Förnybart gör skillnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnybart gör skillnad"

Transkript

1 Förnybart gör skillnad Generaldirektoratet för energi

2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. Information på Internet om Europeiska unionens politik för förnybar energi finns på Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2011 ISBN doi: /41011 Europeiska unionen, 2011 Kopiering tillåten med angivande av källan. Manuskriptet färdigställt i oktober Omslagsfoto: istockphoto Foton av: Europeiska unionen, istockphoto, Kyran O Neill för Convention Centre Dublin, Shutterstock Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

3 Förord EU:s politik för förnybar energi har aldrig varit viktigare. Den förnybara energin spelar en avgörande roll för att minska utsläppen av växthusgaser och andra slags föroreningar och för att göra energiförsörjningen tryggare och mer diversifierad. Den är också mycket viktig för att vår industri ska fortsätta att vara världsledande inom ren energiteknik. Därför har EU:s ledare enats om rättsligt bindande nationella mål för att öka andelen förnybar energi, så att vi fram till 2020 uppnår en andel på 20 % för hela unionen. Målen, som finns i direktivet om förnybar energi, är rubriken för hela EU:s regelverk inom området. Den europeiska strategiska planen för energiteknik fungerar som en ram för utvecklingen av nya näringslivsinitiativ, och energimärkning och energieffektivitetsnormer för ekodesign bidrar till att öka energieffektiviteten och få ner energiförbrukningen. Direktivet om förnybar energi kräver planering, utbildning, hållbarhetskriterier och andra lagstiftningsreformer för att vi ska få den storskaliga användning av ren teknik som behövs för att uppnå tjugoprocentsmålet. Denna europeiska ram ska hjälpa alla att utvecklas i riktning mot en mer hållbar energiförsörjning. De styrande på nationell och regional nivå måste vidta åtgärder och undanröja hinder men enskilda aktörer, som energikonsumenter, arbetstagare, medlemmar i hushållen och energiproducenter, kan alla aktivt minska sin energiförbrukning och göra den grönare. I broschyren skildras i stora drag det nuvarande regelverket. Där förklaras också de olika tekniker som vi redan har eller håller på att utveckla och som kan göra att tjugoprocentsmålet blir bara ett första steg av många mot en koldioxidsnål framtida energiförsörjning. Jag anser att våra jobb, vår industri, vår framtid och vår planet står och faller med detta. Tillsammans kan vi göra skillnad! Günther Oettinger Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för energifrågor 1

4

5 Innehåll Förnybart är efterfrågat 4 Skydda miljön 4 Göra vår energiförsörjning tryggare 5 Stimulera ekonomin 5 Användning av förnybar energi 6 Elektricitet 6 Uppvärmning och kylning 7 Transporter 7 Förnybar energi i EU vision för Klimatförändring och mål för energieffektivitet 10 Hur når vi målen? 11 Huvudtyper av förnybar energi 12 Bioenergi: biomassa, biogas och biobränslen 12 Solenergi 14 Vindenergi 17 Havsenergi 18 Vattenkraft 19 Geotermisk energi och värmepumpar 20 En titt in i framtiden 21 Intelligent energi 21 Strategisk plan för energiteknik 22 Utsikter fram till 2020 och

6 Förnybart är efterfrågat Miljoner människor runt om i Europa försöker bli mer gröna. Vi vill minska föroreningarna och vårt eget koldioxidavtryck, men det verkar ofta svårt. På europeisk nivå försöker EU sätta en politik i verket som hjälper oss att göra just detta. Att använda förnybar energi är ett effektivt sätt att göra vår energiförsörjning mer miljövänlig. Många EU-medborgare vill bli bättre informerade om vad förnybara energikällor är och hur man bäst kan använda dem. Förhoppningsvis kan denna broschyr ge den information som behövs. Varför är då förnybar energi så intressant? Svaret är enkelt. Den förnybara energin kan göra det möjligt för oss att diversifiera våra energikällor och minska vårt alltför stora beroende av gas, kol och olja. Det är därför det säkraste sättet för oss att både minska utsläppen och göra vår energiförsörjning tryggare. I en tid av ekonomisk osäkerhet är dessutom företag med inriktning på förnybara energikällor del av en bransch som fortsätter att växa, erbjuda arbetstillfällen och utveckla ny teknik. Den bidrar också till att Europa behåller sin världsledande ställning när det gäller industriell innovation. Skydda miljön Frågan hur vi framställer vår energi är central för alla ansträngningar för att komma till rätta med klimatförändringarna och minska utsläppen. Vår energiförsörjning domineras fortfarande av fossila bränslen som avger växthusgaser när vi förbränner dem för att få energi. Förnybara energikällor avger å andra sidan bara små mängder växthusgaser eller till och med inga alls under sin livscykel. Genom att öka deras andel av vår energimix bidrar vi till att minska utsläppen av växthusgaser och vi minskar då också vårt gemensamma koldioxidavtryck. Med en andel förnybar energi på 20 % ( 1 ) skulle koldioxidutsläppen minska med miljoner ton om året. Förnybara energikällor bidrar också till att minska luftföroreningarna och har på så sätt en direkt inverkan på vår hälsa. 4 ( 1 ) Grundat på mätningar av den totala slutliga energiförbrukningen (brutto) (GFEC).

7 Göra vår energiförsörjning tryggare EU-länderna är starkt beroende av import av fossila bränslen (särskilt olja och gas) för sina transporter och för att generera elektricitet, och detta i allt högre grad. I EU är vi i själva verket beroende av import av energi för omkring hälften av vår energiförsörjning. Dessutom står fossila bränslen för 78 % av EU:s bruttoförbrukning av energi till lands (se diagram). EU vinner på att utöka det urval av bränslen som finns tillgängliga för att producera energi och även källorna till och antalet leverantörer av sådana bränslen. En sådan diversifiering minskar riskerna för leveransminskningar och prissvängningar och främjar effektiviteten genom att konkurrensen ökar inom energisektorn. Med en andel förnybar energi på 20 % skulle vi kunna minska importen av fossila bränslen med 200 Mtoe ( 2 ) om året ( 3 ). Bruttoenergiförbrukningen inom EU uppdelat efter bränsle (EU-27, 2008) Stimulera ekonomin Förnybara energikällor rymmer också stor potential för att stärka konkurrenskraften för Europas industri. Det är mycket viktigt att utveckla nya koldioxidsnåla energikällor för att slippa de enorma kostnaderna för klimatförändringar och föroreningar, och det är avgörande för ekonomin att EU ligger i framkanten av denna utveckling. Högteknologisk och miljövänlig industriell utveckling innebär mervärden i form av gröna arbetstillfällen och drar nytta av de styrkor som EU:s industri redan har. För närvarande domineras den globala sektorn för produktion av förnybar energi av europeiska företag, som sysselsätter drygt 1,5 miljoner personer och har en omsättning på över 50 miljarder euro. Med en fortsatt stark tillväxt skulle ytterligare en miljon arbetstillfällen kunna skapas inom denna sektor fram till år 2020, och omsättningen skulle kunna fördubblas eller till och med tredubblas. Olja 36,5 % Gas 24,5 % Kärnkraft 13,4 % Förnybar energi 8,4 % Fasta bränslen 17 % Andra bränslen 0,2 % Källa: Eurostat. ( 2 ) Miljoner ton oljeekvivalenter. ( 3 ) Grundat på mätningar av den totala slutliga energiförbrukningen (brutto) (GFEC). 5

8 Användning av förnybar energi Förnybara energikällor kan användas för alla våra energibehov generering av elkraft, transporter och uppvärmning av våra hus. De olika typerna av förnybara energikällor (sid ) kan användas på olika sätt och alla lämpar sig inte för alla användningsområden. Vatten- och vindkraft används enbart för att generera elkraft, medan andra resurser som biomassa (organiskt material), geotermisk energi och solenergi kan användas för att framställa både el och värme. Elektricitet Förnybara energikällor används redan för att generera den el vi använder varje dag när vi tänder ljuset eller tittar på tv (se tabell). Det faktum att EU:s energimarknader har öppnats för mer konkurrens ger även konsumenterna möjlighet att välja elleverantörer som använder en större del förnybara energikällor. Förnybara energikällors bidrag till elkraftproduktionen, 2008 (TWh ( 4 ) och %) Vindkraft 20,9 % Solenergi (PVT) 1,3 % Biomassa 19 % Vattenkraft 57,7 % Geotermisk energi 1 % Totalt genererad elkraft, EU-27 Totalt förnybara energikällor TWh 567 TWh Andel förnybara energikällor 16,8 % Källa: Eurostat. 6 ( 4 ) Terawattimmar.

9 Uppvärmning och kylning Sektorn för uppvärmning och kylning står för hälften av EU:s slutliga energiförbrukning. Denna energi används för att värma bostäder och andra byggnader, försörja industrin med värme och framställa varmvatten. Förnybar energi som biomassa (som i dag dominerar inom förbrukning av förnybar energi för uppvärmning), solenergi och geotermisk energi rymmer en mycket stor potential för uppvärmning och kylning. Men då förnybar energi bara står för 12 % av all uppvärmning och kylning är vi långt ifrån att utnyttja denna potential. Vi måste göra mer för att integrera förnybar teknik i den traditionella industrin för uppvärmning och kylning. Det finns också möjlighet att i högre grad använda kombinerade kraft- och värmeverk som eldas med biomassa och som ger både el och värme. Därmed skulle den totala energieffektiviteten bli större. Förnybara energikällors bidrag till det samlade behovet av värme (EU-27, 2008) Mtoe Biomassa 63,5 Transporter Transporternas andel av energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser har ökat med åren och det är därför nödvändigt att förbättra bränsleeffektiviteten och minska utsläppen från transporter. Dessutom kommer 96 % av energin inom transportsektorn från oljebaserade produkter. Biobränslen (bränslen framställda ur organiskt material) är den viktigaste ersättningen för olja och diesel inom transportsektorn eftersom de är tillgängliga i stor skala och kan användas i vanliga fordon. Att använda biobränslen som biodiesel, bioetanol och biogas kan främja mer hållbar energianvändning inom transportsektorn och minska beroendet av fossila bränslen. Dessutom avger biobränslen i allmänhet mindre växthusgaser än fossila bränslen och kan därför hjälpa EU att leva upp till sitt åtagande att minska dessa utsläpp. Att använda fordon som drivs med el från förnybara energikällor är ett annat sätt att öka användningen av förnybar energi för transporter. I dag är mycket få sådana fordon i bruk, men man räknar med att antalet kommer att öka snabbt. Solvärme 1,1 Geotermisk energi 0,7 Värmepumpar ( 5 ) 2,2 Totalt förnybara energikällor 67,5 Totalt behov av värme 564,7 Andel förnybara energikällor 12 % Källa: Eurostat. ( 5 ) Uppgifterna grundas på de länder som rapporterat tillgänglig information. 7

10 Förnybar energi i EU vision för 2020 EU är världsledande inom förnybar energi och sektorn har redan stor ekonomisk betydelse. Efterhand som tekniken för förnybara energikällor har mognat har produktionen av förnybar energi stadigt stigit och kostnaden har sjunkit. Men utvecklingen har varit ojämn inom EU och förnybara energikällor står fortfarande bara för en liten del av EU:s totala energimix. Eftersom de externa kostnaderna för fossila bränslen som miljökonsekvenser inte beaktas fullt ut är förnybara energikällor fortfarande inte konkurrenskraftiga. Olika förnybara energikällor befinner sig i olika stadier av teknisk och kommersiell utveckling. Under gynnsamma villkor är energikällor som vindkraft, vattenkraft, biomassa och solvärme ekonomiskt bärkraftiga. Andra som solceller (där kiselplattor används för att generera elkraft av solljus) är beroende av ökad efterfrågan för att skalfördelarna ska bli större. Så även om de förnybara energikällorna börjat vinna mark och ge oss mer miljövänlig energi finns det fortfarande outnyttjad potential för dem att öka sin marknadsandel och etablera sig som kostnadseffektiva alternativ med utbredd användning. Genom siffrorna på dessa sidor får du information om situationen när det gäller förnybar energi i EU. Ytterligare uppgifter om olika förnybara energikällor finns i de följande kapitlen och på När det gäller el och transporter har EU fastställt vägledande nationella mål för förnybar energi för 2010, som troligen inte kommer att uppnås. Man enades därför 2009 om ett strängare direktiv som antogs enhälligt av rådet och en stor majoritet i Europaparlamentet. Det viktigaste i direktivet är en rad rättsligt bindande nationella mål som sammanlagt motsvarar en andel på 20 % förnybar energi i EU som helhet. EU-länderna måste utarbeta nationella handlingsplaner för att uppnå sina mål och slå fast särskilda målsättningar för el, uppvärmning, kylning och biobränslen. Planerna ska avspegla nationella förhållanden, exempelvis i fråga om de förnybara energikällor som finns i varje enskilt land. Handlingsplanerna finns på webbsidorna för Europeiska kommissionens öppenhetsplattform för förnybar energi: platform/transparency_platform_en.htm 8

11 Primär energiproduktion från förnybara energikällor, fördelat på enskilda källor (EU-27, 2008) Kommunalt fast avfall 10 % Biobränslen 6,9 % Källa: Eurostat. Ved 47 % Biogas 5,1 % Vattenkraft 19 % Vindkraft 6,9 % Solenergi 1,2 % Geotermisk energi 3,9 % Biomassa och avfall 69 % Med hänsyn till att transportsektorn är särskilt utsatt på grund av sitt stora oljeberoende anger man i direktivet om förnybar energi också uttryckligen ett minimimål på 10 % när det gäller andelen förnybar energi (biobränslen, förnybar el) av den totala förbrukningen av bensin och diesel för transporter i EU. Målet ska ha uppnåtts av alla EU:s medlemsstater senast Direktivet innehåller omfattande hållbarhetskriterier för biobränslen som framställs inom eller utanför EU. För att komma ifråga för subventioner eller för att få räknas in i målet måste ett bränsles livscykelutsläpp vara minst 35 % lägre än utsläppen från det fossila bränslealternativet från och med 2010, och kravet ökar till 60 % Biobränslen får inte komma från områden med stor biologisk mångfald Andel förnybar energi av den totala slutliga energiförbrukningen (brutto) Andel förnybar energi 2005 Mål för andel förnybar energi för 2020 Belgien 2,2 % 13 % Bulgarien 9,4 % 16 % Tjeckien 6,1 % 13 % Danmark 17 % 30 % Tyskland 5,8 % 18 % Estland 18 % 25 % Irland 3,1 % 16 % Grekland 6,9 % 18 % Spanien 8,7 % 20 % Frankrike 10,3 % 23 % Italien 5,2 % 17 % Cypern 2,9 % 13 % Lettland 32,6 % 40 % Litauen 15 % 23 % Luxemburg 0,9 % 11 % Ungern 4,3 % 13 % Malta 0 % 10 % Nederländerna 2,4 % 14 % Österrike 23,3 % 34 % Polen 7,2 % 15 % Portugal 20,5 % 31 % Rumänien 17,8 % 24 % Slovenien 16 % 25 % Slovakien 6,7 % 14 % Finland 28,5 % 38 % Sverige 39,8 % 49 % Storbritannien 1,3 % 15 % EU-27 8,5 % 20 % 9

12 (naturskog, gräsmark, skyddade områden) eller från omvandling av områden med stora kollager (våtmarker och kontinuerligt beskogade områden). I direktivet krävs också att medlemsstaterna och kommissionen ska övervaka konsekvenserna för jorden, vattnet och luften samt ta hänsyn till sociala frågor. Dessutom premieras andra generationens biobränslen (som bioetanol från halm) och användningen av elektricitet inom transporter. Hållbarhetskriterierna för biobränslen som fastställs i direktivet är de första rättsligt bindande hållbarhetsbestämmelserna för användning av naturresurser i hela världen. De har redan gett upphov till diskussioner om att trygga en hållbar resursanvändning inom sektorer som jordbruket och i andra länder och regioner. Klimatförändring och mål för energieffektivitet Målen för förnybar energi och förnybart bränsle inom transportsektorn bidrar till att uppfylla EU-målet på en minskning med minst 20 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 senast Det måste kombineras med högre energieffektivitet därav målsättningen att förbättra EU:s energieffektivitet med 20 % jämfört med prognoserna för 2020 och en minskad förbrukning av fossila bränslen. Viktiga EU-direktiv om energi och klimat: El producerad från förnybara energikällor (direktiv 2009/28/EG). Byggnaders energiprestanda omarbetning (direktiv 2010/31/EU). Beskattning av energiprodukter och elektricitet (direktiv 2003/96/EG). Kraftvärme (direktiv 2004/8/EG). Reviderat direktiv om handel med utsläppsrätter (direktiv 2009/29/EG). Beslut om insatsfördelning för utsläpp av växthusgaser från sektorer som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter (beslut nr 406/2009/EG). 10

13 Hur når vi målen? Målen kräver betydande tillväxt inom alla tre sektorer för förnybara energikällor el, uppvärmning och kylning samt transporter. Det kräver i sin tur att alla EU:s regeringar, industrin och allmänheten gör en gemensam ansträngning. EU har via politik, lagstiftning, finansiering och forskning stött förnybar energi sedan 1980-talet. Dessutom kommer medlemsstaternas genomförande av EU-lagstiftningen att leda till ett större stöd, avlägsnande av administrativa hinder såsom alltför komplicerade regler för planering, bättre tillträde till elnäten för el från förnybar energi och bättre produkt- och installationsinformation till konsumenterna. Andra EU-initiativ är bland annat borgmästaravtalet, där över borgmästare från hela EU har åtagit sig att på lokalplanet gå längre än EU:s mål för 2020 för att minska utsläppen av koldioxid. Tekniskt stöd ges också genom initiativet Elena, som förvaltas gemensamt av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken, för att hjälpa lokala och regionala myndigheter att hitta finansiering för hållbara energiprojekt. Engagera sig ManagEnergy och Hållbar energi i Europa EU har ett antal program för att stimulera till ett bredare engagemang för förnybar energi. Europeiska kommissionens initiativ ManagEnergy stöder med hjälp av en interaktiv webbplats, kurser och nätverksevenemang lokala och regionala myndigheter och deras samarbetspartner, till exempel energibyråer som har hand om frågor som rör energieffektivitet och förnybara energikällor. Kommissionens kampanj Hållbar Energi i Europa ökar allmänhetens medvetenhet om hållbar energi, bland annat genom EU:s vecka för hållbar energi och energidagarna, och hjälper alla att göra sitt för att förändra energilandskapet. Här kan du ta reda på hur du engagerar dig: 11

14 Huvudtyper av förnybar energi Bioenergi: biomassa, biogas och biobränslen Biomassa framställs av olika slags organiskt material, till exempel energigrödor (oljeväxter, växter som innehåller socker) och avfall från skogsindustri, lantbruk eller städer, däribland ved och hushållsavfall. Biomassa kan användas för uppvärmning och kylning, för att generera elektricitet och för biobränslen för transporter. Biomassa: LahtiStreams Denna innovativa förgasningsanläggning för återvunna fasta bränslen har utvecklats av Lahti Energia Oy i Finland. Det finns redan teknik för att använda ren fast biomassa för samtidig förgasning vid kolkraftproduktion. I detta projekt används emellertid värmegasrening och gaspanna med högvärdig ångcykel. Det gör att kraftproduktionens totala effektivitet kan bli över 35 % i koncentrerad form, och man håller sig därmed inom gränsvärdena i EU:s avfallsförbränningsdirektiv. Detta system genererar 40 % mer el/ton återvunnet fast bränsle jämfört med toppmoderna rostereldade pannor för blandat avfall. Genom att använda biomassa minskar man utsläppen av växthusgaser betydligt. Den koldioxid biomassan avger när den förbränns kompenseras av de mängder som samma växter absorberar när de växer. Vissa utsläpp finns dock alltid från processer som jordbearbetning och bränsleframställning, så biomassa är inte helt fritt från koldioxid. Olika typer av biomassa kräver olika tekniker och processer för att framställa bioenergi, vilket visas nedan. Fast biomassa (som ved och halm) kan behandlas i processer som förbränning, pyrolys, hydrolys eller förgasning för att framställa bioenergi. Biogas kan framställas ur organiskt avfall genom anaerob jäsning och utvinnas ur deponigas. Den kan användas i fordon som anpassats för att drivas med naturgas. Varför biomassa? Den diversifierar energiförsörjningen. Den ersätter konventionella bränslen som avger mycket CO 2. Den bidrar till avfallsåtervinning. Den bevarar och skapar sysselsättning i glesbygd. Den stärker EU:s ledande ställning inom bioenergiteknik. 12

15 Biodrivmedel och flytande biobränslen kommer från förnybara resurser som framställs ur biomassa (organiskt material eller växter). I dag utgör de den enda allmänt tillgängliga energiresurs som kan ersätta fossila bränslen inom transportsektorn. Det finns två huvudtyper av biobränslen (biomassa som används inom transportsektorn) biodiesel och bioetanol. Båda är flytande bränslen som i dag huvudsakligen framställs ur lantbruksgrödor eller växter. Biodiesel tillverkas oftast av oljeväxter som raps eller solros. Den är resultatet av vegetabiliska oljors reaktion med metanol. Bioetanol framställs främst genom att socker från sockerbetor, olika slags spannmål eller frukt eller till och med vin får jäsa. Andra generationens biobränslen, som särskilt främjas genom det nya direktivet, håller på att utvecklas med hjälp av råvara i form av cellulosabiomassa. Det ökar möjligheterna för nya metoder att tillverka biobränsle av produkter, biprodukter och avfall från lantbruk, skogsbruk, trä, massaoch pappersprodukter genom mer avancerade metoder. Varför biobränslen? De utgör det enda allmänt tillgängliga förnybara alternativet till fossila bränslen för transporter. De bidrar till avfallsåtervinning. De bidrar till diversifiering av energikällor för icke-oljeproducerande länder. De minskar utsläppen av CO 2 och andra föroreningar. De skapar jobb, särskilt inom lantbruks- och skogsbruksområdet. Alla biodrivmedel och flytande biobränslen som framställs med stöd av offentliga medel i EU eller som ska räknas in i medlemsstaternas mål för förnybar energi inom transportsektorn, måste uppfylla hållbarhetskraven i direktivet om förnybar energi. Biobränslen: teknikinitiativ för hållbar produktion av biobränslen Europeiska kommissionen och industrin i EU har inlett ett stort energiteknikinitiativ för hållbar framställning av biobränslen. Industrin ska ta fram nya sätt att omvandla biomassarester till etanol och andra värdefulla produkter med hjälp av avancerade och innovativa tekniker. I sex omfattande demonstrationsprojekt ska man vid stora demonstrationsanläggningar behandla hela omvandlingskedjan, från användningen av biomassa, till mellansteg i processen och omvandlingen till slutprodukter. Projekten är: Kacelle LED FibreEtOH stories/upm_is_looking_into_ethanol_production/ BIOLYFE OPTFUEL BIO-DME 13

16 Solenergi Solen är jordens främsta energikälla och med hjälp av solkraftssystem kan man tygla solens strålar och utnyttja dem som en ren energikälla med hög temperatur för att generera värme eller elektricitet. Solvärme: SOLERA Syftet med projektet är att utveckla mycket väl integrerade soldrivna uppvärmnings- och kylningssystem för bostäder, små kontorsbyggnader och hotell. Målet är att använda solvärmen på sommaren för en värmedriven kylprocess för luftkonditionering. Systemet kan också ge direktvärme. Omvandlingen av solstrålning för att använda den till uppvärmning och kylning har många tillämpningar, bland annat varmvatten för hushåll, uppvärmning av byggnader och processer i industrin, kylning med hjälp av solenergi, avsaltning och simbassänger. Även de enklaste solvärmesystemen kan täcka en (ibland betydande) del av behovet av varmvatten för hushåll. Även om sådana system naturligtvis ger bättre resultat i soligare klimat, gör effektiviteten hos ny utrustning att systemen åtminstone kan bidra till varmvattenförsörjning eller lokalvärme var som helst i EU (ofta i kombination med befintliga system med värmepannor). Solenergin kan också användas i kylsystem för att med värmeabsorptionssystem ge luftkonditionering (ungefär som ett kylskåp). Genom projektet SOLERA vill man visa att systemen är tekniskt genomförbara, driftsäkra och kostnadseffektiva. De utformas som integrerade paket som ska utnyttja den solstrålning som finns på ett bättre sätt än de system som används i dag. 14

17 För att generera elektricitet måste solens energi omvandlas eller koncentreras. Det beror på att solstrålningen når jorden med en densitet som räcker till uppvärmning men inte till en tillräckligt effektiv termodynamisk cykel för att framställa elektricitet. Varför solkraft? Den diversifierar energiförsörjningen. Det är en tyst teknik som inte ger upphov till skadliga utsläpp eller förorenande gaser. Den skapar lokala jobb och stimulerar lokal ekonomi och teknikutveckling. Den utnyttjar en outsinlig energikälla som är gratis. Den kan generera både värme och el. Den kräver minimalt underhåll. Solvärme: Solugas I projektet Solugas demonstreras ett soldrivet hybridsystem med direkt soluppvärmning av tryckluft i en gasturbin. Turbinen ansluts till en generator som matar in elektriciteten i nätet. De stora tekniska nyheterna är bland annat ett särskilt fält med heliostatspeglar med innovativa system för flödeskontroll, ett särskilt testtorn, en ny mottagare, ett rörlednings- och flödeskontrollsystem för varm gas och en särskilt anpassad gasturbin med ett nyutvecklat kontroll- och insprutningssystem. 15

18 Solenergi kan omvandlas till el med hjälp av solceller som omvandlar ljus direkt till elektricitet. Det kan också göras genom att man använder koncentrerad solenergi, där parabolformade solsamlare eller torn används för att samla solljuset så att det värmer upp en enda punkt. Därvid alstras ånga som driver en turbin. Solcellsanläggningar kan anslutas till batterier för lagring eller mata in elektriciteten i elnätet. Värme som alstras genom koncentrerad solenergi kan lagras så att energi också kan genereras när inte solen skiner. Solceller: MetaPV MetaPV är det första europeiska demonstrationsprojektet där man utvecklar teknik och styrningssystem för framtida distributionsnät, för att förnybar energi lättare ska kunna slå igenom. Nya solcellssystem kan bidra till att stödja elnätet genom aktiv effektreglering, förenklad energistyrning och anpassning till ö-drift. Därmed behöver man inte bygga nya elnät eller utöka de befintliga nätens kapacitet. Projektet pågår i den belgiska provinsen Limburg och består av 128 system för bostadshus på 4 kw vardera och 31 industrisystem på 200 kw vardera. 16

19 Vindenergi Vindenergi är en av de mest lovande teknikerna för förnybar energi och det är ett område där stora framsteg har gjorts som har lett till effektivare elproduktion. Mellan 1991 och 2006 ökade den samlade vindkraftskapaciteten i EU med i genomsnitt 33 % per år. Mellan 1995 och 2009 ökade de samlade vindkraftsinstallationerna i EU sin kapacitet från MW till MW ( 6 ). Moderna vindturbiner tar vara på vindenergin genom att överföra den förbipasserande vindens kraft till rotorblad. Hur mycket elkraft en turbin kan generera beror på luftens densitet, vindhastigheten och turbinens storlek. De flesta vindturbiner har rotorer som vänder sig mot vinden och som ställer om sig efter ändringar i vindriktningen. Energin samlas till en roterande axel och omvandlas till elektricitet. Varför vindkraft? Det är en ren energikälla utan utsläpp av koldioxid. Den ger egenproducerad elkraft till låg kostnad. Den är redan i dag en betydande exportindustri. Den förändrar visserligen landskapet, men lantbruks- och industriverksamhet kan fortsätta runtom kraftverken. Kraftverken kan anläggas både på land och till havs. Vindkraft: Twenties Twenties är det hittills största forskningsprojekt för förnybar energi som har finansierats av EU. Det syftar till att påtagligt driva på utvecklingen och tillämpningen av ny teknik som kan göra att vindkraftens ställning stärks i det europeiska energisystemet. Genom sex demonstrationer ska man utforska sätt att avlägsna hinder för att integrera havs- och landbaserad vindenergi i elektricitetssystemet. Demonstrationerna ska visa de vinster som uppkommer då ny teknik kombineras med innovativa metoder för systemstyrning. ( 6 ) statistics/100401_general_stats_2009.pdf 17

20 Havsenergi Haven täcker tre fjärdedelar av vår planet och havsenergi är därför en av de ymnigast tillgängliga förnybara energikällorna. Energin hämtas från energiflöden som vågor, tidvatten, havsströmmar och skillnader i salthalt och temperatur. Det kommer dock att dröja innan havsenergin kan konkurrera med mer utvecklade förnybara energikällor. Havsenergi: PULSE STREAM 1200 Syftet med detta projekt är att i full skala demonstrera en innovativ omvandlare av tidvattenenergi i havet utanför Storbritannien. Huvudsyftet är att testa en certifierad och högpresterande tidvattenteknik med en kapacitet på 1,2 MW för att se om den är färdig för kommersiell användning. Prototypen som ska demonstreras använder sig av rörliga vingar. Systemet med vingar gör att energin kan tas till vara över ett stort område med grunt vatten. På ett visst djup kan system med rörliga vingar vara upp till fyra gånger mer kraftfulla än system med enkla axelrotorer. ACTION=D&DOC=1&CAT=PROJ&QUERY=012992e1e698: f601:09e2354e&rcn=94495 Vågenergi tas till vara med olika slags teknik, beroende på var anordningen för att omvandla energin ligger i förhållande till strandlinjen. Anordningarna kan vara angjorda vid eller inneslutna i strandlinjen. De kan också placeras i havet nära stranden eller till havs, där de senare utnyttjar de kraftfullare vågrörelser som finns på djupare vatten. Europa är världsledande inom teknik för vågkraft. Genom att några länder i Europa investerar i forskning och utveckling eller demonstrationsprojekt, borde EU vara väl positionerat för att vara med och konkurrera när en kommersiell marknad för tekniken växer fram. Tidvattensystem utnyttjar tidvattnets naturliga ebboch flodrörelse för att generera elektricitet. Det kan göras antingen genom att man utnyttjar vattennivåns stigning och sänkning genom dammar eller genom att hämta energi ur tidvattenströmmar med hjälp av turbiner, ungefär på samma sätt som med vindkraft. Varför havsenergi? Inget bränsle behövs. Den ger inte upphov till något avfall. Den har inga större miljökonsekvenser. Tidvattnet är helt förutsägbart. Den har stor potential för teknisk utveckling. 18

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Andelen förnybar energi i EU

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Andelen förnybar energi i EU EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.5.2004 KOM(2004) 366 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Andelen förnybar energi i EU Kommissionens rapport i enlighet

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.01.2003 C(2003)30fin Ärende: Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen Fru Minister, 1. Förfarande 1. Genom en skrivelse

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Grön el Innehåll Vad gäller för upphandling av el? Märkning av el Tips Elanvändningen (brutto) i EU-27, 1990 2008 fördelat på bränslen Källa: EEA 2010 Installerad kapacitet

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Elförsörjning med hjälp av solceller

Elförsörjning med hjälp av solceller Elförsörjning med hjälp av solceller Av: Hanna Kober 9B Datum: 2010-05-20 Handledare: Olle & Pernilla 1 Innehållsförteckning Inledning sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte/Frågeställning sid 3 Metod sid 3 Resultat

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

BEAST. Beyond Energy Action Strategies

BEAST. Beyond Energy Action Strategies BEAST Beyond Energy Action Strategies Sammanfattning av D 2.2 Nulägesrapport för implementeringsaktiviteter Inlämningsdatum: January 2015 1 YES NO Distribution Lista: East Sweden Energy Agency Comunità

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195

ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2012/0288(COD) 2.2.2015 ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Nils Torvalds (PE544.412v01-00)

Läs mer