Allt om tekniken, skötseln och det levande i ett kallt saltvattensakvarium

Transkript

1 VÄSTKUSTAKVARIET VÄSTKUSTAKVARIET Allt om tekniken, skötseln och det levande i ett kallt saltvattensakvarium Jonas Melander 1

2 VÄSTKUSTAKVARIET Allt om tekniken, skötseln och det levande i ett kallt saltvattensakvarium Jonas Melander

3 VÄSTKUSTAKVARIET Innehållet i denna skrift får fritt spridas och kopieras om källan anges. Däremot får den ej säljas vidare på något sätt. Rättigheterna till bilderna tillhör respektive fotograf enligt de förutsättningar som anges på, vid bilden, angiven hemsida. Omslagsfoto: Ung Skärsnultra i författarens akvarium. Foto: Jonas Melander Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Att starta och sköta ett kallt västkustakvarium... 7 Inledning... 7 Olika biotoper att efterlikna i akvariet... 8 Hällkar... 9 Sandstrand Ålgräsbädd Tångbältet och Klippsidan Den djupa klippsidan Artbeskrivningar Äta eller ätas Fiskar Blågylta Labrus mixtus Berggylta Labrus bergylt Grässnultra - Centrolabrus exoletus Skärsnultra - Symphodus melops Stensnultra Ctenolabrus rupestris Sjökock - Callionymus lyra Skrubbskädda - Platichthys flesus Rödspotta - Pleuronectes platessa Storspigg - Gasterosteus aculeatus Tångspigg - Spinachia spinachia Tångsnälla - Syngnathus typhle Lerstubb - Pomatoschistus microps Sandstubb - Pomatoschistus minutus Sjustrålig smörbult - Gobiusculus flavescens Svart Smörbult Gobius niger Fjärsing - Trachinus draco Sjurygg - Cyclopterus lumpus Torsk - Gadus morhua Tånglake - Zoarces viviparus Ål - Anguilla anguilla Ryggradslösa djur Hummer - Homarus gammarus

4 VÄSTKUSTAKVARIET Krabbtaska Cancer pagurus Maskeringskrabba - Hyas araneus Maskeringskrabba - Hyas araneus Märlor Pungräka - Mysis Sandräka - Crangon crangon Simkrabba - Liocarcinus depurator Strandkrabba - Carcinus maenas Trollhummer Galathea Strigosa Tångräka - Palaemon adspersus Vanlig Eremitkräfta - Pagurus bernhardus Blåmussla - Mytilus edulis Hjärtmussla - Cerastoderma edule Nätsnäcka - Hinia nitida Ostron - Ostrea edulis Sjöhare - Aplysia punctata Stor skålsnäcka - Patella vulgata Vanlig strandsnäcka - Littorina littorea Död mans hand - Alcyonium digitatum Havsnejlika - Metridium senile Havsros - Urticina felina Ålgräsros - Sagartiogeton viduatus Röd Sjösol - Crossaster papposus Vanlig sjöstjärna - Asterias rubens Tångborre - Psammechinus miliaris Brödsvamp - Halichondria panicea Havstulpan - Semibalanus balanoides Junfrusjöpung - Corella parallelogramma Klubbsjöpung - Clavelina lepadiformis Krusbärssjöpung - Dendrodoa grossularia Tarmsjöpung - Ciona intestinalis Påfågelrörmask - Sabella pavonina Tånggråsugga - Idotea baltica Tång Bandtång, Ålgräs Zostera marina Blåstång - Fucus vesiculosus Ektång - Halidrys siliquosa Finger-tare - Laminaria digitata Havssallat - Ulva lactuca Karragenalg - Chondrus crispus Knöltång - Ascophyllum nodosum Rödslick - Polysiphonia sp Sargassosnärja - Sargassum muticum

5 VÄSTKUSTAKVARIET Skräppe-tare - Laminaria saccharina Sågtång - Fucus serratus Tarmtång, Enkel rörhinna - Enteromorpha intestinalis Teknisk utrustning Akvariet Kylning Isolering Sump Skummare Mekaniskt filter Biologiskt filter Algfilter Nitratfilter och fosfat-remover Cirkulation Osmos Våggenerering Belysning för tångakvarier Ozon Inredning Levande Stenar Sand Uppstart av ett kallt saltvattensakvarium Fångst av djur Metoder och fångstredskap Nät Håv Kräftbur PET-flaska Ålryssja Hummertina Dykning Nattfiske Transport Inkoppning acklimatisering Tidvattenzoner i Norge Akvarieskötsel Vattenvärden Idealvärden Problem med lågt ph-värde Utmaning för alla akvarium Alger växer i ljus Underhåll Vattenbyte Naturligt havsvatten Konstgjort saltvatten

6 VÄSTKUSTAKVARIET Levande foder Fryst foder Torrfoder Hemmagjort foder Foderautomat Övrigt foder Sjukdomar Slutord Länkar Källhänvisning

7 VÄSTKUSTAKVARIET Att starta och sköta ett kallt västkustakvarium Inledning Solen glittrar i havets krusningar, tärnan tjattrar och dyker akrobatiskt för att fånga småfisk. Ofta missar hon, men ibland glimmar en liten sill i hennes vassa näbb. Hon sväljer fisken i flykten och flyger ryckigt vidare. Din blick söker sig till strandkanten och de stora stenarna som utgör gränsen till det djupare vattnet utanför. Ett litet stim med småfisk står över tångruskorna, som visar färgprover från Utsikt från Stora Skeppsholmen i Lysekils skärgård. Foto: Ann-Marie Melander krispigt grönt, brunt i olika nyanser till djupt röda tofsalger som vajar i vågornas långsamma rörelser. Ibland vågar sig en större fisk in på det grundare vattnet och när du krossar en mussla och kastar i den kan du se hur hans artfränder gärna bråkar om det goda köttet. Även tångräkorna får vittring på maten tillsammans med de snabbare och hungrigare strandkrabborna. Lyfter du på en tångruska lyser det av röda kalkalger, blåskimrande karragenalg och små rosa havsnejlikor. Kanske hittar du en grön tångborre som äter på tångens rötter. När du kastar dig i vattnet med snorkel och cyklop för att svalka av dig och simmar ut vid klipporna som sluttar lodrätt ner i djupet får du sällskap av de nyfikna stensnultrorna. På lite avstånd står kusinerna, de spräckliga skärsnultror och blåskimrande grässnultror. Längre ner lurar det en majestätisk berggylta och följer dina rörelser med ögonen. Under ett klippsprång hittar du mängder med genomskinliga sjöpungar, sjönejlikor i olika rosa varianter, en och annan dödmanshand skymtar i mörkret. Allt detta och mer därtill är möjligt att hålla i ett akvarium med de rätta tekniska hjälpmedlen och efter en tur till havet med spann och håv kan du studera dessa intressanta växter och djur i ditt eget hem! Denna artikel bygger på andras och egen erfarenhet av kalla saltvattensakvarium. Den utger sig inte för att vara en komplett artikel, men min intention är att försöka ge dig kunskap för att inte göra samma misstag som jag gjort. 7

8 VÄSTKUSTAKVARIET Det är svårt att hitta komplett information på Internet eller biblioteket om hur man sköter ett kallt saltvattensakvarium. Därför har jag försökt i denna artikel samla det jag hittat under flera års informationssökande. Om du hittar felaktigheter eller om du tycker att något saknas är du mer än välkommen att kontakta mig. Kontaktuppgifter finns i slutordet på sista sidan. Jag hoppas att du ska få inspiration och kunskap nog för att starta din egen västkustbiotop! Jonas Melander Olika biotoper att efterlikna i akvariet Det första man bör göra innan man rusar iväg och köper alla tekniska prylarna och river ner väggen i vardagsrummet för att få det där fina In-Wall - akvariet är att bestämma vad man vill ha i akvariet. Det finns många biotoper man kan försöka efterlikna i sitt akvarium och alla har sin charm och sina utmaningar. De djur och växter som nämns i de olika biotoptyperna beskrivs närmare i avsnittet med artbeskrivningar längre fram. Den tekniska utrustningen som krävs behandlas också i ett eget avsnitt. 8

9 BIOTOPER - HÄLLKAR Hällkar Ett hällkar är en stor eller liten damm som ligger så nära havet att nytt havsvatten kan skvätta in i dammen när det stormar. Vissa somrar blåser det väldigt lite och solen värmer upp vattnet till ohälsosamma temperaturer. Därför hittar man bara sådana djur och växter som tål stora variationer i salthalt och temperatur. Ett hällkarsakvarium kan vara utan kylning. Dock bör temperaturen inte överstiga 22 grader. Varma sommardagar är värmen det största problemet för ett okylt kar. Det bör stå i ett svalt rum och man kan kyla av det genom att rikta en bordsfläkt mot vattenytan. Temperaturen kan sjunka 2-3 grader på detta sätt. Det är lätt att få tag i djur och allt man hittar i ett hällkar brukar gå bra att hålla i akvariet. Tänk på att det många gånger är så att små exemplar klarar hög temperatur bättre än lite större av samma art. Foto: Ann-Marie Melander Växter Tarmtång Karragenalg Inredning Skalsand Stora stenar Fiskar Storspigg Ryggradslösa djur Märlor Tångräka Strandkrabba Blåmussla Vanlig strandsnäcka Teknik Om du vill få tarmtången att växa krävs mycket ljus, 1W/liter är att rekommendera. Biologisk filtrering. Vattencirkulationen bör omsätta 30 gånger av vattenvolymen i akvariet. Skummare 9

10 BIOTOPER- SANDSTRAND & ÅLGRÄSBÄDD Sandstrand Ålgräsbädd En sandstrand är mest att likna vid havets öken. Här finns de små sanddynerna som bildas av vågornas rörelser och man får leta lite för att hitta liv. Men det finns där. En plattfisk som lurar i sanden tillsammans med en fjärsing. En och annan strandkrabba springer sidledes över botten. De få stenarna som finns på lite djupare vatten är överväxta med knöltång. Det ger skydd åt småfisk. Längst in i en skyddad vik finns en ålgräsbädd som är havets Foto: barnkammare. Ålgräset skickar ut sina rötter i leran som sedimenterat i det lugna vattnet. På nätterna kommer det in stora torskar för att jaga de stackars fiskynglen som gömmer sig bland de långsmala bladen. Växter Ålgräs Knöltång Fiskar Tångsnälla Storspigg Sandstubb Lerstubb Rödspotta Skrubbskädda Fjärsing Ryggradslösa djur Nätsnäcka Ostron Hjärtmussla Pungräka Tångräka Sandräka Eremitkräfta Strandkrabba Ålgräsros Teknik Om du ska ha en ålgräsbädd bör vattencirkulationen skötas av ett ytterfilter där vattnet strömmar ut genom ett rör med många små hål. Detta för att inte störa Ålgräset. Omsättningen av vattnet bör vara 20 gånger per timme. Kylning. Ålgräset växer bäst vid grader. Skummare Biologiskt filter Belysning: 0,5 W / Liter vatten är en bra tumregel Inredning Finkorning sand. Enstaka stenar 10

11 BIOTOPER- SANDSTRAND & ÅLGRÄSBÄDD Övrigt Akvariet bör stå länge för att generera ett näringsrikt slam innan ålgräset planteras. Alternativt kan man ta sand från ett etablerat akvarium eller sand från en vik. Ålgräset tar upp näring via rötterna. Detta kan vara en besvärlig växt och en utmaning för en envis akvarist. Tänk på att bladen dör på vintern, men rotskotten lever kvar. 11

12 BIOTOPER TÅNGBÄLTET OCH KLIPPSIDAN Tångbältet och Klippsidan Den fasta klippytan är en idealisk plats att växa på både för växter och för djur. Speciellt om vågorna har fritt spelrum blir artrikedomen stor och varierande. En jämförelse med regnskogen är ganska beskrivande av tångbältet, som är indelat i flera olika mer eller mindre tydliga zoner. Det är lättast att se zonindelningen på en lodrät klippa som inte har några utsprång eller sprickor. Ett skuggande klippblock gör att miljön under stenen blir likadan som 10 meter längre ner. Den översta zonen börjar i vattenytan och går ca 30 cm ner. Miljön är extrem för organismerna som lever här, med lågvatten som innebär Foto: Jon Olav Bjørndal / Foto: uttorkning och stormar som sliter bort allt som inte sitter fast ordentligt. Översta bältet är tätt bevuxna med vassa havstulpaner som gärna skär sönder fötterna på en oförsiktig badare. På vissa ställen växer det en tjock matta med små blåmusslor istället för havstulpaner. Mellan de fasta djuren kan små knippen med röda och gröna tofsalger växa tillsammans med de lite större bladen av havssallat. En intressant detalj med denna alg är att dess blad består av endast två lager med celler. Här finns även rörliga djur och det är strandsnäckan som med sin kraftiga sugfot kan hålla sig kvar även om havet är på dåligt humör. I nästa tydliga zon växer det lite större alger såsom sågtång, blåstång och ektång. På deras blad växer gärna tofsalger och små fastsittande djur tex spiralrörmaskar och hydroider. I skydd av algernas rötter sitter det ofta lite större blåmusslor. De är populär föda för den vanliga sjöstjärnan som äter dem med god aptit. Ju längre ner man kommer, desto grönare blir ljuset. Grönalger måste ha fullvärdigt ljus, redan efter ett par meter klarar de sig inte, utan konkurreras ut av brunalgerna. Vid 8-10 meters djup dominerar rödalgerna. 12

13 BIOTOPER TÅNGBÄLTET OCH KLIPPSIDAN En annan zonindelning hänger ihop med temperatur och salinitet. Ju djupare man kommer desto kallare och saltare blir vattnet. Det händer dock inte successivt utan det finns tydliga gränser mellan varmt och saltare, kallt vatten. Dessa gränser eller språngskikt märker man lätt när man dyker eller fridyker. Växter Havssallat Tarmtång Fingertare Skräppetare Rödslick Karragenalg Sargassosnärja Fisk Storspigg Tångspigg Sandstubb Lerstubb Sjustrålig smörbult Skrubbskädda Rödspotta Skärsnultra Grässnultra Berggylta Stensnultra Svart Smörbult Tånglake Sjurygg Torsk Ryggradslösa djur Maskeringskrabba Strandkrabba Krabbtaska Eremitkräfta Tångräka Olika arter av Sjöpungar Blåmusslor Vanlig sjöstjärna Sjöros Havsnejlika Påfågelrörmask Tångborre Svamp Teknik Kylare. Lämpliga temperaturer är 16 grader på sommaren och mindre än 10 grader på vintern. Skummare Biologiskt filter Ytterfilter Belysning: 0,5 W / Liter vatten är en bra tumregel timmar på sommaren och 4 timmar på vintern per dygn. Cirkulation: 30 omsättningar / timme Våggenerering Inredning Stora stenar Skalgrus och snäckskal. Skapa gärna en grotta där sjöpungar och svampar kan leva utan att bli överväxta av alger. 13

14 BIOTOPER DEN DJUPA KLIPPSIDAN Den djupa klippsidan Ju längre ner man kommer utmed klippan desto mörkare blir det. Algerna tunnas ut och här dominerar de fastsittande djuren. Vattnet är kallt och mycket saltare än vid ytan. Det är nästan lika salt som i Atlanten och därför hittar man mer saltkrävande djur här. Stora havsnejlikor sträcker ut sina tentakelplymer. De försöker sno maten från vår fina läderkorall, Död mans hand. Olika svamparter växer i konstiga formationer och sjöpungarna står i klasar. En hummer står och trycker vid klippfoten och en blåröd trollhummer sitter i taket på en liten håla. Sjökocken försöker imponera på honan genom att visa sin långa ryggfena. Bakom en stor sten håller Sveriges vackraste fisk, Blågyltan, hov med sitt harem av honor. Fiskar Blågylta Berggylta Stensnultra Sjökock Skrubbskädda Rödspotta Ryggradslösa djur Död mans hand Sjöpung Svamp Eremitkräfta Sjöros Havsnejlika Påfågelrörmas k Ormstjärna Krabbtaska Trollhummer Simkrabba Hummer Foto: Kåre Telnes, Växter Rödalger Teknik Kylare. Lämpliga temperaturer är 16 grader på sommaren och mindre än 10 grader på vintern. Skummare Belysning. Så kort belysningstid som möjligt och så lite effekt som möjligt. Flera små ljusspotar kan vara effektfullt. För att hålla rödalger bör man ha så högt Kelvin-tal som möjligt på belysningen. Pröva med mellan till Kelvin. Biologiskt filter. Algfilter eller nitratfilter och fosfatremover. Cirkulation: 30 omsättningar/timme. Inredning Stora stenar i dramatiska formationer. Fint skalgrus eller sand. 14

15 LÄPPFISKAR Artbeskrivningar Följande avsnitt med artbeskrivningar listar endast en bråkdel av de djur och växter som man kan hitta i västerhavet. En av tjusningarna med att hålla ett kallt saltvattensakvarium är att testa nya arter och se hur de anpassar sig till ett liv i akvariet. Ibland går det inte alls eller så belönas man med ett vackert djur eller makroalg som växer och trivs. Äta eller ätas Nästan alla arter vi fångar och placerar i akvariet gillar att äta upp varandra, bara de har en ätbar storlek. Därför kan det vara nödvändigt att begränsa vad man stoppar ner i karet. Ett akvarium med läppfiskar (berggylta, skärsnultra osv) kan exempelvis inte innehålla räkor. Fiskar Blågylta Labrus mixtus Storlek: 40 cm Djup: 5-40 m Livsmiljö: Tångbevuxna klippbranter och kuperad hårdbotten. Vid bryggstolpar. Fångstmetod: Krok, nät, ålryssja Naturlig föda: Kräftdjur och maskar Går ej ihop med: Räkor, små krabbor och små fiskar Det går bara att ha en hane per akvarium, eftersom de är starkt revirhävdande. Då blågyltan, liksom många läppfiskar, föds som hona måste man ha en fullvuxen hane om man vill ha den helt utfärgade fisken. Det betyder att akvariet bör vara stort nog för denna vackra fisk. Hane. Foto: Hona. Foto: 15

16 LÄPPFISKAR Berggylta Labrus bergylt Storlek: 70 cm Djup: 0 30 m Livsmiljö: Tångbevuxna klippbranter och grund Fångstmetod: Håv, krok, nät, ålryssja Naturlig föda: Kräftdjur (inklusive havstulpaner!) och mollusker Går ej ihop med: Räkor, små krabbor och små fiskar Finns i många olika färgdräkter, som i vissa fall anpassas efter omgivningen. Den bör gå tillsammans med lika stora fiskar som den själv då den kan vara mycket aggressiv. Lite skygg fisk som har en lustig vana att ligga och vila på botten lutad mot en sten eller liknande. Foto: Foto: Jonas Melander Grässnultra - Centrolabrus exoletus Storlek: 18 cm Djup: 0 30 m Livsmiljö: Tångbältet, klippbranter och kuperad stenbotten. Förekommer mest i Gullmarens skärgård Fångstmetod: Håv, liten krok, nät och ålryssja Naturlig föda: Kräftdjur och maskar Går ej ihop med: Räkor och smådjur I viss belysning glimrar fisken i blått. Går gärna i små grupper. Ganska sällsynt fisk. Men vissa år är det grässnultre-år och då finns det fler grässnultror än skärsnultror. 16

17 LÄPPFISKAR Skärsnultra - Symphodus melops Storlek: 25 cm Djup: 0 30 m Livsmiljö: Tångbältet, klippbranter och kuperad stenbotten. Fångstmetod: Håv, liten krok, nät och ålryssja Naturlig föda: Kräftdjur och maskar Går ej ihop med: Räkor och smådjur Vacker fisk som gärna går i en liten grupp. Kännetecknas av en mörk fläck bakom ögat. Foto: Foto: Stensnultra Ctenolabrus rupestris Storlek: 18 cm Djup: 0 20 m Livsmiljö: Tångbältet, klippbranter och kuperad stenbotten. Fångstmetod: Håv, liten krok, nät och ålryssja. Naturlig föda: Kräftdjur i olika storlek Går ej ihop med: Smådjur. Går bra att ha i ett litet stim. Mycket nyfiken och tålig fisk. Känns bäst igen på den svarta fläcken på ovansidan av stjärtfensbasen. 17

18 PLATTFISKAR OCH SJÖKOCKAR Sjökock - Callionymus lyra Storlek: 30 cm Djup: 5-30 m Livsmiljö: Sandbotten Fångstmetod: Nät på sandbotten Naturlig föda: Kräftdjur och maskar Går ej ihop med: Räkor och smådjur Hanarna är aggressiva mot varandra. Skrubbskädda - Platichthys flesus Foto: Hans Hillewaert / Storlek: 60 cm Djup: m Livsmiljö: Sand- och lerbotten Fångstmetod: Håv, liten krok strax över botten, nät Naturlig föda: Kräftdjur och maskar Små exemplar går att se på grunda sandbottnar under sommaren. Den envise kan fånga dem med håv Foto: Hans Hillewaert / Rödspotta - Pleuronectes platessa Storlek: 100 cm Djup: 1 50 m Livsmiljö: Sand- och lerbotten Fångstmetod: Håv eller nät Naturlig föda: Kräftdjur och maskar Små exemplar går att se på grunda sandbottnar under sommaren. Den envise kan fånga dem med håv Foto: Liné / 18

19 SPIGGFISKAR OCH KANTNÅLAR Storspigg - Gasterosteus aculeatus Storlek: 10 cm Djup: 0 1 m Livsmiljö: I tångbältet Fångstmetod: Håv Naturlig föda: Djurplankton Går gärna i stora stim på grunt vatten eller nära klipporna. Ser ut som sill och är därför en bra ersättare till en omöjlig fisk. Foto: Ron Offermans / Foto: Jonas Melander Tångspigg - Spinachia spinachia Storlek: 22 cm Djup: 0 10 m Livsmiljö: Tångbältet Fångstmetod: Håv eller händerna Naturlig föda: Djurplankton Går ej ihop med: Räkor, anemoner Vacker fisk som kan vara svår med maten. Den äter helst levande foder, men kan fås att äta fryst mat med mycket tålamod. Lång stjärt som lätt fastnar i anemoner. Den är ettårig och fångas under sensommaren. Tångsnälla - Syngnathus typhle Storlek: 35 cm Djup: 0 20 m Livsmiljö: Tångbältet och ålgräsängar Fångstmetod: Håv, händerna Naturlig föda: Småfisk, kräftdjur Går ej ihop med: Större anemoner Långsam fisk som lätt fastnar i anemoner med stjärten. Kräver levande föda, men kan med stor möda fås att äta fryst foder. Foto: Jon Olav Bjørndal / 19

20 SMÖRBULTAR Lerstubb - Pomatoschistus microps Storlek: 9 cm Djup: 0 10 m Livsmiljö: Sand- eller lerbotten Fångstmetod: Håv Naturlig föda: Maskar och små kräftdjur Hanen har en mörk fläck vid främre ryggfenans nedre bakkant. De finns ofta i stor mängd på grunda lerbottnar under sommaren och är enkla att fånga med håv. Hanarna är revirhävdande i akvariet, men om man har fångat ungfiskar är deras revir inte större än ett par fisklängder. De försvarar sina revir intensivt, vilket är mycket underhållande! Hane. Foto: Jonas Melander Sandstubb - Pomatoschistus minutus Storlek: 11 cm Djup: 0 40 m Livsmiljö: Sandbottnar nära stränder Fångstmetod: Håv Naturlig föda: Små kräftdjur Hanarna har en mörk fläck på främre ryggfenans bakkant. Hona. Foto: Jon Olav Bjørndal / 20

21 SMÖRBULTAR Sjustrålig smörbult - Gobiusculus flavescens Storlek: 6 cm Djup: 0 5 m Livsmiljö: Frisimmande på grunt vatten i tångbältet Fångstmetod: Håv Naturlig föda: Djurplankton Fredlig stimfisk. Tvåårig och fångas lämpligast under sensommaren då de går i stora stim på grunt vatten. Foto: Jon Olav Bjørndal / Foto: Etrusko25 / Svart Smörbult Gobius niger Storlek: 18 cm Djup: 2 20 m Livsmiljö: Bottenlevande på mjuka bottnar. Syns gärna i grunda hamnbassänger. Fångstmetod: Kräftbur, håv, ålryssja Naturlig föda: Kräftdjur och maskar Går ej ihop med: Fiskar som är mindre än den själv Speciella krav eller egenskaper: Hanarna är revirhävdande, men kan vara flera i samma akvarium. Revirstriderna blir mest att de visar upp sig för varandra: De spärrar upp munnen, visar fenorna och blir blåsvarta. Glupsk fisk, som gärna vill ha en egen grotta att gömma sig i. 21

22 ÖVRIGA FISKAR Storlek: 45 cm Djup: 5 25m Livsmiljö: Sandbotten Fångstmetod: Ålryssja på 2 m djup på sandbotten över natten Naturlig föda: Räkor och smörbultar Går ej ihop med: Räkor och små smörbultar Obs! Fjärsingen är Sveriges giftigaste djur. Främre ryggfenan och gällocken har giftiga fenstrålar. Hanteras varsamt! Vill ha sandbotten att gräva ner sig i. Fjärsing - Trachinus draco Foto: Etrusko25 / Foto: Etrusko25 / Sjurygg - Cyclopterus lumpus Storlek: 60 cm Djup: 0 20 m Livsmiljö: På våren och sommaren i algbältet nära klippstränder. Under vintern går den djupare. Fångstmetod: Håv, nät, ålryssja Naturlig föda: Kräftdjur, maskar, småfisk, plankton och maneter (!) Går ej ihop med: Räkor, mindre fiskar Hanen är betydligt mindre än honan. Under sommarperioden äter den ingenting. Kan bli handtam i akvariet. 22

23 ÖVRIGA FISKAR Storlek: 200 cm Djup: m Livsmiljö: Bottenlevande Fångstmetod: Krok, nät Naturlig föda: Fisk Går ej ihop med: Småfisk, räkor Troligen enklast att hålla små exemplar av denna fisk. Glupsk fisk som äter stora mängder foder. Torsk - Gadus morhua Foto: Arnstein Rønning / Foto: Tånglake - Zoarces viviparus Storlek: 50 cm Djup: 0 40 m Livsmiljö: Tångbältet, bottenlevande Fångstmetod: Håv, ryssja, kräftbur Naturlig föda: Blötdjur, kräftdjur och maskar Går ej ihop med: Räkor, mindre fisk Långt bak på ryggfenan finns ett litet hack. Glupsk fisk. Ål - Anguilla anguilla Detta är en hotad art som ej får fiskas. 23 Foto: Ron Offermans /

24 RYGGRADSLÖSA DJUR - KRÄFTDJUR Ryggradslösa djur Hummer - Homarus gammarus Storlek: 70 cm (Med klorna) Djup: 2 40 m Livsmiljö: Klipp- och stenbotten Fångstmetod: Endast hummertina är tillåtet. Naturlig föda: Bottendjur, as Går ej ihop med: Krabbtaska, hummer (De är kannibaler) De gräver gärna ner födan i sanden för att den ska gotta till sig, vilket lätt kan förstöra vattnet i akvariet. Ett tips är att mata hummern med fisk som är fastknutet i ett snöre. När hummern är mätt drar du upp resterna av fisken innan den hinner bli nedgrävd. Tänk på att hummern bara får fiskas under en viss tid på året och att den måste ha en viss storlek. På grund av minimistorleken krävs ett stort akvarium. Se även avsnittet om hummertina. Storlek: 20 cm Djup: 2 50 m Livsmiljö: Sten- eller grusbotten Fångstmetod: Krabbur, kräftbur, krabbnät Naturlig föda: Blåmusslor, as Går ej ihop med: Hummer En kraftigt byggd krabba som gärna agerar heminredare, eftersom den är förvånansvärt stark. Den kräver därför en oöm inredning med mycket stora stenar eller liknande. Krabbtaska Cancer pagurus Foto: Bart Braun / Foto: Patricia Flores 24

25 RYGGRADSLÖSA DJUR - KRÄFTDJUR Maskeringskrabba - Hyas araneus Storlek: 10 cm Djup: 3 50 m Livsmiljö: Tångbeklädda bottnar Fångstmetod: Kräftbur, nät Naturlig föda: Sjöstjärnor Går ej ihop med: Sjöstjärnor Långsam och stillasittande art som maskerar sig med små bitar av alger, svampar och liknande. Märlor Foto: Joebater / Märlor är ett släkte av små kräftdjur som är tillplattade från sidan. De arter vi är intresserade av lever i tången nära vattenytan. En del arter kryper upp på stränderna och äter på ruttnande tångruskor. Dessa är ett bra levande foder som lätt samlas in genom att ruska på tången över en spann. Foto: Michal Maňas / Storlek: 3 cm Djup: m Livsmiljö: Simmar bland alger nära stranden Fångstmetod: Håv på grunt vatten. På hösten kan de uppträda i stor mängd. Naturlig föda: Plankton De är mycket syrekärvande. Snabb transport eller batteridriven luftpump är nödvändigt för att klara hemresan. De är stimbildande och känns lätt igen på sitt säregna simsätt stående i vattnet med huvudet uppåt. Pungräka - Mysis Foto: Jon Olav Bjørndal / 25

26 RYGGRADSLÖSA DJUR - KRÄFTDJUR Storlek: 9 cm Djup: 0 20 cm Livsmiljö: Sandbotten. Fångstmetod: Håv Naturlig föda: Musslor, strandkrabba och pungräkor Går ej ihop med: Mindre exemplar av musslor, strandkrabba och pungräkor Sandräkan är en glupsk rackare som jagar under natten. Sandräka - Crangon crangon Foto: Hans Hillewaert / Simkrabba - Liocarcinus depurator Storlek: 5cm Djup: m Livsmiljö: Ler- och sandbotten Fångstmetod: Kräftbur, nät Naturlig föda: As, smådjur Mycket vacker krabba, som har stora platta bakre ben som den gärna simmar med. Simturerna sker oftast på natten. Foto: Hans Hillewaert / 26

27 RYGGRADSLÖSA DJUR - KRÄFTDJUR Strandkrabba - Carcinus maenas Storlek: 7 cm Djup: 0 40 m Livsmiljö: Tångbältet, hård- och mjukbotten Fångstmetod: Håv, kräftbur, nät Naturlig föda: Smådjur, as Går ej ihop med: Stora sjörosor, räkor. Detta är en rolig krabat med ett aggressivt humör. De kan dock lätt flytta på inredningen om den inte är tillräckligt tung. De gräver gärna i sanden och kan skyffla omkring den. Ger sig på allt som är ätbart. De rymmer gärna från akvariet på natten och kan hittas torra i ett hörn på golvet. Foto: Jon Olav Bjørndal / Trollhummer Galathea Strigosa Storlek: 10 cm Djup: m Livsmiljö: Stenbotten Fångstmetod: Dykning, nät Naturlig föda: Smådjur, as. Vackert, nattaktivt kräftdjur. På dagen sitter de, gärna upp och ner, i sin håla. Har setts äta trådalger i akvarium. Foto: Liné1 / 27

28 RYGGRADSLÖSA DJUR - KRÄFTDJUR Storlek: 8 cm Djup: 0 -? m Livsmiljö: Bland bruntång och ålgräs. Fångstmetod: Håv i lugna vikar Naturlig föda: As, smådjur, alger En grupp med tångräkor pryder akvariet, samt de plockar gärna trådalger. Om det finns stora fiskar i akvariet blir räkorna skygga och gömmer sig under stenar och tång. Tångräka - Palaemon adspersus Foto: Foto: Jonas Melander Vanlig Eremitkräfta - Pagurus bernhardus Storlek: 10 cm Djup: 0 30 m Livsmiljö: Mjukbotten och hårdbotten. Små exemplar hittas på skalgrusbottnar på 1 2 m under sommaren. Fångstmetod: Håv, kräftbur Naturlig föda: Smådjur, as, plankton Går ej ihop med: Stora sjörosor Eremitkräftan har en mjuk bakdel som den skyddar genom att stoppa in bakkroppen i ett tomt snäckskal. De är nyttiga djur i akvariet som äter matrester och trådalger. Stora exemplar kan vara aggressiva mot mindre. Se till att det finns många tomma skal till eremitkräftan, så att den kan byta när andan faller på. 28

29 RYGGRADSLÖSA DJUR - BLÖTDJUR Storlek: 10 cm Djup: 0 10 m Livsmiljö: Sand- och stenbotten. Klipphällar Fångstmetod: Handplockning Naturlig föda: Plankton Går ej ihop med: Större sjöstjärnor, Större kräftdjur. Är en bra vattenrenare i akvariet, men det kan vara svårt att ge den tillräckligt med mat för att få den att växa. Blåmussla - Mytilus edulis Foto: Jonas Melander Hjärtmussla - Cerastoderma edule Storlek: 5 cm Djup: 0 20 m Livsmiljö: Mjukbottnar Fångstmetod: Handplockas Naturlig föda: Plankton Går ej ihop med: Större kräftdjur En vacker mussla som tyvärr gräver ner sig i bottnen. De fångas lätt genom att leta efter deras sifoner som sticker upp på grunda lerbottnar. När man ser en sifon som består av två små hål, är det bara att gräva med handen och man har fångat en hjärtmussla. Foto: Féron Benjamin / 29

30 RYGGRADSLÖSA DJUR - BLÖTDJUR Nätsnäcka - Hinia nitida Storlek: 3 cm Djup: 0 15 m Livsmiljö: Ler- och sandbotten Fångstmetod: Handplockas Naturlig föda: As Går ej ihop med: Större sjöstjärnor De lever nedgrävda i botten och kan lätt lockas fram genom att knäcka en mussla som släpps ner på botten. Snart kommer nätsnäckorna uppkrypande med vajande snabel för att lokalisera maten. Storlek: 15 cm Djup: 0 10 m Livsmiljö: Mjukbottnar Fångstmetod: Handplockas Naturlig föda: Plankton Sjöstjärnor äter inte så ofta ostron, så de kan vara trevliga att ha i ett sjöstjärne-akvarium där alla blåmusslor annars blir uppätna. De tätaste ostronbankarna finns i halvskyddade lägen på 3-8 m djup, på sydvästsidan av öar med relativt sandiga, lätt sluttande bottnar. Ostron - Ostrea edulis Foto: Jonas Melander Sjöhare - Aplysia punctata Storlek: 5 cm Djup: Grunda vatten Livsmiljö: Tångbältet Fångstmetod: Handfångas Naturlig föda: Alger av olika slag En mycket bra algätare för akvariet. Foto: Jon Olav Bjørndal / 30

31 RYGGRADSLÖSA DJUR - BLÖTDJUR Stor skålsnäcka - Patella vulgata Storlek: 7 cm Djup: 0 1 m Livsmiljö: På klippor i bränningszonen Fångstmetod: Handplockas. Under vatten sitter de med skalet lyft en liten bit för att kunna andas. Se till att snabbt få in en matkniv mellan skalet och klippan för att kunna bända loss den. Naturlig föda: Alger Tyvärr väldigt sällsynt på västkusten nu för tiden. Kan hittas i norra Bohuslän och Norges västkust. Om man lyckas få tag på dessa spännande snäckor är de en bra algätare. De sitter gärna kvar på samma ställe i akvariet och gör turer för att äta under natten, för att sedan återvända de till sitt ställe. Detta gör att man kan sätta några på bakgrunden och en på varje sten man vill ha rengjord. Foto: Auguste Le Roux / Vanlig strandsnäcka - Littorina littorea Storlek: 4 cm Djup: 0 15 m Livsmiljö: Klipphällar, stenar och tång Fångstmetod: Handplockas Naturlig föda: Alger Går ej ihop med: Större sjöstjärnor En bra algätare, som dock har Foto: Amy Benson, Courtesy of the US Geological Survey den egenheten att den gärna kryper ur akvariet. Är ibland kinkig med acklimatiseringen från havet till akvarium. Försök att ha en lång inkoppning och plocka dem på sommaren. 31

32 RYGGRADSLÖSA DJUR - NÄSSELDJUR Död mans hand - Alcyonium digitatum Storlek: 20 cm Djup: m Livsmiljö: Fastsittande på stenar eller klippsidan. Fångstmetod: Dykning eller skrapning Naturlig föda: Plankton Vacker läderkorall som vill ha mat kontinuerligt i akvariet. En foderautomat laddad med korallfoder i pulverform är en bra investering. Den bör få mat åtminstone tre gånger under dygnet. Helst ska man leta efter exemplar som sitter fast på en sten, men en avbruten arm kan fästas med superlim: Skär ett rent snitt på foten av korallen och lägg på några droppar superlim. Pressa mot en torr sten eller liknande. Foto: Jonas Melander Havsnejlika - Metridium senile Storlek: 20 cm Djup: 0,5 100 m Livsmiljö: Fastsittande på stenar, bryggpålar osv i mörka lägen. Fångstmetod: Handfångas Naturlig föda: Plankton Speciella krav eller egenskaper: Gillar kraftigt strömmande vatten. Handfångas på samma sätt som Havsrosen. Foto: Jon Olav Bjørndal / 32

33 RYGGRADSLÖSA DJUR - NÄSSELDJUR Havsros - Urticina felina Storlek: 12 cm Djup: 0 15 m Livsmiljö: Fastsittande på stenar och klippor. Gärna på undersidan eller inklämd. Fångstmetod: Handfångas Naturlig föda: Kräftdjur, fiskar Går ej ihop med: Små krabbor, eremiter och räkor fastnar lätt i dess tentakler. Gäller även Tångspigg och Tångsnälla. Handfångas genom att först dra med fingrarna runt foten i några minuter. Sen kan man försiktigt peta med nageln för att få loss foten. Det tar sin tid och man måste vara försiktig så att man ej skadar den. Blir den skadad läker den dock rätt lätt. Har man tur sitter den på en liten sten. Foto: Ålgräsros - Sagartiogeton viduatus Storlek: 5 cm Djup: 0,5 5 m Livsmiljö: Ålgräsängar Fångstmetod: Handplockas Naturlig föda: Plankton och små kräftdjur Sitter ofta på ålgräsblad. Foto: Kåre Telnes, 33

34 RYGGRADSLÖSA DJUR - TAGGHUDINGAR Röd Sjösol - Crossaster papposus Storlek: 34 cm Djup: m Livsmiljö: Hårdbottnar Fångstmetod: Dykning, nät Naturlig föda: Sjöstjärnor, sjögurkor, anemoner, snäckor och musslor Går ej ihop med: Sjöstjärnor, sjögurkor, anemoner, snäckor och musslor Mycket glupsk, men vacker sjöstjärna som gärna äter andra arter av sjöstjärnor i sin egen storlek. Trots namnet varierar den mycket i färgsättning. Foto: Foto: William Scott / Vanlig sjöstjärna - Asterias rubens Storlek: 26 cm Djup: m Livsmiljö: Hårdbotten och mjukbotten Fångstmetod: Handplockas, håv Naturlig föda: Musslor, snäckor, as Går ej ihop med: Små individer av musslor och snäckor. Vanlig stjöstjärna kan ha mycket varierande färgsättning i gärna äter så många blåmusslor de bara kan få tag i. allt från brun, violett, röd och blå. De är glupska varelser som 34

35 RYGGRADSLÖSA DJUR - TAGGHUDINGAR Tångborre - Psammechinus miliaris Storlek: 5 cm Djup: 0,5 100 m Livsmiljö: Alg- och ålgräsbottnar Fångstmetod: Handplockas, håv Naturlig föda: Alger och smådjur Går ej ihop med: Kan ge sig på tång, kalkalger och fastsittande smådjur i akvariet. Om du är road av växande smådjur på stenarna är tångborren inget för dig. Den äter allt som den kommer över. Dock är den en hyfsat bra algätare. Foto: 35

36 RYGGRADSLÖSA DJUR - ÖVRIGA Brödsvamp - Halichondria panicea Storlek: 30 cm Djup: m Livsmiljö: Stenar eller klippsidor, gärna i skugga. Fångstmetod: Handplockas på mindre stenar. Naturlig föda: Plankton Måste stå skuggigt i akvariet, annars blir den överväxta av alger. Kräver pulverfoder flera gånger om dagen. Foto: Havstulpan - Semibalanus balanoides Storlek: 2,5 cm Djup: 0 2 m Livsmiljö: På klipphällar och stenar Fångstmetod: Leta reda på små stenar med havstulpaner på. Naturlig föda: Plankton Vill gärna ha mycket kraftigt strömmande vatten i akvariet. Ibland kan larver komma in i akvariet med transportvattnet Foto: Fritz Geller-Grimm / och sätter sig gärna inne i en skummare eller vattenutlopp. De föredrar att mat finns kontinuerligt i akvarievattnet, varför man gärna kan ha en automatisk foderautomat som matar flera gånger om dagen med pulverfoder. De äter även fryst plankton, som matas flera gånger om dagen. 36

37 RYGGRADSLÖSA DJUR - ÖVRIGA Junfrusjöpung - Corella parallelogramma Klubbsjöpung - Clavelina lepadiformis Krusbärssjöpung - Dendrodoa grossularia Tarmsjöpung - Ciona intestinalis Storlek: 2 15 cm beroende på art. Djup: m Livsmiljö: Fastsittande på klippor, stenar eller alger Fångstmetod: Handplockas, dykning Naturlig föda: Plankton Bör sitta mörkt i akvariet så att det ej bildas alger. Den avsöndrar ett ämne som ska förhindra beväxning, men de sitter mörkt i naturen så det bör de göra i fångenskap också. Vill ha foder kontinuerligt i vattnet. Klubbsjöpung. Foto: Liné1 / 37

38 RYGGRADSLÖSA DJUR - ÖVRIGA Påfågelrörmask - Sabella pavonina Storlek: 10 cm i diameter, 50 cm lång Djup: m Livsmiljö: Ler-, sand- och hårdbotten Fångstmetod: Dykning Naturlig föda: Plankton Förekommer mest från 20 m och djupare. Föredrar strömt vatten. Vill ha pulverfoder flera gånger om dagen för att trivas. Foto: Kåre Telnes, Foto: Tånggråsugga - Idotea baltica Storlek: 4 cm Djup: 0 20 m Livsmiljö: Tångbältet Fångstmetod: Handplockning, håv Naturlig föda: Tång och alger Går ej ihop med: Tång I akvarium utan tång är det en bra algätare. Den äter tång i det naturliga och ger sig med största sannolikhet på tången i ett akvarium också. 38

39 TÅNG Tång Bandtång, Ålgräs Zostera marina Storlek: 2 m Djup: 1 6 m Växtmiljö: Lerbotten i skyddade vikar. Se beskrivning av biotopen Sandstrand - Ålgräsbädd. Foto: Kristian Peters / Blåstång - Fucus vesiculosus Storlek: 1 m Djup: 0 2 m Växtmiljö: Stenar och klippor i områden med allt från kraftiga vågor till lugna vikar. Kan bli upp till 10 år och växer långsamt. Den avger giftiga fenoler för att undvika påväxt, så vattenbyten på 10% i veckan behövs. Kräver kraftig belysning och kyla. Foto: Kristian Peters / Ektång - Halidrys siliquosa Storlek: 2 m Djup: 1 10 m Växtmiljö: Klippor och stenar i områden med kraftiga vågor. Växer långsamt i akvarium och kräver hög vattenrörelse. Lyckas man hålla den är det en mycket vacker växt som pryder akvariet. 39

40 TÅNG Storlek: 1,5 m Djup: 0,5 20 m Finger-tare - Laminaria digitata Växtmiljö: Klippsidor, stenar och ibland på blåmusslor. En storväxt art som avger ett slem som gör att den känns hal på ytan. Tillväxten sker i basen närmast skaftet. Man kan få den att växa kraftigt i ett akvarium om vattentemperaturen är under 18 grader och med kraftig belysning lämplig för tång. Se även Skräppe-tare för mer information. Foto: Stemonitis / Havssallat - Ulva lactuca Storlek: 15 cm Djup: 0 1 m Växtmiljö: Lite lugnare vatten, men ändå vågexponerat. En klargrön alg som växer explosionsartat under sommaren. Man måste skörda den varje vecka, annars tar den över akvariet. Foto: Jonas Melander 40

41 TÅNG Karragenalg - Chondrus crispus Storlek: 15 cm Djup: 0 15 m Växtmiljö: Stenar och klippor i skuggan av de större algerna. Hällkar. När karragenalgen växer i skuggiga miljöer är de mörkröda med blåglimrande toppar, men i fullt solljus blir de blekgula istället. En trevlig alg att hålla i akvariet. Tångborren tycker också om karragenalg. Foto: Jonas Melander Knöltång - Ascophyllum nodosum Storlek: 2 m Djup: 0-2 m Växtmiljö: Klippor och större stenar i lugna vatten. Långsamt växande tångart som kan bli upp till 20 år gammal. Även denna art kräver kraftig belysning. Foto: Arne Oste / 41

42 TÅNG Storlek: 20 cm Djup: 0 20 m Växtmiljö: Växer ofta på andra större alger eller stenar och klippor Vackert röd alg som kontrasterar fint mot tex den gröna havssallaten. Rödslick kan ofta växa spontant i ett akvarium och är en fin färgklick. Rödslick - Polysiphonia sp. Foto: Jon Olav Bjørndal / Sargassosnärja - Sargassum muticum Storlek: 4 m Djup: 0 10 m Växtmiljö: Lugnt, men strömmande vatten på stenar och klippor. Detta är inte ursprungligen en svensk art, utan den härstammar från Japan. Går att hålla över 20 grader och växer fint i ett akvarium. Foto: Jonas Melander 42

43 TÅNG Skräppe-tare - Laminaria saccharina Storlek: 3 m Djup: m Växtmiljö: Klippsidor, stenar och ofta på blåmusslor. Tål inte lika mycket vågor som fingertare. Speciella krav eller egenskaper: Även denna tareart avger slem som innehåller vissa sockerarter, därav det latinska namnet. Växer kraftigt i ett akvarium med rätt förutsättningar, såsom temperatur under 18 grader och bra belysning. Tare-arterna växer även på vintern, trots att det är dåligt med ljus. Det beror på att de lagrar energirika ämnen under sommaren, som de använder under vintern. Det innebär att de tar kväveföreningar (nitrater) ur vattnet även på vintern vilket är positivt för oss akvarister! Foto: Jon Olav Bjørndal / Sågtång - Fucus serratus Storlek: 1 m Djup: 0,5 4 m Växtmiljö: Klippor och stenar. Denna art växer långsamt i akvarium, men är vacker och dominerar växtligheten i havet. Kanske du lyckas få den att växa! Foto: Stemonitis / 43

44 TÅNG Tarmtång, Enkel rörhinna - Enteromorpha intestinalis Storlek: 20 cm Djup: 0 7 m Växtmiljö: Grus- och stenstränder. Hällkar Den växer inte lika fort som havssallat, och det verkar som om den behöver mycket ljus. Foto: Jonas Melander 44

45 TEKNISK UTRUSTNING Teknisk utrustning Det krävs en del teknisk utrustning för att få akvariet att fungera på bästa sätt. I följande avsnitt beskrivs funktionen och varför de behövs. Akvariet Här gäller regeln ju större desto bättre. Orsaken är att en större vattenvolym är mer motståndskraftig för snabba förändringar i vattenkemin. Om till exempel en fisk dör och ligger och ruttnar i ett undanskymt hörn kan det vara katastrofalt för ett litet akvarium, men i ett stort akvarium gör det inte lika mycket. Däremot kräver ett stort akvarium lite större plånbok, större vattenbyten osv. En lämplig storlek på ett första akvarium är enligt min mening 200 liter. Naturligtvis fungerar mindre storlekar utmärkt också. Ett helglasakvarium är att föredra, men om det har aluminiumram bör man lackera ramen med klarlack för att undvika oxidering. Vill man ha en sump är det även lämpligt att bygga en överrinningskammare med tillhörande borrning av akvariet eller använda en overflowbox. Tänk på att det ofta är mycket lösa växtdelar som flyter omkring i vattnet som snabbt kan sätta igen en filterkam och förhindra vattenflödet. Detta måste man ta hänsyn till vid byggandet av överrinningskammen och helst göra den lite större än vad vattenflödet kräver. Det finns en kalkylator för att beräkna överrinningskam och returledning här: Kylning Om jag ska rekommendera endast en sak i ämnet västkustakvarium är det att du ska ha en kylare av något slag till ditt akvarium. Man får ut så mycket mer av sin hobby och kan ha fler arter i ett kylt akvarium jämfört med ett icke kylt. Det är inte helt lätt att uppskatta hur stor kylare man behöver, men man kan göra ett överslag när man planerar sitt akvarium: 1. Ta reda på hur mycket effekt som alla ingående elektriska prylar drar. Det anges i enheten watt (W). 2. Pumpar och streamers som ligger helt nedsänkta i vatten i akvariet eller i en sump avger hela sin effekt till vattnet i form av värme. 3. Pumpar som står i luften avger ca 75 % av effekten till vattnet. 4. Belysningens värme stiger till största delen uppåt, endast ca 5 10 % går som värme till akvarievattnet. Foto: Jonas Melander 45

46 TEKNISK UTRUSTNING Vi tar ett räkneexempel: Ett 200-liters akvarium har följande elektrisk utrustning: Belysning: 2 st lysrör á 54 W = 108 W. Värmning av vatten: 0,1 x 108 W = 10,8 W Streamers: 2 st á 6 W = 12 W Värming av vatten: 12W Returpump: 1 st á 65 W = 65 W Då pumpen står utanför sumpen blir uppvärmningen av vattnet: 0.75 x 65 W = 49 W Skummarpump: 1 st á 85 W Då pumpen står utanför sumpen blir uppvärmningen av vattnet: 0.75 x 85 W = 64 W Total uppvärmning: 10, = 201 W En kylare med en kyleffekt på W borde räcka, men det förutsätter att akvariet är välisolerat. Det går att lösa kylningen på flera sätt: 1. Enklast och dyrast är att köpa ett kylaggregat avsett för akvarier. Det finns dock lågprismärken som är mycket prisvärda, såsom D&D, Hailea och Resun. 2. Köp en begagnad frysbox. Placera en stor dunk i frysen och lägg en lång slang i spiralform i dunken. Borra hål i sidan på frysboxen och koppla på en pump med inlopp och utlopp i akvariet. Fyll dunken med kylarvätska, det vill säga vatten blandat med tillräckligt med glykol för att hålla vätskan flytande i -20 grader. Starta frysen och vänta tills frysvätskan är kall (minst -15 grader). Håll gärna koll på temperaturen med en digitaltermometer för utomhusbruk med sensorn på en sladd. När rätt temperatur på kylarvätskan uppnåtts kan du sätta på pumpen. Tänk på att slangen måste vara luftfylld under tiden som kylarvätskan kyls ner eller så måste vattnet cirkulera. Annars fryser vattnet i slangen. Vilket även händer vid strömavbrott! Glykolen får inte komma i kontakt med akvarievattnet då det är mycket giftigt för marina djur och växter. 3. En enkel form av kylning är att rikta en bordsfläkt mot vattenytan i akvariet, vilket kan sänka temperaturen med flera grader. Dock så ökar avdunstningen markant och vattnet måste ersättas med sötvatten. 4. Har man bergvärme går det tydligen att koppla in sig på kylkretsen på något sätt. Hur vet jag dock inte 46

47 TEKNISK UTRUSTNING Isolering Ska akvariet kylas är det nödvändigt att isolera botten, baksidan och sidorna med minst 2 cm frigolitskivor. Dessa tejpas fast för att det inte ska komma in varm luft mellan glas och frigolit. Alla rör och slangar måste också isoleras med så kallade rörskålar. Både frigolit och rörskålar finns att köpa på de flesta byggvaruhus. Frontrutan bör isoleras med åtminstone ett extra glas. Köp en glasruta i 3 mm fönsterglas hos glasmästaren och se till att det bildas en lufttät spalt mellan akvariets frontruta och extraglaset/extraglasen. Tänk på att extraglaset ska monteras när akvariet är tomt eller när vattnet i akvariet inte är kylt. Annars hamnar det lätt kondens mellan glasen. Lägg gärna lite silica-gel, som kan fås hos tex skohandlare, mellan glasen. Värt att tillägga är att man bör ha täckglas för att få ett isolerande luftskikt över vattenytan. Foto: Jonas Melander Sump En sump är ett litet akvarium placerat under huvudakvariet. Här kan man placera teknisk utrustning såsom skummare, filtrering, algfilter osv. Det underlättar vid underhållet av utrustningen och det ser snyggare ut i huvudkaret när det inte är en massa slangar och rör som stör helhetsintrycket. Tänk på att även sumpen måste isoleras. Det finns många sätt att bygga sin sump och jag rekommenderar att du kollar på Internet: Foto: Jonas Melander 47

48 TEKNISK UTRUSTNING Skummare Enligt mitt sätt att se på saken är en skummare nödvändig i ett väl fungerande västkustakvarium. Skummaren avlägsnar smutspartiklar, proteiner, ammonium och annat skräp ur vattnet. Eftersom kylan i vattnet saktar ner den biologiska nedbrytningsprocessen kan vi bara delvis förlita oss på biologisk filtrering. Om vi inte har skummare kan man bara ha mycket få djur i karet för att inte riskera ammonium-förgiftning i samband med matning. Skummartillverkarna rekommenderar alltid vilken maximal storlek på akvarium som respektive skummare passar för. Det är i vårt sammanhang bra att köpa en skummare som är anpassad för ett 4 till 5 gånger så stort akvarium än det vi har. Om du har ett 200-liters akvarium rekommenderar jag dig att köpa en skummare som passar ett liters-akvarium. Vilken typ av skummare du väljer har ingen betydelse. De är ofta rätt dyra pjäser och i och med att ett kallt akvarium behöver mer kapacitet kan det bli rätt kännbart i plånboken. Ett bra sätt är att söka efter begagnade skummare eller titta på billigare kinesiska märken såsom Bubble- Magus. Foto: Jonas Melander Mekaniskt filter Någonstans i systemet, tex i sumpen före skummaren eller i ytterfiltret, bör det finnas ett mekaniskt filter. Det är ett filter av vadd eller skum där svävande partiklar kan fastna. Sen är det lätt att med jämna mellanrum tvätta av filtret under rinnande vatten och på det viset få bort oönskade ämnen ur systemet. Det viktiga är dock att tvätta filtret ofta, minst en gång i veckan, annars börjar de fastsittande partiklarna att brytas ner och näringsämnena frigörs till vattnet ändå. Ett mekaniskt filter är inte nödvändigt och i vissa fall till och med oönskat, till exempel om man har filtrerande djur. Biologiskt filter Det är oundvikligt att trots alla ansträngningar att bli av med allt ammonium blir det lite kvar i vattnet. Detta måste på grund av dess giftighet snabbt brytas ner och det sker i det biologiska filtret, som består av ett poröst material med stor 48

49 TEKNISK UTRUSTNING yta per volymenhet. Tex biobollar eller poröst grus (tex Eheim Ehfisubstrat). Dessa placeras lämpligen i ett ytterfilter som ger ett stort vattenflöde över filtermediet eller i sumpen efter skummaren. Under tidens gång börjar bakterier växa till på filtermediet. Dessa bakterier bryter ner ammonium till nitrit och slutligen till nitrat. Nitrat är ofarligt för akvariedjuren, men i större mängder är det ett bra gödningsmedel för trådalger. Algfilter I ett akvarium utan tång kommer man få det svårt att hålla nivåerna av näringsämnena fosfat (PO4) och nitrat (NO3) nere på acceptabla nivåer. Till slut blir nivåerna så höga att en invasion av trådalger blir ett faktum. Man måste ha något som äter upp näringsämnena. Ett biologiskt sätt att lösa problematiken är att ha ett så kallat algfilter (på engelska Algea Scrubber) placerat ovanför sumpen. Se länkarna för hur man bygger ett algfilter: mega-powerful-nitrate-phosphate-remover-replaces-skimmer-refugiumeverything-else.html Nitratfilter och fosfat-remover Det finns nitratfilter att köpa, om man inte vill eller kan tillverka ett algfilter. Dessa filter måste kombineras med en fosfat-remover för bästa resultat. Cirkulation Vattnets cirkulation i akvariet är viktigt för att transportera bort avfallsprodukter från djur och växter, samt syresätta vattnet. Dessutom ger det liv och rörelse. Så kallade streamerpumpar sköter denna funktion med bravur. Den sammanlagda kapaciteten på streamerpumparna bör vara minst 30 gånger akvariets volym. Så i vårt exempel med 200-litersakvariet bör kapaciteten vara 6000 l/h. Dela gärna upp detta i flera pumpar. Ett tips för att få ett bra flöde är att placera två pumpar i varsitt hörn diagonalt placerat. Detta för att uppnå ett cirkulärt flöde med en lugnare zon i mitten. Foto: Jonas Melander Osmos Om du väljer att tillverka ditt eget saltvatten rekommenderar jag dig att skaffa ett osmosfilter för att undvika problem med kiselalger. 49