Smartkom Ett symmetriskt multimodalt dialogsystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smartkom Ett symmetriskt multimodalt dialogsystem"

Transkript

1 Smartkom Ett symmetriskt multimodalt dialogsystem andma440 Linköpings universitet Linköping

2 Astrakt Rapporten avhandlar den generella strukturen och hur de olika modulerna i Smartkom fungerar och samarbetar för att skapa ett fungerade multimodalt dialogsystem. Smartkom fungerar med symmetriskt multimodalitet, vilket innebär att systemet interagera med användaren i alla dom modaliteter som är tillgängliga som input (gester, tal och ansiktsuttryck).

3 Innehållsförteckning Systemets arkitektur...1 Modalitetsanalys och fusion...2 Diskursmodul...3 Dynamisk hjälpfunktion och vakthund...4 Modalitetsfission och presentation...5 Flödesschema...6 Diskusson...7 Referenser...8

4 Inledning Grunden till Smartkom kommer ifrån att när människor interagerar med varandra, så sker detta i flera modaliteter, t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck. Detta vill Smartkom implementera i sitt system, med andra ord att man ska interagera och samarbeta med systemet på samma sätt som man interagerar med en annan människa (symmetriskt). För att göra interaktionen naturligare, och hjälpa användaren så har Smartkom skapat en 3D agent (Smartakus) som använder multimodal output i interaktionen med användaren. Därför kan man säga att systemet är symmetriskt, dvs. både systemet och användaren använder multimodal kommunikation. Smartkom fungerar efter vad skaparna kallar situated delegationoriented paradigm vilket sammanfattat innebär att användaren delegerar en uppgift till systemet, som kan ställa följdfrågor för att arbeta för att uppfylla användarens intention.

5 1. Systemets arkitektur Smartkom är uppbyggt av distribuerad komponent arkitektur, även kallat för multiblackboard system. Integreringsplattformen heter MULTIPLATFORM (Multiple Language Target Integration Platform for Modules). De olika modulerna som utgör systemet kommunicerar genom att skriva till så kallade data pools i systemet. Dessa data pools är i själva verket namngivna meddelandeköer. Som medför att modulerna inte behöver skicka information till en eller flera specifika mottagare direkt. Utan avsändaren skicka medelanden till en hel lista med mottagare, dessa listor lagras i kön. Eftersom modulerna bara skickar iväg informationen till data poolerna och dessa i sin tur lagrar den temporärt (tills mottagarmodulerna läser in informationen) så blir kommunikationen mycket mer effektiv än om modulerna skulle ha direkt kommunicerat med varandra (Herzhog et al i Wahlster 2003). Jämfört med systemet GCSI som använder en centralhub som all kommunikation går via. Denna centalhub är en potentiell flaskhals för systemet om den skulle utsättas för den mängd information som hanteras i ett multimodalt dialogsystem (Seenef et al i Wahlster2003). All kommunikation mellan modulerna i systemet sker i det modalitetsneutrala språket XML, vilket göra att så länge de enskilda modulerna kan ta emot och skicka information i detta språk kan olika programmeringsspråk användas i modulerna. Fördelen med detta är att det är lätt att införa och byta ut moduler i systemet. Analysmodulerna för inputen fungerar oberoende av varandra (sammanfogas senare i diskurs modulen). På det viset smartkom i realtid byta mellan input moduler. Till Smartkom utvecklades M3L (Multimodal Markup Language) som ett komplett XML språk där alla typer av data inom systemet kan representeras (se Figur1). Ontologin som användes som grund för att representera kunskapen Smartkom kodades i ontologispråket OIL. Detta konverterades med verktyget OIL2XSD (Gurevych et al i Wahlster 2003) till ett M3L kompatibelt XML schema. All information i systemet representeras i M3L (se figur 3). Från de tolkningshypoteser som genereras av de olika inputmodulerna, tolkningen efter modalitetsfusionen och presentations målet. Detta är möjligt eftersom M3L är designat för att representation och utbyte av komplex multimodal information. Det innehåller bland annat tolkningssäkerhet, segmenteringsinformation och synkroniseringsinformation. (Wahlster. 2003) Figur 1 : exempel på hur en biograf i Heidelberg representeras i M3L schema(reithinger et al. 2003) 1

6 2. Modalitetsanalys och fusion Multimodal input jämfört med vanlig standard GUI-input (mus och tangentbord), så är GUIns inmatningssätt väldigt exakt och fördefinierat, medan den multimodala tolkningen ofta är probabilistisk, då flera indatakällor måste analyseras (Oviatt & Cohen 2000). För att reducera osäkerhet och tvetydighet som finns i systemet så används en modalitetsfusion, dvs. att man kombinerar tolkningarna från olika modaliteter till en samlad tolkning. Språkigenkänningssystemet skapar flera betygsatta(tolkningskonfidens) hypoteser om vad som kan ha menats i inputen, och lägger även till en tidstämpel (detta eftersom alla inputs inom en viss tidsram ska kunna sättas ihop till en samlad hypotes om användarens intention). Andra inputs som behandlas med liknande metoder är prosodi, gester och även ansiktsuttryck. Om den samlade hypotesen innehåller tvetydigheter eller konflikter mellan olika modaliteter, så skickas dessa vidare till diskurs modulen (beskrivs nästa stycke) som bedömer och rättar till dessa problem. Det ger på så vis en stabilare grund för att dialogen med systemet blir korrekt tolkad. Smartkom innehåller stöd för flera parallella tolkningsmoduler inom samma modalitet, t.ex. i talet tolkas dels det semantiska innehållet och i prosodianalysen tolkas både satsavgränsning och en avkänning för emotionelltladdat innehåll. Alla dessa tolkningar av samma insignal sker parallellt. Tidstämplarna spelar även roll när det gäller tolkningssäkerhet i kombination med affektiva tillstånd hos användaren, experiment utförda med programmet visar att i tillstånd som glädje och ilska. Helhetsintrycket av ett ansikte är mer beskrivande än de olika delarna tolkade var för sig. Dock när användaren pratar så måste igenkänningen för den affektiva analysen tona ner konfidensvärdet för mun regionen. Eftersom inga konsekventa tillstånd kan urskiljas. Modalitetsfusionen är alltså baserad på dynamiskt uppdaterade konfidens mätningar som beror på synkroniseringen av olika modaliteter (Walster 2003). Intensionsigenkännaren utför rankning av de hypoteser som skickas in, och väljer därefter ut den mest passande som skickas vidare till aktionsplaneraren. Vid skapandet av ansikts- och prosodi igenkännings modulerna till Smartkom så skriver författarna att de flera gånger fått revidera sina kategorier. Detta eftersom att det är svårt att generalisera mänskliga uttryck och uttal under fasta kategorier. I rapporten nämns även att flera av de intressantare fallen hamnat i en uppsamlings kategori. (Steininger et al. 2002) Figur 2: Flödesschema för modalitetsfusion (Reithinger et al. 2003) 2

7 3. Diskursmodul Denna moduls huvuduppgifter är som sagt att ta lösa konflikter som uppstår mellan tolkningshypoteser, slänga orimliga tolkningshypoteser, samt att sammanföra ny och gammal kunskap. Diskursmodulen lägger även till ytterligare en bedömning om hur bra tolkningshypotesen passar in med tidigare del av dialogen. Sammanslagningen mellan de olika modaliteterna sker dels med unifiering, men framför allt med en metod som heter Overlay (Alexandersson & Becker 2003). Overlay är en operation speciellt designad för framebaserade dialogsystem. Den beräknar den maximalt kompatibla kombinationen av gammal och nya information, där ny information alltid prioriteras. Ett exempel på hur detta kan implementeras i Smartkom är: Användaren undrar vad som visas på bio, Smartkom plockar fram bioprogrammet och visar det, varpå användaren markerar att inget verkar intressant. Användaren frågar istället vad som visas på tv, varpå Smartkom plockar fram en tv-tablå, systemet använder nu operationen Overlay, och likheter mellan den nya och gamla informationen beräknas. Dvs. de två olika medierna jämförs, eftersom likheter finns mellan tv-underhållningen och biofilmerna (Alexandersson & Becker 2003). Eftersom Smartkom är ett multimodalt system krävs att både den verbaliserade och den visualiserade informationen tas med i referensresolutionen, och likaså de spatiala relationerna mellan dessa. Detta sker genom att diskursmodulen får en M3L representation av systemets output. Detta krävs för att systemet ska kunna tolka det som är underförstått i en modalitet, och beskrivet i en annan t.ex. pekande gest och uttalandet den där. Systemet måste följaktligen inte bara förstå användarens multimodala input, utan även dess egen output (Wahlster 2003). När diskursmodulen utfört sin bedömning skickas de hypoteser som inte har förkastas vidare (via modalitetsfusionsmodulen) till Intentionsigenkännaren. Smartkoms diskurs modell har tre olika lager: (figur 2) Domänlager: länkar diskurs objekt med instanser i Smartkoms ontologibaserad domänmodell Diskurs lager: relationer mellan modalitetsobjekt fastställs, samt kopplingar till domänlagret skapas. Modalitetslager: lingvistiska, visuella och gestikulerade objekt, dessa länkas till motsvarande diskurs objekt. Figur 3: Exempel på Diskurs modulen (Walhster 2003) 3

8 Figurförklaring (figur 2): LO - lingvistiska objekt, talad input VO visuellobjekt, saker som visas för användaren GO gestikulering objekt, gester input DO diskurs objekt, flera objekt i modalitetslagret kan referera till ett diskursobjekt OO ontologi objekt, instanser i domänlagret I detta exempel kan vi se hur användarens initiala input GO 1 (pekning) LO 1 (tv-tablå) tolkas genom lagren, och hur dialogen mellan systemet och användaren leder fram till att systemet programmerar videon för inspelning vid en viss tidpunkt och kanal. 4. Aktionsplanerare Denna funktion har som huvuduppgift att koordinera systemets handlingar. Detta innebär att den måste identifiera handlingen som användaren vill att systemet ska utföra baserat på inkommande information från intensionsigenkännaren och den dynamiska hjälpfunktionen. Planeraren har även till uppgift att interagera med olika applikationer för att sedan välja ut passande för att tillgodose användarens begäran, för att sedan vidarebefordra informationen till presentationsmodulen. Den direkta kommunikationen mellan aktionsplaneraren och applikationerna sköts av funktionsmoduleraren. Denna döljer applikationsspecifika detaljer från planeraren. Därav kan planerarens interface nästan helt baseras på moduleringen av intentionerna i ontologin(wahlster 2003). Planeringen genomförs med hjälp av en dialogtyp som kallas kommunikativa spel (Carlsson 1983). Tanken bakom denna teori är att för att få en fungerande dialog krävs konventioner. Dessa gör så att vissa nya handlingar begränsas av tidigare tagna steg. Dialogen eller spelets gång pre/postvillkår sparas, vilket ger användaren möjlighet att i en dialog, starta en subdialog och sedan återgå till den tidigare. I Smartkom används dessa tre typer av handlingar för det kommunikativa spelet : Begäran instruktioner om att en handling ska utföras. Svar resultatet av begäran returneras. Informera förbereda mottagaren med kontextinformation, inför en eventuell handling innan begäran skickats. Lexikonmodulen informeras om att användaren söker inom filmkategorin, och letar upp relevant information inom kategorin. Modulen skapar även fonetiska vidarebefordrar dessa till språkigenkänningssystemet. Detta gäller endast för områdesspecifika ord som t.ex. filmtitlar osv. 5. Dynamisk hjälpfunktion och vakthund För att hantera förändringar i användarens emotionella status och för att hantera extremt tvetydig information som diskursmodulen inte kan tolka (utan att få för hög tolkningsosäkerhet) har hjälpfunktionen byggts in. De problem som denna modul oftast hanterar är input som gör att diskursmodulen inte kan tolka användarens intention. För att tolka dessa oklara instruktioner behöver hjälpfunktionen ha en djup förståelse om systemets förmåga, dialogsituationen och även information systemets nuvarande tillstånd. Hjälpfunktionen har en skiktad arkitektur med en planeringskomponent i toppen, som djupanalyserar kontext och situation. Planeringsmodulen har en dominant hierarkisk roll, och 4

9 styr således över vilken information som behöver hämtas från andra moduler i systemet, och även hur de undre lagren ska processa denna information. Oväntade interna fel och konflikter hanteras och analyseras av vakthunden. Den har även som uppgift att uppdatera presentationsmodulen om systemets interntillstånd. Vid hög arbetsbelastning (lång processtid) animeras t.ex. 3D agenten Smartakus som jobbande med en laptop, och signalerar med denna gest att systemet är upptaget (Reithinger et al. 2003). Denna funktion är viktig eftersom användaren vill ha snabb verifiering av att systemet mottagit inputen (Walster 1991). 6. Multimodalfisson och presentation Fissonen, dvs. omvandlingen från den modalitetsfria M3L representationen, till faktisk output sker i flera steg. Presentationsplaneraren översätter M3L koden till ett mer presentationsvänligt format. Detta sker med XSLT översättning, vilket skriver om M3L koden till kod som är närmare den färdiga presentationen. Presentationsplaneraren bryter rekursivt ner den XSLT översatta presentations målet, till primitiva presentationsuppgifter. Detta sker med hjälp av 121st fördefinierade och kontextberoende mallar. Mallarna innehåller instruktioner om vilken outputmodalitet som passar för typen av information. Vilken modalitet som sedan informationen presenteras i, beror på av användaren fördragen modalitet, eller på andra förutsättningar. Dessa kan vara t.ex. skärmstorlek eller att användaren inte aktivt tittar på skärmen. (Wahlster 2003). Resultatet är en hierarkisk presentationsplan som omvandlas till ett skript. I fissionen skickas även instruktioner till modulen som genererar naturligtspråk. Modulen har sin grund i närliggande trädgrammatik (Abeillé & Rambow 2000 i Reithinger et al. 2003). Dess outputbestår av text komplimenterat med information till syntetiseringsmodulen. Syntetiseraren skapar inte bara auditiv output, utan även en fonemtranskription och tidstämpel, som används till läppsynkningen för Smartakus. En specifik delplan genereras för 3D agenten Smartakus. För att Smartakus placering och handlande både ska passa ihop med och förtydliga övrig information som presenteras. Grafiken som genereras av displayhanteraren har vissa grundmallar för t.ex. hur ramen runt en tv-tablå ska se ut. Resten av grafiken genereras dynamiskt från aktionsplanerarens input, t.ex. titlar, kartor och logotyper. Displayhanteraren ser även till att Smartakus läpprörelser synkroniseras med auditiva outputen. Läpprörelserna hos Smartakus är baserad på en mappning mellan fonem och visimer (Reithinger et al. 2003). Figur 4 flödesschema för modalitets fission (Reithinger et al. 2003) 5

10 7. Flödesschema Visar visuellt hur systemets moduler samarbetar och används för att grafiskt kontrollera hur modulerna kommunicerar. Ger även en tydlig överblick på systemets arkitektur. Figur 5 Flödesschema (Reithinger et al. 2003) 6

11 8. Diskussion Jag hävdar att multimodal kommunikation är framtiden inom interaktionsdesign. Men Smartkom visar definitiv en trend som jag tror kommer att tilltala människor utan större teknikintresse. Den typen som köper en dator och bara kräver att den ska fungera för basala behov. För denna och vanliga användare kommer konceptet med att föra en dialog och delegera uppgifter till en agent att bli en stor framgång. Idéen att frångå konventionella styrtekniker som tangentbord och mus, för en multimodalt alternativt tycker jag känns extremt lockande. Men det ligger nog långt i framtiden innan det kan bli ett verkligt tänktbart alternativt. Tekniken har långt kvar i utvecklingsstadiet innan den har blivit så pass välfungerande, att någon större produktion av helt multimodala produkter kommer ut på marknaden. 7

12 9. Referenser Herzog, G., Kirchmann, H., Merten S., Ndiaye, A. Poller, P. (2003): MULTIPLATFORM Testbed: An Integration Platform for Multimodal Dialog Systems. In: Proc. of the HLTNAACL 03 Workshop on the Software Engineering and Architecture of Language Technology Systems (SEALTS), Edmonton, Canada. Gurevych, I., Merten, S., and Porzel, R. Automatic creation of interface specifications from ontologies. In: Proceedings of the HLT-NAACL Workshop on Software Engineering and Architecture of Language Technology Systems (SEALTS), Edmonton, Canada, Wolfgang Wahlster SmartKom: Symmetric multimodality in an adaptive and reusable dialogue shell. In Proceedings of the Human Computer Interaction Status Conference Oviatt, S.L. and Cohen, P.R. Multimodal Interfaces That Process What Comes Naturally. Communications of the ACM, Vol. 43, No. 3, pp , S. Steininger, F. Schiel, O. Dioubina, and S. Raubold. Development of User-State Conventions for the Multimodal Corpus in SmartKom. In Proceedings of the Workshop Multimodal Resources and Multimodal Systems Evaluation 2002, Las Palmas, Gran Canaria, Spain, pages 33 37, Reithinger, N.; Alexandersson, J.; Becker, T.; Blocher, A.; Engel, R.; Löckelt, M.; Müller, J.; Pfleger, N.; Poller, P.; Streit, M. & Tschernomas, V. (2003), SmartKom: adaptive and flexible multimodal access to multiple applications, in 'ICMI '03: Proceedings of the 5th international conference on Multimodal interfaces', ACM Press, New York, NY, USA Alexandersson, J. and Becker, T. The formal foundations underlaying Overlay. In: Proceedings of the Fifth International Workshop on Computational Semantics (IWCS-5), Tilburg, The Netherlands, 2003 Wahlster, W. (1991): User and Discourse Models for Multimodal Communication. In: Sullivan, J., Tyler, S. (eds.): Intelligent User Interfaces, New York: ACM Press, 1991, p (Carlsson 1983) Carlson, L. Dialogue Games. Reidel Publishing Company,

Stina Nyman 2012-09-16

Stina Nyman 2012-09-16 LINKOPINGS UNIVERSITET, IDA SmartKom Hur systemet fungerar Stina Nyman 2012-09-16 stiny786 Artificiell intelligens II Sammanfattning Detta projekt kommer handla om SmartKom som är ett multimodalt dialogsystem

Läs mer

Ingrid Mårtensson, ingma583

Ingrid Mårtensson, ingma583 5HD±HQNRQYHUVHUDQGH DJHQW,QJULG0nUWHQVVRQ LQJPD#VWXGHQWOLXVH 6DPPDQIDWWQLQJ I det här arbetet har jag tittat på Rea som är en gestaltad konversations (embodied conversation agent) agent som forskare på

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Grundläggande teori för användargränssnitt,del 2

Grundläggande teori för användargränssnitt,del 2 Grundläggande teori för användargränssnitt,del 2 Innehåll Översikt, navigering och orientering (ej i boken) Typer av användargränssnitt (Kap 6) Styrdon (ej i boken) Fitts lag (kort på sidan 527-528) Felhantering

Läs mer

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Vad utmärker ett bra gränssnitt?

Vad utmärker ett bra gränssnitt? Vad utmärker ett bra gränssnitt? Kommunikation med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphical User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt hittar vi på alla sorters skärmar I

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

Simulering av brand i Virtual Reality

Simulering av brand i Virtual Reality Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper

Teoretisk lingvistik och datalingvistik. Robin Cooper Teoretisk lingvistik och datalingvistik Robin Cooper Syftet med dagens föreläsning Sammanfattning av lingvistisk teori och datalingvistik/språkteknologi Diskussion av teorins roll i olika språkteknologiska

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Säkra Designmönster (Secure Design Patterns)

Säkra Designmönster (Secure Design Patterns) Säkra Designmönster (Secure Design Patterns) Marcus Bendtsen Institutionen för Datavetenskap (IDA) Avdelningen för Databas- och Informationsteknik (ADIT) Säkra designmönster Beskrivningar eller mallar

Läs mer

SYMBERED. - en SYMbol-BEgrepps-REDigerare NUH. Presenterad av Mats Lundälv Författare: Katarina Mühlenbock & Mats Lundälv DART.

SYMBERED. - en SYMbol-BEgrepps-REDigerare NUH. Presenterad av Mats Lundälv Författare: Katarina Mühlenbock & Mats Lundälv DART. SYMBERED - en SYMbol-BEgrepps-REDigerare Presenterad av Mats Lundälv Författare: Katarina Mühlenbock & Mats Lundälv DART Med stöd av: NUH Jag ska tala om: Vad - vi gjort och gör i SYMBERED-projektet Varför

Läs mer

Snabbstartsguide. Anpassa utseende och design Ge ritningen ett enhetligt utseende med teman och matchande färger. Du hittar dem på fliken Design.

Snabbstartsguide. Anpassa utseende och design Ge ritningen ett enhetligt utseende med teman och matchande färger. Du hittar dem på fliken Design. Snabbstartsguide Microsoft Visio 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden så att du så snabbt som möjligt ska komma igång. Uppdaterade mallar Mallar hjälper

Läs mer

Objektorienterad programmering

Objektorienterad programmering Objektorienterad programmering Emil Ahlqvist (c10eat@cs.umu.se) Didrik Püschel (dv11dpl@cs.umu.se) Johan Hammarström (c08jhm@cs.umu.se) Hannes Frimmel Moström (c10hml@cs.umu.se) 1 1. Introduktion 1.1 Objektorienterad

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

Mer OOP. Variation i typ. Medlen repetition. Generiska klasser. Gränssnitt - Interface. Mer om klasser Några exempel UML

Mer OOP. Variation i typ. Medlen repetition. Generiska klasser. Gränssnitt - Interface. Mer om klasser Några exempel UML Målet Mer OOP Mer om klasser Några exempel UML Modularitet Språkligt modulära enheter Få gränssnitt Små gränssnitt Tydliga gränssnitt Dold information Återanvändbarhet Variation i typer Variation i datastrukturer

Läs mer

extensible Markup Language

extensible Markup Language Datavetenskap Opponenter: Björn Olsson Andreas Svensson Respondenter: Sanaa Al-abuhalje Afrah Al-abuhalje XML extensible Markup Language Oppositionsrapport, C-nivå 2007:06 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

tal är en multimodal funktion.

tal är en multimodal funktion. Mänskligt tal är en multimodal funktion. Multimodalt tal är det primära sättet vid perception av tal, och inte en funktion som rider på hörbart tal. Sensoriska modaliteter är till stor del osynliga för

Läs mer

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken

New Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna

Läs mer

Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator

Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator Magnus Cullberg Application Engineer, Bentley Systems Arbetsflöde för Dynamiskt Samarbete Arbete pågår Ordna & Publisera Granska, Analysera Förbättra Bentley

Läs mer

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare.

behövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare. 1 2 3 Grafisk profil reglerar grunddragen i utseendet (logga, färger, typsnitt) en helhet skapas Vi ska känna igen oss, vi ska förstå vad som avsändaren vill kommunicera. Kan vara svårt att direkt applicera

Läs mer

Föreläsning 7, Interak2on

Föreläsning 7, Interak2on Föreläsning 7 Handlande, metaforer och interaktionsstilar Kapitel 10-11 i Stone et al. The Human Action Cycle 1. Målformulering Utförandefas 2. Översätta mål till uppgifter 4. Utföra handlingssekvens Utvärderingsfas

Läs mer

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt?

På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? På vilka sätt kan mönster vara en ingång till att utveckla förmågan att uttrycka och argumentera för generaliseringar algebraiskt? Jenny Fred, lärare på Ekensbergsskolan och doktorand vid Forskarskolan

Läs mer

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al.

Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion. Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Föreläsning 7 Mentala modeller, metaforer och emotionell interaktion Kapitel 5 (3) i Rogers et al. Översikt Human Action Cycle Konceptuella modeller Metaforer ikoner Emotionell design Antropomorfism Agenter

Läs mer

Människa-Datorinteraktion

Människa-Datorinteraktion Människa-Datorinteraktion Grundutbildnings-, forskarutbildnings- och forskningsämne som behandlar Gränssnitt och kommunikation människa-dator Kommunikation och samarbete människa-människa via (medierat

Läs mer

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)

FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang

DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet. MDI på KTH. Kursen i sitt sammanhang DH2622 MDI-fk Introduktion till kursen & ämnet Tisdagen den 27 oktober 13-15 i svg alz@kth.se http://www.csc.kth.se/utbildni ng/kth/kurser/dh2622/ MDI på KTH Kursen i sitt sammanhang Forskningsmiljö Utbildning

Läs mer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer

Läs mer

Workshop 3 Omvandling av bibliografiska data med XSLT

Workshop 3 Omvandling av bibliografiska data med XSLT UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Andreas Lund alund@informatik.umu.se Workshop 3 Omvandling av bibliografiska data med XSLT Inledning Denna workshopen syftar till att ge praktisk färdighet

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

Ämnesområden. Examensarbete inom datavetenskap (1DV41E) Martin Fredriksson

Ämnesområden. Examensarbete inom datavetenskap (1DV41E) Martin Fredriksson Ämnesområden Examensarbete inom datavetenskap (1DV41E) Martin Fredriksson martin.fredriksson@lnu.se 1 Ämnesområden ÖVERSIKT 2 Översikt Dagens föreläsning Fokus Innehåll Relevans Presentation Ämnesområden

Läs mer

Vad är. Domändriven design?

Vad är. Domändriven design? Vad är Domändriven design? 1 Domändriven design är utvecklare och domänexperter som arbetar tillsammans för att skapa mjukvara som är både begriplig och möjlig att underhålla. ett sätt att fånga och sprida

Läs mer

Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap

Innehåll. Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan ) Natural user interfaces. Kap 6.2.9, , Kap Interaktion 2 Innehåll Styrdon (ej i boken) Fitts lag (sidan 527-528) Natural user interfaces Kap 6.2.9, 6.2.11, 6.2.12 Kap 6.3-6.4 Styrdon Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok

Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publicering är av uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen är inte

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida

Läs mer

Sammanfattning. Icke-visuella audio-haptiska datorgränssnitt MICOLE. Gränssnitt

Sammanfattning. Icke-visuella audio-haptiska datorgränssnitt MICOLE. Gränssnitt Sammanfattning Icke-visuella audio-haptiska datorgränssnitt Charlotte Magnusson Kirsten Rassmus-Gröhn Presentation av EU-projekt Flera olika tillämpningar Audio-haptiskt ritprogram Audio-haptisk trafikmiljö

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

F12: Användarna i fokus

F12: Användarna i fokus F12: Användarna i fokus Användarcentrerad design och modellering av användare Användarcentrerad design Motiv till detta Hur kan man göra? Olika synsätt Användarna i fokus 2 Varför ska användarna vara med?

Läs mer

Designmönster - EMW. Kent Petersson epost1: kentp@cs.chalmers.se epost2: kent.petersson@emw.ericsson.se URL: http://www.cs.chalmers.

Designmönster - EMW. Kent Petersson epost1: kentp@cs.chalmers.se epost2: kent.petersson@emw.ericsson.se URL: http://www.cs.chalmers. Designmönster - EMW Kent Petersson epost1: kentp@cs.chalmers.se epost2: kent.petersson@emw.ericsson.se URL: http://www.cs.chalmers.se/~kentp arbetar på Inst. för Datavetenskap, Cth & Gu, 50% och Software

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

HexaFlip. Kravspecifikation

HexaFlip. Kravspecifikation HexaFlip Kravspecifikation Dokumentversion 1.0 Martin Larsson marla316@student.liu.se Carl Lindwall carli914@student.liu.se Senast modifierad 2009 02 17 Sammanfattning Detta dokument skall ligga som grund

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Användbarhet. Bryt rätt regler. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se

Användbarhet. Bryt rätt regler. Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Användbarhet Bryt rätt regler Nils Ehrenberg nils.ehrenberg@mah.se Agenda Intro till Användbarhet Användbarhet på nätet Exempel Fyra dörrar Inlämningsuppgift Viktigt En skala Subjektivt Användbarhet /

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser. Mer teoretiserande!

Spel som interaktiva berättelser. Mer teoretiserande! Spel som interaktiva berättelser Mer teoretiserande! Design Ett sätt att betrakta författandet av icke-linjära, interaktiva berättelser är som design. Def: Design är den process där en designer skapar

Läs mer

Kommandobaserad interaktion

Kommandobaserad interaktion Interaktion 1 Innehåll Kommandobaserad interaktion (Kap 7) Direktmanipulation (Kap 5) Natural-language interaction (Kap 7) Metaforer i användargränssnitt (ej med i boken) Kommandobaserad interaktion Kommandobaserad

Läs mer

Participatory Design III

Participatory Design III Participatory Design III Participatory Design & Språkmönster Vecka 3 Summering av förra veckan Participatory Design Utgår från artikelseminariet Framtidsverkstad Språkmönster Binda ihop SUMMERING AV VECKA

Läs mer

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis)

Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Kursnamn: Multimodal analys (Multimodal analysis) Omfattning (högskolepoäng): 7,5 hp Start och slutdatum: 2016-04-05--2016-06-03 Utbildningsnivå: Forskarnivå Huvudområde: Inget Forskarutbildningsämne:

Läs mer

REGELVERK & HANDBÖCKER

REGELVERK & HANDBÖCKER 1 (5) REGELVERK & HANDBÖCKER Innehåll sid. Uppdateringar/kompletteringar 2 Nyskrivning av rutiner 4 Gränsytan mellan systemsäkerhet och programvarusäkerhet 5 2 (5) Uppdateringar/kompletteringar Software

Läs mer

Programmering = modellering

Programmering = modellering Programmering = modellering Ett datorprogram är en modell av en verklig eller tänkt värld. Ofta är det komplexa system som skall modelleras I objektorienterad programmering består denna värld av ett antal

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7)

Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007. Sida 1 (7) Utbildningsplan Dnr CF 52-66/2007 Sida 1 (7) PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 180 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 180 ECTS Utbildningsplanen är inrättad

Läs mer

Talbaserade multimodala dialogsystem för medicinsk rådgivning

Talbaserade multimodala dialogsystem för medicinsk rådgivning Talbaserade multimodala dialogsystem för medicinsk rådgivning Daniel Höglind (hoeglind@kth.se) & Paulina Modlitba (paulina@kth.se) Den här artikeln beskriver ett talbaserat multimodalt dialogsystem som

Läs mer

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomi och Informatik v PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik Eskilstuna, 2002-12-12 EI0230 Komponentbaserad applikationsutveckling

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

Player Experiences in Integrated Mobile / Web Browser Games

Player Experiences in Integrated Mobile / Web Browser Games Player Experiences in Integrated Mobile / Web Browser Games En Dinolabaktivitet utförd av Hello Future Programmering: Andreas Bodén Design & Rapport: Sebastian Hall Sammanfattning Hello Future genomförde

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi.

Bevis för ett modulärt perspektiv: (tidiga studier av) afasi. UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 6 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKPSYKOLOGISKA GRUNDBEGREPP (kap 1 + 2) I språkpsykologin finner man begrepp från - språkvetenskap

Läs mer

Golf ur ett motoriskt perspektiv

Golf ur ett motoriskt perspektiv Golf ur ett motoriskt perspektiv Diskret färdighet Snabb, har en tydlig början och ett tydligt slut. Hela rörelsen programmeras i förväg. Motorisk färdighet Rörelsen/motoriken är avgörande för framgång.

Läs mer

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt. Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer

Läs mer

Projektpresentation Wapspel

Projektpresentation Wapspel Projektpresentation Wapspel Innehållsförteckning Projektets namn:...2 Uppdragsgivare:...2 Deltagare och ansvarsfördelning:...2 Adress till www-dokumentation:...2 Adress till WAP-spelet:...2 Adress till

Läs mer

Inledning ARTIFICIELL INTELLIGENS 729G011 HT 2010

Inledning ARTIFICIELL INTELLIGENS 729G011 HT 2010 Inledning För att koordinera enheter mot ett gemensamt mål krävs ett effektivt system för att förmedla information. Man strävar ofta efter att varje enhet ska ha den information som krävs för att enheten

Läs mer

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning 1 (6) Mottagare: Åsa Cajander Mårten Cronander Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Ten usability heuristics 2 1.2 Severity ratings for usability

Läs mer

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007)

Föreläsningens upplägg. Språket, individen och samhället HT07. 1. Döva och språk. Internationell manifestation för teckenspråket (29 september 2007) Föreläsningens upplägg Språket, individen och samhället HT07 Döva och språk Skriftsystem och läsning 1. Döva och språk 2. Skriftsystem och läsning Stina Ericsson Internationell manifestation för teckenspråket

Läs mer

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping

Prototyping. Planera och genomföra webbproduktionsprojekt. Innehåll. Fördelarna med Pappersprototyper. Lofi-prototyp. Prototyping Innehåll Planera och genomföra webbproduktionsprojekt Stefan Berglund Prototyping Prototyping LoFi-prototyp HiFi-prototyp Användarcentrerad utveckling Användbarhet Specificering av krav Prototyping Kartläggning

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Drömmaskiner en hjälp i vardagen

Drömmaskiner en hjälp i vardagen Drömmaskiner en hjälp i vardagen Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola, Lund, Sverige www.certec.lth.se 26 maj 2016 Om Drömmaskiner En Drömmaskin hjälper dig att

Läs mer

Procedurell renderingsmotor i Javascript och HTML5

Procedurell renderingsmotor i Javascript och HTML5 Procedurell renderingsmotor i Javascript och HTML5 TNM084 Procedurella Metoder för bilder Gustav Strömberg - gusst250@student.liu.se http://gustavstromberg.se/sandbox/html5/shademe/texture_stop_final.html

Läs mer

[SLUTRAPPORT: DRAWPIXLZ (ANDROID-APP)] Slutrapport. Författare: Zlatko Ladan. Program: Utvecklare av Digitala Tjänster 180P

[SLUTRAPPORT: DRAWPIXLZ (ANDROID-APP)] Slutrapport. Författare: Zlatko Ladan. Program: Utvecklare av Digitala Tjänster 180P Slutrapport Författare: Zlatko Ladan Program: Utvecklare av Digitala Tjänster 180P Kurs: Individuellt Mjukvaruprojekt Z l a t k o L a d a n Sida 1 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt som jag

Läs mer

Kommunikation och interaktion. 020918 Maria Redström Patricija Jaksetic CR&T

Kommunikation och interaktion. 020918 Maria Redström Patricija Jaksetic CR&T Kommunikation och interaktion 020918 Maria Redström Patricija Jaksetic CR&T Dagens föreläsning: Diskutera artiklar Introduktion till kommunikation Exemplifiering Presentation av kognitionsövningen Diskussionsunderlag

Läs mer

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec 1 2 Innehåll Introduktion... 4 Standarder... 5 Översikt: Standarder... 6 1058.1-1987 IEEE Standard för Software Project Management Plans... 7 Ingående dokument... 8 Syfte och struktur... 9 ITIL... 10 ITIL

Läs mer

Vad är mönsterspråk?

Vad är mönsterspråk? Vad är mönsterspråk? Språk består av meningsbärande byggstenar på olika nivåer. Texter Meningar Ord Orden har vi en överenskommen betydelse för. Men den kan vara väldigt tvetydig och mångtydig. Orden är

Läs mer

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005 Om IT och webb inte är en teknikfråga vad är det då? Är IT och webb en verksamhetsfråga?

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter

TEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter TEKNISKA SYSTEM Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter Maria Svensson Göteborgs universitet it t Institutionen för didaktik och pedagogisk profession maria.svensson@ped.gu.se se VAD

Läs mer

Att referera till objekt

Att referera till objekt Att referera till objekt En algoritm för generering av refererande uttryck 729G43: Artificiell intelligens Examinator: Arne Jönsson 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte...

Läs mer

Migrating Intelligent interfaces

Migrating Intelligent interfaces Migrating Intelligent interfaces Abstract An intelligent interface is an interface capable of adapting itself to the users need and resources. Migrating interfaces can be called intelligent if they are

Läs mer

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 6 23 nov 2015

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 6 23 nov 2015 Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 6 23 nov 2015 Designmönster Färdiga "recept" för att lösa (del-)problem i struktureringen av ens program Mönster kan beskriva små komponenter eller stora

Läs mer

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer.

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer. Interaktion 1 Boken Typer av interaktion (Kap 2.5) Typer av användargränssnitt (Kap 6.1-6.2) Översikt, navigering och orientering (ej i boken) Felhantering (kort på sid 138) OBS! Konkret interaktion är

Läs mer

Auktorisation och grupphantering

Auktorisation och grupphantering Webadress https://portal.nordu.net/display/inkubator/projektrapporter Dokumentnamn.pdf Dokumentansvarig Jan Rundström Dokumentidentitet N/A Version 1.0 Datum 2014-19-02 Status Publicerad 1 Innehåll 1 Verktyg

Läs mer

Utvärdering av modelleringsvertyg som använder XMI/UML 2.0

Utvärdering av modelleringsvertyg som använder XMI/UML 2.0 Institutionen för kommunikation och information Examensarbete i datalogi 10p C-nivå Vårterminen 2006 Utvärdering av modelleringsvertyg som använder XMI/UML 2.0 Caroline Nilsson a02carni:nilsson:caroline:hs-iki-ea-06-603

Läs mer

Nyheter i Mikromarc 2.6.1

Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Nyheter i Mikromarc 2.6.1 Bibliotekscentrum Sverige AB, Växjö, oktober 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Websök... 4 Ämnesord... 4 Flytta lån... 4 Uniform titel... 5 Högertrunkering... 5 Övriga

Läs mer

Copyright Syntell AB 1

Copyright Syntell AB 1 Systemmodellering med SysML SESAM seminarium 2006-05-31 Erik Herzog Ansats Presentation av SysML från två perspektiv Akademiskt Industriellt Bakgrund Översikt Utvärdering Copyright Syntell AB 1 SysML SysML

Läs mer

Office Web med CMG Voice NETWISE. Lathund

Office Web med CMG Voice NETWISE. Lathund Office Web med CMG Voice NETWISE Lathund Logga in För att komma åt personliga funktioner såsom aktiviteter, röstbrevlåda (Voice), inställningar med mera, måste du logga in dig med din anknytning samt lösenord.

Läs mer

PROTAGE-projektet AAS-konferens 21 oktober 2010

PROTAGE-projektet AAS-konferens 21 oktober 2010 PROTAGE-projektet AAS-konferens 21 oktober 2010 Magnus Geber Riksarkivet 1 Vad är en intelligent agent? Något som har förmågan att agera oberoende i en dynamisk oförutsägbar miljö 2 Intelligenta agenter

Läs mer

Interaktionsdesign, grundkurs INTERAKTION 1

Interaktionsdesign, grundkurs INTERAKTION 1 Interaktionsdesign, grundkurs INTERAKTION 1 Dagens föreläsning Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Typer av användargränssnitt Översikt, orientering, navigering Felhantering Vad är interaktion? 1.

Läs mer

Produktinformation för Sun Enterprise 420R

Produktinformation för Sun Enterprise 420R Produktinformation för Sun Enterprise 420R Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA 94303-4900 USA 650 960-1300 Fax 650 969-9131 Artikelnummer: 806-1706-10 Januari 2000, utgåva A Skicka

Läs mer

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Fi2xml-meddelande Arkitektur Innehåll 4 Inledning 2 4.1 Process certifiering 2 4.1.1 Projektdefinition 3 4.1.2 Konstruktion 3 4.1.3 Godkännande och certifiering 4 4.1.4 Publicering 4 4.2 Scenarier 4 4.2.1 Behov av integrationer mellan

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Projektstart 1. Hantera kraven En bra process är grunden för att hantera kraven i ett säkerhetsprojekt. Det krävs att du har en tydlig spårbarhet mellan krav och

Läs mer

Guide grunder för 4com webbshop

Guide grunder för 4com webbshop Guide grunder för 4com webbshop En riktig kioskvältare Innehållsförteckning Förkunskaper... 2 Vad tas upp... 2 Steg 1. Hur fungerar webbshopen i stort... 2 Shoppingläge... 2 Öppen eller stängd... 2 Steg

Läs mer

Grafisk manual. Studentkåren i Sundsvall 2013

Grafisk manual. Studentkåren i Sundsvall 2013 Grafisk manual Studentkåren i Sundsvall 2013 STUDENTKÅREN I SUNDSVALL GRAFISK MANUAL INLEDNING 2 Inledning Detta dokument reglerar Sundsvalls studentkårs grafiska profil med logotyper, typsnitt, färger

Läs mer

FUNGERAR DIN PR-STRATEGI?

FUNGERAR DIN PR-STRATEGI? FUNGERAR DIN PR-STRATEGI? Så kan du använda data för att mäta effekten av din PR Mynewsdesk PR Academy Studieguide 4 av 5 Del 1 Ett ramverk för mätning AMEC-modellen är ett ramverk som är framtaget av

Läs mer

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Del 3 Uppgiftsanalys Av Stefan Blomkvist Uppgiftsanalysen ska svara på frågor om vilka uppgifter användarna utför och hur dessa genomförs.

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

LPP i Engelska ht. 2016

LPP i Engelska ht. 2016 LPP i Engelska ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi engelska, samhällskunskap? Eleverna

Läs mer