Förnybart gör skillnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnybart gör skillnad"

Transkript

1 Förnybart gör skillnad Generaldirektoratet för energi

2 Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*): (*) Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. Information på Internet om Europeiska unionens politik för förnybar energi finns på Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2011 ISBN doi: /41011 Europeiska unionen, 2011 Kopiering tillåten med angivande av källan. Manuskriptet färdigställt i oktober Omslagsfoto: istockphoto Foton av: Europeiska unionen, istockphoto, Kyran O Neill för Convention Centre Dublin, Shutterstock Printed in Belgium TRYCKT PÅ ICKE KLORBLEKT PAPPER

3 Förord EU:s politik för förnybar energi har aldrig varit viktigare. Den förnybara energin spelar en avgörande roll för att minska utsläppen av växthusgaser och andra slags föroreningar och för att göra energiförsörjningen tryggare och mer diversifierad. Den är också mycket viktig för att vår industri ska fortsätta att vara världsledande inom ren energiteknik. Därför har EU:s ledare enats om rättsligt bindande nationella mål för att öka andelen förnybar energi, så att vi fram till 2020 uppnår en andel på 20 % för hela unionen. Målen, som finns i direktivet om förnybar energi, är rubriken för hela EU:s regelverk inom området. Den europeiska strategiska planen för energiteknik fungerar som en ram för utvecklingen av nya näringslivsinitiativ, och energimärkning och energieffektivitetsnormer för ekodesign bidrar till att öka energieffektiviteten och få ner energiförbrukningen. Direktivet om förnybar energi kräver planering, utbildning, hållbarhetskriterier och andra lagstiftningsreformer för att vi ska få den storskaliga användning av ren teknik som behövs för att uppnå tjugoprocentsmålet. Denna europeiska ram ska hjälpa alla att utvecklas i riktning mot en mer hållbar energiförsörjning. De styrande på nationell och regional nivå måste vidta åtgärder och undanröja hinder men enskilda aktörer, som energikonsumenter, arbetstagare, medlemmar i hushållen och energiproducenter, kan alla aktivt minska sin energiförbrukning och göra den grönare. I broschyren skildras i stora drag det nuvarande regelverket. Där förklaras också de olika tekniker som vi redan har eller håller på att utveckla och som kan göra att tjugoprocentsmålet blir bara ett första steg av många mot en koldioxidsnål framtida energiförsörjning. Jag anser att våra jobb, vår industri, vår framtid och vår planet står och faller med detta. Tillsammans kan vi göra skillnad! Günther Oettinger Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för energifrågor 1

4

5 Innehåll Förnybart är efterfrågat 4 Skydda miljön 4 Göra vår energiförsörjning tryggare 5 Stimulera ekonomin 5 Användning av förnybar energi 6 Elektricitet 6 Uppvärmning och kylning 7 Transporter 7 Förnybar energi i EU vision för Klimatförändring och mål för energieffektivitet 10 Hur når vi målen? 11 Huvudtyper av förnybar energi 12 Bioenergi: biomassa, biogas och biobränslen 12 Solenergi 14 Vindenergi 17 Havsenergi 18 Vattenkraft 19 Geotermisk energi och värmepumpar 20 En titt in i framtiden 21 Intelligent energi 21 Strategisk plan för energiteknik 22 Utsikter fram till 2020 och

6 Förnybart är efterfrågat Miljoner människor runt om i Europa försöker bli mer gröna. Vi vill minska föroreningarna och vårt eget koldioxidavtryck, men det verkar ofta svårt. På europeisk nivå försöker EU sätta en politik i verket som hjälper oss att göra just detta. Att använda förnybar energi är ett effektivt sätt att göra vår energiförsörjning mer miljövänlig. Många EU-medborgare vill bli bättre informerade om vad förnybara energikällor är och hur man bäst kan använda dem. Förhoppningsvis kan denna broschyr ge den information som behövs. Varför är då förnybar energi så intressant? Svaret är enkelt. Den förnybara energin kan göra det möjligt för oss att diversifiera våra energikällor och minska vårt alltför stora beroende av gas, kol och olja. Det är därför det säkraste sättet för oss att både minska utsläppen och göra vår energiförsörjning tryggare. I en tid av ekonomisk osäkerhet är dessutom företag med inriktning på förnybara energikällor del av en bransch som fortsätter att växa, erbjuda arbetstillfällen och utveckla ny teknik. Den bidrar också till att Europa behåller sin världsledande ställning när det gäller industriell innovation. Skydda miljön Frågan hur vi framställer vår energi är central för alla ansträngningar för att komma till rätta med klimatförändringarna och minska utsläppen. Vår energiförsörjning domineras fortfarande av fossila bränslen som avger växthusgaser när vi förbränner dem för att få energi. Förnybara energikällor avger å andra sidan bara små mängder växthusgaser eller till och med inga alls under sin livscykel. Genom att öka deras andel av vår energimix bidrar vi till att minska utsläppen av växthusgaser och vi minskar då också vårt gemensamma koldioxidavtryck. Med en andel förnybar energi på 20 % ( 1 ) skulle koldioxidutsläppen minska med miljoner ton om året. Förnybara energikällor bidrar också till att minska luftföroreningarna och har på så sätt en direkt inverkan på vår hälsa. 4 ( 1 ) Grundat på mätningar av den totala slutliga energiförbrukningen (brutto) (GFEC).

7 Göra vår energiförsörjning tryggare EU-länderna är starkt beroende av import av fossila bränslen (särskilt olja och gas) för sina transporter och för att generera elektricitet, och detta i allt högre grad. I EU är vi i själva verket beroende av import av energi för omkring hälften av vår energiförsörjning. Dessutom står fossila bränslen för 78 % av EU:s bruttoförbrukning av energi till lands (se diagram). EU vinner på att utöka det urval av bränslen som finns tillgängliga för att producera energi och även källorna till och antalet leverantörer av sådana bränslen. En sådan diversifiering minskar riskerna för leveransminskningar och prissvängningar och främjar effektiviteten genom att konkurrensen ökar inom energisektorn. Med en andel förnybar energi på 20 % skulle vi kunna minska importen av fossila bränslen med 200 Mtoe ( 2 ) om året ( 3 ). Bruttoenergiförbrukningen inom EU uppdelat efter bränsle (EU-27, 2008) Stimulera ekonomin Förnybara energikällor rymmer också stor potential för att stärka konkurrenskraften för Europas industri. Det är mycket viktigt att utveckla nya koldioxidsnåla energikällor för att slippa de enorma kostnaderna för klimatförändringar och föroreningar, och det är avgörande för ekonomin att EU ligger i framkanten av denna utveckling. Högteknologisk och miljövänlig industriell utveckling innebär mervärden i form av gröna arbetstillfällen och drar nytta av de styrkor som EU:s industri redan har. För närvarande domineras den globala sektorn för produktion av förnybar energi av europeiska företag, som sysselsätter drygt 1,5 miljoner personer och har en omsättning på över 50 miljarder euro. Med en fortsatt stark tillväxt skulle ytterligare en miljon arbetstillfällen kunna skapas inom denna sektor fram till år 2020, och omsättningen skulle kunna fördubblas eller till och med tredubblas. Olja 36,5 % Gas 24,5 % Kärnkraft 13,4 % Förnybar energi 8,4 % Fasta bränslen 17 % Andra bränslen 0,2 % Källa: Eurostat. ( 2 ) Miljoner ton oljeekvivalenter. ( 3 ) Grundat på mätningar av den totala slutliga energiförbrukningen (brutto) (GFEC). 5

8 Användning av förnybar energi Förnybara energikällor kan användas för alla våra energibehov generering av elkraft, transporter och uppvärmning av våra hus. De olika typerna av förnybara energikällor (sid ) kan användas på olika sätt och alla lämpar sig inte för alla användningsområden. Vatten- och vindkraft används enbart för att generera elkraft, medan andra resurser som biomassa (organiskt material), geotermisk energi och solenergi kan användas för att framställa både el och värme. Elektricitet Förnybara energikällor används redan för att generera den el vi använder varje dag när vi tänder ljuset eller tittar på tv (se tabell). Det faktum att EU:s energimarknader har öppnats för mer konkurrens ger även konsumenterna möjlighet att välja elleverantörer som använder en större del förnybara energikällor. Förnybara energikällors bidrag till elkraftproduktionen, 2008 (TWh ( 4 ) och %) Vindkraft 20,9 % Solenergi (PVT) 1,3 % Biomassa 19 % Vattenkraft 57,7 % Geotermisk energi 1 % Totalt genererad elkraft, EU-27 Totalt förnybara energikällor TWh 567 TWh Andel förnybara energikällor 16,8 % Källa: Eurostat. 6 ( 4 ) Terawattimmar.

9 Uppvärmning och kylning Sektorn för uppvärmning och kylning står för hälften av EU:s slutliga energiförbrukning. Denna energi används för att värma bostäder och andra byggnader, försörja industrin med värme och framställa varmvatten. Förnybar energi som biomassa (som i dag dominerar inom förbrukning av förnybar energi för uppvärmning), solenergi och geotermisk energi rymmer en mycket stor potential för uppvärmning och kylning. Men då förnybar energi bara står för 12 % av all uppvärmning och kylning är vi långt ifrån att utnyttja denna potential. Vi måste göra mer för att integrera förnybar teknik i den traditionella industrin för uppvärmning och kylning. Det finns också möjlighet att i högre grad använda kombinerade kraft- och värmeverk som eldas med biomassa och som ger både el och värme. Därmed skulle den totala energieffektiviteten bli större. Förnybara energikällors bidrag till det samlade behovet av värme (EU-27, 2008) Mtoe Biomassa 63,5 Transporter Transporternas andel av energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser har ökat med åren och det är därför nödvändigt att förbättra bränsleeffektiviteten och minska utsläppen från transporter. Dessutom kommer 96 % av energin inom transportsektorn från oljebaserade produkter. Biobränslen (bränslen framställda ur organiskt material) är den viktigaste ersättningen för olja och diesel inom transportsektorn eftersom de är tillgängliga i stor skala och kan användas i vanliga fordon. Att använda biobränslen som biodiesel, bioetanol och biogas kan främja mer hållbar energianvändning inom transportsektorn och minska beroendet av fossila bränslen. Dessutom avger biobränslen i allmänhet mindre växthusgaser än fossila bränslen och kan därför hjälpa EU att leva upp till sitt åtagande att minska dessa utsläpp. Att använda fordon som drivs med el från förnybara energikällor är ett annat sätt att öka användningen av förnybar energi för transporter. I dag är mycket få sådana fordon i bruk, men man räknar med att antalet kommer att öka snabbt. Solvärme 1,1 Geotermisk energi 0,7 Värmepumpar ( 5 ) 2,2 Totalt förnybara energikällor 67,5 Totalt behov av värme 564,7 Andel förnybara energikällor 12 % Källa: Eurostat. ( 5 ) Uppgifterna grundas på de länder som rapporterat tillgänglig information. 7

10 Förnybar energi i EU vision för 2020 EU är världsledande inom förnybar energi och sektorn har redan stor ekonomisk betydelse. Efterhand som tekniken för förnybara energikällor har mognat har produktionen av förnybar energi stadigt stigit och kostnaden har sjunkit. Men utvecklingen har varit ojämn inom EU och förnybara energikällor står fortfarande bara för en liten del av EU:s totala energimix. Eftersom de externa kostnaderna för fossila bränslen som miljökonsekvenser inte beaktas fullt ut är förnybara energikällor fortfarande inte konkurrenskraftiga. Olika förnybara energikällor befinner sig i olika stadier av teknisk och kommersiell utveckling. Under gynnsamma villkor är energikällor som vindkraft, vattenkraft, biomassa och solvärme ekonomiskt bärkraftiga. Andra som solceller (där kiselplattor används för att generera elkraft av solljus) är beroende av ökad efterfrågan för att skalfördelarna ska bli större. Så även om de förnybara energikällorna börjat vinna mark och ge oss mer miljövänlig energi finns det fortfarande outnyttjad potential för dem att öka sin marknadsandel och etablera sig som kostnadseffektiva alternativ med utbredd användning. Genom siffrorna på dessa sidor får du information om situationen när det gäller förnybar energi i EU. Ytterligare uppgifter om olika förnybara energikällor finns i de följande kapitlen och på När det gäller el och transporter har EU fastställt vägledande nationella mål för förnybar energi för 2010, som troligen inte kommer att uppnås. Man enades därför 2009 om ett strängare direktiv som antogs enhälligt av rådet och en stor majoritet i Europaparlamentet. Det viktigaste i direktivet är en rad rättsligt bindande nationella mål som sammanlagt motsvarar en andel på 20 % förnybar energi i EU som helhet. EU-länderna måste utarbeta nationella handlingsplaner för att uppnå sina mål och slå fast särskilda målsättningar för el, uppvärmning, kylning och biobränslen. Planerna ska avspegla nationella förhållanden, exempelvis i fråga om de förnybara energikällor som finns i varje enskilt land. Handlingsplanerna finns på webbsidorna för Europeiska kommissionens öppenhetsplattform för förnybar energi: platform/transparency_platform_en.htm 8

11 Primär energiproduktion från förnybara energikällor, fördelat på enskilda källor (EU-27, 2008) Kommunalt fast avfall 10 % Biobränslen 6,9 % Källa: Eurostat. Ved 47 % Biogas 5,1 % Vattenkraft 19 % Vindkraft 6,9 % Solenergi 1,2 % Geotermisk energi 3,9 % Biomassa och avfall 69 % Med hänsyn till att transportsektorn är särskilt utsatt på grund av sitt stora oljeberoende anger man i direktivet om förnybar energi också uttryckligen ett minimimål på 10 % när det gäller andelen förnybar energi (biobränslen, förnybar el) av den totala förbrukningen av bensin och diesel för transporter i EU. Målet ska ha uppnåtts av alla EU:s medlemsstater senast Direktivet innehåller omfattande hållbarhetskriterier för biobränslen som framställs inom eller utanför EU. För att komma ifråga för subventioner eller för att få räknas in i målet måste ett bränsles livscykelutsläpp vara minst 35 % lägre än utsläppen från det fossila bränslealternativet från och med 2010, och kravet ökar till 60 % Biobränslen får inte komma från områden med stor biologisk mångfald Andel förnybar energi av den totala slutliga energiförbrukningen (brutto) Andel förnybar energi 2005 Mål för andel förnybar energi för 2020 Belgien 2,2 % 13 % Bulgarien 9,4 % 16 % Tjeckien 6,1 % 13 % Danmark 17 % 30 % Tyskland 5,8 % 18 % Estland 18 % 25 % Irland 3,1 % 16 % Grekland 6,9 % 18 % Spanien 8,7 % 20 % Frankrike 10,3 % 23 % Italien 5,2 % 17 % Cypern 2,9 % 13 % Lettland 32,6 % 40 % Litauen 15 % 23 % Luxemburg 0,9 % 11 % Ungern 4,3 % 13 % Malta 0 % 10 % Nederländerna 2,4 % 14 % Österrike 23,3 % 34 % Polen 7,2 % 15 % Portugal 20,5 % 31 % Rumänien 17,8 % 24 % Slovenien 16 % 25 % Slovakien 6,7 % 14 % Finland 28,5 % 38 % Sverige 39,8 % 49 % Storbritannien 1,3 % 15 % EU-27 8,5 % 20 % 9

12 (naturskog, gräsmark, skyddade områden) eller från omvandling av områden med stora kollager (våtmarker och kontinuerligt beskogade områden). I direktivet krävs också att medlemsstaterna och kommissionen ska övervaka konsekvenserna för jorden, vattnet och luften samt ta hänsyn till sociala frågor. Dessutom premieras andra generationens biobränslen (som bioetanol från halm) och användningen av elektricitet inom transporter. Hållbarhetskriterierna för biobränslen som fastställs i direktivet är de första rättsligt bindande hållbarhetsbestämmelserna för användning av naturresurser i hela världen. De har redan gett upphov till diskussioner om att trygga en hållbar resursanvändning inom sektorer som jordbruket och i andra länder och regioner. Klimatförändring och mål för energieffektivitet Målen för förnybar energi och förnybart bränsle inom transportsektorn bidrar till att uppfylla EU-målet på en minskning med minst 20 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 senast Det måste kombineras med högre energieffektivitet därav målsättningen att förbättra EU:s energieffektivitet med 20 % jämfört med prognoserna för 2020 och en minskad förbrukning av fossila bränslen. Viktiga EU-direktiv om energi och klimat: El producerad från förnybara energikällor (direktiv 2009/28/EG). Byggnaders energiprestanda omarbetning (direktiv 2010/31/EU). Beskattning av energiprodukter och elektricitet (direktiv 2003/96/EG). Kraftvärme (direktiv 2004/8/EG). Reviderat direktiv om handel med utsläppsrätter (direktiv 2009/29/EG). Beslut om insatsfördelning för utsläpp av växthusgaser från sektorer som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter (beslut nr 406/2009/EG). 10

13 Hur når vi målen? Målen kräver betydande tillväxt inom alla tre sektorer för förnybara energikällor el, uppvärmning och kylning samt transporter. Det kräver i sin tur att alla EU:s regeringar, industrin och allmänheten gör en gemensam ansträngning. EU har via politik, lagstiftning, finansiering och forskning stött förnybar energi sedan 1980-talet. Dessutom kommer medlemsstaternas genomförande av EU-lagstiftningen att leda till ett större stöd, avlägsnande av administrativa hinder såsom alltför komplicerade regler för planering, bättre tillträde till elnäten för el från förnybar energi och bättre produkt- och installationsinformation till konsumenterna. Andra EU-initiativ är bland annat borgmästaravtalet, där över borgmästare från hela EU har åtagit sig att på lokalplanet gå längre än EU:s mål för 2020 för att minska utsläppen av koldioxid. Tekniskt stöd ges också genom initiativet Elena, som förvaltas gemensamt av Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken, för att hjälpa lokala och regionala myndigheter att hitta finansiering för hållbara energiprojekt. Engagera sig ManagEnergy och Hållbar energi i Europa EU har ett antal program för att stimulera till ett bredare engagemang för förnybar energi. Europeiska kommissionens initiativ ManagEnergy stöder med hjälp av en interaktiv webbplats, kurser och nätverksevenemang lokala och regionala myndigheter och deras samarbetspartner, till exempel energibyråer som har hand om frågor som rör energieffektivitet och förnybara energikällor. Kommissionens kampanj Hållbar Energi i Europa ökar allmänhetens medvetenhet om hållbar energi, bland annat genom EU:s vecka för hållbar energi och energidagarna, och hjälper alla att göra sitt för att förändra energilandskapet. Här kan du ta reda på hur du engagerar dig: 11

14 Huvudtyper av förnybar energi Bioenergi: biomassa, biogas och biobränslen Biomassa framställs av olika slags organiskt material, till exempel energigrödor (oljeväxter, växter som innehåller socker) och avfall från skogsindustri, lantbruk eller städer, däribland ved och hushållsavfall. Biomassa kan användas för uppvärmning och kylning, för att generera elektricitet och för biobränslen för transporter. Biomassa: LahtiStreams Denna innovativa förgasningsanläggning för återvunna fasta bränslen har utvecklats av Lahti Energia Oy i Finland. Det finns redan teknik för att använda ren fast biomassa för samtidig förgasning vid kolkraftproduktion. I detta projekt används emellertid värmegasrening och gaspanna med högvärdig ångcykel. Det gör att kraftproduktionens totala effektivitet kan bli över 35 % i koncentrerad form, och man håller sig därmed inom gränsvärdena i EU:s avfallsförbränningsdirektiv. Detta system genererar 40 % mer el/ton återvunnet fast bränsle jämfört med toppmoderna rostereldade pannor för blandat avfall. Genom att använda biomassa minskar man utsläppen av växthusgaser betydligt. Den koldioxid biomassan avger när den förbränns kompenseras av de mängder som samma växter absorberar när de växer. Vissa utsläpp finns dock alltid från processer som jordbearbetning och bränsleframställning, så biomassa är inte helt fritt från koldioxid. Olika typer av biomassa kräver olika tekniker och processer för att framställa bioenergi, vilket visas nedan. Fast biomassa (som ved och halm) kan behandlas i processer som förbränning, pyrolys, hydrolys eller förgasning för att framställa bioenergi. Biogas kan framställas ur organiskt avfall genom anaerob jäsning och utvinnas ur deponigas. Den kan användas i fordon som anpassats för att drivas med naturgas. Varför biomassa? Den diversifierar energiförsörjningen. Den ersätter konventionella bränslen som avger mycket CO 2. Den bidrar till avfallsåtervinning. Den bevarar och skapar sysselsättning i glesbygd. Den stärker EU:s ledande ställning inom bioenergiteknik. 12

15 Biodrivmedel och flytande biobränslen kommer från förnybara resurser som framställs ur biomassa (organiskt material eller växter). I dag utgör de den enda allmänt tillgängliga energiresurs som kan ersätta fossila bränslen inom transportsektorn. Det finns två huvudtyper av biobränslen (biomassa som används inom transportsektorn) biodiesel och bioetanol. Båda är flytande bränslen som i dag huvudsakligen framställs ur lantbruksgrödor eller växter. Biodiesel tillverkas oftast av oljeväxter som raps eller solros. Den är resultatet av vegetabiliska oljors reaktion med metanol. Bioetanol framställs främst genom att socker från sockerbetor, olika slags spannmål eller frukt eller till och med vin får jäsa. Andra generationens biobränslen, som särskilt främjas genom det nya direktivet, håller på att utvecklas med hjälp av råvara i form av cellulosabiomassa. Det ökar möjligheterna för nya metoder att tillverka biobränsle av produkter, biprodukter och avfall från lantbruk, skogsbruk, trä, massaoch pappersprodukter genom mer avancerade metoder. Varför biobränslen? De utgör det enda allmänt tillgängliga förnybara alternativet till fossila bränslen för transporter. De bidrar till avfallsåtervinning. De bidrar till diversifiering av energikällor för icke-oljeproducerande länder. De minskar utsläppen av CO 2 och andra föroreningar. De skapar jobb, särskilt inom lantbruks- och skogsbruksområdet. Alla biodrivmedel och flytande biobränslen som framställs med stöd av offentliga medel i EU eller som ska räknas in i medlemsstaternas mål för förnybar energi inom transportsektorn, måste uppfylla hållbarhetskraven i direktivet om förnybar energi. Biobränslen: teknikinitiativ för hållbar produktion av biobränslen Europeiska kommissionen och industrin i EU har inlett ett stort energiteknikinitiativ för hållbar framställning av biobränslen. Industrin ska ta fram nya sätt att omvandla biomassarester till etanol och andra värdefulla produkter med hjälp av avancerade och innovativa tekniker. I sex omfattande demonstrationsprojekt ska man vid stora demonstrationsanläggningar behandla hela omvandlingskedjan, från användningen av biomassa, till mellansteg i processen och omvandlingen till slutprodukter. Projekten är: Kacelle LED FibreEtOH stories/upm_is_looking_into_ethanol_production/ BIOLYFE OPTFUEL BIO-DME 13

16 Solenergi Solen är jordens främsta energikälla och med hjälp av solkraftssystem kan man tygla solens strålar och utnyttja dem som en ren energikälla med hög temperatur för att generera värme eller elektricitet. Solvärme: SOLERA Syftet med projektet är att utveckla mycket väl integrerade soldrivna uppvärmnings- och kylningssystem för bostäder, små kontorsbyggnader och hotell. Målet är att använda solvärmen på sommaren för en värmedriven kylprocess för luftkonditionering. Systemet kan också ge direktvärme. Omvandlingen av solstrålning för att använda den till uppvärmning och kylning har många tillämpningar, bland annat varmvatten för hushåll, uppvärmning av byggnader och processer i industrin, kylning med hjälp av solenergi, avsaltning och simbassänger. Även de enklaste solvärmesystemen kan täcka en (ibland betydande) del av behovet av varmvatten för hushåll. Även om sådana system naturligtvis ger bättre resultat i soligare klimat, gör effektiviteten hos ny utrustning att systemen åtminstone kan bidra till varmvattenförsörjning eller lokalvärme var som helst i EU (ofta i kombination med befintliga system med värmepannor). Solenergin kan också användas i kylsystem för att med värmeabsorptionssystem ge luftkonditionering (ungefär som ett kylskåp). Genom projektet SOLERA vill man visa att systemen är tekniskt genomförbara, driftsäkra och kostnadseffektiva. De utformas som integrerade paket som ska utnyttja den solstrålning som finns på ett bättre sätt än de system som används i dag. 14

17 För att generera elektricitet måste solens energi omvandlas eller koncentreras. Det beror på att solstrålningen når jorden med en densitet som räcker till uppvärmning men inte till en tillräckligt effektiv termodynamisk cykel för att framställa elektricitet. Varför solkraft? Den diversifierar energiförsörjningen. Det är en tyst teknik som inte ger upphov till skadliga utsläpp eller förorenande gaser. Den skapar lokala jobb och stimulerar lokal ekonomi och teknikutveckling. Den utnyttjar en outsinlig energikälla som är gratis. Den kan generera både värme och el. Den kräver minimalt underhåll. Solvärme: Solugas I projektet Solugas demonstreras ett soldrivet hybridsystem med direkt soluppvärmning av tryckluft i en gasturbin. Turbinen ansluts till en generator som matar in elektriciteten i nätet. De stora tekniska nyheterna är bland annat ett särskilt fält med heliostatspeglar med innovativa system för flödeskontroll, ett särskilt testtorn, en ny mottagare, ett rörlednings- och flödeskontrollsystem för varm gas och en särskilt anpassad gasturbin med ett nyutvecklat kontroll- och insprutningssystem. 15

18 Solenergi kan omvandlas till el med hjälp av solceller som omvandlar ljus direkt till elektricitet. Det kan också göras genom att man använder koncentrerad solenergi, där parabolformade solsamlare eller torn används för att samla solljuset så att det värmer upp en enda punkt. Därvid alstras ånga som driver en turbin. Solcellsanläggningar kan anslutas till batterier för lagring eller mata in elektriciteten i elnätet. Värme som alstras genom koncentrerad solenergi kan lagras så att energi också kan genereras när inte solen skiner. Solceller: MetaPV MetaPV är det första europeiska demonstrationsprojektet där man utvecklar teknik och styrningssystem för framtida distributionsnät, för att förnybar energi lättare ska kunna slå igenom. Nya solcellssystem kan bidra till att stödja elnätet genom aktiv effektreglering, förenklad energistyrning och anpassning till ö-drift. Därmed behöver man inte bygga nya elnät eller utöka de befintliga nätens kapacitet. Projektet pågår i den belgiska provinsen Limburg och består av 128 system för bostadshus på 4 kw vardera och 31 industrisystem på 200 kw vardera. 16

19 Vindenergi Vindenergi är en av de mest lovande teknikerna för förnybar energi och det är ett område där stora framsteg har gjorts som har lett till effektivare elproduktion. Mellan 1991 och 2006 ökade den samlade vindkraftskapaciteten i EU med i genomsnitt 33 % per år. Mellan 1995 och 2009 ökade de samlade vindkraftsinstallationerna i EU sin kapacitet från MW till MW ( 6 ). Moderna vindturbiner tar vara på vindenergin genom att överföra den förbipasserande vindens kraft till rotorblad. Hur mycket elkraft en turbin kan generera beror på luftens densitet, vindhastigheten och turbinens storlek. De flesta vindturbiner har rotorer som vänder sig mot vinden och som ställer om sig efter ändringar i vindriktningen. Energin samlas till en roterande axel och omvandlas till elektricitet. Varför vindkraft? Det är en ren energikälla utan utsläpp av koldioxid. Den ger egenproducerad elkraft till låg kostnad. Den är redan i dag en betydande exportindustri. Den förändrar visserligen landskapet, men lantbruks- och industriverksamhet kan fortsätta runtom kraftverken. Kraftverken kan anläggas både på land och till havs. Vindkraft: Twenties Twenties är det hittills största forskningsprojekt för förnybar energi som har finansierats av EU. Det syftar till att påtagligt driva på utvecklingen och tillämpningen av ny teknik som kan göra att vindkraftens ställning stärks i det europeiska energisystemet. Genom sex demonstrationer ska man utforska sätt att avlägsna hinder för att integrera havs- och landbaserad vindenergi i elektricitetssystemet. Demonstrationerna ska visa de vinster som uppkommer då ny teknik kombineras med innovativa metoder för systemstyrning. ( 6 ) statistics/100401_general_stats_2009.pdf 17

20 Havsenergi Haven täcker tre fjärdedelar av vår planet och havsenergi är därför en av de ymnigast tillgängliga förnybara energikällorna. Energin hämtas från energiflöden som vågor, tidvatten, havsströmmar och skillnader i salthalt och temperatur. Det kommer dock att dröja innan havsenergin kan konkurrera med mer utvecklade förnybara energikällor. Havsenergi: PULSE STREAM 1200 Syftet med detta projekt är att i full skala demonstrera en innovativ omvandlare av tidvattenenergi i havet utanför Storbritannien. Huvudsyftet är att testa en certifierad och högpresterande tidvattenteknik med en kapacitet på 1,2 MW för att se om den är färdig för kommersiell användning. Prototypen som ska demonstreras använder sig av rörliga vingar. Systemet med vingar gör att energin kan tas till vara över ett stort område med grunt vatten. På ett visst djup kan system med rörliga vingar vara upp till fyra gånger mer kraftfulla än system med enkla axelrotorer. ACTION=D&DOC=1&CAT=PROJ&QUERY=012992e1e698: f601:09e2354e&rcn=94495 Vågenergi tas till vara med olika slags teknik, beroende på var anordningen för att omvandla energin ligger i förhållande till strandlinjen. Anordningarna kan vara angjorda vid eller inneslutna i strandlinjen. De kan också placeras i havet nära stranden eller till havs, där de senare utnyttjar de kraftfullare vågrörelser som finns på djupare vatten. Europa är världsledande inom teknik för vågkraft. Genom att några länder i Europa investerar i forskning och utveckling eller demonstrationsprojekt, borde EU vara väl positionerat för att vara med och konkurrera när en kommersiell marknad för tekniken växer fram. Tidvattensystem utnyttjar tidvattnets naturliga ebboch flodrörelse för att generera elektricitet. Det kan göras antingen genom att man utnyttjar vattennivåns stigning och sänkning genom dammar eller genom att hämta energi ur tidvattenströmmar med hjälp av turbiner, ungefär på samma sätt som med vindkraft. Varför havsenergi? Inget bränsle behövs. Den ger inte upphov till något avfall. Den har inga större miljökonsekvenser. Tidvattnet är helt förutsägbart. Den har stor potential för teknisk utveckling. 18

Förnybart gör skillnad

Förnybart gör skillnad Förnybart gör skillnad Innehåll Förord 1 Förnybart är efterfrågat 03 Användning av förnybar energi 5 EU:s energimål vision för 2020 7 Förnybara energikällor i EU 9 Huvudtyper av förnybar energi 10 Bioenergi:

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring

PM om paketet förnybar energi och klimatförändring MEMO/08/33 Bryssel den 23 januari 2008 PM om paketet förnybar energi och klimatförändring 1. INLEDNING Under de senaste decennierna har vår livsstil och stigande förmögenheter påverkat energisektorn på

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden: Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU? LIFE+ är EU:s program för finansiering av miljöprojekt i de 27 medlemsländerna. Genom publikationen LIFE and local authorities: Helping regions

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Från politik till finansiering inom energiområdet

Från politik till finansiering inom energiområdet Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.3.2011 KOM(2011) 138 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-19

ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-19 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 9.11.2009 2009/0106(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-19 Förslag till yttrande Mario Pirillo (PE430.259v01-00) Förslag till rådets

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för ekonomisk utveckling, finanser och handel 20.4.2006 APP 3856/1-16 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-16 Förslag till betänkande (APP 3856/1-16) Nita Deerpalsing

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige 131204 Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i gasinfrastruktur Äger, driver och underhåller det svenska transmissionssystemet för gas Gasnätet

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Andelen förnybar energi i EU

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Andelen förnybar energi i EU EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.5.2004 KOM(2004) 366 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Andelen förnybar energi i EU Kommissionens rapport i enlighet

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Grön el Innehåll Vad gäller för upphandling av el? Märkning av el Tips Elanvändningen (brutto) i EU-27, 1990 2008 fördelat på bränslen Källa: EEA 2010 Installerad kapacitet

Läs mer