SLUTRAPPORT. Tidiga insatser Projektgruppen för Tidiga insatser

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projektgruppen för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen

2 Sammanfattning Inför år 2010 initierade KF/KS ett projekt med fokus på för barn och ungdomar i Nacka kommun. Projektet skulle framför allt kartlägga problem och föreslå samt initiera lämpliga åtgärder. Syfte var att skapa goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling inom området och det förväntade resultatet skulle vara: ökat psykiskt välbefinnande hos barn och unga att alla elever trivs i skolan att alla elever når målen i undervisningen och blir behöriga till gymnasiet att social- och äldrenämnden (SÄN) och utbildningsnämnden (UBN) har gemensamma mål för barn och unga som följs upp Projektgruppen har under ett och ett halvt år genomfört en rad aktiviteter kopplade till målen för projektet. I arbetet med att finna vad som är centralt för att vi i Nacka ska kunna utveckla arbetet med tidiga insatser funnit tre centrala områden som vi i Nacka behöver arbeta vidare med: gemensamma mål för SÄN och UBN strukturerad samverkan på alla nivåer ökad kunskap hos de professionella om andra aktörers ansvar och uppdrag Genom en workshop med politiker och tjänstemän har fyra prioriterade områden identifierats. Ökad kunskap och information alla (medarbetare och medborgare) ska veta vart man ska vända sig Skolnärvaro hemmasittare, alla barn ska klara målen Samordnat stöd Missbruk/psykisk ohälsa vem uppmärksammar barnen/de unga? Projektets aktiviteter har skapat förutsättningar för möten över verksamhetsgränser där barn och ungas välbefinnande stått i fokus. Aktiviteterna har varit mycket uppskattade och stort intresse finns för ett fortsatt arbete. En viktig del i det fortsatta arbetet är att möjliggöra gemensamma långsiktiga ekonomiska satsningar där sociala investeringsfonder är ett intressant utvecklingsområde och på sikt föreslår vi att en social investeringsfond inrättas för att underlätta och stimulera gränsöverskridande insatser mellan olika verksamheter med syfte att förebygga framtida social och ekonomisk utsatthet. Vår bedömning är att projektet genom sina olika insatser har belyst och satt frågan på dagordningen. Intresset för tidiga insatser och samverkan kring barn och unga upplever vi har ökat hos politiker och tjänstemän i Nacka kommun. Våra slutsatser och förslag syftar samtliga till att utveckla och ytterligare förbättra det goda arbete som redan görs i Nacka kommun, vilket kommer att komma våra barn och ungdomar till del. Syftet med förslagen är att skapa hållbara strukturer för det fortsatta arbetet. Att kommunstyrelsen har avsatt 3 miljoner till tidiga insatser för 2013 ser vi som en möjlighet att pröva nya arbetssätt. Utifrån dessa utgångspunkter föreslår projektgruppen följande insatser för att sätta barnen i fokus: Gemensamma mål för social- och äldrenämnd och utbildningsnämnd. Fortsatt arbete med genom en tvärsektoriell samordningsgrupp 2

3 Multikompetent team Föra barnen på tal - barn som anhöriga Övriga förslag på fortsatt arbete är: Resurser i förskolan Samlad statistik Fortsatt finansiering av projektet E12 Projektgruppens medlemmar hoppas att arbetet med bidrar till att samverkan och synkronisering av insatser blir bestående och självklart. Tack! Jag vill som projektledare tacka de personer som har låtit sig intervjuas och alla dem som har deltagit i våra seminarier och som har gett oss värdefulla synpunkter på vårt arbete. Jag vill också tacka projektmedlemmarna för ett fantastiskt arbete. Medlemmarna i projektgruppen hade aldrig tidigare träffats innan projektarbetet drog igång. Vi har arbetat hårt och idogt i ett och ett halvt år. Alla har bidragit med sina erfarenheter och kunskaper från respektive verksamhet inom skola och socialtjänst, på ett mycket entusiastiskt sätt. Alla har haft sina ordinarie arbetsuppgifter samtidigt som de har arbetat i projektgruppen. För oss har barnens väl stått i fokus och det har varit lätt att samverka kring en fråga som vi alla brinner för. Nacka Ylva Bandmann Holmberg Projektledare Projektmedlemmar i : Karolina Fasth Maria Malmgren Nina Mautner Granath Anna Lena Möllstam Katrin Petersson Eva Westin 3

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar Projektorganisation Projektets mål och utfall Övergripande gemensamt mål Förväntat resultat Måluppfyllelse kopplat till genomförda aktiviteter Erfarenheter och observationer Gemensamma mål och prioriterade områden kring barn och unga Strukturerad samverkan Ökad kunskap Slutsatser och förslag till fortsatt arbete Gemensamma mål Inrättande av en samordningsgrupp Multikompetent team Föra barnen på tal barn som anhöriga Övriga förslag till fortsatt arbete Resurser i förskolorna Projektet E Samlad statistik Andra förslag som kommit till projektets kännedom Befattning inom det förebyggande arbetet Ältapolarna Utvecklingsprojekt som ligger i linje med tidiga insatser SSP(F) ABC Bilagor

5 1 Bakgrund och förutsättningar Inför år 2010 initierade KF/KS ett projekt med fokus på för barn och ungdomar i Nacka. Projektet skulle framför allt kartlägga problem och föreslå samt initiera lämpliga åtgärder. Syftet var att skapa goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling inom området. I Mål & Budget beskrivs projektet och att Kommunstyrelsen avsatt 0,8 miljoner kr årligen under för arbetet med projektet. I dokumentet går att läsa En projektledare tillsätts för att leda projektet. En projektgrupp utses där representanter från såväl skolan och sociala myndigheter finns representerade. Även BVC, förskolan bör finnas med på något sätt. Gemensamma konferenser mellan utbildnings- och sociala sidan ordnas. Projektet har fortsatt och avsatta medel för projektet 2012 har varit kr. Projektgruppsmedlemmarnas deltagande har finansierats av respektive verksamhet. 1.1 Projektorganisation Projektet startade 2011 med följande medlemmar i projektgruppen; projektledare Ylva Bandmann Holmberg, då skolexpert och chef vid kultur och utbildningsenheten, nu chef för barn och elevhälsan, Lottie Corrias Näslund, dåvarande chef för barn och elevhälsan, Katrin Petersson, kvalitetsutvecklare sociala stödresurser, Nina Mautner Granath, då folkhälsoplanerare vid enheten hållbar utveckling, nu planerare/utvecklare sociala kvalitetsenheten samt Marie Ivarsson, då utvecklingsstrateg vid socialtjänstens planerings- och utvecklingsenhet. Under de ett och ett halvt åren som projektet har pågått har medlemmar bytts ut på grund av föräldraledighet samt förändrade anställningsförhållanden. Maria Malmgren, samordnare och skolkurator inom barn- och elevhälsan, började i projektet hösten Under 2012 har följande medlemmar tillkommit; Eva Westin, resurssamordnare kultur- och utbildningsenheten, Anna-Lena Möllstam, gruppchef sociala kvalitetsenheten och Karolina Fasth, samverkanskoordinator IFO. Styrgruppen består av stadsdirektören, kultur- och utbildningsdirektören, socialdirektören, produktionsdirektören och biträdande produktionsdirektören för FFS och produktionsdirektören för VSS. Projektägare är stadsdirektören, Lena Dahlstedt. 2 Projektets mål och utfall 2.1 Övergripande gemensamt mål Barn och ungas rätt att växa upp under trygga och goda förhållanden och rätten till en likvärdig utbildning. Allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar och rätt till tidiga, synkroniserade insatser vid tecken på en ogynnsam utveckling. (Skollagen 2010:80,Socialtjänstlagen 5 kap. 1) Delmål: Tydliggöra barns och ungas rätt i styrdokumenten inom förskola, skola och socialtjänst. Kartlägga och analysera hur arbetet med tidiga insatser inom förskola, skola och socialtjänst i Nacka fungerar idag. Starta en process med syfte att utveckla strukturer för samarbete samt synkronisering av åtgärder och insatser runt barn och unga. Lyfta fram förebyggande och främjande arbetssätt inom skola och socialtjänst. 5

6 Öka kunskapen hos alla direktörer och chefer om tidiga insatser och förståelse för andra aktörers uppdrag och dess möjligheter respektive begränsningar i samarbetet. Projektet skulle utgå från den kunskap som framkommit i utredningen om utsatta barn i skolan (Se, tolka, agera, SOU 2010:95) och i sitt arbete följa den fortsatta utvecklingen utifrån utredningens förslag. Slutbetänkandet av utredningen om utsatta barn i skolan kom under hösten Utredningen har kartlagt och analyserat hur samverkan fungerar mellan förskola, skola och annan pedagogisk verksamhet å ena sidan och med andra samhällsaktörer å andra sidan. Utgångspunkten i utredningen är förebyggande och främjande insatser. Förebyggande insatser kan vara ett tydligt regelverk som leder till adekvata insatser när behov finns. Främjande insatser är att undanröja hinder för en effektiv samverkan och att klargöra ansvarsgränser samt åtgärder som kan höja kompetensen i berörda verksamheter. Projektet skulle också delta aktivt i den regionala och nationella utvecklingen på området. 2.2 Förväntat resultat Att starta en process som gynnar samarbete mellan olika enheter där barn och unga står i fokus och där tidiga insatser mellan enheterna synkroniseras, vilket förväntas leda till: ökat psykiskt välbefinnande hos barn och unga att alla elever trivs i skolan att alla elever når målen i undervisningen och blir behöriga till gymnasiet att socialnämnden och utbildningsnämnden har gemensamma mål, som följs upp, för barn och unga 2.3 Måluppfyllelse kopplat till genomförda aktiviteter Under senare delen av 2011 och under 2012 har projektgruppen genomfört följande aktiviteter kopplade till delmålen: Delmål 1 att tydliggöra barns och ungas rätt i styrdokumenten inom förskola, skola och socialtjänst. En sammanställning som beskriver skollagens och socialtjänstlagens intentioner, barnkonventionen, folkhälsopropositionen samt de olika nämndernas mål och budget är genomförd. Sammanställningen föreslås användas i fortsatt arbete. ( Bilaga 1) Delmål 2 att kartlägga och analysera hur arbetet med tidiga insatser inom förskola, skola och socialtjänst i Nacka fungerar idag Möte med Ing-Marie Wieselgren angående Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) modellområdesprojekt Psynk Psykisk hälsa, barn och unga synkronisering av insatser. Studiebesök i Sollentuna, träff med projektledaren för modellområdesprojektet. För att få en bild av vilka aktörer som verkar i Nacka genomfördes våren 2012 tjugotre intervjuer med personer som arbetar i verksamheter för barn och unga mellan 0-16 år. Utifrån det materialet sammanställdes verksamheterna i en aktörspyramid som har 6

