Äldres boende I Trollhättan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres boende I Trollhättan 2014-2030"

Transkript

1 Plan för utveckling av äldres boende i Trollhättan Del 1 Bakgrund och strategiska vägval. Äldres boende I Trollhättan

2 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del I Bakgrund och strategiska vägval Förord Sammanfattning 1. Inledning 1.1 Om planen för äldres boende i Trollhättan. 1.2 Utmaningar för landets kommuner. 2. Syfte och mål. 3. Begrepp, definitioner. 4. Bakgrund. 4.1 Proaktiv arbete för att öka tillgängliga boenden för äldre Erfarenheter från projekt Äldres boende fas I, våren Erfarenheter från tre bostadsområden, fas 2, våren Den tredje vägen, en omstrukturering som redan har gett resultat. 6. Vision, grundläggande värderingar, MRP-mål. 7. Äldres boende i Trollhättan: Översiktsplan och Bostadsförsörjningsprogram. 8. Lagstiftningen, Nationella styrdokument. 9. Strategiska vägval, fortsatt utveckling av äldres boende i Trollhättan 9.1 Vi kan få fler boenden för äldre i det ordinarie utbudet av bostäder. 9.2 Vi kan utveckla stadsdelarna för en äldre befolkning. 9.3 Vi anpassar utbudet av vård och omsorgsboenden efter nya behov. 9.4 Vi kan utveckla vård och omsorgsboenden, utformning och innehåll. Referenser Bilaga: Ordlista Del II Framtida behov Del III Praktisk planering för befintliga äldreboenden i Trollhättan. Del IV Lokal utvecklingsplan för resp äldreboende. 1 (20)

3 Förord Omsorgsnämnden i Trollhättan har i samverkan tagit fram ett förslag till Plan för äldres boende. Vår ambition är att planen skall stärka en gemensam vision och strategi för framtida boende för äldre i vår kommun. Inom kort kommer vi att se en befolkningsutveckling med alltfler äldre i Trollhättans olika stadsdelar. Det handlar inte bara om äldreomsorgens vård och omsorgsboenden utan främst om vi skall kunna erbjuda ändamålsenliga bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättningar i det ordinarie utbudet av bostäder. Trollhättan är en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Äldres boende är en utvecklingspotential som kräver innovationer inom en mängd olika områden. Med en gemensam vision och strategi kring dessa frågor skapar vi plats för framtiden och gör det möjligt för den äldre befolkningen att kunna bo och leva i miljöer som främjar delaktighet, trygghet, hälsa, mobilitet och oberoende. Detta är en fråga för många parter med olika ansvarsområden i vår kommun att samverka kring. Vi behöver alla dra åt samma håll för att möta framtida utmaningar. Det är hög tid att ha en bred dialog om äldres boende, om tillgänglighet, trygghet, behovet av teknikstöd, service och gemenskap. Vår prognos för behovet av vård och omsorgsboenden inom äldreomsorgen bygger på ett antagande om att det kommer att finnas många fler bra och ändamålsenliga boenden för äldre. Vi står därför inför utmaningen att fler boenden med god tillgänglighet byggs och att fler senior- och trygghetsboenden tillskapas i olika stadsdelar. Planen för äldres boende utgör den första delen av en samlad planering för hela äldreomsorgen som kommer att presenteras under kommande mandatperiod. Ann-Christin Holgersson Omsorgsnämndens ordförande (s) Trollhättan, september (20)

4 Sammanfattning Det ordinära bostadsbeståndet måste utvecklas för att tillgodose det växande behovet av bostäder anpassade till en äldre befolkning. Det är angeläget att få fler bra boenden för äldre i Trollhättan i det ordinarie utbudet av bostäder. Funktionshinderperspektivet måste finnas med på alla nivåer bland dem som arbetar med att skapa framtidens boendemiljöer. Det handlar både om att skapa förutsättningar för kvarboende i invanda miljöer, som är huvudalternativet för de flesta, men också om att ha möjlighet att flytta till anpassade boenden för livet på äldre dar. Trollhättans äldreomsorg står inför stora utmaningar när behovet av vård och omsorgsboenden ökar. Omsorgsförvaltningen prognos för behovet av vård och omsorgsboenden vilar på antagandet att vi får ett större utbud av tillgängliga lägenheter och senior-, och trygghetsboenden. Vi behöver skapa boendemiljöer som ger förutsättningar för den äldre befolkningens möjlighet till mobilitet, aktivitet, oberoende och hälsa. Äldres boende är en utvecklingspotential som kräver innovationer inom en mängd olika områden 3 (20)

5 Plan för Äldres boende i Trollhättan Del I Bakgrund och strategiska vägval 1. Inledning 1.1 Om planen för äldres boende i Trollhättan Planen för utveckling av äldres boende i Trollhättan består av fyra delar: Del I är en strategisk boendeplan med övergripande principiella frågor, del II beskriver framtidens behov i enlighet med den prognos som tagits fram, del III beskriver övergripande gemensamma utvecklingsfrågor för stadens äldreboenden och del IV är en lokal utvecklingsplan för resp. äldreboende med sikte på en nära framtid. Följande personer har medverkat i planeringen: Omsorgsförvaltningen; Förvaltningschef: Lena Johansson. Områdeschefer: Eva-Lena Tellsdotter, Ywonne Dahl, Marie Uls, Anna- Pettersson Wiberg. Ekonomichef: Inger Israelsson. Enhetschefer inom Omsorgsförvaltningen med ansvar för boende. Biståndsbedömare inom äldreomsorgen Projektansvarig: Bodil Lindell, utvecklingsledare. Bostadsbolaget Eidar: VD Urban Blom, Ekonomichef Stefan Jansson, Förvaltningschef Carina Johansson. Hållbart samhälle: Chef Håkan Falck Stadsbyggnadsförvaltningen: Planeringschef Leif Carlsson Pensionärsrådet Foto: Bodil Lindell 1.2 Utmaningar för landets kommuner. Sveriges kommuner står inför en stor utmaning. De demografiska förändringarna med tyngdpunkten strax efter år 2020, medför krav på omprioriteringar och ökade satsningar på framtidens äldreomsorg. Särskilt viktiga frågor är äldres boende. En åldrande befolkningen behöver stödjande miljöer för mobilitet, aktivitet och hälsa för att vård och omsorgsbehov skall kunna förebyggas, senareläggas och inte bli så omfattande. Omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram ett planeringsunderlag för framtida boende inom äldreomsorgen. Planen skall formulera en strategi och en vision för framtida boende för äldre i Trollhättan samt ge beslutsfattare stöd i att prioritera och fatta beslut om omfattning och innehåll i framtida äldreboende, hur många, dess geografiska placering, vilken typ av boende som behövs och dess inriktning. Det finns en rad viktiga frågor när det gäller äldres boende; 4 (20)

6 Livslängden ökar. Den kommande äldregenerationen, 40- talisterna, är större än de tidigare. Det innebär en kraftig ökning av antalet personer i de åldrar, där de stora behoven av äldreomsorg finns idag. Enligt Mårten Lagergren, docent vid Stiftelsen Äldrecentrum kommer äldreomsorgen fram till 2030-talet, givet dagens servicenivå och kvalitet att behöva öka 50% i volym för att tillgodose den ökning av behovet som motsvarar befolkningstillväxten. Per år innebär det en ökning på ca 1,5 procent. 1 År 2050 har andelen 85 -w i befolkningen fördubblats jmf med idag. Enligt äldreboendelegationen kommer det att behövas nya särskilda boenden och kostnaden kommer att ligga på ca 150 miljarder kronor jmf med 80 miljarder idag. 2 Äldreboendedelegationen konstaterade att behovet av bostäder anpassade för äldre inte kan lösas genom en enda begränsad insats. Det ordinära bostadsbeståndet måste utvecklas för att tillgodose det växande behovet av bostäder anpassade till en äldre befolkning. Tillgängligheten i befintliga flerbostadshus är avgörande för hur vi kan tillgodose behovet av bra bostäder för äldre personer. Det behövs en utveckling av stödjande bostadsmiljöer för äldre och åtgärder från alla berörda aktörer. 3 Stora utmaningar Sveriges kommuner står inför stora utmaningar p.g.a demografiska förändringar och behov av omprioriteringar Fram till 2030 måste äldreomsorgen öka 50% i volym för att tillgodose behov som motsvarar befolkningsförändringarna. Det ordinära bostadsbeståndet måste utvecklas för att tillgodose det växande behovet av bostäder anpassade till en äldre befolkning. Det behövs en gemensam strategi och en vision för framtida boende för äldre i Trollhättan. Hur skall kommunens långsiktiga strategi se ut för att möta dessa behov, det är vad denna utvecklingsplan handlar om. Det finns en rad frågor som berörs i planen som bör utmynna i strategiska ställningstaganden för den framtida utvecklingen av vår kommun. Hur får vi fler tillgängliga boenden i det ordinarie utbudet av bostäder? Hur blir tillgängliga bostäder tillgängliga också i ekonomiskt hänseende för äldre med olika betalningsförmåga? Hur får vi fastighetsägare delaktiga och medvetna om betydelsen av goda miljöer för äldres aktivitet, oberoende och hälsa och hur kan kommunen möta upp inom sina ansvarsområden? Hur påverkar vi olika aktörer så att fler tillgängliga boenden, trygghets- och seniorboenden byggs? Väntar fastighetsägare för länge med att tillgänglighetsanpassa i flerbostadshus där det bor många äldre så att istället samhällets kostnader för bostadsanpassningar blir onödigt höga? Hur kan man optimera nyttjandet av tillgängliga och anpassade bostäder för de som har det största behoven? Med åldersgränser från 65 år för trygghetsboende så riskerar dessa boenden att bli mindre tillgängliga på bostadsmarknaden. 1 Lagergren, M. (2010) Framtida behov och ekonomiska möjligheter. Tillgänglig på internet: Hämtad: Äldreboendedelegationen (2008) Bo bra hela livet. Slutbetänkande (2008) SoU 2008: Äldreboendedelegationen (2008) Bo bra hela livet. Slutbetänkande (2008) SoU 2008: (20)

7 Hur kan vi utveckla stadsdelarna för en äldre befolkning? Generella tillgänglighetsförbättringar är kostsamma jämfört med att satsa på områden som redan har goda förutsättningar för mobilitet, hälsa och oberoende. Hur går vi vidare? Hur kan vi följa utvecklingen och förbättra i olika stadsdelar för att människor skall kunna bo kvar och leva självständigt. Vilket är vårt budskap till den äldre befolkningen, hur skall man planera för sitt boende på äldre dar? Hur kan man förbättra informationen till äldre om vikten av tillgänglighet och var tillgängliga bostäder finns? Hur gör vi det enkelt för äldre och funktionshindrade att själva bedöma vad som är ett tillgängligt boende Trollhättans Stad och Omsorgsförvaltningen har tidigare i samverkan med bostadsbolaget Eidar genomfört inventeringar av tillgängliga bostäder och fördjupat kunskapen om behoven i olika bostadsområden. I kommunens översiktsplan har frågan om framtida boende för gruppen äldre belysts. I denna plan beskrivs problem och möjligheter i utvecklingen av framtidens vård och omsorgsboenden som Omsorgsnämnden ansvarar för men som också berör samhällsplaneringen i stort. Primärt handlar Plan för äldres boende om att söka svar på frågorna: Hur ser behoven ut? Hur många nya boenden kommer att behövas? Hur vill den äldrebefolkningen bo? Var skall äldreboenden finnas runt om i staden? Hur kan befintliga äldreboenden och dess närmiljöer utvecklas? Hur skall framtidens äldreboende se ut i Trollhättan? Verksamhetsidé, innehåll, målgrupper? Hur stor andel skall vara med boende med inriktning mot demens resp. somatik? 2. Syfte och mål. Omsorgsnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en plan för äldres boende i Trollhättan. Planarbetet skulle bereda möjlighet för att i dialog skapa visioner och mål för äldres boende i Trollhättan. Arbetet skulle lägga grunden för en god framförhållning och anpassningsförmåga samt visa vägen för en långsiktig och ekonomisk hållbar utveckling inom området äldres boende. Plan för äldres boende i Trollhättan avser tidsperioden och gäller för kommunen i sin helhet liksom för olika stadsdelar. Äldres boende är en angelägen fråga för alla som arbetar med att planera och skapa vår stad. För att vi ska kunna skapa ett samhälle där alla kan delta oavsett funktionsförmåga måste alla som arbetar med den byggda miljön, från övergripande nivå ner till detaljer, redan från början ha funktionshindersperspektivet med i allt arbete. Det räcker alltså inte att enbart de som arbetar med åtgärder som ökar tillgängligheten är 6 (20)

8 med i processen. Istället behöver vi gemensamt stadsplanera och bygga för en god tillgänglighet. 4 Arbetet skall stödja en fördjupad diskussion om framtida behov och vilka slags boenden som kommer att behövas. Utvecklingen av olika behov av vård och omsorgsboenden skall beskrivas samt hur en omstrukturering av befintliga boenden kan se ut och i vilken takt detta skall ske. Planen skall också mer konkret beskriva behov av renoveringar/ kvalitetsförbättringar i befintliga äldreboenden samt initiera en renoverings/åtgärdsplan i samverkan med berörda bostadsbolag. Planen skall ge en grund för en fortsatt diskussion om förnyelse av verksamhetsidén för vård och omsorgsboenden men också andra insatser inom äldreomsorgen Stad. 3. Begrepp och definitioner Det finns många benämningar på boenden för äldre. I denna plan används begreppet äldreboende som en samlingsbeteckning för alla former av boenden för äldre, kommunala och privata. Nedan illustreras likheter och skillnader mellan olika boenden för äldre. Utformning Värdinna/ personal Kostnad Vem bestämmer? Gemesamhetslokal Kategoriboende Tillgängliga lägenheter Den enskilde Lägenheter i ordinärt boende. Nej Nej Ingen kostnad för den enskilde. Nej Seniorboende, Bo55 Trygghetsboende Den enskilde Den enskilde Vård- och omsorgsboende (även sk Särskilda boenden ) Med inriktning: 1. vård-, omsorg 2. demensomsorg 3. servicelägenhet Biståndsprövat av kommunen. Lägenheter i kategoriboende med gemensamhetslokal. Vanligen avse lägenheter i kategoriboende med gemensamhetslokal. 1,2= Gruppboende. 3= Belägna nära gruppboende och gemensamhetslokaler. Nej Ja ibland. Högre kostnad för den enskilde. Värd-/inna 1,2 = Med dygnet-runt personal. 3= är ofta belägna i anslutning till vård o omsorgsboende med dygnetrunt personal. Ja, ett krav för att få investeringsstöd. Ja Högre kostnad för den enskilde. Kommunen kan betala förebyggande värdinneinsats 1, 2= Hög kostnad för kommunen. 3= Servicelägenheter, relativt låg kostnad. Ja oftast Ja oftast, kan också utgöras av valda lägenheter i en fastighet. 1,2= Ja 3= Servicelägenheter är ofta belägna i el i anslutning till gruppboende. 4 Boverket (2013) Tillgänglighet i den fysiska planeringen. Tillgänglig på internet: Hämtad: (20)

9 Seniorbostäder boende för äldre i det ordinära bostadsbeståndet med god tillgänglighet. Seniorbostäder är ett samlingsbegrepp för former av ordinärt boende med god tillgänglighet, tillgång till gemensamhetslokaler. Ofta krävs en viss ålder för att få flytta in (Seniorbostäder upplåtes med hyresrätt, bostadsrätt el kooperativ hyresrätt. Ex: Strömkarlsgården, Bo55. Vård- och omsorgsboende biståndsprövat boende enl. socialtjänstlagen för äldre med omfattande vård och omsorgsbehov. Vård och omsorgsboende är en boendeform för äldre som även kallas särskilt boende och omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen. I boendet erbjuds service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt (helinackordering). Vård och omsorgsboende består av: boenden med inriktning på somatisk omsorg resp. demensomsorg samt Servicelägenhet. Alla är exempel på särskilda boenden för äldre. Boende i vård och omsorgsboende (särskilt boende) är ett biståndsprövat boende. Det finns avgörande skäl för detta som t ex Servicetjänster, Bosamordnare, Träffpunkt,Hjälpmedel/teknikstöd den enskildes rättstrygghet. För människor med omfattande behov är det viktigt att vård och omsorgsboende är en rättighet som kan överklagas. Hittills har det endast varit möjligt att få investeringsstöd till ombyggnad av särskilda boendeformer om det rör sig om ett nytillskott av bostäder. För att stödja moderniseringen av särskilda boenden så att de uppfyller dagens krav på en god arbetsmiljö och motverka att det försvinner fler bostäder i särskilda boendeformer föreslår Boverket att stödet skall omfatta även ombyggnad av befintliga bostäder i särskilda boendeformer. Det vill säga att kravet på nytillskott i samband med ombyggnad av särskilda boendeformer tas bort. 5 Trygghetsboende boende för äldre i det ordinära bostadsbeståndet med möjlighet till daglig kontakt med värd/ värdinna. Äldreboendedelegationen föreslog i sina betänkanden (SOU 2007: 103, SOU 2008 :113) en ny boendeform trygghetsbostäder för äldre som känner sig oroliga, otrygga och/eller ensamma. Trygghetsbostäder kräver inte något beslut enligt socialtjänstlagen. 5 Boverket (2013) Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder. Rapport 2013:7. 8 (20)

10 Sedan 2010 finns ett statligt investeringsstöd för trygghetsbostäder. För att få investeringsstöd ska bostäderna uppfylla kraven i förordningen om investeringsstöd till äldrebostäder (2007:159). Dessa ska innehålla utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och det ska finnas personal som dagligen kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder har blivit ett begrepp som används oavsett om bostäderna uppfyller kraven i förordningen. Variationerna är därför stora mellan olika kommuner. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Boverket har föreslagit att reglerna för investeringsbidrag skall ändras och att åldersgränsen för trygghetsbostäder sänks från 70 år till 65 år. Man menar att den tidigare åldersgränsen är för hög. I mindre kommuner finns inte tillräcklig efterfrågan på trygghetsboende i den aktuella åldersgruppen vilket innebär en risk för den sökande att bli stående med tomma lägenheter. 4. Bakgrund 4.1 Proaktiv arbete för att öka tillgängliga boenden för äldre. Kvarboende i den vanliga boendemiljön är huvudalternativet för de flesta äldre. Mycket kan göras för att förbättra den vanliga boendemiljön. Alltfler äldre i befolkningen innebär en ökad efterfrågan på tillgängliga boenden. De äldre utgör en allt större och viktigare kundgrupp av skötsamma, trogna hyresgäster och bostadsrättsinnehavare. Bristande tillgänglighet innebär höga kostnader för skattebetalare och boende. Tillgänglighet är bekvämt för alla men mer nödvändigt för vissa. Idag finns fler tillgängliga lägenheter och fler seniorboenden jämfört med tidigare. Det är svårt för äldre som söker en tillgänglig bostad att kunna bedöma graden av tillgänglighet och få rätt information för att kunna välja rätt. Många bostadsföretag och kommuner samverkar för att förbättra tillgängligheten och informationen om tillgängliga bostäder bl a genom t ex tillgänglighetsmärkning för att styramed enhetliga definitioner av vad som bör betraktas som en tillgänglig bostad. Ett praktiskt exempel är Borås kommun som med sitt Bokvämt koncept har certifierade lägenheter efter olika tillgänglighetsnivå. Regeringsuppdraget Teknik för äldre, som avslutades 2012 tog fram ett verktyg för att granska tillgänglighet i bostaden, det sk. Botestet. Med hjälp av Botestet kan man se över olika delar av sitt boende för att öka tillgängligheten och få tips om hur den kan förbättras. När man besvarat frågorna får man direkt ett resultat som berättar vad man kan göra för att få ett mer bekvämt och anpassat bo- 9 (20)

11 ende. 6 Det är inte önskvärt att olika aktörer i en kommun har olika definitioner på vad som bör betraktas som en tillgänglig bostad. Under flera år har publika lokaler och allmänna platser gjorts mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är ett krav som ställs i bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. 7 Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i befintliga byggnader och platser dit allmänheten har tillträde som t ex receptioner på sjukhus, vårdcentraler eller myndigheter, idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss-, taxi- och järnvägsstationer, terminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler. En allmän plats är t ex en gata, en väg, en park, ett torg avsedd för gemensamt behov. I de flesta fall är det byggnadens ägare eller verksamhetsutövare som hyr en lokal som är ansvarig. Föreskrifterna gäller om de hinder som ska undanröjas är enkelt avhjälpta, d v s, det skall vara rimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. Det handlar om att åtgärda brister i den fysiska miljön som t ex: mindre nivåskillnader, tunga dörrar, kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, skyltning, belysning, balansstöd (ledstänger), ljudmiljö, fast inredning, parkeringsplatser för handikappfordon, lekplatser. Det är kommunens uppgift att övervaka att reglerna följs. Vid förbättringar av tillgänglighet har man i många fall valt att prioritera entréer till flerbostadshus, badrum, tvättstuga vid stambyten. Övriga individuella anpassningar inne i lägenheten har utförts med bostadsanpassningsbidrag. Det finns olika vägar att arbeta för en ökad tillgänglighet i boenden. De tre första strategierna som beskrivs här till höger är generella och proaktiva till sin karaktär. De två första innebär höga kostnader medan den tredje är en mer ekonomisk lösning, att människor själva handlar och väljer sitt framtida boende. Den fjärde strategin baseras på uppkomna behov här och nu, den är reaktiv till sin karaktär men är en relativt billig insats. Den femte Proaktivt eller reaktivt? Olika vägar för en ökad tillgänglighet i boendet 1. Tillgänglighet generellt i nybyggnation säkras genom lagstiftning och plansamverkan mellan lokala aktörer. Byggherren har ansvaret. 2. Tillgänglighetsanpassningar vid renovering ombyggnationer. Detta görs av bostadsbolagen och styrs av lagstiftning och bidragssystem. Flerbostadshus är i första hand aktuella för generella insatser. 3. Stödja äldres möjligheter att göra egna vägval och flytta till tillgängliga bostäder t ex med information, konsumtionsstöd till ekonomiskt svaga grupper, tydliga definitioner på vad som är en tillgänglig bostad. 4. Bostadsanpassning för enskilda med behov säkras genom Lagen om bostadsanpassning. Sker ofta i villor. 5. Optimera användningen av befintliga tillgängliga boenden genom att ha t ex åldersgränser, biståndsprövning och hänvisningsrätt för kommunen till tillgängliga lägenheter 6 Regeringsuppdraget Teknik för äldre. Botestet. Tillgänglig på internet: Teknik för äldre, projekt inom välfärdsteknologi. Hämtat Kravet på att avhjälpa enkelt avhjälpta hinder finns i 8 kap. 2 andra stycket och 12 andra stycket PBL. 10 (20)

12 strategin handlar om att bruket av tillgängliga lägenheter blir så kostnadseffektivt som möjligt så att de som har behov får företräde. 4.2 Erfarenheter från projekt Äldres boende, fas 1, I Trollhättan startade 2009 projektet Äldres boende i Trollhättan, tillgänglighet, service, trygghet, gemenskap.. Omsorgsförvaltningen och Bostadsbolaget Eidar samverkade kring behovet av fler tillgängliga boenden för den äldre befolkningen i staden. Projektet handlade i huvudsak om strategi 2, 3 och 5 ovan och byggde på några antaganden som fortfarande är viktiga utgångspunkter för samhällsplaneringen och bostadsförsörjningen; 1. En åldrande befolkning innebär en ökad efterfrågan på tillgängliga lägenheter och boenden för äldre. 2. En tydlig strategi och gemensamma utgångspunkter i bostadspolitiken lokalt i Trollhättan är värdefullt så att alla drar åt samma håll. 3. En god tillgång på bra boenden för äldre kan betyda senarelagda behov av vård och omsorg, till nytta för både äldre och samhällsekonomin. 4. Äldre utgör en ännu viktigare kundgrupp för bostadsföretagen. 5. Det är en kostnadseffektiv lösning att redan tillgängliga lägenheter används av de grupper som bäst behöver dem för att optimera nyttjandet. 6. Det är mer kostnadseffektivt att fokusera på bostadsbestånd som redan har en hög nivå av service i grannskapet och tillgänglighet snarare än att tillgänglighetsanpassa generellt. Bostäder byggda Utvecklingen av framtidens behov av äldreboenden vilar på en långsiktig strategi att öka utbudet av bra boenden för äldre och förbättra förutsättningarna för äldre att bo kvar i sina hem så länge som de önskar. Vi måste därför skapa en omgivning som ger stöd och skapar samband i våra vardagsliv, boendemiljöer som stöder människors delaktighet, mobilitet och självständighet. efter 1995 är i regel bra anpassade i utomhusmiljö och i lägenheter. 7. Att ta tillvara de bostadsområden som redan har gott om tillgängliga lägenheter, god service och kommunikationer samt tillgång till äldreomsorgens matserveringar/ träffpunkter för social samvaro innebär vinster i form av trygghet och ökad självständighet för den enskilde. 8. Grannskapet nära äldreboenden kan om det också finns service och kommunikationer utgöra bra boendemiljöer för äldre. Att bo nära ett äldreboende innebär ökad trygghet men också kortare transportsträckor för hemvården. Det kan innebära fördröjda eller uteblivna omsorgsbehov och därmed minskade kostnader för omsorgsverksamhet. Projektets uppdrag var att underlätta äldres möjlighet till kvarboende och tillgodose efterfrågan på tillgängliga boenden för de som har behov. Projektet skulle lägga grunden för en gemensam syn på utvecklingen för framtida boende för äldre och funktionshindrade i Trollhättan. Projektets mål var bl a att; Utveckla strategiska utgångspunkter och samverkan för ett framtida arbete med tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet. Identifiera vilka områden som har de bästa förutsättningarna för tillgänglighetssatsningar. Genomföra inventeringar av ett urval av boenden som bedöms som prioriterade. 11 (20)

13 Ta fram en åtgärdsplan för resp. kvarter, hus, lägenhet. Vid inventeringen visade det sig att drygt 50% (närmare 1700 lägenheter)inom Bostadsbolagets Eidars bestånd var tillgängliga fram till entrédörr. Arbetet vilade på en bred definition av tillgänglighet som också beaktade miljön i närområdet och dess potentialer för mobilitet, aktivitet och socialt liv. De områden som bedömdes ha de bästa förutsättningarna att skapa ett oberoende liv för människor benämndes som Service- och tillgänglighetszoner. En åldrande befolkning behöver stödjande miljöer för mobilitet, aktivitet och hälsa men det handlar inte bara om den egna lägenheten 4.3 Praktiska möjligheter i tre bostadsområden, Erfarenheter från projekt Äldres boende, fas 2, Erfarenheterna från projektet ledde till att Trollhättans Stad fick medel från Hjälpmedelinstitutet för att gå vidare i en praktisk samverkan mellan kommunen och bostadsbolaget kring tre bostadsområden Granngården, Stensmedjan och Kronogården. Det var områden med god tillgång på tillgängliga lägenheter där det fanns service och goda kommunikationer samt tillgång till äldreomsorgens matserveringar och träffpunkter. De valda bostadsområdena hade antingen en hög efterfrågan från den äldre befolkningen eller en åldrande befolkning inom stadsdelen som önskade bo kvar i området. Vid valet av bostadsområden beaktades också att fastigheterna i dessa områden stod inför omfattande renoveringsbehov och att det då skulle vara lämpligt att göra tillgänglighetsförbättringar. Inom service- och tillgänglighetszonen bor man i en fastighet där tillgängligheten är väl genomtänkt med möjlighet att röra sig fritt i bostadsoch närområdet. Servicefunktioner i form av affär och matservering finns på gångavstånd och man kan smidigt ta bussen i närheten av bostaden. Det finns träffpunkter för socialt utbyte och samvaro, liksom möjlighet att utnyttja en gemensamhetslokal. Begreppet Tillgänglighetszon användes för att benämna ett område med både tillgänglighet, service, trygghet och möjlighet till gemenskap. Det var ett sätt att försöka tydliggöra områdets förutsättningar och kvaliteter för olika aktörer, fastighetsägare, planerare och inte minst för äldre och för personer med funktionsnedsättningar. 12 (20)

14 Studier visar att bostadsområden som har basal service leder till ökat oberoende bland äldre, såväl med som utan funktionsnedsättning 8. Service som t.ex. en närbutik belägen nära bostaden kan leda till minskat behov av insatser från hemtjänsten. 9 Med ökat oberoende kan äldre välja att bo kvar i sina hem. Äldreboenden och träffpunkter bidrar till att skapa trygghet och trivsel i de bostadsområden där de finns. Generella satsningar är kostsamma jämfört med en satsning på områden som redan har goda förutsättningar för mobilitet, hälsa och oberoende. De tre områden som studerades har alla goda förutsättningar att utvecklas med trygghet och tillgänglighet i åtanke. Miljöerna och fastigheterna är generellt sett trivsamma och bra utformade men servicen är dock vårare att säkerställa över lång tid. 10 Denna plan för äldres boende i Trollhättan vilar på erfarenheterna från dessa två projekt. De har gett kunskap och en bra grund för fortsatt samarbete med bostadsbolag och andra aktörer. En stor holländsk tvärvetenskaplig studie visar positiva effekter av sk. ISA Integrated service Areas för äldre. Man har utvärderat upplevelsen av välbefinnande och oberoende hos äldre personer som bor självständigt i sådana områden. I Nederländerna används termen för stadsdelar där bostäder, vård -och socialpolitik integreras och yrkesverksamma från olika sektorer samarbetar för att erbjuda olika slags stöd. Idén om Integrated Service Areas har en tioårig historia. Begreppet infördes av en grupp holländska arkitekter under slutet av nittiotalet. Över hundra lokala initiativ finns i Nederländerna där man infört ISA inom befintliga eller i nya bostadsområden Idén Vissa ISA-områden omfattar en stadsdel, andra omfattar flera stadsdelar, byar, landsbygdskommuner och även hela mindre städer. Integrated service areas ( ISA) är vanliga bostadsområden med särskilda arrangemang för äldre och funktionshindrade utifrån deras behov av bostäder, vård och socialt stöd. Man har utvecklat en nödvändig infrastruktur för att stödja ett självständigt liv för människor i behov av vård och eller socialt stöd så att de kan klara sig så länge som möjligt i sin egen boendemiljö. ISA består ofta av en rad konkreta projekt där man i samarbete med lokala aktörer och medborgare arbetar med att: - förbättra tillgängligheten och kvaliteten på bostäder inom området, -förbättra tillgängligheten i bostadsområdet, -utveckla ett behovsstyrt och integrerad småskaligt vårdutbud och sociala stödtjänster för områdets äldre och funktionshindrade invånare samt -investera i lokal vård och sociala stödtjänster, - skapa en eller flera mötesplatser/servicehus och bostäder för pensionärer i behov av vård 11 8 Bergman Stamblewski, A (2008) Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Rapport 2008:35. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 9 Ekvall, G. (2005) Utan hiss mera hemtjänst? Rapport 2005:2. Malmö: Malmö Stad. 10 Fryklund, J.(2012) Äldres boende i Trollhättan. Tillgänglighet, Trygghet, Service och Gemenskap. Kontoret för Hållbart samhälle, Trollhättans Stad. Slutrapport från förstudie 2011/ ISA = Integrated service areas Tillgänglig på Internet: (Hämtad ) 12 (20)

15 Stensmedjan, många äldre bor redan här och många vill flytta hit Många äldre bor idag i Stensmedjan och många efterfrågar boende här p g a närheten till centrum. Det byggs också fler tillgängliga lägenheter i närområdet där äldre kan tänkas vilja bo. Många lägenheter i Stensmedjan har under årens lopp tillgänglighetsanpassats med bostadsanpassningsbidrag. Stensmedjan fungerar i stort som en service- och tillgänglighetszon. Fastigheterna kan lätt tillgänglighetsanpassas, hissen är dock trång. Livsmedelsbutiken är trång för personer med hjälpmedel. Rådjurets matservering/träffpunkt lockar många äldre och är en positiv dragningskraft till området. Övre Drottninggatan skulle kunna förbättras som gång- och cykelbana och med fler bänkar utmed gatan. Kronogården, fler blir äldre och många vill bo kvar här. Kronogården valdes ut p.g.a att det finns gott om tillgängliga lägenheter och att stadsdelen väntar en stor ökning av den äldre befolkningen de kommande åren. Studien visade att: Fastigheterna på Lantmannavägen kan lätt tillgänglighetsanpassas. Klockaregården ligger strategiskt i stadsdelens centrum och har potential att utvecklas till en mötesplats för många. Nivåskillnaden mellan bostadsområdet och Lantmannavägen är ett stort problem. Promenadstråk skulle kunna utvecklas för att underlätta för fysisk aktivitet bland äldre. 13 (20)

16 Granngården, fler blir äldre och det finns tillgängliga lägenheter och service. Området valdes ut då det finns gott om tillgängliga lägenheter och att antalet äldre i området ökar. Studien visade att: Fastigheterna kan lätt tillgänglighetsanpassas, hissen är dock trång. Avsaknaden av matservering och affär är ett minus för området, det är två av service- och tillgänglighetszonens viktigaste servicefunktioner. Det finns en närbutik i Granngårdens centrum. Närmaste butik är Netto. Vissa äldre upplevde otrygghet på kvällar i området. Ett ökat serviceutbud på Granngården Center kan göra området mer attraktivt. 5. Den tredje vägen - en omstrukturering som redan har gett resultat Trollhättans Stad har historiskt sett varit en kommun som satsat mer på äldreboenden än på hemvård. Långsiktigt är detta inte en hållbar strategi med tanke på de höga kostnaderna för gruppboende och ökningen av antal äldre i befolkningen som väntar. Under senare år har Trollhättan liksom många andra kommuner i landet omstrukturerat verksamheten och prioriterat insatser inom hemvård för att kunna minska behovet av äldreboenden. Förändringen som startade för flera år sedan och benämndes den tredje vägen har varit framgångsrik och idag har kommunen resurser för särskilda boenden och hemvård i samma nivå som jämförbara kommuner. Nedanstående figur visar ökningen utvecklingen under senare år Andel inv 65-w som bor i ordinärt boende resp vård och omsorgsboende i Trollhättan. 12,1 12,7 12,3 12,3 7,3 8 7,5 7,7 7,7 7,9 7,9 7,3 7,2 6,5 6, Thn: I ordinärt boende Thn: I vård o omsorgsboende 6. Vision, grundläggande värderingar, mål. Kommunfullmäktige har i mål och resursplanen (MRP) antagit ett antal grundläggande värderingar som man vill skall genomsyra stadens verksamheter. Dessa värderingar står för den långsiktiga färdriktningen i kommunen. De är länkar till visionen om Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Ledorden är; Omtanke, Livskvalitet, Utveckling där särskilt det första ledordet har preciserats med exempel från vård och omsorg. 14 (20)

17 Omtanke står för hur vi bemöter människor och erbjuder våra tjänster. Det gör vi genom: solidaritet med svaga och utsatta, rättvisa och jämlikhet genom allas lika rätt till tjänster oavsett kön, bakgrund eller ekonomisk styrka, samt efter var och ens individuella behov, integration av människor med olika etniskt bakgrund som en förutsättning för att skapa en bra framtid i Trollhättan och god omsorg till dem som behöver stöd och hjälp. 12 Kommunfullmäktiges mål för äldreomsorgen har betydelse för arbetet med framtidens äldreboende, utgångspunkten är att äldre och funktionshindrade skall erbjudas ett äldreboende som tillgodoser behovet av trygghet och omvårdnad: Brukarna inom äldre och handikappomsorgen skall känna sig nöjda och trygga med stödet. Verksamheten skall tillgodose behoven genom god tillgänglighet och korta väntetider. Verksamheten skall samverka för en god hushållning med resurser. Kostnaden för insatserna skall inte ligga högre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Den politiskt antagna servicedeklarationen tydliggör krav och förväntningar gällande: delaktighet i planeringen av insatserna, en personligt utformad omsorg så att man kan vara aktiv, delaktig och leva det liv man är van vid, möjlighet att få en egen kontaktman och även tvåspråkig kontaktman vid behov mm. I servicedeklarationen tydliggörs vad brukaren kan förvänta sig av kommunens tjänster. 7. Äldres boende i Trollhättan, - vad säger Översiktsplanen och Bostadsförsörjningsprogrammet? Översiktsplanens största uppgift är att skapa en god livsmiljö för såväl unga som gamla, med funktionsnedsättning som utan, gamla Trollhättebor som nyinflyttade, turister som inpendlare. Det som byggs idag ska bidra till livskvaliteten både för oss som lever här och nu, för våra barnbarn och för våra barnbarnsbarn. 13 I planeringsunderlaget till översiktplanen beskrivs utmaningarna och utvecklingsmöjligheterna för vård och omsorg: 1 1 utveckla det vanliga bostadsbeståndet samt senior- och trygghetsboendet så att man kan bo och leva självständigt också med stora omsorgsbehov. skapa förutsättningar för människors möjlighet till aktivitet och delaktighet samt upplevelse av trygghet i sitt boende och i närmiljön. ta vara på och bygga vidare på resurser som redan nu finns i många stadsdelar i form av goda kommunikationer, tillgång på service, tillgängliga lägenheter och boendemiljöer samt sociala träffpunkter. 12 Trollhättans Stad (2011) Mål- och resursplan , Budget 2012 Kommunfullmäktige Trollhättans Stad (2012) Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden. Samrådshandling nov (20)

18 I Trollhättans bostadsförsörjningsprogram beskrivs hur de demografiska förändringarna som innebär att antalet äldre i gruppen 65 år ökar. Enligt kommunprognos (april 2011) förväntas det bo ca 1660 fler pensionärer i Trollhättan år 2020 jämfört med år I områdena Kronogården, Karlstorp, Sylte, Lextorp, Skoftebyn ökar gruppen 65 och uppåt mest. Denna utveckling medför att man måste planera för fler bostäder som är anpassade till den åldrande människans förutsättningar och behov. Förändrade sätt att leva gör att framtidens pensionärer också ställer andra krav än tidigare på boendet. Tillgängligheten i befintliga flerbostadshus är en viktig fråga för kommunerna att jobba med Lagstiftningen, nationella styrdokument. Till socialnämndens uppgifter hör att hålla sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen samt att medverka i samhällsplaneringen. Socialnämnden ska i samarbete med andra aktörer som t ex organisationer och föreningsliv främja goda miljöer, påverka utformningen av bostadsområden samt verka för att skapa tillgängliga lokaler och goda allmänna kommunikationer. Nämnden ska verka för att skapa goda förhållanden för barn och ungdomar, äldre och andra grupper som behöver stöd. 15 Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. 16 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. 17 Kommunerna har ett ansvar enligt bostadsförsörjningslagen att tillse att det finns goda bostäder till alla i kommunen. Det är angeläget att samverkan mellan berörda förvaltningar 14 Trollhättans Stad. (2012) Bostadsförsörjningsprogram Kommunstyrelsens förvaltning. 15 Socialtjänstlagen, 3 KAP. Vissa uppgifter inom Socialtjänsten, 1-2 Medverkan i samhällsplaneringen. 5 KAP. Särskilda bestämmelser för olika grupper. 6 Uppsökande verksamhet, planering för äldre. 16 Socialtjänslagen, 5 KAP. Särskilda bestämmelser för olika grupper, 5 Hemtjänst, äldreboende m m. 17 Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. 1 Kommunens bostadsförsörjning. 2001: (20)

19 inom kommunen fungerar och att kommunernas övergripande boendeplanering uttryckligen beaktar behoven hos de äldre och hos personer med funktionshinder. Lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes i januari Lagen innebär att kommunen kan överlåta valet av utförare av vård- och omsorgstjänster till invånaren. Valfrihetssystem innebär att den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet har godkänt och tecknat kontrakt med. Lagen är ett alternativ till upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Kommunerna bestämmer själva om man vill köpa de tjänster som omfattas av LOV eller enligt LOU. I Trollhättan har den politiska majoriteten valt att tillhandahålla tjänsterna i egen regi. 9. Strategiska vägval -fortsatt utveckling av äldres boende i Trollhättan. Nedan presenteras ett antal strategiska utgångspunkter för den framtida planeringen av boende för den äldre befolkningen i Trollhättan Vi kan få fler boenden för äldre i det ordinarie utbudet av bostäder... Det är angeläget att få fler bra boenden för äldre i det ordinarie utbudet av bostäder. Funktionshinderperspektivet måste finnas med på alla nivåer bland dem som arbetar med att skapa framtidens boendemiljöer. Det handlar både om att skapa förutsättningar för kvarboende i invanda miljöer men också att aktivt flytta till anpassade boenden för livet på äldre dar. Så här kan Staden göra: 1. Följa utvecklingen av behovet av boende för den äldre befolkningen i översiktsplan och bostadsförsörjningsprogram. 2. Pröva behovet av bostäder för äldre vid försäljning och fördelning av kommunal mark, utnyttja möjligheten att ställa särskilda villkor på inriktningen av de bostäder som planeras. 3. Hålla planberedskap för behov av bostäder för äldre vid både planering och ny/ombyggnader. 4. Fortsätta att granska nyproduktionens tillgänglighet så att byggnormer uppfylls. Utnyttja möjligheten att i ett tidigt skede ge tips och råd inför nybyggnation för bättre tillgänglighet. 17 (20)

20 5. Uppmuntra medborgarinitiativ och byggherrar som vill utveckla mellanboendeformer för äldre. Omvandla servicelägenheter till trygghetsboenden så att fler kan välja själva när de vill flytta till en ändamålsenlig bostad. 6. Se vård- och omsorgsboenden och hemtjänst som en viktig resurs i stadsdelsutvecklingen... som skapar trygghet, stabilitet och värdefulla arbetsplatser för invånarna i området. 7. Verka för att generella tillgänglighetsförbättringar görs i flerbostadshus med många äldre boende Det är inte en samhällsekonomisk lösning med enbart individuella bostadsanpassningar i sådana fastigheter. 8. Samordna, informera om hela utbudet av olika boendeformer som finns för äldre i kommunen. 9. Definiera vad som avses med begreppet tillgänglig bostad och utveckla ett system för att värdera tillgänglighet i olika boenden som är lika i hela kommunen. 10. Sprid kunskap om stödjande teknik för äldre och vikten av tillgänglighet i boendet vid förebyggande hembesök, t ex genom att erbjuda metoder för självvärdering av tillgänglighet i den egna bostaden. 11. Utveckla visningsmiljöer för att öka kännedom om tekniska hjälpmedel för äldre Vi kan utveckla stadsdelarna för en äldre befolkning. Vi behöver skapa boendemiljöer som ger förutsättningar för den äldre befolkningens möjlighet till mobilitet, aktivitet, oberoende och hälsa. Så här kan Staden göra: 1. Nya bostäder för äldre bör lokaliseras nära livsmedelsbutik, god lokaltrafik samt gärna nära basservice som t ex vårdcentral, apotek mm. Det är en fördel om äldre har tillgång till äldreomsorgens matserveringar och träffpunkter i sin närmiljö. 2. Främja en stadsdelsutveckling som utvecklar service och tillgänglighet kring vård- och omsorgsboenden. Generella satsningar är kostsamma jämfört med satsningar på områden som redan har goda förutsättningar för mobilitet, hälsa och oberoende. 3. Utveckla grönytor/gröna korridorer, promenadstigar som kopplas till stadens äldreboenden och andra boenden för personer med funktionsnedsättning. 4. Utveckla stödjande miljöer för en ökad fysisk aktivitet i närområdet där äldre bor. Fysisk aktivitet och utevistelse för äldre ökar möjligheter till ett hälsosamt åldrande, minskat hjälpberoende och bidrar till minskad sjuklighet. 18 (20)

21 5. Att med utgångspunkt från inventeringar fortsätta samarbetet med fastighetsägare för att få till stånd tillgänglighetsförbättringar i bostadsbeståndet Vi anpassar utbudet av vård och omsorgsboenden efter nya behov. Trollhättans äldreomsorg står inför stora utmaningar när behovet av vård och omsorgsboenden ökar. Så här ser vår strategi ut för att möta nya behov: 1. Satsa på en om- och utbyggnad av vård- och omsorgsboenden enligt prognos. Prognosen grundas på att det sker en positiv utveckling av tillgången på goda boenden för äldre i Trollhättan och särskilt i de stadsdelar som får en allt större andel äldre i befolkningen. 2. Anpassa utbudet av vård och omsorgsboenden efter behoven genom att öka andelen boende för personer med demens och minska i motsvarande grad boenden för övrig vård och servicelägenheter. Målgruppen för vård och omsorgsboenden är i huvudsak personer med demensproblematik som inte kan bo i ordinärt boende med hemtjänst. 3. För att kunna ha kvar förmedlingsrätten av lägenheter för t ex personer som känner otrygghet och för par som önskar bo tillsammans behåller Omsorgsnämnden ett antal servicelägenheter. 4. Vid ny- och ombyggnation bygger vi fler boenden i markplan med kringbyggda gårdar. Äldreboenden bör helst byggas i ett plan med ca 8-10 boenden för att kunna nyttja personalresurser optimalt. 5. Utnyttja möjligheten att lokalisera olika typer av boendeformer för äldre i nära anslutning till varandra vilket ger samordningsmöjligheter för olika typer av stöd och utnyttjande av lokaler. 6. För mindre målgrupper, t ex unga personer med behov av boende söker vi samverkanslösningar. 7. Vi utvecklar samverkan med grannkommunerna kring tvåspråkiga boenden så att ingen kommun drabbas av ökade kostnader pga efterfrågan från grannkommunerna Vi kan utveckla vård- och omsorgsboenden, utformning och innehåll. Det ställs höga krav utformningen av dagens äldreboende. Man skall beakta de boendes preferenser och krav på ett hem för fungerande vardagsliv, tillgänglighet, variation, estetik. Boendet är också en arbetsplats med krav på ergonomi. Med ny teknik kan boendemiljöer bli ännu mer stödjande. Vi behöver utveckla äldreomsorgens vård och omsorgsboenden: 1. Ta fram en utvecklingsplan för framtidens äldreomsorg, för boende och flexibelt stöd över hela staden. 19 (20)

22 2. Bygga till i äldreboenden som har goda förutsättningar för detta i områden med hög efterfrågan, dock utan att skapa storskaliga institutionslösningar. 3. Vid nybyggnation väljs lägen i stadsdelar där vi har få boenden i förhållande till behovet. Det geografiska läget är viktigt främst för anhöriga som vill kunna besöka sina närmaste utan behöva göra långa resor. 4. Eftersträva full tillgänglighet i äldreboenden och i den omkringliggande miljön och se tillgänglighet i ett bredare perspektiv som innefattar syn, hörsel, kognitiva svårigheter mm. 5. Satsa på en utveckling av stödjande teknik, audiovisuella miljöer i äldreboenden. 6. Ta tillvara forskning om hur man skapar tydlighet för alla sinnen och utvecklar äldreboenden för personer med kognitiva funktionsnedsättningar så att de kan förstå och orientera sig i sin miljö bättre. 7. Se äldreboenden som kulturbärare, satsa på god gestaltning i de offentliga miljöerna. 8. Utnyttja mer av lägenhetsytorna i befintliga boenden som idag inte används för boende. Söka lösningar för behovet av adm.lokaler mm så att de inte ianspråktar värdefull boendeyta. 9. Höja boendestandard i korttids-/växelboende till enbäddsrum generellt och erbjuda dessa boenden företrädesvis på Tallbacken. Plan för äldres boende i Trollhättan är en fråga för många parter med olika ansvarsområden. Vi behöver alla dra åt samma håll för att möta framtida utmaningar kring äldres boende. De strategiska utgångspunkterna som här presenteras bör därför diskuteras och utvecklas i samverkan med berörda aktörer, samverkanspartners och intresseorganisationer. 20 (20)

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Information om investeringsstöd till äldrebostäder Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder Bakgrund Denna information beskriver översiktligt reglerna för investeringsstöd till äldrebostäder.

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2008:8 Infördes i författningssamlingen den 26 november 2008 Äldreplan i Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 19 november

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 20150422 1 Inledning 3 Kommunens roll 3 Riktlinjernas syfte 3 Vision för Gislaveds kommun 3 Attraktivitet 3 Utvecklingen i

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter

Läs mer

SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE.

SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE. SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE. Ett tryggt, bekvämt och aktivt boendekoncept från Peab. HEM SOM HÅLLER ETT NJUTBART BOENDE. Annehem är början på ett nytt, bekymmersfritt liv. ETT AKTIVT BOENDE. Aktiviteter

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015

Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Utvecklingsplan för stöd och service till personer med funktionsnedsättningar 2010-2015 Målning Anette Spets Omsorgsnämnden Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-14 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3.

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Rapport 2013:7. Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder

Rapport 2013:7. Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Rapport 2013:7 Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder Boverket februari 2013 Titel: Utvärdering av investeringsstödet för äldrebostäder

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

Äldres boende. Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet

Äldres boende. Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Författare: Föreningen Kommunalt Bostadsstöd (FKBo) Ansvarig projektledare: Ingela Sedin-Nilsson, HI Ansvarig

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Projektredovisning Tjörns kommun

Projektredovisning Tjörns kommun 1 Projektredovisning Tjörns kommun Projektets bakgrund och syfte. Bakgrunden till projektet är att andelen äldre invånare ökar stadigt samtidigt som det saknas bostäder och boendemiljöer med god tillgänglighet

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Ställningstagande till lokaler för särskilt boende demens

Ställningstagande till lokaler för särskilt boende demens Sida 1/9 Vårt dnr: 1151-2012:120 Vård- och omsorgsutskottet Ställningstagande till lokaler för särskilt boende demens Förslag till vård- och omsorgsutskottet för förslag till kommunstyrelsen för beslut

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Charlotte Karlsson charlotte.karlsson@se. pwc.com 010-212 46 50 Bakgrund - Vad är Gôrbra för äldre? - Fakta om fastigheterna 2 Om Gôrbra för äldre Försöksområdesprojekt

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

8 Författningskommentar

8 Författningskommentar 8 Författningskommentar 8.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter:

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Mål för mandatperioden 2011 2014. Vård och Omsorg. Eslövs kommun Mål för mandatperioden 2011 2014 Vård och Omsorg Eslövs kommun Verksamhetsidé Vård och Omsorg ska arbeta för att skapa goda levnadsförhållanden för de kommuninvånare som har behov av vård och omsorg, och

Läs mer

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ LULEÅ KOMMUN 1(6) TRYGGHETSBOENDE LULEÅ BAKGRUND Kommunfullmäktige i Luleå behandlade i maj 2010 utredningsrapporten Planering för bostäder för äldre i Luleå och beslutade att en genomförandeplan skulle

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med. GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning 2013-2015

Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med. GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning 2013-2015 Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning 2013-2015 1 BAKGRUND Kommunfullmäktige har fattat beslut 2009 att Balanserad Styrning

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Särskilt boende

För dig som vill veta mer om. Särskilt boende För dig som vill veta mer om Särskilt boende Innehåll Särskilt boende - så fungerar det... sidan 3 Så här söker du särskilt boende...sidan 3 Bo tillsammans...sidan 3 Så här fattas beslutet...sidan 4 Beslut...sidan

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Leif Johansson. Foto: Annika Lundh Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Leif Johansson Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Nordanstig

Bo bra på äldre dar i Nordanstig Bo bra på äldre dar i Nordanstig EN SAMMANSTÄLLNING AV BESLUTSUNDERLAG OCH FÖRSLAG AV BERITH DANIELSSON Hej, Mitt namn är Berith Danielsson och jag är projektledare för projektet Bo bra på äldre dar i

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre i Trollhättans kommun. Information om olika former av stöd inom äldreomsorgen. 1 2013-02-01

Uppsökande verksamhet bland äldre i Trollhättans kommun. Information om olika former av stöd inom äldreomsorgen. 1 2013-02-01 Uppsökande verksamhet bland äldre i Trollhättans kommun. Information om olika former av stöd inom äldreomsorgen. 1 2013-02-01 Stöd för äldre och funktionshindrade i Trollhättan Gemenskap, sysselsättning

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer