Klinikrutin 5:5 Ansvarig: M Lingström, öl/la Barn- och ungdomskliniken Skapad/reviderad Länssjukhuset i Kalmar Gäller tom:

Transkript

1 Vi är måna om att du ska trivas hos oss och få ut mesta möjliga av Din placering och vill därför ge Dig en introduktion till kliniken och vad vi gör. vverksamhetverksamhet! Klinikens verksamhet Kliniken består av två vårdavdelningar, avd 25 (B) och Neo-Vaggan (A), dagvårdsverksamheten Lejonet, Barnmottagningen samt Barnakuten. Neo-Vaggan ligger alldeles intill BB-Vaggan på plan 4, där också förlossningen finns. Övrig verksamhet bedrivs på. På Neo-Vaggan vårdas spädbarn upp till 6 månaders ålder och på avd 25 barn från 6 månaders ålder samt infekterade, yngre barn. Avd 25 har två skänklar, en för infekterade (gul sida) och en för oinfekterade barn (grön sida). Vid sidan av den klinikbundna verksamheten är läkare också knutna till BVC, Anorexi Bulimi Center (ABC) och habilitering. Veckans stående program MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG 8.15 Samling 8.00 Samling 8.15 Samling 8.00 Samling samtalsrummet plan 2/hus Samling 8.00 Undervisning för randande ST/AT 8.45 Röntgenrond Föredrag (sep schema) Läkemedelslunch Fallpresentation 8.45 Röntgenrond 8.15 Kliniken info Schema Grundschema Detaljschema Ett grundschema med samtliga läkares veckovisa basplaceringar finns färdigställt för ca ett halvår framåt i tiden. Dag-till-dagschemat skall vara klart och godkänt av schemaläggaren minst 3 månader i förväg. Signering och justering får sedan ta max 2 v. 1

2 Schemaändringar Har du tillfälliga önskemål avseende detaljschemat (ex handledningstillfällen, frånvaro pga kurs, BVC, önskemål om att sluta tidigare en särskild dag) informerar du Lisa Arvefalk som ansvarar för att helhetsperspektivet finns och att tidsplaneringen fungerar. Har du stående önskemål avseende detaljschemat (ex sluta tidigare vissa dagar) eller om du önskar ändra i detaljschemat efter att det är lagt diskutera med Lisa Arvefalk innan! När väl schemat är lagt måste byten av vecko-, dag- eller jourtjänstgöring ligga på individnivå men också paras mot verksamhetens behov (kräver alltså kontakt med Lisa och ev resp schemaläggare) om inte särskilda skäl föreligger. Dr Henrik Petersson och Anna Röckert Tjernberg efterfrågar jourönskemålen i god tid. Tjänstgöring på barnakuten Introduktion När du börjar på kliniken sker introduktion till arbetet på barnakuten genom att du under ett par dagar får följa en ST-läkare/specialistläkare i pediatrik under dennes dagjourtjänstgöring. Under din första vecka på kliniken kommer du också att få utbildning i återupplivning av nyfödda. Tidsbokning På barnakuten tillämpar vi tidsbokning i den mån det går. Detta sköts i samråd med barnmottagningens telefonrådgivning. Dagtid har en mottagningssköterska ansvar för barnakuten, kvällstid en avdelningssköterska. De nås på söknr 319. Blåljus Mycket brådskande patientärenden och intoxikerade patienter bedöms på stora akutmottagningen, övriga handläggs på barnakuten. Varicellae För att skydda våra immunosupprimerade patienter bedöms barn med misstänkta eller säkerställda vattkoppor dagtid på infektionsmottagningen, kvällstid på stora akutmottagningen. I händelse av inläggning, sker detta efter kontakt med infektionsjouren, på infektionskliniken. Förlossning Då du blir sökt till förlossningen eller vid akut sectio ta med din bakjour! Förlossningen har också i händelse av akutsituation möjlighet att aktivera ett särskilt larm till joursökaren, be då någon annan ringa din bakjour! Inläggning Vid inläggning är det du som är ansvarig för barnets vård fram till eftermiddagsronden eller till det att du har rapporterat över barnet till på avdelningen tjänstgörande kollega. Obstetrix Då du bedömer barn på BB/förlossning är det viktigt att du registrerar din bedömning-åtgärd i datajournalen Obstetrix. Detta gäller oavsett om bedömningen resulterar i en inläggning, neo-observation eller om forsatt handläggning sker på BB/förlossning. 2

3 Allmänna tips Sökning Barn är inte alltid lätta att undersöka, särskilt inte när de är sjuka, och kräver större uppfinningsrikedom och mer tålamod än vuxna patienter. Med en liten leksak i fickan, stegvis närmande, mycket beröm och genom att utnyttja föräldrarna som demonstrationsobjekt kommer man långt! Små barn ogillar för det mesta provtagning och kan heller inte förstå syftet med denna. Försök därför att planera din provtagning så att inte fler stick än nödvändigt behövs! Vissa undersökningar kräver dagvårdens medverkan (t.ex nålsättning inför MRT/CT, katetersättning inför MUCG). Om du ser till att remissen går via sekreterare, ordnas den kontakten automatiskt, annars måste du själv prata med dagvården! Allmäntillståndet är ofta av avgörande betydelse för handläggningen av ett barn. Slöhet? Leker barnet? Orkar det äta/dricka? Protesterar barnet adekvat vid undersökning? Är barnet nyfiket? Febernedsättande läkemedel kan användas i diagnostiskt syfte slöhet eller ej? Kan göra underverk med ett vid ankomsten slött barn och, om inte, är det ett klart observandum. Ibland är det svårt att sätta PVK på barn. Om barnet inte kräks, prova med sond istället, be annars narkosjouren om hjälp med nålsättning. Barn < 3 månader med feber har alltid bakteriell infektion tills motsatsen har bevisats! Här finns mycket virus och magsjuka. För både patienternas och din egen skull, läs igenom basala hygienföreskrifter innan du börjar. Det finns mycket att hämta i akut pediatrik som ligger på akutexpeditionen. Barnklinikens PM ligger på bryggan och även externa länkar som internetmedicin, praktisk medicin, andra pm från ex Örebro är bra att känna till. Läkare och sköterskor på barn har personsökare. För att söka sin bakjour söker man dennes personliga sökare. Sköterskorna tillämpar i händelse av icke-brådskande ärende ibland sökning med hjälp av kodsystem. Alla sifferkombinationer som börjar på 00 står för en sådan kod. Klisterlapp med kodnyckel kan erhållas via barnmottagningen. Man kan även via sökaren få nummer som går till snabbtelefonerna. 3

4 Medicinsk snabbguide på barnakuten Luftvägar Anamnes Status Andningsbesvär? Kikning? Cyanos/blekhet? Orkar barnet äta/dricka? Hur sover barnet? Leker barnet? Feber? AT? Indragningar? Bukandning? Takypné? Saturation? Cyanos/blekhet? Stridor? Hostans karaktär? Temp? Biljud? Pulmrtg Provtagn Små barn reagerar ofta med hög feber i samband med vanliga ÖLI. Slembiljud och krepitationer är vanliga även vid virusorsakade luftvägsinfektioner och vid bakteriell pneumoni finner man ofta inga auskultatoriska avvikelser. Kontrollera därför gärna prover först och skriv därefter v.b remiss för pulmrtg. CRP, LPK, neutrofila är nog de prover vi använder mest. Om respiratoriskt uttröttat barn även respstatus. NPH-odling ger vanligen inte mycket! Övriga odlingar, serologier, NPH-aspirat individualiseras. Några vanliga tillstånd Bakteriell pneumoni Diagnos Infiltrat på pulmrtg. Feber. CRP, LPK stegrade. Ofta sänkt syrgasmättnad. Takypné. Påverkat AT. Behandling Om behov av iv antibiotikum används i första hand Bensylpenicillin. Diskutera gärna med bakjour vid övervägande om annat iv antibiotikum. Syrgas vb. Parenteral rehydrering eller sondnäring ofta aktuellt om iv antibiotikum. Obstruktivitet/astma Diagnos Takypné. Indragningar. Rhonchi vid auskultation. Ofta sänkt syrgasmättnad. Ibland påv AT med blekhet, trötthet. Behandling Se PM! Pseudokrupp Diagnos Behandling Inspiratorisk stridor. Skällande hosta. Indragningar. Typiskt insjuknande nattetid. Ibland sänkt syrgasmättnad. Har ofta förbättrats under transport till barnakuten. Se Akut pediatrik för differentialdiagnoser. Hostmedicin frikostigt. Inh Adrenalin + Betapred vb. 4

5 Mage-tarm Anamnes Status Ont i magen? Kissar barnet? Leker barnet? Senaste vikt? Kräkningar / diarréer hur många? Vad har barnet fått att äta/dricka och hur mycket? Utlandsresa? Blod/slem i avföring? Feber? AT? Bukstatus? Turgor? Torr hud? Hålögd? Kall perifert? Aktuell vikt? Temp? Ont i magen Barn med gastroenterit har vanligen inte särskilt ont i magen konsultera kirurg frikostigt! Kräkningar Om bara kräkningar tänk brett gällande differentialdiagnoser! Provtagning Viktigt att upptäcka hyperton dehydrering! Kontrollera frikostigt Na, K, Cl, krea, CRP och syra-bas (I-Stat). Odlingar vid misstanke om bakteriell genes. Några vanliga tillstånd Gastroenterit Diagnos Kräkningar och diarréer. Ibland feber. Behandling AT är avgörande! De flesta barn kan behandlas i hemmet men kan behöva stöd samt råd om vätskeersättning, söta drycker och skonkost. Ge tidigt efter ankomst glass/dryck och låt en erfaren sköterska hjälpa föräldrarna med tips! Om viktnedgång, oupphörliga kräkningar, tecken på intorkning i status inläggning. Se Akut pediatrik för hjälp med rehydreringsregim! Pyelonefrit Diagnos Behandling Hos äldre barn ofta dunkömhet, lokaliserad buksmärta men hos yngre barn oftare bara ont i magen och ibland bara feber. Hos barn under 2 år inte alltid feber... U-sticka inger ofta misstanke. U-odling avgörande. Om ej påverkat AT kan man ofta invänta svar på U-odling i hemmet. Se PM för behandling och uppföljning! 5

6 Checklista vid introduktion Rundvandring på kliniken Rutiner vid inläggning Rutiner för återbesök Snabbkurs Cosmic/ Speech-Mike + login Snabbkurs Obstetrix, Kundrad + login Asfyxiutbildning Schemat Rutiner på mottagningen Info ansökningar (kurser, ledighet) Brand- och katastrofplan Syrgasavstängning Lisa, avvikelserapportering, olycksfallsrapportering Sjuk- och friskanmälan Navet PM och klinikrutiner Heroma/Kom och gå Kläd- och hygienrutiner Kvalitetsvariabler S-BAR Anmälningsskyldighet 6