7 publicerats på SKL:s sida för modellområdesprojektet. Utifrån aktörernas beskrivning av uppdraget definierades verksamheterna som tillhörande generell nivå, första linjen eller specialistnivå. I intervjuerna som gjordes under aktörskartläggningen ställdes också frågor kring aktörernas syn på samverkan. På frågan vad intervjupersonerna saknar när det gäller samarbete och samverkan svarar flera: gemensamt övergripande förhållningssätt mer struktur och tydligare uppdrag tydligare/mer samarbete mellan socialtjänsten, skola och BUP Resultatet finns redovisat i bilaga 2a,2b. Delmål 3 att starta en process med syfte att utveckla strukturer för samarbete samt synkronisering av åtgärder och insatser runt barn och unga. I november 2011, december 2011 och april 2012 genomfördes tre seminarier för politiker och tjänstemän med Ing-Marie Wieselgren och Ingvar Nilsson. Tema: sociala investeringar - vikten av att fånga upp barn/elever i ett tidigt skede. Ing-Marie Wieselgren är psykiater och projektledare för Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) projekt Psykisk hälsa, barn och unga synkronisering av insatser, Hon talade om vikten av att synkronisera insatserna mellan olika huvudmäns verksamhetsområden. Ingvar Nilsson, nationalekonom, har på uppdrag av SKL tagit fram en kalkylmodell och en webbaserad applikation för socioekonomiska beräkningar. Han gav oss ökad förståelse för att samhällets insatser för barn och unga bör ses som en investering och inte bara betraktas som en utgiftspost. Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser. Han diskuterade också hur en utvecklad kundvalsmodell kan vara ett aktivt instrument för sociala investeringar. I november 2012 genomfördes tillsammans med Ing-Marie Wieselgren ett seminarium kring mål och prioriteringar, för politiker, direktörer och tjänstemän. Seminariet utmynnade i några konkreta förslag till förbättringar i arbetet för barn och unga i Nacka kommun. Projektgruppen har arbetat fram ett förslag till organisation för BUS-överenskommelse (barn och unga i behov av särskilt stöd). 7

8 Delmål 4 att lyfta fram förebyggande och främjande arbetssätt inom skola och socialtjänst. Två projektmedlemmar har förtydligat uppdraget för samverkan mellan VSS och de särskilda undervisningsgrupperna på Björknässkolan. De har också medverkat till en omorganisation inom familjecentralen i Fisksätra. Projektmedlemmarna har också deltagit i flera nätverk genom sina ordinarie tjänster och sedan informerat de andra i gruppen. Dessa nätverk är bl.a. TRÅ, BRÅ, Folkhälsonätverket, FisksätraAkademin, Nätverket Sickla, Ungdomsfokus i Älta, Samverkansgrupp mot narkotika, SSP(F) och det Professionella nätverket för unga. Delmål 5 att öka kunskapen hos alla direktörer och chefer om tidiga insatser och förståelse för andra aktörers uppdrag och dess möjligheter respektive begränsningar i samarbetet. Maj Ett gemensamt seminarium för socialtjänst, skola och barn- och elevhälsan gällande fastställande av rutiner kring orosanmälningar från skolan/förskolan till socialtjänsten. Ytterligare ett seminarium genomfördes i september. Seminarierna genomfördes i samverkan mellan socialtjänsten och projektet. I oktober 2012 genomfördes ett halvdagsseminarium för att underlätta samverkan mellan socialtjänst, skola och barn- och elevhälsan. Seminariet handlande om sekretess mellan olika myndigheter. Vid årsskiftet genomfördes en forskningsstudie av Karolinska institutet kring föreställningar om varandras yrkesroller när det gäller skola, socialtjänst och BUP. Övriga aktiviteter: I februari 2012 deltog tre av gruppmedlemmarna i två seminariedagar kring barns psykiska hälsa. Seminarierna var för personal inom skola, socialtjänst och landsting. Vi har haft kontakt med projektet PArT (Preventivt Arbete Tillsammans) som är en samverkansform för att utveckla det förebyggande arbetet i Helsingborg och Landskrona. PArT driver flera omfattande utvecklingsarbeten som syftar till att förbättra utbildning och hälsa för barn i riskgrupper. Ett exempel är SkolFam, en arbetsmodell som syftar till att stärka och förbättra familjehemsplacerade barns skolresultat och hälsa. SkolFam genomförs sedan ett år tillbaka i projektform i Nacka kommun. Delar av projektgruppen deltog tillsammans med personal från Kultur- och utbildningsenheten i en föreläsning av Magelungen evidens kring skolfrånvaro. Två av medlemmarna i projektet deltog i SKL:s seminarium Unga + beslutsfattare = sant. Statistikuppgifter har samlats in under hösten 2012 i Nacka kommun, Stockholms läns landsting och andra aktörer.(bilaga 3) En av projektmedlemmarna har medverkat i uppstarten av det Regionala nätverket för barn och ungas rättigheter. 3 Erfarenheter och observationer Vi har genom litteraturstudier och erfarenheter funnit tre centrala områden som vi i Nacka behöver arbeta vidare med: gemensamma mål 8

9 strukturerad samverkan ökad kunskap 3.1 Gemensamma mål och prioriterade områden kring barn och unga En helhetssyn på barn och unga och deras behov är nödvändig, inte bara ur ett individperspektiv utan även för ett mer effektivt resursutnyttjande. Genom att nämnderna kommer överens om gemensamma mål ges förutsättningar för samverkan och man definierar också vart respektive verksamhet skall sträva, utifrån sitt uppdrag. Viktigt är att helhetssynen präglas av ett konsekvent barnperspektiv. Vidare krävs att de samverkande verksamheterna har ett tydligt gemensamt mål, att de har definierat den gemensamma målgruppen och kartlagt de behov som man vill tillgodose med samverkan (Strategi för samverkan - kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen 2007) Genom en workshop med politiker och tjänstemän har fyra prioriterade områden identifierats. Ökad kunskap och information alla (medarbetare och medborgare) ska veta vart man ska vända sig Skolnärvaro hemmasittare, alla barn ska klara målen Samordnat stöd Missbruk/psykisk ohälsa vem uppmärksammar barnen/de unga? 3.2 Strukturerad samverkan god och stabil samverkan förutsätter styrning, struktur och samsyn. Styrningen är kanske det mest centrala att den politiska och administrativa ledningen inom de berörda organisationerna aktivt tar ställning för samverkan. Om inte samverkan stöds på ledningsnivå kommer den bara att fungera kortsiktigt och personbundet. Ledningarna behöver bl.a. gemensamt efterfråga uppföljning och utvärdering av samverkan. Vidare krävs att de samverkande verksamheterna har ett tydligt gemensamt mål, att de har definierat den gemensamma målgruppen och kartlagt de behov som man vill tillgodose med samverkan. Verksamheterna behöver slutligen förbättra sin kommunikation och öka samsynen för att övervinna kulturella hinder i form av skilda ideologier och kunskapsbakgrunder. Kommunerna behöver bygga upp en struktur för samverkan på alla ledningsnivåer för övergripande barn- och ungdomsfrågor, både generella och specifika. Strukturen bör omfatta såväl den politiska nivån som central och lokal verksamhetsnivå. Det är nödvändigt att landstinget och polisen är representerade i denna ledningssamverkan. (Strategi för samverkan - kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen 2007) För att säkerställa ett långsiktigt arbete med tidiga insatser i Nacka ser vi ett behov av att strukturera samverkan på alla ledningsnivåer kring barn och unga, såväl generella som specifika. Projektet har arbetat med fokus på barn och ungdomar upp till 16 år men målgruppen bör framöver utvidgas till att omfatta alla barn i åldern 0-18 år. För att arbetet med tidiga insatser skall drivas vidare och förverkligas krävs samverkan, beslut och mandat. En styrgrupp är nödvändig, även efter projektets avslutande. Vidare krävs en mer operativ grupp i form av en samordningsgrupp. Denna grupp skall ha till uppgift att identifiera 9

10 och uppmärksamma de behov man vill tillgodose genom samverkan (se punkt 4, Slutsatser och förslag till fortsatt arbete). Nacka kommun har undertecknat en BUS-överenskommelse som omfattar barn under 18 år i behov av särskilt stöd från skolan och/eller socialtjänsten samt från hälso- och sjukvården. BUS- överenskommelsen ska huvudsakligen vara stöd till ledningen inom kommunernas och landstingets förvaltningar och verksamheter. Den beskriver gemensamma, övergripande utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. BUS- överenskommelsen ska stödja samordningen av insatser och ligga till grund för de lokala samarbetsrutinerna.(bilaga 3) Genom överenskommelsen är Nacka kommun, genom social- och äldrenämnden och utbildningsnämnden, överens med Stockholms läns landsting om att: skapa förutsättningar för samordnade insatser till barn i behov av särskilt stöd samverka genom en lokal BUS-grupp där landstingets och kommunens verksamheter är representerade låta barnet och vårdnadshavaren vara delaktiga i planeringen och beakta deras synpunkter upprätta en samordnad, individuell plan vid behov och tydliggöra uppföljningsansvaret aktivt bjuda in de fristående skolorna att ingå i de överenskommelser och rutiner om samverkan som finns mellan kommun och landsting Genom denna överenskommelse finns nu goda förutsättningar att bygga upp en bra struktur för samverkan på de olika nivåerna och ett arbete med detta har redan påbörjats. 3.3 Ökad kunskap Skolverket har utifrån erfarenheter från en rad samverkansprojekt kring utsatta barn tagit fram ett antal gemensamma framgångsfaktorer. En av dessa berör kunskap: Det är viktigt att de olika parterna har kunskap om varandras samhällsuppdrag och regelverk (Kraften av samverkan, Skolverket, 2009). Enligt Axelsson & Axelsson (2009) har kunskapen om varandra betydelse för möjligheten att undvika orealistiska förväntningar. I Nacka kan vi konstatera att det finns en bristande kunskap hos professionella om andra aktörers ansvar och uppdrag. I de intervjuer kring samverkan som gjorts i projektets aktörskartläggning framkommer att nära hälften (48 %) av de intervjuade upplever sig sakna tillräcklig kunskap om andra aktörers uppdrag och mål. En aktör uttrycker det så här: Ju mer man vet och kan om varandras verksamhet, desto bättre samverkan. Viktigt att se sitt eget bidrag som komplement, ej konkurrent. Ett annat exempel är BVC, som formulerar det så här: Socialtjänsten behöver förstå vilken resurs barnhälsovården kan vara för de här familjerna. Att använda sig av BVC:s kunskap. BVC behöver också få info om hur/ifall socialtjänsten arbetar med familjer. Behöver också vägledning av socialtjänsten i enskilda fall. Inom ramen för projekt har Karolinska institutet genomfört en studie av de professionellas föreställningar om varandra och hur det påverkar samverkan. Karolinska institutet har hållit fokusgrupper med rektorer, skolpersonal, chefer inom socialtjänstens myndighet och produktion, medarbetare inom socialtjänstens myndighet och produktion, chefer inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och medarbetare inom BUP. 10

11 Syftet med studien är: - att undersöka vilka föreställningar professionella från olika organisationer har om varandras verksamheter avseende dels synen på barns behov och dels de andras syn på den egna verksamheten i det avseendet - att undersöka vilka föreställningar professionella från olika organisationer har om vilka insatser samverksansparterna kan bistå med för barn och ungdom med särskilda behov Resultatet av studien, som presenteras i mars, förväntas visa på förbättringsområden och kommer förhoppningsvis utmynna i konkreta förslag på hur man kan jobba vidare med frågan. Ett axplock ur intervjuerna, som projektgruppen fått ta del av redan nu, visar att frustration är ett övergripande intryck som är genomgående i samtliga sex grupper. I samtalen finns goda exempel på samverkan, men intrycket kvarstår. När frågan om råd till ledningen ställdes (oavsett vilken grupp) så nämndes behovet av samordning (mellan organisationerna) som en viktig fråga för att komma vidare. Man betonade vikten av att gemensamt kunna ha barnets perspektiv och inte verksamheternas. Det är viktigt att huvudmännen/arbetsgivarna skapar förutsättningar för samverkan. I workshopen med politiker och tjänstemän framkom ett behov av, och en önskan om, ytterligare kunskap om varandras uppdrag och verksamhet. Under 2012 har det också genomförts en rad aktiviteter i syfte att öka kunskapen, framför allt mellan skola och socialtjänst (myndigheten). Vi ser att denna typ av insatser behöver ske kontinuerligt och utvidgas till att omfatta alla berörda aktörer. Vi anser att resurser ska avsättas för lärande och kommunikationsinsatser, t.ex. presentation på webben, informationsbroschyrer och mobilappar. En gemensam webbsida av tvärsektoriell karaktär kan byggas upp. Vi har sett flera goda exempel från andra kommuner. Arbetet kan genomföras av samordningsgruppen. 4 Slutsatser och förslag till fortsatt arbete Våra slutsatser är grundande på intervjuer av nyckelpersoner, SWOT-analys i projektgruppen, workshop med politiker och tjänstemän, samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) i modellområdesprojektet och en genomgång av litteraturen inom området. Vår bedömning är att projektet genom sina olika insatser har belyst och satt frågan på dagordningen. Intresset för tidiga insatser och samverkan kring barn och unga upplever vi har ökat hos politiker och tjänstemän i Nacka kommun. Vår uppfattning är också att det ökade intresset har gett ringar på vattnet. Genom projektets aktiviteter har det skapats förutsättningar för möten över verksamhetsgränser där barn och ungas välbefinnande stått i fokus. Aktiviteterna har varit mycket uppskattade och stort intresse finns för ett fortsatt arbete. En viktig del i det fortsatta arbetet är att möjliggöra gemensamma långsiktiga ekonomiska satsningar där sociala investeringsfonder är ett intressant utvecklingsområde. SKL har tagit fram en metodguide som vi föreslår används i det fortsatta arbetet: "Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga" Våra slutsatser och förslag syftar samtliga till att utveckla och ytterligare förbättra det goda arbete som redan görs i Nacka kommun, vilket kommer att komma våra barn och ungdomar till del. 11

12 Redan genom projektets existens, och att samverkan och betydelsen av kommer på tal, har vi sett vissa effekter. Utifrån projektets slutsatser föreslås följande förslag på strukturella och konkreta insatser. Syftet med förslagen är att skapa hållbara strukturer för det fortsatta arbetet. Att kommunstyrelsen har avsatt 3 miljoner till tidiga insatser för 2013 ser vi som en möjlighet att pröva nya arbetssätt. På sikt föreslår vi att en social investeringsfond inrättas för att underlätta och stimulera gränsöverskridande insatser mellan olika verksamheter med syfte att förebygga framtida social och ekonomisk utsatthet. 4.1 Gemensamma mål Utifrån de studier och utredningar kring samverkan som projektet tagit del av föreslås att socialoch äldrenämnden och utbildningsnämnden enas om ett antal gemensamma mål. Dessa skall sedan brytas ner för respektive verksamhet och följas upp årligen. Förslag på målformuleringar: Ett konsekvent barnperspektiv med barnet i fokus ska genomsyra all verksamhet. Det förebyggande arbetet riktar sig till alla barn och unga. Barn och ungdomar som riskerar att fara illa eller far illa får hjälp i ett tidigt skede utifrån en helhetssyn. Alla barn ska gå ut årskurs nio med behörighet till gymnasiet. 4.2 Inrättande av en samordningsgrupp för Samordningsgrupp föreslås bestå av representanter för socialtjänsten, sociala stödresurser, skolan, kultur- och utbildningsenheten, barn- och elevhälsan samt fritiden. Gruppens funktion är att samordna hälsofrämjande och förebyggande arbete av tvärsektoriell karaktär, exempelvis elevhälsofrågor, barnrättsfrågor, föräldrastöd och drogförebyggande arbete. Gruppen skall ha god kunskap och en kontinuerlig kontakt med professionella i de verksamheter som arbetar närmast barnen, i syfte att kunna fånga upp behov, problem och förbättringsområden. Vidare skall samordningsgruppen vara väl känd som en instans dit professionella och andra kan vända sig vid frågor som kräver samordning av flera verksamheter. Gruppens funktion är även att fånga upp initiativ från aktörer utifrån i frågor som är av tvärsektoriell karaktär. Metoderna och evidensen för samverkan och förebyggande arbete finns men nya arbetssätt behöver implementeras. Gruppens funktion är bland annat att skapa forum för utbyte av kunskap och erfarenheter som bidrar till en helhetssyn på alla nivåer. Vi anser att det är viktigt att Nacka fortsätter att aktivt delta i det nationella utvecklingsarbetet inom SKL och projektet Psynk (psykisk hälsa, barn och unga). 12

13 Gruppens deltagare förväntas delta inom ramen för sina respektive uppdrag. Däremot krävs särskilt avsatta resurser för samordningsuppdraget, då detta förutsätter en mycket tydlig struktur och tid för att syftet med gruppens arbete skall uppnås. Projektet bedömer att samordningsuppdraget tar en halvtidstjänst i anspråk och därmed bör kosta runt 350 tkr per år. Projektet föreslår att uppdraget under det första året (2013) finansieras genom de särskilda medel för tidiga insatser som kommunstyrelsen avsatt. Fortsatt finansiering bör därefter delas mellan berörda nämnder (SÄN, UBN och Fritidsnämnd). Projektet föreslår att de chefer från kommunen som ingår i den lokala chefsgruppen för BUS utgör styrgrupp för samordningsgrupp. Utifrån ärendets art kan även chefer från andra verksamheter delta, exempelvis från sociala stödresurser (VSS) och förskola, fritid, skola (FFS). 4.3 Multikompetent team Konkret samverkan mellan socialtjänst, sociala stödresurser och skola och i förlängningen även samverkan med landstinget. Målgruppen är barn, för vilka det finns oro kring psykiskt, fysiskt eller socialt välbefinnande och där skolgången påverkas negativt. I målgruppen är barn med hög olovlig skolfrånvaro prioriterade. Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa visar att bland annat multikompetenta team är en framgångsrik komponent. Det framkommer av de pilotprojekt som genomförts i 100 av Sveriges kommuner 2007 och 2008.(Erfarenheter av samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa; Skolverket 2010) Ett verksamhetsöverskridande team kan erbjuda insatser som genast kommer barnet och familjen tillgodo. Samarbetet förväntas leda till en direkt minskning av antalet barn som av olika skäl inte går i skolan, eller som har stora svårigheter i skolan. Stödet kan härigenom erbjudas i ett betydligt tidigare skede och innebär en bredd av insatser som omfattar såväl skola som hemmiljö. Teamet skall vara en central resurs som kan användas av Nackas samtliga skolor, årskurs F-9, och kontaktas när skolan uttömt sina egna resurser och det finns behov av samordning av resurser från flera håll. Kontakten med teamet skall alltid föregås av en genomgång av en checklista i vilken det finns angivet vilka åtgärder skolan skall ha vidtagit. Gruppen kan bestå av tre till fyra personer, varav en har en samordnande roll, och vara sammansatt av olika professioner, förslagsvis skolkurator/psykolog, ungdoms-/familjebehandlare samt pedagog. Goda erfarenheter från andra kommuner visar att den sammansättningen fungerar väl. Teamets uppgift kan vara att: erbjuda ett sammansatt, strukturerat stöd för hemmasittande och skolfrånvarande elever i skolan och på hemmaplan. Arbetet bör ske i nära samarbete med skola och BUP. erbjuda enskild undervisning eller i en mindre grupp i vissa situationer arbeta med fördjupat stöd direkt till enskilda elever och deras familjer erbjuda föräldrastöd 13

14 bidra till att pedagoger i förskolan och skolan, föräldrar och andra viktiga vuxna i barnets liv träffas och finner gemensamma lösningar i ett tidigt skede erbjuda enskilda pedagoger eller arbetslag konsultationer kring frågor som rör barn och föräldrar utse en lots/mentor/advokat för barnet. En person som företräder, stödjer och hjälper till att lotsa den unge i alla vårdkontakter, i samråd med föräldrarna. Kan vara en lärare, behandlare, fritidsledare eller annan. erbjuda nätverksmöten Projektgruppen föreslår att pengar tas från kommunstyrelsens avsatta medel för för att bygga teamet. Kostnaden beräknas bli ca 1,5 mnkr, motsvarande två heltidstjänster, under uppstartsskedet Det konkreta, praktiska arbetet utförs av personal inom den kommunala produktionen (VSS och FFS) men bör efter 2013 finansieras gemensamt av respektive nämnder; SÄN och UBN. Ett nära samarbete med BUP och socialtjänsten skall eftersträvas och arbetet skall vara väl förankrat hos alla berörda verksamheter. 4.4 Föra barnen på tal barn som anhöriga Hur för man barnen på tal? Hur pratar man med barn och föräldrar om förälderns missbruk, psykiska ohälsa, relationsproblem, våld med mera? Barn som växer upp i familjer där föräldrar eller andra vuxna i barnets närhet har missbruksproblem, psykisk ohälsa, använder våld m.m, löper högre risk för att senare utveckla ett avvikande beteende. Barn har rätt att få information, råd och stöd i dessa frågor. Behov av policydokument, strukturer, rutiner och samverkan finns, men för att få in ett barnperspektiv i vuxenverksamheter behöver utvecklingsarbetet inriktas på utbildning. Föra barnen på tal används som metod för att uppmärksamma barnen och deras behov av stöd. Familjer behöver hjälp att se barnens perspektiv och att stärka det friska, inte bara se det sjuka eller problemen. Vårt förslag är att utbilda särskilt ansvariga som arbetar med vuxna inom IFO, VSS och Carema i metoden som tar ett helhetsgrepp på frågan om barn som anhöriga. Dessa ansvariga blir ombud och ska finnas i olika verksamheter samt delta i ett gemensamt nätverk. Det ska vara en bred samverkan för barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation samt barn som anhöriga. Ombuden ska arbeta med följande: se till att i samtliga ärenden som kommer till verksamheten uppmärksamma om barn finns och att barnet erbjuds information och stöd ha kunskap om vilka stödverksamheter för barn som finns att tillgå lokalt och nationellt samt på webben bevaka barnperspektivet för verksamhetens räkning ha en representant som deltar i det Regionala nätverket för barn och ungas rättigheter sprida kunskap kring barnperspektivet till övriga medarbetare i verksamheten Utbildningen Föra barnen på tal kostar ca kr. För denna summa får personer utbildas samtidigt under tre utbildningsdagar. Rese- och övernattningskostnader för utbildare som reser från Finland tillkommer, dvs. en tur & returresa för två utbildningsdagar + två övernattningar 14

15 (första och andra utbildningstillfället) samt en tur & returresa + en övernattning (sista utbildningstillfället). Totalkostnad för utbildningen inklusive övriga utgifter blir ca kr. 4.5 Övriga förslag till fortsatt arbete Under ovanstående rubrik har projektgruppen valt att nämna dels pågående projekt som nu saknar en framtida finansiering (E12), dels resurser och aktiviteter som projektgruppen ser som betydelsefulla och värda att framhålla (förskoleresurs och samlad statistik) Resurser i förskolorna Förskolan och förskolepersonalen har en central roll vad gäller upptäckt av barn i behov av särskilt stöd. Som stöd till pedagogerna i förskolan behövs psykologisk och specialpedagogisk kompetens för att säkerställa observationer och bedömningar av barnens situation i barngruppen. I dagsläget finns en förskolepsykolog som är tillgänglig för alla förskolor i Nacka kommun. Förskolorna får betala för handledning och bedömningar vilket gör att små enheter kan ha svårt att klara finansieringen. Kostnad: lön ca 700 tkr för en tjänst Projektet E12 Att tidigt upptäcka barn i riskzonen för övervikt och fetma och erbjuda hjälp i form av ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning ger i de flesta fall resultat i form av rena hälsovinster, ett minskat socialt utanförskap och på sikt även samhällsekonomiska besparingar. I kommunen pågår sedan flera år projektet E12, ett viktminskningsprojekt för barn. E 12 stämmer väl med skollagens intentioner om ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Projektplan och utvärdering finns. Barnen rekryteras från alla skolor i Nacka, både kommunala och friskolor. Verksamheten utvärderas varje år och visar goda resultat. Nästan alla barn har fått en bättre utveckling av BMI (förhållandet mellan vikt och längd) och framför allt ett ökat självförtroende. Projektet E12 har funnits i tolv år. I projektet finns planer på en breddning för att nå fler elever. Projektet friskare skolstart kan kopplas till E12 och på det sättet nå fler och yngre elever. Det är av högsta vikt att finansieringen blir klar för projektet annars måste det läggas ner hösten Kostnad: ca 700 tkr Samlad statistik I förebyggande syfte och för att kunna möta barns och ungas problematik måste vi ha en helhetsbild och samlad statistik över antal barn och deras behov. För att få så kostnadseffektiva insatser som möjligt behövs den samlade statistiken som underlag vid uppföljningen av de insatta resurserna. Vi har i dag en ganska bra bild över hur många barn och unga som är utredda med eventuella diagnoser med olika insatser hos olika aktörer inom landsting och Nacka kommun. Det är viktigt att veta hur många barn vi samverkar om och vilka insatser som det finns behov av.(bilaga 4a, 4b) 15

16 Handläggningen av statistiken kan vara en arbetsuppgift för samordningsgruppen. Kostnad inom befintlig ram. 4.6 Andra förslag som kommit till projektets kännedom Till projektgruppen har andra verksamheter framfört förslag på insatser och projekt som bedöms vara av vikt men som saknar finansiering inom befintlig ram och där man nu ser en möjlighet att eventuellt lösa detta genom kommunstyrelsens särskilda medel för tidiga insatser. Projektgruppen gör ingen prioritering av förslagen framför de ovan nämnda, men vill ändå lyfta fram dem och trycka på vikten av en fortsatt diskussion inom berörda verksamheter kring möjligt genomförande, finansiering och organisering Befattning inom det förebyggande arbetet Enligt Ungdomsenkäten som genomfördes i Nacka kommun 2012 kan man se en ökning av storkonsumtion av alkohol hos unga flickor samt en fortsatt ökning av cannabisanvändandet bland elever i årskurs 9. I takt med att bland annat cannabisanvändandet ökar har Ungdomsverksamheten (framför allt MiniMaria och Polarna Nacka) upplevt att de får fler förfrågningar kring föreläsningar/information om droger (särskilt cannabis) från föräldrar, skolpersonal, personal på fritidsgårdar, kyrkans verksamhet, nattvandrare etc. Förutom att allt fler grupper av professionella möter en ökad användning av bland annat alkohol och cannabis möter de också en alltmer liberal inställning till cannabis bland de unga. Med anledning av ovanstående har tankar väckts om ett behov av att utveckla det förebyggande arbetet med fokus på kompetenshöjning och informationsspridning till professionella som möter ungdomar. Syftet är att utveckla och utöka det förebyggande arbetet genom tillsättandet av en tjänst som ska ha fokus på att tillgodose behovet av ökade kunskaper från professionella som möter ungdomar, om framförallt alkohol och cannabis ur olika perspektiv. Insatsen ska bland annat leda till att fler vuxna i Nacka kommun ska kunna föra en bra dialog med ungdomar om alkohol och cannabis men även andra droger. Målgrupp är professionella från olika yrkesgrupper som i sin vardag möter föräldrar/ungdomar med frågeställningar som rör tobak, alkohol och narkotika. Indirekt är målgruppen de unga i Nacka kommun. En del i arbetet bör initialt vara att gå den cannabisutbildning som Länsstyrelsen i Stockholm erbjuder länets kommuner, polismästardistrikt och beroendevård under hösten En annan del skulle kunna vara att fortsätta utveckla arbetet med föräldrastödsmetoden EFFEKT. Utvärdering efter ett år med målet att bli permanent om projektet ger de effekter som kan förväntas Kostnad: Lön för en heltidstjänst, ca 700 tkr. 16

17 4.6.2 Ältapolarna Projekt Ältapolarna syftar till att utveckla ett lokalt ungdomsprojekt som riktar sig till en bred grupp ungdomar, allt ifrån ungdomar i riskzon till välmående ungdomar som redan är positiva förebilder för ungdomar i Älta. Syftet är att skräddarsy ett utbildningsprogram med lägerverksamhet, utbildningsträffar, praktiskt lokalt arbete och fältning samt föräldrakontakt och samverkan. Målgrupp: Ungdomar i riskzonen för drogmissbruk, kriminalitet och utanförskap, t.ex. i samband med socioekonomisk utsatthet Välmående ungdomar som redan är positiva förebilder Ungdomar i högstadieåldern (13-16 år) Ungdomar som bor i Älta och/eller går på Stavsborgsskolan Mål för projektet: att medverkande ungdomar ska få ökade möjligheter att jobba för sin närmiljö och med sin egen utveckling samt att klara sin skolgång och få arbete i framtiden att medverkande lokala och externa aktörer i större utsträckning når ut till en grupp ungdomar mellan år, erbjuder ungdomarna dess samlade kompetens och verksamheter att bättre kunna synliggöra aktörernas värderingar och förmedla hopp och ge utrymme för växande att på ett mer framgångsrikt sätt kunna arbeta förebyggande mot droger, alkohol och riskbeteenden samt att främja ungdomars trygghet, välmående och känsla av sammanhang. Projektet planeras vara ett samarbete mellan Polarna Nacka, Stavsborgsskolan, Älta fritidsgård och Älta IF. Kostnad: Lön för en heltidstjänst (ungdomssamordnare), ca 700 tkr, samt kringkostnader såsom kläder, lägerverksamhet och övrigt material. Totalt ca 1 miljon kronor. 5 Utvecklingsprojekt som ligger i linje med tidiga insatser 5.1 SSP(F) SSP(F) (Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid) är ett verktyg för långsiktig samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Målet är att förebygga, förhindra, minimera och tidigt upptäcka ungdomars brottslighet, droganvändning och annat riskbeteende genom att stärka skyddsfaktorer och arbeta i miljöer där barn och unga vistas. Projektet pågår redan inom socialtjänsten. 17

18 5.2 ABC Alla Barn i Centrum - ABC - är ett forskningsprojekt där Stockholms stad samarbetar med Nacka och andra kommuner i Stockholms län, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet. Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera stöd till föräldrar. ABC är gruppträffar för alla föräldrar till barn 3-12 år. Programmet syftar till att stärka relationen mellan barn och föräldrar. Innehållet utgår från forskning kring föräldraskap och barns utveckling, samt FN:s barnkonvention. Under åren genomförs en randomiserad kontrollerad studie av ABC. Detta innebär att ABC utvärderas för att ta reda på eventuella effekter av gruppträffarna för föräldrar. Under 2013 genomförs i Nacka en grupp inom studien och fyra grupper utanför studien. Dessa är samfinansierade av SÄN och UBN. Finansieringen på 400 tkr är fastslagen för Om projektet ska fortsätta behövs ny finansiering Bilagor 18