Klimatförändringar och konflikter i en globaliserad värld. Arktis: den sista guldrushen eller Konsten att dra gränser i smältande is

Transkript

1 Klimatförändringar och konflikter i en globaliserad värld Arktis: den sista guldrushen eller Konsten att dra gränser i smältande is

2 Temat för dagen

3 Temat för dagen Den politiska utvecklingen och bilden av Arktis förr och nu Arktis i framtiden konflikt eller samarbete?

4 Arktis: ett geopolitiskt perspektiv Geopolitik: relationen mellan politik och geografi Hur politiken påverkas av geografin När polarisen smälter ökar tillgången till resurser i Arktis, och den politiska viljan att kontrollera dem. Hur geografin påverkas av politiken När den politiska viljan att kontrollera ett territorium, exempelvis för att få tillgång till resurser, leder till juridiska anspråk och gränsdragningar. Viktiga komponenter: territorium, aktörer och motiv Bilden av Arktis central för förståelse!

5 Arktis: geografi och aktörer Definitionen av territoriet har stor inverkan på erkännandet av aktörer var Arktis är Fysisk geografi Politisk geografi Kulturell geografi

6 Fysisk geografi Nordpolen Arctic basin Norra ishavet Temperaturen 10 -isotermen Trädgränsen Polcirkeln AMAP

7 Politisk geografi Kuststaterna och deras ekonomiska zoner

8 Kulturell geografi 4 miljoner människor bor i Arktis - ½ miljon tillhör ursprungsbefolkningar Ett större geografiskt område Arktiska rådets definition (AHDR)

9 Kulturell geografi 4 miljoner människor bor i Arktis - ½ miljon tillhör ursprungsbefolkningar Ett större geografiskt område Arktiska rådets definition (AHDR)

10 Bilder av Arktis förr och nu

11 Tidiga bilder av Arktis

12 Tidiga bilder av Arktis Upptäckternas tidsålder Kartläggning av världen Vetenskaplig kunskap Möjliga resurser kring polerna? Fokuserar på området kring Nordpolen ( High North ) jämförelser med Sydpolen Arktis som ett obebott, öde område långt borta Öppet för den civiliserade upptäcktsresanden och för vetenskapen Barentz; Bering; Andrée; Nordenskiöld; Peary; Amundsen, Nansen

13 Och förstås Arktis som populärkulturell fantasi Utgår också från bilden av Arktis som Nordpolen: äventyr på en öde plats!

14 Två teoretiska perspektiv För att förstå och tolka den moderna politiska utvecklingen i, och de politiskt skapade bilderna av Arktis vad Arktis är idag (Neo)realism Pessimism, krig, upprepat beteende oundvikligt Liberalism Optimism, harmonisering av intressen, framsteg möjliga Bilden av Arktis svänger mellan dessa två perspektiv

15 (Neo)realismen - huvuddrag Staten som huvudsaklig aktör på den internationella arenan Ett anarkiskt internationellt system Polarisering och konflikt mellan stater som normaltillstånd Säkerhet det viktigaste målet för staten Ockupation av och kontroll över strategiska territorier maktpolitik det främsta medlet Allianser och offensiva militära kapaciteter prioriterade

16 Arktis efter WWII

17 Arktis efter WWII klassisk geopolitik Säkerhetspolitik snarare än upptäckter och vetenskap Kalla kriget delar Arktis: Sovjetunionen v. USA/NATO Kortaste avståndet mellan stormakterna över Nordpolen Arktis som ett viktigt nationellt (militärt) säkerhetsområde en tydlig militarisering av regionen En säker plats för operationer med strategiska vapensystem - second-strike capability Sovjetiska ishavsflottan (Nordflottan) över 200 ubåtar

18 Militariseringen av Arktis

19 Arktis efter WWII klassisk geopolitik Geopolitiken formaliserar Arktis gränser Tydliga aktörer växer fram: The Arctic 8 Kuststaterna (USA, Kanada, Sovjetunionen, Norge och Danmark/Grönland) har redan geopolitiska intressen i regionen sektorsprincipen (20-30-talet) Island (genom NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951) Sverige och Finland buffertzon mellan stormakterna Kanadas use it or loose it -politik

20 Arktis efter WWII klassisk geopolitik High Arctic Relocation I augusti 1953 flyttar den kanadensiska staten 87 inuiter från Quebec till Kanadas nordliga arktiska territorier

21 Arktis efter WWII klassisk geopolitik Geopolitiken formaliserar Arktis gränser Tydliga aktörer växer fram: The Arctic 8 Kuststaterna har redan geopolitiska intressen i regionen sektorsprincipen ( talet) Island (NATO 1949 och Defense of Iceland Agreement 1951) Sverige och Finland buffertzon mellan stormakterna Kanadas use it or loose it -politik: Idag: Canadian Rangers To stake a territorial claim you must be able to demonstrate you can actively patrol and enforce it, if necessary militarily

22 Arktis efter WWII klassisk geopolitik Arktis som en uteslutande nationell (säkerhets)politisk angelägenhet Ingen egen regional identitet för Arktis Internationellt samarbete inte prioriterat Undantag: Isbjörnsavtalet 1973

23 Liberalismen - huvuddrag Staten inte ensam viktig aktör även icke- och mellanstatliga organisationer Ömsesidigt beroende interdependens i det internationella systemet Samarbete och långsiktighet prioriterat och möjligt att uppnå Skapandet av globala regler, regimer och institutioner Den demokratiska freden Frihandelsfreden

24 En förändrad bild av Arktis En framväxande miljö- och folkrättsrörelse Fokus på Arktis ekologi och på situationen för Arktis ursprungsbefolkningar Kalla krigets slut öppnar för en rad samarbetsinitiativ År 1987: Gorbachevs Murmansktal Arktis en fredszon nedrustning, avspänning och samarbete Efter kalla kriget: Arktis växer fram som en egen region, med en egen politisk agenda

25 Regionbildning i Arktis Som region sett är Arktis annorlunda till och med onaturlig Delar av en rad stater inte en grupp hela stater Dock: en regional agenda för Arktis växer fram: miljöskydd, kulturell integritet, politisk/juridisk decentralisering Hållbar Utveckling Regionala mekanismer för att hantera gränsöverskridande frågor och gemensamma angelägenheter

26 Regionbildning i Arktis AEPS Arctic Environmental Protection Strategy Miljöskyddsprotokoll på finskt initiativ undertecknas 1991 av Arctic 8 "Bevara miljökvalitet och naturresurser, tillgodose miljöskyddsprinciper samtidigt med de arktiska ursprungsfolkningarnas behov och traditioner, övervaka miljöförhållanden, samt minska och slutligen eliminera föroreningar i den arktiska miljön."

27 Regionbildning i Arktis Arktiska rådet (AC) Ottawadeklarationen 1996: samarbete, samordning och interaktion mellan de arktiska staterna Fokus på övergripande cirkumpolära frågor av betydelse för hela den arktiska regionen Arctic Contaminants Action Program (ACAP) Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) Conservation of Arctic Flora and Fauna (CAFF) Emergency Prevention, Preparedness and Response (EPPR) Protection of the Arctic Marine Environment (PAME) Sustainable Development Working Group (SDWG)

28 Regionbildning i Arktis Arktiska rådet (AC) Mellanstatligt samarbete (Arctic 8), men tydlig representation från ursprungsbefolkningar (permanenta deltagare i rådet) Arctic Athabaskan Council (AAC) Aleut International Association (AIA) Gwich'in Council International (GGI) Inuit Circumpolar Council (ICC) Russian Arctic Indigenous Peoples of the North (RAIPON) Samerådet

29 Regionbildning i Arktis Arktiska rådet (AC) Dessutom observatörer Frankrike; Tyskland; Nederländerna; Polen; Spanien; Storbritannien 9 Mellanstatliga organisationer, bl. a. Internationella röda korset; Nordiska ministerrådet; UNDP och UNEP 11 intresseorganisationer, bl. a. WWF; Northern Forum; och University of the Arctic Starkt intresse från andra icke-arktiska stater att medverka: Kina, Japan, Sydkorea, Italien och EU har status som ad-hoc observatörer

30 Regionbildning i Arktis Andra exempel: Arktis som en region med en egen agenda - samarbete International Arctic Science Committee, 1990 Barents Euro-Arctic Council & Barents Regional Council, 1993 Conference of Parliamentarians of the Arctic Region (CPAR), 1993 University of the Arctic, 2001

31 Regionbildning i Arktis Trots frånvaron av bindande lagstiftning och formella auktoriteter har det arktiska samarbetet lett till betydande resultat Arktiska rådet sätter dagordningen, prioriterar insatser och formulerar den arktiska diskursen Vikten av vetenskapliga bedömningar (föroreningar, klimatförändringar, mänsklig utveckling) Breddat fokus - från miljöskydd till hållbar utveckling (kontrast till Antarktis) Nya sociala mönster - ökat inflytande för ursprungsbefolkningar (och andra icke-statliga aktörer) Arktis röst i globala sammanhang: AMAP; ACIA/IPCC; UNDRIP; AHDR/UNHDI

32 Arktis idag

33 2000-talet: Geopolitikens återkomst En tydlig multifunktionell miljömässig, geoekonomisk och geopolitisk förändring av Arktis i början av 2000-talet Miljö- och klimatförändringarnas fortsatta effekter lokalt och globalt Tillgång till nya transportvägar Förnyat intresse för regionens naturtillgångar energisäkerhetsdiskursen

34 Miljö i Arktis Arktis fortsatta roll som en sänka för luft- och vattenburna föroreningar - Arctic Haze, POPs Klimatförändringar Klimatförändringarna en realitet i Arktis redan idag synbara konsekvenser för infrastruktur och aktiviteter Att identifiera Arktis som en indikatorregion eller en klimatkanariefågel gör inte att de lokala effekterna mildras Smältande is möjliggör tillgång till resurser och transportleder och ökar miljöproblemen än mer

35 Sjöfart i Arktis Kortar restiden mellan Atlanten och Stilla Havet avsevärt Nordostpassagen (Nordenskiöld 1878) Nordvästpassagen (Amundsen 1906) Nordpolsrutten Over the top Krympande istäcke ökar intresset för sjöfart i Norra ishavet Juridiska anspråk vem äger farlederna, och vem får nyttja dem? Territorialvatten eller internationella vatten? Risken för olyckor, utsläpp och miljökatastrofer vem tar ansvar?

36 Naturresurser i Arktis Mineral, olja, gas och fiske En fråga om nyttjanderätt: vem äger resurserna? Och en fråga om risker ökad sjöfart och ingrepp i det arktiska ekosystemet

37 Initiala uppskattade kostnader för Exxon Valdez sjöfåglar havsuttrar 300 sälar 250 vithövdade havsörnar omkring 22 späckhuggare Chugach-stammen Arktis marina ekosystem mycket känsligt för oljeutsläpp Rovfiskar, sälar och sjöfåglar finns ofta starkt geografiskt koncentrerade ett utsläpp gör stor skada Brist på metoder för att sanera oljeutsläpp i kallt klimat

38 2000-talet: Geopolitikens återkomst Två tydliga resultat som delvis drar åt olika håll Ökat globalt intresse för Arktis utanför Arctic 8 Arktis som global angelägenhet öppet för alla Ökat intresse från arktiska stater att definiera sina nationella intressen i Arktis och betona sin nationella suveränitet genom juridiska anspråk Arktis som intern angelägenhet för Arctic 5 stängt för andra Övergripande fråga: vem äger Arktis?

39 Nya aktörer i Arktis Kina definierar sina (kommersiella och strategiska) intressen i Arktis Arktis tillhör alla människor och ingen stat kan hävda suveränitet i området Kina måste spela en tydlig roll i exploateringen av Arktis Stor satsning på forskning närvaro i Arktis Observatörsstatus i Arktiska rådet (?) Även andra intressenter: Japan, Sydkorea, EU Multilateralism, eller egenintresse?

40 Ökade krav på suveränitet I takt med att det globala intresset för Arktis (resurser) ökar tydliggör också de traditionella arktiska staterna sina intressen i regionen I policydokument: Kanada: global ledare i arktisk vetenskap ; Arktis centralt för den kanadensiska nationella identiteten Danmark: stärka landets status som en global spelare i Arktis Finland: Ett arktiskt land och en självklar aktör i regionen Island: det enda landet som ligger helt inom den arktiska regionen Norge: Norges höga nord synonymt med Arktis Ryssland: upprätthålla rollen som den ledande makten i Arktis Sweden: många kopplingar mellan Sverige och Arktis USA: en arktisk nation

41 Ökade krav på suveränitet I takt med att det globala intresset för Arktis (resurser) ökar tydliggör också de traditionella arktiska staterna sina intressen i regionen I handling: Ökad aktivitet i Arktis närvaron ses som viktig Militära förband och övningar Ryssland såväl som NATO Men även politiskt nya strategier

42 Ilulissatdeklarationen, 2008 Arctic 5 slår fast sin suveränitet och sina intressen i området De 5 kuststaterna har en unik position och tar på sig ett arktiskt förvaltarskap Slår fast att det inte finns något behov av att utveckla en internationell regim för Arktis Ett sätt att hålla andra intressenter borta 3 AR-stater ställs utanför och även de permanenta deltagarna Arktis återigen en nationell angelägenhet snarare än en region i sin egen rätt

43 Motiv varför är Arktis intressant För kuststaterna Arctic 5 Suveränitet/nationellt försvar Transport (Ry + USA) och vetenskap (inte Dk) För Sverige, Finland och Island Transport och vetenskap (inte Sv) Människor (inte Fi) För alla Ekonomi, miljö (inte Ry) och styrning av Arktis

44 Vem äger Arktis? Regleras av FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) Exklusiv ekonomisk zon (Art. 56 UNCLOS) 37 mil ut från kusten Ensamrätt för resursutvinning Kontinentalsockeln (Art. 77 UNCLOS) Naturlig förlängning av en stats territorium under vatten upp till 65 mil ut från kusten Exklusiv rätt till mineraler och andra icke-levande resurser Slå fast de yttre gränserna för respektive kontinentalsockel inom 10 år

45 Lomonosovåsen En del av Euroasien? En del av Grönland? Avgör rätten till polen

46 Men vad betyder detta för framtiden? En pessimistisk bild (Neo)realismen: Arktis som en global brännpunkt och spelplanen för en tilltagande kamp om resurser Militarisering och oenigheter angående territoriella anspråk: Hans Island, Nordvästpassagen, Grönlandsfrågan Svaga internationella regimer som inte kan lösa konflikter effektivt

47 Men vad betyder detta för framtiden? Men, framtiden kan också vara mer positiv Arktis som en möjlighet för globalt samarbete och avspänning Kampen om resurserna kanske överdriven Olja- och gas inom ramen för redan existerande EEZs Ny teknik krävs för utvinning och transport Sjöfart i Arktis är inte enkelt och IMO-riktlinjer finns Storskaligt kommersiellt fiske i Arktis varken möjligt eller bärkraftigt Institutionella arrangemang på plats (UNCLOS) Samarbete ökar inom ramen för det Arktiska rådet: Sjö- och flygräddningsavtal 2011 Territoriella överenskommelser: Ry-No; Ry-Ka Konflikter inom NATO?

48 Vägen framåt för Arktis Förslag på ett heltäckande, omfattande och juridiskt bindande mellanstatligt avtal en Arctic Charter Följer exemplet med Antarktisfördraget 1959 Men är ett sådant avtal möjligt, eller ens önskvärt? Icke-statliga aktörer allt viktigare Bindande avtal är inflexibla soft law bättre Vilka ska vara med: 5 8 fler? Ett avtal för alla aktiviteter i Arktis? I Arktis eller med påverkan på Arktis?

49 Istället ett starkt AR som paraply För att stabilisera juridiska anspråk Fokus på regler för nyttjande snarare än exklusiva ägarskaps- och kontrollrättigheter För att stärka Arktis egen röst prioriteringar och dagordningar Hållbar utveckling i Arktis som övergripande mål För att utöka deltagandet i arktiska frågor För kontakter med omvärlden För institutionell samverkan

50 Tack! Mer information: