Hjälper intraartikulär injektion av kortison mot smärta vid artros i knä? -en litteraturstudie
|
|
- Bo Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hjälper intraartikulär injektion av kortison mot smärta vid artros i knä? -en litteraturstudie Anna Herber ST-läkare i allmänmedicin Tyresöhälsan Vetenskaplig handledare: Anna Nixon Andreasson Dr. Med. Klinisk handledare: Eva Widerdal Specialist i allmänmedicin Tyresöhälsan Oktober 2013
2 Sammanfattning Bakgrund: Artros (engelska osteoarthritis) är en ledsjukdom som beror på destruktion av ledbrosk och förändringar i lednära ben. Mer än hälften av alla personer över 70 år har artros, och artros i knä har en prevalens på 8,5% i åldrarna 50 till 70 år. Enligt WHO tillhör artros en av 10 sjukdomar som globalt sett skapar den största sjukdomsbördan. De allra flesta artrospatienter diagnostiseras och behandlas inom primärvården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad ny forskning visar i vetenskapliga orginalartiklar efter den sista metaanalysen 2005 när det gäller smärtreduktion enligt Visuell Analog Skala (VAS) och biverkningar efter intraartikulära injektioner av kortikosteroider i knä med artros. Metod: Literatursökning gjordes i PubMed och CliniclaTrials.gov med MeSH termerna Osteoarthritis, knee and Injections, intraarticular and Adrenal Cortex Hormones. Inklusionskriterier var: Randomiserade kontrollerade studier. Artiklar publicerade Studier med diagnosen artros (engelska: osteoarthritis) i knä, som ställts med hjälp av American College of Rheumatology (ACR) kriterierna och/eller Kellgrens-Lawrence gradering. Studier skrivna på engelska. Studier där behandlingen var intraartikulär injektion av kortison i knäled. Studier med VAS som utfallsmått. Studier med kontrollgrupp. Exklusionskriterier var övrig ledsjukdom, spolning eller operation och studier på djur. Artiklarna granskades med hjälp av SBUs mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier och underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE. 2
3 Resultat: Litteratursökningen gav 26 artiklar. 24 artiklar exkluderades enligt inklusions- och exklusionskriterierna. Två randomiserade kontrollerade studier inkluderades i studien. Bägge visade att intraartikulär injektion av kortison vid artros i knä har effekt på smärta mätt i Visuell Analog Skala (VAS) i fyra respektive tolv veckor. En studie visade att metylprednislolon var mer effektivt än betametazone och triamsinolone. Det fanns inga rapporterade biverkningar. Studierna bedömdes dock vara av låg kvalitet, och resultaten därmed inte tillförlitliga. Slutsats: På basis av de 2 artiklar jag analyserat i denna litteraturstudie, finns stöd för att intraartikulär injektion av kortison i knä vid artros har effekt på smärta mätt i VAS. Det fanns inga rapporterade biverkningar. Men då studierna var av så ringa kvalitet så bedömdes resultaten inte tillförlitliga. MeSH-termer: Osteoarthritis, knee Injections, intraarticular Adrenal cortex hormones Förkortningslista ACR-kriterier American College of Rheumatology kriterier är en kombination av kliniska och symptomatiska kriterier för osteoarthritis. TENS Transkutan Elektronisk Nerv Stimulering VAS Visuell Analog Skala, en skala från 0-10 där 0 anger ingen smärta och 10 värst tänkbara smärta. 3
4 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Innehållsförteckning 4 Bakgrund 5 Syfte och frågeställning 8 Metod 8 Etiska överväganden 11 Resultat 12 Diskussion 14 Slutsats 16 Referenser 17 Bilagor Bilaga 1: Artikelmatris Bilaga 2: Resultatmatris Bilaga 3: SBUs mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier och underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE 4
5 Bakgrund Artros (engelska: osteoarthritis), är en ledsjukdom som beror på destruktion av ledbrosk och förändringar i lednära ben. Artros drabbar bara en eller ett fåtal leder och är vanligast i knä, höft, hand, stortåns grundled, akromiklavikularled och käkled [1]. Mer än hälften av alla personer över 70 år har artros, och artros i knä har en prevalens på 8,5% i åldrarna 50 till 70 år [1]. Enligt WHO är artros den fjärde största orsaken till funktionsnedsättning och tillhör en av 10 sjukdomar som globalt sett skapar den största sjukdomsbördan [2]. Sjukdomen leder till stort lidande och funktionsnedsättning hos den drabbade, produktionsbortfall, stora socialförsäkrings- och behandlingskostnader [1]. De allra flesta artrospatienter diagnostiseras och behandlas inom primärvården. Symptom på artros är smärta, stelhet, minskad rörlighet, ibland även ökad ledvätska och värmeökning. Förändringar i ledbrosket sker i form av ojämnheter, sprickor och söndertrasad ledbroskyta. Lednära ben förändras genom ökad täthet, bildning av cystor och kantpålagringar, något som kan ses radiologiskt [1]. Det är vanligtvis stor diskrepans mellan symptom och röntgenfynd. Radiologiska förändringar uppträder sent i förloppet, symptomen kan därför uppkomma flera år före synbara röntgenförändringar [1]. Artros har ett långsamt progredierande förlopp med gradvis försämring, men hastigheten kan variera från individ till individ. Sjukdomen har ett fluktuerande förlopp där spontan förbättring av både symptom och ledstruktur kan förekomma [1]. Man vet ännu inte varför artros uppstår, men kända riskfaktorer är stigande ålder, kvinnligt kön, övervikt, långvarig yrkesmässig överbelastning, tidigare ledskada och ärftliga faktorer [1]. Det gjordes en kohortstudie 2010 på 1081 personer som bedömdes ha risk för osteoartihritis i två städer i USA. Riskfaktorer som hög ålder, kvinna, hög vikt, tidigare knäskada eller operation och minimal grad av självrapporterade funktionella begränsningar ingick i inklusions-kriterierna [3]. Efter 30 månader fick 25-39% funktionell förbättring[3]. De som förbättrades hade lägre sannolikhet att använda medicin, ha röntgenförändringar men högre sannolikhet att ha lägre BMI, mindre knäsmärta, gå snabbare, ha starkare knästyrka och färre depressiva symptom[3]. Diagnosen artros baseras på en kombination av kliniska symptom och röntgenförändringar, då det idag inte finns några molekylärbiologiska analyser för broskomsättningen vid artros. De radiologiska förändringarna kan klassificeras med hjälp av Kellgrens-Lawrence gradering 5
6 0-4 [4]. Symptomen enligt ACR-kriterierna [5]. Det finns i nuläget inte någon effektiv kurativ eller sjukdomsmodifierande behandling, varför behandlingen är symptomatisk och innefattar egenvård, läkemedel och kirurgi [1, 6]. Egenvård sker i form av utbildning, träning och viktkontroll, som i Sverige sker i s k artrosskolor. Konditionsträning och styrketräning har effekt i samma storleksordning som systemisk läkemedelsbehandling[1]. Smärtstillande läkemedel som används är Paracetamol, NSAID (non steroid antiinflammatory drugs) och opoider. Paracetamols användning baseras på lång klinisk erfarenhet, dokumenterad effekt i kortidsstudier och liten biverkningsrisk med undantag av långtidsbehandling med höga doser som kan ge leverpåverkan [1]. Paracetamol är förstahandsval i behandling av artros [1]. NSAID har dokumenterad effekt, men har en del biverkningar som magsår (risken ökar med ökad dos), nedsatt njurfunktion och risk för förvärring av hjärtsvikt. Vid dermalt applicerade NSAID är effekten modest [1]. Opioder bör förbehållas dem som inte kan behandlas på annat sätt, då dessa är beroendeframkallande [1]. Kortikosteroiders allvarliga biverkningar vid systemisk behandling är väl kända [7], varför lokalbehandling med kortikosteroider är att föredra. Intraartikulär kortisonbehandling användes första gången i USA 1951 för att behandla rheumatoid artrit och ingick i en studie för första gången 1958 [6]. När det gäller intraartikulär kortisonbehandling vid artros i knä gjordes en metaanalys för perioden Den visade att det fanns evidens för smärtreduktion i två till tre veckor [6]. I metaanalysen kunde de inte differentiera mellan effekten av olika kortikosteroider [6]. Det fanns ingen evidens för påverkan på funktionsnivå [6]. De rapporterade biverkningarna var senruptur, mjukdelsinfektion, nervpåverkan och hudatrofi [6]. Förhöjda blodsockervärden efter intraartikulär injektion med kortison hos i övrigt välregulerade diabetespatienter kan förekomma [8,9] Det verkar inte vara någon skillnad på intraartikulär insprutning av hyaluronan jämfört med kortikosteroider när det gäller effekten på smärta [10,11,12,13]. Men hyaluronan och kortison i kombination kan eventuellt förbättra symptom och funktion första veckan istället för hyaluronan ensamt [14]. Hyaluronan kan möjligen ha en skyddande effekt på ledbrosket[12]. Spolning av knä kan ha bättre och längre effekt men är mer tid- och resurskrävande än intraartikulär kortisoninsprutning [15,16]. TENS, transkutan elektronisk nervstimulering, eller horisontal terapi, är elektrisk stimulering av nerver med konstant intensitet men med olika 6
7 frekvenser, något som i kombination med kortisoninsprutning i knä skulle kunna vara bättre än var för sig [17]. Vid intraartikulära injektioner finns risk att inte alla injektioner hamnar rätt, speciellt då det inte finns någon större mängd ledvätska att aspirera. Det kan tyda på att ultravägledd intraartikulär injektion kan minska smärtan vid själva injektionen. Med ultraljud kan effekten eventuellt monitoreras; mängden ledvätska, graden av synovit, eventuell bakercystas volym och väggtjocklek. Det är dock oklart om användning av ultraljud är kostnadseffektivt [18, 19, 20, 21]. Det finns god vetenskaplig evidens för proteskirurgi i knä, med goda långtidsresultat, men också kända risker med operationskomplikationer som ökar med stigande ålder och komorbiditet [1]. Smärtlindring vid artros i knäled är en vanligt förekommande frågeställning inom primärvården. Intraartikulär injektion med kortison är ett av behandlingsalternativen. Metaanalysen eftersökte bättre studier med standardiserade utfallsmått, längre studietid och olika preparat [6]. Mitt mål med litteraturstudien var att se om det har gjorts sedan metaanalysen kom
8 Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad ny forskning visar i vetenskapliga orginalartiklar efter den sista metaanalysen när det gäller smärtreduktion enligt Visuell Analog Skala (VAS) och biverkningar efter intraartikulära injektioner av kortikosteroider i knä med artros. Frågeställningar Vid intra-artikulär injektion av kortikosteroider i knäled med artros: 1. Finns evidens för effekt på smärta (VAS) i förhållande till en kontrollgrupp? 2. Hur lång tid håller en eventuell effekt på smärta (VAS) i sig? 3. Vilken/vilka är biverkningarna? Metod Literatursökningen gjordes med MeSH-termerna: Osteoarthritis, knee and Injections, intraarticular and Adrenal Cortex hormones. De engelska MeSH-termer söktes via svensk MeSH MeSH sökverktyg på adressen: Litteratursökningen gjordes den i * PubMed via Avancerad sökning, med och utan MeSH-termer med filter Clinical Trials och Custom Range Clinical Queries Category: Therapy och Scope: Narrow med filter Clinical Trials, Custom Range * CliniclaTrials.Gov 8
9 Sökningarna presenterades i en tabell med rubrikerna Sökmotor, Sökord/kombinationer, Antal träffar, Lästa titlar, Lästa abstrakt, Lästa artiklar och Inkluderade artiklar, se bilaga 1. Inklusionskriterier: 1. Randomiserade kontrollerade studier (RCT) 2. Artiklar publicerade Studier med diagnosen artros (engelska: osteoarthritis) i knä, som ställts med hjälp av ACR-kriterier och/eller Kellgrens-Lawrence gradering 4. Studier skrivna på engelska 5. Studier där behandlingen var intraartikulär injektion av kortison i knäled 6. Studier med VAS som utfallsmått, då VAS är det genomgånde och jämförbara måttet på smärta 7. Studier med kontrollgrupp Exklusionskriterier: 1. Studier på patienten med andra ledsjukdommar. 2. Studier med spolning och/eller operation 3. Studier på djur 9
10 Artiklarna värderades och redovisades med hjälp av SBUs mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier och underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE, bilaga 3: A1 Selektionsbias inklusive randomiseringsmetod, gruppernas sammansättning A2 Behandlingsbias inklusive blindning av studiedeltagare och behandlare/prövare, följsamhet, övrig behandling/exponering utöver interventionen A3 Bedömningsbias utfallsmått definierat, validerat, mätt på optimal tidspunkt? känsligt för bedömningsbias? blindning och ev. partiskhet av utvärderare? A4 Boftfallsbias, bortfall jämfört med populationsstorlek, utfallsstorlek? A5 Rapporteringsbias, användes ett i förväg publicerat studieprotokoll? Rapportering av biverkningar? A6 Intressekonfliktbias, information om jäv och/eller finansiering B Bristande övesensstämmelse mellan studierna: Hanteras endast på syntesnivå C Granskning av studiens överförbarhet, studiepopulation tillräckligt lik målgrupp? D Granskning av precision, antal inkluderade individer och antal utfall E Granskning av publikationsbias: Hanteras endast på syntesnivå F Granskning av effektstorlek G Granskning av dos-responssamband 10
11 Artiklarnas resultat presenterades i matris efter: 1 Titel, Författare, Land, År 2 Studieupplägg med intervention och kontroll 3 Studiegrupper 4 Resultat med effektmått, studielängd 5 SBUs granskningsmall + GRADE Se bilaga 2 Etiska överväganden Selektionsbias söktes minimeras via tydliga inklusions- och eksklutionskriterier, där alla studier som motsvarar dessa inkluderas oavsett resultat. Studierna granskades för risk för jäv och tydlig redogörelse för eventuell sponsring av studier. 11
12 Resultat 26 artiklar funna 2 höftartros 1 övrig knäledssjukdom 1 korhortstudie 2 ingen kortisonarm 6 operation 12 ingen kontrollgrupp 2 artiklar inkluderade Flödesschema över antalet funna artiklar (26), exkluderade artiklar (24) inklusive orsak till exklusionen och inkluderade artiklar (2). 12
13 Litteratursökningen gav 26 artiklar. 24 artiklar exkluderades pga: artros i höft (2), övrig knäledssjukdom (1), kohortstudie (1), ingen kortisonarm (2), operation (6), ingen kontrollgrupp (12). Två artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. En studie var Chao et al, USA, 2009, Inflammatory charateristics on ultrasound predict poorer longterm respons to intraarticular corticosteroid injections in knee osteoarthritis (studie 1) [22]. Den andra var Yavuz et al, Turkiet, 2011, Efficacy comparisons of the intraarticular steroid agents in the patients with knee osteoarthritis (studie 2) [23]. I allt 199 deltagare, 130 i interventions- och 69 i kontrollgrupper. När det gäller studiepopulationen i studie 1 rekryterades personerna från ett veteransjukhus. Det är oöverensstämmelse mellan flödesschema och tabell, ingen förklaring i texten. Enligt flödesschemat var 80 personer screenade, 79 personer randomiserade varav 40 personer i interventions- och 39 i kontrollgrupp. Enligt tabell var det i interventionsgruppen 34 personer (34 män och ingen kvinna) och 33 personer i kontrollgruppen (33 män och 2 kvinnor). Baslinjevariabeln ålder var enligt tabellen balanserad. Inklusionskriterierna var ACR kriterier, Exlusionskriterier var perorala kortikosteroider, primär inflammatorisk bindvävssjukdom, intraartikulär kortisoninsprutning 3 månader innan studiestart. Interventionen var intraartikulär injektion med triamcinolone acetonide 40 mg, kontrollgrupp med natriumklorid. Randomisering har angetts men ingen beskrivning hur den gått till. Uppföljningen var efter fyra och tolv veckor. Blindningen skedde av patient och utvärderare men inte den som utförde injektionen. Inga biverkningar redovisades. Bortfallet var 9 av 40 (22.5%) i interventionsgruppen och 9 av 39 (23%) i kontrollgruppgen enligt flödesschemat. Minskningen i smärta var större i interventionsgruppen. Sammanvägd bedömning enligt GRADE: Låg Studie 2 hade en studiepopulation på 120 fördelat på 4 grupper: metyhlprednisolone acetate 40 mg, betametazone disodiumphosphate 3 mg, triamsinolone acetonate 40 mg och jämförelseinterventionen natriumklorid. Baslinjevariablerna var balanserade när det gäller ålder och kön. Inklusionskriterierna var ACR-kriterier, VAS >5 eller = 5, Kellgrens Lawrence grad 2. Exklusionskriterier var intraartikulär injektion av kortikosteroider 3 månader innan studiestart, komorbiditet i form av okontrollerad diabetes mellitus, hypertension, kronisk njursvikt, sekundär artrit, planerad knäoperation samt 13
14 kontraindikationer för intraartikulära injektioner med steroider: infektion, antikoagulantiabehandling, lidokainöverkänslinghet, behandling med perorala steroider och genomgången osteomyelit. Uppföljningen var efter en, tre, sex och tolv veckor. Effektmåttet var VAS. De tre preparaten var mer effektiva analgetika jämfört med kontrollgrupp/placebo hela uppföljningsperioden. Effekten avtog dock med tiden. methylprednisonoe acetate 40 mg var mer effektiv än betametazone disodiumphospate 3 mg och triamsinolne acetonate 40 mg se i övrigt reslutattabell, bilaga 1. Randomisering har angetts men ingen beskrivning hur den gått till. Blindning nämns inte i artikeln. Det nämndes inget om eventuella biverkningar. Oklart om det fanns något bortfall. Sammanvägd bedömning enligt GRADE: Låg Diskussion Artros är en kronisk sjukdom med fluktuerande förlopp med spontan förbättring. VAS är ett subjektivt mått på smärta som varierar mellan olika personer. Bägge gör utvärderingen osäker, även om skalan som sådan är validerad och utan risk för bedömningsbias varför det är viktigt med blindade randomiserade kontrollerade studier. Enligt studie 1 var triamsinolone en effektiv kortvarig behandling för symptomatisk knä artros jämfört med placebo. Enligt studie 2 var de tre interventionerna metylprednisolon, triamsinolone och betametazone mer effektiva jämfört med placebo, och methylprednisolon var mer effektivt än det övriga kortisonpreparaten. I studie 1 varade den smärtstillande effekten av methylprednisolon, triamsinolone och betametazone i tolv veckor och natriumklorid tre veckor. I studie 2 varade effekten av triamsinolone i fyra veckor. Det var ingen effekt av natriumklorid. Metaanalysen eftersökte längre studietid än två till tre veckor och det gjordes av de två studierna. Dock borde randomiserade kontrollerade studier vara av högt bevisvärde men utvärderingen av studiernas bias visar att de ingående artiklarna hade stora brister. Risk för selektionsbias förelåg då det inte fanns någon beskrivning av hur randomiseringen gått till i någon av artiklarna. Då ingen av studierna redogjorde för om deltagarna i övrigt behandlats/exponerats på samma sätt bortsett från interventionen fanns risk för 14
15 behandlingsbias. Det är oklart om det förelåg risk för bedömningsbias i studie 2, då det inte redogjordes för blindning av utvärderaren. Risk för bortfallsbias fanns i studie 1 då den har ett stort inte redovisat bortfall i förhållande till populationens storlek och storleken på utfallet och studie 2 inte redogjorde för eventuellt bortfall. Då ingen av studierna hade ett i förväg publicerat studieprotokoll fanns risk för rapporteringsbias. Risk för intressekonfliktbias var oklart då information om jäv och/eller finansiering inte redovisats i någon av artiklarna. Sammanfattande bedömning av risk för bias bedöms som hög för bägge artiklar. Styrkor och svagheter Styrka: det har sökts RCT som anses ha högt bevisvärde, sökningar gjorda både med och utan MeSH-termer i PubMed och Clinical trials.gov minimerar publikationsbias. Svaghet: Med annan tidsram än VESTA skulle det kunna ha sökts artiklar även i andra sökmotorer. 15
16 Slutsats På basis av de 2 artiklar jag analyserat i denna litteraturstudie, finns stöd för att intraartikulär injektion av korison i knä vid artros har effekt på smärta mätt i VAS. Det fanns inga rapporterade biverkningar. Men då studierna var av så ringa kvalitet så bedömdes resultaten inte tillförlitliga. 16
17 Referenslista 1. Läkemedelsverket.(2004). Artros. Uppdaterad Hirsch et al. Intra-articular corticosteroid injection in osteoarthritis of the knee and hip: Factors predicting pain relief A systematic review. Semin Arthritis Rheum Apr;42(5): White et al. Clinicallay importand improvement in function is common in people with or at high risk of OA: the MOST study. J Rheumatol. Juni (6): Bellamy et al. Intraarticular Corticosteroid for Treatment of Osteoarthritis of the Knee. Cochrane Database Syst Rev.2005 Apr 18;(2) 7. Läkemedelsindustriföreningens Service AB. FASS. Prednisolon. Uppdaterad
18 Habib et al. The effect of Intra-Articular Triamcinolone Preparations on Blood Glucose Levels in Diabetic Patients. J Clin Rheumatol Sep;17(6): Habib et al. Increased blood glucose levels following intra-articular injection of methylprednisolone acetate in patients with controlled diabetes and symptomatic osteoarthritis of the knee. Ann Rheum Dis: 2008 Dec;67 (12): Skwara et al.gait patterns after intraarticular treatment of patients with osteoarthritis of the knee hyaluronan versus triamcinolone: a prospective, randomized, doubleblind, monocentric study. Eur J Med Res Apr 16;14(4): Skwara et al. Changes of gait patterns and muscle activity after intraarticular treatment of patients with osteoarthritis of the knee: a prospective, randomised, doubleblind study Knee Dec;16(6): Shimizu et al. Clinical and biochemical characteristics after intra-articular injection for the treatment of osteoarthritis of the knee: prospectiv randomized studi of sodium haluronate and corticosteroid. J Orthop Sci Jan;15(1): De Campos et al. Adding triamcinolone improves viscosupplementation: a randomized clinical trial. Clin Orthop Relat Res Feb;471(2): Ozturk et al. The safety an efficacy of intraarticular hyaluronan with/without corticosteroid in knne osteroarthritis: 1 year, single-blind, randomized study Rheumatol Int Feb; 26(4):
19 15. Arden et al.a randomised controlled trial of tidal irrigation vs corticosteroid injection in knee osteoarthritis: the KIVIS Study Osteoarthritis Cartilage 2008 June; 16 (6): Parmigiani et al.joint lavage assosiated with triamcinolone hexacetonide injection in knee osteoarthritis: a randomized double-blind controlled study. Clin Rheumatol Nov;29(11): Di Sante et al.ultrasound-guided aspiration and corticosteroid injection compared to horizontal therapy for treatment of knee osteoarthritis complicated with Baker s cyst: a randomized, controlled trial. Eur J Phys Rehabil Med Dec; 48(4): Sibbit et al.does ultrasound guidance improve the outcomes of arthrocentesis and corticosteroid injeciton in the knee? Scand J Rheumatol Feb; 41(1): Sibbit et al. A randomized controlled trial evaluating the cost-effectiveness of sonographic guidance for intra-articular injection of the osteorarthritic knee J Clin rheumatol Dec;17(8): Pendleton et al. Can sonography be used to predict the respons to intra-articular corticosteroid injection in primary osteoarthritis of the knee? Scand J Rheumatol 2008 Sept-Oct; 37(5): Acebes et al. Ultrasonographic Assessment of Baker s Cysts after Intra-articular Corticosteroid Injection in Knee Osteoarthritis.J Clin Ultrasound.2006 Mrs-Apr;34(3):
20 22. Chao et al Inflammatory charateristics on ultrasound predict poorer longterm respons to intraarticular corticosteroid injecitons in knee J Rheumatol.2010 Mar;37(3): Yavuz et al, Efficacy comparisons of the intraarticular steroid agents in the patients with knee osteoarthritis. Rheumatol Int Nov;32(11):
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBilaga till rapport 1 (11)
Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merMejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merNär ledvärken begränsar vardagen
När ledvärken begränsar vardagen ett bakgrundsmaterial om artros Ett material för media framtaget av Recip AB. Faktagranskat av Anne Bergman, Medical Director, Recip Uppdaterad 2004-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs mer2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar
2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING AV BARNREUMA
PEKKA LAHDENNE Barnreumatolog, docent i pediatrik Barnkliniken, Helsingfors universitet och Helsingfors universitets centralsjukhus Traditionella och biologiska reumamediciner MOT EN INDIVIDUALISERAD LÄKEMEDELSBEHANDLING
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merKlinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS
Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:
Läs merArtros Ickekirurgisk behandling
Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs merAdhesiv kapsulit. FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng
Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet x Adhesiv kapsulit Studieuppgift 3 FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III, 33 högskolepoäng Delkurs 3:1; FYS 015 Rörelsesystemet 2 Fysioterapi/sjukgymnastik
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merValdoxan - Bakgrundsinformation
Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan
Läs merXL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning
PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs mer2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merBilaga IV. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning
Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning 27 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av akutpreventivmedel
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merBESLUT. Datum 2010-02-15. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-02-15 Vår beteckning FÖRETAG Algol Pharma AB Kista Science Tower Färögatan 33, 164 51, Kista SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merStudiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper
Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merNär är det dags att ta behandlingen till nästa nivå?
B Porto betalt När är det dags att ta behandlingen till nästa nivå? Enbrel (etanercept),, F, ATC-kod: LO04AB01 injektionsvätska i förfylld spruta, pulver och vätska till injektion i styrkorna: 10 mg, 25
Läs merExpertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nociceptiv smärta COX-hämmare COX-HÄMMARE (NSAID) I första hand naproxen Naproxen..., Alpoxen,
Läs merHälta/or osteokondros
Hälta/or osteokondros Hälta orsakad av ledsjukdom på häst är den absolut vanligaste anledningen till nedsatt prestation och förlorad användbarhet hos våra sporthästar. Ledsjukdom kallas på veterinärspråk
Läs merVetenskapligt Förhållningssätt
Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem
Läs merRuxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsats
SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer
Läs merUtvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA
Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA (HTA = Health Technology Assessment) Lennart Jivegård HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utmaning medicinska
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merAbout The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.
TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEvidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta
Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1
2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merEvidensbaserad medicin
Evidensbaserad medicin Svenska Läkaresällskapet oktober 2008 TRE SÄTT ATT FÅNGA UPP! NY MEDICINSK INFORMATION! 1 Den intuitiva vägen "det borde fungera" eller "det tycks fungera" 2 Den seduktiva vägen
Läs merLängre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAppendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier
Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs mer2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.
2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merE-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området
1 E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området Anna-Karin Danielsson, PhD Centrum för epidemiologi & samhällsmedicin, CES Stockholms läns landsting anna-karin.danielsson@sll.se 2 E-stöd = Internet &
Läs merVilken evidens finns för stretching som effektiv behandling av plantar fasciit?
Vilken evidens finns för stretching som effektiv behandling av plantar fasciit? -En litteraturstudie Karina Campenfeldt ST-läkare i allmänmedicin Vaxholms vårdcentral Maj 2012 Vetenskaplig handledare Anna
Läs merSymtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion? en klinisk praktisk interventionsstudie Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral Handledare: Med Dr Annika Andén
Läs merBilaga 5 till SBU-rapport
1 (9) Bilaga 5 till SBU-rapport Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär, rapport 253 (2016) 1 (9) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar 2 (9) Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt)
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merArtros, diagnostik och definition
Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Artros T8 Vad är artros Varför får man artros? Epidemiologi Led- och broskbiologi Metod att undersöka ledens
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT
Läs merSvenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEvidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Läs merRECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna
Läs merAllvarliga biverkningar av mirabergon
Allvarliga biverkningar av mirabergon Vid behandling av överaktiv blåsa Fahd Saad Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp Rapporten godkänd: VT 2016-04-15 Handledare: Tomas Kindahl Examinator:
Läs mer