Information om författarna. Medlemmarna i den tillfälliga expertgruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information om författarna. Medlemmarna i den tillfälliga expertgruppen"

Transkript

1 Rapport från den tillfälliga expertgruppen för övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter

2 2

3 Information om författarna Denna rapport har utarbetats av en grupp oberoende experter som sammankallades av kommissionsledamot Vladimír Špidla i februari 2009 för att undersöka de komplicerade frågor som rör reformen av institutionsvården. Varken Europeiska kommissionen eller de personer som handlar på kommissionens vägnar ansvarar för användningen av informationen i detta dokument. De åsikter som uttrycks i dokumentet är helt och hållet författarnas egna och överensstämmer inte nödvändigtvis med Europeiska kommissionens ståndpunkter. Medlemmarna i den tillfälliga expertgruppen Children's High Level Group: Jan Pfeiffer (ordförande), Georgette Mulheir AGE (European Older People s Platform): Anne-Sophie Parent COFACE (Confederation of Family Organisations in the EU): Céline Simonin EASPD (European Association of Service Providers for Persons with Disabilities): Luk Zelderloo ECCL (European Coalition for Community Living): Ines Bulic EDF (European Disability Forum): Carlotta Besozzi, Ask Andersen Inclusion Europe: Geert Freyhoff Mental Health Europe: Josée van Remoortel Den tillfälliga expertgruppen bistods av ett sekretariat som utgjordes av Jan Jařab och Silvio Grieco (Europeiska kommissionen). Foto Michel Loriaux Europeiska gemenskaperna, 2009 Återgivning tillåten med angivande av källan Manus färdigt i september

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 5 Sammanfattning... 6 I. Begreppsmässig ram... 8 II. Den nuvarande situaionen i EU III. Argument för en övergång från institutionsvård till samhällsbaserad vård IV. De största utmaningarna i övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård och förslag på hur de ska hanteras V. Genemsamma grundprinciper för övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård VI. Rekommendationer

5 Förord Många människor i hela EU tillbringar flera år i institutionsvård. Några av dem har fysiska eller intellektuella funktionshinder, andra lider av psykiska hälsoproblem och ytterligare några är gamla och sköra. Det finns även många barn inom institutionsvården, både med och utan funktionshinder. I decennier har institutionsvårdens existens betraktats som ett bevis på att samhället har omsorg om sina medborgare, att det inte låter utsatta personer stå utan hjälp och att det förser de behövande med mat, husrum, kläder och behandling. Men är detta verkligen den bästa möjliga modell som välutvecklade europeiska samhällen kan erbjuda dessa människor under 2000-talet? I en tid då immateriella värden som mänsklig värdighet, självbestämmanderätt och integration i samhället ges allt större betydelse är jag övertygad om att vi i EU bör sikta på mer humana, personcentrerade och individanpassade vårdmodeller. Vi ska samarbeta med brukarna själva, och där det är möjligt även med deras familjer, och de ska bli delaktiga i allt beslutsfattande. Alla ska få möjlighet att uppnå sin fulla potential. Europeiska kommissionen har tidigare finansierat studier där man jämfört institutionsvård och samhällsbaserad vård utifrån kvalitet och kostnader. Det arbete som utförts av den tillfälliga expertgruppen för övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård går ett steg längre. Den ger oss inte enbart välgrundade argument för förändring utan även realistiska råd om hur vi ska uppnå den (och vad vi bör undvika). Detta är grundat på erfarenheter från de medlemsstater där den här typen av reformer redan har genomförts. Analysen över de största utmaningarna, följd av en uppsättning gemensamma grundprinciper och konkreta rekommendationer till medlemsstater och Europeiska kommissionen, kan ses som ett vinnande koncept där idealistiska mål kombineras med konkreta, pragmatiska riktlinjer för att uppnå de uppsatta målen. De frågor som tas upp i denna rapport hänger ihop med vårt gemensamma engagemang i EU för värderingar som grundläggande rättigheter och social integrering. Därför välkomnar jag resultatet av expertgruppens arbete en liten publikation med stor betydelse och jag hoppas att den kommer att inspirera beslutsfattare både i medlemsstaterna och på EU-nivå. Vladimír Špidla Kommissionsledamot för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter 5

6 Sammanfattning Många människor i alla åldrar och med olika förutsättningar (äldre, barn, personer med funktionshinder även personer med psykiska hälsoproblem) bor på vårdinstitutioner som tenderar att segregera dem från samhället. I denna rapport är det inte främst dessa institutioners storlek som lyfts fram, utan framförallt deras drag av institutionskultur (avpersonifiering, stränga rutiner, behandling i grupp (block treatment), social distans och förmyndarmentalitet). Storleken är endast en indikator ju större sammanhang, desto mindre är möjligheterna att garantera individanpassade och behovsanpassade tjänster samt delaktighet och integrering i samhället. Exakt hur många som vårdas på institution är svårt att avgöra på grund av den bristfälliga tillgången på uppgifter, men det handlar med säkerhet om miljontals människor. I vissa medlemsstater står institutionsvården fortfarande för över hälften av de offentliga vårdutgifterna. Denna modell dominerar framförallt i Central- och Östeuropa. På grund av den åldrande befolkningen väntas antalet personer som behöver någon form av långtidsvård öka stadigt de kommande decennierna. Det finns starka belägg som stöder övergången från institutionsvård till samhällsbaserade alternativ (avinstitutionalisering). Dessa alternativ kan ge bättre resultat för brukarna, deras familjer och för personalen, samtidigt som deras kostnader är jämförbara med kostnaderna för institutionsvården, om man i jämförelsen utgår från jämförbara behov bland vårdtagarna och en jämförbar vårdkvalitet. Den rådande ekonomiska krisen ska därför inte ses som en anledning att skjuta upp redan påbörjade eller planerade avinstitutionaliseringar. Dyra förbättringar av de fysiska förhållandena på redan befintliga institutioner vilket ofta föreslås när vårdkvaliteten har bedömts vara för dålig är också problematiska, eftersom de inte förändrar institutionskulturen och gör det svårare att stänga de aktuella institutionerna längre fram. Avinstitutionaliseringarna har inneburit flera stora utmaningar. Några av utmaningarna är att institutionskulturen återskapas i samhällsbaserade tjänster och att det under lång tid finns parallella tjänster (dvs. man stänger inte institutionerna). Å andra sidan finns det en risk att vi inte lyckas utarbeta ändamålsenliga samhällsbaserade tjänster på grund av orealistiska mål och tidsplaner som överskrider tjänsternas utvecklingskapacitet. Risken för detta är särskilt stor i de fall då avinstitutionaliseringen i huvudsak ses som en kostnadsbesparande åtgärd. En uppsättning gemensamma grundprinciper har utarbetats utifrån de bästa metoderna på området och utifrån ovannämnda utvärdering av de största utmaningarna. I allmänhet kan man säga att processen måste genomföras med respekt för brukarnas rättigheter och att brukarna måste vara delaktiga i alla beslutsprocesser. Det måste finnas ett holistiskt system för att förebygga institutionsplacering. Samhällsbaserade tjänster måste skapas parallellt med att institutionerna stängs. Denna process kräver en tillräcklig mängd välutbildad personal med kunskaper som lämpar sig för samhällsbaserad vård och som kan ge rätt stöd till familjer. Både övergångsprocessen och de tjänster den resulterar i behöver genomgå kvalitetskontroller med tydlig inriktning på brukarnas tillfredsställelse. Vi behöver kontinuerligt göra människor mer medvetna om den här frågan. I rapporten ges följande rekommendationer till medlemsstaterna, som har det främsta ansvaret för att agera på det här området: De bör garantera att användarna är fullt insatta och aktivt 6

7 delaktiga i beslutsprocesser, se över lagar och administrativa regler som direkt eller indirekt främjar institutionalisering och ändra dessa, anta strategier och handlingsplaner grundade på de gemensamma grundprinciperna, använda EU:s strukturfonder för detta syfte, inrätta system med obligatoriska kvalitetskontroller med inriktning på brukarnas livskvalitet, främja bättre arbetsförhållanden för yrkesutbildade vårdare och ge systematiskt stöd till informella vårdare osv. Sist men inte minst bör de se till att det finns en vertikal och horisontell samordning mellan de myndigheter och organ som är delaktiga i övergångsprocessen. Slutligen ges i rapporten följande rekommendationer till Europeiska kommissionen: Kommissionen bör lägga fram ett meddelande om övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård, införliva de gemensamma grundprinciperna i alla relevanta politikområden inom EU, utforma riktlinjer om hur EU:s strukturfonder och andra finansieringsinstrument kan användas till avinstitutionalisering, främja och underlätta utbyte av modeller för god praxis på området, bilda en grupp av oberoende experter i frågan, förbättra kunskapsbasen genom att ta fram minimiuppgifter för vårdinrättningar, finansiera forskning inom området, ta upp frågan om investering i samhällsbaserad vård i debatten om sammanhållningspolitikens framtid efter 2013 samt öka medvetenheten om den här frågan inom kommissionen. 7

8 I. Begreppsmässig ram Rätten till ett självständigt liv och till integration i samhället EU och dess medlemsstater har sin grund i de gemensamma värderingarna om respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna. Alla har rätt till ett självständigt liv och till integrering i samhället, rätt att välja hur, var och med vem man vill bo och rätt till ett värdigt liv. Alla barn har rätt till ett familjeliv, antingen i den egna familjen eller i familjehem (om de inte har någon familj eller är utsatta för fara i den egna familjen). Dessa rättigheter fastställs i FN:s och EU:s relevanta människorättsfördrag, bland annat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1, konventionen om barnets rättigheter, den reviderade europeiska sociala stadgan 2 samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Rätten att leva i samhället kräver i praktiken att det finns tillgång till samhällsbaserade tjänster som tillhandahåller det stöd människor behöver och gör det möjligt för dem att delta i vardagslivet. Långvarig placering av personer på institutioner kan däremot anses strida mot deras rätt att leva i samhället. Brukare Inom de rättsliga ramarna och den akademiska forskningen tillämpas vanligtvis olika förhållningssätt för de fyra olika kategorierna av brukare personer med funktionshinder, äldre, barn och personer med psykiska hälsoproblem. Syftet med denna rapport är att erbjuda en övergripande strategi där vi försöker belysa gemensamma drag och förhållningssätt. Vi inser dock att de föreslagna lösningarna måste anpassas till de fyra kategoriernas olika behov. Vi vet till exempel att barn både med och utan funktionshinder är särskilt utsatta för de skadliga effekter som institutionalisering medför, eftersom en institution inte är någon lämplig miljö för deras moraliska, psykiska och känslomässiga utveckling. Definition av institutioner Det är svårt att ge en komplett definition av en institution eller av institutionsvård, främst på grund av medlemsstaternas olika kulturella och rättsliga ramar. I vissa medlemsstater blir exempelvis även leverantörer av samhällsbaserade tjänster som inte ges på vårdinrättningar stämplade som institutioner på grund av den rättsliga ramen. I denna rapport kommer vi att med institutionsvård avse vård som ges i segregerande institutioner. Vissa definitioner av institutioner grundar sig på antalet platser i en inrättning. Exempelvis kan en vårdavdelning med minst 30 platser betraktas som en institution. Denna definition kan vara användbar när det gäller att samla in uppgifter, beskriva trender och bevaka utvecklingen. En institution kännetecknas emellertid inte enbart genom sin storlek, som endast är en indikator på mer grundläggande drag som gör en tjänst institutionell. Det verkar som om möjligheterna att garantera individanpassade och behovsanpassade tjänster samt delaktighet och integration i samhället minskar ju större sammanhanget är. Å andra 1 2 Se särskilt artiklarna 12, 14, 15, 16, 17, 19, 23, 25, 26 och 28. Se särskilt artiklarna 15, 17 och 23. 8

9 sidan är motsatsen inte alltid självklar (dvs. små avdelningar kan bära tydliga drag av institutionsvård). Institutionskultur I stället för att använda ett specifikt gränsvärde för storleken på institutionen kommer vi i rapporten att betrakta institutioner eller institutionsvård ur perspektiv som brukarnas mänskliga rättigheter och värdighet, deras livskvalitet och hälsa, självbestämmanderätt och sociala integrering. När vi talar om institutioner kommer vi att syfta på de vårdinrättningar som visat tecken på en institutionskultur. Institutionernas yttre drag själva byggnaderna betraktas enbart som den mest synliga (men inte nödvändigtvis den viktigaste) av de utmärkande egenskaperna. Institutionskulturens typiska egenskaper beskrevs och analyserades av banbrytande forskare för ungefär fyrtio år sedan. Man har länge hävdat att institutionsvården segregerar sina brukare och ofta kännetecknas av avpersonifiering (avlägsnande av personliga tillhörigheter, tecken och symboler för individualitet och mänsklighet), stränga rutiner (fasta tider för uppstigning, måltider och aktiviteter, oberoende av personernas egna preferenser eller behov), behandling i grupp (block treatment) (personer behandlas gruppvis utan möjlighet till avskildhet eller individanpassning) samt social distans (vilket symboliserar statusskillnaden mellan personalen och vårdtagarna) 3. De som bor på sådana institutioner utvecklar ofta ett passivt ( institutionaliserat ) beteende i sin anpassning till rutinerna, tristessen och bristen på meningsfulla aktiviteter. Enligt Goffmans berömda skildring av en psykiatrisk vårdinstitution 4 tenderar även personalen att med tiden bli alltmer institutionaliserad. Slutligen speglar vårdmetoderna de attityder och övertygelser som personalen anses behöva upprätthålla för att kunna hantera de uppgifter som ges av institutionen. Vårdetiken på institutionerna har traditionellt sett varit mer förmyndaraktig än interaktiv. I många typer av institutioner (för personer med funktionshinder och för personer med psykiska hälsoproblem, men även i vissa fall för äldre och barn), bidrar den medicinska personalens och vårdpersonalens dominans till att upprätthålla den sociala distansen mellan personal och brukare. Den medicinska vårdmodellen riskerar att reducera enskilda personer till diagnoser. Idenna rapport kommer institutionsvård därför att betraktas som vård på inrättning där brukare är isolerade från samhället i övrigt och/eller tvingas bo tillsammans, brukare inte har tillräcklig kontroll över sina liv och över beslut som påverkar dem, och organisationens egna krav tenderar att prioriteras över brukarnas enskilda behov 5. 3 King, R. D., Raynes, N. V. och Tizard, J. (1971) Patterns of residential care: Sociological studies in institutions for handicapped children. London: Routledge and Kegan Paul. 4 Goffman, E. (1968) Asylums: essays on the social situation of mental patients and other inmates. Harmondsworth: Penguin. 5 Författarna syftar delvis på den definition som ges för en viss användargrupp personer med intellektuella funktionshinder av den kanadensiska aktivistorganisationen People First: En institution är en plats där personer som har bedömts ha ett intellektuellt funktionshinder är isolerade, segregerade och/eller sammanförda. En institution är en plats där personer inte har, eller inte tillåts utöva, kontroll över sina liv och sina dagliga beslut. En institution definieras inte enbart genom sin storlek. 9

10 II. Den nuvarande situationen i EU I EU:s senaste gemensamma rapport om socialt skydd och social integration 6 som lades fram 2009 framhålls att vi åter måste bekräfta vår föresats att skapa allmän tillgång till kvalitativ långsiktig vård till rimlig kostnad. Trots att de flesta som behöver stöd föredrar att ta emot tjänster i hemmet eller i en samhällsbaserad miljö i stället för på institution står institutionsvården i många länder fortfarande för mer än hälften av de offentliga vårdutgifterna. Även om detta mönster är tydligast i länderna i Central- och Östeuropa, är det inte på något sätt ett unikt drag hos just dem. I vissa medlemsstater gör alltför snäva lagar och administrativa regler (om t.ex. finansiering, säkerhet eller hygien) det svårt att erbjuda tjänster i andra miljöer än stora institutioner. I en rapport från en studie som utfördes i EU:s medlemsstater och Turkiet, De-institutionalisation and community living: outcomes and costs (hädanefter kallad Decloc ) 7, fann man att nästan 1,2 miljoner barn och vuxna med funktionshinder bor på institutioner för långtidsvård. Mer än en fjärdedel av alla platser på institutionerna upptas av personer med intellektuella funktionshinder, medan personer med psykiska hälsoproblem är den näst största gruppen. Det totala antalet institutionsplacerade är troligtvis ännu högre, eftersom de flesta medlemsstater endast har ofullständiga uppgifter om antalet personer på institutionerna. I Decloc fann man vidare att statliga medel (lokala eller regionala) i 16 av 25 länder där uppgifter fanns tillgängliga åtminstone delvis används till att stödja institutioner på mer än 100 platser. I 21 länder används medel till att stödja institutioner på mer än 30 platser. När det gäller den psykiatriska vården har den långsiktiga institutionsvården minskat markant de senaste decennierna. Denna utveckling har varit en del av en allmän minskning av antalet platser på de psykiatriska sjukhusen och sjukhusavdelningarna, vilket framkommer i MHEEN II-rapporten 8. Dessa förändringar varierar dock betydligt i omfattning, och de är mycket mer påtagliga i Västeuropa än i Central- och Östeuropa. När det gäller barn uppskattar man 9 att barn i hela EU lever i institutionsmiljö, inbegripet särskolor, barnhem, hem för barn med intellektuella eller fysiska funktionshinder, hem för barn med uppförandeproblem, institutioner för ungdomsbrottslingar och eftervårdshem. I de flesta västeuropeiska länder placeras majoriteten av barnen i familj, antingen hos släktingar eller i familjehem. Så är inte fallet i Central- och Östeuropa, där vården i institutionsmiljö fortfarande dominerar. De uppgifter som angetts ovan är dock fortfarande ofullständiga och fragmenterade, vilket innebär att det i nuläget inte går att få en komplett bild av situationen Mansell J., Knapp M., Beadle-Brown J., och Beecham J. (2007) Deinstitutionalisation and community living outcomes and costs: report of a European Study. Volume 2: Main Report. Canterbury: Tizard Centre, University of Kent. 8 Medeiros H., McDaid D., Knapp M., och MHEEN-gruppen (2008) Shifting care from hospital to the community in Europe: Economic challenges and opportunities. 9 Enligt en nyligen utkommen sammanställning av nationella undersökningar som utförts av Eurochild om situationen i hela EU. c14dc 10

11 III. Argument för en övergång från institutionsvård till samhällsbaserad vård Materiella och icke-materiella aspekter av institutionsvården De materiella livsvillkoren på institutionerna är ofta sämre än för de flesta som lever i samhället i övrigt. Dessutom är de fyra klassiska särdragen avpersonifiering, stränga rutiner, behandling i grupp (block treatment) och social distans ofta särskilt tydliga när de materiella förutsättningarna är dåliga. Om ledningen får kämpa för att få pengar till mat, värme och andra grundläggande saker finns det lite utrymme för terapi och meningsfulla aktiviteter. Extrema fall där brukare har fråntagits materiella tillgångar, försummats och/eller utsatts för kränkande metoder har nyligen dokumenterats, framförallt i vissa nya medlemsstater, men även i gamla. Institutionsvårdens problem har dock inte bara att göra med dåliga materiella förutsättningar, och det är tveksamt om de kan lösas genom enbart en förbättring av dessa. Det är uppenbart att fler anställda i förhållande till antalet brukare och ökade satsningar på meningsfulla aktiviteter kan öka kvaliteten på vården. Men problemen med avpersonifiering, behandling i grupp (block treatment), stränga rutiner och social distans kvarstår även på inrättningar där de allmänna materiella förutsättningarna är förhållandevis goda. Dessutom inser man i allt större utsträckning att några av institutionernas särskilda egenskaper stigmatiserar brukare som är psykiskt och socialt isolerade (segregerade) från samhället i stort. På grund av regler eller brist på alternativa stödformer är det för de flesta vårdtagare svårt att lämna institutionerna för att bo någon annanstans. Detta verkar återigen vara ett problem som hör samman med institutionsvården och som inte kan lösas genom att satsa mer pengar på institutionerna. Kvaliteten på dagens institutioner varierar betydligt, både mellan olika medlemsstater och inom enskilda länder, vad gäller storlek, materiella förutsättningar och vårdmetoder. Därför uppvisar institutionerna ovannämnda egenskaper i olika hög grad. Man kan dock argumentera att vissa problem i princip förblir sammanknutna den institutionella modellen som sådan. Den befintliga forskningen är mycket tydligt inriktad på engelskspråkiga länder, men en nyligen utförd studie 10 av institutioner i Frankrike, Ungern, Polen och Rumänien visade att dessa gav lika dåliga resultat för vårdtagarna som institutioner som studerats i Storbritannien, USA och Sverige under 1970-talet, även om det förekom skillnader mellan institutioner i de olika länderna. Därför anses den institutionella vårdmodellen i allt högre utsträckning vara olämplig. Allt fler inser även om det inte finns något klart samförstånd att oavsett hur mycket pengar vi satsar på institutioner kommer det på grund av institutionsvårdens egenskaper att bli ytterst svårt att ge brukarna verklig livskvalitet och se till att de kan utnyttja sina mänskliga rättigheter och uppnå social integration. 10 Freyhoff G, Parker C, Coué M, Greig N. (2004) Included in Society: Results and recommendations of the European research initiative on community-based residential alternatives for disabled people. Bryssel: Inclusion Europe. 11

12 Institutionsvård kontra stödboende I vissa medlemsstater eller i vissa regioner har de tidigare stora institutionerna i de flesta fall ersatts med mindre institutioner, men på andra platser har en verklig avinstitutionalisering genomförts, där man gradvis har ersatt stora institutioner med stödtjänster i samhället (vård i samhället, vård i hemmet). Några av de första med att avinstitutionalisera var Sverige och Storbritannien samt vissa länder utanför EU som Norge och USA. Övergången till samhällsbaserade tjänster får stöd av forskningsbelägg och en utvärdering av alternativen till institutionsvård 11. En stor mängd forskningsstudier visar betydligt bättre resultat för mottagarna av tjänsterna, deras familjer och den personal som stöder dem. En granskning av 73 studier om avinstitutionalisering och stödboende som utfördes på mitten av 1990-talet 12 visade att det förekom skillnader mellan tjänster på en mängd olika punkter. Uppgifterna visade att poängintervallerna på olika punkter överlappade varandra avsevärt vid en jämförelse mellan stora institutioner, små institutioner och samhällsbaserade tjänster. I genomsnitt verkade samhällsbaserade tjänster vara det bästa valet. I en utvärdering av effekterna av övergången från institutionella till samhällsbaserade tjänster i Storbritannien och på Irland vittnade de flesta studier om positiva effekter på fem av sex områden (kompetens och personlig utveckling, observerat problematiskt uppförande, delaktighet i samhället, deltagande i meningsfulla aktiviteter och kontakt med personalen). Bara på ett område (rapporterat problematiskt uppförande) rapporterade majoriteten av studierna att det inte skett någon förändring. Liknande resultat (men mindre tydliga) har framkommit i studier från USA och Australien. Befintliga studier bekräftar i allmänhet att de flesta brukare som tidigare bott på institution tydligt föredrar stödboende och uppvisar en högre grad av personlig tillfredsställelse och social integration i de fall kvalitativa samhällsbaserade tjänster tillhandahålls. Man har färre problem med osäkerhet och ensamhet än väntat. Included in Society är en studie med rekommendationer som finansierats av Europeiska kommissionen och som både skildrar allmänna problem med institutionsvården och framgångsrika fall av avinstitutionalisering. Där drar författarna slutsatsen att samhällsbaserade tjänster i allmänhet ger bättre resultat i form av livskvalitet för personer med funktionshinder än vad institutioner gör, samtidigt som man erkänner att ett utbyte av institutioner mot samhällsbaserade alternativ inte i sig är någon garanti för bättre resultat ( det är ett nödvändigt villkor men inte tillräckligt i sig ). De tydligaste resultatskillnaderna ser vi i barnomsorgen (för både funktionshindrade och icke funktionshindrade). Det är väl dokumenterat att barn som växer upp på institutioner i skrämmande stor utsträckning får problem som vuxna (alkoholism och drogberoende, kriminalitet, självmord). Däremot tenderar unga vuxna som växt upp i familjehem att integreras i samhället utan märkbara svårigheter. Det finns nu ytterligare bevis 13 för att institutionalisering av barn även om institutionerna har goda materiella förutsättningar och 11 Decloc-rapporten. 12 Emerson, E. and Hatton, C. (1994) Moving Out: Relocation from Hospital to Community. London: Her Majesty's Stationery Office. 13 FN:s generalsekreterares studie om våld mot barn (2006) The World Report on Violence against Children, s

13 kompetent personal 14 kan leda till bland annat dålig fysisk hälsa, allvarliga förseningar i utvecklingen, (ytterligare) funktionshinder och eventuellt psykiska men som inte går att bota. Kollektivt boende kontra enskilt boende Byliknande miljöer (kollektivt boende eller kvartersboende) kan ses som en övergångsform mellan institutionsvård och samhällsbaserad vård. De kan vara fördelaktiga för personer med lägre stödbehov och kan, där de förekommer, bli en viktig del av tjänsteutbudet, men de kommer troligtvis aldrig att utgöra mer än en begränsad del av vårdmarknaden. En nyligen utförd granskning av kollektivt boende i jämförelse med enskilt boende i samhället visade att enskilt boende var bättre än kollektivt boende när det gäller majoriteten av de kvalitetsindikatorer som studerades. Förhållandet mellan kostnad och resultat Beslutsfattare betraktar oundvikligen den institutionella och den samhällsbaserade vårdens resultat ur ett kostnadsperspektiv. Det komplicerade förhållandet mellan behov, kostnader och resultat behandlades mest utförligt i Decloc-rapporten. De främsta upptäckterna var att det inte finns några belägg för att samhällsbaserade vårdmodeller i sig är dyrare än institutioner, så länge jämförelsen görs på grundval av jämförbara behov bland vårdtagarna och en jämförbar vårdkvalitet. Andra studier visar att institutionsvård faktiskt kan vara dyrare än vård i samhället 15, men bedömningen av alla direkta och indirekta kostnader och av de långsiktiga fördelarna med ökat socialt deltagande förblir öppen för tolkning. Vissa beslutsfattare vars intressen är uteslutande ekonomiska (i synnerhet i den rådande krisen, se följande stycke) kan ändå bli lugnade av att man funnit att institutionsvård med låg kvalitet kan vara billigare än kvalitativ vård i samhället som ger bättre resultat. Författarna av denna rapport anser dock att en sådan inställning är djupt felaktig. Att bevara billig institutionsvård av låg kvalitet är inte ett etiskt godtagbart alternativ och det är inte heller pragmatiskt hållbart. Förr eller senare kommer trycket från allmänheten att leda till att kvaliteten på vården förbättras i de institutioner där den tidigare har varit dålig och i det läget kommer den samhällsbaserade vården att ge alternativ som inte bara kommer att vara bättre i sig, utan även kostnadseffektiva, sett från leverantörens perspektiv. I den rådande ekonomiska krisen Ovannämnda dilemma med kostnader och resultat kan ses från ett nytt perspektiv i och med den senaste tidens utveckling. Den ekonomiska krisen medför en mycket påtaglig risk att regeringar (offentliga myndigheter) frestas att upprätthålla sin budgetbalans genom att minska 14 Ett typiskt exempel på detta är barnhemmen i vissa nya medlemsstater som drivs av respektive hälsovårdsmyndigheter. Deras problem ligger inte i bristen på materiella tillgångar eller i bristen på medicinskt kunnig personal, utan i den uteslutande medicinska vårdmodell som inte ger barnet den sensoriska och känslomässiga stimulans som krävs för en sund utveckling. 15 Ward, H., Holmes, L. och Soper, J. (2008) Costs and Consequences of Placing Children in Care. London: Jessica Kingsley Publishers. Enligt studien var den genomsnittliga kostnaden per vecka för ett barn på institution 4,5 gånger så hög som på ett självständigt boende, 8 gånger så hög som kostnaden för placering i familjehem, 9,5 gånger så hög som placering hos släkt och vänner, och 12,5 gånger så hög som placering hos de egna föräldrarna. 13

14 utgifterna för sociala tjänster som till största delen utgörs av personalkostnader. Som ett resultat av detta löper personalen i alla typer av vårdmiljöer (både institutionella och samhällsbaserade) en större risk att bli uppsagda, och brukarna hotas av sämre vårdkvalitet som ett resultat av allmänna nedskärningar och mindre personal i förhållande till antalet brukare. Om man ser till hur vårdsektorn sannolikt kommer att utvecklas framstår sådana myndighetsbeslut som kortsiktiga. Det är inte bara etiskt oacceptabelt att undergräva den vårdstandard som vi redan har uppnått (som fortfarande ofta är långt ifrån idealisk), det står även i skarp kontrast till den förväntade demografiska utvecklingen och dess följder. Vårdsektorn är en av få sektorer som inte kan räkna med minskad efterfrågan i framtiden. På grund av den åldrande befolkningen förväntas tvärtom antalet personer i behov av någon form av långtidsvård öka stadigt under de kommande decennierna. Allmänna nedskärningar inom vårdsektorn och uppsägningar av kompetent personal bör därför betraktas som mycket kontraproduktivt i det långa loppet på grund av att kompetent personal riskerar att gå över till andra sektorer, vilket gör det svårare att tillgodose vårdbehoven i framtiden. Vi kan självklart inte helt förbise den ekonomiska krisen. Men om vi verkligen betraktar reformprocessen inom ramarna för den ekonomiska krisen blir det tydligt att vi måste se på krisen som en möjlighet och inte som en ursäkt för att skjuta upp redan påbörjade eller planerade övergångsprocesser från institutionsvård till samhällsbaserad vård. 14

15 IV. De största utmaningarna i övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård och förslag på hur de ska hanteras De stora förändringar som krävs för att gå över från ett system som bygger på institutioner till ett som erbjuder varierade samhällsbaserade tjänster påverkar ett stort antal människor. Utan rätt planering och förberedelser riskerar de inblandade brukarnas rättigheter och intressen att glömmas bort bland andra bekymmer i det lokala samhället, bland institutionspersonal och lokala politiker. 1. För stora investeringar i befintliga institutionsformer Detta är en vanlig reaktion på akuta situationer oftast på situationer där extrema fall av mycket dålig vårdkvalitet och/eller övergrepp upptäcks (eller snarare rapporteras av människorättsaktivister och grävande journalister). Även om sådana oacceptabla situationer kräver omedelbara åtgärder finns det en risk att åtgärder som uteslutande är inriktade på dessa extremfall flyttar fokus från nödvändiga systematiska förändringar. För stora investeringar i byggnader. En vanlig reaktion på dålig vårdkvalitet är att förbättra de fysiska förhållandena. Detta gör det emellertid ofta svårare att stänga institutioner på medellång sikt, eftersom myndigheter ogärna lägger ner en tjänst som de har investerat mycket pengar i. Medel från externa donatorer används ofta på detta sätt. Denna fråga handlar om mer än att rätta till uppenbara extremfall. Även vård av genomsnittlig kvalitet kan vara föremål för initiativ som syftar till att förbättra den materiella standarden (genom investeringar i den fysiska omgivningen), antalet anställda i förhållande till antalet brukare, eller andra komponenter. Även om sådana förändringar kan förbättra livskvaliteten för brukarna innebär denna typ av investeringar ett missat tillfälle att genomföra mer systematiska förändringar, eftersom det sedan blir svårare att förespråka nedläggning och systematiska reformer. Fokus enbart på enskilda personers misstag. Det är självklart nödvändigt att framhäva enskilda anställdas ansvar (särskilt ledningens ansvar). Vid fall av synnerligen oacceptabla förhållanden och brott mot de mänskliga rättigheterna ska de ansvariga tydligt utpekas och, om det är tillämpligt, åtalas. Det vore dock fel att enbart fokusera på enskilda misstag och förbise systemfrågorna. Faktum är att personal som har varit delaktig i synnerligen bristfälliga arbetsmetoder kan skolas om till att ge tjänster av mycket bättre kvalitet i en annan miljö. 2. Risker med att behålla parallella tjänster Om skapandet av alternativ inte är kopplat till det stegvisa nedläggandet av befintliga institutioner kan detta leda till en situation där de nya samhällsbaserade tjänsterna fungerar parallellt med den tidigare institutionen eller de tidigare institutionerna. En del av brukarna blir kvar inom institutionsvården utan påtagliga förbättringar av deras villkor, vilket i sig är oacceptabelt. Dessutom kan det medföra följande risker: Personer med allvarliga funktionshinder och/eller avancerade behov förbigås. Det finns en tendens att göra det enklaste först när det gäller avinstitutionaliseringar. Personer med 15

16 lindriga eller måttliga funktionshinder flyttas till samhällsbaserade tjänster i en strategi för att gradvis lägga ner stora institutioner. I många fall har dessa personer varit till hjälp för personalen genom att ta hand om personer med allvarligare funktionshinder. En avinstitutionalisering av personer med mindre allvarliga funktionshinder leder därför till en situation där den kvarvarande personalen lämnas med ett antal mycket svårt funktionshindrade personer som kommer att få svårt att hitta en plats i det nya samhällsbaserade system som enbart är inriktat på personer med lättare funktionshinder. Dessa risker måste undvikas genom att man till fullo inkluderar personer med svåra funktionshinder och avancerade behov ända från början vid varje försök till avinstitutionalisering. Ytterligare behov genereras ( överskott av tjänster ). Om inte tillräckligt många brukare flyttas från institutionsvården till de nya tjänsterna är det mycket troligt (vilket vi har sett hända i USA) att de nya tjänsterna för att berättiga sin existens kommer att försöka locka till sig andra potentiella brukare som ursprungligen kanske inte hade något stort behov av dem. Om brukarna flyttas men platserna på de tidigare institutionerna finns kvar, finns det en naturlig benägenhet hos dessa institutioner att dra till sig andra potentiella brukare, även från andra brukargrupper som från början inte hörde till målgruppen. Långsiktiga dubbla kostnader skapas. Det finns dessutom en risk för dubbla kostnader när två system är i funktion samtidigt. Man bör inse att det kommer att krävas både klumpsummor inledande investeringar i de nya samhällsbaserade inrättningarna för att de ska börja fungera och dubbla driftskostnader för att finansiera både de gamla och de nya tjänsterna parallellt under några år tills institutionen har lagts ner helt. Dessa kostnader måste byggas in i budgetarna för avinstitutionaliseringsstrategierna. Detta bör dock inte leda till en långvarig situation där båda tjänsterna tillhandahålls samtidigt på obestämd tid. Ett sådant dualistiskt system skulle inte vara hållbart i längden särskilt vid kriser eller nedskärningar kan myndigheterna föredra att avskaffa den nya tjänsten i stället för den gamla och etablerade tjänsten. Den tidigare institutionens fortsatta verksamhet kan i själva verket användas som ett argument för att bevisa att avinstitutionaliseringen som sådan har misslyckats eftersom den inte automatiskt minskar antalet platser i institutionssystemet. 3. Alltför institutionella alternativ Även i fall där alternativ inrättats och de tidigare institutionerna har minskat och/eller lagts ner, kan utformningen av alternativ vara problematisk, eftersom alternativen i sig är alltför institutionella och inte utgår ifrån varje enskild persons behov och preferenser, vilket i sin tur ofta beror på att brukarna (och i förekomamnde fall deras familjer) inte har varit tillräckligt delaktiga i planeringen, förvaltningen och utvärderingen av tjänsterna. Alternativ med olämplig storlek. På grund av den bristande förståelsen för vad samhällsbaserade tjänster är finns det fall i den så kallade avinstitutionaliseringspolitiken där alternativen är alltför lika den institutionella modellen. Detta kan bero på deras storlek. I vissa länder finns till och med mycket stora institutioner (med upp till 80 boende) som är slutresultatet av att större institutioner har lagts ned. Alternativ som bevarar institutionskulturen. Även i fall då alternativa inrättningar är eller verkar små, kan de vara alltför lika de tidigare inrättningarna. Ibland inrättas de nya tjänsterna i närheten av den tidigare institutionen, för att se till att man även i fortsättningen kan använda sig av samma personal och byggnader. Ibland erbjuds även samma byggnad som alternativ 16

17 efter en intern ombildning till så kallade familjelägenheter. Resultatet blir att brukarna fortsätter att leva i samma isolerade miljö, även om de fysiska förhållandena förbättras en aning, och det görs inga större försök att integrera dem i samhället igen eller för att förhindra ytterligare intagningar. Alternativ med en rådande institutionskultur. Denna risk finns i båda av de ovannämnda fallen särskilt när en reform reduceras till ändrade boendeformer utan att personalen skolas om för att förändra institutionskulturen. 4. Nedläggningar utan godtagbara alternativ I vissa länder fastställer regeringen i sina strategier för avinstitutionalisering godtyckliga mål som exempelvis en 50-procentig minskning av brukare på institutioner inom en femårsperiod. Sådana mål bygger knappast på några beräkningar av regeringens och lokala myndigheters förmåga att utveckla alternativa tjänster inom samma tidsperiod. Ofta ses de snarare som kostnadsbesparande åtgärder. När myndigheterna väl har insett att ickeinstitutionell placering är billigare läggs institutionerna ner i kostnadsbesparande syfte. Orealistiska tidsfrister kan också bestämmas av externa donatorer som tvingar fram en alltför snabb avinstitutionalisering eller en ofullbordad process. Detta kan vara skadligt för brukarna om de inte är beredda på att flytta eller om deras nya placering inte har förberetts tillräckligt. Oavsett om det beror på en byråkratisk inställning, besparingskrav eller tryck från externa donatorer, kan en dåligt genomförd avinstitutionaliseringspolitik leda till att olämpliga åtgärder vidtas i syfte att uppnå målen. Detta kan medföra följande risker: Bristande tillgång på kvalitativa alternativ till rimlig kostnad. När godtyckliga mål och orealistiska tidsplaner har satts upp (och när drivkraften är att minska kostnaderna) finns det ofta inte tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna genomföra processerna på ett sätt som garanterar att varje enskild brukare får rätt hjälp. Även om samhällsbaserad vård för de flesta brukare är billigare än vård på institution, måste man komma ihåg att det finns kategorier av brukare som kommer att behöva ett omfattande stöd som kostar mer (t.ex. personlig assistans dygnet runt). Om sådana tjänster inte utformas på grund av att tyngdpunkten ligger på kostnadsbesparingar skulle dessa brukare kunna uppleva en försämring i den institutionella reformprocessen. Det är också absolut nödvändigt att genomföra system för stöd till anhörigvårdare för att undvika ett sådant bakslag. Ta den enkla vägen. Ett resultat av godtyckliga mål är att de skapar fokus på att flytta ut de brukare som är lättast att placera i samhället och minska det totala antalet institutionsplacerade (se ovan). I denna strategi förbigås ofta brukare med de största stödbehoven, t.ex. personer med svåra funktionshinder (även om brukarna med mest avancerade behov borde ha prioriterats i avinstitutionaliseringen). Rent administrativa lösningar. För att uppnå godtyckliga mål och/eller minska kostnaderna beslutar ofta lokala myndigheter sig för att slå samman institutioner med ett minskat antal brukare. Detta kan leda till att brukare flyttas från en olämplig institutionsplacering till en annan, vilket kan vara traumatiskt. T.ex. barn med svåra funktionshinder kan till och med dö av chocken efter en sådan plötslig flytt. När institutioner slås samman eller förenas kan detta leda till att brukare slås ihop i grupper på ett olämpligt sätt (t.ex. små barn placeras 17

18 tillsammans med äldre barn med problematiskt uppförande) vilket ökar risken för skador och övergrepp. Risken för den fjärde situationen har i synnerhet förekommit i snabba och dåligt förberedda avinstitutionaliseringar inom den psykiatriska vården i flera länder från 1970-talet och framåt 16. Även om dessa processer till slut ledde till viss positiv utveckling med bättre livskvalitet för många före detta institutionsplacerade var den parallella utformningen av alternativa tjänster bristfällig (åtminstone i början), vilket ledde till en verkligt bristande tillgång till tjänster för brukarna. 16 Sådana tvetydiga resultat har rapporterats från avinstitutionaliseringar i Italien, Storbritannien och USA (delstaten New York). 18

19 V. Gemensamma grundprinciper för övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård En uppsättning gemensamma grundprinciper har utarbetats utifrån de bästa metoderna i övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård 17 samt från ovannämnda utvärdering av de största utmaningarna. 1. Respektera brukarnas rättigheter och göra dem delaktiga i beslutsfattandet: Brukarna (och deras familjer) bör vara fullvärdiga aktörer i övergångsprocessen. De bör delta aktivt och tillfrågas vid utformningen, utförandet och utvärderingen av de tjänster de mottar. Brukarna bör ges tillräcklig information på ett sätt som de kan förstå. Om det behövs bör de få stöd vid beslutsfattande av en person de själva valt ut. Varje enskild persons särskilda behov och krav bör respekteras. När det gäller barn bör alla placeringar göras med barnens bästa i åtanke. 2. Förebygga institutionalisering: Nödvändiga åtgärder bör vidtas för att förhindra att personer placeras på institutioner 18. En holistisk politik behövs för att stödja familjer och andra informella vårdare och för att stärka samhällenas integrationsförmåga. 3. Skapa samhällsbaserade tjänster: En mängd tillgängliga samhällsbaserade tjänster som erbjuder hög kvalitet till rimlig kostnad måste byggas upp för att ersätta institutionsvården. Dessa tjänster bör utgå från enskilda brukares behov och personliga preferenser. De bör erbjuda stöd till familjer och informella vårdare. Deras syfte är att förhindra ytterligare intagningar i institutionsvården, placera personer som för närvarande lever på institutioner och gynna de personer som bor i samhället (med sina familjer eller på annat sätt) men som saknar tillräckligt stöd. 4. Stänga institutioner: Den här processen bör, om möjligt, utgå från pilotprojekt. I planeringen bör man utarbeta en individuell plan för varje enskild brukare och en bedömning av utbildningsbehovet hos den personal som vill arbeta i samhället. Man bör förbereda brukarna ordentligt för att minska riskerna för att bytet av livsmiljö blir traumatiskt. Institutionerna bör läggas ner på ett sätt som garanterar att inga brukare lämnas kvar i olämpliga förhållanden. De som har störst stödbehov bör prioriteras (t.ex. spädbarn, barn och vuxna med svåra funktionshinder och personer som lever på institutioner med mycket dåliga fysiska förutsättningar och/eller kränkande arbetsmetoder). 5. Begränsa investeringar i befintliga institutioner: Övergångsprocesser från institutionsvård till samhällsbaserad vård tar vanligtvis flera år. Under tiden lever många brukare under olämpliga och ohygieniska förhållanden. Därför kan viss renovering av befintliga institutioner vara nödvändig. Detta bör dock begränsas till investeringar som är absolut 17 Se Decloc-rapporten och den andra rapporten från högnivågruppen för handikappfrågor om tillämpningen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder (2009), 18 I vissa fall är detta inte önskvärt på grund av skaderisk, exempelvis barn eller äldre som har utsatts för övergrepp eller som eller löper stor risk att utsättas för övergrepp i hemmet. För barn är det näst bästa alternativet ersättningsfamiljer (familjehem och adoption, där det är lämpligt) och endast när dessa alternativ inte är möjliga bör man undersöka möjligheten till placering på hem. 19

20 nödvändiga för att säkerställa tillräckligt god standard på hygien, vatten och uppvärmning. För stora investeringar i en byggnad gör sannolikt att det blir svårt att stänga inrättningen senare. 6. Personalutveckling: Det är ytterst viktigt att se till att det finns tillräckligt med välutbildad personal med en kompetens som lämpar sig för en samhällsbaserad vård som grundar sig på samarbete, en inkluderande inställning, och ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Detta kan innebära att personal som tidigare arbetat inom institutionskulturen behöver skolas om och vidareutbildas. Genom att omplacera personal som kan utbildas till att arbeta i samhället kan motståndet mot reformprocessen minskas. Företrädare för brukargruppen bör vara delaktiga som handledare i den grundläggande utbildningen och i vidareutbildningen av personal på alla nivåer. Även anhörigvårdare bör ha tillgång till utbildningsprogram vars syfte är att öka kvaliteten på den vård de ger. 7. Effektivt utnyttjande av resurser: Det rådande institutionella systemet ställer enorma krav på resurser i form av budgetar, byggnader och utrustning. Så lång det är möjligt, och med brukarnas bästa i åtanke, bör dessa resurser överföras från de befintliga institutionerna till de nya tjänsterna. Återanvändning av befintliga resurser gör att reformen blir mindre kostsam och mer hållbar. Budgetar för driftskostnader kan överföras så att de täcker kostnaderna för att bedriva verksamhet i samhället, i form av t.ex. små gruppboenden och stödcenter för familjer. I vissa fall kan byggnader användas för andra syften (om de har rätt läge och är i tillräckligt gott skick). 8. Kvalitetskontroll: Systemen för kvalitetskontroll bör gälla både övergångsprocessen och de tjänster den resulterar i, och det bör finnas en tydlig inriktning på brukarnas tillfredsställelse. Det är ytterst viktigt att brukarna, deras familjer och respektive organisationer är inblandade i kvalitetskontrollen. 9. Ett holistiskt förhållningssätt: Frågor som gäller övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård måste tas upp inom alla relevanta politikområden, exempelvis sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård, socialpolitik osv. Ett sådant holistiskt förhållningssätt bör garantera samordning, en enhetlig politik inom olika regeringsorgan samt en kontinuerlig vård, t.ex. från barndom till vuxenliv Kontinuerligt ökande av medvetenheten: I omvandlingsprocessen behöver man se till att det finns ett stöd från de viktigaste yrkesorganisationerna i form av de värderingar de sänder ut till sina nuvarande och potentiella medlemmar samt till samhället i stort. Samtidigt bör man öka medvetenheten hos icke yrkesmässiga beslutsfattare och opinionsbildare samt hos allmänheten, för att se till att deras inställning överensstämmer med de önskade värderingarna. Särskild uppmärksamhet bör riktas åt att utveckla en inkluderande inställning lokalt på de platser där tjänsterna ska fungera. 19 Detta gäller i synnerhet personer med mer avancerade behov. 20

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 11.1.2011 2010/2159(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen (2010/2159(INI)) Utskottet för kultur och

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid viktigt samverkan stöd kunskap erfarenhet nätverk politik förebygga samhälle Samverkan mot suicid guide för att inleda eller utveckla befolkningsinriktad suicidprevention Utvecklingen av suicidalitet kan

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B

15505/16 abr/hg/ub 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 16 december 2016 (OR. en) 15505/16 FSTR 86 FC 84 REGIO 108 FIN 878 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Faktahäfte Hälsa och sjukvård

Faktahäfte Hälsa och sjukvård Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 5 juli 2002 PE 310.970/1-37 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Förslag till betänkande (PE 310.970) Roberta

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014

EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 EDF`s MANIFEST om valet till Europaparlamentet 2014 Personer med funktionshinder uppgår till 80 miljoner människor i EU (16 % av befolkningen). En av fyra familjer i EU har en person med funktionshinder.

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Principer för offentlig tjänst

Principer för offentlig tjänst Europeiska ombudsmannen Principer för offentlig tjänst för EUförvaltningen 2012 SV Inledning De fem principerna för offentlig tjänst 1. Åtaganden gentemot Europeiska unionen och dess medborgare 2. Integritet

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.10.2005 KOM(2005) 518 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer

NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer Introduktion NSG-gruppen Uppförandekod för leverantörer NSG-gruppens mål är ett gott rykte över hela världen när det gäller yrkesmässiga, lagliga och etiska förfaranden inom vår verksamhet och som anges

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer