När vi har heltidsjobb båda två vill vi gärna bo i hus och spara ihop pengar till barnen. I Sverige får de en framtid, säger Hamest. falun.se

4 2 omvärldsanalys Drömmen om Vi har sett bilderna på båtarna, överlastade med desperata, frihetssökande människor. Trots farorna tar människor enorma risker för att söka asyl i EU i hopp om att få skydd från konflikter, menar Merjem Maslo, prognosansvarig på De har inget att förlora. På tre år har människor dödats och ingen lösning på konflikten är i sikte. Våldet i Syrien har tvingat nästan 10 miljoner av Syriens 22 miljoner invånare på flykt, enligt FN. 7 miljoner är internflyktingar i Syrien. Minst 3 miljoner har lämna sina hem för att söka skydd i grannländerna Jordanien, Turkiet och Libanon, säger Merjem Maslo. Antalet flyktingar som lämnat Syrien beräknas ha ökat till över 4 miljoner i slutet av året, säger Merjem Maslo och förklarar att det upptrappade våldet i Irak leder till att ännu fler väntas tvingas på flykt. Det är ett av skälen till att vi höjer prognosen över antalet asylsökande. Förra året sökte drygt personer asyl i Sverige, i Merjem Maslo, prognosansvarig på år väntas söka asyl kanske ännu fler, säger hon. Hon och hennes medarbetare på Migrationsverket håller sig ständigt uppdaterade om världens konflikter och förväntade flyktingströmmar: syrier mindre än en procent av den totala flyktingströmmen har tagit sig in i det stängda Europa och sökt asyl. Mellan har ca syrier sökt asyl i Sverige, varav syrier har beviljats uppehållstillstånd. Det är siffror, prognoser, analyser som är nödvändiga för att bygga upp en beredskap för asylsökande i Sverige. Samtidigt är Merjem Maslo mycket väl medveten om de grymheter som begås varje dag, så vidriga att de knappt går att ta in. Bakom siffrorna vi tittar på varje dag utspelar sig vår tids största humanitära katastrof. Antalet människor som är på flykt just nu har inte varit så högt sedan andra världskriget. Och konflikterna är så många, därför flyr de till Europa där de hoppas få skydd. Att de kommer till Sverige som de Flyktingströmmarna över Medelhavet skördar ständigt offer. Uppmärksamheten blev stor efter olyckan utanför Lampedusa i oktober i fjol, då 360 flyktingar drunknade på sin väg från Nordafrika till Italien. Rapporterna har fortsatt om nya båtolyckor och nya offer. Det är baksidan av Europas förstärkta gränsskydd, som ibland kallas Fästning Europa. har hört är humant och tryggt. Men i praktiken finns det ingen laglig väg in i Europa, förklarar hon. Vad gör man när de lagliga vägarna inte är möjliga? Den första tanken de har är att vandra över till grannländerna för att sedan smuggla sig i en lastbil eller båt. Det tryggaste sättet är att flyga, men det kostar uppemot kronor att köpa ett falskt EU-pass för att sedan flyga under falsk identitet. Den billigaste lösningen är båten, men det är också högst risk. Då återstår att betala några tusen dollar till båtsmugglare, förklarar Merjem Maslo. Man köper en plats på en överfull, bräcklig båt från Egypten eller Libyen. Gör den farliga sjöresan till Italien eller Malta, en resa som ibland tar 4 5 dagar, beroende på båtens kvalitet och hur mycket man har betalat. Flyktvägen går också till Turkiet, över landgränsen till Grekland eller Bulgarien. Flyktvägarna ser olika ut men den vanligaste flyktvägen är till Grekland eller Italien. Där möts man av ett undermåligt asylsystem. Därför avviker många innan de registrerats i Italien för att få bättre mottagningsvillkor i ett annat land, säger Merjem Maslo. När konflikten i Syrien eskalerade och många syrier började fly mot Europa via Turkiet förstärkte grannlandet Grekland gränskontrollerna genom att sätta upp ett 10 kilometer långt stängsel utmed gränsfloden Evros. Då valde många i stället den riskabla havsrutten från Libyen till Italien. Landvägen via Bulgarien var också en möjlighet. Det har kallats fattigmansalternativet för flyktingar som inte har råd att flyga eller vill riskera en båtresa över Medelhavet. Nu har även Bulgarien stärkt sitt gränsskydd genom att bygga ett stängsel. Åter är det riskfyllda båtresor över Medelhavet som blivit ett av flyktingarnas få alternativ att nå Europa, förklarar Merjem Maslo. Är man inte anhöriginvandrare eller tillhör den lilla grupp kvotflyktingar finns det alltså inga lagliga vägar in i Europa. Därför hoppas Merjem Maslo att EU:s länder visar en politisk vilja att öka antalet kvotflyk- UNHCR Ny e-tjänst för säkrare utbetalningar I dag missar kommuner att söka den ersättning de har rätt till. Det ska en ny e-tjänst ändra på. Kommuner och landsting söker om statlig ersättning från Migrationsverket, men ofta missar man att få rätt belopp utbetalt. Det beror på att regelverket upplevs som krångligt och svårtillgängligt. Det har Migrationsverket tagit till sig och gjort e-tjänsten enklare att använda och nu hoppas projektledaren Annica Ring att fler kommuner ansluter sig till tjänsten. I dag är 30 kommuner anslutna till e-tjänsten, men målet är att samtliga kommuner ska vara anslutna och kunna arbeta med tjänsten under 2015, säger hon. Fördelarna är att kommunerna nu kan jobba med tjänsten i realtid. De får en tydlig överblick över de ensamkommande barnen. Det går att registrera antalet upptagna/lediga platser som enligt överenskommelse avsatts för ensamkommande barn. Dessutom går det att registrera adress- och placeringsbeslut och se när ledig plats har angetts och när kommunen avslutat socialtjänstansvaret. Landstingen har nu också fått möjlighet att se vilka nyanlända asylsökande som ska erbjudas hälsoundersökning. Annica Ring säger att e-tjänsten byggs ut kontinuerligt, och ska samla samtliga typer av ersättningar som kommuner, landsting och regioner kan ansöka om under en och samma plats. Tanken är nästa år att det även ska vara 4

5 annons Europa Nordahl Bild Vi är övertygade om att ett interkulturellt synsätt är en förutsättning för ökad förståelse för andra kulturer hos människor, säger Maria Hopstadius som tillsammans med Vedad Begovic och Rabie Aldeeb ska samordna och implementera kommunens nya strategi. 100 km Sardinien Tunisien Lampedusa Libyen Italien Sicilien Malta Medelhavet Grekland Grekland var länge det stora transitlandet in i Europa, hit kom flyktingar från Afghanistan, Irak och Syrien. Efter att Grekland satt upp ett 10 kilometer långt stängsel valde många i stället den riskabla havsrutten från Libyen till Italien. Landvägen gick också via Bulgarien tills man även där byggde ett stängsel. Åter är det båtar över Medel havet som blivit flyktingarnas chans att nå Europa. möjligt att kunna ansöka om ersättning för kostnadskrävande asylsökande och varaktig vård. Nu i oktober kommer det också vara möjligt att göra de första elektroniska ansökningarna för belagt dygn enligt gällande överenskommelse och de som placerats på HVB hem utanför en överenskommelse. Läs mer om e-tjänsten på [sök: E-tjänst för statsbidrag]. tingar och på så sätt räddar människor som lever under fasansfulla förhållanden. Sverige tar emot omkring kvotflyktingar per år, vilket är flest i Europa. Hittills har man tagit fram nya platser i Europa, det är alldeles för få. Det pågår ett arbete med att utöka antalet kvotplatser, men den processen har varit utdragen och det finns enormt mycket tröghet i beslutssystemet att angripa de stora strukturella frågorna, säger hon och drar paralleller med tidigare flyktingvågor till Sverige och Europa. Backar vi fem år tillbaka såg det inte ut så här. Vi hade i genomsnitt asylsökande per år och 30 procent fick uppehållstillstånd men nu pågår många konflikter samtidigt och vi väntas ha asylsökande varav merparten uppfyller skyddsbehov och det är en extraordinär situation. Då ställs samhället inför helt andra utmaningar än tidigare vilket innebär att det på sikt kommer krävas även strukturella förändringar i Sverige, säger Merjem Maslo. Enligt henne krävs det ett gemensamt krafttag så de asylsökande snabbare kommer in i samhället, men det är inte vare sig Migrationsverket, kommunerna eller politikerna ensamma ansvariga för utan det är hela samhällets ansvar att samverka bättre. Inte minst är det ett ansvar för hela Europa. Att EU har enats om gemensamma regler är ett stort framsteg men problemet är att man fortfarande måsta ta sig in i EU för att få tillgång till dem. Den knuten måste EU-länderna lösa annars blir asylrätten ihålig. Annica Ring, projektledare på Eskilstuna storsatsar mot segregation Med sin nya strategi för ett interkulturellt Eskilstuna tar kommunen ett helhetsgrepp mot segregation och utanförskap. En förhoppning är att den interkulturella strategin ska bidra till att skapa stolta Eskilstunabor, oavsett varifrån i världen de kommer, säger integrationsstrateg Vedad Begovic. Ett interkulturellt samhälle är ett samhälle där människor från olika kulturer lever tillsammans, och där man tar tillvara på och har ömsesidig respekt för varandras olikheter. Detta är utgångspunkten i Eskilstuna kommuns storsatsning på en interkulturell strategi. Den ska fungera som en vägledning för alla förtroendevalda, chefer och medarbetare inom kommunen att bli ännu bättre på att bemöta människor, oavsett deras sociala, etniska och religiösa bakgrund. I Eskilstuna har vi länge bedrivit integrationspolitik med stor framgång. Genom att nu lägga fokus mer på den sociala integrationen tar vi detta arbete ännu ett steg längre. Med det interkulturella perspektivet ges människor möjligheter att behålla sina särdrag och speciella egenskaper och med hjälp av dessa bidra till att utveckla Eskilstuna, säger Vedad Begovic. Ökad förståelse Den interkulturella strategin, som varit på remiss och som klubbades av fullmäktiga i augusti, ska nu implementeras hos befattningshavare i den kommunala organisationens nämnder och bolag. Strategin berör alla områden inom kommunen och sker på flera plan. Den innefattar exempelvis den strategiska styrningen och sätten att arbeta inom kommunen. Vedad Begovic arbetar tillsammans med interkulturella samordnaren Maria Hopstadius i ett team som ansvarar för samordning och implementering av strategin. Vi är övertygade om att ett interkulturellt synsätt är en förutsättning för ökad förståelse för andra kulturer hos människor, säger Maria Hopstadius. I teamet ingår även integrationssamordnaren Rabie Aldeeb. Han är initiativtagare till Eskilstunas verksamhet med flyktingguider, eller språkvänner som de också kallas. Det handlar om att nyanlända individer eller familjer får en personlig vän som på frivillig basis åtar sig att på ett informellt sätt visa en väg in det svenska samhället. Idag är cirka 400 flyktingguider engagerade och strategins mål är samla 500 personer. Detta har visat sig vara ett mycket bra sätt att skapa möten mellan människor över kulturella, etniska och religiösa gränser, säger Rabie Aldeeb. Verksamheten har blivit så framgångsrik att Eskilstuna kommun fått i uppdrag att leda ett nationellt projekt som ska hjälpa andra kommuner att införa system med flyktingguider. Idag ingår cirka 50 kommuner i nätverket. Stolta Eskilstunabor Eskilstuna samverkar på fler sätt med andra städer, både i Sverige och utomlands. Samarbeten sker exempelvis inom ECCAR (Europeiska koalitionen av städer mot rasism) och tillsammans med Botkyrka, Malmö och Borlänge inom ramen för UNESCO/LUCS (Lokalt Unescocenter i samverkan). En förhoppning är att den interkulturella strategin ska bidrar till att skapa stolta Eskilstunabor, oavsett varifrån i världen de kommer, säger Vedad Begovic. Fokusområden för den interkulturella strategin : antidiskriminering Bemötande och service till medborgarna interkulturell kommunikation Demokrati och samverkan med det civila samhället B o e n d e arbete, utbildning och kompetensförsörjning eskilstuna.se xxx.xx

6 2 asylprocessen Några fakta om asyl Veronika Lindstrand Kant, tillförordnad verksamhetschef på Migrationsverket, förklarar vilka regler som gäller för den som söker asyl i Sverige. Veronika Lindstrand Kant, tillförordnad verksamhetschef på Vad är en asylsökande? I korthet är det en person som har tagit sig till Sverige och söker skydd men som ännu inte har fått sin ansökan beviljad. Vilka skäl finns det för att bevilja en asylsökande uppehållstillstånd? Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt. I den individuella prövningen ingår att Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen men också till alternativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler samt till övriga skyddsbehövande enlighet med den nationella utlänningslagen. Skälen till att vara flykting och asylsökande kan vara att du riskerar att bli förföljd för din ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet i viss samhällsgrupp. Man kan också löpa risk att straffas med döden eller utsättas för tortyr. Hur vanligt är det att de asylsökande får permanent tillstånd? Oavsett om en person är flykting, skyddsbehövande eller beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter är permanent uppehållstillstånd vanligast. Men det går även att få ett tillfälligt uppehållstillstånd. Förra året fick permanent uppehållstillstånd. Allt tyder på att flyktingströmmen kommer att öka ännu mer hur förbereder sig Migrationsverket för det? De senaste månaderna har vi haft uppemot ansökningar i veckan och har därför sedan september haft en verksamhet som kan ta emot nya asylsökandes sju dagar i veckan. Vi är inte nöjda med de handläggningstider vi har idag. Allt för många blir idag kvar för länge i mottagningssystemet, antingen för att de väntar på besked eller för att återvändandet drar ut på tiden. För att korta väntetiderna måste flera delar av statsförvaltningen dra åt samma håll. Hur ska ni kunna korta väntetiderna när det redan nu är så hårt tryck från asylsökande? Att effektivisera vår verksamhet är inte bara en fråga om resurser, det handlar i minst lika hög grad om att utveckla arbetsformerna. Vid Migrationsverket pågår just nu ett utvecklingsarbete för en mer sammanhållen asylprocessen i syfte att öka vår förmåga att ge bra service och öka kvalitén i asylprövningen. Så här går det till att söka asyl Migrationsdomstol En Källa: person Migrationsverket som lämnar sitt land och behöver skydd kan ansöka om asyl i Sverige. Hur asylprocessen ser hur, vilka regler som gäller och hur mottagandet av asylsökande ser ut kan du läsa om här. Ansökan om asyl i Sverige En person som kommer till Sverige och anser sig vara i behov av skydd kan lämna in sin ansökan till något av Migrationsverkets kontor i Göteborg, Malmö eller i Stockholm. Här bedömer man om den asylsökande behöver stöd av ett offentligt biträde. Asylutredning Den sökande blir sedan kallad till utredning. Personen får förklara sina asylskäl med stöd av tolk och offentligt biträde om verket bedömt att det finns ett behov av ett offentligt biträde. Under väntetiden ansvarar Migrationsverket för att den sökande har någonstans att bo. Migrationsverket hyr lägenheter på olika platser i Sverige. Den sökande kan också välja att bo hos släkt eller vänner. Barn som väntar på beslut har rätt till att gå i förskola eller skola. Vuxna har rätt att praktisera eller arbeta. För att få arbeta ska den sökande styrka sin identitet till exempel genom att visa upp ett pass. Om den sökande saknar egna medel kan dagersättning beviljas. När beslutet kommer Om den sökande beviljas uppehållstillstånd ska han eller hon bosättas i en kommun. Om personen vill ha hjälp att hitta en plats i en kommun anvisar. Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket honom eller henne till en kommun som har en överenskommelse om flyktingmottagande. Ett avslag på asylansökan betyder att skälen inte räcker för att få skydd i Sverige och personen ska då återvända hem. Ett avslag kan överklagas till migrationsdomstolen som kan fastställa eller ändra Migrationsverkets beslut. Om domstolen avslår överklagan ska den sökande lämna Sverige. Migrationsverket kan hjälpa till med förberedelserna inför avresan. Om personen vägrar att lämna landet blir det polisens ansvar att han eller hon reser hem. 6

7 annons Invandring avgörande för Helsingborgs utveckling Migration och mångfald är framgångsfaktorer för en stads utveckling, menar Palle Lundberg, stadsdirektör i Helsingborg. Städer som isolerar sig torkar ut och drabbas förr eller senare av stagnation. I Helsingborg vill vi utåt och framåt, inte inåt och bakåt. Helsingborg är den stad som växer snabbast i den dynamiska Öresundsregionen just nu. Allt fler vill bosätta sig i staden och Helsingborgs stadsdirektör Palle Lundberg ser en stor potential i en fortsatt hög inflyttning av människor från när och fjärran. Vi har formulerat en tydlig vision för Helsingborg 2035 och en av grundpelarna i den är att Helsingborg ska vara en global, pulserande stad. Globaliseringens vindar sveper sedan länge över oss med full kraft. Men avgörande blir hur vi förhåller oss till detta nya. Vi gillar olika Här har, enligt Palle Lundberg, politiker, organisationer och myndigheter ett stort ansvar, men också vi alla som enskilda människor. Ett ansvar som handlar om att förhålla sig till det som är nytt och okänt. Helsingborg tar tydligt ställning för att vi gillar olika. Jag vill att vi ser nyttan av att människor vill komma hit från olika delar av världen. Invandring är avgörande för ett samhälles utveckling. Med invandring kommer kunskap, kompetens, innovation och ambition. Och i en global värld borde det inte vara ett problem utan en fantastisk möjlighet att vi idag har helsingborgare med över 100 olika modersmål. En möjlighet och en utmaning Migrationen är en möjlighet men också en utmaning som måste hanteras, påpekar Palle Lundberg. Ibland har vi kanske visat en ovilja att erkänna problemen och diskutera åtgärder. Varför lever till exempel så många på bidrag utan att få ett arbete? Varför präglas så många skolor av segregation? Varför uppger så många att de inte litar på polisen? Svaren går ju inte att finna i de främlingsfientliga krafternas enkla lösningar och därför kan vi andra inte fortsätta att tiga ihjäl frågorna. Vi måste hitta nya, smarta lösningar på dessa utmaningar. Göra skarpa analyser, genomföra verkningsfulla åtgärder. Men vi måste också våga ta diskussionen. Det är först då vi kan vinna den. Migration är inte bara en önskan, utan en förutsättning för att vi ska vara en global stad där världen alltid är nära och närvarande, säger Palle Lundberg, stadsdirektör i Helsingborg. Erövrar sin framtid Palle Lundberg såg nyligen musikalen Pelle Erövraren, baserad på Martin Andersson Nexøs roman, på Helsingborgs stadsteater och ser många paralleller till i dag. Pjäsen handlar om Pelle som lämnar 1800-talets Skåne för att erövra sin framtid i ett annat land. Precis som så många andra svenskar som för bara lite mer än 100 år sedan emigrerade för att söka sig en ny framtid i ett nytt land. Idag kommer många Pelle till Sverige, för att erövra sin framtid här. Människor med talanger och färdigheter som ännu inte finns i Helsingborg. Att bryta upp från sitt hemland och etablera ett nytt liv i ett nytt land kräver ofta ett stort mod och målmedveten handlingskraft det kräver kreativitet och entreprenörskap alla viktiga ingredienser när vi bygger det framtida Helsingborg. Som hand i handske Hur vill då Palle Lundberg att Helsingborg och helsingborgarna ska hantera migrationsfrågorna i ett längre perspektiv? Vi har vår vision om det framtida Helsingborg Helsingborg 2035 och den passar som hand i handske med migrationsfrågorna. Jag skulle till och med våga påstå att migration är en förutsättning för att vi ska bli den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade stad som helsingborgarna, från jordens alla hörn, vill ha och behöver i framtiden. I framtidens Helsingborg är inte migrationsfrågan en särskild Fråga. Människor vill helt enkelt hit för här finns möjligheter. Här vill vi något. Och här erövrar vi vår framtid. helsingborg.se

8 reportage på asylboende Yordanos fran Eritrea Agnes smittande skratt volleyball i Grytan När världen kommer till Grytan Vardagen för asylsökande handlar om att förstå sig på det nya landet. Det handlar också om en tacksamhet över att slippa våld och att ha kommit i trygghet. Vi besöker asylboendet i Grytan, en mil utanför Östersund, där 250 asylsökande väntar på sitt uppehållstillstånd för att kunna starta ett nytt liv i Sverige. Säger någon asylboende tänker man flykt från krig och kaos. Framför allt en väntan som gnager, en väntan på att få bli utredd för att få ett uppehållstillstånd och börja om på nytt. Det är verkligheten för många asylsökande i Sverige. Med det finns naturligtvis ljusglimtar. Det är en glädje över att ha fått skydd från våldsamheterna i hemlandet. Att ha kommit till ett land som välkomnar och visar omsorg. När vi besöker asylboendet i Grytan, några kilometer in i skogen från E14, möts vi av flera glada: Hej, hur mår du? En fras alla har lärt sig. Vi är tacksamma att få vara här, men jag hoppas verkligen att det ska gå fort med asylhanteringen, säger en nyanländ asylsökande som inte vill uppge sitt namn i tron att han förstör sina chanser att få uppehållstillstånd. Han lämnade sin familj i Eritrea och vill så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma in i det svenska samhället och få börja jobba. Jag är bilmekaniker och vill absolut inte bara gå omkring utan tar vilket jobb som helst, bara min familj kan komma hit. Han är en av de 250 boende, från Eritrea och Syrien, i Grytan som kan räkna med att få stanna eftersom situationen är så pass allvarlig i dessa länder, men likafullt tar det åtskilliga månader innan alla har hunnit utredas och fått uppehållstillstånd. Det är just väntan som tär, men han säger att det är bra att volleybollen finns. Från tidig morgon till sen kväll spelar han och ett gäng killar på en grusplan nedanför anläggningen. Dammet yr kring deras lågskor. Glädjen över att få in en smash på motståndaren får dem att glömma ovissheten för att tag. Vissa tycker även till en början att avskildheten är besvärlig. Många av de asylsökande kommer från storstäder och då blir skogen och de öppna, norrländska vidderna en chock, men de som har bott här ett tag förklarar att det blir bra med tiden, berättar Pernilla Arvidsson, en av personalen i Grytan. Några av dem som har bott här har nu fått jobb här eller praktiserar och de är till en oerhört stor hjälp när vi berättar om hur det är att bo här då förstår de boende Pernilla Arvidsson, Grytan. att det blir bra här till slut, säger hon. Det var Pernillas pappa, Åke Arvidsson, och Lars Persson som rustade upp den gamla militäranläggningen i Grytan med förhoppningen att starta upp ett idrotts- och sportcenter. Men då dök plötsligt möjligheten upp att starta ett asylboende. Jag läste att det behövdes fler asylboenden i Jämtland och då ringde jag till De var positiva, men sen dröjde det ett tag tills de ringde och sa att de behövde Lars Persson, asylboenden Grytan. omedelbart, säger Lars Persson. Sen gick allt väldigt fort, att skriva på ett fem månaders avtal med 14 dagars uppsägning. Ett avtal som Lars Persson vill förbättra på sikt. Annars går det inte att planera långsiktigt säger han. Det sätter en press på oss att hålla hög kvalitet, men det blir svårt för oss att planera på lång sikt. Vi har planer att investera i flera boenden, men det vågar vi inte med så korta avtal. Annars är Lars Persson och kollegan Åke Arvidsson nöjda med hur det har gått sedan man startade upp för två år sedan. Han säger att han har en fantastisk personal och hoppas att kunna anställa fler av de asylsökande så snart de har fått uppehållstillstånd. Utvecklingen har gått hisnande fort: hela anläggningen har utrustats med en flisvärmeanläggning, ett nytt sprinklersystem, en förskola, ett gratis trådlöst internet (inget som Migrationsverket har krävt) och ett gym har byggts. Svenska kyrkan har aktiviteter flera gånger i veckan. En dag i veckan finns det sjukvård, vilket är ovanligt på asylboendena. En ny busslinje in till stan har dragits. Migrationsverket i Östersund har självklart ett ansvar för att asylboendet i Grytan ska fungera. Jenny Edlund och Lars Norrby från Migrationsverket, besöker anläggningen minst en gång i veckan och har dagligen kontakt med personalen för att stämma av att allt fungerar. Just den här dagen har Jenny och Lars receptionstid, vilket innebär att de boende har möjlighet få hjälp med alla möjliga ärenden, allt från att översätta kallelser till frågor om sitt asylärende. I dag hade vi 125 personer i receptionen samtidigt, som ville ha hjälp med utbetalningar med mera, säger Lars. Han och Jenny och deras medarbetare far Konfliktlösaren i Gusum Konflikterna duggade tätt mellan lokalsamhället och de asylsökande i Gusum med kommunikatören Nhela Ali förändrades allt. Tjuvåkning på bussen, snatterier i Ica-butiken och en allmän oro i lokalsamhället. Det var vad media oftast rapporterade om från Gusum, en mindre ort utanför Valdemarsvik. Det var för två år sedan. För att reda ut reda ut tvister och missförstånd kallades polis, politiker, tjänstemän, busschaufförer och Gusumbor till ett stormöte. Nhela Ali gick dit som privatperson och berättade vad som låg bakom konflikterna och vad som borde göras. Jag berättade var problemen låg och de berodde till största delen på sysslolösheten, att många passiviserats av att bara placeras på asylboende och att det var båda sidors ansvar att lösa det problemet, säger hon. På mötet deltog även Mats Johansson, enhetschef på Migrationsverket i Norrköping, och Lars Beckman, kommunalråd i Valdemarsviks kommun, som imponerades av Nhelas synpunkter och ordnade ett möte med henne. Vi såg en oro i samhället och måste göra något åt det. På mötet konstaterade vi att det fanns en person som lät sig höras. Hon var frågvis och tuff mot oss, lokalbefolkningen och kritiserade vissa asylsökandes beteende, säger Lars Beckman. En del fick sig nog en släng av sleven av Nhela Ali den kvällen. Genast såg man i henne en kommunikatör, som kunde 8

9 som skottspolar mellan de olika flyktingboendena. Klockan 08:00 är det varje morgon genomgång av vad som ska göras under dagen. Ett nytt boende har startat i Åsarna och Jenny var där i måndags och pratade med den nya leverantören. I dagsläget finns det asylplatser i Jämtland, men med tanke på det ökande antalet asylsökande tror Jenny Edlund att det kommer att bli fler upphandlingar av anläggningar. Behovet av boenden är skriande, menar hon. Anläggningen i Åsarna ingår i den femte upphandlingen på kort tid, troligtvis blir det ännu fler. Prognosen över antalet asylsökande kommer sannolikt skrivas upp då kommer vi behöva ännu fler boenden, säger Jenny Edlund. Hon och Lars har på eftermiddagen en genomgång med de anställda på Grytan bland annat om Migrationsverkets uppdrag, om osäkerhetsfaktorer i Syrien, Irak och Eritrea. Det blir även en livlig diskussion om etik vara länken mellan de asylsökande och samhället. Det blev startskottet för den kommunikatörstjänst som Nhela Ali har sedan två år tillbaka. Och sedan hon påbörjade arbetet har situationen på orten förbättrats avsevärt, säger Lars Beckman. Irritationen och konflikter mellan ortsbor och sökande har i stort sett försvunnit och det är en helt annat annan stämning. Det är många som har bidragit till detta men den och moral, om att man ska visa de asylsökande värme, medmänsklighet och empati. Det är självklarheter för personalen, ändå är det viktigt för Migrationsverket att förklara vilka regler och förhållningssätt som gäller. som har varit mest drivande till att förändra attityden hos människorna i Gusum är definitivt Nhela en sådan person borde alla kommuner ha. Det låter som du tycker att fler borde ha en tjänst liknade den Nhela Ali har? Absolut, det är självklart något som skulle kunna överföras till andra kommuner landet över. håkan årblom fakta Flyktingboendet Grytan har plats för 250 personer. i dagsläget finns asylplatser i Jämtland, men behovet av boenden växer i takt med att mängden asylsökande ökar. i Jämtland är de asylsökande ett välkommet tillskott av nya medborgare. Röda korset och Svenska kyrkan ger ett viktigt medmänskligt stöd när nyanlända flyktingar kommer till Östersund och övriga orter i länet. De flesta i Grytans personal har själva varit asylsökande och fått jobb på boendet efter att de fått uppehållstillstånd. Tillbaka på Migrationsverkets kontor i Östersund pratar vi med Ulrika Nyberg, Migrationsverkets biträdande enhetschef, om behovet av fler boenden. Hon förklarar att de i första hand söker lägenheter till de asylsökande, men som läget är nu är det svårt att hitta lägenheter. Då Ulrika Nyberg, blir tillfälliga Migrationsverkets boenden som bitr. enhetschef. den gamla militäranläggningen i Grytan en nödvändig lösning. Inte undra på. Med kort varsel kan det komma många asylsökande till Sverige vilket ställer till det för Migrationsverket att snabbt få tag på boenden. Visst kan det gå snabbt och vi har förståelse för att det är svårt för kommunen att ta fram skolplatser med mera. Men trots allt löser man det här det finns en vilja att samverka, att se varandras perspektiv och en vilja att gemensamt lösa problemen. Det tycker jag att vi är bra på här, säger Ulrika Nyberg. Just den täta dialogen med kommunen är en förutsättning för att hitta bra lösningar för de asylsökande i länet det är ett ansvar som vilar på allas axlar, menar hon. Krigen har lett till att många människor har flytt för att komma i säkerhet. En del av dem har kommit till Sverige för att söka asyl och då är det vår uppgift att hjälpa dem, det är tufft just nu att hitta boenden, men vårt uppdrag är att vara ett mottagande land, så det måste vi lösa, säger Ulrika Nyberg. Nhela Ali, kommunikatör i Gusum. Avslag på ansökan om asyl Får en asylsökande avslag betyder det att man inte har rätt till uppehållstillstånd. Då kan personen välja att acceptera och återvända eller överklaga beslutet. När en asylsökande får ett avslag bedömer Migrationsverket att den sökande inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. För att återvändandet ska bli så bra som möjligt för individen träffar handläggare på Migrationsverket den asylsökande som har fått avslag och förklarar beslutet och vad det innebär. Då berättar vi för personen att hon eller han har fått avslag på sin ansökan och informerar om möjligheten att överklaga beslutet. Vi träffar även den sökande under överklagandeprocessen för att hålla kontakten och förbereda det fortsatta arbetet. Vi talar också om vilka möjligheter till stöd som finns om man återvänder självmant och om domstolen fastställer Migrationsverkets beslut, vad som händer om man inte åker självmant, säger Ulrik Åshuvud, processledare för återvändande på Vad beror det på att en person får ett slutligt avslag? Det grundläggande är att migrationsdomstolen har, liksom Migrationsverket, kommit fram till att skyddskriterierna inte är uppfyllda, det betyder att man inte anses vara i behov av skydd. Beslutet fattas alltid efter en individuell prövning. Migrationsverkets uppdrag, när beslutet vunnit laga kraft, är att bistå personen att kunna återvända självmant på ett värdigt och rättssäkert sätt. Vi lägger stor vikt vid det personliga samtalet och dialogen kring den många gånger utmanande situation som uppstått. I grunden har man ju kommit till Sverige för att man vill stanna. Ulrik Åshuvud förklarar att det i vissa fall finns möjlighet att byta spår, och stanna i Sverige som arbetskraftsinvandrare. För att det ska vara möjligt behöver man bland annat ha ett arbete och ha arbetat de senaste fyra månaderna hos samma arbetsgivare och att denne erbjuder en fortsatt anställning i minst tolv månader. Hjälp till att börja om i hemlandet De som har fått avslag på sin asylansökan kan ha sålt allt de äger för att lämna landet. Har den asylsökande varit borta en längre tid kan det vara svårt att komma tillbaka och skaffa jobb, då finns det hjälp att få av Migrationsverket, säger Filippa Nordfeldt, områdeschef på Det kan vara svårt för många asylsökande att återvända utan hjälp. Därför finns det återetableringsstöd för asylsökande från vissa länder: för en vuxen person och maximalt kronor för en familj. Men det förutsätter att man återvänder självmant, säger hon. Migrationsverket arbetar också med att få fram avtal med organisationer som kan vara ett stöd för de som återvänder. Redan nu finns det hjälp att komma tillbaka och skaffa jobb till exempel, säger Filippa Nordfeldt. Återvändande kan också få olika kurser, praktikplats, arbete och även starta-eget-möjligheter.

10 ANNONS Betongarbetaren som blev snickare Safuan Alruba som hade byggfirma i Syrien och Marcus Olovsson från byggföretaget INAB. Efter yrkeskompetensbedömning hos INAB fick Safuan jobb som snickare där. Hemma i Syrien drev Safuan Alruba en byggfirma och han ville fortsätta i den branschen även i Sverige. Problemet var bara att han inte kunde visa intyg på sin kompetens. Detta löstes genom att hans kunskaper och färdigheter validerades av byggföretaget INAB. Och de är så nöjda med Safuans kompetens att han nu har jobb på firman. Safuan Alruba och hans familj kom till Sverige och Krokoms kommun för drygt ett år sedan som flyktingar från Syrien men de var redan där flyktingar från Palestina. Safuan hade mest jobbat med betonghus men INAB tog emot honom via Arbetsförmedlingen på yrkeskompetensbedömning (YKB) under tre veckor i ett av sina uppdrag. Han saknade kompetens att bygga i trä men det kompenserade han med en stor portion vilja och engagemang. Han visade verkligen att han både ville och kunde jobba, arbetsledaren var mycket imponerad, säger Marcus Olovsson, en av ägarna till byggföretaget INAB. Att jobba inom byggbranschen i Jämtland innebär resor som inte går att lösa med kollektivtrafik. Och eftersom Safuan inte ännu har körkort samåker han till och från jobbet med arbetsledaren. Att ha körkort innebär en större frihet så det ska jag ta så småningom, säger Safuan. Kunskap ökar självkänslan Nu jobbar Safuan på INAB och för tillfället är han en av sju anställda som bygger en ladugård i en by i norra Jämtland. Det bygget omfattar en hel del betonggjutning och då får Safuan använda sin kompetens. Jag känner mig lite osäker och behöver fråga en hel del när vi bygger i trä. Men betonggjutning är min hemmaplan, säger Safuan som visade en metod att få ytan slät och fin utan slipning. Den här metoden var enkel och ny för oss. Och samtidigt är det bra för Safuans självkänsla att få visa sin yrkesskicklighet, säger Marcus. En annan sak som ökar självkänslan är att behärska ett nytt språk. Safuan läser sfi en dag per vecka och anser själv att han förstår svenska till ungefär 85 procent. Det är inga problem på jobbet, det som jag inte kan uttrycka med ord eller förstår löser vi med att visa praktiskt. Det blir rätt mycket gestikulerande, säger Safuan. På fritiden ägnar sig Safuan åt familjen och sina barns aktiviteter, bland annat är han engagerad i ett av ortens pojklag i fotboll. Den andre ledaren är faktiskt arbetsförmedlare i Krokom, säger Safuan och ler. En reflektion som Safuan gör är att man i Sverige är väldigt engagerade och uppbokade på sin fritid. När har ni tid att umgås inom familjen egentligen, frågar han sig retoriskt. Vad visste du om Sverige innan du kom hit? Nästan ingenting, jag kände till Zlatan, Astrid Lindgren och Olof Palme, säger Safuan. Den senare mest för att han var engagerad i frågor som rörde Palestina. Vad tycker du om jobbet? Det är en mycket bra arbetsplats, alla är snälla och hjälpsamma. Safuan är tillsvidareanställd på INAB med instegsjobb* och på företaget är man inte främmande för att ta emot fler arbetssökande som är nyanlända. Vi har jobbat mycket med att informera våra anställda om vilka förutsättningar flyktingar och nyanlända har, vad de har med sig i sitt bagage och vad som gäller vid praktik och anställningar så hos oss är fler välkomna, avslutar Marcus Olovsson. *Instegsjobb är en anställning där arbete kombineras med studier i sfi (svenska för invandrare). text och foto: Urban Isberg Fakta om Bosättning och etablering i Jämtland och Ådalen Projektet inleddes i maj 2013 och pågår till och med december Projektet sker i samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunerna i Jämtland och Ådalen, länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland, Migrationsverket med fler. Bakgrunden till projektet är att Migrationsverket etablerade flera nya anläggningsboenden för asylsökande i Jämtland och Ådalen. Samtidigt har regionen ett långsiktigt behov av arbetskraft, då det inom flera branscher kommer att vara stora pensionsavgångar de närmsta åren. Syftet med projektet är att hitta metoder och samverkansmodeller för att förbättra nyanländas möjligheter att bosätta och etablera sig i regionen och förbättra tillvaratagandet av nyanländas kompetens. I samtliga kommuner som deltar i projektet har en etableringskoordinator anställts. Etableringskoordinatorernas uppdrag är att arbeta för att de nyanlända personernas kompetens tas tillvara inom kommunen genom att bland annat hitta praktikplatser och arbete för personer som deltar i etableringsuppdraget. Det nära samarbetet mellan de olika aktörerna har lett till goda resultat i projektet. Fler nyanlända har bosatt sig i regionen och etableringskoordinatorerna har bidragit till att fler har fått praktikplats eller kommit i arbete. Arbetsförmedlingen_522x349mm V2.indd 1

11 När nyanlända arbetssökande ska få sin kompetens bedömd blir ofta språket ett onödigt hinder. Arbetsförmedlingen och Söder tälje kommun har därför startat ett gemensamt projekt för bedömning av yrkeskompetens på arabiska. Syftet är att nyanlända arbetssökande snabbare ska få sin yrkeskompetens bedömd, vilket underlättar möjligheterna att få ett arbete. - Vi hoppas att vårt projekt ska inspirera fler arbetsgivare att erbjuda nyanlända möjlighet att bli bedömda för sitt yrkeskunnande utan att språket står i vägen, säger Pernilla Kling på Arbetsförmedlingen. Södertälje kommun har en hög andel utrikesfödda, men också lång erfarenhet av att validera kompetens. Det föll sig därför naturligt för Arbetsförmedlingen att samarbeta med Södertälje för att utveckla en modell med yrkeskompetensbedömning på modersmålet. Projektet är nystartat och Hamssa Hady Suhaem från Irak är den första person som får sin kompetens bedömd på sitt modersmål arabiska. Det är jättebra för mig att komma ut på en svensk arbetsplats och lära mig hur den fungerar, säger Hamssa. Jag tror att jag lättare kommer att få jobb efter det här. Tre veckors bedömning I Irak arbetade Hamssa med administration och hon får nu under tre veckor sin kompetens bedömd hos Södertälje kommun där Nursel Awrohun är hennes handledare. Nursel pratar också arabiska och det är hon som ska bedöma Hamssas kompetens. Hamssa får sin kompetens bedömd på arabiska Helén Larsson, Södertälje kommun, Hamssa Hady Suhaem, arbetssökande och Nursel Awrohum, Södertälje kommun. Hamssa som är nyanländ arbetssökande har precis börjat få sin yrkeskompetens som administratör bedömd på arabiska. Nursel som också talar arabiska är hennes handledare på kommunen. Hamssa får en introduktion i vad kommunen är för slags arbetsgivare. Jag kommer att gå igenom hennes datakunskaper och hon kommer att få prova de arbetsuppgifter som vi gör, berättar Nursel. Efter bedömningen får Hamssa ett intyg på sina kunskaper. Där kommer det att framgå om hon behöver komplettera sina meriter, till exempel med någon form av utbildning. Som handledare ger Nursel henne också referenser. Det här blir ett viktigt dokument för Hamssa, inte minst för att hon får referenser från en svensk arbetsplats, säger Nursel. Kommunen som arbetsgivare Helén Larsson är ansvarig för projektet för Södertälje kommuns räkning och hon tycker att det är bra att kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans utvecklar en modell för bedömning av kompetens. Hon menar också att det är viktigt för kommunen att man gör det här som arbetsgivare. Vi är en stor arbetsgivare med många olika yrkesgrupper och kan vi bidra till att människor som kommer hit snabbare får in en fot på arbetsmarknaden, så är det mycket värdefullt, både för individen och för samhället, säger Helén. Metoder för validering Yrkeskompetensbedömning i sig är inget nytt, men det har varit svårt att erbjuda till nyanlända arbetssökande, eftersom de inte hunnit lära sig svenska. Arbetsförmedlingen har i år fått ett speciellt uppdrag från regeringen att utveckla metoder för att öka omfattningen av validering av nyanländas kompetens. - Det är positivt om vi kan bidra till att människor som kommer hit snabbare får in en fot på arbetsmarknaden. Helén Larsson Södertälje kommun ANNONS Projektet i Södertälje, med bedömning på arabiska, är en del i det arbetet, säger Pernilla Kling, som arbetar med uppdraget på Arbetsförmedlingen. Vi tror mycket på den här metoden. Om man tidigt får kunskap om den svenska arbetsmarknaden så ökar både motivationen att lära sig svenska och möjligheten att snabbare få ett jobb, avslutar Pernilla Kling. text och foto: Anneli Hedlund Fakta om validering Vad är validering? Validering handlar om att synliggöra, värdera och bedöma den arbetssökandes kompetens och erfarenhet. Genom validering tydliggörs också om den arbetssökande behöver komplettera sina tidigare kunskaper, genom exempelvis utbildning. Varför är det viktigt att validera kompetensen? När en arbetssökandes kompetens tas tillvara kortas vägen till arbete. Genom att Arbetsförmedlingen får en bild av vilken kompetens den arbetssökande har kan personen lättare matchas mot ett arbete eller insatser som behövs för att komma närmare arbetsmarknaden. Vad gör Arbetsförmedlingen? Genom Arbetsförmedlingen kan den arbetssökande få stöd i att få sina erfarenheter beskrivna och bedömda. Arbetsförmedlingen arbetar med ett antal validerande insatser. De validerande insatser Arbetsförmedlingen erbjuder är: Hjälp med att skicka in betyg och intyg för översättning samt stöd när betyg ska skickas för bedömning till exempelvis Socialstyrelsen eller UHR. Upphandlade valideringsmodeller inom ett antal branschområden samt tjänsten Meritportföljen som innehåller validering, yrkesbedömning och kartläggning. Yrkeskompetensbedömning där personer med begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad får möjlighet att visa upp sin kompetens på en arbetsplats. Arbetsförmedlingen har av regeringen fått i uppdrag att utveckla metoderna för och omfattningen av validering hos nyanlända. arbetsformedlingen.se :29:30

12 2 migrationsverkets uppdrag Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket: Vi ska vara stolta över möjl Migrationsverkets verksamhet är mycket komplex. Den måste utföras med mycket hög noggrannhet eftersom felaktiga beslut kan få stora följder för den enskilda. Vår verksamhet måste vara både rättssäker och effektiv eftersom långa handläggningstider kostar pengar och förlänger människors osäkerhet, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer. Den 2 september 2013 fattade Sverige ett unikt beslut som satte hårt tryck på svenska ambassader och konsulat i Libanon, Jordanien, Egypten och Turkiet. Alla syrier som sökte asyl i Sverige skulle beviljas permanenta uppehållstillstånd, slog Migrationsverket fast. Syrienkriget har rasat i flera år och läget har förvärrats, påpekade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson. Det ledde till att de syrier som Sverige dittills tagit emot fick sina treåriga tillfälliga uppehållstillstånd omvandlade till permanenta. Plötsligt fick de rätt att även ta sin närmaste familj till Sverige. En generös linje som blev en stor nyhet världen över. Bakom ett sådant beslut står många komplicerade överväganden. Fredrik Beijer och hans medarbetare på Rättslig styrning följer ständigt utvecklingen i världen för att bedöma hur den svenska utlänningslagen ska tillämpas på asylsökande från dessa områden. En stor del av juridiken som vi jobbar med är migrationsrätten. Den reglerar andra medborgares rätt att befinna sig i eller få uppehållstillstånd i Sverige. Inte minst är en stor Fredrik Beijer, Migrationsverkets rättschef. Tomislav Stjepic del av migrationsrätten till för att avgöra om en person enligt FN:s flyktingkonvention är flykting och har rätt att få uppehållstillstånd i Sverige, säger Fredrik Beijer. Det finns en rad olika skyddsregler för en person som förväntas råka illa ut i sitt hemland vid återvändandet. Det kan vara om man har varit förföljd på grund av religion, sina politiska åsikter, etnicitet eller att det pågår väpnade konflikter i landet man kommer från. En annan vanlig anledning till att man beviljar personer uppehållstillstånd är att en person förföljs eller på annat sätt trakasseras på grund av sin sexuella läggning. Vi ska inte bara bedöma om personens berättelse är trovärdig, utan också bedöma om den här personen kommer att råka illa ut om den kommer tillbaka till landet, säger Fredrik Beijer. Ett perspektiv på Migrationsverkets komplexa arbetsuppgift: beslutsfattare fattar dagligen beslut i enskilda ärenden. Handläggarna måste ständigt hålla sig uppdaterade om aktuella direktiv och ha gemensam uppfattning i vissa frågor, men ändå göra individuella bedömningar. Exempelvis måste de kontinuerligt uppdatera sig om de brinnande inbördeskrigen i Syrien och Irak. Dessutom måste varje ärende hanteras rättssäkert och likvärdigt. I Syrien är konflikten inne på sitt tredje år och vår bedömning är sedan förra året att säkerhetssituationen är extrem. FN beskriver situationen som århundrades värsta tragedi och bedömningen är därför att konflikten kommer att fortsätta lång tid framöver då är huvudregeln enligt svensk lagstiftning att vi beviljar permanent uppehållstillstånd, berättar Fredrik Beijer. Samtidigt bedöms den väpnade konflikten i delar av Irak som extremt våldsam. IS (Islamiska staten) respekterar inga mänskliga rättigheter och ingen går säker. Konflikten är i dagsläget först och främst koncentrerad till de tre provinserna Nineva, Salah al-din och Anbar. Det innebär att Migrationsverket i nuläget gör individuella bedömningar av skyddsbehov för irakiska asylsökande, menar Fredrik Beijer. Men läget kan ändras från vecka till vecka och vi bevakar ständigt konflikten för att bedöma hur många flyktingar som tvingas lämna sina länder, förklarar han. Ett scenario kan vara att konflikten eskalerar i Irak, vilket gör att ännu fler flyr från landet och det leder sannolikt till att ännu fler söker asyl till Sverige. I senaste prognosen till regeringen, i juli, ökade Migrationsverket spannet för hur många asylsökande som väntas till Sverige i år, från till Många experter tror att den siffran kan komma att växa. Naturligtvis ser då Migrationsverket över sin beredskap. Den stora skillnaden mellan oss och de andra länderna är att man i Sverige tagit bort det politiskt beslutsfattandet helt och hållet från det juridiska. Det gör att vi tidigt kan ta ställning och snabbt fatta beslut kring ett ärende. Det betyder att när vi ser att ett land ändrar linje och läget försämras handla snabbt och när läget förbättras ta det lugnare och beakta situationen i landet. Det hände med konflikten i Syrien. Migrationsverket gjorde bedömningen att ett stort antal syrier skulle lämna Syrien och verket gjorde sig redo att ta emot fler asylsökande än väntat. Även om asylsökande kommer hit varje vecka och trots att vi har ett hårt tryck på oss löser vi den situationen. Dessutom är kommunernas förmåga att ta emot flyktingar med internationellt mått mätt god. Man kan kritisera byråkratin, men vårt rättssystem fungerar; det är rättsäkert och som helhet begås det väldigt få misstag. Det betyder inte att Migrationsverket inte kan bli ännu bättre, säger Fredrik Beijer. Han menar att verket har blivit ännu mer Hundratusentals människor flyr varje vecka från kriget i Syrien och professionellt, nyanställer skickliga människor, och jobbar kontinuerligt med kompetensfrågor för att kunna ge de asylsökande om möjligt ännu bättre service och ökad rättsäkerhet. Vad vi på Rättslig styrning kan bli ännu bättre på är att jobba närmare medarbetarna. Vi genomför ett förändringsarbete 12 Möjligheternas Växthus får människor att växa Det startade som ett integrationsprojekt i Kumla för de flyktingar som stod allra längst från arbetsmarknaden och behövde arbetsträning. Idag har Möjligheternas Växthus ett fokus på att få människor att växa, oavsett ursprung eller ålder, och verksamheten är framgångsrik. Det handlar fortfarande om integration men i en något vidare bemärkelse. Det är många människor som av olika anledningar behöver stöttning för att ta sig vidare till egen försörjning. Det kan handla om människor med någon form av funktionsnedsättning eller nysvenskar som behöver fördjupad språkträning, säger Marie Eriksson som är ansvarig för verksamheten. Möjligheternas Växthus är en del av Sjöparkens Växthus i Kumla; en anläggning som invigdes förra sommaren och som på kort tid blivit Kumlas kanske största besöksattraktion. Där finns, förutom arbetsytor och växthus för arbetsträningen, även restaurang och kafé samt Verksamheten bedrivs i Sjöparkens Växthus i Kumla. växtrum med vinterträdgård och orangeri för allmänheten. Vår verksamhet bygger på forskningen om trädgårdens och naturens annons läkande effekter. Människor växer själva av att plantera och se hur det växer, säger Marie Eriksson. Verksamheten bedrivs av Kumla kommuns arbetsmarknadsenhet, i nära samarbete med föreningen Möjligheternas Växthus. kumla.se

13 igheten att ge skydd Hallå, vad är bra med att jobba på Migrationsverket? Hadi Mizban Shara Robayo, mottagningshandläggare i Jönköping. Jag tycker om att vi är en myndighet med fokus på människan, och i mötet med de jag träffar får jag inblick i den världen vi lever i och som sträcker sig utanför våra gränser. Jag jobbar på en flerfunktionell enhet och har därmed fått insyn i flera verksamhetsområden inom verket. Att det finns en tradition av utveckling och samarbete. den islamiska staten, IS, i Irak. Kriget och terrorn gör att tusentals människor flyr till Sverige för att få en fristad. då vi kommer att centralisera experterna, men ändå jobba närmare medarbetarna och stämma av och se vad som vi kan göra bättre. Det är en utmaning att få våra medarbetare att göra likadant, samtidigt som de gör individuella bedömningar. Det är syftet med det förändringsarbetet att ge medarbetarna den tryggheten. Själv då - vad driver dig i ditt arbete? Efter 23 år på Migrationsverket har jag insett det här är de här frågorna jag kommer att arbeta med: Att vara mitt i politiska skeden och förstå hur vi tillämpar juridiken. Att uppfylla direktiven och slå vakt om möjligheten att ge människor skydd det är något vi kan vara stolta över i Sverige. Migrationsverket fattade det unika beslutet att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd i Sverige. Ganimeta Osmani, mottagningshandläggare i Vänersborg. Vid Migrationsverket utvecklas man ständigt, man är alltid uppdaterad på det senaste som händer i världen. Det allra bästa med mitt jobb är dock att jag får träffa så många underbara människor från världens alla hörn som gör starka intryck på mig. Som mottagningshandläggare drivs jag av att hjälpa människor och vill bidra med något positivt. Den möjligheten får jag här på Migrationsverket där jag träffar många människor som har varit med om mycket och behöver någon att vända sig till. Ludwig Lindberg, handläggare av anknytningsärenden i Örebro. Migrationsverket är en mångfacetterad arbetsplats som rymmer alla möjliga människor. Detta, tillsammans med att jag i mitt arbete på tillståndsenheten träffar människor från hela världen, gör mitt arbete väldigt spännande och omväxlande. Ny EU-fond för verksamma inom migrationsprocessen Asyl-, migrations- och integrationsfonden är en ny EU-fond som förvaltas av Migrationsverket på uppdrag av regeringen. Följande kategorier kan söka stöd från fonden: Myndigheter Kommuner Frivilliga organisationer Utbildnings- och forskningsorganisationer Företag De åtgärder som beviljas stöd från fonden ska vara utan vinstsyfte. På [sök: EU-fonder] hittar du mer information om Asyl-, migrations och integrationsfonden och när det går att söka medel ur fonden. EU:s övergripande områden för fonden är asyl och mottagning, laglig invandring och integration, återvändande och solidaritet. Inom dessa ramar är Sveriges avsikt med fonden att förbättra hela migrationsprocessen, från det att en person ansöker om asyl eller uppehållstillstånd i Sverige, till dess att den sökande beviljas tillstånd och bosätter sig här, alternativt återvänder till tredje land. Stöd kan beviljas för organisationer som bedriver till exempel projekt, forskning eller utvecklingsinsatser inom dessa områden. Stöd kan ges i form av medfinansiering med upp till 75 procent av de totala stödberättigade kostnaderna för ett projekt. Egen medfinansiering om 25 procent krävs. annons xxx.xx

14 2 kvotf lyktingar Det handlar om att rädda liv FN:s flyktingorgan UNHCR vill att EU:s länder ska ta emot fler kvotflyktingar för att ge de mest sårbara och utsatta ett fullgott skydd och en möjlighet att återuppbygga en vardag. UNHCR har ett globalt mandat att hjälpa de mest utsatta människor för att vidarebosätta dem och ge dem en varaktig lösning att återuppbygga sina liv i ett annat land med bättre förutsättningar till exempel i Sverige. Det är oftast de mest utsatta och sårbara flyk- Karolina Lindholm Billing, bitr. regionchef på UNHCR i Stockholm. tingarna som vidarebosätts. Det kan handla om tortyroffer, kvinnor som riskerar könsrelaterad förföljelse eller homosexuella som hotas på grund av sin läggning. Dessutom kan det vara flyktingar som har varit utsatta för våldtäkt, som har skador från krig och förföljelse och därför är i stort behov av medicinsk vård och psykosocialt stöd. Det kan även vara barn som har förlorat hela sina familjer i det krig som de har flytt från, säger Karolina Lindholm Billing, biträdande regionchef på UNHCR i Stockholm. En stor utmaning för UNHCR är att förmå länder som inte tidigare tagit emot kvotflyktingar att hjälpa till, och att få redan engagerade länder att öka sina kvoter, för att möjligöra vidarebosättningarna av fler flyktingar Sverige leder den kärngrupp som arbetar för att uppmana och stödja länder att bidra med platser för flyktingar från Syrien. Hittills har 14 EU-medlemsländer lovat platser, och förhoppningarna är stora om att UNHCR och gruppen ledd av Sverige ska kunna överskrida det ursprungliga målet och kunna erbjuda minst flyktingar FN:s flyktingorgan UNHCR ger Sverige uppdraget att leda en internationell grupp som ska få länder att vika fler kvotplatser åt Syrienflyktingar. Hittills har 14 EU medlemsländer lovat platser, och förhoppningarna är stora om att kunna erbjuda minst flyktingar ett nytt hem, säger Karolina Lindholm Billing på UNHCR. ett nytt hem i EU och andra länder, säger Karolina Lindholm Billing. Flyktingkvoter är inte en internationell skyldighet, men fler och fler länder har insett vikten av att hjälpa flyktingar i de läger och städer där huvuddelen av dem som flytt finns. Genom samtal om internationell solidaritet och humanitärt ansvar och diskussioner om möjligheterna att ge människor en fristad har UNHCR oförtrutet arbetat vidare för att uppmana länder att höja sina flyktingkvoter. Migrationsverkets planer på att driva ett specialprojekt inom EU, som bland annat syftar till att hjälpa nya vidarebosättningsländer bygga upp den organisation och infrastruktur som krävs för att kunna välja ut och ta emot flyktingar på kvoten, är mycket välkomnat. Sverige har en gedigen erfarenhet av vidarebosättning som andra länder kan lära av, tillägger Karolina Lindholm Billing. Hur ska det gå till? Att man uppmanar länder att rädda liv. Genom samtal få människor att ta ett humanitärt ansvar och försöka påverka politiker och tjänstemannakolleger i andra länder i en mer flyktingvänlig riktning och ge fler flyktingar legala vägar att utöva sin rätt att komma till Europa och söka asyl. Bristen på legala vägar tvingar flyktingar att lägga sina liv i händerna på skoningslösa människosmugglare. UNHCR SMAK för stärkt mottagande av kvotflyktingar För att klara av regeringsuppdraget att vidarebosätta kvotflyktingar per år, behöver Sverige utveckla mottagandet och få till en ökad samverkan mellan olika aktörer såsom Migrationsverket, kommuner och länsstyrelser. Det är något som projektet SMAK hoppas kunna bidra till. Vårt land är ett föredöme vad det gäller att ta emot kvotflyktingar, men det hindrar inte att vi förbättrar mottagandet av dem. I synnerhet för dem som har särskilda behov, till exempel de som behöver ett anpassat boende. SMAK är ett projektsamarbete mellan Migrationsverket och länsstyrelserna i Norrbotten, Värmland, Stockholm, Kronoberg och Gävleborg som syftar till att stärka kommunernas möjligheter att ta emot kvotflyktingar. Huvudsyftet med projektet SMAK är att ta Evie Wimmer, projektledare på fram en strategisk arbetsmodell som ska kunna fungera i hela Sverige gällande mottagande av kvotflyktingar, i synnerhet för de personer som har särskilda behov. SMAK utgår i mångt och mycket från Landamodellen i Gävleborgs län där ett regionalt samarbete har varit en stor framgångsfaktor, säger Evie Wimmer, projektledare på Hon menar att dialogen mellan alla inblandande parter behöver förbättras främst mellan Migrationsverket, kommunerna, länsstyrelserna och landstinget, men också mellan Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Om vi alla blir bättre på att planera mottagandet så kan vi i ett tidigare skede se vilka som har särskilda behov så att mottagande kommuner snabbare kan sätta in det stöd som behövs för dessa personer, säger Evie Wimmer. Lars Blomqvist, Länsstyrelsen i Gävleborgslän. Hon får medhåll av Lars Blomqvist på Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Har vi en fungerande strategi för mottagandet kan vi i länet samverka bättre; vi kan i länet sinsemellan planera över en längre tid hur många kvotflyktingar som beräknas komma till vårt län och underlätta framtagandet av kommunplatser och bostäder. Han berättar att han är stolt över att länet ligger i topp vad det gäller att ta emot kvotflyktingar. Ändå går det att bli ännu bättre på mottagandet och det hoppas han att samverkansprojektet SMAK ska leda till. I och med bättre samverkan i länet, mellan Migrationsverket, Länsstyrelsen och kommunerna kan vi stärka mottagandet och få klart i tid från respektive kommun om placering. Det måste vi kunna ge de mest utsatta fakta Migrationsverket startade under hösten 2013 ett utvecklingsarbete för att förbättra bosättningen och mottagandet av kvotflyktingar. Arbetet sker inom ramen för projektet SMAK som medfinansieras av Europeiska flyktingfonden till och med juni SMAK-projektets syfte är att försöka utveckla en strategi eller arbetsmodell för bosättning och mottagande av kvotflyktingar. Regeringen beslutar om hur många kvotflyktingar Sverige ska ta emot per år (flyktingkvoten). De senaste åren har kvoten legat på personer. och skyddsbehövande, säger Lars Blomqvist. Det ansvaret ligger på alla kommuner i Sverige och med hjälp av bättre samverkan borde dessa klara av att ta emot kvotflyktingar, menar Lars Blomqvist. Att ta emot många kvotflyktingar kan vara tufft, men genom att fördela ansvaret mellan kommunerna på ett bra sätt tror jag att fler kommuner kan hjälpa till och ge flyktingarna ett bra mottagande. 14

15 annons BREC en gemensam plan för mottagning och integration i Sjuhärad Ett bra mottagande av flyktingar och en integration som verkligen fungerar. Det är framgångsreceptet för BREC, Boråsregionens Etableringscenter att ha en kommungemensam organisation för flyktingmottagande. Det första man frågar sig är: Varför gör inte fler kommuner som de sex kommunerna i Sjuhärad Bollebygd, Borås, Mark, Tranemo, Ulricehamn och Vårgårda kommun? Slår ihop varandras flyktingmottagningar till en och samma för att ge de nyanlända ett väl fungerande mottagande och för att integrera dem i samhället på bästa möjliga sätt. Bättre flyktingmottagande Upprinnelsen till idén med en kommungemensam flyktingmottagning dök upp när den nya etableringslagen trädde i kraft den 1:a december Då tog Sjuhärads kommunalförbund fram ett förslag till en kommungemensam flyktingmottagning i Sjuhärad, berättar Lars-Åke Johansson, ordförande i arbetslivsnämndenordförande i BREC etableringsråd. Vi ställde frågan: Hur kan vi hjälpas åt för att bli bättre på att ta emot flyktingar och ge dem en bra start i vår region. Då väcktes tanken att till ett gemensamt flyktingmottagande i Borås stad, som är beläget i en geografisk mitt och fungerar som värdkommun, säger Lars-Åke Johansson. Han menar att Sjuhäradsbygden med ungefär invånare växer med allt fler nyanlända från andra länder och då måste också kommunerna ha en god beredskap. Våra kommuner i BREC har ett större flyktingmottagande jämfört med riket och då måste vi ta ett stort ansvar för bland annat mottagande, bostadsförsörjning, samordning av SFI och samhällsorientering, säger Lars-Åke Johansson. Det är en orsakerna till det gemensamma flyktingmottagandet att kommunerna numera är ålagda att bland annat ge minst 60 timmar samhällsorientering på modersmål till nyanlända (SO). BREC har dock valt att ge 80 timmar, som dessutom kan erbjudas på kvällstid och i vissa fall även i den egna kommunen. Vi ser stora fördelar med att gå samman med de här kommunerna, för att lättare få ihop grupper som består av folk med samma etniska bakgrund och språk, menar Dick Qvarnström, enhetschef för BREC. Lokal närvaro En annan orsak är att försöka påverka till en jämnare fördelning av flyktingmottagandet inom regionen. Väldigt många väljer Borås för att man kanske har landsmän och släktingar där. Men vi vill också visa att vi inom BREC-konceptet kan tipsa om andra orter i Sjuhäradsbygden som har bättre förutsättningar att erbjuda arbete och bostad. På så sätt kan vi medverka till att fördela ut mer jämnt i regionen, säger Dick Qvarnström. Han berättar att två kommuner har valt att stå utanför samarbetet men han har Dick Qvarnström, Lars-Åke Johansson och Dzenan Ganic anser att när kommunen växer måste man också ha en god beredskap för de nyanlända och ge dem en bra start i Sjuhäradsbygden. inte gett upp hoppet om att dessa kommuner ska gå med i BREC. Huvudkontoret för BREC finns i Borås, men Dick Qvarnström betonar att det i varje medverkande kommun finns filialkontor. Det är även fritt för var och en att välja var man vill bo i Sverige. BREC kan alltså inte tvinga någon att bosätta sig mot dennes vilja, utan försöka påverka genom att visa på fördelar utifrån individens behov och önskemål. Att vi finns lokalt i hemkommunen betyder mycket för etableringen. Att slippa åka mellan olika kommuner för att träffa sin flyktingsamordnare och kunna gå på SO på hemmaplan, har stor betydelse för att snabbare finna sig till rätta i orten, säger Qvarnström. Dzenan Ganic, verksamhetsutvecklare med ansvar för integration på arbetslivsförvaltningen i Borås kommun, menar att det finns ett antal nycklar till integration. Vår verksamhet vilar på fem ben: möjligheter till arbete, god utbildning, bra bostäder, trygghet, demokrati och delaktighet. Faller någon av dessa ben får inte människor som kommer hit från andra länder möjligheten att ta sig in i det svenska samhället, säger Dzenan Ganic. Integration på riktigt Han berättar att Borås befolkning numera består av ungefär 27 procent invandrare. Det finns i kommunen en hög medvetenhet kring integrationsfrågorna, men han menar samtidigt att det aldrig får bli enbart vackra ord, utan integrationen kräver ständig förnyelse och handling. I synnerhet då Borås tog emot fler nyanlända än vad hela Halland gjorde förra året, säger han stolt. Många människor väljer att bosätta sig i Sjuhärad det är positivt men då gäller det att ha en fungerande integration som fungerar på riktigt: att stärka språkkunskaperna, att kunna utbilda sig, vara inne i någon aktivitet och ha jobbchanser för att slippa leva av bidrag. Och det tycker jag att vi är bra på i Sjuhäradsbygden även om vi har mycket att göra för att underlätta för människor som kommer hit från andra länder att ta sig in på arbetsmarknaden. boras.se

16 2 ensamkommande barn Anhöriginvandring återförening med familjen Tomislav Stjepic Ensamkommande barn Förra året kom ensamkommande asylsökande barn till Sverige och i år beräknas de bli ännu fler. Det innebär att det behövs ännu fler kommunplatser för att ge de här barnen trygghet och ett värdigt mottagande, säger Ronnie Magnusson, expert på mottagning av ensamkommande barn på En familjemedlem till en person som bor i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. De flesta familjemedlemmar ges därmed uppehållstillstånd i Sverige, men vissa undantag finns. Att återförenas med familjen det är mångas önskan när familjen en gång har splittrats. Att få ha sina nära och kära hos sig. Sverige har här generösa regler kring anhöriginvandring. De flesta som vill flytta till Sverige för att bo tillsammans med en familjemedlem kommer att få uppehållstillstånd om de är gifta, sambo eller barn till en person som bor i Sverige då har de rätt till uppehållstillstånd. Det gäller även för barn till den sökande. Också när ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande, har barnets förälder rätt att återförenas med barnet, säger Theresa Karlbjörn, som jobbar med anhöriginvandring på Ronnie Magnusson, expert på mottagning av ensamkommande barn på Ensamkommande asylsökande barn har ryckts upp från sin familj och sitt hemland. De har tvingats fly till ett land långt bort, ofta med traumatiska upplevelser i bagaget. Just därför är det viktigt att dessa barn får trygghet och ett värdigt mottagande när de kommer till Sverige, menar Ronnie Magnusson. När vi träffar barnen vid utredningstillfället har de ofta haft en lång, tuff resa bakom sig då gäller det att barnen får ett bra mottagande, säger han. Sedan 2006 är det kommunernas ansvar att ta emot ensamkommande barn. Alla kommuner utom två har i dag, ett avtal att ta emot ensamkommande barn. Ronnie Magnusson säger att flertalet kommuner tar ett oerhört stort ansvar för att ta fram boenden för barnen. Men eftersom allt fler barn är på flykt och söker sig till Sverige ökar trycket på både Migrationsverket och kommunerna. Totalt sökte förra året ensamkommande barn asyl, men redan nu har barn kommit (15 augusti 2014 reds. anm.) Det ställer höga krav på handläggarna att hantera ärendena snabbt och på att kommunerna skaffar fram tillräckligt många platser till barnen, säger Ronnie Magnusson. Enbart i september kom det 916 ensamma asylsökande barn till Sverige. Det är fler Vilka får inte uppehållstillstånd? En ansökan avslås bland annat när oriktiga uppgifter har lämnats, när det är ett skenförhållande, den sökande är ett hot mot allmän ordning och säkerhet eller om någon av makarna eller samborna är under 18 år. Sökanden måste också, så långt det går, hjälpa till med att klarlägga sin identitet. Den som har fått uppehållstillstånd i Sverige och vill ta hit till exempel sin fru från hemlandet, måste kunna försörja sig och ha en bostad. Men många är undantagna, bland annat flyktingar och alternativt skyddsbehövande. Det gäller inte heller om personen i Sverige är ett barn, eller om ett barn ska återförenas med sin förälder i Sverige. Prognoserna visar att invandringen kommer att öka framöver, vilket sannolikt leder till en ökad anhöriginvandring hur förbereder sig Migrationsverket inför detta? Vid årsskiftet går vi in i en ny organisation, vilken innebär att vi kan använda våra samlade resurser och vår personal på ett mer flexibelt sätt. Vi kommer att ha kortare beslutsvägar, vilket kommer att påverka anhöriginvandringen så vi kan ge ännu bättre service. Theresa Karlbjörn, Skellefteå kommunen som står Flera kommuner i Sverige är i dag positiva till att ta emot ensamkommande barn och ungdomar. De gör stora insatser när de erbjuder boende, skola, sysselsättning eller jobb. Skellefteå är kommunen som ligger i topp både vad det gäller att ta emot flest ensamkommande barn och att ge dem ett bra mottagande. I Skellefteå har vi sedan 2003 en bra rutin att ge de ensamkommande barnen ett bra mottagande, dessutom arbetar vi hårt för att integrera dem i samhället, säger Carina Mörk Lidgren på socialförvaltningen i Skellefteå. En annan grundpelare i kommunen, berättar hon, har varit att svara mot ungdomarnas behov. Många av ungdomarna har liknande behov, men vi har även sett till de individuella behoven, till exempel vilket boende de behöver och noggrant tar reda på vilka typer av stöd de kan behöva, säger Carina Mörk Lidgren. Hon berättar att kommunen bara ser fördelar med att det kommer allt fler ensamkommande barn och ungdomar till Skellefteå. Om länet ska växa måste vi välkomna fler människor till alla kommuner i Västerbotten, det resonemanget ställer sig alla i länet bakom. Vi ser ungdomarna som en stor resurs för kommunen och hoppas att de vill etablera sig i kommunen. Inte minst efterfrågar kommunen duktig arbetskraft och de ensamkom- 16

17 annons allas ansvar Anders nyström än någon månad tidigare sedan statistiken började föras för tio år sedan. Migrationsverket har också höjt sin prognos över hur många barn som väntas i år från till Eftersom ensamkommande asylsökande barn förväntas bli fler den närmaste tiden har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa kommunerna asylsökande ensamkommande barn. Lagändringen som trädde i kraft den 1 januari 2014 ger nu Migrationsverket möjlig- med öppna famnen mande ungdomarna är eftertraktade bland företagen. I Skellefteå är de ensamkommande barnen en efterfrågad resurs på företagen. Vi har flera gånger fått återkoppling från arbetsförmedlingen att arbetsgivare ringer och är arga om de inte kan placera dem på feriejobb. De är oerhört omtyckta; de är duktiga på att arbeta och plikttrogna. Det kan vara en signal till dem som är tveksamma till att ta emot dem i kommunerna eller på arbetsplatser. Ireneusz Skorupa het att omedelbart anvisa en kommun som utifrån socialtjänstlagen får ansvar för det ensamkommande barnet i samband med att barnet ansöker om asyl. Anvisningarna sker enligt en fördelningsprincip som avgör hur många platser för asylsökande ensamkommande barn kommunerna ska tillhandahålla. säger Ronnie Magnusson. Ronnie Magnusson understryker här att det är viktigt att kommunerna tar kontakt med sin länsstyrelse för att ta reda på sitt fördelningstal för att kunna erbjuda rätt antal platser. Fördelningstalen är oerhört viktiga för genom dessa vet varje kommun i god tid innan årsskiftet hur många platser för asylsökande ensamkommande barn kommunen förväntas tillhandahålla. De kommuner som har överenskommelser om mottagande av ensamkommande asylsökande barn som motsvarar sitt fördelningstal omfattas inte av de utvidgade anvisningarna, i steg 3 som syftar till att utjämna mottagandet i landet av dessa barn. fakta Konflikten i Syrien gör att syriska och statlösa ensamkommande blir fler, samtidigt som det kommer fler även från Afrika, och då främst Eritrea, Somalia och Marocko. Migrationsverket har höjt sin prognos över hur många barn som väntas i år från till Totalt sökte förra året ensamkommande barn asyl i Sverige. Afghanistan är det största ursprungslandet, följt av Pakistan och Somalia. Sverige tar emot en tredjedel av de till EU ankommande ensamma asylsökande barnen. Nummer två i mottagande är Tyskland, nummer tre är Storbritannien. Barnen kommer framför allt via Italien. Kommunen ansvarar för ensamkommande barns mottagande, omsorg och boende. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige. De kommuner som är engagerade i mottagandet kan få statlig ersättning. Carina Mörk Lidgren på socialförvaltningen i Skellefteå. Innan året är slut kommer cirka 400 personer att ha registrerat sig på den frivilliga mötesplatsen Klondyke i Boden. Mötesplatsen som är bra både för asylsökande och för staden När nya asylsökande kommer till Boden idag så introduceras de tidigt till mötesplatsen Klondyke, som drivs av bland andra Bodens kommun. Mötesplatsen bidrar till att skapa ett lugn och en harmoni hos människor som ofta befinner sig under stor stress, säger verksamhetsansvarige Thomas Mariedahl. Mötesplatsen ligger i bostadsområdet Prästholmen och drivs av Bodens kommun tillsammans med ABF, Arbetsförmedlingen, kommunala bostadsbolaget Bodenbo och Vid starten för ett år sedan var målet att cirka 200 personer skulle registrera sig på den frivilliga mötesplatsen under Men nu pekar det mesta på att uppåt 400 personer kommer att ha registrerat sig när året är slut. De som kommer är jättenöjda. Många av de asylsökande har en stor inre stress och oro. Verksamheten här hos oss kan hjälpa till Thomas Mariedahl, verksamhetschef på ABF. med att skingra tankarna, säger Thomas Mariedahl, verksamhetschef på ABF som har hand om driften av Klondyke. Deltagarna på mötesplatsen möts av en lättare introduktion till det svenska samhället. De får även bekanta sig med datorer och det svenska språket. Verksamheten är schemalagd med träffar 2 3 gånger i veckan. Förebilder Den dagliga driften sköts av ABFanställda handledare som består av en mix av svenskar och personer från länder som exempelvis Afghanistan och Eritrea. De utlandsfödda medarbetarna är väldigt viktiga för verksamheten. De kan ofta tjäna som förebild och inspiration för nyanlända asylsökande som väntar på besked om uppehållstillstånd. Mötesplatsen har även bidragit till att minska de spänningar som stundtals har rått i Prästholmen, och den är öppen för även för övriga boende i området. Alla är välkomna, säger Thomas Mariedahl. Stanna i Boden En annan tanke med mötesplatsen är att den ska bidra till att nyanlända ska vilja stanna kvar i Boden även efter att de har fått uppehållstillstånd. Ja, Boden har en stor tillströmning av asylsökande. Detta är en stor utmaning men det utgör faktiskt en ännu större möjlighet. Vi kan helt enkelt få nya bodensare genom den här satsningen och det vore bra för staden, säger Thomas Mariedahl. Undersökningar visar att nyanlända ofta har uppfattningen att övre Norrland är ogästvänligt med en svag arbetsmarknad. Vi vill gärna visa dem att de personliga möjligheterna kan vara större på en liten plats som Boden där det också är korta vägar mellan invånare och politiska beslutsfattare. Här i Boden och länet finns dessutom en stor arbetsmarknad bland annat inom vård och omsorg, skogen, gruvorna, turismen och tjänstesektorn, säger Thomas Mariedahl. Inom Bodens kommun tycker man att verksamheten vid Klondyke är värdefull såväl för de asylsökande som för staden och satsningen kommer att fortsätta. Pengar för att finansiera den i Sverige faktiskt unika mötesplatsen kommer även att sökas från EU-fonder. boden.se xxx.xx

18 2 samverkansprojekt frȧ. mling Ökad samverkan mellan myndigheter förenklar för nyanlända att integreras För att öka samverkan mellan myndigheterna och andra aktörer i samhället har Migrationsverket tillsatt en nationell samordnare Caroline Henjered. Utgångspunkten för samordningen är att utifrån en helhetssyn på migrantens väg genom samhället förenkla för individen och att samhällets gemensamma resurser används effektivare. Caroline Henjered, nationell samordnare på Migrationsverket Varje asylsökande kan på sin väg från asylansökan till egen försörjning träffa mellan 30 och 40 handläggare på ett tiotal myndigheter. En ökad samverkan mellan myndigheterna ska förenkla myndighetskontakterna under asylprocessen och etableringen. Migrationsverket bedriver liksom andra myndigheter kontinuerligt utvecklingsarbete för att ge bättre service till de asylsökande. Men nu tar Migrationsverket tillsammans med ett tiotal myndigheter ett krafttag för att underlätta för de asylsökande och nyanlända. En förutsättning för att mottagandet av asylsökande och nyanlända i Sverige ska lyckas är att vi har en god samverkan mellan alla berörda aktörer. Alla myndigheter arbetar med sina respektive uppdrag och tittar på hur de kan göra det enklare för sina kunder eller sökanden, effektivisera och kvalitetssäkra sina verksamheter. När det gäller mottagandet av asylsökande och nyanlända behöver vi lyfta våra blickar och se vad vi kan göra tillsammans, säger Caroline Henjered. En försöksverksamhet med mötesplatser som drivs av Försäkringskassan är ett exempel på ökad samverkan mellan myndigheterna. Ett annat exempel som Caroline Henjered nämner är en gemensam handlingsplan som ett flertal myndigheter har tagit fram för att öka antalet som skrivs ut från Migrationsverkets mottagningssystem. Antalet inskrivna i vårt system ökar vilket beror dels på att antalet asylsökande till Sverige ökar, dels på att antalet inskrivna Tomislav Stjepic Försäkringskassan, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Skatteverket ska testa särskilda mötesplatser i Alingsås, Göteborg, Södertälje och Norrköping för att ge nyanlända bättre service. som har beviljats uppehållstillstånd och väntar på att bosättas i en kommun växer. I systemet finns även många personer med avslagsbeslut som ska återvända till sina hemländer. Med en gemensam handlingsplan tittar vi på problemet tillsammans istället för enskilt inom respektive myndighet. Caroline Henjered betonar även vikten av att det civila samhällets resurser tas tillvara i mottagandet av asylsökande och nyanlända. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns hos frivilliga organisationer, bostadsorganisationer men också i näringslivet. Om vi ska uppfylla vår ambition att vara innovativa och göra det lättare och smidigare för asylsökande och nyanlända, då måste vi också få in fler aktörer på banan, säger Caroline Henjered. Försäkringskassan är en av de myndigheter som deltar i samverkan som har fokus på de nyanlända. Annika Berthold, verksamhetsområdeschef för servicekontoren på Försäkringskassan Tillsammans med de andra myndigheterna enades vi om sex förslag som vi ville pröva. Det förslag jag är involverad i handlar om att utveckla mötet med de nyanlända med servicekontoren som plattform, säger Annika Berthold, som är verksamhetsområdeschef för servicekontoren. Hon berättar att tanken är att de nyanlända på ett och samma ställe ska kunna få hjälp med sina ärenden till Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och kommunen. Syftet är att underlätta för de nyanlända så att de kan ägna mer tid och kraft åt att lära sig svenska och få jobb, och mindre åt att förstå vilken myndighet de ska kontakta i vilken fråga. Kommuner och myndigheter är eniga om att en ökad samverkan mellan myndigheterna minskar antalet kontakter och därigenom gör det lättare för varje nyanländ invandrare att orientera sig i Sverige. Integrationen i det svenska samhället går snabbare, samtidigt sparas det pengar. Men innan man är där måste det utökade samarbetet testas i en rad pilotprojekt. Först ut att ta stafettpinnen är Försäkringskassan som tillsammans med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Skatteverket ska testa särskilda mötesplatser på fyra platser i Sverige i Alingsås, Göteborg, Södertälje och Norrköping, med utgångspunkt från servicekontoren. Samarbetet bygger också på ett stort intresse från kommunen. Per Aronsson, områdeschef för servicekontoren i mellersta Sverige, ser positivt på att utveckla mötesplatser där de nyanlända får hjälp med flera ärenden samtidigt. När vi kan ha professionella team, bestående av personal från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket på samma ställe då underlättar vi avsevärt för den nyanlända att etablera sig i Sverige, säger Per Aronsson. Han tillägger att samarbeten över myndighetsgränserna inte är ovanliga. Skillnaden är att i ett större samverkansprojekt syns det tydligare vad som måste förändras. När vi samarbetar i en större skala ställs många frågor på sin spets, vilket i slutänden underlättar för oss att peka på vad vi måste göra för att ge de nyanlända ett så bra mottagande som möjligt. 18 Oskarshamn livskvalitet med plats för flera Invandringen är en fantastisk möjlighet för vår kommun. Vi har alla mycket att vinna på att ta emot nya invånare på ett klokt sätt! säger kommundirektör Ann-Christine Vösu. Nya kommuninvånare är en del av den tillväxt som Oskarshamn behöver, fortsätter hon. Kommunen vill tillsammans med arbetsförmedling, näringsliv och ideell sektor ge goda förutsättningar för de nya invånarna. Etableringssamordnare Martina Berggren summerar kommunens vision i fyra S: Samhälle, Socialt, Sysselsättning, och Språket: Det är i den kombinationen vi hittar samverkan med individen i centrum. Oskarshamn lägger från början upp en långsiktig plan med fokus på att få ut människor på rätt plats, och kommunens förvaltningar ordnar praktikplatser för nyanlända, med uppdraget att hitta rätt plats för rätt person. Mohamed Khafaja, Sangrun Johansson och Moafak AL-Shikir går tillsammans på Lernias restaurangutbildning. Här tillsammans med kommundirektör Ann-Christine Vösu. Alla inblandade har ett stort engagemang för att på bästa sätt rigga mottagarorganisationen för att ge de nya kommuninvånarna riktigt bra förutsättningar annons för att hitta arbete, lära sig svenska och få en bra fritid. På så sätt kan individer och familjer snabbt bli en del av det sociala livet i kommunen. Oskarshamn är en värdefull plats med hög livskvalitet som vi gärna delar med flera! avslutar Ann-Christine Vösu. oskarshamn.se

19 vila samhället, eller föreningslivet, alltmer uppmärksammats som en viktig aktör för integrationen av de nyanlända. Mot denna bakgrund har regeringen gett länsstyrelserna uppdraget att verka för att stärka det civila samhällets roll i integrationsarbetet. Föreningslivet har mycket att bidra med. Där finns arenor där nyanlända kan mötas och få kontakter och nätverk, inte minst med infödda svenskar, säger inteannons Länsstyrelserna har en nyckelroll vid flyktingmottagandet Länsstyrelserna är statliga myndigheter med ett brett verksamhetsområde och har till uppgift att vara regeringens företrädare ute i länen. En betydelsefull del av länsstyrelsernas verksamhet idag är att fungera som regional motor i processen kring kommunernas flyktingmottagning. Länsstyrelserna ska främja kommunernas beredskap och kapacitet att ta emot flyktingar. I praktiken innebär det flera olika uppgifter: Att för Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets räkning förhandla med länens kommuner om flyktingmottagandet. Att samordna och bygga strukturer som kan fungera som stöd till kommunerna. Att backa upp kommuner ekonomiskt i deras arbete med att utveckla flyktingmottagandet. Samverkan Anneli Wirtén är länsråd vid Länsstyrelsen i Jönköping. Hon menar att länsstyrelsernas verkliga paradgren är samverkan: Vi arbetar på en arena med regeringen, myndigheter, kommuner och det civila samhället som aktörer, och kan agera både vertikalt och horisontellt. Anneli Wirtén har en samordningsroll för samtliga länsstyrelser vad gäller flyktingmottagande och integrationsfrågor och håller bland annat ihop dialogen med departement och berörda myndigheter. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar för länsstyrelsernas gemensamma Internetsatsning Information Sverige, som finns på flera språk. Vi samordnar, skapar regionala stödstrukturer och ordnar nätverksträffar. Länsstyrelserna kan också enkelt bygga plattformar för möten och samverkan, ibland även kring frågor som ligger utanför vårt direkta verksamhetsområde. Vad gäller samverkan vågar jag nog påstå att länsstyrelserna har en unik kompetens, vilket gör oss till en viktig regional aktör. Vi märker också att kommunerna värdesätter stödet, särskilt de små kommunerna, säger Anneli Wirtén. Med alla kriser som råder i världen idag är den svenska flyktingmottagningen hårt belastad för tillfället. Ofta uppmärksammas bara de höga flyktingtalen och initiala kostnader. Men vårt land behöver fler medborgare, inte minst för att klara behovet av arbetskraft och kompetens. Sverige är också starkt exportberoende och här utgör nyanlända med sina kunskaper, erfarenheter och kontakter en betydelsefull resurs. Det är oerhört viktigt att ha med det perspektivet, säger Anneli Wirtén. Åsa Stenbäck Holmér, integrationssamordnare vid Länsstyrelsen i Skåne: Med vår position som spindeln i nätet kan vi verkligen få saker att hända informationsverige.se Ett exempel på hur länsstyrelserna kan arbeta regionalt är det arbete som under flera år bedrivits vid Länsstyrelsen i Skåne. Där har ett femtiotal myndigheter och organisationer samlats i ett gemensamt partnerskap för att tillsammans utveckla och samordna etableringen utifrån skilda behov. Utöver de mer generella uppgifterna får länsstyrelserna även uppdrag som är nischade. I integrationsarbetet har det ci- Genom vår position som spindel i nätet kan vi verkligen få saker att hända, säger Åsa Stenbäck Holmér. grationssamordnare Åsa Stenbäck Holmér vid Länsstyrelsen i Skåne. Där har man även tagit initiativ till ett samarbete med bland annat forskare kring migrationens koppling till hälsa och hälsans koppling till möjligheter för etablering. Viktiga val En nyanländ har många viktiga val att göra i sitt nya land. Den osäkerhet och stress som migration är förknippad med vållar ofta ohälsa, och om hälsan inte finns så är det svårt för människor att tillgodogöra sig nya förhållanden och se möjligheter. Därför arbetar Länsstyrelsen Skåne bland annat med att försöka skapa bra grund för nyanländas hälsa. Landstingen har ett viktigt sjukvårdsansvar, men ansvaret för allas vår hälsa är betydligt bredare än så, säger Åsa Stenbäck Holmér som tycker att hon har ett intressant och viktigt arbete. Jobbet är intressant därför att det berör så många olika områden och att vi genom vår position som spindel i nätet verkligen kan få saker att hända i en region, säger hon. Lars Bäckström, landshövding i Västra Götaland län: Parterna stödjer varandra Landshövdingen är chef för länsstyrelsen, och i Västra Götalands län är det Lars Bäckström som är landshövding. Han har dessutom uppgiften att i kretsen av landshövdingar lyfta flyktingmottagandet och integrationsarbetet. För den uppgiften håller han kontakt med departementsledningar och cheferna för berörda myndigheter. Jag ser till att landshövdingarna får aktuell information om läget. Vi har en bra struktur för samarbetet mellan länsstyrel- Vi har en bra struktur för sam arbetet mellan länsstyrelserna, säger Lars Bäckström. serna. Inte minst genom länsråden och länsstyrelsernas integrationssamordning. Landshövdingarna följer mycket noga frågor som berör flyktingmottagning, asylsökande, integration och ensamkommande flyktingbarn, säger Lars Bäckström. Ömsesidigt förtroende Han tycker att länsstyrelserna fungerar bra som länk mellan regeringen och Sveriges kommuner och som samordnare för de övriga aktörerna. Ja, det finns ett ömsesidigt förtroende. Parterna litar på varandra och organisatoriskt fungerar det bra. Men vi kan och måste utveckla samarbetet ytterligare Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansvarar för länsstyrelsernas gemensamma satsning, Information Sverige ; den informationsportal på Internet där nyanlända och aktiva parter i integrationsarbetet kan hämta nyttig information om det nya landet och integrationsfrågorna. Syftet med portalen är att ge individen makt över sin egen situation. Genom portalen kan nyanlända bilda sig sina egna uppfattningar om bland annat tänkbara bosättningsorter och hur arbetsmarknaden ser ut. Målet är att alla 290 kommunerna ska vara med, men även organisationer och föreningar. Portalen ska vara en länk till både det formella och informella Sverige, säger Lars Bäckström. lansstyrelsen.se

20 annons Meningsfull sysselsättning genom lokalt samarbete En värdefull sysselsättning för att ta klivet in i samhället. En möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och få vänner. Det handlar om ett unikt projekt i Hultsfred om att lära sig ett yrke och samtidigt lära sig svenska. Att ha något att jobba med i väntan på uppehållstillståndet. Det är vad flertalet av asylsökande vill; att komma in i en gemenskap, få vänner och komma in i samhället. Inte minst lära sig ett yrke. Det är en unik satsning som startade i Hultsfred 2008 men har historia ända från 2001: Migrationsverket inledde då ett samarbete med kommunens bostadsbolag Hultsfred Bostads AB. Då startades projektet Ta till vara för att hjälpa de asylsökande ut i arbetslivet samtidigt som Migrationsverkets mottagningslägenheter rustades upp för att skapa en bättre boendemiljö. Nu är det meningen att vi ska fortsätta med projektet men med andra mål, säger Lars Borgemo, enhetschef på Migrationsverket i Högsby. När renoveringsprojektet Det bästa boendet är första steget startar tror Lars Borgemo, enhetschef på Migrationsverket i Högsby, att de asylsökande får en meningsfull sysselsättning samtidigt som de bidrar till en bättre boendemiljö åt sig själva. boendet är första steget, visar att samhället kan samarbeta och skapa en värdefull sysselsättning för de asylsökande och samtidigt kunna ge en god boendestandard trots ett hårt slitage det tror vi kommer att attrahera flera hyresvärdar i framtiden och bidra till att se nyanlända som samhällsdeltagare och resurser, säger han. Meningsfull sysselsättning Det nya projektet heter Det bästa boendet är första steget och ska delvis ha samma utgångspunkt som Ta till vara : Att ge asylsökande en meningsfull sysselsättning och bidra till en bättre boendemiljö. Men det nya projektet ska även handla om att skapa samarbeten mellan olika aktörer i samhället och ge de asylsökande möjligheter att komma ut i arbetslivet. Lars Borgemo berättar att projektet redan har haft en oerhört stor betydelse för de asylsökande som ibland får vänta länge på att få besked om uppehållstillstånd. I väntan på att få sin asylansökan avgjord är det lätt att börja grubbla och känna oro men genom att ha något att jobba med skingrar man tankarna och lär sig ett yrke, säger Lars Borgemo. Skapar en boendestandard Det talas mycket om integration, att de asylsökande får jobb, bostad och finna sig tillrätta i Sverige, och det tycker Lars Borgemo är viktigt, men då måste det också finnas olika aktörer som samarbetar och ger dem en puff i rätt riktning. Samarbete är framtidens melodi då det idag är många olika aktörer som har uppdrag eller intresse i olika delar i integrationen. Satsningen med projektet, Det bästa Individens potential Lars Borgemo understryker att projektet handlar om mycket mer än att bara fräscha upp lägenheter. En utmaning för oss är fungerande samarbete med andra aktörer och se den potential som finns i individen. Vi ser också att många sökande inte vill något hellre än att jobba eller studera för att senare att komma ut i det svenska arbetslivet. Det var därför vi en gång startade det här projektet resten är bonus. Boende för asylsökande Ett av Migrationsverkets uppdrag är att erbjuda boende för alla som söker asyl i Sverige. En asylsökande kan också välja att bo hos vänner eller släktingar under väntetiden. Bilden visar olika typer av boendeformer för asylsökande och för andra personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige.