Smartkom Ett symmetriskt multimodalt dialogsystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smartkom Ett symmetriskt multimodalt dialogsystem"

Transkript

1 Smartkom Ett symmetriskt multimodalt dialogsystem andma440 Linköpings universitet Linköping

2 Astrakt Rapporten avhandlar den generella strukturen och hur de olika modulerna i Smartkom fungerar och samarbetar för att skapa ett fungerade multimodalt dialogsystem. Smartkom fungerar med symmetriskt multimodalitet, vilket innebär att systemet interagera med användaren i alla dom modaliteter som är tillgängliga som input (gester, tal och ansiktsuttryck).

3 Innehållsförteckning Systemets arkitektur...1 Modalitetsanalys och fusion...2 Diskursmodul...3 Dynamisk hjälpfunktion och vakthund...4 Modalitetsfission och presentation...5 Flödesschema...6 Diskusson...7 Referenser...8

4 Inledning Grunden till Smartkom kommer ifrån att när människor interagerar med varandra, så sker detta i flera modaliteter, t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck. Detta vill Smartkom implementera i sitt system, med andra ord att man ska interagera och samarbeta med systemet på samma sätt som man interagerar med en annan människa (symmetriskt). För att göra interaktionen naturligare, och hjälpa användaren så har Smartkom skapat en 3D agent (Smartakus) som använder multimodal output i interaktionen med användaren. Därför kan man säga att systemet är symmetriskt, dvs. både systemet och användaren använder multimodal kommunikation. Smartkom fungerar efter vad skaparna kallar situated delegationoriented paradigm vilket sammanfattat innebär att användaren delegerar en uppgift till systemet, som kan ställa följdfrågor för att arbeta för att uppfylla användarens intention.

5 1. Systemets arkitektur Smartkom är uppbyggt av distribuerad komponent arkitektur, även kallat för multiblackboard system. Integreringsplattformen heter MULTIPLATFORM (Multiple Language Target Integration Platform for Modules). De olika modulerna som utgör systemet kommunicerar genom att skriva till så kallade data pools i systemet. Dessa data pools är i själva verket namngivna meddelandeköer. Som medför att modulerna inte behöver skicka information till en eller flera specifika mottagare direkt. Utan avsändaren skicka medelanden till en hel lista med mottagare, dessa listor lagras i kön. Eftersom modulerna bara skickar iväg informationen till data poolerna och dessa i sin tur lagrar den temporärt (tills mottagarmodulerna läser in informationen) så blir kommunikationen mycket mer effektiv än om modulerna skulle ha direkt kommunicerat med varandra (Herzhog et al i Wahlster 2003). Jämfört med systemet GCSI som använder en centralhub som all kommunikation går via. Denna centalhub är en potentiell flaskhals för systemet om den skulle utsättas för den mängd information som hanteras i ett multimodalt dialogsystem (Seenef et al i Wahlster2003). All kommunikation mellan modulerna i systemet sker i det modalitetsneutrala språket XML, vilket göra att så länge de enskilda modulerna kan ta emot och skicka information i detta språk kan olika programmeringsspråk användas i modulerna. Fördelen med detta är att det är lätt att införa och byta ut moduler i systemet. Analysmodulerna för inputen fungerar oberoende av varandra (sammanfogas senare i diskurs modulen). På det viset smartkom i realtid byta mellan input moduler. Till Smartkom utvecklades M3L (Multimodal Markup Language) som ett komplett XML språk där alla typer av data inom systemet kan representeras (se Figur1). Ontologin som användes som grund för att representera kunskapen Smartkom kodades i ontologispråket OIL. Detta konverterades med verktyget OIL2XSD (Gurevych et al i Wahlster 2003) till ett M3L kompatibelt XML schema. All information i systemet representeras i M3L (se figur 3). Från de tolkningshypoteser som genereras av de olika inputmodulerna, tolkningen efter modalitetsfusionen och presentations målet. Detta är möjligt eftersom M3L är designat för att representation och utbyte av komplex multimodal information. Det innehåller bland annat tolkningssäkerhet, segmenteringsinformation och synkroniseringsinformation. (Wahlster. 2003) Figur 1 : exempel på hur en biograf i Heidelberg representeras i M3L schema(reithinger et al. 2003) 1

6 2. Modalitetsanalys och fusion Multimodal input jämfört med vanlig standard GUI-input (mus och tangentbord), så är GUIns inmatningssätt väldigt exakt och fördefinierat, medan den multimodala tolkningen ofta är probabilistisk, då flera indatakällor måste analyseras (Oviatt & Cohen 2000). För att reducera osäkerhet och tvetydighet som finns i systemet så används en modalitetsfusion, dvs. att man kombinerar tolkningarna från olika modaliteter till en samlad tolkning. Språkigenkänningssystemet skapar flera betygsatta(tolkningskonfidens) hypoteser om vad som kan ha menats i inputen, och lägger även till en tidstämpel (detta eftersom alla inputs inom en viss tidsram ska kunna sättas ihop till en samlad hypotes om användarens intention). Andra inputs som behandlas med liknande metoder är prosodi, gester och även ansiktsuttryck. Om den samlade hypotesen innehåller tvetydigheter eller konflikter mellan olika modaliteter, så skickas dessa vidare till diskurs modulen (beskrivs nästa stycke) som bedömer och rättar till dessa problem. Det ger på så vis en stabilare grund för att dialogen med systemet blir korrekt tolkad. Smartkom innehåller stöd för flera parallella tolkningsmoduler inom samma modalitet, t.ex. i talet tolkas dels det semantiska innehållet och i prosodianalysen tolkas både satsavgränsning och en avkänning för emotionelltladdat innehåll. Alla dessa tolkningar av samma insignal sker parallellt. Tidstämplarna spelar även roll när det gäller tolkningssäkerhet i kombination med affektiva tillstånd hos användaren, experiment utförda med programmet visar att i tillstånd som glädje och ilska. Helhetsintrycket av ett ansikte är mer beskrivande än de olika delarna tolkade var för sig. Dock när användaren pratar så måste igenkänningen för den affektiva analysen tona ner konfidensvärdet för mun regionen. Eftersom inga konsekventa tillstånd kan urskiljas. Modalitetsfusionen är alltså baserad på dynamiskt uppdaterade konfidens mätningar som beror på synkroniseringen av olika modaliteter (Walster 2003). Intensionsigenkännaren utför rankning av de hypoteser som skickas in, och väljer därefter ut den mest passande som skickas vidare till aktionsplaneraren. Vid skapandet av ansikts- och prosodi igenkännings modulerna till Smartkom så skriver författarna att de flera gånger fått revidera sina kategorier. Detta eftersom att det är svårt att generalisera mänskliga uttryck och uttal under fasta kategorier. I rapporten nämns även att flera av de intressantare fallen hamnat i en uppsamlings kategori. (Steininger et al. 2002) Figur 2: Flödesschema för modalitetsfusion (Reithinger et al. 2003) 2

7 3. Diskursmodul Denna moduls huvuduppgifter är som sagt att ta lösa konflikter som uppstår mellan tolkningshypoteser, slänga orimliga tolkningshypoteser, samt att sammanföra ny och gammal kunskap. Diskursmodulen lägger även till ytterligare en bedömning om hur bra tolkningshypotesen passar in med tidigare del av dialogen. Sammanslagningen mellan de olika modaliteterna sker dels med unifiering, men framför allt med en metod som heter Overlay (Alexandersson & Becker 2003). Overlay är en operation speciellt designad för framebaserade dialogsystem. Den beräknar den maximalt kompatibla kombinationen av gammal och nya information, där ny information alltid prioriteras. Ett exempel på hur detta kan implementeras i Smartkom är: Användaren undrar vad som visas på bio, Smartkom plockar fram bioprogrammet och visar det, varpå användaren markerar att inget verkar intressant. Användaren frågar istället vad som visas på tv, varpå Smartkom plockar fram en tv-tablå, systemet använder nu operationen Overlay, och likheter mellan den nya och gamla informationen beräknas. Dvs. de två olika medierna jämförs, eftersom likheter finns mellan tv-underhållningen och biofilmerna (Alexandersson & Becker 2003). Eftersom Smartkom är ett multimodalt system krävs att både den verbaliserade och den visualiserade informationen tas med i referensresolutionen, och likaså de spatiala relationerna mellan dessa. Detta sker genom att diskursmodulen får en M3L representation av systemets output. Detta krävs för att systemet ska kunna tolka det som är underförstått i en modalitet, och beskrivet i en annan t.ex. pekande gest och uttalandet den där. Systemet måste följaktligen inte bara förstå användarens multimodala input, utan även dess egen output (Wahlster 2003). När diskursmodulen utfört sin bedömning skickas de hypoteser som inte har förkastas vidare (via modalitetsfusionsmodulen) till Intentionsigenkännaren. Smartkoms diskurs modell har tre olika lager: (figur 2) Domänlager: länkar diskurs objekt med instanser i Smartkoms ontologibaserad domänmodell Diskurs lager: relationer mellan modalitetsobjekt fastställs, samt kopplingar till domänlagret skapas. Modalitetslager: lingvistiska, visuella och gestikulerade objekt, dessa länkas till motsvarande diskurs objekt. Figur 3: Exempel på Diskurs modulen (Walhster 2003) 3

8 Figurförklaring (figur 2): LO - lingvistiska objekt, talad input VO visuellobjekt, saker som visas för användaren GO gestikulering objekt, gester input DO diskurs objekt, flera objekt i modalitetslagret kan referera till ett diskursobjekt OO ontologi objekt, instanser i domänlagret I detta exempel kan vi se hur användarens initiala input GO 1 (pekning) LO 1 (tv-tablå) tolkas genom lagren, och hur dialogen mellan systemet och användaren leder fram till att systemet programmerar videon för inspelning vid en viss tidpunkt och kanal. 4. Aktionsplanerare Denna funktion har som huvuduppgift att koordinera systemets handlingar. Detta innebär att den måste identifiera handlingen som användaren vill att systemet ska utföra baserat på inkommande information från intensionsigenkännaren och den dynamiska hjälpfunktionen. Planeraren har även till uppgift att interagera med olika applikationer för att sedan välja ut passande för att tillgodose användarens begäran, för att sedan vidarebefordra informationen till presentationsmodulen. Den direkta kommunikationen mellan aktionsplaneraren och applikationerna sköts av funktionsmoduleraren. Denna döljer applikationsspecifika detaljer från planeraren. Därav kan planerarens interface nästan helt baseras på moduleringen av intentionerna i ontologin(wahlster 2003). Planeringen genomförs med hjälp av en dialogtyp som kallas kommunikativa spel (Carlsson 1983). Tanken bakom denna teori är att för att få en fungerande dialog krävs konventioner. Dessa gör så att vissa nya handlingar begränsas av tidigare tagna steg. Dialogen eller spelets gång pre/postvillkår sparas, vilket ger användaren möjlighet att i en dialog, starta en subdialog och sedan återgå till den tidigare. I Smartkom används dessa tre typer av handlingar för det kommunikativa spelet : Begäran instruktioner om att en handling ska utföras. Svar resultatet av begäran returneras. Informera förbereda mottagaren med kontextinformation, inför en eventuell handling innan begäran skickats. Lexikonmodulen informeras om att användaren söker inom filmkategorin, och letar upp relevant information inom kategorin. Modulen skapar även fonetiska vidarebefordrar dessa till språkigenkänningssystemet. Detta gäller endast för områdesspecifika ord som t.ex. filmtitlar osv. 5. Dynamisk hjälpfunktion och vakthund För att hantera förändringar i användarens emotionella status och för att hantera extremt tvetydig information som diskursmodulen inte kan tolka (utan att få för hög tolkningsosäkerhet) har hjälpfunktionen byggts in. De problem som denna modul oftast hanterar är input som gör att diskursmodulen inte kan tolka användarens intention. För att tolka dessa oklara instruktioner behöver hjälpfunktionen ha en djup förståelse om systemets förmåga, dialogsituationen och även information systemets nuvarande tillstånd. Hjälpfunktionen har en skiktad arkitektur med en planeringskomponent i toppen, som djupanalyserar kontext och situation. Planeringsmodulen har en dominant hierarkisk roll, och 4

9 styr således över vilken information som behöver hämtas från andra moduler i systemet, och även hur de undre lagren ska processa denna information. Oväntade interna fel och konflikter hanteras och analyseras av vakthunden. Den har även som uppgift att uppdatera presentationsmodulen om systemets interntillstånd. Vid hög arbetsbelastning (lång processtid) animeras t.ex. 3D agenten Smartakus som jobbande med en laptop, och signalerar med denna gest att systemet är upptaget (Reithinger et al. 2003). Denna funktion är viktig eftersom användaren vill ha snabb verifiering av att systemet mottagit inputen (Walster 1991). 6. Multimodalfisson och presentation Fissonen, dvs. omvandlingen från den modalitetsfria M3L representationen, till faktisk output sker i flera steg. Presentationsplaneraren översätter M3L koden till ett mer presentationsvänligt format. Detta sker med XSLT översättning, vilket skriver om M3L koden till kod som är närmare den färdiga presentationen. Presentationsplaneraren bryter rekursivt ner den XSLT översatta presentations målet, till primitiva presentationsuppgifter. Detta sker med hjälp av 121st fördefinierade och kontextberoende mallar. Mallarna innehåller instruktioner om vilken outputmodalitet som passar för typen av information. Vilken modalitet som sedan informationen presenteras i, beror på av användaren fördragen modalitet, eller på andra förutsättningar. Dessa kan vara t.ex. skärmstorlek eller att användaren inte aktivt tittar på skärmen. (Wahlster 2003). Resultatet är en hierarkisk presentationsplan som omvandlas till ett skript. I fissionen skickas även instruktioner till modulen som genererar naturligtspråk. Modulen har sin grund i närliggande trädgrammatik (Abeillé & Rambow 2000 i Reithinger et al. 2003). Dess outputbestår av text komplimenterat med information till syntetiseringsmodulen. Syntetiseraren skapar inte bara auditiv output, utan även en fonemtranskription och tidstämpel, som används till läppsynkningen för Smartakus. En specifik delplan genereras för 3D agenten Smartakus. För att Smartakus placering och handlande både ska passa ihop med och förtydliga övrig information som presenteras. Grafiken som genereras av displayhanteraren har vissa grundmallar för t.ex. hur ramen runt en tv-tablå ska se ut. Resten av grafiken genereras dynamiskt från aktionsplanerarens input, t.ex. titlar, kartor och logotyper. Displayhanteraren ser även till att Smartakus läpprörelser synkroniseras med auditiva outputen. Läpprörelserna hos Smartakus är baserad på en mappning mellan fonem och visimer (Reithinger et al. 2003). Figur 4 flödesschema för modalitets fission (Reithinger et al. 2003) 5

10 7. Flödesschema Visar visuellt hur systemets moduler samarbetar och används för att grafiskt kontrollera hur modulerna kommunicerar. Ger även en tydlig överblick på systemets arkitektur. Figur 5 Flödesschema (Reithinger et al. 2003) 6

11 8. Diskussion Jag hävdar att multimodal kommunikation är framtiden inom interaktionsdesign. Men Smartkom visar definitiv en trend som jag tror kommer att tilltala människor utan större teknikintresse. Den typen som köper en dator och bara kräver att den ska fungera för basala behov. För denna och vanliga användare kommer konceptet med att föra en dialog och delegera uppgifter till en agent att bli en stor framgång. Idéen att frångå konventionella styrtekniker som tangentbord och mus, för en multimodalt alternativt tycker jag känns extremt lockande. Men det ligger nog långt i framtiden innan det kan bli ett verkligt tänktbart alternativt. Tekniken har långt kvar i utvecklingsstadiet innan den har blivit så pass välfungerande, att någon större produktion av helt multimodala produkter kommer ut på marknaden. 7

12 9. Referenser Herzog, G., Kirchmann, H., Merten S., Ndiaye, A. Poller, P. (2003): MULTIPLATFORM Testbed: An Integration Platform for Multimodal Dialog Systems. In: Proc. of the HLTNAACL 03 Workshop on the Software Engineering and Architecture of Language Technology Systems (SEALTS), Edmonton, Canada. Gurevych, I., Merten, S., and Porzel, R. Automatic creation of interface specifications from ontologies. In: Proceedings of the HLT-NAACL Workshop on Software Engineering and Architecture of Language Technology Systems (SEALTS), Edmonton, Canada, Wolfgang Wahlster SmartKom: Symmetric multimodality in an adaptive and reusable dialogue shell. In Proceedings of the Human Computer Interaction Status Conference Oviatt, S.L. and Cohen, P.R. Multimodal Interfaces That Process What Comes Naturally. Communications of the ACM, Vol. 43, No. 3, pp , S. Steininger, F. Schiel, O. Dioubina, and S. Raubold. Development of User-State Conventions for the Multimodal Corpus in SmartKom. In Proceedings of the Workshop Multimodal Resources and Multimodal Systems Evaluation 2002, Las Palmas, Gran Canaria, Spain, pages 33 37, Reithinger, N.; Alexandersson, J.; Becker, T.; Blocher, A.; Engel, R.; Löckelt, M.; Müller, J.; Pfleger, N.; Poller, P.; Streit, M. & Tschernomas, V. (2003), SmartKom: adaptive and flexible multimodal access to multiple applications, in 'ICMI '03: Proceedings of the 5th international conference on Multimodal interfaces', ACM Press, New York, NY, USA Alexandersson, J. and Becker, T. The formal foundations underlaying Overlay. In: Proceedings of the Fifth International Workshop on Computational Semantics (IWCS-5), Tilburg, The Netherlands, 2003 Wahlster, W. (1991): User and Discourse Models for Multimodal Communication. In: Sullivan, J., Tyler, S. (eds.): Intelligent User Interfaces, New York: ACM Press, 1991, p (Carlsson 1983) Carlson, L. Dialogue Games. Reidel Publishing Company,

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09

Ontologier. Cassandra Svensson 2014-01-09 Ontologier Cassandra Svensson 2014-01-09 Sammanfattning Jag har läst Annika Flycht-Ericssons avhandling Design and Use of Ontoligies in information-providing Dialogue Systems. Med Annikas text som utgångspunkt

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator

Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator Magnus Cullberg Application Engineer, Bentley Systems Arbetsflöde för Dynamiskt Samarbete Arbete pågår Ordna & Publisera Granska, Analysera Förbättra Bentley

Läs mer

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet?

Tillgänglighet och teknologi en omöjlig möjlighet? en omöjlig möjlighet? Katarina Mühlenbock, datalingvist, fil dr DART 2014-06-02 Dagens presentation Vad är tillgänglighet, kommunikation, information? Webbtillgänglighet Vad är språkteknologi? Hur kan

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Vad utmärker ett bra användargränssnitt?

Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

SYMBERED. - en SYMbol-BEgrepps-REDigerare NUH. Presenterad av Mats Lundälv Författare: Katarina Mühlenbock & Mats Lundälv DART.

SYMBERED. - en SYMbol-BEgrepps-REDigerare NUH. Presenterad av Mats Lundälv Författare: Katarina Mühlenbock & Mats Lundälv DART. SYMBERED - en SYMbol-BEgrepps-REDigerare Presenterad av Mats Lundälv Författare: Katarina Mühlenbock & Mats Lundälv DART Med stöd av: NUH Jag ska tala om: Vad - vi gjort och gör i SYMBERED-projektet Varför

Läs mer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer

Datorrepresentation av vårdriktlinjer Datorrepresentation av vårdriktlinjer Innehåll Introduktion/bakgrund Behov Uppdateringsproblem Metoder PROforma Asgaard/Arbru Arden Praktiska implementeringar Hypertoni-behandling Guidelines/vårdriktlinjer

Läs mer

Distribuerade affärssystem

Distribuerade affärssystem Distribuerade affärssystem Kursens mål Bygga upp, strukturera och programmera distribuerade system med en flerskiktsarkitektur Beskriva och förklara teorier och uttryck som används inom affärskritiska

Läs mer

Kommandobaserad interaktion

Kommandobaserad interaktion Interaktion 1 Innehåll Kommandobaserad interaktion (Kap 7) Direktmanipulation (Kap 5) Natural-language interaction (Kap 7) Metaforer i användargränssnitt (ej med i boken) Kommandobaserad interaktion Kommandobaserad

Läs mer

Player Experiences in Integrated Mobile / Web Browser Games

Player Experiences in Integrated Mobile / Web Browser Games Player Experiences in Integrated Mobile / Web Browser Games En Dinolabaktivitet utförd av Hello Future Programmering: Andreas Bodén Design & Rapport: Sebastian Hall Sammanfattning Hello Future genomförde

Läs mer

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer.

Boken. OBS! Konkret interaktion är inte bokens starka sida. OBS! Jag har skrivit fel kapitel i kursprogrammet Uppdaterad version kommer. Interaktion 1 Boken Typer av interaktion (Kap 2.5) Typer av användargränssnitt (Kap 6.1-6.2) Översikt, navigering och orientering (ej i boken) Felhantering (kort på sid 138) OBS! Konkret interaktion är

Läs mer

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomi och Informatik v PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik Eskilstuna, 2002-12-12 EI0230 Komponentbaserad applikationsutveckling

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Auktorisation och grupphantering

Auktorisation och grupphantering Webadress https://portal.nordu.net/display/inkubator/projektrapporter Dokumentnamn.pdf Dokumentansvarig Jan Rundström Dokumentidentitet N/A Version 1.0 Datum 2014-19-02 Status Publicerad 1 Innehåll 1 Verktyg

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av

Kommunikation. Information 2D1521. En kurs. Kurspoäng. Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA. ..är mer än ord är mer än överföring av Mål Kommunikation & information 2D1521 Henrik Artman Lektor i Människa- Datorinteraktion NADA grundläggande insikter i olika former och genrer för mänsklig kommunikation introduktion till studiet av kommunikation

Läs mer

Vad är. Domändriven design?

Vad är. Domändriven design? Vad är Domändriven design? 1 Domändriven design är utvecklare och domänexperter som arbetar tillsammans för att skapa mjukvara som är både begriplig och möjlig att underhålla. ett sätt att fånga och sprida

Läs mer

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Projektstart 1. Hantera kraven En bra process är grunden för att hantera kraven i ett säkerhetsprojekt. Det krävs att du har en tydlig spårbarhet mellan krav och

Läs mer

DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning

DILS. ! Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats. FAS III: Lärarsamverkan LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Kollegial bedömning DILS Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år! 2012 2014, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond! Syfte: att studera och klargöra vilka specifika utmaningar ny

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16

Creo Customization. Lars Björs 2014-10-16 Creo Customization Lars Björs 2014-10-16 Norra Europas största partner och återförsäljare av PTC relaterad programvara (Windchill, Creo, Arbortext, MathCad, Relex) 70 anställda Egen utvecklingsavdelning

Läs mer

UML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.

UML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo. UML Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.fi/~tczarnec Abstrakt The Unified Modeling Language, UML, är ett visuellt

Läs mer

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Introduktion till informationssystem - användning, teknik och utveckling Vad är ett informationssystem? Informationssystem: datoriserat system som stödjer

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Användarcentrering - en framgångsfaktor. 20 november 2002

Användarcentrering - en framgångsfaktor. 20 november 2002 Användarcentrering - en framgångsfaktor 20 november 2002 Innehåll Kritiska situationer Användarcentrerad metodik Case bilindustri Vad är kritiska situationer? Situationer där utebliven eller felaktig information,

Läs mer

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman

Design och krav. Design Definition. enkelt Det ska vara möjligt att. Henrik Artman Design och krav Henrik Artman >>Ett av skälen till att projektet inte höll tidplan och budget var [beställarens] höga ambitionsnivå. Dessutom skulle man gjort en stordel av arbetet självt, men en del av

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Portfolio Johan Brink

Portfolio Johan Brink Portfolio Johan Brink Index Kontakt s. 1 Rock N Rull s. 2-3 Clandestine s. 4-5 Examensarbete: Spelardrivet narrativ s. 6 PERSONUPPGIFTER Namn Johan Brink Född 1982/12/29 Kön Man KONTAKTUPPGIFTER Mobil

Läs mer

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18

Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp. Kursinstruktion. Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430

1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp. Kursinstruktion. Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430 1IK430 Brukarorienterad Design 15 Hp Kursinstruktion Författare Christina Mörtberg och Jeff Winter Termin: Hösten 2014 Kurskod: 1IK430 Innehåll Introduktion 3 Innehåll och Förväntade Studieresultat 4 Undervisningsformer

Läs mer

Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel

Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel Symbolspråk som alternativa och kompletterande kommunikationsmedel Paulina Modlitba Medieteknik-01 2D1418 Språkteknologi Kungliga tekniska högskolan, Stockholm Innehållsförteckning 1. Språkteknologi och

Läs mer

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Fi2xml-meddelande Arkitektur Innehåll 4 Inledning 2 4.1 Process certifiering 2 4.1.1 Projektdefinition 3 4.1.2 Konstruktion 3 4.1.3 Godkännande och certifiering 4 4.1.4 Publicering 4 4.2 Scenarier 4 4.2.1 Behov av integrationer mellan

Läs mer

Användarguide till Corporate Netbank. Cash management-tjänster

Användarguide till Corporate Netbank. Cash management-tjänster Användarguide till Corporate Netbank Cash management-tjänster Introduktion Den här guiden ger dig en överblick över de vanligaste Cash management-funktionerna i Corporate Netbank samt tips om hur applikationen

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Innehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning?

Innehåll. Språkinlärning: mänsklig och datorstödd. Olika typer av program för datorstödd språkinlärning. Varför datorer i språkutbildning? Språkinlärning: mänsklig och datorstödd Ola Knutsson knutsson@csc.kth.se Språkteknologikursen KTH Innehåll Några olika typer av system för datorstödd språkinlärning Vad handlar språkinlärning om? Språkteknologins

Läs mer

3.5 Visuell programmering

3.5 Visuell programmering 3.5 Visuell programmering Alla våra program hittills har varit C# Console Applications (sid 41) inkl. programmet MessageBox fast det genererade en grafisk meddelanderuta. Nu vill vi utnyttja grafikens

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Framtidens Team AB. Seminarium Framtidens ledarskap. endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap. 2009 Framtidens Team

Framtidens Team AB. Seminarium Framtidens ledarskap. endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap. 2009 Framtidens Team Framtidens Team: Seminarium Framtidens ledarskap endagsseminarium för att få en inblick i framtidens ledarskap 2009 Framtidens Team 1 Framtidens ledarskap Vi tror att effektivt, modernt ledarskap kräver

Läs mer

Föreläsning 6 Tillgänglighet, modell för handlande, metaforer och interak9onss9lar. Kapitel 10 11 i kursboken

Föreläsning 6 Tillgänglighet, modell för handlande, metaforer och interak9onss9lar. Kapitel 10 11 i kursboken Föreläsning 6 Tillgänglighet, modell för handlande, metaforer och interak9onss9lar Kapitel 10 11 i kursboken För speciella behov Impairment försvagning syn/skelek Disability funk9onsnedsäkning seende/

Läs mer

Välkommen! SA S PSA S Im I puls s Mobilite t t e 8 1

Välkommen! SA S PSA S Im I puls s Mobilite t t e 8 1 Välkommen! SAPSA Impuls Mobilitet 81 Impuls sponsorer 2012 Guldsponsorer SAPSA Impuls Mobilitet 81 Mobilitet 81: Mobil reseräkningsapp med möjlighet att fotografera kvittona Christer Ingemarsson Lena Kågedal

Läs mer

ekorren e-tjänst Teknisk målbild

ekorren e-tjänst Teknisk målbild e-tjänst Teknisk målbild Innehåll 1. OM DOKUMENTET... 3 1.1 BAKGRUND... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. MÅLBILD... 3 3.1 SKALBARHET... 3 4. ARKITEKTUR... 5 4.1 DATALAGRING... 5 4.2 ÖVERSIKTSBILD FÖR ARKITEKTUR...

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Snake App Rapport - Snake App Rapport Utskriven/PDF Export: 2011-10-17 Copyright 2011 - Version 1.2 Sidan 1 av 9.

Snake App Rapport - Snake App Rapport Utskriven/PDF Export: 2011-10-17 Copyright 2011 - Version 1.2 Sidan 1 av 9. Snake App Rapport - Snake App Rapport Utskriven/PDF Export: 20-0-7 Copyright 20 - Version.2 Sidan av 9 Snake App Rapport DAT255 - Software engineering project Jesper Sjövall Martin Sonesson Alesandro Sanchez

Läs mer

Nya möjligheter med M3 Technology. Björn Svensson, Björn Torold

Nya möjligheter med M3 Technology. Björn Svensson, Björn Torold Nya möjligheter med Technology Björn Svensson, Björn Torold Vem är vi? 2 Copyright 2011 Lawson. All rights reserved. Nya möjligheter med Technology System Foundation Grid Förändrar basen i Installation

Läs mer

KAi SENSEMAKING SYSTEM

KAi SENSEMAKING SYSTEM Alexander Hall, 791023-8554 Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 7,5 hp Linnéuniversitetet 2013-06-09 KAi SENSEMAKING SYSTEM ABSTRAKT KAi Sensemaking System är en webbapplikation för feedback/återkoppling

Läs mer

Det FRIA ORDET - ska det vara något - också för användare av AKK?

Det FRIA ORDET - ska det vara något - också för användare av AKK? Det FRIA ORDET - ska det vara något - också för användare av AKK? Mats Lundälv IT-pedagog DART (Sahlgrenska universitetssjukhuset ) Goddag! Hur står det till? Får man krångla till det lite? Hur blev det

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

ESGRAF. Datablad SDS00009SE Version 1.0 02/02/2015 Integration. Presentationsmjukvara

ESGRAF. Datablad SDS00009SE Version 1.0 02/02/2015 Integration. Presentationsmjukvara ESGRAF Presentationsmjukvara ESGRAF är ett program med gemensamt grafiskt användargränssnitt för styrning och övervakning av passerkontrollsystem, inbrottslarm, brandlarm och digital video från Pelco.

Läs mer

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard

Drömmaskiner. Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Drömmaskiner Den moderna tekniken i människans tjänst Drömmaskiner: Från Minimetern till Jag Vill-appen (från 1998 till idag) Björn Breidegard Certec, Inst. för Designvetenskaper, Lunds tekniska högskola,

Läs mer

Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt

Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt Sökbeteende i en webbutik ögonrörelsemätningar vid val av produkt Karolina Franc, Jonathan Karlsson, Malin Lundström, Malin Persson, Jonas Sandin, Malin Vester Linköping, 2011 Tre olika produktkategorier

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Implementationsstrategier för PLCS

Implementationsstrategier för PLCS Implementationsstrategier för PLCS Dr Mattias Johansson Director Software Products Eurostep AB Typically complex systems environment Point to Point Integration Operational Objectives CM CM CM CM 5. Requirements

Läs mer

Ledarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden

Ledarskapsprogrammet. Mästarskaparna Lär dig framgångsrika beteenden Ledarskapsprogrammet Många menar att NLP är det bästa man kan hitta inom chefsutveckling. Det tror vi är en bra grund för framgångsrikt ledarskap. Läs här om alla verktyg du kommer lära dig. Genom hela

Läs mer

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar

Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar Introduktion till molntjänster Tekniken bakom molntjänster och legala utmaningar 19 november 2012 - Erica Wiking Häger och Mikael Moreira Innehåll 1. Vad är molntjänster? 2. Legala utmaningar 3. EU:s förslag

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

Filnamn: ResQMap 3.6 information Skapad: 2013-08-01 10:53:00 Sidan 1 av 8

Filnamn: ResQMap 3.6 information Skapad: 2013-08-01 10:53:00 Sidan 1 av 8 Filnamn: ResQMap 3.6 information Skapad: 2013-08-01 10:53:00 Sidan 1 av 8 Contextmenyer, delade högerklicksmenyer (förutsätter ny CoordCom version som levereras i sep-månad) För resurser och stationer

Läs mer

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED

Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Interaktion 2 STYRDON, PEKDON OCH ANNAN INTERAKTION ATT RÄKNA MED Sammanfattning Styrdon Tangentbord och textinmatning Pekdon Fitts lag GOMS-KLM Styrdon Tangentbord Pekdon Tangentbord QWERTY-layout QWERTY-layout

Läs mer

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home

http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.one-life.com/ http://www.bjork.com/ http://www.ro.me/ http://www.protest.eu/en#!/home http://www.oakley.com/legionofoakley?cm_mmc=ads-_-apparel_goggles-_-prs_sigseries-_-appa Inspiration Koncept

Läs mer

Produktinformation för Sun Enterprise 220R

Produktinformation för Sun Enterprise 220R Produktinformation för Sun Enterprise 220R Sun Microsystems, Inc. 901 San Antonio Road Palo Alto, CA 94303-4900 USA 650 960-1300 Fax 650 969-9131 Artikelnummer: 806-1715-10 Januari 2000, utgåva A Skicka

Läs mer

Personas -En metod inom Participatory Design

Personas -En metod inom Participatory Design Personas -En metod inom Participatory Design Individuell inlämningsuppgift Sofie Persson 2003-10-27 Sammanfattning Att designa en ny produkt eller ett nytt system är inte enkelt. Det är många aspekter

Läs mer

Vad säger WCAG om kognition?

Vad säger WCAG om kognition? Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com Så här säger W3C-konsortiet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett

Läs mer

Säktest á la ET. Dennis Haglund Konsultchef Test Omegapoint AB

Säktest á la ET. Dennis Haglund Konsultchef Test Omegapoint AB Säktest á la ET Dennis Haglund Konsultchef Test Omegapoint AB Omegapoint AB Säkerställer framtagande och införande av affärsdrivna, högkvalitativa och säkra IT-lösningar. Omegapoint AB Medarbetarägt Ca

Läs mer

Astrakanmetoden har fyra fundament som alla finns till för att åstadkomma ett resultat i sak, i person och i grupp och resultatet ska leda till

Astrakanmetoden har fyra fundament som alla finns till för att åstadkomma ett resultat i sak, i person och i grupp och resultatet ska leda till För väldigt många är det här sinnebilden av Astrakanmetoden en processkarta med koppling till ett resurslager. Några kanske tror färgvalet på symbolerna är viktigt, och att kartan i sig är viktig. Och

Läs mer

Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok

Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens. Arbetsbok Modul 4 Förstå principer, kunskap och kompetens Arbetsbok Detta projekt medfinansieras av Europeiska kommissionen. Denna publicering är av uteslutande författarens ansvar. Europeiska kommissionen är inte

Läs mer

Vår flexibla lösning för för Intelligent Workload Management

Vår flexibla lösning för för Intelligent Workload Management Vår flexibla lösning för för Intelligent Workload Management marknaden 1 It-landskapet håller på att förändras Riskerna och utmaningarna med datahantering i och mellan olika miljöer måste kontrolleras.

Läs mer

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1

Karlstads Universitet, Datavetenskap 1 2003-01-20 DAV B04 - Databasteknik 2003-01-20 KaU - Datavetenskap - DAV B04 - MGö 26 Relationsmodellen En formell teori som baserar sig på (främst) mängdlära predikatlogik Föreslogs av E.F Codd 1970 i

Läs mer

Tala, skriva och samtala

Tala, skriva och samtala Tal och skrift Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar Engelska åk 4-6 - Centralt innehåll Språkliga strategier Förstå och göra sig förstådd, delta och bidra till samtal

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Om jag saknar något? Ja, facit.

Om jag saknar något? Ja, facit. Om jag saknar något? Ja, facit. Meningsskapandets roll i framväxten av en hållbarhetsstrategi Nyckelord: Strategi Hållbarhet Meningsskapande Meningsgivande Kunskap I denna rapport har man undersökt processen

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Användarens önskemål på funktioner, ex : Förse alla TV-apparater med en stabil signal av god kvalité oavsett antal anslutna TV. Accessmöjlighet av videokälla i alla rum Möjlighet att välja kanal på Sat-mottagaren

Läs mer

Exempelkonfigureringar

Exempelkonfigureringar Exempelkonfigureringar Sidan 1 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Introduktion... 3 1.1 Schematisk överblick... 3 2 Konfigurering... 4 2.1 Konfigurering - arbetsgång... 4 3 Spela egna ljudfiler i telefonen...

Läs mer

QUEST TM Flödessimulering

QUEST TM Flödessimulering QUEST TM Vad är simulering? Simulering är att experimentera med en modell av verkligheten Simulering är ett verktyg för effektivt projektarbete Simulering är ett nytt arbetsätt 2 Varför flödessimulering?

Läs mer

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Detta är en bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Bildpolicyn ger riktlinjer för hur bilder används i skolans kommunikation.

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved.

Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. Administrera din SAS miljö med SAS Metadata Server och SAS Management Console. Elisabet Stöök Konsult SAS Institute AB Copyright 2003, SAS Institute Inc. All rights reserved. SAS Intelligence Value Chain

Läs mer

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet

Lexikal semantik & Kognitiv semantik. Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet Lexikal semantik & Kognitiv semantik Semantik: Föreläsning 2 Lingvistik: 729G08 HT 2012 IKK, Linköpings universitet 1 Dagens föreläsning Saeed 2009, kap.3, 11 Lexikal semantik Lexikala relationer Kognitiv

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

POWER POINT FÖRDJUPNING

POWER POINT FÖRDJUPNING POWER POINT 010 FÖRDJUPNING Microsoft PowerPoint 010 Fördjupning Inledning Mål och förkunskaper...5 Pedagogiken...5 Hämta övningsfiler...6 1 Teman Del 1 Skapa presentation med tema...7 Välja tema...8 Redigera

Läs mer

FRAM erfarenheter från sjukvård

FRAM erfarenheter från sjukvård FRAM erfarenheter från sjukvård Helen Alm Human Factors Specialist Vattenfall AB Axel Ros Chefläkare Länssjukhuset Ryhov Region Jönköpings län 1 Att fundera på för er: Brukar ni reflektera över val av

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR

LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0

Webbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0 Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

Skapa insikter till rätt beslut

Skapa insikter till rätt beslut Skapa insikter till rätt beslut Enklaste vägen till beslut med dynamiska rapporter Verksamhetskolls dashboards är tydliga och det är lätt att direkt ta till sig det väsentliga. Alla dimensioner i ditt

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning

Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander. Innehållsförteckning 1 (6) Mottagare: Åsa Cajander Mårten Cronander Utvärdering av prototyp: Frågedatabas av Mårten Cronander Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Ten usability heuristics 2 1.2 Severity ratings for usability

Läs mer

Unit testing methodology

Unit testing methodology Department of Computer Science Per Hurtig Stefan Lindberg & Fredrik Strandberg Unit testing methodology Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Övergripande utvärdering Helhetsintrycket av uppsatsen är

Läs mer

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Översikt Formalia Vad är objektorienterad programmering 729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering Definieria klasser Skapa och använda objekt Annika Silvervarg Ciltab, IDA, Linköpings universitet

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer