Guide för medborgardialog som främjar äldres sociala integration

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Guide för medborgardialog som främjar äldres sociala integration"

Transkript

1 December 2010

2 Innehåll Förord Sammanhang Definition för I. God tillämpning av om åldrandet Medborgardialog som engagerar äldre personer och deras organisationer Medborgardialog för att främja Andra initiativ för som främjas av tredje sektorn Allmänna bestämmelser för att stöda samhället och Medborgardialog på alla nivåer II. Pensionärsorganisationers medverkan i Vilka är fördelarna med att delta i Vilka är hindren och utmaningarna för att engagera sig Vilka är faktorerna för en framgångsrik medverkan III. Rekommendationer för att stärka Uppgifter för pensionärsorganisationer Uppgifter för myndigheter Slutsatser

3 Förord Inom ramarna för INCLUSage projektet utvecklade pensionärsorganisationer från Bulgarien, Tjeckien, Finland, Tyskland, Italien, Polen och Slovakien denna guide för olika metoder att främja de genom (från och med nu benämnt guiden). Avsikten med guiden är att presentera några exempel på goda tillämpningar av i frågor som berör åldrandet samt av dem samhällsdeltagande. Guiden uppvisar även rekommendationer om hur man bäst förverkligar och deltar i på alla nationella strategiskapande nivåer: från strategier och initiativ på regeringsnivå till regional och lokal nivå som syftar till att förbättra äldre människors dagliga liv. Guiden innehåller även några speciella rekommendationer. För det första, hur kan pensionärsorganisationer göra det möjligt för äldre att ta en aktiv roll i politiska debatter och hur kan de delta framgångsrikt i politiska beslutsprocesser. För det andra, hur borde myndigheter stöda äldre och deras organisationer att genomföra en hållbar om politiken när det gäller frågeställningar som berör åldrande. Vi hoppas att guiden används av både pensionärsorganisationer och myndigheter på olika nivåer för att främja en bred dialog mellan relevanta intressenter. Det slutliga målet är att förbättra den nationella debatten om hur man främjar och garanterar välbefinnande och värdighet i ålderdomen. Sammanhang för Det är allmänt erkänt att ett ökande antal medborgare känner ett utanförskap i det politiska beslutsfattandet och i samhällsdebatterna, samt att den representativa demokratin misslyckas med att tillmötesgå människors behov. Samtidigt har civilsamhället ständigt vuxit till sig och representeras idag i stor utsträckning av icke-statliga organisationer och samhällsbaserade grupper. Dessa otaliga samhällsrepresentanter utgör en ny och fundamental del av demokrati och gör det möjligt för medborgarna att uttrycka åsikter om samhällsfrågor och att påverka processerna i beslutsfattandet på alla nivåer. Lobbyorganisationer som representerar äldre engagerar sig aktivt i utvecklingsprocesser för att uttrycka omtanke i frågor som påverkar äldre människor. Vanliga äldre personers åsikt är mer än någonsin nödvändig nu då befolkningen blir allt äldre och den övergripande samhällsdebatten allt sämre beroende på den ekonomiska krisen. En bred som omfattar medborgare i alla åldrar, offentliga myndigheter och relevanta aktörer vars beslut påverkar människors dagliga liv - kommer att vara avgörande för att hantera demografiska förändringar. Vi hoppas att guiden används av både pensionärsorganisationer och myndigheter på olika nivåer för att främja en bred dialog mellan relevanta intressenter. Vanliga äldre personers åsikt är mer än någonsin nödvändig nu då befolkningen blir allt äldre och den övergripande samhällsdebatten allt sämre beroende på den ekonomiska krisen. 1

4 Medborgardialog har en allmän karaktär och hänför sig till offentligt beslutsfattande i det stora hela, medan samhällsdialogen omfattar den speciella makroekonomiska sfären och är strukturerad kring klara mål och standardaktörer, dvs. offentliga myndigheter, arbetsgivare och arbetstagare. Definition för Det finns inte en allmän definition på. Den är inte heller en parallell eller ett komplement till samhällsdialogen. Medborgardialog har en allmän karaktär och hänför sig till offentligt beslutsfattande i det stora hela, medan samhällsdialogen omfattar den speciella makroekonomiska sfären och är strukturerad kring klara mål och standardaktörer, dvs. offentliga myndigheter, arbetsgivare och arbetstagare. Medborgardialogen är mångsidig och engagerande och inte så strukturerad. Dialogen med offentliga myndigheter kan föras på olika sätt; på initiativ av någon part, via möten på tu man hand, utfrågningar, konferenser, skriftliga konsultationer osv. Det är huvudsakligen i europeiskt sammanhang som dessa strukturer i håller på att utvecklas och främjas som ett sätt att överbygga klyftan mellan Europeiska Unionen, dess institutioner och medborgarna. Medborgardialogen är en formell diskussion om en fråga, i vilken två eller flera parter uttrycker motsatta åsikter och sedan söker ett samförstånd som kan tillfredsställa alla parter. Medborgardialog kan därför beskrivas som: - Samverkan mellan offentliga inrättningar och det organiserade medborgarsamhället - Täcker olika former av samhällsdeltagande, allt från enkel upplysning via konsultation till aktivt deltagande i beslutsfattandet, - Äger rum vid sidan av hela den politiska processen, bygger upp ramar, definierar strategiska mål, verkställer, övervakar, utvärderar och följer upp. I. God tillämpning av om åldrandet De sju studerade EU medlemstaterna har olika politiska, ekonomiska, institutionella, juridiska och kulturella system. Det förklarar variationen i inställningen till organisering, utveckling och verkställande av om åldrandet och äldre människors medverkan. De följande exemplen är varken uttömmande eller helt belysande för hur om åldrandet borde organiseras, förenklas eller främjas. I stället ger dessa exempel en insikt i de otaliga initiativ som kommer från de sju medlemsstaterna i dessa frågor. Det är svårt att jämföra exemplen i denna studie eftersom de kommer från olika landskulturer. Dels har vi de forna östblocksländerna som fortfarande håller på att stärka sina politiska och samhälleliga strukturer. 2

5 Dels har vi de västeuropeiska demokratierna med ett starkt medborgarsamhälle. Dessutom har de studerade länderna olika former av politisk organisation, en del har centraliserade eller förbundsstatsstrukturer. Trots det är en av de viktigaste slutsatserna av vår analys att oberoende av det nationella sammanhanget förblir en en relativt vag idé i alla länder och det finns inte en allmän beredskap att dela beslutsfattandet med vanliga medborgare och deras representanter. Inte helt överraskande är det ännu svårare för pensionärsorganisationer att delta i politiska debatter för social t.ex. när det gäller välbefinnande och värdighet i ålderdomen. Exemplen från de sju medlemsländerna utgör alla befintliga och/eller planerade former av på nationella, regionala och lokala nivåer. De innehåller både juridiska och informella initiativ och hänvisar antingen till den allmänna politiska beslutsprocessen eller till dem som handlar just om åldrande och äldre människor. Vi hänvisar också till några exempel på hur pensionärsorganisationer själva främjar dialogen med institutionella intressenter och hur de engagerar äldre människor i denna utövning. Dessa botten-upp initiativ visar att i avsaknad av formella strukturer för kan pensionärsorganisationer mobilisera sina egna resurser, kunskaper och erfarenheter för att delta i det politiska beslutsfattandet och formulera konkreta förslag till politisk utveckling. Självbestämmandet i många pensionärsorganisationer ersätter verkligen bristen på hållbara strukturer i som föreslagits av nationella regeringar och lokala myndigheter. Medborgardialog som engagerar äldre personer och deras organisationer Nationell nivå Nationellt råd för seniorer och den åldrande befolkningen Tjeckien Den tjeckiska regeringen grundade år 2006 ett permanent rådgivningsorgan, i vilket 28 representanter för olika organisationer bestående av äldre personer tillsammans med statstjänstemän på ministernivå utbyter åsikter och erfarenheter angående frågor som berör åldrandet. De övergripande målen för rådet är att skapa villkor för en åldersvänlig miljö som främjar ett hälsosamt, aktivt och värdigt liv på ålderns höst. Dessutom främjar rådet en aktiv medverkan av äldre personer i utveckling av ekonomisk och social politik med beaktande av de demografiska trenderna och förändringarna. Rådet är befullmäktigat att granska och undersöka medborgares klagomål. Det samlas till möten vid behov, men minst tre gånger per år. Rådet får organisations-, teknisk och administrativ assistens samt tryckt information från ett sekretariat. Detta lyder under arbets- och socialministeriet. Rådet har fyra arbetsgrupper med följande inriktningar; 1) hälso- och socialpolitik; 2) arbetsmarknaden, livslångt lärande och fysisk trygghet; 3) socialt deltagande och anti-diskriminering bland äldre; 4) bostadsoch samhällstjänster. Nationell ombudsman för äldre personer - Finland I Finland har en del pensionärsorganisationer talat för inrättandet av en nationell äldreombudsman. Ombudsmannen skulle vara en länk mellan organisationer som representerar äldre människor och regeringen så att den tar sig an relevanta frågor. Om nödvändigt skulle ombudsmannen medla i sådana fall där äldre personers rättigheter inte respekteras. Äldreombudsmannen skulle involvera pensionärsorganisationer i debatten. Äldre personers erfarenheter och kunskaper måste tas tillvara då man formar politiska... är en av de viktigaste slutsatserna av vår analys att oberoende av det nationella sammanhanget förblir en en relativt vag idé i alla länder och det finns inte en allmän beredskap att dela beslutsfattandet med vanliga medborgare och deras representanter.... initiativ visar att i avsaknad av formella strukturer för kan pensionärsorganisationer mobilisera sina egna resurser, kunskaper och erfarenheter för att delta i det politiska beslutsfattandet och formulera konkreta förslag till politisk utveckling. 3

6 Organisationer som engagerar seniorer på regional och lokal nivå har inte enbart en informativ och rådgivande roll, man vill också initiera åtgärder på uppdrag av äldre och till förmån för samhällen där äldre bor. beslut inte enbart då det gäller åldersrelaterade frågor, utan också i ett bredare sammanhang, t.ex. i frågor som utbildning, sysselsättning, samhällstjänster av allmänt intresse osv. Parlamentarisk arbetsgrupp för äldre personer Polen Den parlamentariska arbetsgruppen för äldre grundades 2008 på initiativ av den polska senaten. Dess syfte är att mobilisera medlemmar av nationalförsamlingen att utarbeta långsiktiga politiska åtgärder för äldre och att integrera åldersaspekten i all relevant politisk utveckling, särskilt i nationella lagförslag. För att garantera att nationella och lokala strategier beaktar äldre människors behov främjar och stöder arbetsgruppen principen om äldres deltagande i den politiska debatten. Man engagerar t.ex. det nationella samordningsnätverket för pensionärsorganisationer, Forum 50+, i diskussionerna. Dess medlemmar har tillgång till arbetsgruppens arbetsprogram och inbjuds regelbundet att delta i dess möten. Den parlamentariska arbetsgruppen tillhandahåller även en nyttig kanal för att sprida och delge information angående äldre människors behov till politiker och allmänheten. Arbetsgruppen har nyligen utarbetat ett förslag till ett tillägg till den nationella lagen om självstyrelse. Man vill göra det obligatoriskt för lokala myndigheter att konsultera pensionärsorganisationer då man bereder lokala beslut. Regional och lokal nivå Organisationer som engagerar seniorer på regional och lokal nivå har inte enbart en informativ och rådgivande roll, man vill också initiera åtgärder på uppdrag av äldre och till förmån för samhällen där äldre bor. Seniorparlament, Råd, Pensionärscentra etc. spelar också rollen som vakthund; de övervakar att strategier som har direkt inverkan på äldre människor förverkligas. Deras initiativ kan variera från att arrangera social och kulturell verksamhet för äldre personer, att hålla temadebatter inom de lokala samhällena (t.ex. om solidaritet mellan generationerna) till aktivt deltagande i den politiska utvecklingen och besluten som påverkar äldre människors liv (t.ex. om att fastställa energitaxorna, tilldelning av bostadsförmåner för de mest utsatta, anpassning av infrastrukturen i transporten för handikappade personer eller hälso- och långfristiga vårdåtgärder, pensionsreformer). I de flesta av de studerade länderna är äldreråd eller -parlament inte obligatoriska, vilket begränsar deras effektiva roll och verkliga inverkan på beslutsfattandet. I Bulgarien finns det mycket få deltagande organ som direkt riktar in sig på äldre människor. De befintliga, offentliga råden sammanför medborgare från alla samhällsområden för att skapa en dynamisk och positiv omgivning som främjar deras deltagande i beslutsfattandet. Dessa offentliga råd är frivilliga och oberoende och de finns på nationell, regional, kommunal och stadsdelsnivå. Det finns för närvarande cirka 60 nationella offentliga råd, 40 regionala råd och över 50 råd på kommunal nivå som har registrerats. Råden på kommunal nivå förverkligar den största omfattningen av initiativ. Dessa breda medborgarinitiativ bemöter också de problem som vissa befolkningsgrupper såsom äldre människor råkar ut för, och de främjar ett aktivt deltagande i utvecklingen och genomförande av kommunala planer, strategier och projekt. Ett exempel är det konsultativa rådet i Lozentzdistriktet i Sofia som för samman representanter från 10 medborgarorganisationer. Rådet ger expertutlåtanden och råd i utvecklandet av strategier samt försöker uppmuntra medborgarnas deltagande och förstärka dialogen mellan förvaltningen och medborgarna. Ett av de årliga evenemang som ordnas av rådet är Europadagen för Solidaritet mellan generationerna. Ytterligare ett exempel är Det offentliga rådet för äldre i kommunen Russe (som styrs av en borgmästare), där olika organisationer som arbetar med och för äldre människor tillsammans diskuterar eventuella åtgärder. 4

7 I Tjeckien organiserar pensionärsorganisationer t.ex. i Prag politiska debatter med stöd av kommunala myndigheter. Under dessa möten kan äldre människor rikta sina önskemål och krav direkt till inbjudna representanter såsom socialtjänstemän. Dessa små deltagargrupper som bildas kan också utgöra ett effektivt redskap då det gäller att mobilisera äldre människors åsikter vid vissa tillfällen, till exempel innan man röstar i en lokal folkomröstning. Några andra kommuner. t.ex. städerna Usti nad Labem och Roudnice nad Labem engagerar också aktivt sina äldre i diskussioner om kommunens planering av socialtjänster. I båda dessa städer finns det arbetsgrupper som ser över vårdfrågor för äldre människor och handikappade. I Usti nad Labem har man även grundat ett äldreråd för att hjälpa stadens myndigheter, och representanter för äldre är engagerade som rådgivare inom den kommunala hälsonämnden. I Finland är de kommunala äldreråden inte obligatoriska, men cirka 92 procent av personer över 65 år bor i en kommun med ett sådant. Representanter för pensionärsorganisationer är ledamöter i de lokala äldreråden. Kommunerna äger rätt att besluta om hur man organiserar dessa organ. Äldreråden är aktiva i debatten om de lokala strategierna. De tar också initiativ i olika frågor som berör äldre människor såsom tillgängligheten i stadsplaneringens infrastruktur, hälsovård, fritidsaktiviteter osv. Samtidigt har dessa äldreråd inte någon formell roll i beslutsfattandet. Om det vore obligatoriskt för kommunerna att tillsätta äldreråd skulle deras roll som rådgivande organ förstärkas. I Tyskland organiseras seniorers deltagande i politiskt beslutsfattande både på regional och på lokal nivå. Det finns en stark koppling mellan deltagarnas initiativ på olika ledningsnivåer för att garantera en effektivare mekanism för medborgarnas delaktighet i politiken. Följande exempel beskriver denna struktur som finns på många nivåer för om åldrandet. Promemoria för äldre människors engagemang i politik och beslutsfattande på lokal nivå År 2008 utvecklade BAGSO nätverket (Bundesarbeitsgemeinschaft der Senioren- Organisationen) i samarbete med tredje sektorn inklusive pensionärs organisationer, förbundsstatliga offentliga myndigheter, församlingar, serviceföretag, välfärdsgrupper m.fl. promemorian Äldre människors deltagande i samhället med i utformning och i besluten. Den utgavs på gräsrotsnivå och syftar till att skapa en positiv bild av aktivt åldrande samt främja äldre personers aktivitet i beslutsfattande. Promemorian ger riktlinjer för det förbundsstatliga programmet om aktivt åldrande och stöder de lokala myndigheterna med att utveckla strukturer för ett hållbart deltagande och engagemang för äldre människor i samhällslivet. Under åren erhöll över 150 grupper startmedel (10,000 euro var) för att identifiera de behov, åsikter och önskemål som äldre människor har på gräsrotsnivå. Detta gjordes via debatter som hölls av lokala forum samt pensionärsorganisationer. Reflektionerna ledde till utarbetandet av konkreta projektförslag på kommunal nivå, vilka förverkligades i samarbete med äldre människor. De utvalda projekten finansierades, övervakades och utvärderades av det Förbundsstatliga Forskningscentret för Utveckling av Civilsamhället. Regional lag om äldres medverkan Lagen om äldre människors medverkan, som antogs år 2010 och bereddes i samarbete mellan Social- och hälsoministeriet och det regionala äldrerådet i staten Mecklenburg-Vorpommern (LSB MV) syftar till att främja äldre människors deltagande i strategisk planering och definierar LSB MVs roll som förvaltningsbyrå. Lagar som stöder regionala äldreråd finns i andra förbundsstater t.ex. i Berlins huvudstadsregion sedan år 2006, eller håller för närvarande på att beredas t.ex. i den fria förbundsstaten Thüringen. Alla dessa regionala råd syftar till att utveckla en kultur av samhälleligt deltagande för pensionärer och deras organisationer så att det slutligen upprättas formella ramar för aktivt engagemang bland äldre i lokala politiken. 5

8 Regionalt äldreråd för Mecklenburg-Vorpommern Det regionala äldrerådet för Mecklenburg- Vorpommern (LSB MV) stöder ett bredare politiskt deltagande bland äldre personer i alla distrikt och städer. Rådet engagerar pensionärer i strategisk planering på mellankommunal nivå i regelbundna, s.k.regionala forum. Dessutom lanserar och stöder LSB MV andra former av politiskt deltagande bland äldre människor såsom äldrerådsparlamentet, där önskemål skapas i form av motioner riktade till beslutsfattare. Det sjätte äldrerådsparlamentet som sammankom på initiativ av LSB MV antog i juni 2010 en motion om Åtgärder för att förhindra fattigdom i hög ålder och att trygga pensionerna. Rådet publicerade också nyligen beslut på alla nivåer av beslutsfattande rörande kampen mot fattigdom i hög ålder. Äldre människors deltagande på kommunal nivå organiseras via lokala äldreråd. För närvarande finns det över 1200 sådana enheter. Dessa deltagande organ arbetar på ex-ante skede (förhandsbedömning) av beslutsprocessen innan lagförslag läggs fram i de regionala parlamenten. Lokala äldreråd fungerar som länkar mellan äldre människor, politiker och den offentliga förvaltningen på alla nivåer, dvs. de vidarebefordrar gräsrotsinformation som är bevisbaserad. Rådens närhet till lokala sociala förhållanden ger kompetens att representera den åldrande befolkningen på lokal nivå. Samtidigt inriktar sig råden också på andra generationer och ger sitt bidrag till samhället för alla åldersgrupper. Det gäller frågor som berör pensionärer direkt, men även frågor som är relevanta för andra organisationer; därigenom bidrar de till att förstärka den övergripande samhälleliga sammanhållningen. Kommunal sektoröverskridande samordning om åldrandet I Tyskland finns det en ökande tendens att utveckla strukturer för fortgående tvärsektoriellt samarbete på kommunal nivå i frågor som berör åldrandet. En organisation kallad Framtiden för äldre människor i Arnsberg sammankopplar de befintliga strukturerna för att främja frivilligt arbete och äldre människors deltagande (Äldreråden, pensionärsbyråer eller äldre utbildare) med nya föreningsnätverk och yrkesrådgivningsorgan. Andra innovativa program är projekt såsom Bertelsmann- Fondens NAIS-Nya former av åldrande i städer som tar fram nya åtgärder som syftar till att främja äldre personers medverkan i lokalt beslutsfattande. I Italien finns cirka 10,000 äldrecenter. Där kan seniorer skapa nätverk och de blir uppmuntrade att aktivera sig i sociala-, utbildnings-, kulturella- och fritidsaktiviteter. Dessa lokala centra är också en samlingspunkt för äldre personer som vill göra sina röster hörda i frågor som berör dem. Centren leds av äldre personer och deras organisationer men tas med i den kommunala verksamheten via kommunens årliga budgetering. Den inverkan som dessa centra för äldre har på beslutsfattande är emellertid begränsad på grund av den icke-bindande karaktären i de rådgivande procedurerna. Det är snarare en enskild kommunaltjänstemans attityd och öppenhet som kan garantera att äldres åsikter blir hörda på ett effektivt sätt. Som en del av de institutionella reformerna i Polen efter år 1989 godkändes en lag om lokalt självstyre. Enligt lagen har lokala myndigheter en lagstadgad plikt att samarbeta med icke-statliga organisationer (NGOs). Under de senaste åren har flera kommunala äldreråd grundats enligt principen för ett brett medborgardeltagande, vilket främjas av den ovannämnda lagen. Dessa äldreråd är rådgivande organ för kommunala och regionala myndigheter och är öppna för enskilda personer över 60 år, representanter för civilsamhället, lokala tjänstemän och beslutsfattare. I Slovakien bestäms äldre människors engagemang i politiska debatter i stor utsträckning av enskilda personers eget initiativ. Äldre personer på lokal och regional nivå engageras via sina egna organisationer. Forum pre pomoc starsim är en nationell äldreorganisation som 6

9 organiserar regelbundna diskussioner om den äldre befolkningens problem och behov i kommunerna. Detta gräsrotsarbete omfattar insamlande av data genom personliga intervjuer eller genom telefonintervjuer, undersökningar och enkäter i frågor såsom misshandel av äldre, socialt utanförskap, isolering mm. För att förstärka äldre personers inflytande grundade Forum pre pomoc starsim år 2008 ett äldreparlament. Genom att mobilisera äldre människor på lokal, regional och nationell nivå och ge dem tillgång till beslutsfattare på alla nivåer syftar parlamentet att nå ett brett samförstånd om hur man bäst kan hantera äldres behov och påverka relevant nationell politik på alla nivåer. Äldreparlamentet har nyligen arbetat med olika förslag till en nationell lagstiftning som påverkar äldre människor, t.ex. den nationella lagen om sociala tjänster och ändringar av nationell lagstiftning om minimiinkomst. Medborgardialog för att främja social bland äldre Ett nätverk för frivilligorganisationer som arbetar med och för äldre personer Bulgarien Representanter för över 20 medborgarorganisationer som arbetar med och för äldre personer grundade ett informellt nätverk för att förstärka seniorernas samhällsengagemang. Nätverket är ett öppet forum för reflektion och debatter kring frågor om hur man skall förbättra livskvaliteten och hälsan bland äldre. Det fungerar även som katalysator för att utveckla och främja gemensamma ståndpunkter och åtgärder till förmån för äldre människor. Man vill främja äldres deltagande i den politiska processen. Nätverket är öppet för alla pensionärsorganisationer som vill dela information och samarbeta över hela landet. Målet är att stärka en om social bland seniorer och att stimulera ett effektivt och regelbundet samråd med äldre och deras organisationer. Nätverket uppmuntrar sina medlemsorganisationer att aktivt lobba bland politiker och myndigheter på olika nivåer för att påverka och förbättra sina positioner. Program för samhällsengagemang på lokal nivå Socialt Integrerad Stad Tyskland Programmet Socialt integrerad stad lanserades 1999 på förbundsstatlig nivå. Det är ett småskaligt initiativ som vill betona delaktighet som tillvägagångssätt i stadsutveckling på lokal nivå. Programmet försöker fostra till aktivt deltagande bland personer som lever i fattigdom och socialt utanförskap, tillsammans med deras representativa organisationer, genom att bevilja sitt direkta bidrag till beslutsfattandet. Initiativet främjar även samarbetet bland alla relevanta intressenter på lokal nivå. Programmet har nyligen finansierat projekt som betonar vikten av att hitta och stöda äldre personer bland invandrare. Man vill i synnerhet höja delaktigheten i samhället som inbegriper andra ålders- och befolkningsgrupper. Som gensvar fokuserar programmet med den Socialt Integrerade Staden på att främja social sammanhållning i det lokala sammanhanget och försöker tillmötesgå de mycket speciella behov som kan finnas bland äldre invandrare i lokala samhällen. Ombudsmannens strategi för bekämpning av fattigdom Polen Den polska ombudsmannen är en regeringsperson som representerar allmänhetens intressen genom att undersöka och ta itu med klagomål som rapporterats av enskilda medborgare. Han/ hon har också en viktig roll i att försvara och höja medvetenheten för äldre människors rättigheter. Initiativen bereds vanligen i samråd med pensionärsorganisationer. Fastän ombudsmannens kansli inte direkt är engagerat i nationellt beslutsfattande bereder det ett eget initiativ till Strategi för att bekämpa fattigdom i Polen. Sedan 2008 har det införts en tematisk fokus på de äldres frågor i denna strategi och Polens större pensionärsorganisationer deltar i det förberedande arbetet för att formulera den. Man ordnar ett endagsmöte varje år i oktober som är ägnat att analysera fattigdomsrisken. 7

10 Andra initiativ för som främjas av tredje sektorn Forum för medborgardeltagande Bulgarien Forum för medborgardeltagande är en självständig och informell plattform för icke-statliga organisationer som syftar till att påverka regeringspolitiken. Forumet har över 80 ledamöter. De arbetar i olika arbetsgrupper och i en generalförsamling. Forumets ledamöter arbetar för att främja ett pågående och regelbundet medborgardeltagande i beslutsfattningsprocesserna på lokal, regional och nationell nivå. Forumet fungerar också som vakthund och sätter press på myndigheterna att engagera medborgare i utvecklingen och genomförandet av sin politik. Ledamöterna i Forum utövar påtryckning så att tydliga rättsliga bestämmelser som reglerar medborgardeltagande tas i beaktande i beslutsfattandet på alla nivåer. De försöker också upprätta partnerskap och samarbete med myndigheter som leder till att man respekterar och tillämpar mekanismer för ansvarstagande och öppen politik inklusive dialog med medborgarna. Plattformer för temadiskussioner - Finland Finska nationella organisationer som representerar pensionärer bildar ett nationellt, informellt nätverk, EETU/PIO. Nätverket gör det möjligt för medlemmarna att föra temadiskussioner i olika ämnen som berör åldrandet. Detta samarbete kan resultera i gemensamma initiativ, motioner och publikationer. EETU/PIO kommenterar åtgärder som påverkar äldre personer och de gör gemensamma ställningstaganden. Man tar även initiativ till lagstiftning. Det finns planer på att utveckla strukturer för samarbete mellan icke-statliga organisationer inom olika sektorer och minister- samt regeringsnivå för att främja framtida konsultationsprocesser. Det slutliga målet är att skapa en modell eller flera modeller för att sätta i gång en dialog så tidigt som möjligt i den politiska beslutsprocessen. Forum för tredje sektorn - Italien I Italien kämpar det organiserade medborgarsamhället för att få komma med i en dialog med nationell och lokal förvaltning. För att förstärka sin roll har de skapat ett permanent organ Forum för tredje sektorn (Forum Permanente del Terzo Settore) som arbetar på nationell och lokal nivå. Den består av många pensionärsorganisationer. Forumets roll är att strukturera dialogen med både lokala myndigheter och den nationella regeringen samt att diskutera tekniska aspekter på hur icke-statliga organisationer skall fungera i sådana frågor som rör skatteinkomster eller finanser. Allmänna bestämmelser för att stöda samhället och I de flesta av de studerade länderna finns det allmänna lagar eller lagstadgade ramar om hur man skall stöda verksamheten i frivilligorganisationer inklusive pensionärsorganisationer. Normer för offentliga konsultationer Bulgarien Sedan oktober 2010 är det obligatoriskt för regeringen att godkänna nationella bestämmelser för offentliga konsultationer när man bereder normativa och politiska dokument. Dessa bestämmelser godkändes av Rådet för förvaltningsreformer med vice premiärministern som ordförande och de baser sig på rekommendationer från Bulgariens medborgarorganisationer. De har också blivit inspirerade av goda erfarenheter för att främja medborgarsamhällets engagemang i det politiska beslutsfattandet i andra EU medlemsstater. Proceduren för konsultation börjar med publiceringen av ett utkast av materialet på en webbportal för allmänna dokument (www.strategy. bg) minst i 30 dagar. Under denna tidsperiod sänder medborgare och organisationer in sina rekommendationer och förslag till ändringar. Beroende på frågans svårighetsgrad kan denna deadline förlängas om det behövs. Offentliga myndigheter förväntas sedan engagera alla 8

11 intressenter i förhandlingar. Dessa nationella normer för offentliga konsultationer utgör ett första steg för att garantera en klarare beslutsfattningsprocess och mer ansvarsfull ledning. Nationellt Forum för aktivt medborgarskap och deltagande - Tyskland I Tyskland vill man förstärka medborgarsamhället genom att förbundsregeringen stiftar lagar som beretts av förbundsministeriet för familjeangelägenheter, pensionärer samt kvinnor och ungdomar. Målet med dessa bestämmelser är att förbättra ramarna och villkoren för aktivt deltagande i den politiska debatten. Dessa normer liknar dem som finns i förbundslagstiftningen om frivilliga serviceföretag. De ger en ny impuls för aktivt medborgarskap på nationell nivå eftersom direkt hjälp till samhällsaktörer tillhandahålls ute på fältet. Det nationella forumet om Aktivt Medborgarskap och Deltagande, BBE- (Bundesnetzwerk Bürgerschaftliches Engagement) koordineras av det tyska nationella nätverket för civilsamhället som förenar Förbundsregeringen, Förbundsdagen, Förbundsstaterna, de kommunala myndigheterna, paraplyorganisationer och lokala medborgarkanslierna, församlingarna och representanter för industri- och forskningssektorn. Flera pensionärsorganisationer deltar i denna process. Nationella observatorier för sociala organisationer och frivilligarbete - Italien I Italien regleras samarbetet mellan samhället och myndigheterna genom nationella och regionala lagar, men som sådan är varken erkänd eller strukturerad. Det finns nationella lagar som hänför sig till olika områden i det civila samhällets verksamhet, t.ex. samhällspolitik och ombesörjandet av samhällsservice. Dessa två första lagar, dvs. sociala organisationer och volontärverksamhet har lett till instiftandet av Nationella Observatorier för föreningar och för frivilligarbete (Osservatorio Nazionale dell Associazionismo and Osservatorio Nazionale del Volontariato ) för att sätta i gång och effektivt understöda den samhälleliga dialogen där medborgarorganisationer ingår. Dessa två observatorier hjälper den nationella regeringen inte bara att främja olika gräsrotsinitiativ, utan också att förbereda och följa den politiska beslutsprocessen. Beträffande den senare lagen som reglerar samhällsservice, förutser den också att de offentliga myndigheterna engagerar representanterna för den tredje sektorn i planering, organisation och förverkligandet av nationella och lokala strategier för samhällstjänster. Nationell lag Offentlig nytta och ideellt arbete Polen Den nationella lagen för Offentlig nytta och ideellt arbete (Ustawa o Pozytku Publicznym), som infördes år 2003 och fick tillägg år 2010, inriktar sig på några frågor som hänför sig till samarbete mellan myndigheter och icke-statliga organisationer. Lagen föreskriver, att myndigheterna i den offentliga förvaltningen skall tillhandahålla stöd när helst lagstadgad offentlig service utförs av tredje sektorn. Dessutom fastställer lagen, att statliga myndigheter skall delegera utförandet av offentliga uppgifter till frivilligorganisationer. Ovannämnda lag ledde också till grundandet av ett Råd för offentligt arbete (Rada Pozytku Publicznego). Detta är ett konsultativt organ i socialministerns kabinett, som består av representanter för både den tredje sektorn och myndigheterna. Fastän lagen gäller alla medborgarorganisationer, utgör den ett betydelsefullt arbetsredskap för att främja pensionärsorganisationers deltagande i beslutsfattandet. Lagen föreskriver lokala myndigheter att grunda ramar för offentliga konsultationer i beredningen av lagförslag på lokal nivå. Dessa konsultationer omfattar såväl tredje sektorn som andra intressenter. 9

12 Främjandet av äldre personers välbefinnande och livskvalitet beror inte enbart på förekomsten av strukturerade och transparenta ramar för utan också på förmågan att dela och samordna politiken mellan berörda parter, inklusive medborgarsamhället på alla nivåer. Deltagarstrukturer såsom medborgarforum kopplar lokalbefolkningen till politiska beslutsfattare och det blir lättare att föreslå lösningar som gäller närmiljö och behov. Medborgardialog på alla nivåer Främjandet av äldre personers välbefinnande och livskvalitet beror inte enbart på förekomsten av strukturerade och transparenta ramar för utan också på förmågan att dela och samordna politiken mellan berörda parter, inklusive medborgarsamhället på alla nivåer. Det behövs en gemensam ansträngning så att kunskap, expertutlåtanden och initiativ förstärks i en. Den skall leda till en effektiv och påtaglig förändring i äldre människors liv. Den åldrande befolkningen kommer att påverka hela samhället och alla åldersgrupper. Detta faktum ger pensionärsorganisationer den lagliga rätten att kräva direkt medbestämmanderätt för äldre människor i politiska debatter. Beslutsfattande på lokal, regional, nationell och europeisk nivå måste koordineras och sammanlänkas för att tillräckligt kunna stöda strategier om åldrandet. Politik som är nära människors vardagsliv Tredje sektorn påverkar i olika grad det offentliga beslutsfattandet. Det varierar beroende på vilken nivå de är verksamma i. För organisationer som verkar lokalt, i närhet till vanliga människor och lokala beslutsfattare är det lättare att sätta igång en debatt, lägga fram ett förslag eller reagera på en konkret strategisk åtgärd. Medborgardialog på lokal nivå är nära förknippat med människors vardagliga problem och frågor. Deltagarstrukturer såsom medborgarforum kopplar lokalbefolkningen till politiska beslutsfattare och det blir lättare att föreslå lösningar som gäller närmiljö och behov. Bruket av konsultationsverktyg såsom lokala undersökningar, folkomröstningar, personliga intervjuer osv. är också lättare att utföra. Att de oftare förekommer beror på den geografiska närheten mellan medborgare, deras representanter och de institutionella aktörerna. Geografisk närhet bland lokala intressenter kan främja en och göra det möjligt att åstadkomma en konsensus om vad som är det förmånligaste handlingssättet att agera på för det lokala samhället. Medborgardialog på gräsrotsnivån är en integrerad del av delaktig demokrati, där enskilda medborgare, deras representanter, intressegrupper och strategiskapare formar och förverkligar politiska lösningar tillsammans. Emellertid finns det otaliga hinder för förverkligandet av en sådan sammanlänkad. De följande strukturella, organisatoriska och psykologiska hindren kan förhindra offentliga myndigheter att tillräckligt rikta in sig på medborgarnas samt äldre människors bekymmer. Svårigheter att få tillgång till och påverka politiken på nationell nivå Policyutveckling är en invecklad, teknisk och arbetsam process, i synnerhet på central nivå, där nationella strategier eller lagstiftning utarbetas, genomförs, övervakas, utvärderas, omarbetas eller förbättras. Tyvärr underskattar de flesta beslutsfattare och politiker ofta medborgarsamhällets förmåga att ta en aktiv roll i utformandet av politik på denna nivå och tenderar att föra gräsrotsorganisationerna åt sidan under processens gång. Följaktligen kämpar den tredje sektorn för att engagera sig i strategidebatten och att spela en aktiv roll i utarbetandet av nationella strategier. Att vara med i politiken och beslutsfattandet och förmågan att påverka dessa är ojämn bland gräsrotsorganisationerna. De organisationer som grundats och som arbetar i huvudstäderna och/eller storstadsområdena har större tillgång till den nödvändiga informationen och kan kontakta de relevanta beslutsfattarna direkt, samla ihop det material och stöd de behöver för att sända in ett förslag eller ståndpunkt osv. Å andra sidan har medborgarorganisationer som inte är i närheten av beslutsfattandet svårare att få kontakt med offentliga myndigheter på nationell nivå och att engagera sig i fortlöpande debatt om politiska frågor. Brister i samordningen När politiken på nationell nivå till omfattningen blir större och mer komplex kan det leda till utveckling av politik som 10

13 inte tar itu med lokala förhållanden på ett övergripande sätt eller misslyckas i att uppfylla de särskilda behoven hos grupper av människor på kommunal nivå. Om nationella strategier eller handlingsåtgärder skall få till stånd en positiv förändring i folks liv, måste man i framtiden räkna med olika lokala sociala, ekonomiska och kulturella sammanhang. För att göra detta är samordning av politiskt arbete oumbärlig bland myndigheter på alla nivåer. I sin tur underlättar detta anpassningen av nationella strategier och riktlinjer till specifika lokala sammanhang. Detta gäller även för tredje sektorn som aktivt vill påverka politiken på nationell nivå. Den kan framgångsrikt påverka en politisk utveckling som baserar sig på ett nära samarbete med lokalavdelningar, lokala samhällen och personer som har information om vilka frågor som är betydande för en given region, stad, ett givet distrikt eller kommun. Detta kan uppnås endast genom en koordinerad som engagerar alla intresserade enskilda personer och intressenter. Nationell kompletterar EU Mekanismer för grundad på lokal, regional, och nationell nivå förstärker inte bara ömsesidigt de övergripande politiska processerna utan förstärker också civilsamhällets roll på EU nivå. Fastän beslutsfattande på det sociala fältet förblir varje medlemsstats ansvarsområde, kan ytterligare framsteg uppnås genom att man delar idéer, erfarenheter, normer och lärdomar mellan EU:s medlemsstater. Den öppna samordningsmetoden på det sociala området (Social OMC Open Method of Coordination) som en del av Lissabon strategin underlättar medborgarorganisationers medverkan i utvecklandet av socialpolitiken på EU-nivå och nationell nivå. Ett av de viktigaste målen för den öppna samordningsmetoden var god ledning, öppenhet och intressenternas engagemang i utformningen, förverkligandet och övervakningen av beslut om pensioner, social, vård och omsorg. Insatser på EU nivå skulle garantera att social spolitik var väl samordnad och engagerade berörda intressenter på alla nivåer. Personer som upplever fattigdom och social utslagning skulle engageras aktivt i denna process. Den öppna samordningsmetoden möjliggjorde också pensionärsorganisationer som representanter för äldre personer som lever i fattigdom att delta i strategiska debatter både på europeisk och på nationell nivå. Den öppna samordningsmetodens beredning har införts i Europa 2020-strategin och är nu en del av initiativ om att minska fattigdom och social utslagning. Enligt Europakommissionen borde sättet på vilket intressenternas engagemang organiseras inom dessa nya europeiska ramar klargöras under år Medborgarorganisationer hoppas att principen att inkludera civilsamhället och organisationer i den politiska samordningen av socialpolitiken i EU förbättras. I många medlemsstater utgjorde faktiskt kravet att konsultera civilsamhället under beredandet av strategier på EU nivå ett effektivt verktyg att påverka nationella politiska processer. Medborgardialog infördes också som första princip för styrning i Lissabonfördraget (artikel 11). Enligt denna artikel kan deltagardemokrati som bygger på aktörssamverkan minska det så kallade demokratiska underskottet i Europeiska Unionen. Artikel 11 ger en rättslig grund för en som motsats till sociala dialogen och den innebär ett ansvar för alla EU-institutioner. Enligt detta resonemang borde ett aktivt deltagande av alla medborgare och deras företrädare bli en princip för god förvaltning och så småningom bilda ett komplement till den representativa demokratin. På detta sätt blir ett av de viktigaste redskapen i politik och beslutsprocesserna i EU sammanhang.... Tyvärr underskattar de flesta beslutsfattare och politiker ofta medborgarsamhällets förmåga att ta en aktiv roll i utformandet av politik har medborgarorganisationer som inte är i närheten av beslutsfattandet svårare att få kontakt med offentliga myndigheter på nationell nivå och att engagera sig i fortlöpande debatt om politiska frågor... 11

14 ... EU institutionerna ett gemensamt ansvar att garantera att ett organiserat medborgarsamhälle, som representerar medborgarnas strävanden och intressen, är aktivt engagerat i utformandet av EU:s politik och strategier.... finns det behov av rättsliga ramar och klara regler för ens process EU-institutionerna är skyldiga att föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med representativa sammanslutningar och civilsamhället. I enlighet med artikel 11 har de olika EU institutionerna ett gemensamt ansvar att garantera att ett organiserat medborgarsamhälle, som representerar medborgarnas strävanden och intressen, är aktivt engagerat i utformandet av EU:s politik och strategier. Ett verkligt och varaktigt engagemang hos alla EU-institutioner att skapa en permanent och strukturerad dialog med ett organiserat civilsamhälle på europeisk nivå är därför väsentligt. II. Pensionärsorganisationers medverkan i. Vanliga människors aktiva engagemang i beslutsfattande genom konsultationer, rundabordssamtal, offentliga debatter, konsensuskonferenser, informella möten mm. förstärker den deltagande demokratin genom att underlätta samarbete mellan berörda parter. För att emellertid garantera att ett dylikt engagemang från medborgarnas sida är en verklig dialog mellan alla deltagande aktörer, beslutsfattare och andra relevanta intressenter snarare än ett utbyte av information finns det behov av rättsliga ramar och klara regler för ens process. En strukturerad skall grunda sig på intressenternas ömsesidiga kunskaper om sina respektive rättigheter, skyldigheter och förväntningar. Vilka är fördelarna med att delta i? För äldre människor Medborgardialogen ger en möjlighet att påverka processer där övergripande politiska mål omsätts till konkreta åtgärder samt att följa upp dessa åtgärder. Äldre själva har i allmänhet liten kunskap om hur man påverkar politiska beslutsprocesser. De som konfronteras av fattigdom och/eller social utslagning är ännu mindre engagerade i de ordinarie debatterna eller i initiativ. Ett aktivt deltagande i utformning, utveckling och förverkligandet av nya initiativ och strategier ger dem därför en chans att bli hörda och deras åsikter tagna i beaktade. Deltagande i ger inte bara en äldre person ett tillfälle yttra sig i en viss fråga, utan erkänner också henne som en likvärdig part i diskussionen. Äldres aktiva och regelbundna deltagande i bidrar till att: - Förstärka deras självförtroende och öka deras självkänsla; - Informera och öka medvetenheten om ekonomiska, sociala, institutionella eller samhälleliga frågor; - Bättre uttala och uttrycka sina behov och önskemål, vilka i sin tur bättre kan förstås av externa aktörer; - Skapa en större förståelse hos allmänheten om äldre människors behov, i synnerhet dem som är mest utsatta och vilkas perspektiv på politiskt engagemang ofta saknas; - Förbättra den allmänna inställningen till äldre människor i samhället och hjälpa till att skapa allianser och kontakter med andra åldersgrupper; - Skapa och ytterligare förbättra solidariteten mellan befolkningsgrupper och stöda generationsövergripande utbyten och samarbete mellan generationerna. För pensionärsorganisationer Pensionärsorganisationernas strävan att aktivt ta del i återspeglar inte enbart deras vilja att påverka politiken, den fungerar också som ett sätt för dem att förbättra förståelsen för åldrande i samhället. Pensionärsorganisationerna vill vara en jämbördig partner i politiska debatter för att kunna föra fram frågor och önskemål som kommer fram i olika valkretsar. Organisationerna delar även med

15 sig information om hur man kan utveckla politiken. Detta hjälper äldre människor att bättre förstå utvecklingen och kan få dem att reagera när det behövs. Mekanismer för konsultation och deltagande bland pensionärsorganisationer hjälper till att: - Förbättra synligheten och stärka den åldrande befolkningens röst; - Sprida äldres önskemål, göra dem bättre förstådda och integrera dem i politiska processer; - Bekräfta organisationernas ställning som företrädare för äldre människor; - Definiera sin egen roll som en likvärdig partner i den politiska utvecklingen; - Engagera fler äldre människor att ansluta sig till organisationer och engagera sig i att försvara sina egna rättigheter; - Engagera flera pensionärsorganisationer att delta i det politiska beslutsfattandet och att företräda äldre personer i denna process. För beslutsfattarna Öppenhet och insyn i hela beslutsprocessen från utformning, godkännande, förverkligande, uppföljning till utvärdering och slutlig omformulering inte bara främjar utveckling av en ny lag eller en politisk åtgärd eller kvalitetstänkande, det förstärker även det demokratiska systemet. Det yttersta målet för beslutsfattarna borde vara att förverkliga åtgärder som bäst tillgodoser befolkningens behov, inklusive grupper med svag representation i den allmänna politiken och/eller samhällssfären. En pågående medborgardebatt i alla skeden av beslutsfattandet är en förutsättning för deltagande demokrati. - Anpassa politik och strategier på alla nivåer för de äldres behov, i synnerhet de som är mest utslagna och ofta är frånvarande i politiska debatter och som kämpar för att få njuta av sina rättigheter; - Bygga upp ett brett samförstånd bland olika befolkningsgrupper för de föreslagna politiska åtgärderna och skapa stöd för långsiktiga reformer, t.ex. i olika system för socialskydd; - Bättre förstå äldre människors behov och ytterligare främja dem genom politiska beslut så att de accepteras och får ett brett stöd; - Använda den kunskap, kompetens och potential som äldre personer har till förmån för hela samhället. Vilka är hindren och utmaningarna för att engagera sig? De kvarstående hindren och utmaningarna för en dynamisk är av både yttre och inre natur. De externa hindren kan beskrivas som ovänliga institutionella miljöer och rättsliga hinder. Det saknas i allmänhet en kultur för delaktighet som kunde förstärka och som skulle leda till varaktig aktivitet i den politiska utvecklingen. De interna hindren kan dock hänföras till självaste civilsamhället; brist i organisatorisk kapacitet, medborgarnas bemyndigande, likgiltighet för demokrati osv. Likgiltighet för demokratiska strukturer och mekanismer inom själva civilsamhället kan också förhindra medborgarsamhällets inverkan på den politiska utvecklingen. Yttre hinder Pensionärsorganisationernas strävan att aktivt ta del i återspeglar inte enbart deras vilja att påverka politiken, den fungerar också som ett sätt för dem att förbättra förståelsen för åldrande i samhället. Det yttersta målet för beslutsfattarna borde vara att förverkliga åtgärder som bäst tillgodoser befolkningens behov, inklusive grupper med svag representation i den allmänna politiken och/eller samhällssfären. Att tillåta och understöda ett permanent deltagande och bidrag från pensionärsorganisationerna i det politiska beslutsfattandet är avgörande för att hjälpa beslutsfattare att: Tillgång till information Den stora externa utmaningen för äldre att delta i politiska debatter och samhällsutvecklingen är bristen på information. När man engagerar yttre intressenter i sådana debatter, beaktar myndigheter inte svårigheten för vanliga medborgare att erhålla information om 13

16 Beslutsfattare vill sällan ge mera makt åt civilsamhället eller ens formellt erkänna dess roll och inflytande. Det finns också en tendens att undvika konsultation om kontroversiella frågor, man fokuserar snarare på dem som har ett speciellt intresse för beslutsfattarna. 14 när, var och hur de kan delta i debatter om frågor som berör dem. I en tid då vi har ett konstant inflöde av nyheter och information, är det ännu mer komplicerat att välja och hitta den information man söker. Statliga och kommunala myndigheter har en skyldighet att garantera likvärdig tillgång till information för alla, inklusive information om befintliga kanaler och/eller plattformar för utbyte och medbeslutande i politiken. Otillräcklig rättslig miljö Det finns en allmän brist på rättsliga bestämmelser för att stöda medborgarnas deltagande i debatter i institutionella, sociala, ekonomiska eller andra relevanta frågor. Att ha en medborgardebatt om åldrandet eller i synnerhet om social, välmående eller livskvalitet på äldre dagar är ännu ovanligare. Till exempel många kommunala nämnder fokuserar sällan direkt på frågor om åldrandet, trots att äldre utgör en växande grupp i sina respektive lokalsamhällen. Det utrymme som ges i för ärenden som förorsakar oro hos äldre människor såsom otillfredsställande tillhandahållande av tjänster inom långtidsvården, för funktionshindrade eller för personer som är utsatta för social uteslutning, är synnerligen begränsat. Motstånd att dela makten med civilsamhället Psykologiska och kulturella hinder kvarstår bland beslutsfattare inklusive tjänstemän, vilka förhindrar dem att dela sin beslutsmakt med icke-institutionella aktörer, i synnerhet representanter för det civila samhället. Beslutsfattare vill sällan ge mera makt åt civilsamhället eller ens formellt erkänna dess roll och inflytande. Dessutom även där det finns ramar för kämpar pensionärsorganisationer för att hävda sin rätt att rådfrågas och bidra till politiska beslut. När politiker talar om delaktighet, tror de oftast att det handlar om bestämmelser att informera om beslut, snarare än regelbunden och effektiv diskussion under beredningen av besluten. Svagt intresse för utsatta grupper Beslutsfattare missförstår oftast frågan om deltagande i allmänhet och detta är särskilt markant när det gäller samhällets mest utsatta och osynliga sociala grupper. När man försöker sig på en dialog, görs det vanligen med de grupper och individer som redan på något sätt deltar i samhället. De mest missgynnade äldre oavsett om de är drabbade av fattigdom eller social utslagning är sällan den grupp som är föremål för initiativ till social delaktighet eller. Det finns också en tendens att undvika konsultation om kontroversiella frågor, man fokuserar snarare på dem som har ett speciellt intresse för beslutsfattarna. Till exempel fokuserar debatter om aktivt åldrande i huvudsak på det professionella aktiverandet av äldre arbetstagare med vilka dialog är lättare och kan ge en konkret nytta. Ett sådant snävt synsätt på undergräver hela principen. Interna hinder Bristande självförtroende Bristande självförtroende bland äldre hindrar dem från att ta individuella eller kollektiva initiativ för att uttrycka sin oro. Detta kan ofta bero på det faktum att komplexiteten i politiska processer eller konsultationsprocedurerna avskräcker äldre från aktivt deltagande i utformningen av politiken. Många äldre människor har bristande förtroende för sin förmåga att delta i en organiserad debatt. Många medborgare är inte vana att tala inför ett brett forum eller att formulera sina frågor eller sina förslag. Kunskap om befintliga processer för medverkande är också svag vilket är ytterligare en orsak som hindrar äldre från att ta initiativ. Medborgarnas misstro för politik och demokrati Den växande klyftan mellan politiker å ena sidan och människors vardagliga realiteter å den andra, har gradvis ökat fjärmandet av debatter om den politiska utvecklingen. Detta i sin tur avskräcker medborgare från att delta i demokratiska mekanismer. Det finns alltid en del personer som inte har intresse alls att påverka politiken, men

17 ännu oftare inser inte äldre personer värdet av att delta i, och de är övertygade om att deras röst inte kommer att ha någon inverkan på slutliga beslut eller resultat. Brist på resurser Icke-statliga organisationer är ofta underfinansierade och när subventioner förekommer, är dessa i de flesta fall tillfälliga, vilket hindrar de berörda organisationerna att göra mycket mera än att upprätthålla sina dagliga aktiviteter. Bristen på ekonomiska resurser och därmed risken för avbrott i verksamheten, undergräver samhällets förmåga att inleda en bestående dialog om den politiska utvecklingen. Beslutsprocesser är periodiska och kräver regelbunden medverkan i alla skeden, inklusive design och utarbetandet av en policy, dess genomförande, övervakning, bedömning och omformulering. I avsaknad av regelbundet ekonomiskt stöd från myndigheter, kan inte det civila samhällets organisationer spela den roll de är satta att ta. Deras bidrag till politiska beslut kan bara därför bli endast partiell och som sådan otillräcklig. De äldres representation Medborgarorganisationerna har alltid stått i spetsen när det gäller att ta kontakt med regeringen för att införa demokratiska normer samt deltagarmekanismer såsom. Men det finns enskilda organisationer som själva inte tillämpar sådana regler internt inom sina egna distrikt. Deras sätt att välja egna ledare, de interna arbetssätten och processerna för beslutsfattandet, samt det sätt på vilket de samordnar åtgärder i hela organisationens avdelningar osv. kan också misslyckas att uppfylla demokratiska normer. En annan fråga är bristen på politiska partier som företräder äldre befolkningen på nationell nivå. En sådan representation kunde underlätta lobbying på nationell nivå och sätta press på nationella regeringar att ta itu med de äldres frågor. Vilka är faktorerna för en framgångsrik medverkan? Följande interna faktorer kan öka medverkan av äldre och deras representativa organisationer i beslutsprocessen: Kunskaper om rättigheter och skyldigheter regelbunden utbildning och information är en förutsättning för äldres självförtroende och förståelse för den institutionella miljön; Medvetenhet om den aktuella utvecklingen fortsatt tvåvägskommunikation med äldre människor och feedback från pågående lobbyverksamhet och om andra initiativ som tagits av pensionärsorganisationer för att påverka beslut; Deltagande av de mest utsatta nå ut, informera, hjälpa och uppmuntra de mest utsatta äldre som är oförmögna att hävda sina rättigheter; Motivation att agera på uppdrag av andra den åldrande befolkningen behöver sina egna ledare och experter redo för att initiera åtgärder och att representera dem externt; Kommunikationsförmåga stärka och utbilda äldre människor om hur man talar offentligt och/eller direkt till myndigheter och politiker dvs. bli mer effektiv och uppfattas ha större trovärdighet när de talar direkt i egen sak; Intern samordning om frågor som berör åldrandet garantera att de politiska ståndpunkterna utvecklas kollektivt inom pensionärs organisationernas distrikt och baseras på en bred konsensus dvs. att man har en gemensam syn om ett givet ämne; Främjandet av informella nätverk och allianser tillhandahållandet av länkar mellan befintliga initiativ, rörelser eller organisationer både formella och informella som arbetar med och för äldre människor; Samarbete inom det organiserade medborgarsamhället söka gemensamma frågor och utveckla gemensam argumentation och ställningstaganden med organisationer som företräder andra befolkningsgrupper t.ex. barn, ungdomar, kvinnor;... inser inte äldre personer värdet av att delta i, och de är övertygade om att deras röst inte kommer att ha någon inverkan på slutliga beslut eller resultat... I avsaknad av regelbundet ekonomiskt stöd från myndigheter, kan inte det civila samhällets organisationer spela den roll de är satta att ta. 15

18 En dynamisk om åldrandet kommer att bli möjlig tack vare de äldre som är medvetna, självsäkra och redo att företräda den äldre befolkningen. Skapa nätverk utanför samhället samarbeta med till andra intressenter såsom tjänsteleverantörer, lokala polisen, näringsliv, företag, skolor, osv. för att få deras stöd och öka effektiviteten i lobbyverksamheten. Följande externa faktorer som är beroende av offentliga myndigheters åtgärder kan också underlätta medverkan av äldre och deras representativa organisationers engagemang i : Öppenhet och tillgänglighet offentliga myndigheter och beslutsfattare på alla nivåer måste vara tillgängliga för äldre medborgare och deras representativa organisationer vad beträffar att främja diskussion med dem och låta dem bidra till utformningen av den politiska utvecklingen tillsammans; Gemensamt ansvar och samarbete att erkänna det civila samhällets roll och i synnerhet pensionärsorganisationernas roll som jämbördiga parter i beslutsprocesserna med rätten att bidra till den institutionella och politiska utvecklingen; Positiv institutionell omgivning tillhandahålla juridiska ramar och organisatoriskt/finansiellt stöd för att inrätta representativa rådgivande organ i åldersrelaterade frågor, t.ex. lokala äldreråd, permanenta forum om åldringsfrågor, parlamentariska eller interparlamentariska kommittéer på åldrande; Insyn och ansvarskyldighet Skapa standardiserade rutiner och regler för och deltagande processer på olika nivåer, dvs. förbättra äldre människors tillgång till nationella och lokala myndigheter; Samordning på alla nivåer stärka banden mellan EU, nationell och lokal nivå av politiskt beslutsfattande i syfte att öka och underlätta civilsamhällets engagemang och delaktighet i debatter och forma den politiska utvecklingen. III. Rekommendationer för att stärka Rekommendationer för att stärka För att garantera att äldre människor faktiskt deltar i beslutsprocessen har medborgarorganisationerna och myndigheterna ett gemensamt ansvar att underlätta och organisera sådant deltagande. Följande korta guide presenterar pensionärsorganisationer och offentliga myndigheters respektive uppgifter och skyldigheter för att förverkliga en om åldrandet. För det första föreslår vi olika sätt att bemyndiga äldre personer. Sådan kapacitetsuppbyggnad är i huvudsak en uppgift för pensionärsorganisationerna. De kan ge äldre den nödvändiga informationen, tekniken och kunskapen att bli engagerade i den politiska beslutsprocessen. En dynamisk om åldrandet kommer att bli möjlig tack vare de äldre som är medvetna, självsäkra och redo att företräda den äldre befolkningen. För det andra presenterar vi uppgifterna för offentliga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, som enligt vår mening, måste uppfyllas för att stöda och genomföra en strukturerad och varaktig om åldrandet. Aktivitet i var och en av dessa politiska nivåer är viktig för att förverkliga överallt där äldre människors röst bör höras och beaktas i den politiska beslutsprocessen. 16

19 Uppgifter för pensionärsorganisationer Utbilda och lära ut nya färdigheter Förbättra de äldres självkänsla och självförtroende genom att underlätta deras tillgång till livslångt lärande och utbildning och genom att uppmuntra deras kreativitet, självförtroende och insyn; Lära äldre praktiska färdigheter som gör det möjligt att aktivt ta del i samhällsdebatten t.ex. hur man talar offentligt, skriver en petition, använder internet och andra teknologier; Ge träning för att förbättra äldre människors förståelse om lokal och nationell politik och strategi. Sådan kunskap är nödvändig för att ge dem möjlighet att aktivt delta i samhället och i en. Informera och öka medvetenheten Informera vanliga äldre människor om deras rättigheter och skyldigheter för att få dem att aktivt delta i demokratin t.ex. i lokala val, folkomröstningar mm.; Höj äldre personers medvetenhet om demokratiska mekanismer och delaktighetsprocesser dvs. vad det innebär att vara aktiv som medborgare, varför det är viktigt att uttrycka sin direkta åsikt och vad som kan uppnås genom aktivt deltagande. Engagera dig själv och andra i gräsrotsrörelsen Underlätta äldres engagemang i pensionärsorganisationer med praktisk assistens: t.ex. hjälpa till med rörligheten, hälsofrågor eller andra begränsningar genom att ge gratis transport till möten, sprida information och feedback till dem som är mest utanför genom telefonsamtal, personliga diskussioner eller medlemsbrev med sammanfattningar om aktiviteter; Var engagerande Identifiera, kontakta och bjud in de minst aktiva äldre att delta. Uppsök t.ex. de mest utsatta äldre som är fattiga och utslagna, ensamstående äldre, äldre kvinnor, personer med tidig demens, äldre personer från etniska minoriteter, de som bor mest avlägset; Främja ömsesidigt stöd inom den äldre befolkningsgruppen genom att utveckla en känsla av solidaritet, inklusive de som lever i fattigdom och/eller socialt utslagna dvs. varje äldre person som vill ska kunna gå med i en representativ organisation; Organisera möten, informella utbyten eller temadiskussioner med andra ålders- och befolkningsgrupper i syfte att stärka de äldres känsla av att tillhöra ett bredare sammanhang som bygger på mångfald och tolerans. Hur man deltar i om åldrandet Samla in bevismaterial på gräsrotsnivå Arrangera deltagande möten med äldre människor på lokal nivå före beredning av ståndpunkter, svar på offentliga konsultationer osv. Dessa möten måste uttrycka vanliga äldre människors åsikter och samla in deras åsikter om sina egna behov och önskemål; Säkerställa att en röst från de mest utsatta äldre antecknas och noggrant förmedlas till beslutsfattare, t.ex. av ensamstående äldre, äldre kvinnor och äldre personer från etniska minoriteter; Få äldre människors sociala verklighet mer känd genom att föra fram deras berättelser använda konkreta exempel på åldersdiskriminering dvs. presentera riktiga fall ur verkligheten. Aktivitet i var och en av dessa politiska nivåer är viktig för att förverkliga överallt där äldre människors röst bör höras och beaktas i den politiska beslutsprocessen. Uppmuntra äldre att delta, tala själva och försvara sina intressen i befintliga lokala initiativ i samhället, såsom äldreråd, rådgivande kommittéer, vårdhem, senioruniversitet, samhälls- och grannföreningar, lokala föreningar osv. Förutse och starta debatter Fråga regelbundet efter inbjudningar till möten till förmån för äldre för att låta dem delta i befintliga dialoger för att försäkra sig om att alla tillgängliga kanaler och mekanismer för används effektivt; 17

20 Lämna på eget initiativ in regelbundna ståndpunkter, yttranden, rekommendationer osv. om relevanta politiska frågor för att väcka uppmärksamhet på äldre människors oro; Starta utbyte och debatter med yttre intressenter och den stora allmänheten i frågor som kräver att äldres åsikter kommer till uttryck, i synnerhet i frågor belagda med tabu såsom övergrepp mot äldre, flerfaldig diskriminering osv. Samarbeta med intressenter Arbeta med andra medborgarorganisationer som företräder olika befolkningsgrupper t.ex. barn, ungdomar, kvinnor, personer med funktionshinder, etniska minoriteter och med social för att förbättra förståelsen för tjänster för äldre och utarbeta strategier för gemensamma frågor; Involvera berörda parter i diskussionen om åldrandets frågeställningar genom gemensamma aktiviteter t.ex. forskning och undersökningar, politiska debatter och informationskampanjer för att bygga nätverk om särskilda frågor med stöd av aktörer från olika områden; Engagera externa experter som har färdigheter och kunskaper om åldrandets frågeställningar och/eller politiskt arbete och använda dem som en tillgång och ett stöd för att föra fram äldres intressen t.ex. i utarbetandet av ståndpunkter. Erkänna den roll och det bidrag framstående och välkända äldre personer kan ge som experter och få deras stöd för att främja social av äldre. Delge resultat Agera politiskt genom att utveckla en lista med krav och sänd den till kandidater före olika val; Använd media, i synnerhet på lokal nivå, för att sprida information och berätta om den verklighet och de dagliga utmaningar som äldre står inför; Använd olika kanaler för att sprida information om politiska debatter och öka medvetenheten om dessa bland äldre och allmänheten, t.ex. temabloggar om åldrande, sociala nätverk för att mobilisera äldre samt information om politiska processer och botten-upp initiativ. Ge feedback och uppföljning Säkerställ en regelbunden feedback till äldre människor på olika sätt: mötesprotokoll, sammanställningar om ståndpunkter, bidrag till konsultationer, temacirkulär, telefonintervjuer osv. Följ upp och ge bidrag i alla etapper i den politiska utvecklingen. Kontinuitet i lobbyverksamheten är nödvändig för att påverka beslutsfattare. Uppgifter för myndigheter Hur man kan stöda en strukturerad och hållbar Bemyndiga pensionärsorganisationer Fäst likvärdig uppmärksamhet vid alla organisationer som arbetar för att göra det möjligt för äldre att delta i det politiska beslutsfattandet dvs. engagera alla organisationer oavsett deras erfarenhet eller kunskap om politiskt arbete så att varje röst i samhället hörs; Ge utbildning för att stärka pensionärsorganisationernas kunskap och färdigheter, vilka krävs för deltagande i det politiska beslutsfattandet t.ex. i juridiska frågor, inom särskilda teman när det gäller åldrandet såsom samhällstjänster och pensionsreformer samt praktiska aspekter såsom taktik för lobbyverksamhet; Ge ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationer så att de kan bli aktiva aktörer i utformningen av politiken. Detta kan ske genom flerårig medfinansiering, kortsiktiga bidrag, projektbidrag och/eller assistans vid behov för dagliga aktiviteter såsom återbetalningar för resor, logi, internet osv. 18

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog

Strategi. Luleå kommuns strategi för medborgardialog Strategi Luleå kommuns strategi för medborgardialog 2016-2020 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för medborgardialog Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd:

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan Akademi Näringsliv En förändrad omvärld med flera aktörer Offentlig sektor Engagerade medborgare Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin 2015-11-10 Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Nationell politik för social ekonomi 2010 beslutade regeringen om nya mål och en ny inriktning för politiken för det civila samhället:

Läs mer

Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013

Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013 SLUTLIG VERSION (EPSU OCH CEMR) A. Målsättning Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Att företräda arbetsgivare och fackliga organisationer i branschen kommunala och regionala myndigheter

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31

ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 29.10.2009 2009/0072(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 12-31 Förslag till yttrande Karima Delli (PE430.326v01-00) över förslaget till rådets beslut om Europeiska

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL. 10.00) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen

MÖTET MÅNDAGEN DEN 3 OKTOBER 2011 (KL. 10.00) SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK. 1. Godkännande av dagordningen Kommenterad dagordning rådet 20110926 Arbetsmarknadsdepartementet Socialdepartementet A2011/3606/IE S2011/8258/EIS Rådets möte (social, jämställdhets och arbetsmarknadsministrarna) den 3 oktober 2011 MÖTET

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/161 157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

Programmet Ett Europa för medborgarna

Programmet Ett Europa för medborgarna Programmet Ett Europa för medborgarna Ett hurdant Europa vill du ha? Det bor över 500 miljoner människor i Europeiska unionens medlemsländer. Varje medborgare i ett medlemsland är också EUmedborgare. Vår

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Försöksverksamhet i Fagersjö

Försöksverksamhet i Fagersjö Sida 1 (6) 2015-11-23 Försöksverksamhet i Fagersjö På stadsdelsnämndens sammanträde den 11 juni 2015 fick förvaltningen i uppdrag att starta en försöksverksamhet för ökat demokratiskt deltagande och inflytande

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C

13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT

Läs mer

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C

5776/17 son/al/ss 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 10 februari 2017 (OR. en) 5776/17 NOT från: till: Ordförandeskapet IND 18 MI 82 COMPET 58 FISC 27 PI 9 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Ärende: Förberedelser

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter

Verksamhet. 1 Samverkansaktiviteter Verksamhet HSO Blekinge är en partipolitisk och religiöst obunden samverkansorganisation för länsövergripande medlemsföreningar, som i sin verksamhet organiserar personer med funktionshinder och/eller

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 2005 (10.6) (OR. en) 9803/05 SAN 99 INFORMERANDE NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9181/05 SAN 67 Ärende: Utkast till rådets

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer