Äldres boende I Trollhättan

Transkript

1 Plan för utveckling av äldres boende i Trollhättan Del 1 Bakgrund och strategiska vägval. Äldres boende I Trollhättan

2 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del I Bakgrund och strategiska vägval Förord Sammanfattning 1. Inledning 1.1 Om planen för äldres boende i Trollhättan. 1.2 Utmaningar för landets kommuner. 2. Syfte och mål. 3. Begrepp, definitioner. 4. Bakgrund. 4.1 Proaktiv arbete för att öka tillgängliga boenden för äldre Erfarenheter från projekt Äldres boende fas I, våren Erfarenheter från tre bostadsområden, fas 2, våren Den tredje vägen, en omstrukturering som redan har gett resultat. 6. Vision, grundläggande värderingar, MRP-mål. 7. Äldres boende i Trollhättan: Översiktsplan och Bostadsförsörjningsprogram. 8. Lagstiftningen, Nationella styrdokument. 9. Strategiska vägval, fortsatt utveckling av äldres boende i Trollhättan 9.1 Vi kan få fler boenden för äldre i det ordinarie utbudet av bostäder. 9.2 Vi kan utveckla stadsdelarna för en äldre befolkning. 9.3 Vi anpassar utbudet av vård och omsorgsboenden efter nya behov. 9.4 Vi kan utveckla vård och omsorgsboenden, utformning och innehåll. Referenser Bilaga: Ordlista Del II Framtida behov Del III Praktisk planering för befintliga äldreboenden i Trollhättan. Del IV Lokal utvecklingsplan för resp äldreboende. 1 (20)

3 Förord Omsorgsnämnden i Trollhättan har i samverkan tagit fram ett förslag till Plan för äldres boende. Vår ambition är att planen skall stärka en gemensam vision och strategi för framtida boende för äldre i vår kommun. Inom kort kommer vi att se en befolkningsutveckling med alltfler äldre i Trollhättans olika stadsdelar. Det handlar inte bara om äldreomsorgens vård och omsorgsboenden utan främst om vi skall kunna erbjuda ändamålsenliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättningar i det ordinarie utbudet av bostäder. Trollhättan är en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Äldres boende är en utvecklingspotential som kräver innovationer inom en mängd olika områden. Med en gemensam vision och strategi kring dessa frågor skapar vi plats för framtiden och gör det möjligt för den äldre befolkningen att kunna bo och leva i miljöer som främjar delaktighet, trygghet, hälsa, mobilitet och oberoende. Detta är en fråga för många parter med olika ansvarsområden i vår kommun att samverka kring. Vi behöver alla dra åt samma håll för att möta framtida utmaningar. Det är hög tid att ha en bred dialog om äldres boende, om tillgänglighet, trygghet, behovet av teknikstöd, service och gemenskap. Vår prognos för behovet av vård och omsorgsboenden inom äldreomsorgen bygger på ett antagande om att det kommer att finnas många fler bra och ändamålsenliga boenden för äldre. Vi står därför inför utmaningen att fler boenden med god tillgänglighet byggs och att fler senior- och trygghetsboenden tillskapas i olika stadsdelar. Planen för äldres boende utgör den första delen av en samlad planering för hela äldreomsorgen som kommer att presenteras under kommande mandatperiod. Ann-Christin Holgersson Omsorgsnämndens ordförande (s) Trollhättan, september (20)

4 Sammanfattning Det ordinära bostadsbeståndet måste utvecklas för att tillgodose det växande behovet av bostäder anpassade till en äldre befolkning. Det är angeläget att få fler bra boenden för äldre i Trollhättan i det ordinarie utbudet av bostäder. Funktionshinderperspektivet måste finnas med på alla nivåer bland dem som arbetar med att skapa framtidens boendemiljöer. Det handlar både om att skapa förutsättningar för kvarboende i invanda miljöer, som är huvudalternativet för de flesta, men också om att ha möjlighet att flytta till anpassade boenden för livet på äldre dar. Trollhättans äldreomsorg står inför stora utmaningar när behovet av vård och omsorgsboenden ökar. Omsorgsförvaltningen prognos för behovet av vård och omsorgsboenden vilar på antagandet att vi får ett större utbud av tillgängliga lägenheter och senior-, och trygghetsboenden. Vi behöver skapa boendemiljöer som ger förutsättningar för den äldre befolkningens möjlighet till mobilitet, aktivitet, oberoende och hälsa. Äldres boende är en utvecklingspotential som kräver innovationer inom en mängd olika områden 3 (20)

5 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del I Bakgrund och strategiska vägval 1. Inledning 1.1 Om planen för äldres boende i Trollhättan Planen för utveckling av äldres boende i Trollhättan består av fyra delar: Del I är en strategisk boendeplan med övergripande principiella frågor, del II beskriver framtidens behov i enlighet med den prognos som tagits fram, del III beskriver övergripande gemensamma utvecklingsfrågor för stadens äldreboenden och del IV är en lokal utvecklingsplan för resp. äldreboende med sikte på en nära framtid. Följande personer har medverkat i planeringen: Omsorgsförvaltningen; Förvaltningschef: Lena Johansson. Områdeschefer: Eva-Lena Tellsdotter, Ywonne Dahl, Marie Uls, Anna- Pettersson Wiberg. Ekonomichef: Inger Israelsson. Enhetschefer inom Omsorgsförvaltningen med ansvar för boende. Biståndsbedömare inom äldreomsorgen Projektansvarig: Bodil Lindell, utvecklingsledare. Bostadsbolaget Eidar: VD Urban Blom, Ekonomichef Stefan Jansson, Förvaltningschef Carina Johansson. Hållbart samhälle: Chef Håkan Falck Stadsbyggnadsförvaltningen: Planeringschef Leif Carlsson Pensionärsrådet Foto: Bodil Lindell 1.2 Utmaningar för landets kommuner. Sveriges kommuner står inför en stor utmaning. De demografiska förändringarna med tyngdpunkten strax efter år 2020, medför krav på omprioriteringar och ökade satsningar på framtidens äldreomsorg. Särskilt viktiga frågor är äldres boende. En åldrande befolkningen behöver stödjande miljöer för mobilitet, aktivitet och hälsa för att vård och omsorgsbehov skall kunna förebyggas, senareläggas och inte bli så omfattande. Omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett planeringsunderlag för framtida boende inom äldreomsorgen. Planen skall formulera en strategi och en vision för framtida boende för äldre i Trollhättan samt ge beslutsfattare stöd i att prioritera och fatta beslut om omfattning och innehåll i framtida äldreboende, hur många, dess geografiska placering, vilken typ av boende som behövs och dess inriktning. Det finns en rad viktiga frågor när det gäller äldres boende; 4 (20)

6 Livslängden ökar. Den kommande äldregenerationen, 40- talisterna, är större än de tidigare. Det innebär en kraftig ökning av antalet personer i de åldrar, där de stora behoven av äldreomsorg finns idag. Enligt Mårten Lagergren, docent vid Stiftelsen Äldrecentrum kommer äldreomsorgen fram till 2030-talet, givet dagens servicenivå och kvalitet att behöva öka 50% i volym för att tillgodose den ökning av behovet som motsvarar befolkningstillväxten. Per år innebär det en ökning på ca 1,5 procent. 1 År 2050 har andelen 85 -w i befolkningen fördubblats jmf med idag. Enligt äldreboendelegationen kommer det att behövas nya särskilda boenden och kostnaden kommer att ligga på ca 150 miljarder kronor jmf med 80 miljarder idag. 2 Äldreboendedelegationen konstaterade att behovet av bostäder anpassade för äldre inte kan lösas genom en enda begränsad insats. Det ordinära bostadsbeståndet måste utvecklas för att tillgodose det växande behovet av bostäder anpassade till en äldre befolkning. Tillgängligheten i befintliga flerbostadshus är avgörande för hur vi kan tillgodose behovet av bra bostäder för äldre personer. Det behövs en utveckling av stödjande bostadsmiljöer för äldre och åtgärder från alla berörda aktörer. 3 Stora utmaningar Sveriges kommuner står inför stora utmaningar p.g.a demografiska förändringar och behov av omprioriteringar Fram till 2030 måste äldreomsorgen öka 50% i volym för att tillgodose behov som motsvarar befolkningsförändringarna. Det ordinära bostadsbeståndet måste utvecklas för att tillgodose det växande behovet av bostäder anpassade till en äldre befolkning. Det behövs en gemensam strategi och en vision för framtida boende för äldre i Trollhättan. Hur skall kommunens långsiktiga strategi se ut för att möta dessa behov, det är vad denna utvecklingsplan handlar om. Det finns en rad frågor som berörs i planen som bör utmynna i strategiska ställningstaganden för den framtida utvecklingen av vår kommun. Hur får vi fler tillgängliga boenden i det ordinarie utbudet av bostäder? Hur blir tillgängliga bostäder tillgängliga också i ekonomiskt hänseende för äldre med olika betalningsförmåga? Hur får vi fastighetsägare delaktiga och medvetna om betydelsen av goda miljöer för äldres aktivitet, oberoende och hälsa och hur kan kommunen möta upp inom sina ansvarsområden? Hur påverkar vi olika aktörer så att fler tillgängliga boenden, trygghets- och seniorboenden byggs? Väntar fastighetsägare för länge med att tillgänglighetsanpassa i flerbostadshus där det bor många äldre så att istället samhällets kostnader för bostadsanpassningar blir onödigt höga? Hur kan man optimera nyttjandet av tillgängliga och anpassade bostäder för de som har det största behoven? Med åldersgränser från 65 år för trygghetsboende så riskerar dessa boenden att bli mindre tillgängliga på bostadsmarknaden. 1 Lagergren, M. (2010) Framtida behov och ekonomiska möjligheter. Tillgänglig på internet: Hämtad: Äldreboendedelegationen (2008) Bo bra hela livet. Slutbetänkande (2008) SoU 2008: Äldreboendedelegationen (2008) Bo bra hela livet. Slutbetänkande (2008) SoU 2008: (20)

7 Hur kan vi utveckla stadsdelarna för en äldre befolkning? Generella tillgänglighetsförbättringar är kostsamma jämfört med att satsa på områden som redan har goda förutsättningar för mobilitet, hälsa och oberoende. Hur går vi vidare? Hur kan vi följa utvecklingen och förbättra i olika stadsdelar för att människor skall kunna bo kvar och leva självständigt. Vilket är vårt budskap till den äldre befolkningen, hur skall man planera för sitt boende på äldre dar? Hur kan man förbättra informationen till äldre om vikten av tillgänglighet och var tillgängliga bostäder finns? Hur gör vi det enkelt för äldre och funktionshindrade att själva bedöma vad som är ett tillgängligt boende Trollhättans Stad och Omsorgsförvaltningen har tidigare i samverkan med bostadsbolaget Eidar genomfört inventeringar av tillgängliga bostäder och fördjupat kunskapen om behoven i olika bostadsområden. I kommunens översiktsplan har frågan om framtida boende för gruppen äldre belysts. I denna plan beskrivs problem och möjligheter i utvecklingen av framtidens vård och omsorgsboenden som Omsorgsnämnden ansvarar för men som också berör samhällsplaneringen i stort. Primärt handlar Plan för äldres boende om att söka svar på frågorna: Hur ser behoven ut? Hur många nya boenden kommer att behövas? Hur vill den äldrebefolkningen bo? Var skall äldreboenden finnas runt om i staden? Hur kan befintliga äldreboenden och dess närmiljöer utvecklas? Hur skall framtidens äldreboende se ut i Trollhättan? Verksamhetsidé, innehåll, målgrupper? Hur stor andel skall vara med boende med inriktning mot demens resp. somatik? 2. Syfte och mål. Omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för äldres boende i Trollhättan. Planarbetet skulle bereda möjlighet för att i dialog skapa visioner och mål för äldres boende i Trollhättan. Arbetet skulle lägga grunden för en god framförhållning och anpassningsförmåga samt visa vägen för en långsiktig och ekonomisk hållbar utveckling inom området äldres boende. Plan för äldres boende i Trollhättan avser tidsperioden och gäller för kommunen i sin helhet liksom för olika stadsdelar. Äldres boende är en angelägen fråga för alla som arbetar med att planera och skapa vår stad. För att vi ska kunna skapa ett samhälle där alla kan delta oavsett funktionsförmåga måste alla som arbetar med den byggda miljön, från övergripande nivå ner till detaljer, redan från början ha funktionshindersperspektivet med i allt arbete. Det räcker alltså inte att enbart de som arbetar med åtgärder som ökar tillgängligheten är 6 (20)

8 med i processen. Istället behöver vi gemensamt stadsplanera och bygga för en god tillgänglighet. 4 Arbetet skall stödja en fördjupad diskussion om framtida behov och vilka slags boenden som kommer att behövas. Utvecklingen av olika behov av vård och omsorgsboenden skall beskrivas samt hur en omstrukturering av befintliga boenden kan se ut och i vilken takt detta skall ske. Planen skall också mer konkret beskriva behov av renoveringar/ kvalitetsförbättringar i befintliga äldreboenden samt initiera en renoverings/åtgärdsplan i samverkan med berörda bostadsbolag. Planen skall ge en grund för en fortsatt diskussion om förnyelse av verksamhetsidén för vård och omsorgsboenden men också andra insatser inom äldreomsorgen Stad. 3. Begrepp och definitioner Det finns många benämningar på boenden för äldre. I denna plan används begreppet äldreboende som en samlingsbeteckning för alla former av boenden för äldre, kommunala och privata. Nedan illustreras likheter och skillnader mellan olika boenden för äldre. Utformning Värdinna/ personal Kostnad Vem bestämmer? Gemesamhetslokal Kategoriboende Tillgängliga lägenheter Den enskilde Lägenheter i ordinärt boende. Nej Nej Ingen kostnad för den enskilde. Nej Seniorboende, Bo55 Trygghetsboende Den enskilde Den enskilde Vård- och omsorgsboende (även sk Särskilda boenden ) Med inriktning: 1. vård-, omsorg 2. demensomsorg 3. servicelägenhet Biståndsprövat av kommunen. Lägenheter i kategoriboende med gemensamhetslokal. Vanligen avse lägenheter i kategoriboende med gemensamhetslokal. 1,2= Gruppboende. 3= Belägna nära gruppboende och gemensamhetslokaler. Nej Ja ibland. Högre kostnad för den enskilde. Värd-/inna 1,2 = Med dygnet-runt personal. 3= är ofta belägna i anslutning till vård o omsorgsboende med dygnetrunt personal. Ja, ett krav för att få investeringsstöd. Ja Högre kostnad för den enskilde. Kommunen kan betala förebyggande värdinneinsats 1, 2= Hög kostnad för kommunen. 3= Servicelägenheter, relativt låg kostnad. Ja oftast Ja oftast, kan också utgöras av valda lägenheter i en fastighet. 1,2= Ja 3= Servicelägenheter är ofta belägna i el i anslutning till gruppboende. 4 Boverket (2013) Tillgänglighet i den fysiska planeringen. Tillgänglig på internet: Hämtad: (20)

9 Seniorbostäder boende för äldre i det ordinära bostadsbeståndet med god tillgänglighet. Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för former av ordinärt boende med god tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler. Ofta krävs en viss ålder för att få flytta in (Seniorbostäder upplåtes med hyresrätt, bostadsrätt el kooperativ hyresrätt. Ex: Strömkarlsgården, Bo55. Vård- och omsorgsboende biståndsprövat boende enl. socialtjänstlagen för äldre med omfattande vård och omsorgsbehov. Vård och omsorgsboende är en boendeform för äldre som även kallas särskilt boende och omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt (helinackordering). Vård och omsorgsboende består av: boenden med inriktning på somatisk omsorg resp. demensomsorg samt Servicelägenhet. Alla är exempel på särskilda boenden för äldre. Boende i vård och omsorgsboende (särskilt boende) är ett biståndsprövat boende. Det finns avgörande skäl för detta som t ex Servicetjänster, Bosamordnare, Träffpunkt,Hjälpmedel/teknikstöd den enskildes rättstrygghet. För människor med omfattande behov är det viktigt att vård och omsorgsboende är en rättighet som kan överklagas. Hittills har det endast varit möjligt att få investeringsstöd till ombyggnad av särskilda boendeformer om det rör sig om ett nytillskott av bostäder. För att stödja moderniseringen av särskilda boenden så att de uppfyller dagens krav på en god arbetsmiljö och motverka att det försvinner fler bostäder i särskilda boendeformer föreslår Boverket att stödet skall omfatta även ombyggnad av befintliga bostäder i särskilda boendeformer. Det vill säga att kravet på nytillskott i samband med ombyggnad av särskilda boendeformer tas bort. 5 Trygghetsboende boende för äldre i det ordinära bostadsbeståndet med möjlighet till daglig kontakt med värd/ värdinna. Äldreboendedelegationen föreslog i sina betänkanden (SOU 2007: 103, SOU 2008 :113) en ny boendeform trygghetsbostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller ensamma. Trygghetsbostäder kräver inte något beslut enligt socialtjänstlagen. 5 Boverket (2013) Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder. Rapport 2013:7. 8 (20)

10 Sedan 2010 finns ett statligt investeringsstöd för trygghetsbostäder. För att få investeringsstöd ska bostäderna uppfylla kraven i förordningen om investeringsstöd till äldrebostäder (2007:159). Dessa ska innehålla utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och det ska finnas personal som dagligen kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder har blivit ett begrepp som används oavsett om bostäderna uppfyller kraven i förordningen. Variationerna är därför stora mellan olika kommuner. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Boverket har föreslagit att reglerna för investeringsbidrag skall ändras och att åldersgränsen för trygghetsbostäder sänks från 70 år till 65 år. Man menar att den tidigare åldersgränsen är för hög. I mindre kommuner finns inte tillräcklig efterfrågan på trygghetsboende i den aktuella åldersgruppen vilket innebär en risk för den sökande att bli stående med tomma lägenheter. 4. Bakgrund 4.1 Proaktiv arbete för att öka tillgängliga boenden för äldre. Kvarboende i den vanliga boendemiljön är huvudalternativet för de flesta äldre. Mycket kan göras för att förbättra den vanliga boendemiljön. Alltfler äldre i befolkningen innebär en ökad efterfrågan på tillgängliga boenden. De äldre utgör en allt större och viktigare kundgrupp av skötsamma, trogna hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Bristande tillgänglighet innebär höga kostnader för skattebetalare och boende. Tillgänglighet är bekvämt för alla men mer nödvändigt för vissa. Idag finns fler tillgängliga lägenheter och fler seniorboenden jämfört med tidigare. Det är svårt för äldre som söker en tillgänglig bostad att kunna bedöma graden av tillgänglighet och få rätt information för att kunna välja rätt. Många bostadsföretag och kommuner samverkar för att förbättra tillgängligheten och informationen om tillgängliga bostäder bl a genom t ex tillgänglighetsmärkning för att styramed enhetliga definitioner av vad som bör betraktas som en tillgänglig bostad. Ett praktiskt exempel är Borås kommun som med sitt Bokvämt koncept har certifierade lägenheter efter olika tillgänglighetsnivå. Regeringsuppdraget Teknik för äldre, som avslutades 2012 tog fram ett verktyg för att granska tillgänglighet i bostaden, det sk. Botestet. Med hjälp av Botestet kan man se över olika delar av sitt boende för att öka tillgängligheten och få tips om hur den kan förbättras. När man besvarat frågorna får man direkt ett resultat som berättar vad man kan göra för att få ett mer bekvämt och anpassat bo- 9 (20)

11 ende. 6 Det är inte önskvärt att olika aktörer i en kommun har olika definitioner på vad som bör betraktas som en tillgänglig bostad. Under flera år har publika lokaler och allmänna platser gjorts mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. 7 Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i befintliga byggnader och platser dit allmänheten har tillträde som t ex receptioner på sjukhus, vårdcentraler eller myndigheter, idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss-, taxi- och järnvägsstationer, terminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler. En allmän plats är t ex en gata, en väg, en park, ett torg avsedd för gemensamt behov. I de flesta fall är det byggnadens ägare eller verksamhetsutövare som hyr en lokal som är ansvarig. Föreskrifterna gäller om de hinder som ska undanröjas är enkelt avhjälpta, d v s, det skall vara rimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. Det handlar om att åtgärda brister i den fysiska miljön som t ex: mindre nivåskillnader, tunga dörrar, kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, skyltning, belysning, balansstöd (ledstänger), ljudmiljö, fast inredning, parkeringsplatser för handikappfordon, lekplatser. Det är kommunens uppgift att övervaka att reglerna följs. Vid förbättringar av tillgänglighet har man i många fall valt att prioritera entréer till flerbostadshus, badrum, tvättstuga vid stambyten. Övriga individuella anpassningar inne i lägenheten har utförts med bostadsanpassningsbidrag. Det finns olika vägar att arbeta för en ökad tillgänglighet i boenden. De tre första strategierna som beskrivs här till höger är generella och proaktiva till sin karaktär. De två första innebär höga kostnader medan den tredje är en mer ekonomisk lösning, att människor själva handlar och väljer sitt framtida boende. Den fjärde strategin baseras på uppkomna behov här och nu, den är reaktiv till sin karaktär men är en relativt billig insats. Den femte Proaktivt eller reaktivt? Olika vägar för en ökad tillgänglighet i boendet 1. Tillgänglighet generellt i nybyggnation säkras genom lagstiftning och plansamverkan mellan lokala aktörer. Byggherren har ansvaret. 2. Tillgänglighetsanpassningar vid renovering ombyggnationer. Detta görs av bostadsbolagen och styrs av lagstiftning och bidragssystem. Flerbostadshus är i första hand aktuella för generella insatser. 3. Stödja äldres möjligheter att göra egna vägval och flytta till tillgängliga bostäder t ex med information, konsumtionsstöd till ekonomiskt svaga grupper, tydliga definitioner på vad som är en tillgänglig bostad. 4. Bostadsanpassning för enskilda med behov säkras genom Lagen om bostadsanpassning. Sker ofta i villor. 5. Optimera användningen av befintliga tillgängliga boenden genom att ha t ex åldersgränser, biståndsprövning och hänvisningsrätt för kommunen till tillgängliga lägenheter 6 Regeringsuppdraget Teknik för äldre. Botestet. Tillgänglig på internet: Teknik för äldre, projekt inom välfärdsteknologi. Hämtat Kravet på att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder finns i 8 kap. 2 andra stycket och 12 andra stycket PBL. 10 (20)

12 strategin handlar om att bruket av tillgängliga lägenheter blir så kostnadseffektivt som möjligt så att de som har behov får företräde. 4.2 Erfarenheter från projekt Äldres boende, fas 1, I Trollhättan startade 2009 projektet Äldres boende i Trollhättan, tillgänglighet, service, trygghet, gemenskap.. Omsorgsförvaltningen och Bostadsbolaget Eidar samverkade kring behovet av fler tillgängliga boenden för den äldre befolkningen i staden. Projektet handlade i huvudsak om strategi 2, 3 och 5 ovan och byggde på några antaganden som fortfarande är viktiga utgångspunkter för samhällsplaneringen och bostadsförsörjningen; 1. En åldrande befolkning innebär en ökad efterfrågan på tillgängliga lägenheter och boenden för äldre. 2. En tydlig strategi och gemensamma utgångspunkter i bostadspolitiken lokalt i Trollhättan är värdefullt så att alla drar åt samma håll. 3. En god tillgång på bra boenden för äldre kan betyda senarelagda behov av vård och omsorg, till nytta för både äldre och samhällsekonomin. 4. Äldre utgör en ännu viktigare kundgrupp för bostadsföretagen. 5. Det är en kostnadseffektiv lösning att redan tillgängliga lägenheter används av de grupper som bäst behöver dem för att optimera nyttjandet. 6. Det är mer kostnadseffektivt att fokusera på bostadsbestånd som redan har en hög nivå av service i grannskapet och tillgänglighet snarare än att tillgänglighetsanpassa generellt. Bostäder byggda Utvecklingen av framtidens behov av äldreboenden vilar på en långsiktig strategi att öka utbudet av bra boenden för äldre och förbättra förutsättningarna för äldre att bo kvar i sina hem så länge som de önskar. Vi måste därför skapa en omgivning som ger stöd och skapar samband i våra vardagsliv, boendemiljöer som stöder människors delaktighet, mobilitet och självständighet. efter 1995 är i regel bra anpassade i utomhusmiljö och i lägenheter. 7. Att ta tillvara de bostadsområden som redan har gott om tillgängliga lägenheter, god service och kommunikationer samt tillgång till äldreomsorgens matserveringar/ träffpunkter för social samvaro innebär vinster i form av trygghet och ökad självständighet för den enskilde. 8. Grannskapet nära äldreboenden kan om det också finns service och kommunikationer utgöra bra boendemiljöer för äldre. Att bo nära ett äldreboende innebär ökad trygghet men också kortare transportsträckor för hemvården. Det kan innebära fördröjda eller uteblivna omsorgsbehov och därmed minskade kostnader för omsorgsverksamhet. Projektets uppdrag var att underlätta äldres möjlighet till kvarboende och tillgodose efterfrågan på tillgängliga boenden för de som har behov. Projektet skulle lägga grunden för en gemensam syn på utvecklingen för framtida boende för äldre och funktionshindrade i Trollhättan. Projektets mål var bl a att; Utveckla strategiska utgångspunkter och samverkan för ett framtida arbete med tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. Identifiera vilka områden som har de bästa förutsättningarna för tillgänglighetssatsningar. Genomföra inventeringar av ett urval av boenden som bedöms som prioriterade. 11 (20)

13 Ta fram en åtgärdsplan för resp. kvarter, hus, lägenhet. Vid inventeringen visade det sig att drygt 50% (närmare 1700 lägenheter)inom Bostadsbolagets Eidars bestånd var tillgängliga fram till entrédörr. Arbetet vilade på en bred definition av tillgänglighet som också beaktade miljön i närområdet och dess potentialer för mobilitet, aktivitet och socialt liv. De områden som bedömdes ha de bästa förutsättningarna att skapa ett oberoende liv för människor benämndes som Service- och tillgänglighetszoner. En åldrande befolkning behöver stödjande miljöer för mobilitet, aktivitet och hälsa men det handlar inte bara om den egna lägenheten 4.3 Praktiska möjligheter i tre bostadsområden, Erfarenheter från projekt Äldres boende, fas 2, Erfarenheterna från projektet ledde till att Trollhättans Stad fick medel från Hjälpmedelinstitutet för att gå vidare i en praktisk samverkan mellan kommunen och bostadsbolaget kring tre bostadsområden Granngården, Stensmedjan och Kronogården. Det var områden med god tillgång på tillgängliga lägenheter där det fanns service och goda kommunikationer samt tillgång till äldreomsorgens matserveringar och träffpunkter. De valda bostadsområdena hade antingen en hög efterfrågan från den äldre befolkningen eller en åldrande befolkning inom stadsdelen som önskade bo kvar i området. Vid valet av bostadsområden beaktades också att fastigheterna i dessa områden stod inför omfattande renoveringsbehov och att det då skulle vara lämpligt att göra tillgänglighetsförbättringar. Inom service- och tillgänglighetszonen bor man i en fastighet där tillgängligheten är väl genomtänkt med möjlighet att röra sig fritt i bostadsoch närområdet. Servicefunktioner i form av affär och matservering finns på gångavstånd och man kan smidigt ta bussen i närheten av bostaden. Det finns träffpunkter för socialt utbyte och samvaro, liksom möjlighet att utnyttja en gemensamhetslokal. Begreppet Tillgänglighetszon användes för att benämna ett område med både tillgänglighet, service, trygghet och möjlighet till gemenskap. Det var ett sätt att försöka tydliggöra områdets förutsättningar och kvaliteter för olika aktörer, fastighetsägare, planerare och inte minst för äldre och för personer med funktionsnedsättningar. 12 (20)

14 Studier visar att bostadsområden som har basal service leder till ökat oberoende bland äldre, såväl med som utan funktionsnedsättning 8. Service som t.ex. en närbutik belägen nära bostaden kan leda till minskat behov av insatser från hemtjänsten. 9 Med ökat oberoende kan äldre välja att bo kvar i sina hem. Äldreboenden och träffpunkter bidrar till att skapa trygghet och trivsel i de bostadsområden där de finns. Generella satsningar är kostsamma jämfört med en satsning på områden som redan har goda förutsättningar för mobilitet, hälsa och oberoende. De tre områden som studerades har alla goda förutsättningar att utvecklas med trygghet och tillgänglighet i åtanke. Miljöerna och fastigheterna är generellt sett trivsamma och bra utformade men servicen är dock vårare att säkerställa över lång tid. 10 Denna plan för äldres boende i Trollhättan vilar på erfarenheterna från dessa två projekt. De har gett kunskap och en bra grund för fortsatt samarbete med bostadsbolag och andra aktörer. En stor holländsk tvärvetenskaplig studie visar positiva effekter av sk. ISA Integrated service Areas för äldre. Man har utvärderat upplevelsen av välbefinnande och oberoende hos äldre personer som bor självständigt i sådana områden. I Nederländerna används termen för stadsdelar där bostäder, vård -och socialpolitik integreras och yrkesverksamma från olika sektorer samarbetar för att erbjuda olika slags stöd. Idén om Integrated Service Areas har en tioårig historia. Begreppet infördes av en grupp holländska arkitekter under slutet av nittiotalet. Över hundra lokala initiativ finns i Nederländerna där man infört ISA inom befintliga eller i nya bostadsområden Idén Vissa ISA-områden omfattar en stadsdel, andra omfattar flera stadsdelar, byar, landsbygdskommuner och även hela mindre städer. Integrated service areas ( ISA) är vanliga bostadsområden med särskilda arrangemang för äldre och funktionshindrade utifrån deras behov av bostäder, vård och socialt stöd. Man har utvecklat en nödvändig infrastruktur för att stödja ett självständigt liv för människor i behov av vård och eller socialt stöd så att de kan klara sig så länge som möjligt i sin egen boendemiljö. ISA består ofta av en rad konkreta projekt där man i samarbete med lokala aktörer och medborgare arbetar med att: - förbättra tillgängligheten och kvaliteten på bostäder inom området, -förbättra tillgängligheten i bostadsområdet, -utveckla ett behovsstyrt och integrerad småskaligt vårdutbud och sociala stödtjänster för områdets äldre och funktionshindrade invånare samt -investera i lokal vård och sociala stödtjänster, - skapa en eller flera mötesplatser/servicehus och bostäder för pensionärer i behov av vård 11 8 Bergman Stamblewski, A (2008) Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Rapport 2008:35. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 9 Ekvall, G. (2005) Utan hiss mera hemtjänst? Rapport 2005:2. Malmö: Malmö Stad. 10 Fryklund, J.(2012) Äldres boende i Trollhättan. Tillgänglighet, Trygghet, Service och Gemenskap. Kontoret för Hållbart samhälle, Trollhättans Stad. Slutrapport från förstudie 2011/ ISA = Integrated service areas Tillgänglig på Internet: (Hämtad ) 12 (20)

15 Stensmedjan, många äldre bor redan här och många vill flytta hit Många äldre bor idag i Stensmedjan och många efterfrågar boende här p g a närheten till centrum. Det byggs också fler tillgängliga lägenheter i närområdet där äldre kan tänkas vilja bo. Många lägenheter i Stensmedjan har under årens lopp tillgänglighetsanpassats med bostadsanpassningsbidrag. Stensmedjan fungerar i stort som en service- och tillgänglighetszon. Fastigheterna kan lätt tillgänglighetsanpassas, hissen är dock trång. Livsmedelsbutiken är trång för personer med hjälpmedel. Rådjurets matservering/träffpunkt lockar många äldre och är en positiv dragningskraft till området. Övre Drottninggatan skulle kunna förbättras som gång- och cykelbana och med fler bänkar utmed gatan. Kronogården, fler blir äldre och många vill bo kvar här. Kronogården valdes ut p.g.a att det finns gott om tillgängliga lägenheter och att stadsdelen väntar en stor ökning av den äldre befolkningen de kommande åren. Studien visade att: Fastigheterna på Lantmannavägen kan lätt tillgänglighetsanpassas. Klockaregården ligger strategiskt i stadsdelens centrum och har potential att utvecklas till en mötesplats för många. Nivåskillnaden mellan bostadsområdet och Lantmannavägen är ett stort problem. Promenadstråk skulle kunna utvecklas för att underlätta för fysisk aktivitet bland äldre. 13 (20)

16 Granngården, fler blir äldre och det finns tillgängliga lägenheter och service. Området valdes ut då det finns gott om tillgängliga lägenheter och att antalet äldre i området ökar. Studien visade att: Fastigheterna kan lätt tillgänglighetsanpassas, hissen är dock trång. Avsaknaden av matservering och affär är ett minus för området, det är två av service- och tillgänglighetszonens viktigaste servicefunktioner. Det finns en närbutik i Granngårdens centrum. Närmaste butik är Netto. Vissa äldre upplevde otrygghet på kvällar i området. Ett ökat serviceutbud på Granngården Center kan göra området mer attraktivt. 5. Den tredje vägen - en omstrukturering som redan har gett resultat Trollhättans Stad har historiskt sett varit en kommun som satsat mer på äldreboenden än på hemvård. Långsiktigt är detta inte en hållbar strategi med tanke på de höga kostnaderna för gruppboende och ökningen av antal äldre i befolkningen som väntar. Under senare år har Trollhättan liksom många andra kommuner i landet omstrukturerat verksamheten och prioriterat insatser inom hemvård för att kunna minska behovet av äldreboenden. Förändringen som startade för flera år sedan och benämndes den tredje vägen har varit framgångsrik och idag har kommunen resurser för särskilda boenden och hemvård i samma nivå som jämförbara kommuner. Nedanstående figur visar ökningen utvecklingen under senare år Andel inv 65-w som bor i ordinärt boende resp vård och omsorgsboende i Trollhättan. 12,1 12,7 12,3 12,3 7,3 8 7,5 7,7 7,7 7,9 7,9 7,3 7,2 6,5 6, Thn: I ordinärt boende Thn: I vård o omsorgsboende 6. Vision, grundläggande värderingar, mål. Kommunfullmäktige har i mål och resursplanen (MRP) antagit ett antal grundläggande värderingar som man vill skall genomsyra stadens verksamheter. Dessa värderingar står för den långsiktiga färdriktningen i kommunen. De är länkar till visionen om Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Ledorden är; Omtanke, Livskvalitet, Utveckling där särskilt det första ledordet har preciserats med exempel från vård och omsorg. 14 (20)

17 Omtanke står för hur vi bemöter människor och erbjuder våra tjänster. Det gör vi genom: solidaritet med svaga och utsatta, rättvisa och jämlikhet genom allas lika rätt till tjänster oavsett kön, bakgrund eller ekonomisk styrka, samt efter var och ens individuella behov, integration av människor med olika etniskt bakgrund som en förutsättning för att skapa en bra framtid i Trollhättan och god omsorg till dem som behöver stöd och hjälp. 12 Kommunfullmäktiges mål för äldreomsorgen har betydelse för arbetet med framtidens äldreboende, utgångspunkten är att äldre och funktionshindrade skall erbjudas ett äldreboende som tillgodoser behovet av trygghet och omvårdnad: Brukarna inom äldre och handikappomsorgen skall känna sig nöjda och trygga med stödet. Verksamheten skall tillgodose behoven genom god tillgänglighet och korta väntetider. Verksamheten skall samverka för en god hushållning med resurser. Kostnaden för insatserna skall inte ligga högre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Den politiskt antagna servicedeklarationen tydliggör krav och förväntningar gällande: delaktighet i planeringen av insatserna, en personligt utformad omsorg så att man kan vara aktiv, delaktig och leva det liv man är van vid, möjlighet att få en egen kontaktman och även tvåspråkig kontaktman vid behov mm. I servicedeklarationen tydliggörs vad brukaren kan förvänta sig av kommunens tjänster. 7. Äldres boende i Trollhättan, - vad säger Översiktsplanen och Bostadsförsörjningsprogrammet? Översiktsplanens största uppgift är att skapa en god livsmiljö för såväl unga som gamla, med funktionsnedsättning som utan, gamla Trollhättebor som nyinflyttade, turister som inpendlare. Det som byggs idag ska bidra till livskvaliteten både för oss som lever här och nu, för våra barnbarn och för våra barnbarnsbarn. 13 I planeringsunderlaget till översiktplanen beskrivs utmaningarna och utvecklingsmöjligheterna för vård och omsorg: 1 1 utveckla det vanliga bostadsbeståndet samt senior- och trygghetsboendet så att man kan bo och leva självständigt också med stora omsorgsbehov. skapa förutsättningar för människors möjlighet till aktivitet och delaktighet samt upplevelse av trygghet i sitt boende och i närmiljön. ta vara på och bygga vidare på resurser som redan nu finns i många stadsdelar i form av goda kommunikationer, tillgång på service, tillgängliga lägenheter och boendemiljöer samt sociala träffpunkter. 12 Trollhättans Stad (2011) Mål- och resursplan , Budget 2012 Kommunfullmäktige Trollhättans Stad (2012) Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Samrådshandling nov (20)

18 I Trollhättans bostadsförsörjningsprogram beskrivs hur de demografiska förändringarna som innebär att antalet äldre i gruppen 65 år ökar. Enligt kommunprognos (april 2011) förväntas det bo ca 1660 fler pensionärer i Trollhättan år 2020 jämfört med år I områdena Kronogården, Karlstorp, Sylte, Lextorp, Skoftebyn ökar gruppen 65 och uppåt mest. Denna utveckling medför att man måste planera för fler bostäder som är anpassade till den åldrande människans förutsättningar och behov. Förändrade sätt att leva gör att framtidens pensionärer också ställer andra krav än tidigare på boendet. Tillgängligheten i befintliga flerbostadshus är en viktig fråga för kommunerna att jobba med Lagstiftningen, nationella styrdokument. Till socialnämndens uppgifter hör att hålla sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt att medverka i samhällsplaneringen. Socialnämnden ska i samarbete med andra aktörer som t ex organisationer och föreningsliv främja goda miljöer, påverka utformningen av bostadsområden samt verka för att skapa tillgängliga lokaler och goda allmänna kommunikationer. Nämnden ska verka för att skapa goda förhållanden för barn och ungdomar, äldre och andra grupper som behöver stöd. 15 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. 16 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. 17 Kommunerna har ett ansvar enligt bostadsförsörjningslagen att tillse att det finns goda bostäder till alla i kommunen. Det är angeläget att samverkan mellan berörda förvaltningar 14 Trollhättans Stad. (2012) Bostadsförsörjningsprogram Kommunstyrelsens förvaltning. 15 Socialtjänstlagen, 3 KAP. Vissa uppgifter inom Socialtjänsten, 1-2 Medverkan i samhällsplaneringen. 5 KAP. Särskilda bestämmelser för olika grupper. 6 Uppsökande verksamhet, planering för äldre. 16 Socialtjänslagen, 5 KAP. Särskilda bestämmelser för olika grupper, 5 Hemtjänst, äldreboende m m. 17 Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 1 Kommunens bostadsförsörjning. 2001: (20)

19 inom kommunen fungerar och att kommunernas övergripande boendeplanering uttryckligen beaktar behoven hos de äldre och hos personer med funktionshinder. Lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes i januari Lagen innebär att kommunen kan överlåta valet av utförare av vård- och omsorgstjänster till invånaren. Valfrihetssystem innebär att den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet har godkänt och tecknat kontrakt med. Lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Kommunerna bestämmer själva om man vill köpa de tjänster som omfattas av LOV eller enligt LOU. I Trollhättan har den politiska majoriteten valt att tillhandahålla tjänsterna i egen regi. 9. Strategiska vägval -fortsatt utveckling av äldres boende i Trollhättan. Nedan presenteras ett antal strategiska utgångspunkter för den framtida planeringen av boende för den äldre befolkningen i Trollhättan Vi kan få fler boenden för äldre i det ordinarie utbudet av bostäder... Det är angeläget att få fler bra boenden för äldre i det ordinarie utbudet av bostäder. Funktionshinderperspektivet måste finnas med på alla nivåer bland dem som arbetar med att skapa framtidens boendemiljöer. Det handlar både om att skapa förutsättningar för kvarboende i invanda miljöer men också att aktivt flytta till anpassade boenden för livet på äldre dar. Så här kan Staden göra: 1. Följa utvecklingen av behovet av boende för den äldre befolkningen i översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram. 2. Pröva behovet av bostäder för äldre vid försäljning och fördelning av kommunal mark, utnyttja möjligheten att ställa särskilda villkor på inriktningen av de bostäder som planeras. 3. Hålla planberedskap för behov av bostäder för äldre vid både planering och ny/ombyggnader. 4. Fortsätta att granska nyproduktionens tillgänglighet så att byggnormer uppfylls. Utnyttja möjligheten att i ett tidigt skede ge tips och råd inför nybyggnation för bättre tillgänglighet. 17 (20)

20 5. Uppmuntra medborgarinitiativ och byggherrar som vill utveckla mellanboendeformer för äldre. Omvandla servicelägenheter till trygghetsboenden så att fler kan välja själva när de vill flytta till en ändamålsenlig bostad. 6. Se vård- och omsorgsboenden och hemtjänst som en viktig resurs i stadsdelsutvecklingen... som skapar trygghet, stabilitet och värdefulla arbetsplatser för invånarna i området. 7. Verka för att generella tillgänglighetsförbättringar görs i flerbostadshus med många äldre boende Det är inte en samhällsekonomisk lösning med enbart individuella bostadsanpassningar i sådana fastigheter. 8. Samordna, informera om hela utbudet av olika boendeformer som finns för äldre i kommunen. 9. Definiera vad som avses med begreppet tillgänglig bostad och utveckla ett system för att värdera tillgänglighet i olika boenden som är lika i hela kommunen. 10. Sprid kunskap om stödjande teknik för äldre och vikten av tillgänglighet i boendet vid förebyggande hembesök, t ex genom att erbjuda metoder för självvärdering av tillgänglighet i den egna bostaden. 11. Utveckla visningsmiljöer för att öka kännedom om tekniska hjälpmedel för äldre Vi kan utveckla stadsdelarna för en äldre befolkning. Vi behöver skapa boendemiljöer som ger förutsättningar för den äldre befolkningens möjlighet till mobilitet, aktivitet, oberoende och hälsa. Så här kan Staden göra: 1. Nya bostäder för äldre bör lokaliseras nära livsmedelsbutik, god lokaltrafik samt gärna nära basservice som t ex vårdcentral, apotek mm. Det är en fördel om äldre har tillgång till äldreomsorgens matserveringar och träffpunkter i sin närmiljö. 2. Främja en stadsdelsutveckling som utvecklar service och tillgänglighet kring vård- och omsorgsboenden. Generella satsningar är kostsamma jämfört med satsningar på områden som redan har goda förutsättningar för mobilitet, hälsa och oberoende. 3. Utveckla grönytor/gröna korridorer, promenadstigar som kopplas till stadens äldreboenden och andra boenden för personer med funktionsnedsättning. 4. Utveckla stödjande miljöer för en ökad fysisk aktivitet i närområdet där äldre bor. Fysisk aktivitet och utevistelse för äldre ökar möjligheter till ett hälsosamt åldrande, minskat hjälpberoende och bidrar till minskad sjuklighet. 18 (20)

21 5. Att med utgångspunkt från inventeringar fortsätta samarbetet med fastighetsägare för att få till stånd tillgänglighetsförbättringar i bostadsbeståndet Vi anpassar utbudet av vård och omsorgsboenden efter nya behov. Trollhättans äldreomsorg står inför stora utmaningar när behovet av vård och omsorgsboenden ökar. Så här ser vår strategi ut för att möta nya behov: 1. Satsa på en om- och utbyggnad av vård- och omsorgsboenden enligt prognos. Prognosen grundas på att det sker en positiv utveckling av tillgången på goda boenden för äldre i Trollhättan och särskilt i de stadsdelar som får en allt större andel äldre i befolkningen. 2. Anpassa utbudet av vård och omsorgsboenden efter behoven genom att öka andelen boende för personer med demens och minska i motsvarande grad boenden för övrig vård och servicelägenheter. Målgruppen för vård och omsorgsboenden är i huvudsak personer med demensproblematik som inte kan bo i ordinärt boende med hemtjänst. 3. För att kunna ha kvar förmedlingsrätten av lägenheter för t ex personer som känner otrygghet och för par som önskar bo tillsammans behåller Omsorgsnämnden ett antal servicelägenheter. 4. Vid ny- och ombyggnation bygger vi fler boenden i markplan med kringbyggda gårdar. Äldreboenden bör helst byggas i ett plan med ca 8-10 boenden för att kunna nyttja personalresurser optimalt. 5. Utnyttja möjligheten att lokalisera olika typer av boendeformer för äldre i nära anslutning till varandra vilket ger samordningsmöjligheter för olika typer av stöd och utnyttjande av lokaler. 6. För mindre målgrupper, t ex unga personer med behov av boende söker vi samverkanslösningar. 7. Vi utvecklar samverkan med grannkommunerna kring tvåspråkiga boenden så att ingen kommun drabbas av ökade kostnader pga efterfrågan från grannkommunerna Vi kan utveckla vård- och omsorgsboenden, utformning och innehåll. Det ställs höga krav utformningen av dagens äldreboende. Man skall beakta de boendes preferenser och krav på ett hem för fungerande vardagsliv, tillgänglighet, variation, estetik. Boendet är också en arbetsplats med krav på ergonomi. Med ny teknik kan boendemiljöer bli ännu mer stödjande. Vi behöver utveckla äldreomsorgens vård och omsorgsboenden: 1. Ta fram en utvecklingsplan för framtidens äldreomsorg, för boende och flexibelt stöd över hela staden. 19 (20)

22 2. Bygga till i äldreboenden som har goda förutsättningar för detta i områden med hög efterfrågan, dock utan att skapa storskaliga institutionslösningar. 3. Vid nybyggnation väljs lägen i stadsdelar där vi har få boenden i förhållande till behovet. Det geografiska läget är viktigt främst för anhöriga som vill kunna besöka sina närmaste utan behöva göra långa resor. 4. Eftersträva full tillgänglighet i äldreboenden och i den omkringliggande miljön och se tillgänglighet i ett bredare perspektiv som innefattar syn, hörsel, kognitiva svårigheter mm. 5. Satsa på en utveckling av stödjande teknik, audiovisuella miljöer i äldreboenden. 6. Ta tillvara forskning om hur man skapar tydlighet för alla sinnen och utvecklar äldreboenden för personer med kognitiva funktionsnedsättningar så att de kan förstå och orientera sig i sin miljö bättre. 7. Se äldreboenden som kulturbärare, satsa på god gestaltning i de offentliga miljöerna. 8. Utnyttja mer av lägenhetsytorna i befintliga boenden som idag inte används för boende. Söka lösningar för behovet av adm.lokaler mm så att de inte ianspråktar värdefull boendeyta. 9. Höja boendestandard i korttids-/växelboende till enbäddsrum generellt och erbjuda dessa boenden företrädesvis på Tallbacken. Plan för äldres boende i Trollhättan är en fråga för många parter med olika ansvarsområden. Vi behöver alla dra åt samma håll för att möta framtida utmaningar kring äldres boende. De strategiska utgångspunkterna som här presenteras bör därför diskuteras och utvecklas i samverkan med berörda aktörer, samverkanspartners och intresseorganisationer. 20 (20)