Information om författarna. Medlemmarna i den tillfälliga expertgruppen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information om författarna. Medlemmarna i den tillfälliga expertgruppen"

Transkript

1 Rapport från den tillfälliga expertgruppen för övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter

2 2

3 Information om författarna Denna rapport har utarbetats av en grupp oberoende experter som sammankallades av kommissionsledamot Vladimír Špidla i februari 2009 för att undersöka de komplicerade frågor som rör reformen av institutionsvården. Varken Europeiska kommissionen eller de personer som handlar på kommissionens vägnar ansvarar för användningen av informationen i detta dokument. De åsikter som uttrycks i dokumentet är helt och hållet författarnas egna och överensstämmer inte nödvändigtvis med Europeiska kommissionens ståndpunkter. Medlemmarna i den tillfälliga expertgruppen Children's High Level Group: Jan Pfeiffer (ordförande), Georgette Mulheir AGE (European Older People s Platform): Anne-Sophie Parent COFACE (Confederation of Family Organisations in the EU): Céline Simonin EASPD (European Association of Service Providers for Persons with Disabilities): Luk Zelderloo ECCL (European Coalition for Community Living): Ines Bulic EDF (European Disability Forum): Carlotta Besozzi, Ask Andersen Inclusion Europe: Geert Freyhoff Mental Health Europe: Josée van Remoortel Den tillfälliga expertgruppen bistods av ett sekretariat som utgjordes av Jan Jařab och Silvio Grieco (Europeiska kommissionen). Foto Michel Loriaux Europeiska gemenskaperna, 2009 Återgivning tillåten med angivande av källan Manus färdigt i september

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 5 Sammanfattning... 6 I. Begreppsmässig ram... 8 II. Den nuvarande situaionen i EU III. Argument för en övergång från institutionsvård till samhällsbaserad vård IV. De största utmaningarna i övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård och förslag på hur de ska hanteras V. Genemsamma grundprinciper för övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård VI. Rekommendationer

5 Förord Många människor i hela EU tillbringar flera år i institutionsvård. Några av dem har fysiska eller intellektuella funktionshinder, andra lider av psykiska hälsoproblem och ytterligare några är gamla och sköra. Det finns även många barn inom institutionsvården, både med och utan funktionshinder. I decennier har institutionsvårdens existens betraktats som ett bevis på att samhället har omsorg om sina medborgare, att det inte låter utsatta personer stå utan hjälp och att det förser de behövande med mat, husrum, kläder och behandling. Men är detta verkligen den bästa möjliga modell som välutvecklade europeiska samhällen kan erbjuda dessa människor under 2000-talet? I en tid då immateriella värden som mänsklig värdighet, självbestämmanderätt och integration i samhället ges allt större betydelse är jag övertygad om att vi i EU bör sikta på mer humana, personcentrerade och individanpassade vårdmodeller. Vi ska samarbeta med brukarna själva, och där det är möjligt även med deras familjer, och de ska bli delaktiga i allt beslutsfattande. Alla ska få möjlighet att uppnå sin fulla potential. Europeiska kommissionen har tidigare finansierat studier där man jämfört institutionsvård och samhällsbaserad vård utifrån kvalitet och kostnader. Det arbete som utförts av den tillfälliga expertgruppen för övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård går ett steg längre. Den ger oss inte enbart välgrundade argument för förändring utan även realistiska råd om hur vi ska uppnå den (och vad vi bör undvika). Detta är grundat på erfarenheter från de medlemsstater där den här typen av reformer redan har genomförts. Analysen över de största utmaningarna, följd av en uppsättning gemensamma grundprinciper och konkreta rekommendationer till medlemsstater och Europeiska kommissionen, kan ses som ett vinnande koncept där idealistiska mål kombineras med konkreta, pragmatiska riktlinjer för att uppnå de uppsatta målen. De frågor som tas upp i denna rapport hänger ihop med vårt gemensamma engagemang i EU för värderingar som grundläggande rättigheter och social integrering. Därför välkomnar jag resultatet av expertgruppens arbete en liten publikation med stor betydelse och jag hoppas att den kommer att inspirera beslutsfattare både i medlemsstaterna och på EU-nivå. Vladimír Špidla Kommissionsledamot för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter 5

6 Sammanfattning Många människor i alla åldrar och med olika förutsättningar (äldre, barn, personer med funktionshinder även personer med psykiska hälsoproblem) bor på vårdinstitutioner som tenderar att segregera dem från samhället. I denna rapport är det inte främst dessa institutioners storlek som lyfts fram, utan framförallt deras drag av institutionskultur (avpersonifiering, stränga rutiner, behandling i grupp (block treatment), social distans och förmyndarmentalitet). Storleken är endast en indikator ju större sammanhang, desto mindre är möjligheterna att garantera individanpassade och behovsanpassade tjänster samt delaktighet och integrering i samhället. Exakt hur många som vårdas på institution är svårt att avgöra på grund av den bristfälliga tillgången på uppgifter, men det handlar med säkerhet om miljontals människor. I vissa medlemsstater står institutionsvården fortfarande för över hälften av de offentliga vårdutgifterna. Denna modell dominerar framförallt i Central- och Östeuropa. På grund av den åldrande befolkningen väntas antalet personer som behöver någon form av långtidsvård öka stadigt de kommande decennierna. Det finns starka belägg som stöder övergången från institutionsvård till samhällsbaserade alternativ (avinstitutionalisering). Dessa alternativ kan ge bättre resultat för brukarna, deras familjer och för personalen, samtidigt som deras kostnader är jämförbara med kostnaderna för institutionsvården, om man i jämförelsen utgår från jämförbara behov bland vårdtagarna och en jämförbar vårdkvalitet. Den rådande ekonomiska krisen ska därför inte ses som en anledning att skjuta upp redan påbörjade eller planerade avinstitutionaliseringar. Dyra förbättringar av de fysiska förhållandena på redan befintliga institutioner vilket ofta föreslås när vårdkvaliteten har bedömts vara för dålig är också problematiska, eftersom de inte förändrar institutionskulturen och gör det svårare att stänga de aktuella institutionerna längre fram. Avinstitutionaliseringarna har inneburit flera stora utmaningar. Några av utmaningarna är att institutionskulturen återskapas i samhällsbaserade tjänster och att det under lång tid finns parallella tjänster (dvs. man stänger inte institutionerna). Å andra sidan finns det en risk att vi inte lyckas utarbeta ändamålsenliga samhällsbaserade tjänster på grund av orealistiska mål och tidsplaner som överskrider tjänsternas utvecklingskapacitet. Risken för detta är särskilt stor i de fall då avinstitutionaliseringen i huvudsak ses som en kostnadsbesparande åtgärd. En uppsättning gemensamma grundprinciper har utarbetats utifrån de bästa metoderna på området och utifrån ovannämnda utvärdering av de största utmaningarna. I allmänhet kan man säga att processen måste genomföras med respekt för brukarnas rättigheter och att brukarna måste vara delaktiga i alla beslutsprocesser. Det måste finnas ett holistiskt system för att förebygga institutionsplacering. Samhällsbaserade tjänster måste skapas parallellt med att institutionerna stängs. Denna process kräver en tillräcklig mängd välutbildad personal med kunskaper som lämpar sig för samhällsbaserad vård och som kan ge rätt stöd till familjer. Både övergångsprocessen och de tjänster den resulterar i behöver genomgå kvalitetskontroller med tydlig inriktning på brukarnas tillfredsställelse. Vi behöver kontinuerligt göra människor mer medvetna om den här frågan. I rapporten ges följande rekommendationer till medlemsstaterna, som har det främsta ansvaret för att agera på det här området: De bör garantera att användarna är fullt insatta och aktivt 6

7 delaktiga i beslutsprocesser, se över lagar och administrativa regler som direkt eller indirekt främjar institutionalisering och ändra dessa, anta strategier och handlingsplaner grundade på de gemensamma grundprinciperna, använda EU:s strukturfonder för detta syfte, inrätta system med obligatoriska kvalitetskontroller med inriktning på brukarnas livskvalitet, främja bättre arbetsförhållanden för yrkesutbildade vårdare och ge systematiskt stöd till informella vårdare osv. Sist men inte minst bör de se till att det finns en vertikal och horisontell samordning mellan de myndigheter och organ som är delaktiga i övergångsprocessen. Slutligen ges i rapporten följande rekommendationer till Europeiska kommissionen: Kommissionen bör lägga fram ett meddelande om övergången från institutionsvård till samhällsbaserad vård, införliva de gemensamma grundprinciperna i alla relevanta politikområden inom EU, utforma riktlinjer om hur EU:s strukturfonder och andra finansieringsinstrument kan användas till avinstitutionalisering, främja och underlätta utbyte av modeller för god praxis på området, bilda en grupp av oberoende experter i frågan, förbättra kunskapsbasen genom att ta fram minimiuppgifter för vårdinrättningar, finansiera forskning inom området, ta upp frågan om investering i samhällsbaserad vård i debatten om sammanhållningspolitikens framtid efter 2013 samt öka medvetenheten om den här frågan inom kommissionen. 7

8 I. Begreppsmässig ram Rätten till ett självständigt liv och till integration i samhället EU och dess medlemsstater har sin grund i de gemensamma värderingarna om respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen samt respekt för de mänskliga rättigheterna. Alla har rätt till ett självständigt liv och till integrering i samhället, rätt att välja hur, var och med vem man vill bo och rätt till ett värdigt liv. Alla barn har rätt till ett familjeliv, antingen i den egna familjen eller i familjehem (om de inte har någon familj eller är utsatta för fara i den egna familjen). Dessa rättigheter fastställs i FN:s och EU:s relevanta människorättsfördrag, bland annat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1, konventionen om barnets rättigheter, den reviderade europeiska sociala stadgan 2 samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Rätten att leva i samhället kräver i praktiken att det finns tillgång till samhällsbaserade tjänster som tillhandahåller det stöd människor behöver och gör det möjligt för dem att delta i vardagslivet. Långvarig placering av personer på institutioner kan däremot anses strida mot deras rätt att leva i samhället. Brukare Inom de rättsliga ramarna och den akademiska forskningen tillämpas vanligtvis olika förhållningssätt för de fyra olika kategorierna av brukare personer med funktionshinder, äldre, barn och personer med psykiska hälsoproblem. Syftet med denna rapport är att erbjuda en övergripande strategi där vi försöker belysa gemensamma drag och förhållningssätt. Vi inser dock att de föreslagna lösningarna måste anpassas till de fyra kategoriernas olika behov. Vi vet till exempel att barn både med och utan funktionshinder är särskilt utsatta för de skadliga effekter som institutionalisering medför, eftersom en institution inte är någon lämplig miljö för deras moraliska, psykiska och känslomässiga utveckling. Definition av institutioner Det är svårt att ge en komplett definition av en institution eller av institutionsvård, främst på grund av medlemsstaternas olika kulturella och rättsliga ramar. I vissa medlemsstater blir exempelvis även leverantörer av samhällsbaserade tjänster som inte ges på vårdinrättningar stämplade som institutioner på grund av den rättsliga ramen. I denna rapport kommer vi att med institutionsvård avse vård som ges i segregerande institutioner. Vissa definitioner av institutioner grundar sig på antalet platser i en inrättning. Exempelvis kan en vårdavdelning med minst 30 platser betraktas som en institution. Denna definition kan vara användbar när det gäller att samla in uppgifter, beskriva trender och bevaka utvecklingen. En institution kännetecknas emellertid inte enbart genom sin storlek, som endast är en indikator på mer grundläggande drag som gör en tjänst institutionell. Det verkar som om möjligheterna att garantera individanpassade och behovsanpassade tjänster samt delaktighet och integration i samhället minskar ju större sammanhanget är. Å andra 1 2 Se särskilt artiklarna 12, 14, 15, 16, 17, 19, 23, 25, 26 och 28. Se särskilt artiklarna 15, 17 och 23. 8

9 sidan är motsatsen inte alltid självklar (dvs. små avdelningar kan bära tydliga drag av institutionsvård). Institutionskultur I stället för att använda ett specifikt gränsvärde för storleken på institutionen kommer vi i rapporten att betrakta institutioner eller institutionsvård ur perspektiv som brukarnas mänskliga rättigheter och värdighet, deras livskvalitet och hälsa, självbestämmanderätt och sociala integrering. När vi talar om institutioner kommer vi att syfta på de vårdinrättningar som visat tecken på en institutionskultur. Institutionernas yttre drag själva byggnaderna betraktas enbart som den mest synliga (men inte nödvändigtvis den viktigaste) av de utmärkande egenskaperna. Institutionskulturens typiska egenskaper beskrevs och analyserades av banbrytande forskare för ungefär fyrtio år sedan. Man har länge hävdat att institutionsvården segregerar sina brukare och ofta kännetecknas av avpersonifiering (avlägsnande av personliga tillhörigheter, tecken och symboler för individualitet och mänsklighet), stränga rutiner (fasta tider för uppstigning, måltider och aktiviteter, oberoende av personernas egna preferenser eller behov), behandling i grupp (block treatment) (personer behandlas gruppvis utan möjlighet till avskildhet eller individanpassning) samt social distans (vilket symboliserar statusskillnaden mellan personalen och vårdtagarna) 3. De som bor på sådana institutioner utvecklar ofta ett passivt ( institutionaliserat ) beteende i sin anpassning till rutinerna, tristessen och bristen på meningsfulla aktiviteter. Enligt Goffmans berömda skildring av en psykiatrisk vårdinstitution 4 tenderar även personalen att med tiden bli alltmer institutionaliserad. Slutligen speglar vårdmetoderna de attityder och övertygelser som personalen anses behöva upprätthålla för att kunna hantera de uppgifter som ges av institutionen. Vårdetiken på institutionerna har traditionellt sett varit mer förmyndaraktig än interaktiv. I många typer av institutioner (för personer med funktionshinder och för personer med psykiska hälsoproblem, men även i vissa fall för äldre och barn), bidrar den medicinska personalens och vårdpersonalens dominans till att upprätthålla den sociala distansen mellan personal och brukare. Den medicinska vårdmodellen riskerar att reducera enskilda personer till diagnoser. Idenna rapport kommer institutionsvård därför att betraktas som vård på inrättning där brukare är isolerade från samhället i övrigt och/eller tvingas bo tillsammans, brukare inte har tillräcklig kontroll över sina liv och över beslut som påverkar dem, och organisationens egna krav tenderar att prioriteras över brukarnas enskilda behov 5. 3 King, R. D., Raynes, N. V. och Tizard, J. (1971) Patterns of residential care: Sociological studies in institutions for handicapped children. London: Routledge and Kegan Paul. 4 Goffman, E. (1968) Asylums: essays on the social situation of mental patients and other inmates. Harmondsworth: Penguin. 5 Författarna syftar delvis på den definition som ges för en viss användargrupp personer med intellektuella funktionshinder av den kanadensiska aktivistorganisationen People First: En institution är en plats där personer som har bedömts ha ett intellektuellt funktionshinder är isolerade, segregerade och/eller sammanförda. En institution är en plats där personer inte har, eller inte tillåts utöva, kontroll över sina liv och sina dagliga beslut. En institution definieras inte enbart genom sin storlek. 9

10 II. Den nuvarande situationen i EU I EU:s senaste gemensamma rapport om socialt skydd och social integration 6 som lades fram 2009 framhålls att vi åter måste bekräfta vår föresats att skapa allmän tillgång till kvalitativ långsiktig vård till rimlig kostnad. Trots att de flesta som behöver stöd föredrar att ta emot tjänster i hemmet eller i en samhällsbaserad miljö i stället för på institution står institutionsvården i många länder fortfarande för mer än hälften av de offentliga vårdutgifterna. Även om detta mönster är tydligast i länderna i Central- och Östeuropa, är det inte på något sätt ett unikt drag hos just dem. I vissa medlemsstater gör alltför snäva lagar och administrativa regler (om t.ex. finansiering, säkerhet eller hygien) det svårt att erbjuda tjänster i andra miljöer än stora institutioner. I en rapport från en studie som utfördes i EU:s medlemsstater och Turkiet, De-institutionalisation and community living: outcomes and costs (hädanefter kallad Decloc ) 7, fann man att nästan 1,2 miljoner barn och vuxna med funktionshinder bor på institutioner för långtidsvård. Mer än en fjärdedel av alla platser på institutionerna upptas av personer med intellektuella funktionshinder, medan personer med psykiska hälsoproblem är den näst största gruppen. Det totala antalet institutionsplacerade är troligtvis ännu högre, eftersom de flesta medlemsstater endast har ofullständiga uppgifter om antalet personer på institutionerna. I Decloc fann man vidare att statliga medel (lokala eller regionala) i 16 av 25 länder där uppgifter fanns tillgängliga åtminstone delvis används till att stödja institutioner på mer än 100 platser. I 21 länder används medel till att stödja institutioner på mer än 30 platser. När det gäller den psykiatriska vården har den långsiktiga institutionsvården minskat markant de senaste decennierna. Denna utveckling har varit en del av en allmän minskning av antalet platser på de psykiatriska sjukhusen och sjukhusavdelningarna, vilket framkommer i MHEEN II-rapporten 8. Dessa förändringar varierar dock betydligt i omfattning, och de är mycket mer påtagliga i Västeuropa än i Central- och Östeuropa. När det gäller barn uppskattar man 9 att barn i hela EU lever i institutionsmiljö, inbegripet särskolor, barnhem, hem för barn med intellektuella eller fysiska funktionshinder, hem för barn med uppförandeproblem, institutioner för ungdomsbrottslingar och eftervårdshem. I de flesta västeuropeiska länder placeras majoriteten av barnen i familj, antingen hos släktingar eller i familjehem. Så är inte fallet i Central- och Östeuropa, där vården i institutionsmiljö fortfarande dominerar. De uppgifter som angetts ovan är dock fortfarande ofullständiga och fragmenterade, vilket innebär att det i nuläget inte går att få en komplett bild av situationen Mansell J., Knapp M., Beadle-Brown J., och Beecham J. (2007) Deinstitutionalisation and community living outcomes and costs: report of a European Study. Volume 2: Main Report. Canterbury: Tizard Centre, University of Kent. 8 Medeiros H., McDaid D., Knapp M., och MHEEN-gruppen (2008) Shifting care from hospital to the community in Europe: Economic challenges and opportunities. 9 Enligt en nyligen utkommen sammanställning av nationella undersökningar som utförts av Eurochild om situationen i hela EU. c14dc 10

11 III. Argument för en övergång från institutionsvård till samhällsbaserad vård Materiella och icke-materiella aspekter av institutionsvården De materiella livsvillkoren på institutionerna är ofta sämre än för de flesta som lever i samhället i övrigt. Dessutom är de fyra klassiska särdragen avpersonifiering, stränga rutiner, behandling i grupp (block treatment) och social distans ofta särskilt tydliga när de materiella förutsättningarna är dåliga. Om ledningen får kämpa för att få pengar till mat, värme och andra grundläggande saker finns det lite utrymme för terapi och meningsfulla aktiviteter. Extrema fall där brukare har fråntagits materiella tillgångar, försummats och/eller utsatts för kränkande metoder har nyligen dokumenterats, framförallt i vissa nya medlemsstater, men även i gamla. Institutionsvårdens problem har dock inte bara att göra med dåliga materiella förutsättningar, och det är tveksamt om de kan lösas genom enbart en förbättring av dessa. Det är uppenbart att fler anställda i förhållande till antalet brukare och ökade satsningar på meningsfulla aktiviteter kan öka kvaliteten på vården. Men problemen med avpersonifiering, behandling i grupp (block treatment), stränga rutiner och social distans kvarstår även på inrättningar där de allmänna materiella förutsättningarna är förhållandevis goda. Dessutom inser man i allt större utsträckning att några av institutionernas särskilda egenskaper stigmatiserar brukare som är psykiskt och socialt isolerade (segregerade) från samhället i stort. På grund av regler eller brist på alternativa stödformer är det för de flesta vårdtagare svårt att lämna institutionerna för att bo någon annanstans. Detta verkar återigen vara ett problem som hör samman med institutionsvården och som inte kan lösas genom att satsa mer pengar på institutionerna. Kvaliteten på dagens institutioner varierar betydligt, både mellan olika medlemsstater och inom enskilda länder, vad gäller storlek, materiella förutsättningar och vårdmetoder. Därför uppvisar institutionerna ovannämnda egenskaper i olika hög grad. Man kan dock argumentera att vissa problem i princip förblir sammanknutna den institutionella modellen som sådan. Den befintliga forskningen är mycket tydligt inriktad på engelskspråkiga länder, men en nyligen utförd studie 10 av institutioner i Frankrike, Ungern, Polen och Rumänien visade att dessa gav lika dåliga resultat för vårdtagarna som institutioner som studerats i Storbritannien, USA och Sverige under 1970-talet, även om det förekom skillnader mellan institutioner i de olika länderna. Därför anses den institutionella vårdmodellen i allt högre utsträckning vara olämplig. Allt fler inser även om det inte finns något klart samförstånd att oavsett hur mycket pengar vi satsar på institutioner kommer det på grund av institutionsvårdens egenskaper att bli ytterst svårt att ge brukarna verklig livskvalitet och se till att de kan utnyttja sina mänskliga rättigheter och uppnå social integration. 10 Freyhoff G, Parker C, Coué M, Greig N. (2004) Included in Society: Results and recommendations of the European research initiative on community-based residential alternatives for disabled people. Bryssel: Inclusion Europe. 11

12 Institutionsvård kontra stödboende I vissa medlemsstater eller i vissa regioner har de tidigare stora institutionerna i de flesta fall ersatts med mindre institutioner, men på andra platser har en verklig avinstitutionalisering genomförts, där man gradvis har ersatt stora institutioner med stödtjänster i samhället (vård i samhället, vård i hemmet). Några av de första med att avinstitutionalisera var Sverige och Storbritannien samt vissa länder utanför EU som Norge och USA. Övergången till samhällsbaserade tjänster får stöd av forskningsbelägg och en utvärdering av alternativen till institutionsvård 11. En stor mängd forskningsstudier visar betydligt bättre resultat för mottagarna av tjänsterna, deras familjer och den personal som stöder dem. En granskning av 73 studier om avinstitutionalisering och stödboende som utfördes på mitten av 1990-talet 12 visade att det förekom skillnader mellan tjänster på en mängd olika punkter. Uppgifterna visade att poängintervallerna på olika punkter överlappade varandra avsevärt vid en jämförelse mellan stora institutioner, små institutioner och samhällsbaserade tjänster. I genomsnitt verkade samhällsbaserade tjänster vara det bästa valet. I en utvärdering av effekterna av övergången från institutionella till samhällsbaserade tjänster i Storbritannien och på Irland vittnade de flesta studier om positiva effekter på fem av sex områden (kompetens och personlig utveckling, observerat problematiskt uppförande, delaktighet i samhället, deltagande i meningsfulla aktiviteter och kontakt med personalen). Bara på ett område (rapporterat problematiskt uppförande) rapporterade majoriteten av studierna att det inte skett någon förändring. Liknande resultat (men mindre tydliga) har framkommit i studier från USA och Australien. Befintliga studier bekräftar i allmänhet att de flesta brukare som tidigare bott på institution tydligt föredrar stödboende och uppvisar en högre grad av personlig tillfredsställelse och social integration i de fall kvalitativa samhällsbaserade tjänster tillhandahålls. Man har färre problem med osäkerhet och ensamhet än väntat. Included in Society är en studie med rekommendationer som finansierats av Europeiska kommissionen och som både skildrar allmänna problem med institutionsvården och framgångsrika fall av avinstitutionalisering. Där drar författarna slutsatsen att samhällsbaserade tjänster i allmänhet ger bättre resultat i form av livskvalitet för personer med funktionshinder än vad institutioner gör, samtidigt som man erkänner att ett utbyte av institutioner mot samhällsbaserade alternativ inte i sig är någon garanti för bättre resultat ( det är ett nödvändigt villkor men inte tillräckligt i sig ). De tydligaste resultatskillnaderna ser vi i barnomsorgen (för både funktionshindrade och icke funktionshindrade). Det är väl dokumenterat att barn som växer upp på institutioner i skrämmande stor utsträckning får problem som vuxna (alkoholism och drogberoende, kriminalitet, självmord). Däremot tenderar unga vuxna som växt upp i familjehem att integreras i samhället utan märkbara svårigheter. Det finns nu ytterligare bevis 13 för att institutionalisering av barn även om institutionerna har goda materiella förutsättningar och 11 Decloc-rapporten. 12 Emerson, E. and Hatton, C. (1994) Moving Out: Relocation from Hospital to Community. London: Her Majesty's Stationery Office. 13 FN:s generalsekreterares studie om våld mot barn (2006) The World Report on Violence against Children, s

13 kompetent personal 14 kan leda till bland annat dålig fysisk hälsa, allvarliga förseningar i utvecklingen, (ytterligare) funktionshinder och eventuellt psykiska men som inte går att bota. Kollektivt boende kontra enskilt boende Byliknande miljöer (kollektivt boende eller kvartersboende) kan ses som en övergångsform mellan institutionsvård och samhällsbaserad vård. De kan vara fördelaktiga för personer med lägre stödbehov och kan, där de förekommer, bli en viktig del av tjänsteutbudet, men de kommer troligtvis aldrig att utgöra mer än en begränsad del av vårdmarknaden. En nyligen utförd granskning av kollektivt boende i jämförelse med enskilt boende i samhället visade att enskilt boende var bättre än kollektivt boende när det gäller majoriteten av de kvalitetsindikatorer som studerades. Förhållandet mellan kostnad och resultat Beslutsfattare betraktar oundvikligen den institutionella och den samhällsbaserade vårdens resultat ur ett kostnadsperspektiv. Det komplicerade förhållandet mellan behov, kostnader och resultat behandlades mest utförligt i Decloc-rapporten. De främsta upptäckterna var att det inte finns några belägg för att samhällsbaserade vårdmodeller i sig är dyrare än institutioner, så länge jämförelsen görs på grundval av jämförbara behov bland vårdtagarna och en jämförbar vårdkvalitet. Andra studier visar att institutionsvård faktiskt kan vara dyrare än vård i samhället 15, men bedömningen av alla direkta och indirekta kostnader och av de långsiktiga fördelarna med ökat socialt deltagande förblir öppen för tolkning. Vissa beslutsfattare vars intressen är uteslutande ekonomiska (i synnerhet i den rådande krisen, se följande stycke) kan ändå bli lugnade av att man funnit att institutionsvård med låg kvalitet kan vara billigare än kvalitativ vård i samhället som ger bättre resultat. Författarna av denna rapport anser dock att en sådan inställning är djupt felaktig. Att bevara billig institutionsvård av låg kvalitet är inte ett etiskt godtagbart alternativ och det är inte heller pragmatiskt hållbart. Förr eller senare kommer trycket från allmänheten att leda till att kvaliteten på vården förbättras i de institutioner där den tidigare har varit dålig och i det läget kommer den samhällsbaserade vården att ge alternativ som inte bara kommer att vara bättre i sig, utan även kostnadseffektiva, sett från leverantörens perspektiv. I den rådande ekonomiska krisen Ovannämnda dilemma med kostnader och resultat kan ses från ett nytt perspektiv i och med den senaste tidens utveckling. Den ekonomiska krisen medför en mycket påtaglig risk att regeringar (offentliga myndigheter) frestas att upprätthålla sin budgetbalans genom att minska 14 Ett typiskt exempel på detta är barnhemmen i vissa nya medlemsstater som drivs av respektive hälsovårdsmyndigheter. Deras problem ligger inte i bristen på materiella tillgångar eller i bristen på medicinskt kunnig personal, utan i den uteslutande medicinska vårdmodell som inte ger barnet den sensoriska och känslomässiga stimulans som krävs för en sund utveckling. 15 Ward, H., Holmes, L. och Soper, J. (2008) Costs and Consequences of Placing Children in Care. London: Jessica Kingsley Publishers. Enligt studien var den genomsnittliga kostnaden per vecka för ett barn på institution 4,5 gånger så hög som på ett självständigt boende, 8 gånger så hög som kostnaden för placering i familjehem, 9,5 gånger så hög som placering hos släkt och vänner, och 12,5 gånger så hög som placering hos de egna föräldrarna. 13

14 utgifterna för sociala tjänster som till största delen utgörs av personalkostnader. Som ett resultat av detta löper personalen i alla typer av vårdmiljöer (både institutionella och samhällsbaserade) en större risk att bli uppsagda, och brukarna hotas av sämre vårdkvalitet som ett resultat av allmänna nedskärningar och mindre personal i förhållande till antalet brukare. Om man ser till hur vårdsektorn sannolikt kommer att utvecklas framstår sådana myndighetsbeslut som kortsiktiga. Det är inte bara etiskt oacceptabelt att undergräva den vårdstandard som vi redan har uppnått (som fortfarande ofta är långt ifrån idealisk), det står även i skarp kontrast till den förväntade demografiska utvecklingen och dess följder. Vårdsektorn är en av få sektorer som inte kan räkna med minskad efterfrågan i framtiden. På grund av den åldrande befolkningen förväntas tvärtom antalet personer i behov av någon form av långtidsvård öka stadigt under de kommande decennierna. Allmänna nedskärningar inom vårdsektorn och uppsägningar av kompetent personal bör därför betraktas som mycket kontraproduktivt i det långa loppet på grund av att kompetent personal riskerar att gå över till andra sektorer, vilket gör det svårare att tillgodose vårdbehoven i framtiden. Vi kan självklart inte helt förbise den ekonomiska krisen. Men om vi verkligen betraktar reformprocessen inom ramarna för den ekonomiska krisen blir det tydligt att vi måste se på krisen som en möjlighet och inte som en ursäkt för att skjuta upp redan påbörjade eller planerade övergångsprocesser från institutionsvård till samhällsbaserad vård. 14

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING EUROPEAN DISABILITY FORUM 1997-2007: TIO ÅRS KAMP FÖR LIKA RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Diskriminera diskrimineringen, inte personer med funktionsnedsättning! Att bekämpa denna diskriminering

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG)

HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999. (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) GEST.6.SV-V/F-01/10/98 HANDLINGSPROGRAM FÖR HÄLSOKONTROLL UTKAST TILL ARBETSPROGRAM 1998-1999 (Art. 5.2.b I BESLUT 1400/97/EG) 1. INLEDNING Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Brottsoffrens rättigheter. Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Brottsoffrens rättigheter Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Människohandel kränker rättigheterna och påverkar otaliga människors liv i Europa och utanför dess gränser. Ett ökande antal

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 INTEGRERAD HÅLLBAR STADSUTVECKLING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor

RÄTTSLIGA FRÅGOR EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR 2014-2020 I HELA. Rättsliga frågor RÄTTSLIGA I HELA EUROPA EU:S PROGRAM FÖR RÄTTSLIGA 2014-2020 Rättsliga frågor EU-STÖD TILL ETT EUROPEISKT OMRÅDE FÖR RÄTTSLIGA Samarbete kring civil- och straffrättsliga frågor är nödvändigt för att kunna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning; SFS 2009:982 Utkom från trycket den 3 november 2009 utfärdad

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten

Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer 3 april 2003 A5-0109/1 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens ordförande gjort uttalanden (skrivelse 000824 av den 7 februari 2003) om att revisionsrätten

Läs mer