Sammanträdesrummet Tryggö, Kungshamn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanträdesrummet Tryggö, Kungshamn"

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 12 september 2012 kl Plats Sammanträdesrummet Tryggö, Kungshamn Ordförande Mats Abrahamsson Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 1 2 Förslag till nytt attestreglemente med tillämpningsanvisningar. Intern kontroll - Rutiner för hantering av privata medel. KA 2012/280 KA 2012/412 3 Intern kontroll - Rutiner för kontanthantering. KA 2012/409 4 Anvisningar för intern kontroll Behörighet att underteckna handlingar. 6 Konstutställning Udden. KA 2011/610 7 Deltagande i "Kommunens Kvalitet i Korthet". KA 2012/408 8 Demokratiberedningen - politisk frågestund. KA 2012/207 9 Medborgardagen den 27 oktober Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun. Arbetsordning för kommunfullmäktige i Sotenäs kommun - revidering. Kvalitetsgarantier inom omsorgsförvaltningens område. KA 2012/111 KA 2012/115 KA 2012/ Ägardirektiv för Sotenäsbostäder AB. 14 Bolagsordning för Sotenäsbostäder AB. 15 Motion angående behovet av kommunala tomter, lägenheter och sjöbodar i Bovallstrand. KA 2012/81 16 Motion om hospiceavdelning i Sotenäs kommun 17 Utomhusgym/aktivitetspark. KA 2012/53 18 Våld i nära relationer. KA 2012/77 19 Redovisning av delegationsbeslut O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\ks\kallelser\utskick KS kallelse \KS kallelse doc Sida: 1(3)

2 Kallelse Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 20 Meddelanden* Rambo AB - styrelseprotokoll nr 3/2012 Luft i Väst - Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 Yttrande från Småkom - bredbandskanalisation Miljö- och byggnämnden - förekomst av vattensalamander inom planområdet vid fastigheten Ellene 1:383 Länsstyrelsen - Utlåtande efter tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagen Miljö- och byggnämnden - lagakraftbevis för ändring av detaljplan för Ljungberget, Bohus-Malmön Miljö- och byggnämnden , delårsbokslut januari - juni 2012 Förvaltningsrätten i Göteborg - Dom ang befrielse från vite Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 21 Ansökan om planbesked för fastigheten Smögenön 1:468, Nordmanshuvudet. KA 2012/ Servisanmälan Sotenäs Gravarne 3:43. KA 2012/ Godkännande av programsamrådsredogörelse - FÖP Åbyfjorden. ** KA 2009/ Gravarne 3:73 - ansökan om befrielse från vite. KA 2012/ Malmön 1:663 - ansökan om befrielse från vite. KA 2012/ Malmön 1:668 - ansökan om befrielse från vite. KA 2012/ Smögens fiskauktion. KA 2010/31 28 IT-samverkan. KA 2012/ Företagsarena Sotenäs.*** 30 Delårsbokslut januari - juni Återkoppling av ansökan om planbesked för Väjern 3:2 och 3.3. Återkoppling av ansökan om planbesked för Vägga 1:7. Ansökan om serveringstillstånd, Nära Havet, Kungshamn.**** KA 2012/324 O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\ks\kallelser\utskick KS kallelse \KS kallelse doc Sida: 2(3)

3 Kallelse Ärende ej offentligt sammanträde Dnr Föredragande 34 Ansökan om serveringstillstånd, Göstas Skaldjurskrog, Kungshamn. **** KA 2012/ Ansökan om serveringstillstånd, Nordens Ark, Hunnebostrand. **** KA 2012/212 * Se pärm på sammanträdet. *** Förstudie utsänds digitalt. ** Utsänds digitalt. **** Utsänds endast till kommunstyrelsen. Kompletta handlingar i pappersformat finns hos kommunalråd, oppositionsråd och på kansliet. Skickas till: Börje Forss Jörgen Samuelsson Bertil Andersson Hans Gunnarsson Anders Siljeholm Torbjörn Ericson O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\ks\kallelser\utskick KS kallelse \KS kallelse doc Sida: 3(3)

4

5 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 1(1) Intern kontroll - Rutiner för hantering av privata medel Beskrivning av ärendet Det av Sotenäs kommuns revisorer anlitade revisionsbolaget, pwc, har på uppdrag av revisorerna återkommande granskat den interna kontrollen avseende rutiner för hantering av privata medel. Granskningarna har resulterat i ett antal anmärkningar avseende brister i den interna kontrollen vilket i sin tur lett till åtgärder för att förbättra rutinerna. Iakttagelser från den senaste granskningen presenterades i en PM daterad Det som framför allt anmärktes på i denna rapport var att det inte skett någon regelbunden uppföljning av att gällande anvisningar och rutiner efterlevs i verksamheterna. Ekonomiavdelningen har därför gjort en översyn av och uppdaterat rutinbeskrivning och hjälpblanketter. Dessa har gåtts igenom med enhetschefer och finns även tillgängliga på kommunens intranät. Stickprovskontroller har genomförts på Kvarnbergets och Hunnebohemmets äldreboenden och dessa visar att personalen känner till rutinerna och följer anvisningarna. I något fall noterades att rutinerna inte uppdaterats till senaste version vilket åtgärdats. Ytterligare stickprovskontroller kommer att genomföras på resterande enheter som hanterar privata medel. Ekonomiavdelningen ansvara i fortsättningen för att följa upp att regelbundna kontroller genomförs och dokumenteras som ett moment i nämndernas internkontrollarbete. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och bedömer att vidtagna åtgärder är tillräckliga för att upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll avseende rutiner kring hantering av privata medel. Skickas till Kommunrevisionen Nämnderna Ekonomiavdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Bertil Andersson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

6

7

8 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Intern kontroll - Rutiner för kontanthantering Beskrivning av ärendet Det av Sotenäs kommuns revisorer anlitade revisionsbolaget, PWC, har på uppdrag av revisorerna återkommande granskat den interna kontrollen avseende rutiner för kontanthantering. I dessa sammanhang har det påtalats behov av tydliga centrala anvisningar och blanketter. De senaste åren har hantering av kontanter minskats genom övergång till betalterminaler och biljettautomater. Dokumentation av transaktioner sker till stor del automatiskt vilket även ett ökat användande av kassaapparater har bidragit till. Ekonomiavdelningen har tagit fram dels en central anvisning för kontanthantering vid försäljning i kommunens verksamheter dels specifika anvisningar/rutiner för hantering av privata medel, mynt från offentliga toaletter och försäljning av gästhamnsbiljetter. När det gäller hantering av privata medel har revisionen gjort en särskild granskning. Åtgärder som vidtagit med anledning av den granskningen redovisas som ett särskilt ärende. Ekonomiavdelningen ansvarar i fortsättningen för att följa upp att det genomförs kontroller av att anvisningar och rutiner efterlevs. Dessa kontroller skall genomföras och dokumenteras som ett led i nämndernas internkontrollarbete. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och bedömer att vidtagna åtgärder är tillräckliga för att upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll avseende rutiner kring kontanthantering. Bilaga/Bilagor Central anvisning för kontanthantering avseende försäljning i kommunens verksamheter Rutin för redovisning av gästhamnsavgifter central anvisning Rutiner för redovisning av kontanter/mynt från offentliga toaletter central anvisning Skickas till Kommunrevisionen Nämnderna Ekonomiavdelningen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

9 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Mats Ove Svensson Kommunchef Bertil Andersson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

10

11

12

13

14

15

16

17 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Anvisningar för intern kontroll 2012 Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har antagit Reglemente för intern kontroll. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. I ansvaret ingår att upprätta en intern kontrollorganisation inom kommunen samt att utveckla denna utifrån kommunens kontrollbehov. Kommunstyrelsen ska tillse att förvaltningsövergripande regler och anvisningar upprättas. Enligt, reglementet ska varje nämnd årligen anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Internkontrollplan ska minst innehålla: Genomförd riskbedömning (riskanalys) Rutiner och kontrollmoment som ska följas upp Omfattningen på uppföljningen (frekvensen) Ansvarig för uppföljningen När uppföljningen ska rapporteras till nämnden Varje år anvisar kommunstyrelsen de frågor upp som samtliga nämnder skall ha med i sin internkontrollplan. För 2012 är det följande områden: Inköp - avtalstrohet Faktureringsrutiner Internkontroll skall inte enbart avse sådana regler och moment som innebär en ekonomisk risk. Det är viktigt att nämndernas internkontrollplaner även innefattar verksamhetsinriktade kontroller. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer bilagda Anvisningar för intern kotroll Bilaga/Bilagor Anvisningar för intern kontroll 2012 Skickas till Kommunrevisionen Nämnderna Ekonomiavdelningen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

18 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Mats Ove Svensson Kommunchef Bertil Andersson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

19

20

21

22

23

24

25 Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Konstutställning Udden Sammanfattning För andra året i rad kommer en internationell kostutställning att anordnas på Udden i Hunnebostrand. Då utställarna avser att utöka utställningen med fler konstverk krävs att en större yta än befintlig iordningsställs. Beskrivning av ärendet 2011 anlades en C:a 300 m2 grusyta som användes för uppställning av konstverken. Ytan bearbetades genom att sten och jord schaktades bort. Därefter påfördes C.a 20 cm grus på den planerade ytan. Inför årets utställning behöver ytterligare c:a 600 m2 uppställningsyta anläggas på samma sätt som befintlig. Dessutom måste löst material som ligger på bergskanten och som riskerar att falla ner, spolas bort. Koppling till vision, programförklaring och mål Projektet kan utveckla besöksnäringen Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Medel till projektet 100 tkr anvisas genom kommunstyrelsens ofördelade anslag. Medborgarperspektiv En internationell utställning av konstverk i sten blir till glädje för intresserade kommuninvånare som får möjligheten att beskåda konstverken i sitt närområde. Utställningen lockar med största sannolikhet även till sig besökare från när och fjärran vilket även gynnar kommunen som helhet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

26 Tjänsteutlåtande Slutinstans Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen anvisar medel om 100 tkr till projektet genom eget ofördelat anslag. Bilaga/Bilagor Skickas till Datum Mats Ove Svensson Kommunchef Per Bengtsson Anläggningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

27

28 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Deltagande i "Kommunens Kvalitet i Korthet" Sammanfattning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har riktat en inbjudan till de kommuner som ännu inte deltar i projektet "Kommunens Kvalitet i Korthet" att ansluta sig till projektet. Projektet syftar till att ge förtroendevalda och ledande tjänstemän ett verktyg för att utveckla de kvalitativa aspekterna i styrningen och uppföljningen av verksamheten. Beskrivning av ärendet SKL startade 2006 ett projekt som i dag går under namnet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). I projektet deltar för närvarande över 160 kommuner som utvecklat och etablerat en begränsad och hållbar samling viktiga resultatmått. Resultatmåtten innehåller information som ger kommunledningen kunskap om kommunens kvalitet dels i förhållande till sig själv över tid dels i jämförelse med övriga deltagande kommuner. Redovisningen består av ett antal, för kommuninvånarna, viktigas kunskapsområden, som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. De olika kunskapsområdena är: Tillgänglighet Tillgänglighet är en av hörnstenarna i kommunal service. En kommun som för medborgare, brukare och näringsliv är lätt att nå för kontakt, skapar ett större förtroende och tillit till den offentliga servicen och dess företrädare. En tillgänglig kommun ger också medborgare och brukare större möjlighet att delta i och engagera sig i kommunens utveckling och där så är möjligt göra medvetna val. Trygghetsaspekter En kommun som engagerar sig i att involvera andra i arbetet med att skapa ett tryggt samhälle för alla medborgare skapar också tillit till samhällsorganisationen. En kommun som i sina kontakter med medborgarna säkerställer en rättvis och rättssäker hantering utgör grunden för legitimitet för den offentliga verksamheten. Delaktighet En kommun som strävar efter att göra medborgarna och brukarna delaktiga i kommunens arbete och framtid stärker den representativa demokratin. Delaktighet för medborgarna kan både innebära att medborgarna får större kunskaper och förståelse för kommunens komplexa verksamhet och ge förtroendevalda bättre underlag för beslut. Kostnadseffektivitet En kommun som är kostnadseffektiv hanterar kommunens resurser på ett sätt som ger bästa kvalitativa värde för de tillgängliga resurserna utifrån ett medborgarperspektiv. Det kräver ett aktivt ansvarstagande för ekonomiska resurser, personella resurser och prioriteringar utifrån kvalitativa aspekter. En kommun som kan visa att den är kostnadseffektiv skapar legitimitet hos medborgarna. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

29 Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomichef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Samhällsbyggnad En kommun som arbetar aktivt för att utveckla ett samhälle att leva och verka i skapar livskvalitet för sina medborgare. Det innebär att kommunen arbetar och samarbetar med andra för att öka attraktiviteten för att leva och bo i kommunen. Kommunen engagerar sig i utvecklingen av näringslivet, ansvaret för miljön och för att skapa ett hälsosamt samhälle för alla sina medborgare. De fem kunskapsområdena togs fram i samarbete med ett antal kommunstyrelseordförande under Diskussionen och processen utgick från de vanligaste frågorna som man som politiker fick från medborgarna. Inom varje kunskapsområde finns ett antal mått som beskriver kvaliteten ur ett medborgarperspektiv. Uppgifterna till de olika resultatmåtten samlas in under hösten och resultaten redovisas i januari året efter. Uppgifterna hämtas både från egna mätningar och från mätningar som utförs av externt företag samt från SCB:s medborgarundersökning och olika offentliga databaser. Måtten och kommunernas resultat återfinns på: Deltagande i projektet är kostnadsfritt men kräver en viss egen arbetsinsats, uppskattningsvis 10% av tjänst utslaget på ett antal medarbetare. Förvaltningen har skickat in en intresseanmälan som bör kompletteras med ett beslut i kommunstyrelsen. Vidare bör en kontaktperson utses som har mandat att driva arbetet i kommunen. Det är även lämpligt att utse en styrgrupp, bestående av förtroendevalda och/eller ledande tjänstemän. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Sotenäs kommun ansluter sig till projektet "Kommunens Kvalitet i Korthet". Ekonomiavdelningen får i uppdrag att utse kontaktperson och kommunchefens ledningsgrupp utses till styrgrupp i projektet. Skickas till Nämnderna Ekonomiavdelningen Mats Ove Svensson Kommunchef Bertil Andersson Ekonomichef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

30

31 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2012/207 Sida 1(3) Demokratiberedningen - politisk frågestund Sammanfattning Demokratiberedningen har kommit in med förslag om en politisk frågestund i samband med kommunfullmäktiges sammanträden. Detta ses som ett sätt att göra allmänhetens frågestund mer attraktiv och göra fullmäktiges sammanträden mer populära för allmänheten. Demokratiberedningen föreslår därför att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunledningen att utreda på vilket sätt en politisk frågestund skulle kunna organiseras samt göra en kostnadsberäkning för att redovisa till kommunfullmäktige för beslut. Förslaget är i linje med kommunens intentioner om medborgarnas delaktighet. Beskrivning av ärendet Demokratiberedningen har kommit in med förslag om en politisk frågestund i samband med kommunfullmäktiges sammanträden. Detta ses som ett sätt att göra allmänhetens frågestund mer attraktiv och göra fullmäktiges sammanträden mer populära för allmänheten. Frågestunden syftar till att lyfta fram partiernas ståndpunkt i olika frågor, antingen inom ett i förväg definierat område eller i öppna frågeställningar. Frågestunden skulle ledas av en extern moderator som även skulle förmedla allmänhetens frågor till de förtroendevalda. Demokratiberedningen föreslår därför att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunledningen att utreda på vilket sätt en politisk frågestund skulle kunna organiseras samt göra en kostnadsberäkning för att redovisa till kommunfullmäktige för beslut. Koppling till vision, programförklaring och mål Helhetssyn, öppenhet och delaktighet är ledord i kommunens programförklaring. Kommunen ska också stimulera dialog med medborgarna. Att utveckla allmänhetens frågestund stämmer alltså väl med kommunens intentioner. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi En utredning kostar endast förvaltningens arbetstid. En frågestund i den tappning demokratiberedning innebär kostnader för en moderator. Om förtroendevalda som inte sitter i kommunfullmäktige deltar tillkommer kostnad för detta. Beroende på mötets längd kan frågestunden innebära heldagsarvode istället för halvdagsarvode. Regelverk Utomståendes medverkan på fullmäktige behandlas i kommunallagen 5 kap. Det är även reglerat i kommunfullmäktiges arbetsordning. Införandet av en politisk frågestund kräver ändring av arbetsordningen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

32 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2012/207 Sida 2(3) Medborgarperspektiv Att stimulera dialogen med medborgarna är en viktig fråga. Ett sätt är att göra kommunfullmäktiges möten mer intressanta för medborgarna. Redan idag inleds fullmäktiges möten med allmänhetens frågestund men denna möjlighet att ställa frågor till ledande politiker nyttjas sällan. För att locka medborgare bör en politisk frågestund behandla ett i förväg definierat ämne eftersom medborgare då vet vilket ämne som ska diskuteras. I annat fall skiljer sig inte den politiska frågestunden sig nämnvärt från allmänhetens frågestund som finns idag. Ett annat sätt att få ut sina politiska ståndpunkter är att kommunfullmäktiges ledamöter debatterar i förväg definierade ämnen vid olika tillfällen. Vid denna typ av debatt har dock inte allmänheten rätt att yttra sig. Det torde inte heller vara nödvändigt med en utomstående moderator utan fullmäktiges ordförande skulle kunna vara ordförande även här. Det finns även andra sätt att genomföra politiska frågestunder på i samband med kommunfullmäktiges sammanträden. Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige tackar demokratiberedningen för förslaget och uppdrar åt kommunstyrelsen att ta fram förslag på hur politiska frågestunder skulle kunna organiseras. Förslaget ska vara kostnadsneutralt. Bilaga/Bilagor Demokratiberedningens förslag Skickas till Kommunstyrelsen Demokratiberedningen Mats Ove Svensson Kommunchef Ida Aronsson Hammar Utredningsledare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

33 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr 2012/207 Sida 3(3) Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

34

35

36 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutveklare Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Medborgardagen den 27 oktober Sotenäs kommun tillsammans med Kusthandlarna, Sotenäs Turism och Företagarna planerar att genomföra en aktivitetsdag i Sotenäs Idrottshall den 27 oktober Samtliga åretruntboende och delårsboende kommer att bjudas in till denna dag. Dagen kommer att innehålla olika fokusområden där kommunen förväntas delta som en av aktörerna. Målsättning Under dagen den 27 oktober kommer Sotenäs kommun att vara på plats och svara på frågor, presentera enkätundersökningen om delårsboende etc. Målsättningen med dagen är att politiker och tjänstemän står de boende/delårsboende till förfogande och presentera kommunens olika delar/förvaltningar. Dagen har initierats av Kusthandlarna i samverkan med Sotenäs kommun och andra aktörer. Kommunchefen får i uppdrag att bilda en arbetsgrupp som ska planera kommunens deltagande i "Medborgare dagen. Ekonomi För att genomföra ovanstående dag behöver medel att tillskjutas. Dessa medel skall användas till tryckkostnader och porto till de inbjudningar som kommer att sändas till samtliga åretruntboende och delårsboende i Sotenäs kommun. Kostnaderna för att genomföra detta är beräknat till kr. Förvaltningens förslag till beslut Kommunchefen får i uppdrag att bilda och sammankalla en arbetsgrupp som ska genomföra Medborgardagen. Kommunstyrelsen anslår medel ( kr) för att genomföra aktiviteten. Finansieringen sker via Kommunstyrelsen under oförutsedda medel. Skickas till Kommunchefen och Ekonomiavdelningen. Datum Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

37 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutveklare Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Samuelsson Näringslivsutvecklare Leif Andreasson Projektutvecklare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

38

39 Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskott Dnr KA 2012/114 Sida 1(1) Kommunledningskontoret Ida Aronsson Hammar, utredningsledare Tel , e-post Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun sammanställning av remissvar Kommunfullmäktigs presidium har tillsammans med gruppledarna i kommunfullmäktige arbetat fram en uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun. Förslaget bygger på förslag på uppförandekod från Sveriges kommuner och landsting samt uppförandekoden i Skurups kommun. Efter kommunstyrelsens arbetsutskotts behandling har ärendet remitterats till kommunfullmäktiges partier. Nya Sotenäspartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har inget att erinra mot förslaget. Moderaterna anser att det är ett bra och tydligt dokument. Övriga partier har inte lämnat yttranden. Mot bakgrund av detta anser kommunstyrelsens förvaltning att inga revideringar i förslaget behöver göras innan ytterligare politisk behandling. Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun. Bilaga/Bilagor Förslag till uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun 1 Skickas till Kommunfullmäktiges gruppledare Mats Ove Svensson Kommunchef Ida Aronsson Hammar Utredningsledare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

40 Förslag Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor har rätt att uttrycka sin vilja, plädera för de idéer de tror på och agera för att främja sina intressen. Jämlikheten innebär att alla människor är lika mycket värda, att alla medborgare har samma rätt att delta i sitts lands styrelse och att alla som deltar ska behandlas lika. Ingen är i grunden förmer än någon annan. Vid omröstning väger allas röster lika tungt. Demokratin är ett beslutssystem som går ut på att lösa konflikter på fredlig väg. Politik handlar emellertid i praktiken sällan om harmoniskt samförstånd. Olika intressen och uppfattningar ställs mot varandra. De som förordar olika ståndpunkter konkurrerar om att vinna flertalets stöd inför en kommande omröstning. När tidpunkten för beslut närmar sig krävs att de olika parterna antingen kan kompromissa sig fram till en överenskommelse eller att en omröstning äger rum. Det är viktigt att denna process sker på ett korrekt och respektfull sätt. Det samma gäller också efter det att ett beslut är taget. De som blir nedröstade behöver uppträda som goda förlorare, och de som hamnat i majoritet behöver bemöta minoriteten med respekt. Syftet med en uppförandekod Många förtroendevalda tycker att klimatet inom det politiska livet i våra dagar blivit hårdare och det blivit tuffare att verka som förtroendevald. Därför har Sveriges kommuner och landsting tagit fram en uppförandekod för förtroendevalda. Syftet med uppförandekoden är att formulera ett underlag för etiska regler för förtroendevalda på lokal och regional nivå. Avsikten är att skapa och vidmakthålla ett gott klimat i politiken. Uppförandekoden ger de förtroendevalda utgångspunkter för hur de kan uppträda på ett bra sätt mot varandra och därmed visa sin respekt för alla människors lika värde. Uppförandekoden handlar inte om att alla ska gilla varandra eller de åsikter och förslag som finns. Den handlar inte heller om att ställa krav på att förtroendevalda ska vara ofelbara, uppförandekoden ska ge stöd till ett eftertänksamt handlande. Krav på förtroendevalda Den uppförandekod som presenteras här gäller de förtroendevaldas uppträdande inom det politiska livet och utgör alltså inte rättsnören för deras privatliv. Det är dock viktigt att inse att det inte finns några vattentäta skott mellan etiken i offentligheten och i privatlivet för en förtroendevald. Den som förbinder sig att följa vissa etiska regler i sitt politiska engagemang men visar sig tillämpa en helt annan moral som privatperson förlorar sin trovärdighet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

41 Förslag Hur höga krav som det är rimligt att ställa i detta sammanhand kan naturligtvis diskuteras. Men den som tar på sig ett politiskt förtroendeuppdrag får oundvikligen högre krav på sin moral än människor i allmänhet, det är en förutsättning för att allmänhetens tilltro till demokratin och samhällets institutioner ska bevaras och garanteras. Uppförandekoden Att följa lagar, regler och beslut Det är viktigt att förtroendevalda följer lagar, regler och fattade beslut. De som innehar förtroendeuppdrag ska inte heller delta i olagliga aktiviteter för att påverka politiska beslut. Förtroendevalda fattar beslut som på olika sätt och nivåer lägger ramarna för medborgarnas möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. För att besluten ska uppfattas som legitima och för att medborgarna ska känna förtroende för sina företrädare, gäller att de förtroendevalda själva följer fattade beslut och underordnar sig gällande lagar och regler. De förtroendevalda som är motståndare till ett förslag, men vid omröstningen hamnar i minoritet, är lika bundna till att följa beslutet som de som röstar för förslaget. Ingenting hindrar däremot att de fortsätter bilda opinion mot beslutet och lägger förslag om att det ska ändras. Att kunna demokratins procedurregler och att följa dem mötesteknik Det är viktigt att förtroendevalda kan och tillämpar mötesteknik. För att demokratins processer ska fungera och övergrepp och maktmissbruk undvikas, bör alla förtroendevalda lära sig de procedurregler för debatt, diskussion och beslutsfattande som mötestekniken omfattar. Kunskap i mötesteknik är i sig lika med makt. Mötesteknik finns för att alla ska få likvärdiga möjligheter att komma till tals och ge sina uppfattningar till känna. De finns för att beslut ska ske på ett öppet, tydligt och schysst sätt. God kunskap i mötesteknik kan också missbrukas. Om få behärskar konsten medan flertalet är okunniga kan mötestekniken användas för att manipulera fram vissa beslut. Procedurregler behöver hållas levande för att fylla sin roll. Det är därför viktigt att reflektera över hur olika procedurregler fungerar och vid behov omforma dem. Förtroendevalda som anser att det finns regler som skadar eller hindrar ett demokratiskt arbetssätt bör ta upp reglerna till diskussion och föreslå förändringar. Att visa respekt och ta varandra på allvar Det är viktigt att förtroendevalda har respekt för varandras villkor och underlättar varandras deltagande. Den som har tagit på sig ett politiskt förtroendeuppdrag ska vara mån om att delta i de möten som uppdraget omfattar och komma förberedd till dessa. Alla har dock inte samma förutsättningar för sitt engagemang som förtroendevald, på grund av till exempel barn, arbetstider, utbildningsnivå eller funktionshinder. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

42 Förslag Politiskt engagemang bygger på både förnuft och känslor. Förtroendevalda måste få ge uttryck för sina åsikter med både sakargument och ideologiska viljeyttringar för att politiken ska bli tydlig och begriplig. Det är viktigt att hålla en god ton i den politiska debatten. Detta innebär till exempel att förtroendevalda i fullmäktigedebatter bör tilltala varandra med både för- och efternamn eftersom fullmäktige är en offentlig arena. Åhörarna kan inte förväntas känna ledamöterna vid namn. I andra sammanhang behöver det inte vara riktigt så formellt, men tilltalet får aldrig bli för familjärt och aldrig nedlåtande eller respektlöst. Det är viktigt för politikens anseende att förtroendevalda tar varandras engagemang på allvar. Den som går in för att misstänkliggöra sin motståndare riskerar att ska respekten för alla förtroendevalda och för hela den demokratiska processen. En god princip är att bekräfta andra förtroendevalda som gör något bra, oberoende politisk uppfattning i sak. Ett erkännande eller uppskattande omdöme till någon som utmärkt sig positivt, ger erkännande även till den som berömmer. Ta ansvar för att vara en demokrat i praktiken. Mobbning och kränkande beteende är oacceptabelt överallt så även i politiken. Förtroendevalda förväntas vara förebilder för hur man uppträder i ett demokratiskt samhälle. Att verka öppet, ärligt och tydligt Förtroendevalda måste anstränga sig för att göra politiken känd och begriplig för människor. Stort värde behöver läggas vid att spela med öppna kort i beslutsprocesser så att motiven för beslut framträder tydligt. Beslut som innebär avsteg från tidigare gjorda utfästelser behöver innehålla förklaringar till varför avsteg görs. Redogör för underlag, olika uppfattningar, beslut och deras bevekelsegrunder. Var mån om att inte jobba efter dolda agendor eller att mörka fakta eller argument. Såväl förtroendevalda som medborgare är i dagens samhälle både kunniga och upplysta. Ökad kunskap innebär emellertid inte automatisk ökad klarhet. Den kan också leda till insikter om att det finns flera likvärdiga slutsatser att dra och att inget beslut får enbart positiva effekter. Detta understryker betydelsen av att beslutsprocesser är öppna, att tydliga regler för beslutsprocedurerna följs och att det verkligen avsätts tid till utredning, diskussion, opinionsbildning och information om vad som står på den politiska dagordningen och vilken kunskap och vilka argument som finns för olika alternativ. Medborgarnas tilltro till politiska beslut påverkas inte bara av beslutens innehåll, utan även av om de känner tilltro till de procedurer som använts för att uppnå beslutet. En god demokratisk process kräver tid, och därför krävs planering. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

43 Förslag Intressekonflikter mellan roller Det är inte rimligt att hävda att varje enskild politiker ska representera alla medborgare och värna allas intressen. Förtroendevalda har flera roller och flera intressen att ta hänsyn till. De ska företräda medborgarna i allmänhet kommunen intressegrupper som det egna partiet värnar om sin egen partiorganisation Det är tillsammans och inte var för sig som förtroendevalda representerar alla medborgare. Det är legitimt att en enskild politiker koncentrerar sina krafter till att företräda vissa gruppers intressen, men det bör ske öppet. De intressen som följer med förtroendevaldas olika roller kan ibland komma i direkt konflikt med varandra. Denna typ av konflikter är oundvikliga och varken kan eller bör döljas om förtroendet för politiken ska upprätthållas. Förtroendevalda måste vara medvetna om detta och hur det påverkar deras handlande i enskilda fall. Ibland leder rollkonflikterna till etiska dilemman intressena är inte kombinerbara utan val av handlingsalternativ innebär att någon måste svikas, ett löfte måste brytas för att hålla ett annat och så vidare. Då måste förtroendevalda våga välja och vara beredda att stå för sina val och ta dess konsekvenser när kritiken kommer. Att i övrigt bruka förtroendet med gott omdöme Förtroendevalda få aldrig låta sitt egenintresse gå före allmänintresset och aldrig utnyttja sin ställning för egna materiella eller ekonomiska fördelar. Förtroendevalda får heller aldrig delta i beredningar eller beslut i ärenden som berör dem själva eller någon som de har en personlig relation till. Regler om sådant jäv finns i kommunallagen och förvaltningslagen och dessa ska förtroendevalda känna till. Förtroendevalda har till uppgift att förvalta samhällets tillgångar och anvisa medel på ett noggrant och ansvarsfullt sätt. I det ingår att förtroendevalda är noggranna med att aldrig överutnyttja förmåner av ekonomisk eller annan karaktär som är knutna till uppdraget. Förtroendevalda ska hantera icke allmänna handlingar med respekt och ansvar. Representation måste ske med eftertanke och användandet av alkohol ska vara genomtänkt i sådana sammanhang. Varje kommun har lokala regler för representation som de förtroendevalda ska följa. Uppförandekodens bärare och väktare Ansvaret för kulturen i det politiska arbetet åligger kommunfullmäktiges presidium. Till sin hjälp har presidiet i första hand gruppledarna i de olika partierna. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

44 Förslag Uppförandekoden ska vara ett levande dokument som diskuteras i partigrupperna. Målet är att varje förtroendevald ska känna ett asvar för att kritsikt granska den kod som gäller och medverka till att förbättra den. Ansvaret för att spelreglerna fungerar delas av alla förtroendevalda. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

45

46

47 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/115 Sida 1(3 Kommunledningskontoret Ida Aronsson Hammar, utredningsledare Tel , e-post Arbetsordning för kommunfullmäktige i Sotenäs kommun revidering Sammanfattning Kommunfullmäktigs presidium har tillsammans med gruppledarna i kommunfullmäktige sett över fullmäktiges arbetsordning. De stora ändringarna gäller hanteringen av interpellationer. I övrigt är det enbart smärre justeringar. I gruppen har även gått igenom Sveriges kommuner och landstings förslag till ny arbetsordning för fullmäktige för att se att detta i stort överensstämmer med gruppens förslag. Förslaget har remitterats till kommunfullmäktiges partier för yttrande. Moderaterna anser att förslaget är ett bra och tydligt dokument. Nya Sotenäspartier har inget att erinra mot förslaget. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår att alla ersättare i kommunfullmäktige ska få yttranderätt under förutsättning att det inte finns något lagligt hinder för detta. Övriga partier har inte lämnat yttranden. Bakgrund Kommunfullmäktigs presidium har tillsammans med gruppledarna i kommunfullmäktige sett över fullmäktiges arbetsordning. De stora ändringarna gäller hanteringen av interpellationer. I övrigt är det enbart smärre justeringar. I gruppen har även gått igenom Sveriges kommuner och landstings förslag till ny arbetsordning för fullmäktige för att se att detta i stort överensstämmer med gruppens förslag. Efter kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag har ärendet remitterats till kommunfullmäktiges partier. Partiernas remissvar Moderaterna anser att förslaget är ett bra och tydligt dokument. Nya Sotenäspartier har inget att erinra mot förslaget. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår att alla ersättare i kommunfullmäktige ska få yttranderätt under förutsättning att det inte finns något lagligt hinder för detta. Övriga partier har inte lämnat yttranden. Frågan om yttranderätt till ersättarna i kommunfullmäktige Enligt kommunallagen 5 kap 21 får fullmäktige bestämma att även andra än ledamöter ska ha rätt att yttra sig vid fullmäktiges överläggningar. Bestämmelsen syftar till utomståendes medverkan i fullmäktiges sammanträden. Det är alltså en fråga för fullmäktige att besluta vilka andra än ledamöterna som ska ha rätt att delta i överläggningarna. Detta ska regleras i arbetsordningen. Av propositionen framgår att regeln ska tillämpas på ett sådant sätt att de demokratiska aspekterna på yttranderätten i fullmäktige inte eftersätts. Bakgrunden till detta är att det Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

48 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/115 Sida 2(3 i äldre kommuallagar direkt angetts vilka som ska ha rätt att yttra sig. Fullmäktige ansvarar därmed för avvägningen mellan vilka som ska ha rätt att yttra sig och vilka som inte ska ha det. Förslag från demokratiberedningen Demokratiberedningen har också lämnat ett yttrande över förslaget och anser att det förslag till ändring i fullmäktiges arbetsordning som demokratiberedningen lämnat in inte beaktats. Demokratiberedningen anser att vilken ersättare som ska träda in och tjänstgöra avgörs av respektive parti i enlighet med turordningen reglerad i kommunallagen 5 kap Kommunfullmäktige konstaterade att den parlamentariska grupp som då arbetade med förslag till ny arbetsordning diskuterade denna fråga. Kommunstyrelsen förvaltning kan konstatera att gruppen diskuterat förslaget men valt att inte ändra förslag till skrivning. Kommunstyrelsens förvaltnings kommentarer Kommunstyrelsens förvaltning konstaterar att samtliga inkomna remissvar i grunden är positiva till det framtagna förslaget. Frågan om ersättarnas yttranderätt är ett politiskt ställningstagande, varför kommunstyrelsens förvaltning avstår från att lägga förslag i den frågan. I KL 5 kap 13 står att ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen. Listan över ordningen på ledamöter och ersättare bestäms av Länsstyrelsen utifrån valresultatet. Det innebär att det finns en tydlig ordning på vilken ersättare som ska träda in för tjänstgöring. Detta kan alltså inte avgöras av respektive parti vid varje enskilt tillfälle. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har kommit med nytt förslag till arbetsordning för fullmäktige. I det nya förslaget står samma formulering som Sotenäs kommun har idag och som den parlamentariska gruppen föreslår ska kvarstå; ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Kommunstyrelsens förvaltning anser därför att den nuvarande formuleringen inte bör ändras. Föreslagna ändringar är markerade med kursiv stil. Förslag till beslut Kommunfullmäktige fastställer förslag till arbetsordning för kommunfullmäktige. Frågan om ersättares yttranderätt vid kommunfullmäktiges sammanträden överlämnas för politiskt ställningstagande. Bilaga/Bilagor Förslag till ny arbetsordning för kommunfullmäktige Arbetsordning för kommunfullmäktige fastställd Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

49 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/115 Sida 3(3 Mats Ove Svensson Kommunchef Ida Aronsson Hammar Utredningsledare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

50 Förslag Arbetsordning för kommunfullmäktige i Sotenäs kommun förslag Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Med ledamot avses också tjänstgörande ersättare. Antalet ledamöter 1 Kommunfullmäktige har 31 ledamöter. Antalet ersättare i kommunfullmäktige ska vara högst hälften av antalet ordinarie ledamöter som varje parti innehar. Ordförande och vice ordförande 2 De år då val av kommunfullmäktige ägt rum i hela landet väljer fullmäktige en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande bland ledamöterna (presidium). Presidievalen ska förrättas på första sammanträdet med det nyvalda fullmäktige. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. 3 Tills presidievalen har förrättats tjänstgör den som varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten) som ordförande. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

51 Förslag Tid och plats för sammanträdena 5 Fullmäktige håller ordinarie sammanträde på dag, tid och plats som fullmäktige bestämmer varje år. De år då val av fullmäktige har ägt rum sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i november. Avgående fullmäktige bestämmer dag och tid för det första sammanträdet med det nya fullmäktige. 6 Kommunstyrelsen eller en tredjedel av fullmäktiges ledamöter har rätt att begära ett extra sammanträde. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligt hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dag och tid för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dag och tid ska ändras ska ordföranden snarast underrätta ledamöter och ersättare om beslutet. Information om beslutet ska snarast, om möjligt minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen, anslås på kommunens anslagstavla. 8 Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidningarna och publiceras på kommunens hemsida. Placeringsordning 9 Fullmäktiges presidium har tillsammans med sekreteraren särskilt anvisade platser i fullmäktigesalen. Ledamöterna är placerade partivis. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

52 Förslag Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 10 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast om när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Detta behövs inte om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka. I så fall ska ordföranden underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tid och plats för det fortsatta sammanträdet. Ärenden och handlingar till sammanträdena 11 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige ska behandla ett ärende om inte annat följer av lag. 12 Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut i ärenden som ska behandlas ska ges till varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska skickas till ledamöter och ersättare före sammanträdet. Interpellationer och frågor ska skickas till samtliga ledamöter och ersättare före det sammanträde då de avses att ställas. Handlingar ska även finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 13 En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till respektive partis gruppledare. Partierna svarar själva för att ersättare kallas in. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

53 Förslag Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för att vidare delta i ett pågående sammanträde kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och som står i tur att tjänstgöra. Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Dock bör pågående ärende avgöras innan byte sker. 15 Om en ledamot eller ersättare infinner sig vid sammanträde efter det att närvarokontrollen avslutats ska denna anmäla det till ordföranden. Ledamot får inte annat än tillfälligtvis lämna ett sammanträde utan att anmäla detta till ordföranden via den blankett som finns tillgänglig vid sammanträdet. Upprop 16 En uppropslista som visar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt uppropslistan. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Justerare och justering av protokollet 17 Ordföranden bestämmer tid och plats för justering av protokollet. Efter uppropet väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet och att förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Om två eller flera ledamöter fungerat som ordförande under ett sammanträde justerar ordföranden de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt eller muntligt innan fullmäktige justerar den. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

54 Förslag Turordning för handläggning av ärendena 18 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de ha tagits upp i kallelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden. Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende som inte finns med i kallelsen ska behandlas. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena 19 Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd vars verksamhetsområde ett ärende berör får delta i överläggningen av ärendet. Ordföranden och vice ordföranden i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt. Ordföranden i en styrelse, en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. 20 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelse och årsredovisning. Revisorerna får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som gäller granskningen eller rör revisorernas egen förvaltning. 21 Ordföranden låter efter samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i styrelserna, nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda i kommunen för att lämna sakupplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

55 Förslag Om fullmäktige inte beslutar något annat bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordföranden i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får delta i överläggningarna. 22 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträdet 23 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken denne anmält sig och blivit uppropad. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg om högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. 24 Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse från ordföranden rättar sig får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande. Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra får han upplösa sammanträdet. Yrkanden 25 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordförande befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändrats eller återtas om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Ordföranden har rätt att begära att yrkanden ska lämnas skriftligt under mötet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

56 Förslag Ordföranden får vägra proposition om denna anser att ett framställt yrkande strider mot lag, annan författning eller denna arbetsordning. Om fullmäktige bifaller yrkande att proposition ska ställas får ordföranden därefter inte vägra proposition. Ordföranden ska vägra proposition om denna anser att ett framställt yrkande innebär ett nytt ärende. Detta gäller inte i ärenden som inte behöver beredas. Deltagande i beslut 26 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut ska anmäla det till ordföranden innan beslutet fattas. En ledamot som inte gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet om beslutet fattas med acklamation. Omröstningar 27 Innan omröstning sker ska omröstningspropositionen läsas upp och vid behov godkännas. När omröstningar genomförs biträds ordförande av de två ledamöter som har utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist. Sedan omröstningen avslutats befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. Öppen omröstning 28 En omröstning ska vara öppen utom i ärenden som avser personval. Om oenighet om resultatet av en öppen omröstning uppstår ska en ny omröstning genomföras omedelbart. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

57 Förslag Sluten omröstning 29 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om: 1. Den upptar namnet på någon som inte är valbar 2. Den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas 3. Den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som nu sagts gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Motioner 30 En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter. Endast de som undertecknat motionen ses som motionärer. Egenhändig namnteckning krävs inte vid inlämning via e-post. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion väcks genom att den lämnas in till kommunstyrelsens kansli eller lämnas vid ett sammanträde i fullmäktige. En ersättare får bara väcka en motion när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde. Motionen ska läsas upp av motionären alternativt presidiet. 31 Motioner ska beredas så att de kan läggas till fullmäktige för beslut inom ett år från det att motionen väcktes. Efter beredningen ska beslutsförslag företrädesvis ges i form av bifall eller avslag. I samband med en motions avgivande ges ledamöterna en möjlighet att kort lämna synpunkter på motionen genom att ordföranden lämnar ordet fritt i samband med att motionen anmäls. Kommunstyrelsen ska två gånger per år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges sammanträden i april och oktober. I de Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

58 Förslag fall fullmäktige inte sammanträder dessa månader görs redovisningen på första sammanträdet därefter. Medborgarförslag 32 Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige, så kallat medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt, ha beteckningen medborgarförslag, och vara undertecknat av en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges. Egenhändig namnteckning krävs inte vid inlämning via e-post. Ett medborgarförslag kan bara behandlas av fullmäktige om det ligger inom fullmäktiges, styrelsens, en nämnds eller en fullmäktigeberednings befogenhetsområde. Det får inte avse ärende som rör myndighetsutövning mot enskild eller ha odemokratisk eller kränkande innebörd. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma medborgarförslag. Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till kommunstyrelsens kansli eller lämnas vid ett sammanträde i fullmäktige. Medborgarförslag ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att förslaget väcktes. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas ska förslagsställare underrättas och ha rätt att yttra sig i samband med kommunfullmäktiges behandling. Kommunstyrelsen ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges sammanträde i april och oktober. I de fall fullmäktige inte sammanträder dessa månader görs redovisningen på första sammanträdet därefter. Interpellationer 33 En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Egenhändig namnteckning krävs inte vid inlämning via e-post. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

59 Förslag Den ska ges in till kommunstyrelsens kansli senast sju arbetsdagar före det sammanträde ledamoten avser att ställa den. En ersättare får bara lämna in en interpellation under ett sammanträde där ersättaren tjänstgör. Efter att ordföranden funnit att interpellationen lagligen får tas upp ställer ordföranden proposition på om interpellationen får ställas eller inte. Om interpellationen får ställas läser sekreteraren upp den. Därefter meddelar den som ska besvara interpellationen om den avser att besvaras på dagens sammanträde eller nästkommande. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det där interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Den som ställt interpellationen ska få ett skriftligt svar senast dagen innan det sammanträde interpellationen avses besvaras. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas bör tas med i kungörelsen. Om en interpellation avser förhållanden i ett sådant företag som avses i 3 kap 17 eller 18 kommunallagen får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen. En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret för interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället. Frågor 34 En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. Egenhändig namnteckning krävs inte vid inlämning via e-post. Den ska ges in till kommunstyrelsens kansli senast två dagar före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att ställa den. En fråga ska företrädesvis ställas i syfte att erhålla sakupplysning och därvid inte kräva ett omfattande utredningsarbete för att kunna besvaras. Vad som sägs i 33 gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftligt. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

60 Förslag Allmänhetens frågestund 35 Allmänheten ska i samband med fullmäktiges ordinarie sammanträden beredas tillfälle att ställa frågor (allmänhetens frågestund). I kallelsen ska anges att allmänhetens frågestund ska förekomma. Uppgift om detta bör också tas in i ortstidningarna. Allmänhetens frågestund hålls vanligen innan fullmäktige behandlar frågorna på dagordningen. Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden hur frågestunden ska genomföras, om frågestunden istället ska hållas i anslutningen till något särskilt ärende samt låter kalla de förtroendevalda eller anställda som behövs för att lämna upplysningar under den. Under frågestunden får inte någon överläggning förekomma. Beredning av ärenden 36 Om fullmäktige inte beslutar något annat avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska remitteras. Kommunstyrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje sammanträde ska de fullmäktigeärenden som kommit in sedan det förra sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats redovisas. Förklaring av revisionsanmärkning 37 Om fullmäktige inte beslutar något annat bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen ska inhämtas från en nämnd eller fullmäktigeberedning mot vilken anmärkningen har riktats. Fullmäktigeberedningar Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

61 Förslag Fullmäktige kan tillsätta särskilda beredningar för utredning av olika frågor. Ledamöterna kan väljas såväl inom som utom fullmäktige. Tjänstgöringstiden sammanfaller med löpande mandatperiod för kommunstyrelsen. Fullmäktige ska ange vilka uppgifter den särskilda beredningen ska bereda samt hur många ledamöter och ersättare beredningen ska ha samt utse ordförande och vice ordförande. Beredningen får inte binda sig för utgifter innan den erhållit anslag för utredningsuppdraget. Beredningen får begära yttranden och upplysningar från kommunens nämnder, beredningar och anställda. Beredningen ska minst två gånger varje år redovisa hur utredningsuppdraget fullgörs. Om beredningen inte fullgjort sitt uppdrag inom mandatperioden ska beredningen lämna redogörelse till fullmäktige med beräknad tid för slutredovisning av uppdraget. Valberedning 39 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljs en valberedning för den löpande mandatperioden. Valberedningen består av en ledamot och en ersättare per parti. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval som inte är ordförandeval. Fullmäktige kan dock beslutar att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. Valberedningen väljer själv sina arbetsformer. Vid nominering av nya förtroendevalda ska respektive parti ange namn, adress, telefonnummer, personnummer och eventuell e-postadress på den nominerade till kommunstyrelsens kansli. Samtidigt bör anges om den nominerade medger att personuppgifterna publiceras på Internet eller inte. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

62 Förslag Demokratiberedning 40 De år val av fullmäktige ägt rum väljer fullmäktige en demokratiberedning för den löpande mandatperioden. I samband med detta väljs även ordförande och vice ordförande. Demokratiberedning består av fem ledamöter och tre ersättare. I övrigt gäller de bestämmelser som fullmäktige bestämmer i särskilt dokument för demokratiberedningen. Reservation 41 Om en ledamot reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra detta skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet. Expediering mm 42 Utdrag ur protokollet ska skickas till de nämnder och andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Undantag får göras i de fall de berörda får hela protokollet. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska alltid få hela protokollet. Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktige skrivelser och andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn om inte fullmäktige beslutar annat. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

63

64

65

66

67

68

69 Datum: Kvalitetsgaranti för hemtjänst i ordinärt boende Hemtjänst underlättar vardagen för dig och gör det möjligt att bo kvar i din bostad. Hemtjänst är personlig omvårdnad och hjälp med praktiska göromål som till exempel tvätt, städ, leverans av middagsmat och inköp. Vår personal arbetar enligt metoder som hjälper dig att leva så självständigt som möjligt. Personalen ska behandla dig väl, så att du känner dig trygg i mötet med dem. Du möter personal som har rätt kunskap för att ge dig den vård och omsorg du behöver. Vi arbetar utifrån ledorden helhetssyn, öppenhet och delaktighet. Sotenäs Kommuns ansvar För att få insatser i hemmet krävs ett beslut från biståndsbedömmare, beslutet grundas på Socialtjänstlagen. Du kan förvänta dig av oss: Du erbjuds en kontaktperson inom en vecka från det att hemtjänstinsatsen inletts. Inom två veckor skall vi ha upprättat en genomförandeplan tillsammans med dig om hur hjälpinsatserna skall utformas. Hemtjänstpersonalen skall bära en tydlig namnskylt. Trygghetslarm besvaras inom 5 minuter och hemtjänsten åtgärdar snarast möjligt. Hemtjänstpersonalen knackar/ringer alltid på dörren innan de går in till dig. Detta förväntar vi oss av dig: Du meddelar oss i god tid när du får förhinder att ta emot hemtjänstinsats på den tid vi kommit överens om. Du meddelar oss om dina behov förändras. Ditt hem är vår arbetsplats. Ibland krävs en anpassning av arbetsmiljöförhållanden, så att vi kan utföra vården och omsorgen på bästa sätt. Vid oförutsedda situationer prioriterar vi personlig omvårdnad. Har du synpunkter eller frågor: Kontakta Sotenäs kommun/enhetschefen för hemtjänst via kommuns växel på Telefonnr eller fyll i Sotenäs kommuns synpunktshantering, Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

70 Kvalitetsgarantier inom omsorgsförvaltningen Särskilt boende för äldre I Sotenäs kommun är det ledorden helhetssyn, öppenhet och delaktighet vi arbetar utifrån. Med kundperspektivet och vår vilja att ständigt förbättra oss vill vi ge följande kvalitetsgaranti. Kommunens ansvar Särskilt boende är till för personer som har stora omvårdnadsbehov och behov av tillgång till personal dygnet runt. För att bo på ett särskilt boende behövs beslut från kommunens biståndshandläggare. Rätten till särskilt boende gäller när behovet av tillsyn och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i det ordinära boendet. Beslut om särskilt boende utgår alltid från det individuella behovet. På vår hemsida under Omsorg & Social service finns mer information. Du kan förvänta dig av oss: All personal ska bemöta dig på ett trevligt och respektfullt sätt. Du ska erbjudas en kontaktperson inom en vecka efter att du flyttat in. Du ska erbjudas en genomförandeplan för hur din omvårdnad ska genomföras vilken ska vara påbörjad inom två veckor efter att du flyttat in. Du ska erbjudas aktiviteter i ditt boende minst en gång per vecka. Du ska serveras mat som ska vara varierad, näringsrik och smakfull. Synpunkter, frågor och önskemål från dig och dina anhöriga kommer att hanteras av oss på ett professionellt sätt. Vi förväntar oss av dig: Att du och din anhörige är delaktiga vid upprättande av din genomförandeplan. Att du och din anhörige i första hand vänder sig till din kontaktperson vid frågor, synpunkter och önskemål. Har du synpunkter eller frågor: Kontakta Sotenäs kommun på telefon eller maila Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax: BB, DL & JE

71 Annika Westlund och Mariann Lundin Datum: Kvalitetsgarantier inom myndighetsutövning mot enskilda Genom kvalitetsgarantierna ska du veta vad du kan förvänta dig av oss när det gäller tjänster och service. Myndighetsutövning är all handläggning av ansökningar och anmälningar. Myndighetsutövning innefattar olika moment som att besluta om en utredning ska inledas, inhämta uppgifter från myndigheter och enskilda personer, dokumentera de uppgifter som inhämtas och olika åtgärder under utredningsarbetet samt att fatta beslut. All myndighetsutövning har sin grund i lagstiftning, författningar eller förordningar. Den myndighetsutövning som sker inom Omsorgsförvaltningen är i huvudsak all handläggning inom ramen för Socialtjänstlagen, LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), LVM (Lagen om vård av missbrukare) och LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), samt all handläggning av färdtjänst, riksfärdtjänst, avgifter som är kopplade till besluten och bostadsanpassning. Myndighetsutövningen inom Omsorgsförvaltningen sker framför allt inom enheterna Individ- och familjeomsorgen och Omsorgskontoret. Sotenäs Kommun garanterar att: Du får alltid återkoppling inom en 5 arbetsdagar på att vi har mottagit din anmälan/ansökan. Som sökande får du alltid information om dina rättigheter och skyldigheter när du träffar oss första gången. All handläggning sker av personal med adekvat utbildning. Du blir alltid bemött respektfullt och professionellt. Vi förväntar oss av dig: att du meddelar oss om du får förhinder att komma till bokade möten. att du bidrar i till din egen utredning och lämnar in de underlag vi behöver. Om du inte tycker att vi håller vad garantin utlovar ber vi dig lämna synpunkter och förslag till hur vi kan förbättra oss. Vi kommer att undersöka vad som hänt, ge en förklaring och snarast rätta till om något har blivit fel. Dina synpunkter kommer att behandlas med respekt och användas i vårt förbättringsarbete. Länk till synpunkten Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

72 Datum: Kvalitetsgarantier HSL Du får besked om vem som är ansvarig sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut inom två arbetsdagar efter att Du beviljats hemsjukvård. Du får information/erbjuds delta i den vårdplanering som alltid föregår en övergång från en vårdgivare till en annan. Vid behov görs en bedömning av hur du klarar din vardag. Detta sker inom 7 arbetsdagar av arbetsterapeut/sjukgymnast sedan du beviljats hemsjukvård. Efter bedömning tar vi ställning till ditt behov av rehabilitering, hjälpmedel eller övriga insatser. Vi gör en förebyggande bedömning enligt kvalitetsregistret Senior Alert inom en månad efter att Du beviljats hemsjukvård. Läkemedelsavstämningar görs inom tre månader efter att Du beviljats hemsjukvård och därefter minst en gång/år Vid vård i livets slutskede ska Du kunna välja var Du vill avsluta Ditt liv och ingen som inte vill ska behöva dö ensam. Du har möjlighet att lämna meddelande på telefonsvarare utanför telefontid och bli kontaktad senast nästa arbetsdag. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

73 Omsorgsförvaltning Tf förvaltningschef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Omsorgsnämnden Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Kvalitetsgarantier inom omsorgsförvaltningens område Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige gav i sitt budgetbeslut i uppdrag till kommunchefen att utarbeta kvalitetsgarantier utifrån ett medborgar- och medarbetarperspektiv som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Alla förvaltningar har nu tagit fram förslag till kvalitetsgarantier, som förankras i respektive nämnd. Kommunstyrelsen avser att bereda alla nämnders förslag till kvalitetsgarantier vid sitt möte den 30 maj. Förslag till områden för kvalitetsgarantier - omsorg Inom omsorgsnämndens område finns ett antal verksamheter som vänder sig till många medborgare eller brukare. Kvaliteten i mötet med kunden kan stärkas genom en enkel, tydlig och relevant garanti som tar utgångspunkt i det som bedöms väsentligt för medborgaren/brukaren. Verksamheter som kan utvecklas genom kvalitetsgarantier: Myndighetsutövning mot enskilda Arbetslivsverksamheten Boende och daglig verksamhet LSS Andra stödinsatser inom LSS-området Boendestöd inom socialpsykiatri Hemtjänst för äldre Särskilda boendeformer för äldre Hemsjukvård och rehabilitering Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

74 Omsorgsförvaltning Tf förvaltningschef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Omsorgsnämnden Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Tidplan och arbetsformer Fram till mitten av april utarbetas förslag till kvalitetsgarantier inom följande områden: Myndighetsutövning, bostad med särskild service LSS, kontaktperson LSS, hemtjänst i ordinärt boende, särskilt boende för äldre samt insatser enligt HSL. Förslag till garantier inom övriga områden utarbetas och införs successivt från hösten En mall för uppföljning av kvalitetsgarantierna läggs in i delårsuppföljning och årsredovisning från och med Under 2012 påbörjas också arbetet i omsorgsförvaltningen med att utarbeta lokala Värdighetsgarantier för äldre som en följd av förändringar i socialtjänstlagen. För detta arbete utgår ett särskilt statligt stöd. Förvaltningen kommer under 2012 att arbeta med båda garantiformerna. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige att anta omsorgsförvaltningens förslag till kvalitetsgarantier som redovisas i detta tjänsteutlåtande. Skäl till det förslagna beslutet Kommunfullmäktiges uppdrag Bilagor Förslag till kvalitetsgarantier Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Anders Fischer Tf förvaltningschef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

75 Datum: Kvalitetsgarantier inom LSS-verksamheten (LSS= Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Verksamheternas insatser skall utföras med god kvalitet. Du som är brukare/kund skall känna delaktighet och bli respektfullt bemött. Verksamheten skall präglas av rättsäkerhet och skall ha professionella medarbetare. Bostad med särskild service för vuxna Kommunen har skyldighet att erbjuda särskild bostad för vuxna som tillhör personkrets 1-3 inom LSS. Efter att myndighetsutövningen utfärdat beslut enligt LSS 9:9. verkställs beslut av enhetschef för boende/daglig verksamhet. Du kan förvänta dig att: Verksamheten skall präglas av respekt för varje individs behov, resurser och önskemål. Ett trevligt bemötande ska vara utgångspunkt i mötet med brukaren. Tystnadsplikt råder inom hela LSS-verksamheten. Socialt/pedagogiskt stöd, service och omsorg skall ges utifrån en helhetssyn där den enskilde sätts i fokus och dennes förmågor och resurser tas tillvara Du får en kontaktman ur personalgruppen som är knuten till Ditt boende. Du har rätt till en genomförandeplan, där du/din gode man i samråd med personal bestämmer hur Du vill att ditt stöd skall se ut. Du får information på ett sätt som du förstår. Genomförandeplanen är giltig när Du/Din god man, personal samt enhetschef har godkänt den. Genomförandeplanen uppdateras kontinuerligt men minst en gång per år Din gode man har alltid möjlighet att lämna synpunkter, ställa frågor till enhetschefen. I samband med detta kan Du/Din gode man förvänta Er ett professionellt hanterande av dessa. Vi förväntar oss: Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

76 Datum: att Du/Din gode man meddelar oss i god tid om du har för avsikt att flytta från Ditt boende i Sotenäs kommun. att Du/Din gode man är delaktiga vid upprättandet av Din genomförandeplan att Du/Din gode man i första hand vänder dig till Din kontaktman, när du har frågor/önskemål. Du är även välkommen att kontakta enhetschefen. Du kan också fylla i Sotenäs kommuns synpunktshantering. Kontaktperson enligt LSS Vad är kontaktperson? Kontaktperson innebär att du får kontakt med en person som är intresserad av dig och som engagerar sig som medmänniska för att ge dig personligt stöd när du behöver hjälp för att komma i kontakt med andra människor, för att komma ut i samhället och för att kunna delta i olika aktiviteter. Kontaktpersonen skall kunna ge råd i vardagliga situationer som inte är komplicerade. Vem kan få kontaktperson? Kontaktperson beviljas personer med sådana funktionsnedsättningar att de har rätt till insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kontaktperson syftar till att du ska utöka dina personliga kontakter. När du har fått ett beslut om kontaktperson enligt LSS har du rätt att förvänta dig följande: All personal har tystnadsplikt. Du får erbjudande om en kontaktperson senast inom tre månader. Tillsammans med dig och anhörig eller god man utformas en genomförandeplan för insatsen. Genomförandeplanen följs upp minst en gång om året. Du bestämmer om vilken kontaktperson du önskar. Kommunen är dock skyldig att hämta utdrag ur belastningsregistret innan önskad kontaktperson tillsätts. Kontaktpersonen får stöd/handledning i sitt uppdrag. Vi försöker anpassa informationen så att du förstår. Du/Din gode man har alltid möjlighet att lämna synpunkter, ställa frågor till enhetschefen. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

77 Datum: I samband med detta kan Du/Din gode man förvänta Er ett professionellt hanterande av dessa. Vi förväntar oss: att Du/Din gode man är delaktiga vid upprättandet av Din genomförandeplan att Du/Din gode man vänder dig till enhetschefen när du har frågor/önskemål. Du kan också fylla i Sotenäs kommuns synpunktshantering. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

78

79 SOTENÄS KOMMUN Mats Ove Svensson Kommunfullmäktige Dnr KA07/ 0253 ÄGARDIREKTIV FÖR SOTENÄSBOSTÄDER AB Antagen av kommunfullmäktige Ägaride Bolagets skall enligt bolagsordningen främja bostadsförsörjningen i kommunen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Bolaget skall tillsammans med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i kommunen genom deltagande i den kommunala planeringsprocessen såsom framtagande av bostadsförsörjningsprogram m.m. Kommunens programförklaring antagen av Kommunfullmäktige i december 2010 skall vara vägledande. Verksamheten skall bedrivas enligt affärsmässiga principer. Verksamhetens inriktning Bolaget skall främja boende med hög livskvalité nära havet, kusten och naturen. Att bo i bolagets lägenheter skall upplevas som boende med hög kvalité och service. Genom en balanserad utbyggnadsstrategi skall bolaget skapa förutsättningar för kommunen att växa. Lägenhetsbeståndet skall spegla olika hyresgästers behov och bolaget skall utveckla goda och trygga boendemiljöer med särskild inriktning mot ungdomars och äldres behov. Bolagets fastigheter skall byggas och utvecklas så att den totala energiförbrukningen reduceras. Ekonomiska utgångspunkter Verksamheten skall bedrivas enligt affärsmässiga principer i enlighet med lagen om allmännyttiga bostadsbolag från januari Bolaget ska ha som mål att stärka den synliga soliditeten så att den uppgår till 18 % Bolaget skall ha som mål att generera en bokföringsmässig direktavkastning på totalt kapital (driftnetto i förhållande till totalt kapital bokförda värden) på minst 5 % per år. K:\TJU\KAA\MASVE\2007\Ägardirektiv Sidan 1 av 3

80 S O T E N Ä S K O M M U N Bolaget skall ha som mål att generera en marknadsmässig direktavkastning på sitt totala fasighetsbestånd (marknadsmässigt driftnetto i förhållande till totalt marknadsvärde för fastigheterna) på minst 6 % per år. Bolagets egna kapital skall stärkas med årliga vinster och vinster från fastighetsförsäljningar som kan tänkas göras inom ramen för bolagets affärsplan. Bolaget skall ha som mål att finansiera nybyggnation med 50 % eget kapital. Bolaget ska till kommunen betala marknadsmässig borgensavgift på lån med kommunal borgen. Samordning och dialog Kommunens inriktningsdokument Riktlinjer och policys som beslutas av kommunfullmäktige och som kan vara relevanta för bolagets verksamhet skall vara vägledande för bolaget. Kommunens insyn i bolagets verksamhet Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har rätt att själv eller genom därtill utsedda personer när som helst ta del av bolagets räkenskaper och övriga handlingar och att även i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. På begäran skall kommunstyrelsen informeras om och tillställas handlingar rörande bolagets verksamheter, om handlingarna inte är av sådan beskaffenhet att bolaget på grund av reglerna om offentlighet och sekretess inte kan lämna ut dem. Informationsskyldighet för bolaget Bolaget skall hålla kommunen väl informerad om sin verksamhet. Bolaget skall i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen föreskriver redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala ändamålet. Det åligger bolaget att till kommunen översända: Protokoll från bolagsstämmor Bolagets årsredovisning Revisionsberättelse Granskningsrapport Budget för nästkommande år Bokslut och ekonomisk rapport i enlighet med de rapporteringsrutiner som kommunen bestämmer O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\utskott\utskick KSAU \Ägardirektiv Sotenäsbostäder 2012.doc Sidan 2 av 3

81 S O T E N Ä S K O M M U N Samordning Samverkan skall ske mellan kommunens fastighetsförvaltning och bolagets fastighetsförvaltning i de fall som kan vara lämpliga. Samverkan kan även ske inom andra områden. Informationssammanträden Kommunstyrelsens arbetsutskott och bolagets ordförandegrupp skall ha minst två möten per år. Detta för utbyte av information och diskussion om aktuella händelser och planer i bolaget. Avstämning Avstämning av ägardirektivet skall göras en gång per år Beslutet expedieras till: Akten O:\Kaa\Kansli\Kallelser och protokoll\utskott\utskick KSAU \Ägardirektiv Sotenäsbostäder 2012.doc Sidan 3 av 3

82

83 BOLAGSORDNING för Sotenäsbostäder AB 1 BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Sotenäsbostäder AB 2 STYRELSENS SÄTE Styrelsen skall ha sitt säte i Sotenäs kommun, Västra Götalands län 3 FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget som är ett allmännyttigt bostadsföretag har till föremål för sin verksamhet att inom Sotenäs kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomrätter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt bilda och förvalta bostadsrättsföreningar samt bedriva härmed förenlig verksamhet. På uppdrag av Sotenäs kommun kan bolagets verksamhet även omfatta att: sälja tomter uppföra småhus för försäljning förvalta kommunägda fastigheter och anläggningar ombesörja ny-, till- och ombyggnad av kommunala fastigheter. 4 ÄNDAMÅLET MED BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Sotenäs kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar tillfalla Sotenäs kommun. Den del som inte motsvaras av tillskjutet kapital skall användas till ändamål för vars främjande bolaget bildats. 5 FULLMÄKTIGES RÄTT ATT TA STÄLLNING Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Sotenäs kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 6 AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 ANTAL AKTIER

84 I bolaget skall finnas lägst aktier och högst aktier. 8 STYRELSE Styrelsen skall bestå av lägst fem och högst sju ledamöter med lika många personliga suppleanter. Styrelsen utses av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Mandattiden är fyra (4) år. Kommunfullmäktige utser också ordförande och vice ordförande i bolagets styrelse. 9 REVISORER För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses av bolagsstämman en revisor. För revisorn får av bolagsstämman en revisorssuppleant utses. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 LEKMANNAREVISORER För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Sotenäs kommun utse två lekmannarevisorer med två suppleanter. 11 KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 ÄRENDEN PÅ ÅRSSTÄMMA På årsstämma skall följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Godkännande av dagordning; 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 7. Framläggande av årsredovisning, koncernredovisning och revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas granskningsrapport;

85 8. Beslut om a) fastställelse av resultat- och balansräkningen, samt i förkommande fall koncernresultat- och koncernbalansräkningen b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter; 10. I förekommande fall val av styrelse, revisor och revisorssuppleant; 11. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. 13 RÄKENSKAPSÅR Kalenderår skall vara bolagets räkenskapsår. 14 FIRMATECKNING Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller VD att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 ÄNDRING AV BOLAGSORDNINGEN Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av kommunfullmäktige i Sotenäs kommun. Antagen av bolagsstämman den 2012-xx-xx , rev hs

86

87 Kommunstyrelsens förvaltning Mark- & exploateringsingenjören Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/0081 Sida 1(4) Motion angående behovet av kommunala tomter, lägenheter och sjöbodar i Bovallstrand Sammanfattning Birgitta Albertsson (S) föreslår i motionen att kommunen skyndsamt skall ta fram: - tomter för fördelning i kommunens tomtkö - tomter som arrenderas ut för att bebyggas med sjöbodar och fördelas genom kommunens sjöbodskö - tomter för byggnation av hyreslägenheter i Bovallstrand Beskrivning av ärendet Motionens innehåll Birgitta Albertsson (S) beskriver i en motion att det idag står ett stort antal personer i den kommunala tomtkön, lägenhetskön och sjöbodskön för att få ett boende eller en sjöbod i Bovallstrand. Albertsson beskriver vidare att Bovallstrand har stora, kommunala markområden som kan nyttjas för dessa ändamål och att en sådan satsning skulle bidra till en ökad befolkningstillväxt. Albertsson menar att det som byggs av privata exploatörer inte bidrar till en positiv befolkningstillväxt och ett levande samhälle året runt. Förutsättningar & pågående arbete I Rågården, Bovallstrand finns ett område som ägs av Sotenäsbostäder och som är planlagt för flerbostadshus. I översiktsplanen, ÖP2010 finns tre områden utpekade på kommunal mark som utredningsområden med möjlighet att planera för nya bostäder; U45 Ekelidsberget, U46 Bärbydalen och U52 Heljeröd. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 110 att ge kommunchefen i uppdrag att bearbeta frågan om utveckling av områden för kommunala tomter och komma med förslag till prioritering för fortsatt arbete för detta. Kommunstyrelsen beslutade med utgångspunkt i detta uppdrag , 181 om en sådan prioriteringsordning. Ekelidsberget är i detta beslut det område i Bovallstrand som ska prioriteras för kommunala tomter. Detaljplanearbete för Ekelidsberget har påbörjats. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

88 Kommunstyrelsens förvaltning Mark- & exploateringsingenjören Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/0081 Sida 2(4) Arbete pågår med att ta fram en boendestrategi. Detta är ett viktigt strategiskt dokument kopplat till den översiktliga planeringen. I boendestrategin kommer riktlinjer, prioriteringar och tidsaspekter på planeringen av bostäder att behandlas. Utöver arbete med att få fram kommunala tomter och lägenheter finns idag ett stort antal tillgängliga bostadstomter i Bovallstrand som tagits fram av privata exploatörer. En översyn av möjligheten att tillskapa nya sjöbodtomter med kommunalt arrende pågår för hela kommunen och genomförs av tekniska avdelningen. Koppling till vision, programförklaring och mål I vision 2020 anges att alla ska finna sitt önskade boende. Kommunfullmäktiges programförklaring beskriver: - att Sotenäs ska fortsätta att utvecklas till en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. - att viktiga satsningar för att möjliggöra boende för alla i hela kommunen är att utveckla fler alternativa boendeformer för äldre, exempelvis trygghetsboende, samt bostäder för ungdomar. - att kommunen under mandatperioden ska planera för byggnation av 400 bostäder i villor, bostads- och hyresrätter. - Kommunen ska värna om den unika kust- och kulturmiljön samt vara restriktiv med kustnära markområden. - Ett mål kopplat till programförklaringen är att kommuninvånarantalet ska öka till personer till år Programförklaringen och visionen beskriver mål för kommunen som helhet. Några specifika mål för bostäder och befolkningsutveckling särskilt för Bovallstrand finns inte preciserat. Konkreta ställningstaganden kring vilka områden som ska prioriteras för bostadsutveckling ska behandlas i det pågående arbetet med boendestrategin. Boendestrategin arbetas fram med övergripande kommunala mål som grund. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Arbete med framtagande av kommunala tomter innebär en kostnad både för detaljplanearbete och genomförande. Framtagande av kommunala hyreslägenheter är inte förknippat med någon detaljplanekostnad. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

89 Kommunstyrelsens förvaltning Mark- & exploateringsingenjören Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/0081 Sida 3(4) De ekonomiska konsekvenserna för framtagande av kommunala sjöbodstomter kan inte bedömas i nuläget, men kan innebära bl a kostnader för framtagande av detaljplan. Regelverk Påverkas ej. Medborgarperspektiv Kommunens tomtkö och Sotenäsbostäders lägenhetskö redovisar en efterfrågan på boende i Bovallstrand. Enligt beskrivning ovan finns förutsättningar att till viss del tillgodose denna efterfrågan. Efterfrågan på sjöbodar är stor. En sådan efterfrågan måste dock alltid ställas mot värdet av en allmän tillgänglighet till strandområden. Slutsats Inom Rågårdsområdet äger Sotenäsbostäder ett markområde som är planlagt för flerbostadshus. Detaljplanearbete för Ekelidsberget har påbörjats. En översyn av markområden lämpliga för tillskapande av sjöbodstomter pågår för hela kommunen. Förvaltningens förslag till beslut Förutsättningar för att tillskapa kommunala hyreslägenheter finns och arbete pågår med att pröva möjligheten för tillskapande kommunala tomter och sjöbodstomter. Därmed anser kommunfullmäktige motionen vara besvarad. Skickas till Motionären Miljö- & byggförvaltningen Kommunstyrelsens förvaltning Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

90 Kommunstyrelsens förvaltning Mark- & exploateringsingenjören Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktige Dnr KA 2012/0081 Sida 4(4) Harald Olofsson Mark- & exploateringsingenjör Mats Ove Svensson Kommunchef Per Bengtsson Anläggningschef Cecilia Lindsten Landskapsarkitekt Bo Hallgren Förvaltningschef Miljö- & byggförvaltningen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

91 Motion angående behovet av kommunala tomter, lägenheter och sjöbodar i Bovallstrand Idag står ett stort antal personer i den kommunala tomtkön, lägenhetskön och sjöbodskön för att skaffa sig ett boende i Bovallstrand. Utbudet av dessa nämnda objekt är i princip obefintligt. Bovallstrand har idag stora kommunala områden för etablering av villatomter, hyreslägenheter och sjöbodar. En sådan satsning skulle bidra till en ökad befolkningsutveckling då villatomter och hyresrätter till stor del attraherar folk som vill bosätta sig i kommunen. De privata alternativen uppfyller tyvärr inte intentionerna om en ökad befolkningstillväxt och ett levande samhälle året runt. Jag föreslår att kommunen skyndsamt tar fram tomter i Bovallstrand för fördelning i kommunens tomtkö tomter som arrenderas ut för att bebyggas med sjöbodar, vilka ska fördelas genom kommunens sjöbodskö. tomter för byggnation av hyresfastigheter Bovallstrand Birgitta Albertsson (S)

92

93

94

95

96

97

98

99

100 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 1(3) Utomhusgym/aktivitetspark Sammanfattning Mot bakgrund av en motion och ett medborgarförslag har ett förslag om att anlägga ett utomhusgym i Sotenäs tagits fram. Lämplig plats föreslås vara kommunal mark mellan gamla tennisbanorna vid Kungshamnsvallen och motionsspåret, fastighetsbeteckning Gravarne 3:1. Ett utomhusgym bör ligga lätt tillgängligt och nära befintliga stråk där människor är i rörelse men samtidigt i en lugn och avstressande miljö utan total exponering. Utomhusgymmet skall vända sig till många målgrupper, unga som gamla, vältränade som otränade. Beräknad kostnad för inköp och iordningställande av utomhusgym samt markförberedelser är 220 tkr. Hälsorådet har i sin budget avsatt 150 tkr för detta ändamål. Kommunstyrelsen behöver bidra med 70 tkr till markförberedelser. Drift och underhåll beräknas kunna inarbetas i Kultur och fritidsavdelningens budget för skötsel av motionsspår och leder. Bakgrund Mot bakgrund av en motion (DNR KA 2010/639) och ett medborgarförslag ( KA 2011/115) har en utredning gjorts om möjligheterna att anlägga ett utomhusgym i Sotenäs. Hälsorådet har i sin folkhälsoplanplan lyft fram utomhusgym/aktivitetspark som en prioriterad fråga och har för avsikt att verka för att ett utomhusgym anläggs på lämplig plats i kommunen. Ett samarbete mellan folkhälsosamordnaren, kultur och fritid samt tekniska avdelningen har skett för att ta fram förslag på lämpligt område samt kostnader för iordningsställande av utomhusgym. Utomhusgym Utomhusgym i olika tappningar har blivit ett populärt inslag i många kommuner i till exempel parker och längs motionsspår. Ett gym består av tränings- och gymredskap anpassade för utomhusbruk. Redskapen är skonsamma mot kroppen och tränar främst kondition och rörlighet. Utomhusgymmet ger god tillgänglighet till träning, det är gratis, man behöver inte boka tid, det är utomhus i friska luften och skapar bättre hälsa. Ett utomhusgym bör ligga lätt tillgängligt och nära befintliga stråk där människor är i rörelse men samtidigt i en lugn och avstressande miljö utan total exponering. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

101 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 2(3) Utomhusgymmet skall vända sig till många målgrupper, unga som gamla, vältränade som otränade. Lämplig plats för anläggande av utomhusgym föreslås nu utarrenderad mark, mellan gamla tennisbanorna via Kungshamnsvallen, och motionsspåret i Kungshamn, Gravarne 3:1. Kontakt har tagits med berörd arrendator vilken ställer sig positiv till att avbryta nu gällande arrende och omförhandla detta. Vid val av plats har hänsyn också tagits till att flera målgrupper skall ha närhet och möjlighet att nyttja utomhusgymmet. Vägande skäl har i första hand varit det stora användandet av motionsspåren i området och närheten till Sotenässkolan vilken ofta förlägger gymnastiklektioner på motionsspåren och i närliggande miljö. Föreningsverksamheten i närområdet samt närheten till äldreboendet Kvarnberget med "Mötesplats Kvarnberget" bedöms också kunna nyttja utomhusgymmet. Vidare bedöms området vara i behov av iordningställande och upprustning för att skapa en mer inbjudande och trevlig rekreationsyta i kommunen. Enligt nu gällande detaljplan är området avsett för parkyta och för motion och idrott vilket stämmer väl in på tänkt verksamhet. Koppling till vision, programförklaring och mål Anläggande av ett utomhusgym stöds av kommunens inriktningsmål om "Ett rikt fritidsoch kulturliv" och av alliansens programförklaring om att "Skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter". Vidare finns, i den av kommunen antagna folkhälsopolicyn, en utmaning om att skapa förutsättningar för Goda levnadsvanor. I Hälsorådets folkhälsoplan är goda levnadsvanor ett prioriterat område och som överordnat mål finns "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen". Bedömningen är att en satsning på ett utomhusgym bidrar till ökad tillgänglighet till fysisk aktivitet och därmed förbättrad hälsa hos befolkningen. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Beräknad kostnad för iordningställande enligt nedan: Markarbete Gymredskap inkl montering kr kr Kostnad för drift och underhåll föreslås bekostas av kultur och fritidsavdelningen inom ramen för skötsel av motionsspår och vandringsleder. Hälsorådet har i sin budget för 2012 avsatt kr för utveckling och iordningställande av utomhusgym. Kommunstyrelsen behöver därför bidra med 70 tkr för iordningsställande av mark. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

102 Kommunstyrelsens förvaltning Folkhälsosamordnare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 3(3) Medborgarperspektiv Befolkningens levnadsvanor är många gånger svåra att påverka. Genom att skapa förutsättningar och erbjuda en god livsmiljö med tillgång till anläggningar och rekreationsområden skapas möjligheter för den enskilde individen att göra hälsosamma val och därmed påverka folkhälsan i positiv riktning. Utomhusgymmet ger god tillgänglighet, det är gratis, det är utomhus och erbjuder ett bra komplement till befintliga inomhusgym. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ett utomhusgym iordningställs på fastigheten Gravarne 3:1. Kommunstyrelsens kostnad uppgår till 70 tkr. Finansiering sker via kommunstyrelsens konto för ofördelade medel. Kommunstyrelsen uppmanar utbildningsnämnden att inarbeta kostnader för skötsel och drift i sin budget för Kultur och fritids verksamhet för skötsel av vandringsleder och motionsspår. Kommunchefen ges i uppdrag att verkställa beslutet. Bilaga/Bilagor Karta, detaljplan Skickas till Kommunchefen Förvaltningschef Utbildningsförvaltningen Folkhälsosamordnaren Datum Maria Hassing Karlander Folkhälsosamordnare Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

103

104

105

106

107

108

109

110

111 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2012/xx Sida 1(6) Ansökan om planbesked för fastigheten Smögenön 1:468 (Nordmanshuvudet, Smögen) Sammanfattning Aktuell ansökan innehåller önskemål om att få upprätta ny detaljplan för att trygga, och skapa förutsättningar för utvidgning av befintlig verksamhet (hotell, konferens, seglingsutbildning och upplevelseaktiviteter) på Nordmanshuvudet, Smögen. Området regleras i ÖP2010 endast genom att rymmas inom generellt område för utveckling inom tätortsområdet. ÖP2010 anger också generellt att etablering av hotell i attraktiva och centrumnära lägen ska förespråkas. Ansökan bedöms därmed ha stöd i ÖP. En detaljplaneprocess för att pröva önskemål enligt ansökan bör utvidgas till att omfatta hela Nordmanshuvudet. Förslag till värdering ger ansökan 21 värderingspoäng, och föreslås därmed ett positivt planbesked, dvs att inkomna önskemål ska prövas i en detaljplaneprocess som omfattar hela Nordmanshuvudet. Detaljplanen förväntas kunna antas under 2017, men med hänsyn till osäkerhet i handläggarkapacitet är denna bedömning mycket preliminär. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

112 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2012/xx Sida 2(6) Den mindre markeringen redovisar det område som ansökan avser. Den större markeringen omfattar det område som beaktas vid bedömningen av lämpligheten av en detaljplaneprocess. Beskrivning av ärendet Bakgrund Aktuell ansökan innehåller önskemål om att få upprätta ny detaljplan för att trygga, och skapa förutsättningar för utvidgning av befintlig verksamhet. I dagsläget bedrivs hotell, restaurang och konferensverksamhet samt verksamhet med seglingsutbildning och upplevelseaktiviteter. I ansökan beskrivs önskemål om att komplettera anläggningen med en ny byggnad för ca 16 nya hotellrum och en konferensavdelning bl a för att kunna bedriva verksamhet under hela året. Gällande planer För Nordmanshuvudet finns ingen gällande detaljplan. Pågående markanvändning är därmed inte juridiskt säkerställd. Idag nyttjas området utöver den ovan beskrivna verksamheten för sjöräddningssällskapets anläggning samt för närrekreation i form av Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

113 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2012/xx Sida 3(6) ett flertal badplatser. I den värdering som görs i följande avsnitt utgår bedömningen och poängsättningen från lämpligheten i att ta fram en detaljplan för Nordmanshuvudet som helhet och inte bara för det sökta området. Huvudsaklig markägare är Sotenäs kommun. Kartorna redovisar områden med gällande detaljplan (vänster) och kommunägd mark (höger) Det aktuella området ligger inom tätortsområde Kungshamn-Smögen-HasselösundVäjern-Hovenäset, i den östra delen av Smögen. Området regleras i ÖP2010 endast genom att rymmas inom generellt område för utveckling inom tätortsområdet. ÖP2010 anger också generellt att etablering av hotell i attraktiva och centrumnära lägen ska förespråkas. Koppling till vision, programförklaring och mål Värdering Miljö- och byggkontoret har bedömt ansökan utifrån den värderingsmodell som godkändes av Kommunstyrelsen Värderingsmodellen grundar sig bl a på översiktsplanen som i sin tur beaktar den kommunala visionen och övergripande kommunala mål. Ärendet föreslås ges 21 poäng på en skala från 0-55 poäng där 15 poäng är lägsta nivå för möjligheten att ge ett positivt planbesked. Stöd i ÖP 3 poäng Området ligger i ÖP2010 inom generellt område för utveckling inom tätortsområde Kungshamn-Smögen-Hasselösund-Väjern-Hovenäset. ÖP specificerar därmed inte önskvärd inriktning, men redovisar att området lämpar sig för någon typ av utveckling med hänsyn till sitt läge centralt inom tätortsområdet. ÖP2010 anger generellt att Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

114 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2012/xx Sida 4(6) etablering av hotell i attraktiva och centrumnära lägen ska förespråkas. Utveckling av befintlig verksamhet med en sådan inriktning bör därmed ses som lämplig. Resurseffektivt nyttjande av mark 3 poäng En utveckling enligt ansökan innebär en utvidgning av befintlig verksamhet. Befintlig verksamhet är en del inom besöksnäringen, som är en prioriterad näringsgren för kommunen. Nordmanshuvudet är idag endast sparsamt bebyggt, vilket innebär att tillkommande byggnader kan få en relativt stor påverkan på landskapsbilden. Placeringen av tillkommande byggnation enligt ansökan är dock sådan att den kan ses som en komplettering av befintlig bebyggelsestruktur. Behov av säkerställande 3 poäng Vid en eventuell framtida detaljplaneprövning bör hela Nordmanshuvudet ingå dels för att reglera befintlig bebyggelse (inklusive sjöräddningssällskapets anläggning) som inte omfattas av detaljplan, dels för att säkerställa närrekreationsområden med stort värde för Smögen som helhet. Värde för infrastruktur 1 poäng Utifrån de önskemål om utveckling som beskrivs i ansökan kan bedömningen göras att den tillfartsväg som idag finns till området kommer att nyttjas något mer frekvent, dock i begränsad omfattning. Nytta för invånare 1 poäng En planläggning av Nordmanshuvudet kan säkerställa möjligheterna till närrekreation, vilket är av värde för kommunens invånare. Marken ägs idag av kommunen. Den verksamhet som bedrivs inom det område som avses i ansökan är till viss del en tillgång för kommunens invånare. Ett säkerställande av markanvändningen för sjöräddningens anläggning kan vara av värde. Sysselsättningsbefrämjande 3 poäng I ansökan bedöms en utveckling enligt redovisade önskemål innebära 3-5 nya arbetstillfällen. Säkerställande av markanvändning för befintliga verksamheter innebär en ökad möjlighet att behålla de arbetstillfällen som finns idag. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

115 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2012/xx Sida 5(6) Socialt samhällsbehov 1 poäng Utveckling enligt ansökan och ett säkerställande av befintlig verksamhet i detaljplan kan ge förutsättningar att bidra till ett levande Smögen. I ansökan anges viljan att utöka till helårsverksamhet, vilket innebär ett tillskott till samhället. Behov av nya bostäder/byggnader (2 poäng) En utveckling av det aktuella området enligt ansökan och säkerställande av pågående verksamhet ger byggrätter för verksamhet inom bl a besöksnäringen. Då en ny detaljplan endast kompletterar området med en ny byggrätt och i övrigt endast säkerställer möjlig markanvändning för redan befintlig bebyggelse och verksamhet bedöms tillskottet vara begränsat. Strategisk betydelse (4 poäng) Pågående verksamhet samt tillgången till den närrekreation som finns att tillgå på Nordmanshuvudet är en liten del av varumärket Sotenäs och medverkar till livskvaliteten för både invånare och besökare i kommunen. Ett säkerställande och möjlighet till utveckling för dessa delar bedöms därmed vara värdefull. Då kommunen till övervägande del äger marken på Nordmanshuvudet bedöms i dagsläget inte att det finns något hot mot dessa förutsättningar även om en detaljplan inte kommer till stånd. Totalt: 21 poäng Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Framtagande av detaljplan med eventuella tillhörande utredningar bekostas av sökanden. Regelverk Planbesked lämnas i enlighet med plan- och bygglagen 5 kap Medborgarperspektiv Se ovanstående värdering. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

116 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2012/xx Sida 6(6) Slutsats Området ryms i ÖP2010 inom generellt område för utveckling inom tätortsområdet. Vidare anges generellt att etablering av hotell i attraktiva och centrumnära lägen ska förespråkas. En utveckling enligt ansökan kan därmed sägas ha stöd i gällande översiktsplan. Nordmanshuvudet omfattas idag inte av någon gällande detaljplan. I området finns dock befintliga och önskvärda verksamheter och närrekreationsområden, för vilka en juridisk reglering av markanvändningen kan vara värdefull. En detaljplaneprocess för att pröva önskemål enligt ansökan bör därför utvidgas till att omfatta hela Nordmanshuvudet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge ansökan 21 värderingspoäng och lämna ett positivt planbesked, det vill säga att pröva inkomna önskemål i en detaljplaneprocess som omfattar hela Nordmanshuvudet. Planen förväntas kunna antas 2017, men med hänsyn till osäkerhet i handläggarkapacitet är denna bedömning mycket preliminär. Skickas till Sökanden Miljö- & byggnämnden Miljö- & byggförvaltningen, planavdelningen Cecilia Lindsten landskapsarkitekt Bo Hallgren chef miljö- & byggförvaltningen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

117 Miljö- och byggkontoret Bo Hallgren, chef miljö- & byggförvaltningen , Angående planbesked för Smögenön 1:468 m fl Miljö- & byggkontoret har hanterat inkommen ansökan om planbesked för fastigheten Smögenön 1:468 m fl (Nordmanshuvudet, Smögen) i tju daterat Bedömningen av lämpligheten att genomföra en detaljplaneprocess för det aktuella området har gjorts utifrån den värderingsmodell som godkändes av Kommunstyrelsen I den bedömning som gjorts för det aktuella ärendet föreslås beslut om att lämna positivt planbesked. Vi vill dock göra er uppmärksamma på att bedömningen inte tar hänsyn till handläggarkapacitet. Brist på resurser får enligt plan- och bygglagen inte användas som skäl till att lämna ett negativt planbesked. I det fall ett positivt planbesked lämnas innebär det med rådande förutsättningar att det dröjer innan en planprocess kan påbörjas. Bo Hallgren Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

118

119 Teknisk avdelning Teknisk chef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande KSAU Dnr XX 2012/XX Sida 1(2) Servisanmälan Sotenäs Gravarne 3:43 Sammanfattning Fastighetsägaren(Kingsport AB) har till kommunen inkommit med servisanmälan daterad avseende 11st små byggnader("sjöbodar/magasin") på ovanstående fastighet. Bakgrund vid behov Den sökande har utrett frågan huruvida det vid inkoppling av vatten och avlopp, skulle krävas nytt bygglov samt att en ansökan skall göras för respektive byggnad. Den sökande anser att frågan om inkoppling av vatten och avlopp inte i sig är en bygglovspliktig fråga. Del av sökandes skäl anges nedan. Att kräva 11 st ansökningar/anmälningar för inkoppling av vatten- och avlopp får anses orimligt. Fastigheten är redan ansluten till den kommunala anläggningen. Byggnaderna (11 st) som ansökan avser finns redan på fastigheten och är isolerade samt har treglasfönster. Kommunen har redan beviljat bygglov för 11 st byggnader(sjöbodar/magasin) som skall vara komplement till småindustri samt att byggnaderna inte får användas för bostadsändamål. PBL (Plan och bygglagen) anger att en kommun kan reglera en byggnads användningssätt. Kommunen har i bygglovet förtydligat att användningssättet bostadsändamål är otillåtet. Byggnaderna ligger inom området betecknat småindustri. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Anslutningsavgifter tillfaller kommunen vid en anslutning till kommunalt VA Regelverk Lagen om allmänna vattentjänster Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen överlämnar frågan för politiskt ställningstagande. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

120 Teknisk avdelning Teknisk chef Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande KSAU Dnr XX 2012/XX Sida 2(2) Bilaga/Bilagor Servisanmälan PM daterad från Stefan Andersson, Rosengrens Advokatbyrå Skickas till Teknisk chef Gatu VA chef Datum Björn Martinsson Teknisk chef Mats Ove Svensson Kommunchef Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

121

122 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2009/517 Sida 1(3) Godkännande av programsamrådsredogörelse FÖP Åbyfjorden Sammanfattning En fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden med dess omgivande landområden upprättas gemensamt av Lysekils och Sotenäs kommuner. I detta arbete har nu det första skedet, programskedet, genomförts för att ta del av allmänhetens tankar och synpunkter inför upprättandet av ett formellt planförslag. Inkomna synpunkter har kommenterats i en programsamrådsredogörelse som nu finns framme för godkännande. Redogörelsen innehåller även förslag till inriktning för det fortsatta arbetet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Beslutet om att upprätta en fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden togs av Kommunstyrelsen under pågående arbete med den kommunövergripande översiktsplanen ÖP2010. Beslutet föranleddes av den omfattande mängd önskemål om exploatering av bostadsbebyggelse längs Åbyfjordens västra sida som framförts under ÖP-processen. Åbyfjorden och dess omgivande landområden besitter höga natur- och kulturvärden och har potential för ett rikt friluftsliv. Avvägningen mellan utveckling av bostadsbebyggelse och utveckling av turism och friluftsliv är därmed det grundläggande syftet med den fördjupade översiktsplanen. Den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden arbetas fram gemensamt mellan Sotenäs och Lysekils kommuner. Under hösten 2011 arbetades ett program fram som ett första led i planprocessen. Samråd kring det upprättade programmet hölls från 1 december 2011 till 31 januari Programmet har funnits tillgängligt på kommunerna och deras hemsidor. Möjlighet för allmänheten att ta del av och diskutera innehållet har funnits under julmarknader på Nordens ark och Röe gård, samt under dialogmöten på Röe gård, Härnäsets folkets hus och på Nordens ark. De synpunkter som lämnats under programsamrådet har sammanställts och kommenterats i en programsamrådsredogörelse. I redogörelsen finns även en sammanställning av förslag till inriktning på det fortsatta arbetet, d v s arbetet med att ta fram en samrådshandling. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

123 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2009/517 Sida 2(3) Tidigare beslut , 90, Kommunstyrelsen, Beslut om upprättande av fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden , 205, Kommunstyrelsen, Beslut om godkännande av programhandlingar och beslut om programsamråd , 57, godkännande av projektbeskrivning Koppling till vision, programförklaring och mål I kommunens översiktsplan, ÖP2010 som bl a grundar sig på visionen och andra övergripande överenskommelser och mål beskrivs behovet av en fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden. Beslut om att påbörja arbetet med FÖP Åbyfjorden togs under pågående arbete med ÖP2010. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Se projektbeskrivning (godkänd av kommunstyrelsen , 57. Regelverk Den fördjupade översiktsplanen arbetas fram i enlighet med Plan- och bygglagen 3 kap. Medborgarperspektiv Det övergripande syftet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden är att i dialog med allmänheten, intressenter och myndigheter göra avvägningar mellan möjligheten att utveckla ny bebyggelse och att bevara och utveckla områdets höga natur-, kultur- och friluftslivsvärden. Den programsamrådsredogörelse som nu finns framme för godkännande är en sammanställning av de synpunkter som lämnats av allmänhet, myndigheter m fl. Slutsats Det första skedet med den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden, programskedet är genomfört och en programsamrådsredogörelse med kommenterade synpunkter och förslag till fortsatt arbete finns nu framme för godkännande. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

124 Miljö- & byggförvaltningen Landskapsarkitekten Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr MBN 2009/517 Sida 3(3) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner programsamrådsredogörelsen. Kommunstyrelsen beslutar att förslag till samrådshandling ska tas fram i enlighet med den inriktning som redovisas i programsamrådsredogörelsen. Bilaga/Bilagor Programsamrådsredogörelse, Beslutet skickas till Miljö- & byggnämnden Miljö- & byggförvaltningen, planavdelningen Cecilia Lindsten landskapsarkitekt Bo Hallgren chef miljö- & byggförvaltningen Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

125 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Fördjupad översiktsplan ÅBYFJORDEN Sotenäs och Lysekil kommun PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE HUR PROGRAMSAMRÅDET HAR BEDRIVITS Samråd om program till fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden, har genomförts i enlighet med 3 kap 9, PBL (2010:900). Den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden har inletts med ett program för att i ett tidigt skede få in allmänhetens tankar och synpunkter inför det kommande planförslaget. Programsamrådshandlingar för den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden daterade , har varit på samråd under tiden 1 december 2011 till 31 januari Planhandlingarna har funnits tillgängliga i kommunhusen i Kungshamn och Lysekil, de har även funnits utlagda på respektive kommuns hemsida: och Under programsamrådet har det genomförts ett antal informationsinsatser för att upplysa om arbetets pågående. Ett antal annonser har satts in i lokaltidningarna samt en artikel i Bohusläningens gratisbilaga NÄRA som gick ut till alla hushåll i Lysekil. Representanter från kommunerna närvarade även vid julmarknaderna på Nordens Ark och Röe gård för att informera om arbetet och uppmana folk att engagera sig. Tre dialogmöten genomfördes under januari månad på Röe gård, Härnäset Folkets hus samt Nordens Ark. Mötena var upplagda så att efter en kort introduktion fick de närvarande dela in sig i grupper för att diskutera hur man såg på Åbyfjordens framtid. Ett antal frågeställningar fanns att besvara och kartor som deltagarna kunde rita in vilka områden de exempelvis ansåg värdefulla eller som man tyckte kunde bebyggas. Mötet avslutades med att varje grupp fick redovisa sina tre viktigaste punkter. Resultaten från dialogmötena har sammanställts i separata rapporter och ligger tillsammans med programsamrådsredogörelsen (detta dokument) som grund för inriktningen av det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen, centrala organ, kommunala instanser, föreningar och organisationer enligt särskild sändlista har genom utsänd programsamrådshandling getts tillfälle att yttra sig. Under programsamrådet har 54 yttranden inkommit. Vissa av yttranden har sammanfattats. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 1 (58)

126 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: SAMMANDRAG AV INKOMNA SKRIVELSER SAMT FÖRVALTNINGARNA I RESPEKTIVE KOMMUNS GEMENSAMMA KOMMENTARER MYNDIGHETER OCH CENTRALA ORGAN 1. Länsstyrelsen Allmänt om förslaget Länsstyrelsen ser med tillfredsställelse på den tydlighet som kommunerna visar när det gäller att betrakta området runt Åbyfjorden som en helhet. Programhandlingen ger en god bild av områdets förutsättningar inför kommunernas fortsatta förändrings- och bevarandearbete i den fördjupade översiktsplanen. Strandskydd Kommunerna föreslår i programmet att ny bebyggelse inte ska tillkomma inom strandskyddat område. Länsstyrelsen bedömer att det är ett helt riktigt ställningstagande mot bakgrund av de övriga skydd som området omfattas av. Det skapar en tydlighet i planen som förenklar för kommunerna då Länsstyrelsen gör samma bedömning. Riksintressen Programmet upplyser om att kommuner och Länsstyrelse har ansvar för riksintressena. I grunden är dock de olika riksintressena utpekade av andra statliga myndigheter, riksintresse för naturvård och friluftsliv utpekas exempelvis av Naturvårdsverket. Länsstyrelsens uppgift är att bevaka att samtliga riksintressen tillgodoses, när ett förslag till förändring framställs. Riksintressena täcker ofta mycket stora områden och är därför ganska allmänt beskrivna. Det är alltså först i och med ett förändringsförslag som riksintresset blir tydligt definierat på platsen. Länsstyrelsen och kommunen samverkar under planprocessen i detta värderingsarbete. Friluftsliv och besöksnäring Förslaget beskriver det beroende som turismen har av att dagens kulturlandskap får fortleva och att riksintresset för friluftslivet finns till skydd för just detta. Kommunerna har definierat besöksnäringen som en särskilt viktig del av det lokala näringslivet; det finns en vilja att stödja besöksnäringen i den fysiska planeringen. Länsstyrelsen ser positivt på arbetet med att göra landskapet tillgängligt, men vill komplettera bilden av förutsättningarna: Riksintresset för det rörliga friluftslivet bör tolkas som att det i första hand syftar till att bevara de naturgivna förutsättningarna för ett fritt utövande av friluftsliv. Det är mot den bakgrunden som förändringar till stöd för besöksnäringen och även det avgiftsfria friluftslivet ska betraktas. I det fortsatta Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 2 (58)

127 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: planarbetet behöver konsekvenserna för den befintliga miljön beskrivas för var och en av de verksamhetsmöjligheter som identifieras och föreslås. Liksom för boendeutvecklingen behöver planen finna och föreslå de lämpliga platserna för verksamheter och anläggningar till stöd för friluftslivet och besöksnäringen. Länsstyrelsens uppfattning är att planen behöver konkretisera både bevarande- och förändringsintressena för att bli tydlig för allmänheten och för att bli ett bra planeringsunderlag för kommunerna. En generell utgångspunkt för nya anläggningar bör vara att söka möjligheter i anslutning till befintlig exploatering. Om detta inte är möjligt eller lämpligt behöver solitära anläggningar särskilt motiveras. De anläggningar som kan komma ifråga är av naturliga skäl svåra att ha generella uppfattningar om i detta skede. Ianspråktagen yta och täthet kan vara av högst varierande omfattning. Det återstår därför att precisera förslagen, om nödvändigt med exempel på hur en utformning kan se ut, för att förslagens påverkan ska kunna bedömas av myndigheter och allmänhet. Kontakt med Bohusläns klätterklubb bör tas inför utpekande av nya klätterväggar. Möjliga fågelskyddsintressen behöver också kartläggas och beaktas. Bostäder Upprättandet av en FÖP innebär en möjlighet för kommunerna att bedriva en aktiv bostadspolitik. Parallellt med denna FÖP arbetar båda kommunerna med att ta fram egna bostadsförsörjningsprogram. Det borde vara av stort värde att tidplanerna anpassas, så att respektive boendeplan och den fördjupade översiktsplanen tillåts influera varandra. Länsstyrelsen bedömer att en lämplig ordning är att först redogöra för behovet av nya bostäder inom området. Vilken årlig tillväxt finns det behov av och hur lång period ska planförslaget omfatta? Är den föreslagna utbyggnaden den som bäst kan bidra till en positiv utveckling av bygden? Med svar på dessa frågor som grund kan ett markbehov läggas fast och lämpliga arealer utpekas, liksom områden som inte alls bör förändras med ny bebyggelse. I Länsstyrelsens yttrande över Lysekils översiktsplan framgår att föreslagna kustnära utbyggnadsområden behöver ytterligare utredning. Den skala som ÖP och program för FÖP verkar i är bra för att identifiera frågor. I det fortsatta FÖP-arbetet är det Länsstyrelsens uppfattning att Lysekils kommun behöver visa att den skisserade utbyggnaden efter en mer detaljerad granskning fortfarande är lämplig med hänsyn till aktuella riksintressen. I motsvarande ställningstagande över ÖP för Sotenäs kommun avråder Länsstyrelsen från ny bebyggelse som fragmenterar landskapet utmed Åbyfjorden. Förutsättningarna kan sägas vara så likartade mellan kommunerna, att det i detta skede inte finns anledning till olika förhållningssätt. Däremot kan de lokala förutsättningarna ge behov av olika ställningstaganden senare. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 3 (58)

128 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Åbyfjorden är som programmet så tydligt visar, ett område med mycket höga landskapliga kvaliteter. De riktlinjer som den färdiga planen beskriver för de olika typerna av bebyggelse behöver därför vara både tydliga och väl övertänkta. Det är med valet av plats och dessa riktlinjer, som ett byggande inom de känsliga områdena runt fjorden slutligen kan bedömas vara lämpligt. Programmets beskrivning av byggnadsgestaltning och lokalisering täcker mycket väl in Länsstyrelsens perspektiv i frågan. Länsstyrelsens uppfattning är att det enskilda intresset av att bygga i ett mycket värdefullt och känsligt landskap, behöver mötas med det allmänna intresset av att förändringarna av allmänheten kan uppfattas som rimliga under lång tid framöver. Det finns skäl att tro att detta krav inte alltid blivit uppfyllt inom området under senare decennier. Särskilda ställningstaganden kommer slutligen att behövas för enstaka nya byggnader och hur dessa kan tillåtas. Rent praktisk behöver riksintressenas värden inom förslagens lokala influensområden beskrivas genom nollalternativ, påverkan, effekt och konsekvens. Påverkan ska då ses som ett genomförande av förslaget, effekter som sakliga förändringar och konsekvenser som en värdering av effekterna. Trafik Trafikverket pekar i sitt yttrande från på ett antal generella planeringsförutsättningar. Länsstyrelsen bedömer att frågan om det befintliga vägnätet har förutsättningar att bära tillkommande trafik är högst relevant och att Trafikverkets synpunkter bör vägas in i det fortsatta analysarbetet. Behovet av kopplingar mellan busshållplatser/parkeringsplatser och friluftsanläggningar är en sådan fråga som behöver belysas. Den begränsning som vägnätet utgör bör enkelt kunna utläsas i planhandlingarna. Kommunerna efterfrågar allmänhetens behov och vardagliga utnyttjande av vägnätet inom området. Det borde vara ett bra komplement till de synpunkter som berörda myndigheter framställer under planarbetet. Sjöfart Sjöfartsverket påpekar att det finns allmänna ankarplatser av betydelse för sjöfarten inne i Åbyfjorden. Även dessa bör omnämnas i anslutning till den ankarplats som ligger söder om fjordens mynning och även inarbetas i skyddsplanen mot oljeskador. Miljökvalitetsmålen Varje utbyggnad av bostäder inom planområdet kan förväntas leda till en ökad biltrafik. Ett nytt helårsboende kommer i de flesta fall att innebära ett tvåbilshushåll med kollektivt resande endast som undantag. Detta är en utveckling som motverkar miljökvalitetsmålen och kommunerna bör i det fortsatta arbeta för att minimera de Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 4 (58)

129 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: negativa effekterna av ett bostadsbyggande långt från kollektivtrafikstråk och kommersiell och offentlig service. Natura 2000 I inledningskapitlet omnämns fjorden som Natura 2000-område, det bör framgå att även vissa landområden omfattas av skyddet. Samma fråga, samt förutsättningarna för att få tillstånd enligt Natura 2000-reglerna, kan förtydligas även i beskrivningen av N2000. Avlopp Programmet redogör på ett tydligt sätt för avloppsfrågan. Länsstyrelsen tar, som också beskrivs, fram ett planeringsunderlag för avlopp i marina N2000-områden som kommer att kunna användas i planprocessen. Musselodling När man diskuterar för- och nackdelar med musselodlingar bör man även se dem från ett strandskyddsperspektiv. Odlingarna försvårar allmänhetens tillträde till vatten- och ibland även landområden. Nämnas bör även att de i förekommande fall kräver strandskyddsdispens. Kulturmiljö De områden som föreslås för ny bebyggelse, såväl bostäder som verksamheter, behöver analyseras med avseende på kulturmiljökonsekvenserna. Liksom på övriga områden, bör den fördjupade översiktsplanen så långt det är praktiskt möjligt besvara frågan om de utpekade områdenas grundläggande lämplighet. Vid kommande detaljplaneläggning kommer det att krävas arkeologiska utredningar, men även i FÖP:en bör det göras troligt att exploateringen kan genomföras utan orimliga konsekvenser för kulturmiljön. Bohusläns Museum redogör i sitt yttrande från för felaktigheter i underlaget till de kommunala kulturvårdsområdena. Det är värt att bevaka utvecklingen av detta planeringsunderlag under den fortsatta processen. BM har även synpunkter på redovisningen av fornlämningar, Länsstyrelsen gör bedömningen att det är av särskild vikt att alla kända fornlämningar enligt FMIS redovisas, med utbredningar, i de mer detaljerade kartor som tas fram över planerade exploateringsområden. Kraftledningar Vattenfall planerar en ny 130kV-ledning med två alternativa sträckningar. En i områdets norra del och en som går tvärs fjorden längre söderut. Kommunerna bör samordna FÖParbetet med ledningsplaneringen, så att planen inte oavsiktligt försvårar en god ledningsdragning. Vattenfall har i ett yttrande över förslaget framfört ett antal allmänna synpunkter på sådant som kan påverka möjligheterna till en förändrad markanvändning i anslutning till deras anläggningar inom planområdet. Kommunerna bör inarbeta Vattenfalls synpunkter i planförslaget, så att eventuella konflikter kan undvikas eller Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 5 (58)

130 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: minimeras. Synpunkterna gäller exempelvis elsäkerhet, framkomlighet för ledningsunderhåll och försiktighetsprinciper för magnetfält. Geoteknik Statens Geotekniska Institut har granskat programförslaget och redovisar sina synpunkter i yttrande daterat SGI föreslår en fortsatt utredning av planområdet för att identifiera områden som är olämpliga för utveckling, samt för att öka kunskapen om området generellt. Då en lämplig utbyggnad av bostäder och lokaler för verksamheter inom planområdet torde vara av en begränsad omfattning, är Länsstyrelsens bedömning att resurserna i första hand bör läggas på att geotekniskt utreda de områden som ur andra aspekter kan förmodas vara lämpliga. Dessa urvalskriterier är exempelvis natur- och kulturmiljöer med sina olika kvaliteter och skydd, samt kommunikationer och mer teknisk-praktiska aspekter som kan komma fram under arbetet. Länsstyrelsen gör samma bedömning som SGI, när det gäller att den grundläggande geotekniska lämpligheten för utbyggnadsområden ska vara fastställd i den fördjupade översiktsplanen. Länsstyrelsen menar inte att man därför ska bortse helt från att utreda det övriga planområdet. Beroende på vilken ställning kommunerna vill ta till enstaka ny bebyggelse utanför utpekade områden för bostäder och verksamheter, behöver den generella lämpligheten naturligtvis redovisas även på geoteknikområdet. Med en restriktiv hållning kan den vara mer översiktlig, med större möjligheter till enskild bebyggelse behövs en mer detaljerad redovisning. En lämplig form för redovisningen bör innehålla en kartillustration över områdets risker. I den kan områden med risk för översvämning och erosion, ras- och skredrisk etc. översiktligt redovisas. Oljeskadeskyddsplan Sotenäs kommun har enligt uppgift tagit fram en oljeskadeskyddsplan. Länsstyrelsen saknar uppgift om läget för Lysekil. Den inventering och de ställningstaganden som gjorts bör dock redovisas på en lämplig nivå även i den fördjupade översiktsplanen. Om kommunerna då visar sig ha väsentligt olika skyddsnivå/strategi kan det finnas anledning att bearbeta frågan så att fjorden får ett effektivt och relevant oljeskadeskydd. Miljökvalitetsnormer För programområdet är miljökvalitetsnormer för vatten samt fisk- och musselvatten aktuella. Planförslaget ska medverka till att dessa inte överskrids. Det betyder att planförslaget om möjligt ska bidra till att förbättra Åbyfjordens status. Länsstyrelsen bedömer att förslaget med sin skrivning om avlopp för tillkommande och befintlig bebyggelse väl lever upp till den ambitionen. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 6 (58)

131 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Planförslagets konsekvenser Syftet med programmet har uppenbart inte varit att lägga fram förslag till förändringar. Planförslagets konsekvenser återstår därför både att redogöra för och för Länsstyrelsen att bedöma i nästa planskede. Redaktionella synpunkter Sidan 24: Skogsvårdsstyrelsen, ska vara Skogsstyrelsen. Beredning / deltagande Yttranden över planprogrammet har till Länsstyrelsen inkommit från Vattenfall, Sjöfartsverket, Svenska Kraftnät, Statens Geotekniska Institut samt Bohusläns Museum. Yttrandena har sänts direkt till kommunerna och är därför inte bilagda Länsstyrelsens yttrande. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. Kommunernas kommentarer: Sotenäs och Lysekil kommun har tagit del av Länsstyrelsens synpunkter. I den fortsatta planeringen kommer konsekvenserna av de utvecklingsförslag som föreslås i samrådshandlingarna att beskrivas. Lysekils kommun har haft dialog med Bohusläns klätterförbund med anledning av deras verksamhet och diskuterade då även den fördjupade översiktsplanen och fågelskydd. FÖP:en har inte för avsikt att peka ut nya klätterväggar då det är något Bohusläns klätterförbund gör själva och det handlar om privat mark. Däremot kan den fördjupade översiktsplanen uppmärksamma möjligheterna och tydliggöra kommunens ställning till klättringen. Fågelskyddsintressena kommer att tas med i planarbetet. Det finns ingen uttalad ambition att ta fram FÖP:en och bostadsförsörjningsprogrammen parallellt. Men blir bostadsförsörjningsprogrammen klara först kommer de att påverka inriktningen för FÖP:en om så är möjligt. FÖP:en kommer inte, om den blir klar först, sätta en riktning för kommunernas bostadspolitik. Trafik inom planområdet kommer att lyftas fram och behandlas i det fortsatta planarbetet. Hanteringen av vägfrågan blir viktig vid en eventuell utveckling av fler bostäder inom området. Sjöfartsverket har idag allmänna ankringsplatser av betydelse för sjöfarten inne i fjorden. I det fortsatta planarbetet kommer lämpligheten av att ha ankringsplatser för oljefartyg inne i fjorden med hänseende till bl.a Natura 2000 området att diskuteras. Planhandlingarna kommer att förtydligas kring vilket område som omfattas av Natura 2000 samt förutsättningarna för att få tillstånd enligt Natura 2000-reglerna. Planeringsunderlaget för avlopp i marina N2000-områden kommer att bli underlag för FÖP:en när det är färdigställt. Diskussionen kring musselodling ska kompletteras med strandskyddsperspektivet och eventuella krav på dispens. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 7 (58)

132 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Konsekvenserna av utvecklingsförslag kommer att beskrivas i samrådshandlingarna, vilket även avser konsekvenserna för kulturmiljön. Samrådshandlingen kommer att ta hänsyn till de synpunkter som inkommit från Bohusläns museum. Vattenfalls nya kraftledning och inkomna synpunkter kommer beaktas och samordnas med planen. Den fördjupade översiktsplanen har inte för avsikt att fastställa den geotekniska lämpligheten för eventuella kommande förslag på utbyggnadsområden. Detta är en fråga som ska lösas i individuella detaljplaneskeden. Aspekter som risk för översvämning, erosion, ras- och skredrisk kommer att belysas i FÖP:en, men även dessa frågor ska lösas i individuella detaljplaneskeden. Riktlinjer för bebyggelse med hänsyn till översvämningsrisk kommer att tas fram i FÖP:en. Oljeskyddsplanen för Sotenäs och Lysekils ställning i frågan kommer att redovisas och hanteras i kommande samrådshandling. Skogsvårdsstyrelsen på sidan 24 ändras till Skogsstyrelsen. Övriga synpunkter noteras i det fortsatta planarbetet. 2. Statens Geotekniska Institut (SGI) I programhandlingen finns inte de geotekniska eller bergtekniska förutsättningarna beskrivna. Under kapitlet Risker informeras enbart om att det i översiktsplanerna för både Sotenäs och Lysekils kommun finns beskrivningar kring ett antal risker, där omnämns även skredrisk. Utifrån jordartskartans mycket översiktliga redovisning av förhållandena ser SGI att större delen av området i anslutning till Åbyfjorden utgörs av fastmarksområde med berg i eller nära i dagen. Områden med jord förekommer och utgörs av finjord och lera. Utifrån detta översiktliga material förefaller det finnas goda geotekniska förutsättningar inom stora delar av området men områden med förutsättningar för geotekniska risker finns och behöver klarläggas och utredas mer i detalj. SGI vill påtala att det är värdefullt att redan i tidiga planeringsskeden klarlägga de geotekniska förutsättningarna och ta fram de områden där risker finns som kan påverka senare planläggning. De delar där risk för bergras och blocknedfall finns och områden som har förutsättningar för jordskred, har behov av att redovisas. Likaså områden där risk för stranderosion föreligger som sekundärt även kan påverka stabiliteten liksom de områden där eventuella åtgärder med hänsyn till översvämningsrisker behövs, vilka kan innebära negativ påverkan på stabiliteten, behöver klarläggas. Utöver riskfaktorer kan det också vara värdefullt att även redovisa eventuella områden där det finns svåra geotekniska förhållanden som innebär begränsad lämplighet för byggnation och markanvändning. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 8 (58)

133 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: SGI vill framhålla vikten av prövning av markens lämplighet med hänsyn till geotekniska säkerhetsfrågor utförs för avsett planändamål och livslängd hos bebyggelse och anläggningar med hänsyn taget till förväntade klimatförändringar och omgivningspåverkan. De geotekniska och bergtekniska förutsättningarna och eventuella säkerhetsrisker som berör ras och skred ska klarläggas i planskedet och eventuella åtgärder säkerställas med planbestämmelser. SGI ser inga hinder till fortsatt planläggning under förutsättning att ovanstående beaktas. Kommunernas kommentar: En komplettering med informationen som SGI har framfört angående de geotekniska förutsättningarna tillkommer i kapitlet Risker i samrådshandlingen. Hänvisar även till kommentar ovan angående Länsstyrelsens yttrande om geoteknik. 3. Bohusläns museum Inledningsvis vill museet framhålla det mycket lovvärda i att två kommuner samverkar kring en plan som sträcker sig på båda sidor om fjorden och som därmed möjliggör ett gemensamt ansvarstagande av denna fjord och dess kvaliteter. Liknande samverkansprojekt kommer att behövas i stor utsträckning framgent. Det är inte bara planeringen som vinner på att man ser landskapet som en gemensamhet, även kulturmiljövården och kunskapsinsamlandet vinner på att man ser bort från gällande kommungränser och istället väljer att se landskapet utifrån dess naturgivna förutsättningar och de näringsmässiga förutsättningarna detta skapat i olika historiska skeden. Det finns många områden i Bohuslän där man såväl i dokumentation som i planering borde vända på perspektiven, där sund eller smala fjordar eller vidsträckta fjällbygder borde vara utgångspunkten i analysen, istället för indelningen som skapades i kommunblocksreformen En annan faktor man ska beakta som en fördel i ett vidare mellankommunalt planeringsprojekt där landskapet sätts i fokus är att man kan utläsa kvaliteterna direkt i landskapet. Planeringen blir inte utförd utifrån karta och sen överförd till verkligheten utan man kan se och analysera värdena på plats. Programmet som sådant är välskrivet och har ett bra och tydligt upplägg. Området beskrivs ur olika perspektiv och analyseras. I detta skede har kommunerna valt att inbjuda till medborgardialog genom en rad frågeställningar i slutet av varje kapitel. Frågeställningarna blandas med rena ställningstaganden, exempelvis Strandområdena ska alltid vara tillgängliga för allmänheten (sid. 36) eller Ny bebyggelse ska inte tillkomma inom strandskyddat område (sid. 47). Det är positivt att boende och brukare av område kan vara med och forma hur Åbyfjordsområdet ska användas och utvecklas. Samtidigt får läsaren få fingervisningar om vilken typ av utveckling eller bebyggelse Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 9 (58)

134 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: som kommunerna har tänkt sig. Detta gör att det inte så mycket konkret att ta ställning till i nuläget. FÖP:ens olika översiktskartor med riksintressen, skyddsområden och natur- och kulturvärden visar, att många värden och intressen finns samlade kring det inre av Åbyfjorden, kring Åby säteri samt kring Vrångebäck och Röe. Detta indikerar att dessa områden inte bör exploateras, utan istället utvecklas med stor hänsyn tagen till naturoch kulturvärdena. Bohusläns museum instämmer med analysen att kulturmiljön har en viktig roll i kommunerna och att kulturvärdena är betydelsefulla för utvecklingen av turism och friluftsliv. Det behöver inte finnas en motsättning i att värna natur- och kulturmiljön, samtidigt som turism och friluftsliv utvecklas. För Åbyfjordens del är det natur- och kulturmiljön tillsammans som utgör bakgrunden till områdets attraktivitet för friluftsliv och turism och därför är dessa värden mycket viktiga för området framgent. Historiken för området är väl sammanställd, men texterna om Åby och Röe på sidan 29 bör se över något. Det bör framgå att godset Åby nämns för första gången i det skriftliga källmaterialet år Säterirättigheter fick Åby Det äldsta kända belägget för ortnamnet Röe kommer från Både Röe och Åby existerade alltså på medeltiden, men det är inte känt när gårdarna anlades. Åtminstone Åby kan ha rötter i järnålder. På sidan 31 står att fornlämningsskyddet för fiskeläge- och trankokerilämningarna vid Bua hed måste stärkas. Eftersom skyddet enligt Kulturminneslagen är det starkaste lagskydd som finns för denna typ av lämningar, är det oklart vad som menas. Bohusläns museum instämmer i att lämningarna är värdefulla och att konkreta åtgärder som skyddar dem bör genomföras. Museet ser också gärna en ökad tillgänglighet och förbättrad vägledning till den magnifika Åbyristningen, en hällristningslokal som har stor potential som kulturhistoriskt besöksmål. Kartan på sidan 33 är problematisk av flera skäl. Fornlämningarna redovisas genom prickar på karta. Även fornlämningsytorna och linjerna redovisas som prickar, vilket innebär att dessa fornlämningars utbredning inte framgår. Endast de lämningar som har status fast fornlämning har redovisats. Alla kulturhistoriska lämningar har utelämnats, vilket innebär att lämningar som nämns i texten som viktiga eller intressanta inte ingår i kartredovisningen. Exempelvis nämns fiskeläges- och trankokerilämningarna vid Bua hed med beteckningen Askum 107. Denna fornlämning består av tre separata lämningar (Askum 107:1, fiskeläge, Askum 107:2, trankokerilämning, Askum 107:3, trankokerilämning), men bara Askum 107:1-2 finns redovisade på kartan. På sidan 31 lyfts de marinarkeologiska lämningarna fram. Eftersom de kulturhistoriska lämningarna inte finns med på kartan, saknas Tossene 826, som ligger nedanför Åby säteri. Detta är en sjöfararristning med en rad initialer och årtal mellan 1721 och Ristningarna indikerar ett äldre hamnläge och är därmed högintressanta ur både marinarkeologisk och historisk synvinkel. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 10 (58)

135 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: De kommunala kulturmiljövårdsområdena redovisas på samma karta och deras utbredningar har sannolikt hämtats från Länsstyrelsens GIS-databas. Dessvärre är dessa områden något felaktigt digitaliserade. Vi har inom Västarvet sökt medel från Länsstyrelsen för att korrigera felaktigheter av detta slag för kartskiktet rörande kommunala kulturmiljöer. Förhoppningsvis blir problemet åtgärdat under innevarande år. Bohusläns museum föreslår att alla lämningar som finns med i FMIS (fornminnesregistret) redovisas på karta. Informationen om lämningarna och deras utbredning fås genom ett datauttag direkt ur FMIS. Ev. kan kulturvärdena redovisas på två kartor, på samma vis som naturvärdena. Avslutningsvis anser Bohusläns museum att det är mycket bra att den marinarkeologiska potentialen i området lyfts fram på det sätt som gjorts i programmet. Eftersom det inte har gjorts någon fornminnesinventering under vattnet finns det ett stort behov av såväl riktade investeringsinsatser som byråmässiga kunskapssammanställningar. Kommunernas kommentar: Sotenäs och Lysekil kommun har tagit del av Bohusläns museums yttrande. Synpunkterna har noterats och kommer att övervägas och behandlas i det fortsatta planarbetet. Kulturmiljöavsnittet kommer att kompletteras med efterfrågad information. 4. SKANOVA, Teliasonera Skanova Access AB Skanovas anläggningar inom det aktuella området består i huvudsak av markförlagda kablar samt en del luftledning. Påpekas bör att i Sydvästra delen av Åbyfjorden, i höjd med Sjöhagarna, framförs tre viktiga telekablar i mark och vatten, dessa försörjer bl.a den petro-kemiska industrin vid Brofjorden. Kablarna, på bifogad karta, är markerade med röd färg. Eventuella undanflyttningar av Skanovas anläggningar bekostas av exploatören. Kommunernas kommentar: Informationen har noterats. Anläggningarna kommer att uppmärksammas genom en redovisning av dess dragning på kartmaterialet. Avsnittet Risker kompletteras med information kring befintliga anläggningar. 5. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerad översiktsplan och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 11 (58)

136 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Kommunernas kommentar: Noteras. 6. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig i ärendet. Kommunernas kommentar: Noteras. 7. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra avseende rubricerat ärende. Kommunernas kommentar: Noteras. 8. Västtrafik, Affärsområde Fyrbodal För att transportsystemet i kommunerna ska vara effektivt och för att de negativa effekterna från persontransporter ska minska måste det ske en övergång från transporter med personbil till kollektivtrafik. Som en del i arbetet för att få en långsiktigt hållbar samhällsutveckling har Västtrafik satt som mål att fördubbla andelen kollektivtrafikresor till år Det är viktigt att kommunens samtliga planer bidrar till att uppnå detta mål och att det tydligt av planerna framgår hur kollektivtrafikens fördelar kommer att stärkas. I båda kommunerna har det beslutats att ny bebyggelse endast bör placeras vid befintlig kollektivtrafik. En sådan samhällsplanering skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och bidrar till att befintlig infrastruktur nyttomaximeras. Det är av yttersta vikt att kommunerna står fast vid det beslutet utan undantag. Som planen nämner så finns det ej någon lättillgänglig kollektivtrafik i områdena kring Åbyfjorden. För att skapa goda förutsättningar för att hållbara resvanor skapas bör kollektivtrafik finnas i området redan vid etablering och inflyttning. En exploatering av bostäder i området skulle medverka till en ohållbar samhällsutveckling. På grund av det bristande underlaget har Västtrafik inga planer på att utöka trafiken i området med regelbunden linjetrafik, varken under sommartid eller vintertid. Två av de viktigaste faktorerna i arbetet att stärka kollektivtrafiken position och för att skapa en effektiv trafik som är attraktiv för resenärer är korta resor och punktlighet. Det ställer krav på infrastrukturens utformning. Gators linjeföring, korsningar och cirkulationsplatser måste vara utformade enligt körspårsmallar för 15 meter boogiebuss. Gator måste ha en bredd som medger möte mellan bussar och det måste finnas förutsättningar för effektiv angöring vid hållplatser. Befintlig infrastruktur i området kring Åbyfjorden uppfyller idag inte de behov som finns för att kunna trafikera områdena effektivt med kollektivtrafik. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 12 (58)

137 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Kommunernas kommentar: Sotenäs ÖP2010 anger att tillgängligheten till väg 171/872, 174 och 900 ska prioriteras vid utveckling av bostäder, verksamheter med mera samt att förutsättningarna för en effektiv kollektivtrafik ska förbättras genom styrning av bebyggelseutvecklingen. Lysekils ÖP anger att tillgång till goda kommunikationer är av yttersta betydelse för utvecklingen av näringslivet och för möjligheten att bo och leva i Lysekil. Detta innebär att tillgänglighet och kollektivtrafik är två viktiga utgångspunkter vid kommunernas planering för utveckling med bostäder. FÖP:en har inte för avsikt att motverka detta eller skapa någon större samhällsutveckling inom de områden som har lite sämre tillgänglighet till kollektivtrafiken men måste samtidigt kunna erbjuda boendemöjligheter med olika kvaliteter. Inom området för FÖP:en blir det därmed viktigt att titta på de mest strategiska platserna ur tillgänglighetsaspekten samt att underlätta genom exempelvis pendelparkeringar i närheten av kollektivtrafiken. 9. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten avstår från att lämna yttrande över tillsända handlingar i rubricerat mål (HaV dnr ). Kommunernas kommentar: Noteras. 10. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har en 40 kv-luftledning (grön heldragen linje) och 40 kv-inomhus Transformatorstion (blå fyrkant) i området. I närheten av Vattenfall Eldistribution AB 45kV kraftledningar (grön heldragen linje) gäller: Ingen förändring av markanvändning eller marknivå får göras i ledningsrätt/servitutsområdet. Nätägaren har rätt att, utan kommunens tillstånd, ta ner för elanläggningarna farliga och hinderliga träd. Vid underhålls- och driftarbete för kraftledningen och transformatorstationen har nätägaren fritt tillträde med arbetsfordon till dess anläggningarna utan att tillstånd eller anmälan till kommunen görs. Inom område med detaljplan ska en friledning för högspänning vara utförd som brottsäker ledning. Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSÄK-FS 2008:1. Byggnader ska placeras på ett avstånd som regleras i ledningsrätten men med ett minsta avstånd på 10m från ledningens närmaste fas (detta utifrån Telestörningsnämnden TSN, arbetsområde, EMF, säkerhetsrisk och ledningsrätts medgivande). Ledningen har ett säkerhetsområde 4m horisontellt och vertikalt från ledningens faser. Inom det området får inga maskiner, människor, redskap m.m. komma in. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 13 (58)

138 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Parallellgående väg med dess vägområde, gc-väg och parkeringsområde ska placeras minst 10m från ledningens närmaste fas under förutsättning att ledningen är i brottsäkert utförande. Korsande väg med dess vägområde och gc-väg ska placeras minst 10m från lednings stolpar och stag. Avstånd i höjd mellan vägbana och ledningens faser ska vara minst 7m vid alla belastningsfall. Ledningen ska vara i brottsäkert utförande. Belysningsstolpar ska placeras på ett horisontellt avstånd av belysningsstolpens totala höjd + 2m till närmaste fas och med som minst 4m horisontellt avstånd mellan belysningsstolpens delar och närmaste fas. Placeras belysning inom 10m från ledningens närmaste fas ska matning till belysning vara försedd med extra yttre isolation till isolationsnivån uppfylls samt potentialutjämnade stolpar. Hänvisar till TSN, Telestörningsnämndens, meddelande nr.21 del 2. Avstånd mellan friledningar för högspänning och annan markförlagd anläggning med hänsyn till markpotential. Detta gäller för alla elanläggningar i närheten av Vattenfalls kraftledning. Avstånd till platser där många människor samlas ska vara på betryggade avstånd, minst 20m. T.ex. dagis- och skolgårdar, idrotts- och campingplatser, bad- och lekplatser. Avstånd till upplag med brandfarlig vara med hänsyn till risken för elektrostatisk uppladdning ska vara minst 15m. Avstånd till anläggning/förråd med explosiv vara ska vara minst 50m. Vid sprängning i närheten av ledning ska Vattenfall Eldistributions handläggare kontaktas i god tid före arbetet. Inmätning samt profil av nya vägar i närheten av Vattenfalls ledningar ska skickas till Vattenfall. Eventuell ombyggnad eller flytt av ledning utförs av Vattenfall men bekostas av exploatör. Beträffande elektromagnetiska fält finns inga fastställda gränsvärden utan vi förutsätter att försiktighetsprincipen tillämpas av exploatörer och kommun vid uppförande av ny bebyggelse nära våra befintliga kraftledningar. Hänvisar till Strålsäkerhetsmyndigheten och Boverket. Tillfartsvägen till transformatorstationen, som Vattenfall idag nyttjar för transporter till och från stationen får inte blockeras eller göras smalare. Vid eventuella driftstörningar måste t.ex. tunga transformatortransporter eller liknande kunna utföras enligt fastställda planer. Kommunernas kommentar: Sotenäs och Lysekil kommun har tagit del av Vattenfall Eldistrubition AB:s yttrande. Inkomna synpunkter är främst av den karaktär som regleras i samband med framtagandet av detaljplaner och därmed inget som regleras i FÖP:en. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 14 (58)

139 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Trafikverket Trafikverket noterar att i gällande planer för transportinfrastrukturen finns inga åtgärder upptagna som berör aktuellt planområde. Trafikverket inriktar därför sitt intresse på att funktionalitet och säkerhet i det övergripande statliga vägnätet kan bibehållas på en så hög nivå som möjligt. I ett längre tidsperspektiv bedöms framkomlighetsförbättrande åtgärder, som möjliggör höjning av skyltad hastighet från 70 till 80 km/tim på väg 171, vara rimliga att räkna med. Utöver för åtgärder på väg 171 kommer, med stor sannolikhet, inga statliga medel finnas att tillgå för åtgärder i transportinfrastrukturen i området. Standarden på vägnätet i området är överlag låg. Med hänsyn till vad som nämns ovan bör planen därför närmare analysera konsekvenserna av eventuella framtida tillskott av bebyggelse, verksamheter och tillgänglighetsskapande anläggningar i området. Behov av trafiksäkerhets- och framkomlighetsåtgärder bör beskrivas översiktligt i planen liksom om kommun eller exploatör avses genomföra och finansiera åtgärderna. Regional kollektivtrafiklinje finns utmed väg 171 och i övrigt är tillgången till allmänna kommunikationer mycket begränsad i området. Möjligheter till utveckling av ny bebyggelse inom ramen för jämställd och långsiktigt hållbar samhällsutveckling bör sökas där den kan medverka till en utveckling av kollektivtrafiken, dvs i första hand i anslutning till väg 171 där utpekat område vid Lyckan bör studeras vidare. Trafikverket uppfattar möjligheterna till utveckling av ny bebyggelse i övriga delar av planområdet som mycket begränsade. Programhandlingen pekar på att allmänhetens/turismens tillgänglighet till Åbyfiorden bör förbättras genom anläggande av nya parkeringar/rastplatser. Trafikverket anser att planen bör översiktligt beskriva hur sådana anläggningar påverkar framkomlighet och trafiksäkerhet på befintligt nät. Trafikverket anser i övrigt att programhandlingen väl fångar upp planeringsfrågor inom trafikområdet och att framställningen är relevant och lättillgänglig. Trafikverket ser fram emot den fortsatta planeringsprocessen och medverkan i en angelägen planering. Kommunernas kommentar: Sotenäs och Lysekil kommun har tagit del av Trafikverkets yttrande. Riktlinjer för hur trafikfrågorna bör hanteras vid en eventuell utveckling av bebyggelse, verksamheter och liknande kommer att belysas i det fortsatta planarbetet. Vägstandarden är, som påpekat, överlag låg inom planområdet och kommer vara en av de aspekter som måste beaktas vid en eventuell utveckling av bebyggelse, verksamheter eller liknande inom planområdet. Se även kommentar till Västtrafiks yttrande ovan. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 15 (58)

140 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: KOMMUNALA INSTANSER OCH GRANNKOMMUNER 12. Räddningstjänsten Sotenäs kommun Har inget att erinra mer än att en Handlingsplan för oljeutsläpp finns (bifogad). För övrigt undrar jag om ni tar hänsyn till kommunens övergripande Risk och sårbarhetsanalys i ÖP arbetena? Kommunernas kommentar: Sotenäs och Lysekil kommun tar del av Handlingsplanen för oljeutsläpp från Sotenäs kommun och tar med planen som underlag i det fortsatta arbetet. 13. Omsorgsnämden, Sotenäs kommun Omsorgsnämnden lämnar inga synpunkter på den fördjupade översiktsplanen. Kommunernas kommentar: Noteras. 14. Bildningsnämnden, Lysekil kommun Nämnden har inget att erinra mot förslaget. Kommunernas kommentar: Noteras. 15. Individ- och myndighetsnämnden, Lysekil kommun Individ- och myndighetsnämnden har inget att erinra mot fördjupad översiktsplan avseende Åbyfjorden. Kommunernas kommentar: Noteras. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 16 (58)

141 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Miljö- och byggnadsnämnden, Lysekil kommun Förvaltningens förslag till beslut att miljö- och byggnadsnämnden har granskat handlingarna och har i nuläget inte några särskilda synpunkter i ärendet. Yrkande Anneli Strand (S) yrkar att nämnden som yttrande till kommunstyrelsen ska uttala att områdets gränsdragning i norr bör flyttas längre norrut så att även Bärfendalsälvens dalgång upp till kommungränsen ingår. Proposition Ordföranden ställer proposition på framställt yrkande. Han finner att nämnden beslutar i enlighet med yrkandet. Kommunernas kommentar: Vattenfrågan har varit grundläggande i arbetet med den fördjupade översiktsplanen då det finns både Natura 2000 och vattendirektiv samt påverkan från enskilda avlopp. Därför har utgångspunkten för planavgränsningen varit vattenavrinningsområdet för fjorden. Avrinningsområdet sträcker sig dock långt norr om fjorden och för att planområdet inte ska bli allt för omfattande har bedömningen gjorts att avgränsningen ska gå utmed väg 171. Delar av sotenässidan gör av samma anledning också avsteg från avrinningsområdet. 17. LEVA, Lysekil kommun Utöver att det inom området inte finns någon allmän VA-anläggning har LEVA inget att erinra. Kommunernas kommentar: Noteras. 18. Rambo AB Renhållningsavdelningen Detta skede av första samråd om fördjupad översiktsplan handlar om att dra upp generella riktlinjer för Åbyfjordens struktur och användning av området och praktiskt enskild hantering för fastigheter och verksamheter blir aktuellt i långt senare skede. Rambo vill dock informera om att vid planering av nybyggnation eller omändring av bostadsområden eller vid annan samlad bostadsbebyggelse rekommenderar Rambo starkt att gemensamt utrymme för hantering och hämtning av hushållsavfall anordnas i anslutning vid tillfart eller utfart till bostadsområden, eller annan lämplig plats i närområdet. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 17 (58)

142 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Skälet till detta är att bidra till en säkrare trafikmiljö inom bostadsområden och smala lokalvägar, då barn ofta använder lokalgator/vägar som lek- och cykelområde. I det aktuella området kring Åbyfjorden kommer troligen även många smala lokalvägar att användas som promenadväg till och från strandområde med badplatser, båtplatser, etc. För både ny och befintlig bebyggelse med enskild väg till fastighet som inte uppfyller krav av framkomlig väg med en bredd av minst 3,5 meter och vändmöjlighet för renhållningsfordon, kan alternativ till hämtning av hushållsavfall vid fastigheten, vara "framflytt" av sopkärl till närmsta farbara väg. Man behöver då inte göra större ingrepp i känslig natur än nödvändigt. Kommunernas kommentar: Sotenäs och Lysekil kommun har tagit del av Rambos yttrande. Frågor rörande hantering och hämtning av hushållsavfall och gemensamma lösningar är något som regleras i en eventuell framtida detaljplaneprocess och är därmed inget som behandlas i FÖP-arbetet. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 18 (58)

143 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: POLITISKA PARTIER 19. Sotenäsmoderaterna Allmänt Programhandlingen sammanfattar och beskriver på ett övergripande bra sätt situationen kring och i Åbyfjorden. Mycket historiskt och kulturellt finns beskrivet kring kust- och landsbygdsutvecklingen i området. Natur- och vattenmiljön av denna unika fjord i Bohuslän är väl värd att värna, vilket ju inte minst framgår av de skydd som finns etablerade inom Natura 2000, 4 kap. MB, naturreservat etc. Det är därför värdefullt att skapa en översiktlig planering som tar stor hänsyn till alla de värden som fortsatt ska värnas, samtidigt som möjlighet till utveckling av verksamheter och boende inte helt får blockeras. Den levande landsbygden måste eftersträvas. I det följande lämnas vissa synpunkter främst på avsnittet Boende och näringsliv inom Sotenäs kommun. Sotenäsmoderaterna önskar så småningom ta del av alla inkomna synpunkter och kommer i samrådsskedet att återkomma med mer detaljerade synpunkter. Vattenmiljön VA-frågorna bör prioriteras, se nedan. Vattenbruket i form av musselodling har skapat miljömässig irritation främst knuten till hanteringen av material på land. En förutsättning för att detta ska kunna fortsätta är att dessa frågor ges en tillfredsställande lösning. Vidare måste stor hänsyn och samordning ske med övriga intressen knutna till Åbyfjordens vatten som fiske, friluftsliv, båttrafik etc. Boende och näringsliv På sidan 40 beskrivs problematiken med den utveckling vi haft under de senare åren med allt fler delårsboende fastigheter. Man bör eftersträva att denna trend bryts, vilket skulle kunna ske genom att bebyggelsen vid de nuvarande koncentrationerna Åby, Röd, Fodenäs, Lyckan, Stensjö, Amhult och Bua ges möjlighet till viss expansion och anpassning t.ex. med större tomter som underlättar för helårsboende samt förbättring av lokala vägar. På sidan 44 nämns att arbetspendlingen kraftigt har ökat under de senaste 20 åren. Så kallade drömboenden vid Åbyfjorden bör läggas in som möjlig utveckling. Det är viktigt att VA-frågorna ges tillräcklig uppmärksamhet så att vattenmiljön i Åbyfjorden säkras. En inventering av befintliga avlopp bör därför startas snarast. Vi ser fram emot förslag till s.k. gröna Mellanrum där återhållsamhet mot ny bebyggelse ska iakttas. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 19 (58)

144 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Vad gäller verksamhet är det kanske främst turism och besöksnäring som har möjlighet att utvecklas. Ett gott exempel på detta är Nordens Ark. Här bör en god dialog med verksamhetsutövaren ligga till grund för vilka möjligheter som kan skapas för fortsatt utveckling runt Åby i framtiden. Navet Lyckan bör också kunna användas som ett område där viss ökad service kan tillåtas utvecklas, understödja och locka fler helårsboende att etablera sig i området. Varför inte skapa förutsättningar för mindre områden med sammanhållen bebyggelse kring Lyckan och ner mot Åbyfjorden, Stensjö och Fodenäs. I samband med en sådan planering ska naturligtvis kommunikationsfrågorna såsom cykelvägar, vägnät och kollektivtrafik finnas med i planeringen från början. Friluftsliv och besöksnäring Kommentar vad avser sista stycket på sidan 51 under avsnittet Friluftsliv och besöksnäring: I dagens samhälle krävs att orörda naturområden är relativt enkelt nåbara och i viss mån anpassade till alla som kan tänkas vilja ut i naturen. De anpassade vandringsstigarna är goda exempel härpå. Men det kan t.ex. krävas vissa åtgärder för att skapa bättre tillgänglighet även för handikappade samt fler parkeringsområden. Och friluftslivet på vattnet (Åbyfjorden) kräver att det finns bryggor för bad och båtliv. Det är därför en grannlaga uppgift att balansera tillkommande bebyggelse, verksamhet och infrastruktur med gröna mellanrum. Kommunernas kommentarer: Sotenäs och Lysekil kommun har tagit del av Sotenäsmoderaternas yttrande. Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. VA-frågan kommer att hanteras i FÖP:en. De riktlinjer som Länsstyrelsen tar fram för avlopp i marina Natura 2000 kommer att ställas som krav på VA-lösningar inom planområdet. FÖP:en har för avsikt att se över tillgängligheten till olika friluftsområden genom att exempelvis peka ut möjliga områden för allmän parkering. Lyckan är ett område som redan i ÖP2010 har pekats ut för utveckling inom befintlig bebyggelsestruktur vilket även kommer gälla för FÖP:en. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 20 (58)

145 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: SAKÄGARE, BRUKARE M.FL 20. Nordens Ark, Sotenäs kommun Vi har tagit del av information kring den fördjupade översiktsplanen. Vi har inte haft tid att fullständigt penetrera denna men vi vill ändå inkomma med några synpunkter och tillägg till några av delarna: (ej i någon prioritetsordning, obs!) Ångbåtsbrygga I början på 1900-talet fanns en större brygga med stenkaj nära mangårdsbyggnaden. Ångbåtar trafikerade bryggan och en hel del utskeppning har ägt rum härifrån. Bryggan och ekonomibyggnader i anslutning till denna är idag borta, en del fundament finns kvar, liksom en stor del av stenkajen. Idag har vi en träbrygga på nästan samma plats och en båtförening har några flytbryggor bredvid. Under högsäsongen kan en handfull båtar angöra bryggan, men där saknas både vatten och el. Miljön vid dagens bryggor skulle med fördel kunna förbättras. En vision vore att återskapa den gamla kulturmiljön med en ångbåtsbrygga och tillhörande byggnader. Vi har i dagsläget ej tidssatta planer för dessa kostsamma företag men vill ändå göra tydligt att vi ser potentialen med en bättre anknytning till havet och båtturism samtidigt som detta skulle starkt återknyta till den starka kulturhistorian omkring Åby säteri. Kanske finns andra längs Åbyfjorden med intresse att utveckla båtturismen? Det behövs fler bryggor för fritidsbåtarna i fjorden! Trafik Väg 171 är en viktig pulsåder för oss och hela kommunen. Säkerheten är dock undermålig, bitvis katastrofal på vår del av vägen. Vi har stora problem vid några inoch utfarter. Det behövs en separerad cykel/gångbana för åtminstone en del av vägen på vår fastighet. Där Soteleden korsar 171 nära Varpet går vi ofta med grupper. På sommaren är passagen livsfarlig/omöjlig. Här behövs en gångbro över vägen! Turism/vandring Vi vill utveckla turismen till att omfatta också strövtåg och vandringar i landskapet utanför Nordens Ark. Därför önskvärt att Soteleden fortsätter att rustas upp. Här har hela kommunen en potential men det behövs mycket arbete! Byggnationer Vi är generellt positiva till byggnationer och stöder förslaget att jobba med förtätningar i första hand. Åbyfjordens natur är delvis "vild" och har stor potential för besöksnäring som sådan. Viktigt att inte bygga sönder detta. På en punkt är vi dock tveksamma till utmärkningen på kartan, på vår mark har inprickats möjlig exploatering på mark som gränsar till Gadderöd, strax väster om Gatemarken. Bergen och skogsterrängen är inte aktuella för bebyggelse på vår mark för tillfället, möjligen är bygge tänkbart närmare befintlig bebyggelse vid torpen Gatemarken och Lugnet. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 21 (58)

146 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Kommunernas kommentar: Sotenäs och Lysekil kommun har tagit del av Norden arks yttrande. Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Möjligheterna för en framtida utveckling av den gamla ångbåtsbryggan kommer att behandlas i FÖP:en. Väg 171 är en statlig väg och som nämnts av trafikverket ovan finns i nuläget inga planer eller statliga medel för att genomföra några åtgärder inom planområdet. I FÖP:en kommer dock brister och utvecklingsmöjligheter att framföras så att det finns med som förslag till eventuella framtida åtgärdsplaner. Områden utpekade för bebyggelseutveckling i Sotenäs översiktsplan från 2010 är inget som kommer revideras i FÖP:en utan får ses över först vid en revidering av översiktsplanen. 21. Per Claeson, yrkesfiskare, Sotenäs kommun Jag bedriver en del yrkesfiske i Åbyfjorden. Båten ligger i Östra Rörvik innanför Bua hed. Jag fiskar först och främst krabba och åker då ut till Brandskär men bedriver även ett riktat fiske efter makrill med nät i direkt anslutning till Rörvik. En bok som kan vara till intresse som heter: Historiken runt Bua, Östra Rörvik och Håle Nedergård Askums socken i Sotenäs kommun, vars författare Leif Holm är kunnig med kunskaper inom området. Avslutningsvis vill jag nämna att det finns många som sportfiskar i Åbyfjorden och föreslår att det kan vara bra om det finns möjligheter för allmänheten att lätt komma fram med bil och parkera i närheten till fjorden. Kommunernas kommentar: Sotenäs och Lysekil kommun har tagit del av yttrandet. Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Lämpliga platser för parkering i närheten av fjorden kommer att utredas och presenteras i samband med planförslaget. 22. Ingela Wall, Stensjö 1:111, Sotenäs kommun samt Bernhard & BrittMarie Bergermo, Stensjö 1:117, Sotenäs kommun (Skrivelsen författad av Wall, Bergermo instämmer i skrivelsen) Framför synpunkter angående ansökan om förhandsbesked på tre nya tomter på Fodenäs, fastighet Stensjö 1:104. Jag hoppas och vill tro att Sotenäs kommun ej ger något positivt beslut till dessa tomter innan den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden tagits fram och programsamrådsmötena har varit. Syftet med mötena är ju att få in allmänhetens synpunkter och idéer om vår bild av hur området ska utvecklas och nästa steg är att det kommer att bli en samrådshandling där kommunen sammanställt allmänhetens intressen Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 22 (58)

147 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: och tagit fram riktlinjer hur området ska utvecklas i framtiden. Tycker att allmänheten ska få säga sitt angående Åbyfjorden och samarbetet med Lysekils Kommun är välkommet enligt min syn att se på det hela. Hänvisar också till Bevarandeplan för Natura 2000 områden. Fodenäs har ett stort naturvärde, ligger inom riksintresse för naturvård enligt vad jag kan utläsa på kartan över planeringsförutsättningar ÖP Naturvärden på Fodenäs har också blivit skadat genom att träd i biotopskyddad bäck är avverkad. Skogen är avverkad, ingen nyplantering är gjord i vilket syfte görs detta? Livsmiljöer för vilda djur och växter krymper när områden av stora naturvärden exploateras av bebyggelse och av skog som avverkas. Skogsavverkning har vad det gäller Fodenäs också resulterat i att de få träd som finns bevarade hos vissa fastighetsägare blir blottade och oskyddade i de mäktiga stormar som förekommer ibland, flera träd råkade ut för detta i söndagens storm. Där det tidigare fanns en skogsstig att promenera på, ligger grenar som ej är upptagna efter att avverkningen gjordes. Samtidigt vill jag säga att jag välkomnar soteleden som går genom Fodenäs och vidare till Kärr och Röd. En fantastisk led att gå på med biotopskydds område, men jag vet också att kommunen har rätt att skydda områden med stora naturvärde, den rätten ligger inte bara hos skogsvårdsstyrelsen och länsstyrelsen. Syftet med naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de naturvärden som redan finns och för att de ska bestå. Min farfar Henning Wall och min far Ingemar Wall var stolta över att bo på Fodenäs vid Åbyfjorden med allt vad det innebar, bland annat hur man tänkte för att bevara Fodenäs och Åbyfjordens rika naturvärden för nästa generation som är mina systrar och jag, våra barn och barnbarn. Som barn fick vi tidigt lära oss att vara rädda om djuren och naturen. Som född på gården Fodenäs vid Åbyfjorden avstyckade min far Ingemar Wall tidigt tomter till sina tre döttrar vilket inte var så enkelt, från början ägde vi en tomt gemensamt. Efter några år fick min far avstycka två tomter till. Här har jag numera förmånen att bo året om. Jag ser de stora naturvärden som finns här, allt från växter till djur bland annat salamander. Ser det också som ett rekreationsområde vilket Sotenäs Kommun också gjorde en gång när jag och mina systrar var dödsbodelägare till Fodenäs Stensjö 1:104 och ville stycka av en bit mark runt våra tidigare avstyckade tomtmarker. Vår tanke var också att stycka av en tomt att äga gemensamt. Sotenäs Kommun sa blankt nej, svaret var Fodenäs Gård har fått så många avstyckningar som den tål. Lantmätaren sa om våra tilltänkta avstyckningar, att våra tomter var tillräckligt stora som de var. Hur tänker Sotenäs Kommun nu? Vad gäller? Efter vår förfrågan har två nya avstyckningar gjorts. Själv har vi nyttjanderätter runt våra hus. Ett tidigare förslag från fastighetsägaren till Sotenäs Kommun var att få avstycka ett större antal tomter där tomter och hus även var inritade på våra nyttjanderätter. Är detta fortfarande aktuellt? Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 23 (58)

148 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: En fråga till er, är det jag/vi som ska bevaka vår nyttjanderätt? Om det är det, vill man gärna få ta del av ritningarna och lämna in synpunkter om just detta. Sedan har jag också synpunkter om det nya förslaget att lägga tre stycken tomter på en åker framför fastighetsägaren till Stensjö 1:99. Magnus är fjärde generationen som äger denna fastighet. Ska man nu börja lägga hus på en åker? Dessutom är en tomt inritad där fastughetsägaren till Stensjö 1:99 har sin vattenbrunn. Jag tycker att detta förslag är helt uteslutet, hänvisar till det jag skrivit i min text. I området ovanför finns också en bevarad gammal lin grop intill berget. Min förhoppning med denna skrivelse till er på miljö och byggnadsnämnden är att beslutet som tas är väl genomtänkt och att svaret blir det samma som vi fick en gång. Fodenäs Gård har fått så många avstyckningar som den tål, är ett rekreationsområde och har stora naturvärden och kulturvärden. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. I den fördjupade översiktsplanen är intentionen att det ska göras en avvägning mellan alla de intressen som finns inom området. Detta innebär att det görs en avvägning mellan alla utpekade naturvärden och skydd som finns samt de intressen som finns för utveckling av bebyggelse. Eventuella inkomna förhandsbesked kommer att behandlas separat och då görs en bedömning med FÖP:en som en av de faktorer som spelar in som underlag i bedömningen. Nyttjanderätter och servitut är något som den enskilde personen får bejaka själv. Vid exempelvis ett förhandsbesked hör kommunen enbart de grannar som gränsar till den aktuella tomten/fastigheten. Liksom fallet är vid servitut kan upplåtelse av nyttjanderätt ingås, ändras och upphävas genom avtal. En central skillnad mellan nyttjanderätt och servitut är att nyttjanderätt är en personlig rättighet och servitut är en rätt som den specifika fastigheten är knuten till. Nyttjanderätt innebär också ofta ett totalt ianspråktagande av upplåtelsen, något som inte är möjligt vid servitut. Den fördjupade översiktsplanen behandlar inte dessa frågor specifikt. Lantmäteriet är den myndighet som behandlar servitut. Finns det en registrerad vägförening fungerar den som sakägare vid förhandsbesked och blir tillfrågad om det ska tillföras någon fastighet på den gemensamma vägen. Dock är det viktigt att vägföreningen är registrerad annars är det svårt för kommunen att få vetskap om dess existens. 23. Anonym, sportfiskare, Sotenäs kommun Jag måste få ställa en fråga till er angående om man inte behöver ansöka om bygglov för att ersätta en flytbrygga med en ny? Då området där bryggan ska ligga är inom Natura 2000 område är jag tveksam till att man bara kan byta ut en brygga till en större modell utan att göra undersökningar av botten osv och framförallt att lägga ut en större utan att ansöka om bygglov för det. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 24 (58)

149 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Bryggföreningen i Risdal i Sotenäs kommun har i flera år haft en flytbrygga i bukten för småbåtar. Redan vid installationen var jag tveksam till att detta var rätt då bland annat fisk som till exempel lax hoppar och leker i bukten. På den tiden var det även gynnsamt att fiska ål i bukten men detta fiske försvann i samband med att beståndet minskade. Mycket har ju förändrats i samhälle och miljö sedan denna brygga kom på plats men jag tror på att man ska hålla sig till det som en gång beslutats om man inte vill pröva besluten igen. Vid en prövning får man ju reda på om det är lagligt eller inte att lägga ut en ny brygga med nya förutsättningar. Man tar mer utrymme på botten med förankringar av bryggan om måtten ändras. Den gamla bryggan har gjort sitt och byts ut till en ny. Då skrotning av en flytbrygga är kostsam försökte föreningen och lyckades med att sälja bryggan på annons till någon annan förening. Bryggan är redan hämtad av de nya ägarna och bukten är idag fri ifrån bottenförstörelse i form av flytbrygga. Risdals Bryggförening har beställt en ny brygga som inte håller samma mått som den gamla. Man kommer med detta att ta mer utrymme i anspråk för att ha båtplatser på. Antalet båtplatser är jag tveksam till om de ökas eller inte men får en båtförening göra som de vill? Får man ändra måtten utan att ansöka om bygglov eller lov hos Länsstyrelsen då man tidigare haft en annan brygga på den plats man avser att lägga den större? Orsaken att jag frågar är att man läser i tidningen att på andra platser regleras denna typ av utbyte eller nyutläggning av bygglov av byggnadsnämnden i aktuell kommun eller att beslut fås av Länsstyrelsen. Varför gäller inte detta vårt naturområde i Åbyfjordens alla vikar? Kommunernas kommentar: I Sotenäs kommun krävs alltid bygglov för bryggor med cirka 15 eller fler båtplatser. Det beror lite på omständigheterna men motsvarande siffra i Lysekil är 8-10 båtplatser. Bygglovskravet gäller även när en gammal brygga tas bort och ersätts med en ny. Vid nyanläggning, reparation, utökning eller byte av en brygga, oavsett storlek, ska en anmälan om vattenverksamhet alltid lämnas in till Länsstyrelsen. Inom Åbyfjorden krävs alltid strandskyddsdispens vilket man ansöker om genom Länsstyrelsen eftersom det är ett Natura 2000 område. Strandskyddsdispensen upphör att gälla den dagen bryggan tas bort vilket innebär att det krävs en ny strandskyddsdispens om det som i detta fall ska läggas dit en ny brygga. 24. Anette och Ulf Selvin, Sotenäs kommun Ankring av olje- och speciellt gasbåtar ska ej tillåtas i Åbyfjorden. Idag ligger ofta en gasbåt med rött skrov mitt i Åbyfjorden. Risker och beredskap ska utredas för maximal säkerhet och minsta naturpåverkan i de naturskyddade områdena, Åbyfjorden såväl som Malmöfjord. Detta speciellt med tanke på utbyggnad för naturgas på PREEM-raff. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 25 (58)

150 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Uppankring av båtar borde kunna minimeras genom bättre planering. Verksamheten på PREEM påverkar i allra högsta grad naturskyddsområdena och måste särskilt utredas, som en del i översiktsplanen. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Preemraffs verksamhet och dess påverkan på sin omgivning är noga utrett i samband med bl.a. planläggning av deras område och deras verksamhet granskas regelbundet av länsstyrelsen. Verksamhetsområdet ligger dessutom inte inom planområdet och kommer därför inte behandlas i FÖP:en. Beredskapsplan för hanteringen av exempelvis ett oljeutsläpp finns för båda kommunerna. Arbete pågår med att ta fram en sk digital miljöatlas där de mest skyddsvärda områdena är utmarkerade så att Räddningstjänsten vid en insats vet vilka områden som ska prioriteras. Det finns idag beredskap för ett oljeutsläpp och det gör det även hos grannkommunerna vilket innebär möjligheter att hjälpa varandra vid en eventuell olycka. Ankringsplatserna inom Åbyfjorden är något som kommer behandlas i FÖP:en. 25. Joakim Danielsson, Amhult 1:4, Sotenäs kommun Efter att ha följt processen med den nya planen vill vi komplettera vår ansökan med lite tankar kring vårt område samt kring Åbyfjorden som helhet. Den skiss som tidigare är inlämnad för Amhult 1:4 innehållet 26 tomter och kan i dagsläget uppfattas som en ganska stor grupp hus, efter att ha studerat topografin torde ca 15 tomter vara ett bättre antal. Tomternas storlek blir ca 1500 m2 och kan placeras naturligare med hänsyn till miljön samt inte störa landskapsbilden. Bebyggelsen behöver inte vara traditionellt utformad. Det passar på vissa platser men ofta kan det vara lämpligt att ansluta till naturen i landskapsbilden, som tex Munkebo, Uleberget med lägre byggnader i gråa nyanser. Topografin i området är sådant att större delen av området inte syns från Åbyfjorden. Idag finns bebyggelse i området som inte syns så det blir en komplettering av befintlig bebyggelse. Så som området är idag är det inte lämpligt och kan inte användas för rekreation el. dyl. i och med byggnation skulle området öppnas upp även för allmänheten. Efter att ha läst FÖP:en och deltagit i era möten har vikten av rekreation och vandringsleder kommit fram. I området finns vägar och stigar som idag används för vandring och ridning. Dessa går att utveckla ytterligare. Att koppla ihop Bua med Stensjö på nämnda leder skulle utveckla Soteleden då den inte finns utsatt där. Man kan inom Amhult 1:4 skapa ett kvalitativt boende som inte stör strandskydd etc. men har närhet till badplats (ca 5 min promenad) och skog och natur. I och runt området Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 26 (58)

151 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: finns möjlighet för samlingsplatser, bollplan, utsiktsplats etc. Med ovanstående i beaktande så önskas en nära dialog med miljö och bygg gällande utformning av området. Deltog i mötet på Nordens Ark och där uppkom frågor kring musselodling och uppankring av fartyg. Vill att dessa företeelser tas i noga beaktning i framtida arbete för att värna vattenmiljön, både vattenkvalitet och hur det ser ut ovan ytan. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Utveckling av bebyggelse är en del som kommer studeras och behandlas i FÖP-arbetet. I samrådshandlingarna kommer ett antal föreslagna utbyggnadsområden finnas utpekade tillsammans med analyser och kommunernas bedömning av de olika områdena. En utveckling av vandringslederna inom planområdet är också något som FÖP:en kommer att utreda. Både frågan kring musselodling samt ankringsplatser kommer att behandlas i FÖP:en. 26. Kerstin och Stig Lorentzon, Kungshamn, Sotenäs kommun Åbyfjorden är ett område med stora friluftsvärden för närrekreation och naturvärden inte minst för framtida bruk = riksintresse. Exploatering och andra ingrepp i miljön får komma till stånd, endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur och kulturvärden. Strandskyddet måste bevakas, efterföljas och gärna utvidgas. Titta på Menorca i Spanien där få INGEN NY BYGGNATION ske utefter stränderna. Däremot har flera vandringsleder skapats. Förbud mot vågbrytare och nya bryggor, om de ej ligger i anslutning till tidigare byggda. Inga stugbyar och där byggnation måste ske, ska de smälta in i omgivningen, inga stora glaspartier och ingen byggnation högt uppe på berg. Förbud mot ankring av gas och oljebåtar i hela Åbyfjorden. Inget mer vattenbruk. Inga vindbruk runt Åbyfjorden, då de har stor inverkan på landskapsbilden. En levande landsbygd, gärna med betesdjur som håller landskapet öppet. Utvecklingen av verksamheter, småskalig handel och näringar ska främjas. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 27 (58)

152 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. I den fördjupade översiktsplanen är intentionen att det ska göras en avvägning mellan alla de intressen som finns inom området. Detta innebär att det görs en avvägning mellan alla utpekade naturvärden och skydd som finns samt de intressen som finns för utveckling av bebyggelse. Strandskyddet är reglerat enligt lag och kommer inte att förändras genom FÖP:en. Ankringsplatser och vattenbruk är frågor som kommer behandlas i FÖP:en. För närvarande finns det inga planer på vindbruk runt Åbyfjorden. 27. Gunilla och Lars-Olof Mattsson, sommarboende Kungshamn Åbyfjorden är ett stort friluftsområde där många besökare får uppleva den unika naturen. Vi som har förmånen att bo där under sommaren, kommer att försöka få behålla detta unika område. Man bör inte lägga ut musselodlingar om dessa inte sköts på ett bra sätt. Inga stugbyar. Hus ska byggas så att de smälter in i omgivningen. Men framför allt, inga hus eller byggnader vid strandkanten. Alla ska nu och i framtiden kunna ta sig till stranden. Båtplatser ska endast utbyggas vid redan befintliga bryggor. Vi ska försöka att påverka att djur ska hålla vårt landskap öppet. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Se även svar ovan. 28. Mats och Anders Jansson, Stensjö 1:112 Bernhard och Britt-Marie Bergermo, Stensjö 1:117 Ingela Wall, Stensjö 1:111 Sari, Carl-Olof och Jonas Hedeback, Stensjö 1:56 Karl-Johan och Viktoria Ericsson, Stensjö 1:69 Kerstin Johansson, Stensjö 1:59 Stefan Nilsson, Stensjö1:115 Magnus Nilsson, Stensjö 1:99 Jessica Algehed och Anders Lindskog, Stensjö 1:128 Karl-Erik Hermansson och Lena Lund, Stensjö 1:88 Jonas Vilhelmsson och Malin Artursson, Stensjö1:124 Som boende i kommunen är vi angelägna om att denna kan utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt. Vilket bland annat torde innebära att nybyggnation i görligaste mån lokaliseras till platser nära befintlig kommunal service. Det skulle också innebära att man kunde bevara stora kultur- och miljövärden intakta till fromma för kommuninvånares och besökares rekreation. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 28 (58)

153 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Vad gäller området Lyckan/Röd har framförts önskemål från markägare vid Fodenäs om att bebygga två områden med 20 respektive 23 bostäder. Enligt vår uppfattning strider de helt mot såväl översiktsplanens generella som specifika beskrivning av Åbyfjorden som särskilt skyddsvärd miljö. Dessutom strider de mot kommunens intentioner om att inga mindre villasamhällen ska anläggas utanför befintliga tätorter. Här finns även riksintresse för naturmiljövård och riksintresse för friluftsliv som hotas. Vidare påminner vi om att Åbyfjorden är Natura 2000 område, vilket enligt vår uppfattning omöjligt kan vara förenligt med att en mängd bostäder byggs i omedelbar anslutning till detta. Det bevarande av landskapsbilden som översiktsplanen anger som viktigt, skulle direkt omintetgöras av en bebyggelse som så drastiskt skulle öka fragmenteringen av denna. Vi vill också framhålla att en bebyggelse av den omfattningen skulle innebära en orimlig ökad belastning på de små och redan ansträngda tillfartsvägar som finns i området. De är inte dimensionerade för en sådan ökning av trafiken. Skulle mot all förmodan ett godkännande ges då får också Sotenäs kommun ta över huvudmannaskapet för vägen till Fodenäs gård. Det skulle också innebära en ökad belastning på en redan ekologiskt känslig miljö med de avlopp som skulle tillkomma. Vi vill också framhålla att det sedan tidigare finns detaljplanerade områden med osålda tomter i närområdet. Att då planlägga för ytterligare bostäder ter sig som helt oskäligt. Sammantaget står det alltså enligt vår mening klart, att de av markägarna framförda önskemålen om exploatering och nybyggnation strider mot det mesta som finns angivet på kommunens regleringskarta för området. Vi tillåter oss vidare att citera ur Samrådshandlingen 2009 (s.116) avseende 7 kap MB: Inom strandskyddsområde råder förbud att uppföra nya byggnader, att väsentligen ändra byggnaders användningssätt till annat ändamål eller att utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för ny bebyggelse. Mot denna bakgrund noterar vi häpnadsväckande faktum att markägaren redan har låtit avverka en nyckelbiotop inom område för Strandskyddsgräns vid Fodenäs gård. Det rimliga vore att markägaren ålades återställa detta. Slutligen, kommunens programhandling framhåller att Åbyfjorden och därmed området runt Fodenäs är en av riksintresse unik natur-, kultur- och vattenmiljö. Vi anser att planerna på nybyggnation hotar att beröva området just dess unika karaktär. Enligt vår mening bör de därför avvisas. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. I den fördjupade översiktsplanen är intentionen att det ska göras en avvägning mellan alla de intressen som finns inom området. Hänsyn kommer således att tas såväl till utpekade naturkultur och rekreativa värden och andra skydd som till de intressen som finns för utveckling av bebyggelse. Under arbetet med samrådshandlingen kommer inkomna önskemål om Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 29 (58)

154 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: nytillkommande bebyggelse att analyseras och bedömas av kommunerna. I den slutliga samrådshandlingen kommer kommunerna att peka ut de utbyggnadsområden som man funnit lämpliga att gå vidare med. Under samrådet kommer det ges tillfälle att yttra sig över dessa förslag. Se även svar till Trafikverket angående vägfrågan. 29. Sanna Zetterberg, Sotenäs kommun Väg 171 är vid Åbyfjordens spets angiven som "cykelled" men det finns inget utrymme att framföra cykeln på. Cykelbana saknas och väggrenen är nästintill obefintlig. Därtill kommer att vägen trafikeras av mycket tung lastbilstrafik och bilisterna har hög hastighet och gör farliga omkörningar. Vi är flera som jobbar i området som fått ge upp våra planer på att kunna cykla till jobbet då det innebär DIREKT LIVSFARA. Hur är det tänkt att man ska kunna cykla på denna cykelled utan att bli nerkörd? Vi önskar en cykelbana eller åtminstone en väggren bredare än 15 cm längs väg 171 från Åbyfjordens spets till Nordens ark åtminstone. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Väg 171 är en statlig väg och som nämnts av trafikverket ovan finns i nuläget inga planer eller statliga medel för att genomföra några åtgärder inom planområdet. I FÖP:en kommer dock brister och utvecklingsmöjligheter att framföras så att det finns med som förslag till eventuella framtida åtgärdsplaner. 30. Eva & Ulf Ferm, Amhult, 1:11, 1:38, Gustav Ferm, Amhult 1:36, Erik Ferm m familj, Amhult 1:39, Sotenäs kommun Sammanställning av synpunkter från gruppdiskussionen på Nordens Ark den 19/ Jag har sammanställt våra synpunkter från gruppen Amhult - Risdal. Jag har utgått från frågeställningarna vi fick presenterade och har valt att numrera respektive stycke där. Naturmiljö & kulturmiljö & vattenmiljö Inga mellanrum, vill ha möjlighet till utveckling och levande landsbygd. Bevara landsbygdsprägeln där klippor och små vikar samsas med ängar, grönska och skog. Värna fortsatt djurhållning och bevara ängs- och hagmarker. Vill inte ha musselodlingar, de skräpar ner och stör bad- och båtliv. Friluftsliv & besöksnäring Öka tillgänglighet till badplatser med parkeringar, toaletter och rusta upp dem i övrigt. Ex.vis vid Amhults brygga, Stensjö och Röd. Viktiga rekreationsområden är längs Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 30 (58)

155 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: sjökanten samt stigar, vägar och vandringsleder. Intresserade markägare ska kunna erbjuda naturupplevelser med kombinerat boende med absolut inget mot markägarens vilja, ingen kommersiell verksamhet på annans mark. Småskalig utveckling av turismen, gärna mer utrymme för övernattning. Utveckla vandringsleder i samförstånd med markägare på lämplig plats. Vill gärna ha en friluftskarta. Boende & näringsliv & kommunikationer Kommunikationer är svåra, kanske beställningstaxi till busspris. Anser att bebyggelse inom strandskyddat område inte är lämpligt men inte totalstopp heller, ska bedömas från fall till fall. Anser att det finns behov av att justera strandskyddsgränserna. Vill inte se nytt område med sammanhållen bebyggelse, hellre enstaka hus. Bor på landsbygd för att det är landsbygd! Flera enskilt och spritt placerade hus förstör INTE upplevelsen av landsbygden. Det är ju det som är landsbygd. Husen inom Åbyfjorden får gärna vara i traditionell bohuslänsk stil, men inte alltför strikt reglerat. Dock blir det märkligt med ultramodern eller kraftigt avvikande arkitektur där det inte passar in. Det går precis lika bra eller PRECIS LIKA DÅLIGT med exploatering på höjdpartierna på landet som i samhället. Varför göra skillnad? Ser inga problem med att omvandla fritidshus till åretruntboende. Saknar ingen service, landsbygdsbor vana att ta sig till tätort för servicen som behövs. Vägarna har FÖR DÅLIG STANDARD! Framförallt dålig standard och eftersatt underhåll. Så en liten sammanfattning av det vi tycker är viktigast: Generationsboende är viktigt. Möjlighet att låta barnen bygga på egna gården. Uppmuntra fortsatt djurhållning med betesdrift. Låt markägarna ha stort inflytande över hur markområdena används. Ingen kommersiell verksamhet bör tillåtas på annans mark utan dennes samtycke. Inga ytterliga restriktioner utan rejäl ekonomisk kompensation. Beskär inte våra möjligheter till utveckling, låt landsbygden runt Åbyfjorden leva. Reglera med förstånd. Så lite förbud och inskränkningar som möjligt. Bevara är inte detsamma som att låta förfalla och lämna åt sitt öde. All miljö behöver underhållas och skötas. Värna, skydda, bevara orört... från vad? Från vem? Vem tar då ansvaret? Vilken inverkan kommer vår nya "viltstam" att få på miljön? Viltsvin och dovhjort förökar sig snabbt och de har ingen naturlig plats här. Låt SAMARBETE, SAMRÅD, SAMTYCKE och SAMFÖRSTÅND vara ledord. Hoppas våra synpunkter kommer till nytta i det fortsatta arbetet med FÖP för Åbyfjorden. Vi deltar gärna framöver om det finns utrymme för det. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 31 (58)

156 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Marianne och Leif Holm, Bua 1:21 Ulla-Karin och Bo Snaar, Bua 1:64, Sotenäs kommun Ovanstående har inkommit med ett yttrande i samband med den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden. De kommenterar kring vägen som når fram till Bua naturreservat och hur den har blivit avstängd vintertid till följd av att bilburna inte når fram till reservatet under perioden 1 oktober till den 31 mars. Det finns även en del synpunkter på förbättringar och underhåll av området kring naturreservatet på utpekade punkter enligt bifogad karta. Det ges förslag om en plats för parksoffa, skötsel och röjning av trä och sly som vuxit upp över åren, toalett längs med kuststigen, ifrågasättande av olovlig camping då det råder campingförbud inom naturreservatet, orienteringstavla med mera. Vad gäller ny byggnation inom Bua-området bör endast hus med traditionell bohusstil tillåtas. Det önskas ingen byggnation utmed hela kuststräckan. Länsvägen genom Örn anses trafikfarlig och där föreslås det vägkameror eller poliskontoroller, särskilt under sommarhalvåret. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Angående de olika förbättringsåtgärderna inom området för naturreservatet Bua Hed har kommunen ingen möjlighet att påverka. Skötseln av naturreservatet ligger på Västkuststiftelsen som är förvaltare och äger marken. Trafiksituationen genom Örn är inget som FÖP:en kommer att behandla då det ligger utanför planområdet men däremot diskuteras den frågan i andra ärenden. 32. Hans-Erik Lundin, Lyckans gård, Sotenäs kommun Anser att det finns nog med badplatser längs fjorden, parkering skulle gå att ordna en bit innanför fjorden, ca meter. Soteleden tillsammans med berg och skogar är viktiga rekreationsområden, där soteleden kan utvecklas lite runt Lyckan. Lyckans gård erbjuder övernattningsmöjligheter men hade inte i fullt i sommar då de flesta dras till Kungshamn och Smögen. Tycker det ska utvecklas boende runt Fodenäs och kompletteringar passar på flera platser (refererar till bifogad karta). Året runt bebyggelse är lämplig överallt, anser inte det vara nödvändigt att ta hänsyn till sämre service då landsbygdsbor nära städerna i verkligheten sparar miljön mer än de som bor i kustsamhällena. Man ska bygga stora tomterrätter placerade mot fjorden, gärna på olika höjdlägen, som följer den äldre byggkulturen. Husen ska inte sticka upp för högt men kan t.ex. med rätt hustyp för den aktuella platsen smälta bra in i naturen. Låga enplanshus rekommenderas. Vägarna i området kunde varit bättre, finns dock bra bussförbindelse på 171:an. Tror inte det finns något stort behov av parkeringsplatser. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 32 (58)

157 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. 33. Ivar Stirna, Fodenäs gård, Stensjö 1:104/1:131 Ivar Stirna har lämnat in en skrivelse angående Fodenäs 1:104 med önskemål om båthamn med sjöbodar och badplats. Det är en naturlig sandstrand och en äldre stenpir som är grunden för att utveckla hamnen vid Fodenäs. Bakgrunden med ett mer naturnära boende och närhet till havet gör att fler människor vill ta del av bohuskusten. Projekt kustzonsplanering som Sotenäs kommun varit del av har undersökt var boende är attraktivt för de som vill bli helårsboende. Att utveckla Fodenäs med anpassad hamnverksamhet kan ses som en förstärkning av bebyggelse för att attrahera åretruntboende. En viktig del är att den befintliga badplatsen för allmänheten delar yta med en mindre sjöbodsbebyggelse för de närboende. Läget invid soteleden som passerar området garanterar att allmänheten har full tillgänglighet till området. För allas trevnad, besökare och boende, så bör en hygienbyggnad uppföras. Förslaget är att en mulltoa installeras som kan skötas av en samfällighet. Det är viktigt att strandområdet inte är tillgängligt för biltrafik utan att vändplanen vid Fodenäs används och att strandremsan lämnas orörd. (Bifogat finns även skiss för utformning av den önskade hamnen vid Fodenäs) Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. 34. Julia, Amanda och Olivia Larsson, Lysekils kommun Vi är tre systrar som äger 1/4 var av fastigheten Österöd 1:10 som ligger på Härnäset. Vår fjärde syster som äger resterande fjärdedel av fastigheten planerar att lämna in en egen skrivelse. Vi har tagit del av den fördjupade överskriftsplanen över Åbyfjorden och vill gärna lämna synpunkter på den. Översiktsplanen ger en mycket intressant redogörelse för området kring Åbyfjorden, både i nutid och i svunnen tid. Det finns ju ett strandskydd som omgärdar Åbyfjorden och det är av högsta vikt att det bevaras orört. Industrianläggningar i stil med Preemraff vid Brofjorden får på inga villkor byggas vid Åbyfjorden. De olika delarna runt Åbyfjorden har olika karaktär och förutsättningar. Vi kan egentligen bara uttala oss om området nära vår fastighet, som knappast klarar av en högre belastning än vad nuvarande friluftsliv och den sparsamma bebyggelsen runt om medger. Vad som gör oss förvirrade och beklämda är kartan på sid 13, som anger ett "utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd" i närheten av Svensvik. För det första verkar det som om den som ritat in området inte läst resten av Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 33 (58)

158 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: dokumentet. Något mera olämpligt område för bostäder i glesbygd finns knappast runt hela Åbyjorden. För det andra, om nu kommunerna planerar för bostäder i glesbygd någonstans runt Åbyfjorden, får det som presenteras anses som mycket magert. Vi vill därför inte att markerat område vid Svensvik tas i anspråk som utvecklingsområde för bebyggelse! I stället borde det ur många perspektiv vara bättre att förtäta redan befintlig bebyggelse i områden som Brodalen ner mot Vrångebäck, Röe, Fågelvik, osv. dvs. områden som redan har en betydande grad av "infrastruktur". En fråga som blir aktuell är hur kommunalt vatten och avlopp samt vägförbindelser skulle lösas, t.ex. i en eventuell utbyggnad av området vid Svensvik. Detta skulle kräva stora ingrepp i miljön samt en betydande kommunal investering vilket man kommer ifrån om man förtätar i redan befintlig bebyggelse. Slutligen stöder vi de tankar som presenteras i planen om hur man bättre kan ta hand om och möta det intresse som redan finns gällande badgäster, bergsklättrare, kajakpaddlare och kulturintresserade. Här bör kommunerna placera sig i förarsätet för iordningställande av områden för dessa, många gånger långväga gäster, innan de tar kommandot med potentiellt oöverskådliga konsekvenser som följd. Vi ber er att ni fortsättningsvis skickar all information om förändringar i området som berör vår fastighet direkt till våra föräldrar. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Det finns i dagsläget och i överskådlig framtid inga planer på att anlägga någon större industriverksamhet i stil med Preemraff längs med Åbyfjorden. De två utbyggnadsområden som finns utmarkerade på Lyskilssidan av Åbyfjorden i programhandlingen pekades ut i Lysekils översiktsplan 2006, ÖP 06. Möjligheten att ta bort områdena är vid en revidering eller aktualitetsförklaring av översiktsplanen eller vid framtagandet av en fördjupad översiksplan likt nu. I samrådet kommer Utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd vid Svensvik föreslås tas bort. Vid översiktlig planering finns ingen möjlighet att skicka information till varje enskild fastighetsägare då det handlar om ett så stort område och så många fastighetsägare. Istället har kommunerna bland annat annonserat i lokaltidningar, satt upp affischer i affärer och i området samt närvarat vid julmarknader för att informera om att arbetet pågår. Diskussioner om att erbjuda exempelvis mailutskick pågår men för närvarande finns det inga beslut tagna Kommunerna hänvisar för närvarande främst till hemsidorna. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 34 (58)

159 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Håkan och Paul Christenson, Klev och Röe gård, Sotenäs och Lysekil kommun Vi vill tydliggöra att vi kvarstår vid vårt tidigare ställningstagande/lämnade synpunkter, gällande området runt Röe Gård, Brodalen. Att: Möjlighet till förtätning/ större byggrätter i befintligt detaljplaneområde väster om Röe gård. Möjlighet till utökning av det befintliga detaljplaneområdet söderut (enligt gällande ÖP 2006). Utredning om samordning av infrastruktur /VA-lösningar för hela området väster om Brodalen ( Röe, Mellby och Vrångebäck samt ev. Åby-Röd- Stensjö på Sotenässidan ) Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. VA-frågan kommer hanteras i det fortsatta arbetet. 36. Mona och Lars Rutgersson, Lysekil kommun Bevara Åbyfjorden och Härnäset så orört som möjligt. Låt natur- och friluftsliv frodas. Håll stigar och vägar öppna och rensade från sly samt städa stränderna. Vad gäller fisket i Åbyfjorden så borde kanske trålfiske förbjudas innanför Risön. Här kommer kanske Länsstyrelsen dykningar i sommar att ge svar på vatten/fiske frågan. Handlingsberedskap för en ev. oljekatastrof i t.e.x. Brofjorden bör beaktas. Förberedelse med länsor för att skydda Åbyfjorden och Näverkärr bör finnas tillgängliga. (Eller finns det på Preemraff?) Nybebyggelse bör inte planeras på Härnäset enligt FÖP på Svensvik och Röe. Koncentrera bebyggelsen till Brodalen istället, där det finns vatten och avlopp, skolor och dagis. Nybebyggelse på Sotenäset (Lyckan), samma sak där? Koncentrera bebyggelsen till befintliga samhällen. Angående kommunikationerna på Härnäset så bör man behålla vägar och stigar intakta, eventuellt göra vissa platser mer tillgängliga för turister med gång- och cykelvägar. Slävikvägen är inte särskilt cykelvänlig. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Beträffande utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd som pekades ut vid Svensvik, se svart till yttrande 34. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 35 (58)

160 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Angående beredskapsplan för hanteringen av exempelvis ett oljeutsläpp, se kommentar till yttrande Jonas Rydenstam, Lysekil kommun Först och främst är jag väldigt glad över att detta vackra och värdefulla område får en översiktsplan, som förhoppningsvis ska skydda området från miljöförstörande exploatering och bevara dess unika natur. Jag är sedan 50-talet sommarboende i Bredalen söder om Rågårdsdal. Jag oroar mig för slyet som kryper längre och längre ut på de vackra ängarna. Fritidsbosatta och markägare gör vårt bästa att hålla efter slyet men kampen är tämligen ojämn. För knappt 10 år sedan försvann den sommarbetande nötboskapen som gjorde ett gott arbete mot igenväxten. Går det att lösa det problemet på något sätt? Ett annat problem är den förändrade faunan på fjordens botten. Det gröna slemmiga sjögräset tar över sanddyner och blåstångområden. Vet att det beror på övergödning. Beror det på något annat också? Vad görs? Intressekonflikten mellan de häckande pilgrimsfalkarna och klättrarna vid Ulorna bör också lösas på något sätt. Jag föreslår klättringsförbud under häckningstiden. Upplever att styrelsen för Bohus klättrarföreningen är samarbetsvillig och också måna om pilgrimsfalkarna. Säkerligen också de allra flesta klättrarna. Antalet klättrare ökar och de behöver göra sig av med både det ena och det andra, så soptunnor och dass vore på sin plats. Finns det några byggnadsplaner i området i Bredalen och öster därom? Är det en tillfällighet att det är dessa marker, som är planerade för bostäder?? Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Anledningen till igenväxning är färre och mindre djurbesättningar och anledningen till det är flera men främst för att de småskaliga lantbruken som funnits runt fjorden haft svårt att få ekonomi i sin verksamhet och tvingats lägga ner. Det finns dock exempel på bönder som upplåtit sina betesmarker för sommarbete till större djurbesättningar från inlandet. En förutsättning är dock att betesmarkerna är tillräckligt stora för att djuren ska kunna beta en hel sommar utan att de behöver hämtas eller flyttas förrän till hösten. Ett kriterium som är svårt att uppfylla runt Åbyfjorden. Vattenvårdsfrågorna hanterar länsstyrelsen och insatser görs av dem. En av orsakerna till övergödningen är de enskilda avloppen runt fjorden och de riktlinjer som Länsstyrelsen tar fram för avlopp i marina Natura områden kommer att ställas som krav på VA-lösningar inom planområdet. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 36 (58)

161 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: En dialog förs mellan Bohusläns klätterförbund och bland annat de intresseorganisationer som värnar pilgrimsfalkar. Klätterförbundet har i och med denna dialog klätterförbud på vissa väggar under häckningsperioderna med skyltar om klättringsförbud. Beträffande utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd som pekades ut vid Svensvik, se svart till yttrande Lena och Klas Rydenstam, Rågårdsdal 314, Lysekil kommun Våra synpunkter avser området mellan Rågårdsdal och Ulorna, där vi sedan mer än ett halvt sekel är sommarboende. Det framgår inte tydligt av planen vad "Utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd" innebär. Är det fritidshusbebyggelse eller för fastboende? Ungefär hur många tomter, etc. planeras i det större området väster om Ingeröd? Är det markägarens initiativ att just detta område ska exploateras? Ju hårdare den exploateringen blir desto viktigare blir det att skydda området väster och nordväst ut mot Åbyfjorden och det välbesökta, vackra, unika men så känsliga området vid Ulorna. Ulorna borde skyddas genom att klassificeras som skyddsvärt (naturreservat eller på annat sätt). Vi ser mycket positivt på att bevara det sammanhängande "bevarandevärda odlingslandskapet" från Rågårdsdal och söderut. Vi ser det som ytterst angeläget att slå fast den delen av planen och att se till att området inte växer igen. För en del år sedan betades området av nötkreatur, nu är det handkraft som hindrar igenväxning. Vi har under åren satsat betydande arbete på att hålla undan den värsta slyn i delar av området. På lång sikt räcker inte det. Under senare år har klipporna vid Ulorna attraherat ökande skaror av klättrare. En annan frekventerad klippa ligger vid vägen söder ut från Rågårdsdal, omedelbart norr om Orremyren. Klättrarnas intresse har medfört en del problem. Trots Bohusläns klätterklubbs anslag med rekommendation att inte biltrafikera den enskilda och ömtåliga vägen från Rågårdsdal är biltrafiken och parkerandet stundtals besvärande. Bättre parkeringsmöjligheter vid hamnen i Rågårdsdal skulle möjligen kunna förbättra situationen. Och ett allmänt dass i anslutning till klätterklippan vid Orremyren skulle kanske kunna minska de icke nedgrävda föroreningarna i skogen väster ut mot fjorden. Som sommarboende i området har vi också noterat problem med sophanteringen. Vår egen soptunna tycks av tillfälliga besökare emellanåt betraktas som allmän. Någon eller några allmänna soptunnor vore därför på sin plats. På 1950-talet häckade pilgrimsfalk vid Ulorna men försvann för att till mångas stora glädje återvända för en del år sedan. Under några år har häckningen lyckats men senaste säsong misslyckades den. Många besökare vid Ulorna är helt omedvetna om häckningsplatsen (trots Klätterförbundets information) och det händer att de uppträder Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 37 (58)

162 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: störande, t.ex. genom att klättra runt och tjoa i det stora klippraset nedanför redet. Vi tycker det är mycket angeläget att hitta någon form av skydd för fåglarna under häckningstiden utan att för den skull helt hindra passage på stranden nedanför klippan där boet är beläget. Sist men inte minst behövs kraftåtgärder för att stoppa övergödningen i fjorden. Sett över några decennier har floran och faunan förändrats mycket kraftigt. Brunt ludd sprider sig över de grundare bottnarna vilket gör bad allt mindre lockande. Fler musselodlingar vore helt OK om det kan hjälpa. Man kan också önska bättre övervakning av nätfisket. Vi har vid flera tillfällen sett omärkta garn med otillåtet små maskor på grunt vatten vid Ulorna. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Beträffande utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd som pekades ut vid Svensvik, se svart till yttrande 34. Utbyggnadsområdet väster om Ingeröd sattes ut i Lysekils översiktsplan 2006, ÖP 06. Innebörden av området är enligt ÖP06; Område lämpligt för helårsändamål, kan också prövas fritidsbebyggelse med åretruntboendestandard. Mindre grupper av hus får uppföras efter planutredning eller detaljplan. Stor hänsyn ska tas till områdets natur- och kulturvärden vid förändrad markanvändning. Se även svaret till yttrande nummer Lars Pettersson, Ingeröd 1:28, Lysekil kommun Jag heter Lars Pettersson och är ägare till fastigheten Ingeröd 1:28. Har tagit del av Lysekil och Sotenäs kommuns översiktsplan över Åbyfjorden både på nätet och vid ett möte i Härnäsets Folkets hus. Vad man kan fundera på är bl.a. hur man kan bevara områdets karaktär med en utbyggnad av fritidshus med åretruntboende. Va och avlopp och infrastruktur måste ju till. Enligt mitt förmenande blir det omfattande ingrepp på naturen. Det står i Naturmiljö & Kulturmiljö-Tankar för framtiden att det är viktigt att ha kvar orörda/obebyggda områden i naturlandskapet. Vilka områden bör bevaras och undantas från bebyggelse? Ett sådant är vägen/stigen och ravinen till badplatsen. Detta område bör inte ha någon exploatering. Det står även om Åbyfjordens karaktär och en utbyggnad av området gör att hela karaktären försvinner (ängsmark, skog etc). Vidare kan man fundera på om vägen från Brodalen till Slävik klarar mer trafik som det innebär med mer bebyggelse. Jag önskar därför att man inte tar det markerade området märkt R4 i ÖP 2006 regler och rekommendationer i anspråk för byggnation på Härnäset/Ingeröd. En eventuell framtida Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 38 (58)

163 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: bebyggelse skulle väl i så fall vara att förtäta i områden som alla redan har en relativ tät bebyggelse (Brodalen-Röe-Vrångebäck). Vad man vidare kan man fundera på är att utöka turism med t.ex. kajakpaddling och vandring. Ett vandrarhem vid Bro eller Brodalen skulle säkert kunna bidra med ökad turism. Sedan kan det nog vara av intresse och stort värde för alla, att Lysekils och Sotenäs kommun borde anordna liknande möten som ägt rum under januari för att få fram idéer och synpunkter. Men då borde i rimlighetens namn även sommarboende kunna få en chans att medverka. Fram till att dessa möten ägt rum bör inga beslut tas om översiktsplanen vid Åbyfjorden. Önskar gärna få information direkt om förändringar i området framöver antingen via mail eller brev. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. I samrådet kommer ovan nämnda Utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd som pekades ut i ÖP06 efter önskemål från dåvarande markägare föreslås tas bort. Angåenden utskick av information till enskilda fastighetsägare, se svar till yttrande Thomas & Eva Brolin, Österöd 1:8, Lysekil kommun Jag har tagit del av programmet för fördjupad översiktsplan vilket ger ett spännande perspektiv på miljön kring Åbyfjorden. Det finns ju ett strandskydd som omgärdar Åbyfjorden och det är av högsta vikt att det bevaras orört. Stigarna ner till Ulorna klarar inte av en högre belastning än vad nuvarande friluftsliv och den sparsamma bebyggelsen runt om medger. Vi vill inte att markerat område vid Svensvik tas i anspråk som utvecklingsområde för bebyggelse! Precis som andra boende på Härnäset ser jag en stor risk med en ökad belastning på väg 852 med sträckning Brodalen-Slävik. Det är en väg som redan idag är hårt belastad, svår att använda för cykeltrafik och innehåller ett antal riskfyllda passager. En fråga som blir aktuell förutom ovan vägfråga är hur vatten och avlopp skulle lösas i en eventuell utbyggnad av området. Det skulle ju kräva stora ingrepp i miljön samt en betydande kommunal investering. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 39 (58)

164 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Som avslutning så vill jag föra fram att det borde väl ur många perspektiv vara bäst att förtäta redan befintliga bebyggelse områden såsom Brodal ner mot Vrångebäck, Röe, Fågelvik dvs. områden som redan har en grad av "infrastruktur". Dessutom tycker jag att Lysekils kommun ska fundera på hur man kan ta hand om och möta det intresse som redan finns gällande bergsklättrare, kulturintresserade och kajakpaddlare. En viktig målgrupp som redan finns och kommer långväga ifrån detta borde ni vara vakna för i er marknadsföring av kommunen. Vi önskar att ni framöver skickar all information om förändringar i området som berör vår fastighet direkt till oss. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Beträffande utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd, se svart till yttrande 34. Vägstandarden är en av de aspekter som kommer beaktas vid en eventuell utveckling av bebyggelse, verksamheter eller liknande inom planområdet. Se även kommentar till Västtrafiks yttrande ovan. Strandskyddet är reglerat enligt lag och kommer inte att förändras genom FÖP:en. VA-frågan kommer att hanteras i det fortsatta arbetet. I arbetet med den fördjupade översiktsplanen kommer de möjligheter och den potential som Åbyfjorden har i avseende till exempelvis bergsklättrare, kulturintresserade och övrigt friluftsliv att belysas. Angåenden utskick av information till enskilda fastighetsägare, se svar till yttrande Ingemar Hansson, Österöd 1:7, Lysekil kommun Jag är ägare till fastigheten som ligger på gränsen till det Utbyggnadsområde för bostäder i glesbyggd som anges i Fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden. Jag har tagit del av programmet för fördjupad översiktsplan vilket ger ett spännande perspektiv på miljön kring Åbyfjorden. Jag skulle vilja som berörd fastighetsägare, att framledes få information som rör ovan ärende. Det finns ett strandskydd som omgärdar Åbyfjorden och det är av högsta vikt att det bevaras orört. Om utbyggnad av ovan område skulle realiseras ser jag en stor risk att strandskyddsområdet kring Ulorna och området ner till (befintliga stigar) i form av den bäckravin som finns där, skulle belastas och förlora sin unika miljöbeskaffenhet. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 40 (58)

165 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Precis som andra boende på Härnäset ser jag en stor risk med en ökad belastning på väg 852 med sträckning Brodalen - Slävik. Det är en väg som redan i dag är hårt belastad, svår att använda för cykeltrafik och innehåller ett antal riskfyllda passager. En fråga som blir aktuell förutom om ovan vägfråga är ju hur vatten och avlopp skulle lösas i en eventuell utbyggnad av området ovan (Svensvik-Ingeröd)? Det skulle ju kräva stora ingrepp på miljön samt en betydande kommunal investering. Som avslutning så vill jag föra fram att det borde väl ur många perspektiv vara bäst att förtäta redan befintliga bebyggelseområden såsom Brodalen, Vrångebäck, Röe, Fågelviken dvs områden som redan har en grad av "infrastruktur". Dessutom tycker jag Lysekils kommun ska fundera på hur man kan ta hand om och möte det intresse som redan finns gällande bergsklättrare och kajakintressenter. En målgrupp som redan finns, kommer långväga ifrån och som borde vara en intressant. Boende, parkeringsmöjligheter mm och en grupp med stort "marknadsföringsvärde". Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Angåenden utskick av information till enskilda fastighetsägare, se svar till yttrande Eva Sternemalm Bondesson, Ingeröd 1:9, Lysekil kommun Jag har tagit del av programhandling "Fördjupad översiktsplan för Åbyfjorden" och vill härmed som markägare (Ingeröd 1:9) lämna mina synpunkter. Jag tycker allmänt att det är bra att kommunen tagit initiativ till en långsiktig plan för området. Natur och kulturvärden Jag instämmer i bilden att området utgör en unik miljö både vad gäller natur och kulturvärden. En förutsättning för att dessa värden bevaras är att området förblir relativt orört, detta är områdets största potential. Exploatering Jag noterar att ett så kallat "Utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd" finns utritat i programhandlingen vilket överlappar min fastighet. Jag och min familj är inte intresserad av någon utbyggd sammanhållen bebyggelse i detta område som enligt programhandlingen ligger i ett relativt oexploaterat dito. Vi motsätter oss således förslaget om exploatering i det utpekade området. Området omfattar, likt enligt min uppfattning merparten av övriga planområdet, stora natur och kulturvärden. Exempelvis vattendrag och våtmarker samt fasta fornlämningar. Min familj nyttjar även det utpekade området i stor omfattning för rekreation och friluftsliv, som promenader och svampplockning. Bebyggelse i området skulle därför begränsa vår möjlighet att vistas i naturen så som vi alltid har gjort (sedan 50-talet). Det stora värdet med området är just Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 41 (58)

166 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: att det är tämligen orört och därmed finns vida möjligheter att vistas i naturen. Områdets fina natur och möjlighet till rekreation förutsätter därmed att området förblir tämligen orört. Jag vill också tillägga att vi under 2010 planterat ädellövskog på en del av min fastighet, vilket finns inte med i den inventering som länsstyrelsen genomfört enligt programhandlingen. Därtill vill jag också informera om att det finns ett mindre kärr nära vår tomt som ej finns utmarkerad på kartan. Generella reflektioner En generell reflektion för hela programområdet på Härnäset är att bevarandevärdena överskuggar det eventuella intresset för exploatering i form av sammanhållen bebyggelse. Nybyggnation skulle eventuellt kunna ske i form av enstaka hus som placeras på ett diskret sätt, anpassat till landskapet och befintlig bebyggelse. Detta bör ske utan sprängningar. Sådana enstaka hus skulle kunna byggas intill redan befintliga områden där bebyggelsen redan är relativt tät ex. Fågelviken. På så sätt blir påverkan på natur och friluftsliv mindre än om nybyggnation sker på relativt orörda natur- och friluftslivsområden. Det stör ej heller helhetsintrycket av landskapsbilden i lika stor omfattning. Bebyggelse nära vattnet eller på höjderna är enligt min mening inte önskvärt. Det viktiga är att bevara landskapsbilden. Jag håller också med om att det är viktigt att bevara större sammanhängande orörda naturområden. Jag vill särskilt lyfta fram området runt Ulorna som värt att bevara i sin helhet, detta är en unikt vacker plats. Tyvärr har det för några år sedan byggts ett nytt hus på toppen av klippbranten ovan för Ulorna, väl synligt nerifrån. Detta är ett expempel på olämplig bebyggelse som förfular och förtar helhetsintrycket av platsen. Ligger inte detta inom strandskyddsgräns enligt sidan 37 i programhandlingen? I vart fall borde landskapsbilden ha varit ett överordnat allmänt intresse. Ett lämpligt område för ny sammanhållen bebyggelse skulle enligt min mening kunna vara runt Brodalen där service finns i form av tex. kommunalt vatten och kollektivtrafik. Planområdet är som programhandlingen påpekar dåligt anpassat för större satsningar på utökat åretruntboende. Gällande Brodalen tycker jag det var mycket tråkigt att Konsumaffären lades ner i somras. Kommunen borde aktivt verka för att den öppnas igen, i annan regi. Området ser nästan förfallet ut och en sönderslagen bil, parkerad intill affären, står kvar sedan i somras. Det ser mycket tråkigt ut. Brodalen är dessutom infarten till planområdet! Friluftsliv och turism Härnäset har stora naturvärden som fler skulle kunna uptäcka. Ett bra initiativ var kuststigen som anlades för några år sedan. Kanske att det saknas information om leden. Informationstavlor, tex. vid Brodalen och Röe, skulle kunna vara en god ide. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 42 (58)

167 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: I samrådet kommer ovan nämnda Utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd som pekades ut i ÖP06 efter önskemål från dåvarande markägare föreslås tas bort. Inventeringen av ädellövsskog inom planområdet genomfördes av Länsstyrelsen för ett antal år sedan. Inventeringen kan till vissa delar således vara felaktig. Strandskyddet är reglerat enligt lag och kommer inte att förändras genom FÖP:en. Ovan nämnda byggnationer har fått strandskyddsdispens av kommunen och länsstyrelsen. 43. Finn Johnsson, Ingeröds gård 104, Lysekil kommun Refererande till ert utlagda "Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden" om eventuella möjligheter för byggnation av fritidshus av västra delen av Aby 2:1, vill jag informera er om att undertecknad ej har för avsikt att planera för byggnation och ej heller önskar någon. Tidigare har Rolf Sunden begärt och av kommunstyrelsen beviljats, i protokoll från Byggnadsnämnden beslut från sammanträdet i Lysekil 2002 v6 13 ( 117 "att pröva den föreslagna gruppen med fritidshus") och vill därför att ni tar bort detta från ert planeringsunderlag. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. I samrådet kommer ovan nämnda Utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd som pekades ut i ÖP06 föreslås tas bort. 44. Anna och Sofia Kagelind, Åker 2:16, Lysekil kommun Undertecknade är fastighetsägare till Åker 2:16 som berörs av utvecklingsplanen inom befintlig bebyggelsestruktur vid Svensvik. Programhandlingen gällande översiktsplanen för Åbyfjorden är väl genomarbetad och ett fint upplysande dokument om läget runt Åbyfjorden. Det är dock ett dokument som berörda markägare inte hade fått del av, om inte en markägare av nyfikenhet funnit denna planering på Lysekils Kommuns hemsida och spridit informationen till flera av oss berörda. De flesta av oss som bor i området är fritidsboende och nås inte av områdets tidningar. Alla fastighetsägare tycker vi bör informeras om framtida planer via post, då det berör fritidsfastigheter. Ett bevarande av landsbygdskänslan runt vårt boende är av största vikt och den vill vi inte förlora. Vi är helt klara på att en utbyggnad av fastigheter på vårt område skulle förstöra den vackra natur som en gång lockade oss hit. Den största markägaren inom berört område har verkligen satsat på naturen och miljön (ex. viltsjöar) och strävat efter Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 43 (58)

168 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: att landsbygdskänslan är väl bibehållen (ex. håller resterande "vilande" åkrar öppna genom årlig röjning). Vår badstigning på 600 m ner till Åbyfjorden (Ulorna) går i en bäckravin. Den klarar inte av en högre belastning än vad nuvarande friluftsliv och den sparsamma bebyggelsen runt om medger. Väg 852 med start i Brodalen är under sommarhalvåret hårt belastad av bilar och tung trafik. Vägens bredd medger inte fler större planlagda bebyggelser på Härnäset. Cykelburna trafikanter är redan idag sällsynta, då den intensiva trafiken inte tillåter den marginal en cyklist kräver. Vi vill inte att området vid Svensvik tas i anspråk som utvecklingsområde för bebyggelse! Vi önskar också att ni framöver skickar all information om förändringar i området som berör vår fastighet direkt till oss. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Vägstandarden är en av de aspekter som kommer beaktas vid en eventuell utveckling av bebyggelse, verksamheter eller liknande inom planområdet. Väg 852 är en statlig väg och som nämnts av trafikverket ovan finns i nuläget inga planer eller statliga medel för att genomföra några åtgärder inom planområdet. I FÖP:en kommer dock brister och utvecklingsmöjligheter att framföras så att det finns med som förslag till eventuella framtida åtgärdsplaner. Beträffande utbyggnadsområde för bostäder i glesbygd, se svart till yttrande 34. Angåenden utskick av information till enskilda fastighetsägare, se svar till yttrande Annika och Lars Harrysson, Vrångebäck, Lysekil kommun Vi bor i Vrångebäck och vill förstås lämna lite synpunkter inför planarbetet. Dessvärre åker vi iväg och tiden är alltför knapp att skriva utförligt, som jag hade tänkt. Kastar ner lite grann i alla fall. Vi kan gärna komplettera i efterhand om ni önskar. Vandrings- och motionsvägar vill vi gärna ska utvecklas med slingor, belysning någonstans, typ Fjälla, "lättgånget". Men ej alldeles intill hus, viktigt att bevara enskild och avskildheten för boende. Vi är mycket ute i skog och mark, även på den fina kuststigen, men det är inte så lättgånget alltid, smala stigar, blött etc. Hade varit trevlig med möjliga naturvägar som fungerar oavsett årstid. Närhet, vila, rekreation, vindskydd, grill/sittplatser. Längs med Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 44 (58)

169 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: kust & strand där så möjligt, även "strandpromenader" i trä är trevligt för att komma förbi berg. Gärna anslutningar för gång & cykel mellan byar och områden t.ex. Röe & Vrångebäck. Badet i Vrångebäck kan utvecklas, röjas buskar & slye eftersom det är igenvuxet i kanterna ovanför/norr om stranden. Ej vindkraft längs fjorden, bör om aktuellt placeras inlandet. Vistas ofta i området längs fjorden på Lysekilssidan, framför allt från Röe och inåt. Dagliga promenader med hunden, plockar svamp & bär, vandring för rekreation & motion, ibland med fika eller picknick. Främja gärna för året runt-boende vad gäller t.ex. vägar, snöröjning, avlopp & sophämtning. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. 46. Jan-Erik och Stefan Eriksson, Lysekil kommun Undertecknade vill som sommarboende respektive året runt boende och uppväxta på vårt föräldrahem Bro-Fiskebäck anföra följande i samband med den fördjupade översiktsplanen för Åbyfjorden. Härnäset är en del av Lysekils kommun som har en fin miljö vilket vi alla tycker är fint att bevara. Tyvärr har det djurhållande jordbruket i princip avvecklats vilket gör att markerna idag inte betas utan det förbuskas och växer igen. I vår barndom på 50-talet var det kala berg och växtlighet i sänkorna vilket gav ett speciellt utseende på naturen. Vi kan se denna natur på Ramsvik i Sotenäs kommun. Bebyggelsen Fritidshusbebyggelsen som startade under slutet av 1950-talet har skett i sänkor och skogskanter och det har trots att det är många hus på tex Svee aldrig upplevts som något störande. I fritidshusen har det under hela tiden förekommit att det bott personer permanent vilket är mycket positivt då områdena har en viss tillsyn och det är liv i området även vintertid. Att som man kan utläsa i förslag till Natura 2000 lägga restriktioner på att inte fritidshus ska få bygga ut är fruktansvärt onödigt och rent av dumt. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 45 (58)

170 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Onödigt därför att det stör ingen och förändrar i allmänhet inte något med boendet om man får utveckla sitt fritidshus. Det är bara positivt för alla om fritidshusen används mer under hela året. Dumt är det därför att ingen kan nekas att bo permanent i sitt fritidshus, beslutar man sig att bo där som pensionär är det mycket lämpligt att man får lov att göra ett modernt badrum stort nog för handikappanpassning när man själv bekostar det. Om man inte får anpassa huset men ändå flyttar dit så är det kommunen som får bekosta utbyggnaden om man på ålderns höst behöver handikappanpassa huset - och då kräver handikapplagarna att man får dispens från byggreglerna. Bebyggelsen ska kunna få utöka med förtätningar i de naturliga sänkorna som det redan finns bebyggelse, som runt åkrarna på Bro-Fiskebäck 1:25. Där finns redan en bra väg och där finns mycket bra förutsättning att ordna avloppet på miljömässigt riktigt sätt. Det finns många liknande platser på Härnäset där det bara är positivt om fler får bygga och bo. Det är oerhört viktigt att vi kan låta människor bygga och bo så att vi har en levande landsbygd. Att lägga en död hand över området genom att sätta restriktioner för byggande på naturliga platser ger bara negativa effekter och inga positiva förändringar för naturen och miljön. Tvärtom, om man får fler som vill bo i området så finns det större chans att inte landskapet förbuskas och växer igen. Att hålla ett öppet landskap kan bara ske genom att människor bor där. Detsamma gäller med service och allmänna kommunikationer, bor det för få människor inom ett område så finns det inget underlag för service. De som förespråkar restriktioner som hindrar utveckling, motverkar också det levande landskapet. Vatten och avlopp De som har toaletter i fritidshusen har sluten tank. Att lösa kommunalt avlopp anges att det närmast är att ansluta i Brodalen, men att lägga en ledning i vattnet från Rixö är mycket enklare till Ingeröd, Fiskebäck, Svee och Fågelviken. Det finns också flera fina godkända reningsverk som fungerar bra även inom natura 2000-områden. Man måste bara ställa krav på att de sköts på ett professionellt sätt, och följa upp att det görs. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 46 (58)

171 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Naturen och fritidsområden Det finns stora orörda fritidsområden på hela Härnäset med många småstigar där man kan vandra på slingor av varierande längd. Från Slävik och in till Stranderäng finns en vandringsled som iordningsställdes för några år sedan, tyvärr har det efter man gjorde den inte skötts alls utan det växer nu igen. Detta bör lösas så att någon ibland sköter den. I Båtvik har vi vid våra bryggor en toalett som man kan få nyttja och om vi får lite ekonomiskt bidrag till tömningskostnaderna så kan den få markeras på vandringsledens karta. Det behövs inte att man öronmärker några fler områden för friluftslivet, det fungerar idag jättefint genom den allemansrätt som redan finns och genom att bebyggelsen ligger som den gör. Återigen är det människorna som bor inom områden som skapar förutsättningar för det rörliga friluftslivet. Stat och kommun har inga eller få pengar för att skapa fina anläggningar. Det måste elsjälar bland de bofasta sköta, se tex hur Härnäsets Folkets Hus fungerar. Biologiska biotoper och skog. Inom Båtviksdalen på Bro-Fiskebäck från Båtvik och in längs bäcken nedanför vårt fritidsområde med fastigheter Bro-Fiskebäck 1:34 m fl har det inte röjts något sedan 1950-talet för att det varit väldigt svårtillgängligt. Detta har gett ett rikt fågelliv som vi uppskattar mycket. På kartan på sidan 26 i programhandlingen är området inritat alldeles för långt åt öster, vi vill absolut inte ha några restriktioner på den östra delen där vi regelbundet tar ved och där det mest består av relativt unga björkar vilket inte är något som fåglarna utnyttjar men Likaså har det på sidan 27 ritats in ett alldeles för stort område mellan Fiskebäck och Fågelviken som markerats som Ädellövskog. I västra delen - Båtviksdalen - finns inga ädellövskogsträd, där är framför allt al men även några granar och aspar På resterande delar förekommer det utspritt en del ek eftersom vår pappa och vår farfar inte avverkade ek till ved, utan bara använde det till nyttovirke som stängselstolpar, plankor mm. På den tiden det betades i markerna så var ekarna fristående men nu för tiden är de omgivna av mycket björk och annat sly som bör få avverkas och rensas bort. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 47 (58)

172 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Att skydda eken har vi alltid gjort så det är vi inte motståndare till men att lägga något totalt avverkningsförbud över området bestrider vi bestämt. Strandskyddsområdet Längs Åbyfjorden är det inritad strandskyddsområden av varierande bredd in i landet som är mycket märkligt hur det kommit till. Som markägare till Bro-Fiskebäck är det mycket förvånande att det ritats strandskyddsområde långt upp i åkrarna längs ett litet dike utan att vi fått tillfälle att vara delaktiga i dessa begränsningar. Samtidigt ser man att strandskyddsområdets utbredning varierar på ett minst sagt förunderligt sätt längs Åbyfjorden. Strandskyddsbegränsningarna har nu för tiden på ett alldeles för stort och stelbent sätt lagt en död hand över hela detta område då all bebyggelse nekas hur lite och behövande det än är tex små och enkla redskapsbodar i Båtvik, där 65 fritidshusägare redan har sina båtplatser, nekas för att området är strandskyddat. Vi är absolut inte ute efter att det ska få göras nyetableringar inom strandskyddsområdet, men anser att området och restriktionerna ska minskas när det går upp i åkersmarken och att det ska vara möjligt att vårdat och restriktivt få göra behövliga utökningar av hamnen i Båtvik. Därigenom ökar möjligheten att få ett välskött område och man kan få bort andra miljöstörningar som en allt mer ökande biltrafik genom att man då inte behöver köra bil för att ta med sig badutrustning utan det kan finnas i en liten redskapsbod. Sammanfattning Vi har ett område som fungerar bra ur natur och miljösynpunkt, men det är redan idag onödiga restriktioner. Vi motsätter oss bestämt ytterligare restriktioner och hinder för att mäniskor ska hindras att bo och verka inom området, utan man ska aktivt arbeta med att skapa förutsättningar för mer åretruntboende och en förtätning av åretruntbebyggelsen inom de områden som redan är ianspråktagna. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Det kan finnas anledning till restriktioner mot ökade byggrätter för fritidshusområden. Exempelvis kan man bedöma det olämpligt att ett fritidshusområde används till året runt boende pga den belastning som det innebär på vägar och VA-lösningar som är anpassade till ett fritidsboende. En anledning kan även vara att man vilöl bevara den karaktär som fritidsbebyggelsen med sina mindre hus ger. Tillåter man stora hus bland många mindre fritidshus kan det upplevas som ett störande inslag i området. Vad det gäller Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 48 (58)

173 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: handikappanpassning av planlagda fritidshus är det inget som man får kommunalt bostadsanpassningsbidrag till. VA-frågan kommer att hanteras i FÖP:en. De riktlinjer som Länsstyrelsen tar fram för avlopp i marina Natura områden kommer att ställas som krav på VA-lösningar inom planområdet Kartorna på sidan 26 och 27 i programhandlingen bygger på inventeringar gjorda av länsstyrelsen för ett antal år sedan. Inventeringen kan till vissa delar således vara inaktuell och felaktig. Frågan kommer att tas upp med länsstyrelsen. 47. Bertil Quick, Röe 1:15, Lysekil kommun 1. Viktigast är att lösa miljöfrågorna från boende och jordbruk (=avlopp) innan ytterligare exploatering sker i form av nybyggnation av bostäder eller turistanläggningar (restauranger, vandrarhem mm). 2. Trafiken sommartid i form av förbättrade vägar och hastighetsbegränsningar måste beaktas. 3. Risön bör betas kontinuerligt. Åbyfjorden är unik i Bohuslän ur miljösynpunkt. Exploatering måste ske varligt och med stor hänsyn till väg- och avloppsfrågor. Återöppna affärer i Brodalen. Vägen till Slävik måste förbättras. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Risön är en samfällighet och ägs av flera olika fastigheter. Därmed är det upp till samfälligheten att reglera huruvida ön betas eller inte. Se även trafikverkets yttrande. Affär i Brodalen är inget som kommunen motsätter sig men det är en fråga för den privata fastighetsägaren. VA-frågan och vägstandarden är frågor som kommer att beaktas i det fortsatta planarbetet. 48. Bengt Gustavsson, boende, Lysekil kommun Har tyvärr inte haft möjlighet att delta i de möten Ni haft. Mot bakgrund av fastighetsägare i innersta delen av Åbyfjorden (Lysekils kommun) vill jag framföra några synpunkter på vad jag uppfattar som viktigt. Kommunikationer är naturligtvis viktigt men ett speciellt problem är den mycket höga bullernivån som sannolikt delvis beror på att Åbyfjorden kantas av höga berg och att trafikbullret studsar mellan bergen. Ett förslag är att testa mer bullerfria vägbeläggningar alternativt på mer utsatta delar använda bullerplank. På sommaren är detta något som man visserligen kan delvis vänja sig vid men det har medicinskt Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 49 (58)

174 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: uppmärksammats att detta är ett hälsoproblem. Egentligen är det ju helt uppenbart så att huvuddelen av de bilar som är på väg ut mot kustsamhällena måste köra en otrolig omväg runt Åbyfjorden. Om jag minns rätt har man tidigare motionerat om en broförbindelse längre ut som sannolikt skulle på lång sikt vara såväl miljömässigt som ekonomiskt försvarbar. Tillgång till bad och båtplatser är för såväl åretruntboende som sommarboende allt mer viktigt. När den inre delen av Åbyfjorden blev fridlyst samlades båtar kring brygga/or där nu tillkommit den brygga som byggdes när Nordens Ark kom till. Här precis utanför skyddat område borde man kunna tillåta mer bryggplatser men också att göra i ordning för en bättre badplats för alla de tusentals turister som kommer för att besöka området sommartid. Med relativt små resurser skulle man kunna göra området betydligt mer attraktivt. Inte minst mot bakgrund av att "nästa" badplats/båtplatser ligger flera kilometer därifrån vid Röd borde detta vara av intresse för den samlade turismen med alla barnfamiljer som besöker Nordens Ark. Slutligen om man ska i framtiden få mer permanentboende till Åbyfjorden måste man kunna erbjuda helt andra och bättre möjligheter till snabbt internet. Såväl via mobiltelefon modem som via internet, med fast telefoni har man en mycket långsam uppkoppling som inte attraherar kunskapsbaserad företagssamhet. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. På Lysekilsidan av fjorden är alla vägar statliga eller enskilda varpå det inte är en kommunal fråga som kan hanteras inom den fördjupade översiktsplanen. FÖP:en kan dock belysa de problem som kan uppstå med trafikbuller. 49. Carl E Backman, Kungsbacka (Köpte och byggde Österöd 1:10), Lysekil kommun Den fördjupade översiktsplanen andas initialt ett bevarande av värdefull miljö. Bevarande av vad? I min ungdom hade vi ett kristallklart vatten, som den jutska strömmen levererade, gott om blåstång, där räk och småkrabbor huserade, gott om fisk i fjorden, torsk, plattfisk av olika slag, vittling och givetvis makrill. Luften var så ren, att nytvättade lakan hängdes över buskarna för torkning. Bergen var rena med ljung och mossor samt bärris i skrevorna. Jorden var antingen betesmark eller odlad. Diken och bäckar hölls öppna, och man kunde gå strängt taget överallt. Den kultur vi hade då präglade landskapet, medan vår nuvarande kultur har förändrat landskapet totalt. Vi kommer inte att kunna ändra vårt levnadsmönster i nämnvärd grad och detta måste vi se som utgångspunkt för översiktsplanen. Vad kan vi då göra? Jag skickar enkelt med några möjligheter. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 50 (58)

175 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Undvik gruppbebyggelse på obebyggd mark. Försök åstadkomma någon organisation eller åtgärd att hålla diken och bäckar öppna. Att hålla gamla välkända vägar och stigar öppna. Placera helst nybyggnation där redan förtätad bebyggelse finns. Undvik motortrafik (även dessa mopeder) på vägar och stigar, när marken ej är tillräckligt torr. Vägar som förvandlas till gäggamoja är ett otyg Väg 852 är redan nu hårt belastad, innehåller flera farliga passager, och är svår att använda för cyklister, för att nu icke tala om mammor med barnvagnar. Här måste något göras. Badplatsen nere i Urlene är redan trång under badsäsongen och har dessutom försämrats till följd av påväxning (skräptång). Vi fastighetsägare har i alla år rensat stränder och vatten så gott vi kan. Fastighetsägarna (fritidsboende) verkar för bibehållande av vår älskade miljö bl.a genom att hålla "åkermarken" öppen genom trägen röjning. Fastboende månar om närmiljön, turismen sliter på naturen, och låter vi denna vetskap styra översiktsplanen, kommer vi att kunna njuta av miljön runt Åbyfjorden ännu några generationer. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. 50. Annika Rydenstam och Krister Lindell, Lysekil kommun Vet inte om själva fjorden ingår i er översiktsplan. Griper ändå tillfället att informera om den enorma bullernivå som uppstår när off shore racing tränar i Åbyfjorden. I denna smala fjord med höga bergväggar (Obs häckande pilgrimsfalk) blir ljudnivåerna smärtsamma. Dessutom inte så kul att sitta i en kajak eller annan liten farkost när båtarna far fram. Risö är en liten ö mitt i Åbyfjorden. Den har i årtionden betats av får sommartid. Öns vegetation har präglats av fårens närvaro. För något år sedan upphörde fåren att komma. Synd tycker vi. Ön växer igen. Kan man göra nåt åt saken? Låta fåren återkomma? Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Risö är en samfällighet mellan flera olika fastigheter. Det är samfälligheten som bestämmer om fåren ska vara där samt förutsättningarna att det finns får att tillgå. Kommunerna ser positivt på att det går betande får, framförallt med hänsyn till kulturmiljöns värde. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 51 (58)

176 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: INTRESSEORGANISATIONER MFL 51. Sveriges Fiskares Riksförbund, Martin Olsson Vid planering av framtida vattenbruk ber vi er att beakta det sill och skarpsill fiske som finns i fjorden. Vid någon exploatering, oavsett slag, bör detta ske i samråd med yrkesfisket. Vänligen kontakta lokala fiskeföreträdare vid planering av mussel- eller fiskodling. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. 52. Föreningen Bohusläns Flora, Evastina Blomgren Vi instämmer i att Åbyfjorden har avsevärda naturvärden som bör bevaras. Det är viktigt att inte låta bebyggelse, bryggor och annan exploatering förstöra landskapet. Vår verksamhet gäller framför allt växtligheten och vi vill gärna framföra några synpunkter som gäller floran i området. Åbyfjordens omgivningar utgör kärnområdet för nordbjörnbär Rubus septentrionalis som i Sverige enbart förekommer i Bohuslän och enbart i socknarna Bro och Tossene och med enstaka förekomster i Askum och Kungshamn. På strandängar utefter fjorden växer de båda rödlistade (kategori NT) starrarna saltstarr och strandstarr Carex vacillans och paleacea och i vattnet förekommer här och där dvärgbandtång Zostera noltii som också är rödlistad (VU). I kvarvarande ängar och hagar förekommer en del rödlistade maskrosor som fläckmaskros Taraxacum maculigerum (VU), bredskaftad fläckmaskros T euryphyllum (EN) och dalslandsmaskros T larssonii (NT). Områden: Strandängar i det inre av Åbyfjorden från Åby säteri till Källevik innehåller saltstarr och strandstarr. På de grundaste lerbottnarna växer också den ovanliga dvärgsäven Eleocharis parvula. På dessa strandängar förekommer i dag bete, vilket är nödvändigt för att bevara denna speciella miljö. Fodenäs-Stensjö. I hagar förekommer dalslandsmaskros och bredskaftad fläckmaskros och i brynen är det gott om nordbjörnbär. Hela miljön här är mycket skyddsvärd. På stränderna vid Stensjö finns saltstarr och i vattnet finner man dvärgbandtång. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 52 (58)

177 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Bua hed. Här finns ljungögontröst Euphrasia micrantha, rödlistad i kategori VU framför allt i grytan innanför södra delen av badstranden vid toaletten. På senare år har beståndet minskat eftersom ljungen växer till sig kraftigt. Källevik. I skogen mellan Fåglevik och Källevik finns ett bestånd av ryl Chimaphila umbellata, rödlistad i kategori (EN). Ulorna. Utomordentligt fin naturbetesmark som tyvärr på senare år betats alltför dåligt av några enstaka får som inte haft en chans att hålla efter igenväxningen. Här finns nordbjörnbär och fläckmaskros (nämnda ovan) men även en lång rad andra rödlistade eller på annat sätt skyddsvärda arter. Kustgentiana Gentianella baltica (EN) finns på ett mycket litet antal lokaler på Öland, i Blekinge, Skåne och Halland och har sin huvudsakliga svenska utbredning i Bohuslän, där den är sällsynt. På Ulorna finns den men har minskat när betet nästan upphört, liksom en rad andra arter listade nedan. Desmeknopp Adoxa moschatellina (NT), knutört Anagallis minima (VU), låsbräken Botrychium lunaria (NT), dvärglin Radiola linoides (VU), kattfot Antennaria dioica (starkt minskande), ängsgentiana Gentianella amarella (mycket sällsynt i södra Sverige), sumpgentiana Gentianella uliginosa (sällsynt). Om alla dessa arter och den unika och mycket vackra miljön ska kunna räddas måste betet återupptas och öka. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Kommunerna ser positivt på att betet återupptas. Det finns olika EU-bidrag att söka för att hålla betesdjur på markerna och Lysekils kommun har sökt pengar för vissa av sina marker i kommunen. Lysekils kommun äger dock ingen mark längs Åbyfjorden utan istället är det upp till de enskilda markägarna att verka för att betet återupptas. 53. Vattenbrukarnas riksförbund, Henrik Hammar ordförande Vattenbruksfrågorna har på senare år betraktats som en framtidsnäring för Sverige. I den statliga utredningen "Det växande vattenbrukslandet", som lades fram på senvintern 2009, pekar man på flera möjligheter för det svenska vattenbruket. En av de viktigaste utvecklingsmöjligheterna som påvisas i utredningen gäller musselnäringen i framför allt Bohuslän. Man ser här en stor potential för en näring, som kan utvecklas under hållbara förhållanden. Det rör sig inte bara om en hållbar utveckling utan också om att odlingarna dessutom kan verka mot övergödningen. Genom att vattenbruket också tillhör landsbygdsnäringarna, skapar det arbetstillfällen och bidrar till att kustbygden kan hållas levande året runt. Vattenbruksnäringen kan inlemmas under både landsbygdsprogrammet och matlandet Sverige. Det ska också påpekas att allteftersom Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 53 (58)

178 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: fiskenäringen krymper är odlingsverksamhet en möjlighet för yrkesfiskare att kvarstå i branschen och få ytterligare ett ben att stå på. I Åbyfjorden har det under många år funnits odlingsverksamhet av musslor och det har historiskt sett visat sig vara ett mycket bra odlingsområde. Det är relativt skyddat, djupförhållandena är lagom och vattenutbytet mycket bra, alla egenskaper som gynnar musselodling. Dessutom har odlingarna gynnats i området av god tillgång på mussellarver. Mot denna bakgrund är det av stor vikt att områden i fjorden, som kan ge lämpliga odlingsplatser, avsätts som möjliga odlingslägen för musslor. I det sammanhanget kan det anses som mer angeläget att ge plats för odlingar i fjordens utvidgade vattenområde strax innanför mynningen än att ha kvar den ankringsplats för fartyg, som finns idag. Något hot mot det rörliga friluftslivet är svårt att se eftersom en odling inte medför något hinder för båttrafiken. Båtar kan passera på båda sidor om en odling och i vissa fall gå tvärs över. En odling innebär heller inget permanent byggande i vattnet utan utgörs av två ankare mellan vilka sträcks linor, som hålls uppe med hjälp av flytbojar. Odlingstillstånd ges för en begränsad tidsperiod och skulle en odling i efterhand visa sig olämpligt placerad, så är det möjligt att flytta den till en bättre placering. Allt vattenbruk är mycket arealintensivt, dvs på en liten yta odlar man stora kvantiteter. En musselodling av vanlig svensk modell upptar en areal av 0,4 hektar och ger en skörd av ca 75 ton musslor per år. Förstahandsvärdet på dessa efter skörd kan bedömas vara mellan 300 och 400 tusen kronor. Ett tiotal sådana odlingar i fjorden skulle ge en förstahandsintäkt på ca 3,5 mill. kr och i samband med skörden lyfta bort ca 7,5 ton kväve och 0,5 ton fosfor ur vattnet årligen. Sammanfattningsvis måste vattenbrukets behov och möjligheter tas i beaktande vid all planering av havsområden och vad dessa kan användas till. Idag står vattenbruket för ca hälften av det totala havsfisket, vilket både FAO och EU uppmärksammat. Trenden är att vattenbruket kommer att svara för en allt större andel av den totala mängden marint protein, som behövs för jordens befolkning. De områden som kan tas i anspråk för en hållbar odlingsverksamhet bör därför avsättas för detta ändamål. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Se även kommentaren till länsstyrelsens yttrande. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 54 (58)

179 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Bro Samhällsförening, Lysekil kommun Bro samhällsförening anser att programhandlingarna är välskrivna och välutredda. Utveckling av Härnäset är viktig och att man tar fram områden/tomter till framförallt åretruntbostäder så att vi får en levande landsbygd året runt, vore bra. Men också att man värnar strandskyddet. Och att ni tar med cafédialogernas utvärderingar. Kommunernas kommentar: Synpunkterna har noterats och kommer att behandlas och övervägas i det fortsatta planarbetet. Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 55 (58)

180 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: SAMMANDRAG AV GENOMFÖRDA DIALOGMÖTEN Tre dialogmöten genomfördes under januari månad på Röe gård (42 deltagare) och Härnäset Folkets hus (39 deltagare) i Lysekils kommun samt på Nordens Ark (41 deltagare) i Sotenäs kommun. Efter en kort introduktion fick de närvarande dela in sig i grupper för att diskutera hur man såg på Åbyfjordens framtid. Ett antal frågeställningar fanns att besvara och kartor som deltagarna kunde rita in vilka områden de exempelvis ansåg värdefulla eller som man tyckte kunde bebyggas. Mötet avslutades med att varje grupp fick redovisa gruppens tre viktigaste punkter för det fortsatta planarbetet. Därefter fick varje mötesdeltagare tre poäng att placera på den eller de punkter som man personligen ansåg vara viktigast, antingen en poäng på tre olika punkter eller på den/de punkter man ville framhålla. Nedan presenteras de punkter som lyftes fram på dialogmötena med total poäng inom parentes. Bevara karaktär/miljö/natur Förbättra vägarna bygg cykelvägar Fler helårsboende Strandskydd viktigt, ej strandnära boende Djurhållning bevara landskapet öppet Levande landsbygd ej död hand genom restriktioner Respektera markägarens rätt Uppmärksamma och utveckla verksamheter Fler båtplatser vid befintliga, skapa gästbryggor Förtätning med landsbygdskänsla Badplatser rusta upp, bättre skötsel, toaletter Bevara landskapsbilden Bostadsområden i norra kommundelarna Flexiblare strandskydd Kommunikationer Utveckla vandringsleder, bättre skötsel, rundslingor VA-frågorna, fungerande VA före utbyggnad Reglera vattenbruk så att alla får plats (fiske, musselodling mm) Fågeltorn i Stranderäng Brodalen som centra & port till Härnäset Ingen förtätning av bebyggelse Utöka byggrätter för möjliggöra åretruntboende Ta hand om kulturmiljön Förtäta befintlig bebyggelse Sjöbodar Vattenverksamhet/bruk tillåts 43 poäng 42 poäng 38 poäng 23 poäng 14 poäng 14 poäng 13 poäng 12 poäng 12 poäng 10 poäng 10 poäng 9 poäng 9 poäng 9 poäng 8 poäng 8 poäng 7 poäng 6 poäng 5 poäng 5 poäng 4 poäng 4 poäng 3 poäng 3 poäng 3 poäng 3 poäng Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 56 (58)

181 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: Färja (Orust- Lysekil- Kungshamn) Tillgänglighet bevara allemansrätten Utveckla besöksnäringen Inga semesterbyar levande bygd året runt Parkeringsplatser för bad, vandring Koholmen stugby Samhällsservice för en levande landsbygd Bohuslänsk stil på hus bevara karaktär Parkering, service, sanitet för nya hamnen i slävik? Eds stenplan camping Fisket restriktivt Strandängar viktiga 3 poäng 2 poäng 2 poäng 2 poäng 2 poäng 2 poäng 1 poäng 1 poäng 1 poäng Vid en gruppering av punkterna till sammanfattande och övergripande frågeställningar blir resultatet följande: Värna natur och landskap (12 punkter, 92 poäng) Större möjligheter till åretruntboende (6 punkter, 52 poäng) Friluftsliv/fri rörlighet (13 punkter, 51 poäng) Vägar (3 punkter, 45 poäng) Levande landsbygd (5 punkter, 36 poäng) Turism (7 punkter, 15 poäng) Bebyggelse/karaktär (5 punkter, 12 poäng) Brodalen (3 punkter, 5 poäng) Kulturmiljö (2 punkter, 3 poäng) Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 57 (58)

182 Dnr: MBN 2009/517 Dnr: LKS 11/257/212 Datum: FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE Inför samråd om FÖP:en ska samrådshandlingen kompletteras/bearbetas med utgångspunkt i kommentarerna till inkomna yttranden. Fortsatt arbete ska i huvudsak inriktas på följande: Områden som utgör värdekärnor för natur/rekreation/kulturmiljö ska identifieras och pekas ut. Områden lämpliga som noder för turism och friluftsliv ska identifieras med utgångspunkt i t ex hamnar, vägnät, parkeringar, vandringsleder, badplatser, toaletter mm. Områden som har ett värde som mellanrum, dvs fria från bebyggelse, ska identifieras med utgångspunkt i Åbyfjordens landskapsbild och befintlig bebyggelsestruktur. Områden lämpliga för komplettering av bostadsbebyggelse ska identifieras, analyseras och presenteras med riktlinjer för utformning. Ställningstaganden kring hantering av nytillkommande enstaka, spridd bebyggelse ska tas fram. Ställningstaganden kring nyttjande av vattenområdet ska tas fram med utgångspunkt i den inventering som Länsstyrelsens genomför inom projektet Hav möter Land. VA-frågorna ska belysas utifrån de riktlinjer som Länsstyrelsen tar fram för avlopp i marina Natura2000-områden. Områdets vägnät och förutsättningar för trafik ska belysas. Förutsättningarna för området med hänsyn till klimatförändringar/stigande vatten ska belysas. Synpunkter/förslag som illustrerats på kartor i samband med dialogmötena har sammanställts. Detta kartunderlag ska bearbetas under arbetet med samrådshandlingen. En konsekvens-/miljöbedömning av planförslaget ska redovisas i samrådshandlingen. För Lysekils kommun: För Sotenäs kommun: Rickard Alström Lena Johansson Handläggare t o m april 2012 Handläggare t o m mars 2012 Planarkitekt Planverksamheten Planarkitekt Miljö- och byggkontoret Josefin Kaldo Cecilia Lindsten Plan-, bygglov- och mätenhetschef Handläggare fr o m april 2012 Landskapsarkitekt Miljö- och byggkontoret Programsamrådsredogörelse Fördjupad översiktsplan Åbyfjorden 58 (58)

183

184 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 2012/306 Sida 1(2) Gravarne 3:73 - ansökan om befrielse från vite Sammanfattning Ägare till fastigheten Gravarne 3:73 ansöker om befrielse från vite vid försäljning av fastigheten. Anledning är att en av ägarna flyttar på grund av jobb, vilket gör att de måste sälja fastigheten. Enligt köpekontraktet ska köparen vid överlåtelse/försäljning inom tio år från tillträdesdagen betala vite på kr till Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Ägare till fastigheten Gravarne 3:73 ansöker om befrielse från vite vid försäljning av fastigheten. Anledning är att en av ägarna flyttar på grund av jobb, vilket gör att de måste sälja fastigheten. Köpekontraktet tecknades , vilket också var tillträdesdag. Priset var kr inklusive anslutning till vatten och avlopp. I köpekontraktet framgår att köparen ska utge ett vite om kr till Sotenäs kommun om köparen inom tio år från tillträdesdagen överlåter/försäljer fastigheten utan kommunens skriftliga medgivande. Köpebrev tecknades Koppling till vision, programförklaring och mål Kommunen har som inriktningsmål att alla finner sitt önskade boende. En del i detta är att erbjuda kommunala tomter för permanent boende. För att säkerställa att köparna av kommunala tomter Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Eventuella intäkter från vite blir en pluspost i kommunens ekonomi då kommunen inte budgeterar för sådana intäkter. Med anledning av att sökanden inte kommer att vara folkbokförd på fastigheten kan kommunen gå miste om skatteintäkter. Regelverk Sökande har i såväl köpekontrakt som köpebrev förbundit sig att betala vite om fastigheten överlåts/säljs inom tio år från tillträdesdagen om inte kommunen gett skriftligt medgivande, vilket överensstämmer med de tomtköregler som gäller för ärendet. Kommunstyrelsen kan medge undantag från reglerna om synnerliga skäl föreligger. Vid tidigare tillfällen har kommunstyrelsen konstaterat att ändrade arbetsförhållanden inte ses som synnerliga skäl. En flytt till följd av ändrade arbetsförhållanden kan därför inte anses vara synnerliga skäl. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

185 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 2012/306 Sida 2(2) Kommunstyrelsens förvaltning anser att ansökan om vite inte ska beviljas och att skriftligt medgivande inte ska ges. Medborgarperspektiv Köpare av kommunal tomt har frivilligt ingått avtal med kommunen och är därmed införstådd om reglerna, även om den enskilde medborgaren kan uppleva vitet som negativt. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen medger inte undantag från vite vid överlåtelse av fastigheten Gravarne 3:73 och ger därför inte skriftlig medgivande. Skickas till Sökanden Mats Ove Svensson Kommunchef Ida Aronsson Hammar Utredningsledare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

186

187 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 2012/291 Sida 1(2) Malmön 1:663 - ansökan om befrielse från vite Sammanfattning Ägaren till fastigheten Malmön 1:663 ansöker om befrielse från vite vid försäljning av fastigheten. Anledning till försäljningen är ekonomi och hälsa. Enligt köpebrevet ska köparen vid försäljning inom tio år från tillträdesdagen betala vite på kr till Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Ägaren till fastigheten Malmön 1:663 ansöker om befrielse från vite vid försäljning av fastigheten. Anledning till försäljningen är ekonomi och hälsa. Köpekontrakt tecknades , vilket också var tillträdesdag. Priset var kr exklusive anslutning för vatten och avlopp. Av olika anledningar har sökandesökt, och beviljats, anstånd för byggnation på fastigheten i olika omgångar. Följden blev att köpebrev inte tecknades förrän Med anledningen av den långa tiden mellan köpekontrakt och påbörjad byggnation infördes den vitesklausul som tillkommit i tomtköreglerna i köpebrevet. Där framgår att köparen utfäster sig att betala vite på kr till Sotenäs kommun om köparen inom tio år från tillträdesdagen överlåter/försäljer fastigheten utan kommunens skriftliga medgivande. Koppling till vision, programförklaring och mål Kommunen har som inriktningsmål att alla finner sitt önskade boende. En del i detta är att erbjuda kommunala tomter för permanent boende. För att säkerställa att köparna av kommunala tomter folkbokför sig på fastigheterna finns en vitesklausul i kommunens tomtköregler. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Eventuella intäkter från vite blir en pluspost i kommunens ekonomi då kommunen inte budgeterar för sådana intäkter. Med anledning av att sökanden inte bosatt sig på fastigheten har kommunen dock gått miste om en skatteintäkter. Regelverk Sökanden har undertecknat anhållan om tomt för permanent bruk. I de tomtköregler som gällde 2002 fanns inga klausuler om vite. Där framgår dock att den som ansöker om tomt ska ha för avsikt att bygga ett bostadshus på tomten avsett för eget permanent bruk. Mellan köpekontrakt och köpebrev ändrades tomtköreglerna och kompletterades med bland annat en klausul om vite, därav skrivningen i köpebrevet. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

188 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 2012/291 Sida 2(2) Även här står att tomtsökanden ska ha för avsikt att använda tomten för eget permanent boende. I och med ovanstående torde köparen varit införstådd med att de som tilldelas en kommunal tomt även ska bosätta sig på fastigheten. Sökanden har aldrig varit folkbokförd på den köpta fastigheten och inte i Sotenäs kommun sedan februari Kommunstyrelsens förvaltning anser att ansökan om vite inte ska beviljas och att skriftligt medgivande inte ska ges. Medborgarperspektiv Köpare av kommunal tomt har frivilligt ingått avtal med kommunen och är därmed införstådd om reglerna, även om den enskilde medborgaren kan uppleva vitet som negativt. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen medger inte undantag från vite vid överlåtelse av fastigheten Malmön 1:663 och ger därför inte skriftlig medgivande. Skickas till Sökanden Mats Ove Svensson Kommunchef Ida Aronsson Hammar Utredningsledare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

189

190 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 2012/34 Sida 1(2) Malmön 1:668 - ansökan om befrielse från vite Sammanfattning Köparen av fastigheten Malmön 1:668 ansöker om befrielse från vite vid försäljning av fastigheten. Anledningen är att sökandens fru avlidit med följd att sökanden varit sjuk. Frun har varken varit medsökande eller ägare av fastigheten, hon har heller aldrig varit skriven i Sotenäs kommun. Sökanden meddelade inte kommunen att han sålt tomten utan detta uppmärksammades av kommunen. Därefter har sökanden ansökt om befrielse från vite. Enligt köpekontraktet ska köparen vid överlåtelse/försäljning inom tio år från tillträdesdagen betala vite på 256 tkr till Sotenäs kommun. Beskrivning av ärendet Köpare av fastigheten Malmön 1:668 ansöker om befrielse från vite vid försäljning av fastigheten. Anledning är att sökandens fru avlidit och att sökanden varit sjuk till följd av detta. Sökanden tecknade köpekontrakt , vilket också var tillträdesdag. Priset var 256 tkr inklusive anslutning till vatten och avlopp. I köpekontraktet framgår att köparen ska utge ett vite om 256 tkr till Sotenäs kommun om köparen inom tio år från tillträdesdagen överlåter/försäljer fastigheten utan kommunens skriftliga medgivande. Sökanden har varit folkbokförd på fastigheten Sökandens fru har inte varit medsökande på tomten. Hon står inte heller med på köpekontraktet. Hon har heller aldrig varit folkbokförd i Sotenäs kommun. Tomtköreglerna och villkoren i köpekontraktet omfattar således inte frun utan enbart sökanden. Sökanden har utan kommunens kännedom och medgivande sålt fastigheten till ett pris om 3,5 mkr. Inskrivningsdag var Sökanden har därmed inte uppfyllt sina åtaganden enligt tomtköregler och köpekontrakt. Koppling till vision, programförklaring och mål Kommunen har som inriktningsmål att alla finner sitt önskade boende. En del i detta är att erbjuda kommunala tomter för permanent boende. För att säkerställa att köparna av kommunala tomter folkbokför sig på fastigheterna finns en vitesklausul i kommunens tomtköregler. Konsekvensbeskrivning av ärendet Ekonomi Eventuella intäkter från vite blir en pluspost i kommunens ekonomi då kommunen inte budgeterar för sådana intäkter. Med anledning av att ingen längre är folkbokförd på fastigheten går kommunen miste om skatteintäkter. Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

191 Kommunstyrelsens förvaltning Utredningsledaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr 2012/34 Sida 2(2) Regelverk Sökande har i såväl köpekontrakt som köpebrev förbundit sig att betala vite om fastigheten överlåts/säljs inom tio år från tillträdesdagen om inte kommunen gett skriftligt medgivande, vilket överensstämmer med de tomtköregler som gäller för ärendet. Kommunstyrelsen kan medge undantag från reglerna om synnerliga skäl föreligger. Med hänvisning till utfall av tidigare ärenden bör sökandens skäl inte ses som synnerliga. Sökanden torde varit införstådd med vitesklausulen i köpekontraktet. Kommunstyrelsens förvaltning anser att ansökan om vite inte ska beviljas och att skriftligt medgivande inte ska ges. Medborgarperspektiv Köpare av kommunal tomt har frivilligt ingått avtal med kommunen och är därmed införstådd om reglerna, även om den enskilde medborgaren kan uppleva vitet som negativt. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen medger inte undantag från vite vid överlåtelse av fastigheten Malmön 1:668 och ger därför inte skriftlig medgivande. Skickas till Sökanden Mats Ove Svensson Kommunchef Ida Aronsson Hammar Utredningsledare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

192

193 1 Förslag Smögens Fiskauktion - Underlag för beslut om bolagisering Innehåll 1 Sammanfattning och förslag till beslut 2 Beskrivning av verksamheten 3 Kunder och leverantörer 4 Nuvarande organisation 5 Ekonomisk sammanfattning av de senaste 5 åren samt nuläge RR och BR 6 Konkurrenter 7 Relationer med kommunen 8 Konsekvens- och riskanalys 9 Tidplan MBL-förhandlingar och beslut 10 Förslag bolagisering av Smögens Fiskauktion 10.1 Inledning 10.2 Ägardirektiv och bolagsordning 10.3 SWOT-analys 10.4 Utkast till affärsplan (vision, strategier, mål) 10.5 Startbalansräkning och aktiekapital 10.6 Förslag till styrelse 10.7 Organisation för bolaget 10.8 Arbetsordning för styrelsen och VD 10.9 Avtal med kommunen och övriga parter

194 2 1. Sammanfattning och förslag till beslut Kommunstyrelsen utsåg en interimsstyrelse/utskott att ta fram underlag för att kunna överföra verksamheten vid Smögens Fiskauktion till ett bolag benämnt Smögens Fiskauktion AB. Interimsstyrelsen utgörs av Ronald Hagbert (ordförande), Börje Fors (vice ordförande), Maria Kjellsson, Hilbert Eliasson och Bengt Lorentsson. Interimsstyrelsen har haft ett flertal sammanträden och föreslår i det följande hur Smögens Fiskauktion skall överföras och drivas i aktiebolagsform snarast möjligt och senast den 1 januari En SWOT-analys har genomförts som pekar på styrkor, svagheter och hot men också vilka möjligheter som finns till att utveckla och bredda verksamheten i bolaget. Med detta avses kärnverksamheten knuten till fiskauktionen, men också till gästhamnsverksamheten i Smögens hamn och besöksnäringen i kommunen där synergieffekter både i verksamhet och ekonomi kan utvecklas. Marknaden för i västerhavet fångad fisk och skaldjur kommer inte att öka under en lång planeringstid. Därför ställs krav på fiskauktionen och dess Vd att utveckla verksamheten, skaffa fler kunder och fler som landar fånsten för försäljning genom Smögens Fiskauktion. Detta uppdrag går utöver att bara driva verksamheten effektivt. Effektivisering är nödvändig men leder som enda åtgärd till långsamt minskande verksamhet. Fiskauktionens existens bidrar till att stärka varumärket Smögen och är vitalt för turism, industrier och de som är direkt sysselsatta i fisk- och skaldjursverksamheten. Det krävs således en offensiv satsning. Verksamheten vid Smögens Fiskauktion föreslås i sin helhet överföras till det nybildade bolaget Smögens Fiskauktion AB (nedan benämnt SFAB), som till 100 % ägs av Sotenäs kommun. Detta föreslås ske i två steg genom att först göra en nyemission riktad till Sotenäs kommun för att kapitalisera upp SFAB i nivå med verksamhetens nuvarande balansräkning. Därefter överförs driftverksamheten vederlagsfritt och verksamhetens tillgångar köps till bokfört värde. Fastigheten, som idag innehåller auktionshall och därtill hörande hyresgäster inom fiskhandlarnäringen, föreslås förvärvas av SFAB till bokfört värde. Vidare föreslås att SFAB blir kommunens ansvariga organ för gästhamnsverksamheten i Smögens hamn samt ges i uppdrag att aktivera kommunens roll i turistverksamheten. Förslag till beslut Det föreslås att kommunfullmäktige beslutar med delegation till kommunstyrelsen att snarast och senast 1 januari 2013 a. Genomföra nyemission om 12 Mkr till kursen 200 kr/aktie i Smögens Fiskauktion AB org.nr (FSAB) b. Överföra driftverksamheten vid Smögens Fiskauktion till SFAB c. Sälja alla tillgångar, tillhörande Smögens Fiskauktion till SFAB, till bokfört värde d. Sälja fastigheten, som idag bl.a. inrymmer auktionshall och hyresgäster inom fiskehandlarnäringen, till bokfört värde e. Överföra ansvaret för gästhamnsverksamheten i Smögens hamn till SFAB samt ges i uppdrag att aktivera kommunens roll i turistverksamheten f. Ta fram ägardirektiv samt bolagsordning för SFAB g. Ge förslag till personer i styrelsen för SFAB

195 3 2. Beskrivning av verksamheten Smögens Fiskauktion är en mycket gammal verksamhet och har anor sedan Sotenäs kommun är unik på många sätt bl.a. genom att inneha en fiskauktion. Ursprungligen fanns en fiskauktion i Kungshamn och en på Smögen, men år 1974 gick dessa samman och bildade Smögens fiskauktion. Förr i tiden fanns det fiskarföreningar i många samhällen längs kusten. Här lämnades fisken till försäljning. Numer säljs fångsten ofta via en auktion och det finns idag tre auktioner i Sverige. Smögens fiskauktion är den andra i storleksordning. Det är inte så länge sedan hamnen på Smögen var fylld med fiskebåtar och det var en ständig rörelse av båtfolk, uppköpare och nyfikna. Idag ser det betydligt lugnare ut, men handeln pågår för fullt. Fiskauktionen på Smögen är en modern auktion för marina produkter huvudsakligen från Skagerrak. År 2005 övergick auktionen från att vara en lokal, traditionell och tidskrävande "blinkauktion" till en modern auktion med handel över internet med kunder från främst Sverige men även i Europa. Skaldjur står för den största omsättningen på auktionen och den höga kvaliteten har gjort "Smögenräkor" till ett välkänt begrepp. Trots ett fiske i dalande, pga av regleringar, generationsskifte och minskande marginaler för verksamheten ligger Smögens fiskauktion i framkant när det gäller den marknad som de marina livsmedlen har och kommer att ha. Fiskauktionen bedrivs på provisionsbasis mellan säljare och köpare. 3. Leverantörer och kunder De största leverantörerna och kunder med mer än 1 Mkr i omsättning framgår av bilaga Nuvarande organisation Verksamheten leds av en interimsstyrelse samt en tillförordnad chef. Nuvarande anställda organisation består av 7 personer enligt följande: 1 tillförordnad chef 1 arbetsledare tillika auktionist samt chaufför 2 auktionister, lossningsarbetare samt chaufförer 1 auktionist samt lossningsarbetare 1 lossningsarbetare samt chaufför 1 ekonom/kontorist 5. Ekonomisk sammanfattning de senaste åren De senaste fem åren har kännetecknats av sakta sjunkande volymer och omsättning. Intäkterna under 2011 var 63,8 Mkr och resultatet 0,1 Mkr. Balansomslutningen uppgår till knappt 14 Mkr varav egna kapitalet 12,7 Mkr. Inledningen av 2012 har varit bättre med en viss volymökning och högre omsättning. Men det krävs både intäktsökning och effektiviseringar för att nå en bestående ekonomisk stabilitet.

196 4 6. Konkurrenter Fiskerinäringen i Sverige omsätter ca 1 miljard kr årligen i leverantörsledet för färska produkter. Förädlat är värdet minst det dubbla. Konkurrenterna för förmedling av västerhavsfångad (Skagerrak och Kattegatt) fisk och skaldjur utgörs i första hand av Göteborgs fiskauktion (>300 Mkr), Strömstads fiskauktion (<30 Mkr) och Skagens fiskauktion (ca 300 Mkr). Därutöver finns ett stort antal fiskare som direktlevererar till marknaden. 7. Relationer med kommunen Fiskauktionen är idag en del av den kommunala förvaltningen under kommunstyrelsen, vilket är unikt i Sverige. Internhyra betalas för de lokaler man använder men externa hyresgäster i och kring fiskhallen och lådhallshuset administreras av kommunens fastighetsavdelning. Lokalerna lider av viss brist på underhåll. Dessa relationer måste gås igenom och redas ut så att en klarare gränsdragning skapas inför bolagiseringen. Två olika alternativ är tänkbara vad avser disposition av lokalerna: a. Smögens Fiskauktion AB förvärvar hela eller delar av fastigheterna från kommunen b. Smögens Fiskauktion blockhyr fastigheterna och svarar för underhåll, uthyrning till externa etc Grundförslaget är alternativet a) dvs att fastigheten med fiskauktionshallen i sin helhet inklusive utrymmen med hyresgäster förvärvas av Smögens Fiskauktion AB till bokfört värde. Den nyare fastighet som innehåller lådhall, Göstas fisk, SEB, konferensrum etc blockhyrs tills vidare med möjlighet att senare förvärva. 8. Konsekvens- och riskanalys En genomlysning av verksamheten och riskanalys har genomförts i början av 2012 främst kring frågorna om effektivisering gällande transporterna t.o.fr. Göteborg varvid viss övertalighet på mellan 1 och 2 tjänster kunde konstateras. En fördjupad analys behöver göras innan slutlig MBL-förhandling om överföring av personal och överföring av verksamheten till Smögens Fiskauktion AB (SFAB). Tas bort. (Under förutsättning att SFAB, utöver kärnverksamheten knuten till fiskauktionen, även får ansvaret för gästhamnsverksamheten i Smögens hamn samt ges en aktiv roll i turistverksamheten, föreslås att all personal överförs till SFAB. 9. Tidplan MBL-förhandlingar och beslut Målsättningen är att kommunfullmäktige den 27 september 2012 fattar beslut om att överföra verksamheten till det nybildade biolaget Smögens Fiskauktion AB. Detta innebär att ärendet skall upp på dagordningen till kommunstyrelsen den 12 september 2012 och skall föregås av

197 5 MBL-förhandlingar om den principiella organisationsförändringen och dragning i KSAU den 29 augusti Förslaget är att verksamheten i sin helhet skall övergå i bolagsform senast per den 1 januari 2013 samt att fastigheten som inrymmer bl.a. fiskauktionshallen vid samma tillfälle förvärvas från kommunen. Efter att KF fattat sitt beslut i september 2012 färdigställes detaljerade handlingar innehållande ägardirektiv, bolagsordning, arbetsordning för styrelse och VD samt erforderliga köpehandlingar och hyresavtal mellan kommunen och bolaget. Dessutom krävs MBLförhandlingar för övergång av personal. Vidare utser KF och extra bolagsstämma styrelserepresentation, revisorer etc. Den extra bolagsstämman fattar också beslut om nyemission till kommunen. 10. Förslag bolagisering av Smögens Fiskauktion 10.1 Inledning Verksamheten och förhandlad del av organisationen överförs i sin helhet till det nybildade Smögens Fiskauktion AB (SFAB) så snart som möjligt och senast per 1 januari Uppdraget för det nya bolaget blir att driva Smögens Fiskauktion så att det långsiktigt utvecklas som en stabil verksamhet till gagn för marina näringslivet, kommunen och turismen. Både leverantörs- och kundmarknad skall utvecklas och verksamheten skall drivas så att varumärket Smögen förstärks. Som framgår av punkt 10.3 nedan finns betydande risker, hot och svagheter i verksamheten inte minst kopplade till den stränga regleringen av fisket samt den naturliga variationen av fångad fisk. Analysen pekar också på möjligheter till utveckling och breddning av verksamheten. Breddning av verksamheten föreslås också ske genom att SFAB övertar ansvaret för kommunens gästhamnsverksamhet i Smögens hamn från tekniska förvaltningen. Uppdraget blir här att vidareutveckla denna verksamhet. SFAB s VD föreslås också få ett uppdrag att aktivera kommunens roll i turistverksamheten. Denna breddning ger synergieffekter både i verksamhet och ekonomiskt samt ökar möjligheterna till påverkan och styrning Ägardirektiv och bolagsordning I ägardirektivet från kommunen skall anges att uppdraget från ägarna är att sköta och utveckla Smögens Fiskauktion AB (SFAB) så att det stabiliseras och utvecklas långsiktigt. Över en 5- årsperiod skall verksamheten generera en 1 %-ig genomsnittlig nettomarginal. Detta kan förefalla vara en låg ambition men mot bakgrund av att lönsamheten är baserad på en låg provisionsavgift utgör den dock en utmaning. Som utvecklingsmål under samma period antas en volymökning från nivån 65 Mkr år 2011 till nivån 100 Mkr år 2016.

198 6 Inledningsvis krävs satsningar för att kunna expandera hanterad volym och i övrigt utveckla verksamheten, vilket medför risk för underskott i storleksordningen 1 2 Mkr. Vidare skall verksamheten skötas så att varumärket Smögen förstärks och samverkan skall ske med grossister och handlare samt andra aktörer på Smögenbryggan. I ägardirektivet skall också ingå att ansvara för gästhamnsverksamheten i Smögens hamn samt att aktivera kommunens roll i turistverksamheten. Detaljerat ägardirektiv och bolagsordning för verksamheten tas fram efter att kommunfullmäktige fattat beslut om bolagisering av verksamheten SWOT-analys Styrkor Varumärket Smögen Lång tradition Nuvarande kundstock Nuvarande leverantörer Nätauktionen har gett ökat antal köpare Personal med många års erfarenhet av driften Svagheter Beroende av fångstresultat och -begränsningar Ekonomiskt resultat svagt Ingen stabil ledning av företaget Kundunderlaget domineras av tre stora köpare Leverantörer får varierat fiskeresultat Utbudet av försåld fisk minskar under turistsäsongen med ökade priser som följd Lokalerna dåligt underhållna Möjligheter Utveckla marknadsorienteringen Öka sortimentet Få fler båtar som landar Import av norsk fisk Öka antalet distanskunder Synergieffekter med transporter t.e.x ABBA Skapa ökad lojalitet hos de tre stora kunderna Öka samverkan i norra Bohuslän t.ex. med Strömstad Utveckla och ta aktiv roll inom gästhamnsverksamheten och besöksnäring Utnyttja fiskhallen även för andra aktiviteter Publika auktioner

199 7 Hot Konkurrens från Göteborg(>300 Mkr), Strömstad(25Mkr) och Skagen(150Mkr) Spara till döds Fiskad volym hårt reglerad Sviktande kundförtroende Minskat antal fiskebåtar Bättre priser i Göteborg Vision 10.4 Vision och affärsidé Att vara ohotad 2:a fiskauktion för fisk fiskad i Skagerack och som sådan vara navet i den maritima utvecklingen av varumärket Smögen. Utveckla Smögen till ett maritimt center. Affärsidén SFAB skall under varumärket Smögen tillhandahålla färska skaldjur och fisk av högsta kvalité oavsett vem som landar och oavsett om varan passerar Smögen. Leverantörsmarknaden är Skagerack. Kundmarknaden är Sverige och närområdet i Europa. Delta i utvecklingen av gästhamnsverksamheten och besöksnäringen. Övergripande strategier Arbetas fram efter att kommunfullmäktige beslutat om bolagiseringen Startbalansräkning och aktiekapital Det nybildade Smögens Fiskauktion AB med organisationsnummer föreslås göra en nyemission till ägaren om 12 Mkr med en överkurs om 100 % vilket ger ett aktiekapital om 6 Mkr och resterande 6 Mkr som fritt kapital. Tillgångar i verksamheten förvärvas till bokförda värden. Vidare förvärvas fastigheten innehållande fiskauktionshallen inkl uthyrda lokaler i densamma till bokfört värde om ca 1 Mkr. Detta ger att nuvarande balansräkning återspeglas i bolagets startbalansräkning, som då blir ca 14 Mkr Förslag till styrelse Styrelsen föreslås bestå av max fem ordinarie ledamöter. Styrelsen bör bestå av en blandning av ägarens politiskt utsedda företrädare och utomstående expertis. Namnförslag för styrelsen tas fram efter att KF har fattat beslut om överföring av verksamheten i bolagsform vid sitt sammanträde i september 2012.

200 Organisation för bolaget Organisationen i bolaget föreslås ledas av en VD (med fötterna på golvet ), som utöver goda chefs- och ledaregenskaper skall leda verksamheten inom fiskauktionen, också får i uppdrag att svara för gästhamnsverksamheten i Smögens hamn och ha en aktiv roll i kommunens turistverksamhet. Detaljutformning av organisation samt förhandlingar om överföring av personal förutsätts ske efter KFs beslut Arbetsordning för styrelse och VD Tas fram efter KFs beslut i september Avtal med kommunen och övriga parter Ett flertal avtal med kommunen måste upprättas vad avser förvärv, nyttjanderätter och hyror. Dessutom krävs att alla avtal som finns med övriga parter omförhandlas resp. överförs till bolaget. Detta förutsätts ske så snart KF fattat sitt beslut i september För interimsstyrelsen vid Smögens fiskauktion.. Ronald Hagbert Börje Fors Hilbert Eliasson. Maria Kjellsson Bengt Lorentsson

201 1 Protokoll från sammanträde med interimsstyrelsen i Smögens Fiskauktion den 30 juli 2012 kl till på Fisketången Deltagare Ronald Hagbert, ordf Börje Fors, v ordf Hilbert Eliasson Maria Kjellsson Bengt Lorentsson Utsågs att justera Börje Fors Justering Underskrifter Sekreterare.. Bengt Lorentsson Ordförande.. Ronald Hagbert Justerande.. Börje Fors 31 Öppning av mötet Ordförande hälsade interimsstyrelsen välkommen. Dagordningen godkändes. 32 Föregående protokoll Lades till handlingarna. 33 Dagsläget i verksamheten Ekonomisk uppföljning per 30 juni redovisades. Denna visar på summa intäkter 35 Mkr och ett på sista raden om 76 tkr. Prognosen för helåret är summa intäkter 80 Mkr och ett nollresultat. Se bilaga. Volymen landade produkter är lägre men t.ex. räkpriset är högt. En truck är korttidsinhyrd för att täcka upp för den truck som havererat. Upphandling av ny truck har inletts med offertförfrågningar och annonsering.

202 2 En större kylbil lånas f.n. in för att klara transporterna till Göteborg. Goda erfarenheter har hittills erhållits med detta upplägg. Bengt fick i uppdrag att inleda upphandling av en ny större bil med alternativen köp eller leasing. Upphandlingsnivån ligger på ca 300 tkr. Bengt rapporterade att diskussionerna med Per Bengtsson om renoveringen av kajen inte varit särskilt positiva. Uppdrogs att Ronald uppvaktar kommunchefen i frågan. Maria och Bengt föreslog att arrangera besök för grupper till fiskauktionens verksamhet vilket fick sitt gillande av styrelsen. 34 Underlag för beslut om bolagisering Diskuterades utkast 8 daterad där främst bolagets utvecklingsmöjligheter med breddning av verksamheten mot gästhamnsverksamhet i Smögens hamn och turistverksamhet hade kompletterats. Förslaget genomgicks i detalj och förslag till kompletteringar/ändringar diskuterades. Ronald fick i uppdrag att göra justeringarna och snabbt sända ut materialet för en sista kontrolläsning av styrelsen innan Ronald skickar materialet till beredning hos kommunchefen inför dragning på KSAU den 29/ Beslutades att ärendet dras av ordföranden och vice ordföranden vid KSAU möte. 35 Kommande möte Styrelsen träffas nästa gång den 3/ kl på Smögens Havsbad. 30 Mötet avslut Ordföranden tackade styrelsen för hittills nedlagt arbete samt Börjes beredvillighet att ställa sitt kontor till förfogande för mötet inkl gott kaffe. Mötet avslutades.

203 Sotenas kommun 1 Verksamhetsoversikt juni 2012 Norm 50,00% O /'.'). \^ f ( D s Verksamhet: Smogens fiskauktion tkr 2012 UtfallJan- %av juni budget Intakter Forsaljning Hyror och arrende Provision Frakter Summa intakter Rorelsekostnader Inkopvaror Personalkostnader Ovriga kostnader Summa kostnader Rorelseresultat Resultat 76 m Forandr. firinf.ar ,1% 26,4% 26,7% 31,3% 26,7% ,1% ,4% ,0% ,9% -2828? 26,1% 9,0% 90,7% 26,2% ,1% 54,0% 53,9% 55,6% 54,1% Helarsoversikt Budget Prognos Awikel- Bokslut se ,0% 31,5% ,0% 27,5% Kommentar: Omsattningen i juni blev Vz milj kroner lagre an i fjol och slutade pa 6,1 mkr. Priserna har sjunkit, men aven kvantiteten var lag under manaden. Prognosen har inte tagit hansyn har inte tagits till planerade investeringar Omsattning t o m juni (tkr) Genomsnittspriser t o m juni (kr) Forsaljn. fisk och skaldjur Fisk 25,70 27,91 27,22 Formedl./ forsaljn rarakor 667 Burkrafta 92,57 138,57 95,74 Tralkrafta 75,49 105,58 72, Koktraka 102,45 116,16 131,43 Finansiella mal: Verksamheten skall vara helt sjalvfinansierad och bedrivas kostnadseffektiv Ton Tkr cnfinn n! 1 Af\nnr\ o 100 n I 60 1 r\ n 2010, _^*^^*^. -*^^ qnrinn n 1 r\nnc\ n Krafta Ackumulerad omsattning 70000,0 Kokraka H Landade kvantiteter torn juni png 3 Enligt helarsprognosen kommer verksamheten inte att vara sjalvfinanserad , 160 IBV Z 2011 Utfafl Jan-juni 38 Avskrivningar Finansiella poster Bengt Lorentsson Fisk Kanaka B2011 B2012 ~^&*-^ _ -^^^^ in i

204

205

206

207 TJÄNSTESKRIVELSE Servicenämnden Datum: Förvaltn/enhet: IT-enheten Handläggare: Anders Siljeholm Telefon: E-post: Dnr: BILDANDE AV EN GEMENSAM IT-ORGANISATION FÖR LYSEKILS- MUNKEDALS- och SOTENÄS KOMMUN Sammanfattning För att kunna möta framtida IT-utmaningar, bromsa kostnadsutvecklingen och för att kunna ge bibehållen service och IT-drift av god kvalitet förslår projektgruppen (Anders, Hans, Johan, Malin och Kit) att IT-enheten i Sotenäs kommun skall ingå i servicenämnden för kommunerna Lysekil och Munkedal. I denna servicenämnd ingår kommunernas IT-drift och support (IT-organisation), med start Annan verksamhet kan när så behovet uppstår tillföras servicenämnden. Genom att skapa en gemensam IT-organisation underlättas samverkan för övriga verksamheter över kommungränserna. Bakgrund Sedan 2008 har områden aktuella för utökat samarbete undersökts i olika arbetsgrupper inom ramen för samarbetet mellan de fem kommunerna i norra Bohuslän på uppdrag av kommuncheferna och den politiska ledningen. Ett sådant område är IT-frågorna. För att undersöka möjligheter till IT-samarbete och hur detta samarbete ska förverkligas har en förstudie gjorts och två förstudierapporter skrivits, dessa rapporter har presenterats för kommunstyrelserna och för kommunchefernas ledningsgrupper samt facklig samverkan. Uppdraget till projektgruppen har varit att fortsätta med uppdraget och återkomma med förslag på lösning. Förstudie Förstudierapport 1 (fas 1) har beskrivit nuläget i de båda kommunerna. Förstudierapport 2 (fas 2) beskriver önskat läge. Rapporten innehåller omvärldsanalys, organisation, personal, budget, IT-miljö, risker samt rekommendationer samt vilka beslut som måste fattas. Nästa steg fas 3, genomförande Förutsatt att beslut fattas att IT-enheten i Sotenäs kommun skall ingå i gemensam ITorganisation påbörjas fas 3 genomförandet. Fas 3 bör vara genomfört till årsskiftet 2014 och kommer bland annat att innehålla gemensam teknisk plattform hållbar för framtidens

208 utmaningar och verksamheternas behov, analys om eventuellt behov av förstärkning av IT infrastrukturen. Budgeten för den gemensamma IT-organisationen för Sotenäs, Munkedal och Lysekil ska ligga på samma nivå som idag eller på sikt minska. Den finansieras via kommunbidrag samt debitering till verksamheterna. Den totala budgetomslutningen 2013 ligger på samma nivå som för 2012 dvs. c:a 16 miljoner kr (inklusive omställningskostnader) för alla kommunerna. För budgeten 2013 är en samordningsvinst om ca kr beräknad. Det baseras på samordningsvinster gällande licenser och inköp samt att utfasning av omställningskostnaden. Utökade administrationskostnader för personal, ekonomiadministration eller nämndkostnader för nämnd är inte inräknat. (Nämnden bemannas av anställda där uppgiften ingår i det ordinarie arbetet.) Hänsyn har inte heller tagits till generella löneökningar i samband med avtalsrörelsen samt prisökningar. Nämndens sammansättning Då nämnden kommer att ges ett utpräglat driftsuppdrag är bedömningen att det kan vara lämpligt överväga att val av ledamöter sker med inriktningen att sakkunskap ska värderas före politiskt mandat. Antalet ledamöter i nämnden är två från varje kommun samt en ersättare. Syfte Syftet är att skapa en gemensam IT organisationen. IT- organisationen ska samverka i drift, support och utveckling. Följa kommunallagen i samverkansprojekt. Mål att kunna ge god service och IT-drift av hög kvalitet både nu och i framtiden en kostnadseffektiv utveckling genom stordriftsfördelar och gemensamma investeringar kostnadseffektiva gemensamma avtal, sker genom inköp av större kvantiteter av t.ex. licenser och datorer genom att samdrifta verksamhetssystem möjliggörs en större samverkan över kommungränserna Genom att samverka kunna bemöta ökade nationella krav, såsom o Nationell IT-strategi för vård och omsorg o IT-relaterade krav för och mål inom utbildningen o E-delegationen och regeringens strategi för utveckling av e-tjänster o 26% Sotenäs, 44% Lysekil och 30% Munkedal Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kostnadsutvecklingen dämpas genom att utnyttja stordriftsfördelar 2. Miljö Ökad bilkörning, ev. minskad energiförbrukning tack vare effektivare IT-drift 3. Folkhälsa Ingen påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS-05

209 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Under förutsättning att Servicenämnden i Lysekils kommun fattar motsvarande beslut, bilda en gemensam nämnd, som benämns Servicenämnden, för kommunerna Lysekil, Sotenäs och Munkedal 2. Nämnden ska bestå av två ledamöter och en ersättare från varje kommun. Respektive samverkanskommun väljer två ledamöter och en ersättare till den gemensamma servicenämnden 3. Godkänna upprättat förslag till reglemente 4. Godkänna upprättat förslag till samverkansavtal IT-ENHETEN IT-chef

210 REGLEMENTE LYSEKIL OCH MUNKEDALS GEMENSAMMA SERVICENÄMND GÄLLADE FRÅN OCH MED

211 Ändringhistorik Godkännande av dokument Av Namn Datum Författad av: Maria Vikingsson Staffan Almhede Anders Siljeholm Johan Carlgren Granskad av: Ola Ingevaldson Granskad av: Hans Clausen Granskad av: Markus Hurtig Godkänd av: Ändringshistorik Version# Datum Version Första utkastet Andra utkastet Tredje utkastet Fjärde utkastet Innehåll Ändringhistorik... 2 Godkännande av dokument... 2 Ändringshistorik Gemensam servicenämnd för kommunerna Lysekil och Munkedal Nämndens uppgift och ansvarsområde Ingående verksamheter Förändring av nämndens ansvarsområde Relation till huvudmännen Relation till utomstående Yttrande och upplysningar Ansvar och rapporteringsskyldighet Nämndens sammansättning Sammanträden Ordförande och vice ordförande Ordförande och vice ordförandes uppgifter Sekreterare Ersättarnas tjänstgöring och inkallande Ledamot och ersättares tjänstgöring Ersättare för ordföranden Ersättares tjänstgöring Kallelse till möten

212 19 Justering av protokoll Reservation Delgivning Undertecknande av handlingar

213 1 Gemensam servicenämnd för kommunerna Lysekil och Munkedal Munkedal och Lysekils kommuner har kommit överens om att från och med inrätta en gemensam nämnd, kallad Munkedals och Lysekils gemensamma servicenämnd. Lysekils kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Lysekils kommuns organisation. Samverkan möjliggörs genom Lag om ändring i kommunallagen, SFS 1197:550 vilken trädde i kraft Därigenom markeras att den gemensamma nämnden skall ses som vilken kommunal nämnd som helst. Den gemensamma nämnden skall vid tillämpning av kommunallagen behandlas som övriga nämnder om inget annat sägs. Regel härom finns intaget i 3 kap. 3b kommunallagen. 2 Nämndens uppgift och ansvarsområde Nämndens uppgift är att erbjuda IT - drift och support till verksamheterna inom de i avtalet ingående kommunerna. Verksamheten skall bedrivas inom tilldelade ekonomiska resurser och bedrivas på ändamålsenligt och effektivt sätt. Nämnden skall följa de uppdrag, ramar och direktiv som de samverkande kommunerna beslutar om. I enlighet med de mål, riktlinjer och ekonomiska ramar som fullmäktige i respektive kommun anger ansvarar nämnden för att: a) utvärdera befintlig och framtida användning av IT b) styra de interna IT funktionerna för att säkerställa att stödet svarar mot verksamhetsbehovet c) övervaka ekonomi, regel - efterlevnad och utförande enligt fastställda planer d) följa utvecklingen inom nämndens ansvarsområden avseende effektivisering ur ett regionalt och nationellt perspektiv Nämnden skall årligen avge berättelse över sin verksamhet föregående kalenderår till de båda kommunerna. 3 Ingående verksamheter I Munkedals och Lysekils gemensamma servicenämnd ingår IT-driftsorganisationen 4 Förändring av nämndens ansvarsområde För att förändra den gemensamma nämndens ansvarsområde krävs beslut om nytt reglemente i Munkedals och Lysekils kommuners fullmäktige. 5 Relation till huvudmännen Den gemensamma nämnden tillsätts av Lysekils kommunfullmäktige och ingår i Lysekils kommuns nämndorganisation samt har sitt säte i Lysekil. Nämnden är en egen myndighet liksom övriga nämnder i Lysekils kommun. 4

214 Nämnden är ingen egen juridisk person. Avtal träffas på båda kommunernas vägnar. Nämnden ansvarar gentemot respektive kommun för den verksamhet och de uppgifter som denne lägger på nämnden. Nämnden har att tillämpa värdkommunens policys och regelverk. Servicenämnden beslutar om all i kommunerna ingående IT drift och support samt i vilken form den ska bedrivas, t.ex. egenregi eller outsourcad. 6 Relation till utomstående Den gemensamma nämnden företräder de samverkande kommunerna och ingår avtal för deras räkning. Varje huvudman är gentemot sina kommuninvånare ansvarig för nämndens verksamhet. 7 Yttrande och upplysningar Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde avge de yttrande och lämna de upplysningar som kan begäras av respektive fullmäktige, kommunstyrelse eller kommunernas övriga nämnder. Nämnden får infordra yttranden och upplysningar från övriga nämnder när det behövs för att kunna fullgöra sina uppgifter. Fullmäktige i de samverkande kommunerna har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ordföranden och vice ordföranden i nämnden, revisorerna samt anställda i de samverkande kommunerna är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess enligt lag. Ledamöter i fullmäktige i de samverkande kommunerna har rätt att interpellera och ställa frågor om den gemensamma nämndens handläggning av ärenden. 8 Ansvar och rapporteringsskyldighet Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som respektive fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som finns i lag eller förordning samt bestämmelser i detta reglemente och samverkansöverenskommelse. Nämnden skall regelmässigt till respektive kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. 9 Nämndens sammansättning Nämnden skall bestå av två ledamöter och en ersättare från varje kommun. Varje kommunfullmäktige utser två ledamöter och en ersättare bland dem som är valbara i den egna kommunen. Första mandatperioden omfattar Härefter är mandatperioden fyra år räknat från och med 1 januari året efter det år val av kommunfullmäktige har ägt rum. 5

215 10 Sammanträden Nämnd sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde skall hållas om minst 1/3 av ledamöterna begär det eller ordföranden anser att det behövs. Den gemensamma nämnden sammanträder på plats och tid som nämnden bestämmer. Sammanträde skall dock ske minst 2 gånger per år. 11 Ordförande och vice ordförande Av kommunallagen följer att värdkommunen ska utse en ordförande och en vice ordförande. Posterna som ordförande och vice ordförande ska rotera mellan de deltagande kommunerna och följer mandatperioderna. 12 Ordförande och vice ordförandes uppgifter Ordföranden skall leda, samordna och övervaka nämndens verksamhetsområde. Vice ordförande biträder ordföranden vid fullgörandet av denna uppgift. 13 Sekreterare Nämnden utser sekreterare. Sekreteraren skall föra protokoll sköta kallelser och utföra uppgifter i övrigt i anslutning till detta. 14 Ersättarnas tjänstgöring och inkallande Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare deltaga i ett sammanträde skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt skall ersättarna tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner o ordningen. En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall själv kalla sin ersättare. I första hand kallas ersättare in från samma kommun, som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. 15 Ledamot och ersättares tjänstgöring En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 6

216 16 Ersättare för ordföranden Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindra att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 17 Ersättares tjänstgöring Icke tjänstgörande ersättare har rätt att deltaga i överläggningarna vid sammanträden. 18 Kallelse till möten Ordförande svarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelse skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen skall på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast 5 dagar före sammanträdesdagen. Kallelse bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. 19 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligen innan nämnden justerar den. 20 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet. 21 Delgivning Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredragande eller annan anställd som nämnden bestämmer. 22 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. 7

217 Lysekils kommun Munkedal kommun

218 TJÄNSTESKRIVELSE Servicenämnden Datum: Förvaltn/enhet: IT-enheten Handläggare: Anders Siljeholm Telefon: E-post: Dnr: Förstudie UTREDNING AV SAMGÅENDE MELLAN KOMMUNALSERVICE (GEMENSAM NÄMND FÖR IT I LYSEKIL OCH MUNKEDAL) OCH IT-ENHETEN I SOTENÄS KOMMUN Fas 2 Önskat läge

219 Ändringhistorik Godkännande av dokument Av Namn Datum Författad av: Granskad av: Godkänd av: Ändringshistorik Version# Datum Version 0.1 Första utkastet 0.2 Andra utkastet 0.3 Tredje utkastet Innehållsförteckning

220 UTREDNING AV IT-FUNKTIONER I LYSEKILS, SOTENÄS OCH MUNKEDALS KOMMUNER I SYFTE ATT FINNA GEMENSAMMA LÖSNINGAR FÖR DRIFT OCH SUPPORT 1 Bakgrund Sedan 2008 har områden aktuella för utökat samarbete undersökts i olika arbetsgrupper inom ramen för samarbetet mellan de fem kommunerna i norra Bohuslän på uppdrag av kommuncheferna och den politiska ledningen. Ett sådant område är IT-frågorna. 2 Syfte 3 Tidplan Fas 1- Nulägesanalys beskriva nuvarande arbetsorganisation för drift och support beskriva nuvarande IT-tekniska miljö, IT-infrastruktur och de ITapplikationer som används för att drifta och övervaka IT-teknik och infrastruktur översiktligt beskriva bilden av verksamhetssystem och applikationer i de båda kommunerna analysera nuläget utifrån service, kvalitetssäkring och ekonomi i nuvarande IT- organisationer i Lysekil-Munkedal respektive Sotenäs övergripande beskriva pågående och planerade framtida projekt på ITavdelningarna och i verksamheterna tom år 2013 Fas 2- önskat framtida läge beskriva vart IT utvecklingen är på väg, trender i omvärlden och tankar om framtiden beskriva en framtida tänkt målbild för IT-verksamheten föreslå hur arbetet gemensamt ska organiseras och drivas framåt, förslag till beslut. Fas 3 eventuellt genomförande (baserat på beslut i fas 2) förbereda och genomföra de beslut som blir resultatet av kartläggningens analys och slutsatser i fas 2. 4 Avgränsning Förstudien avgränsas till att enbart gälla IT-området. Förslag ges också till andra områden som skulle kunna vara aktuella för ett utökat samarbete. Dessa områden kommer därutöver inte att utredas vidare i denna rapport. Förstudien berör endast fas 2 av 3. 5 Budget De samarbetsorganisationer som vi har varit i kontakt med har gått in i samarbetet med existerande budgetar. Kostnadsfördelningen har skett genom en uppdelning i % efter storlek på kommunen (politisk nämnd) eller baserat på vilka tjänster som köps (kommunalförbundet). Kostnaden för en dator består av tre olika delar bastjänst, PC och verksamhetssystem. Bastjänst bastjänsten består av sådant som alla kan utnyttja t.ex. IT infrastruktur, säkerhetslösningar, Office, mailsystem etc. PC kostnad för PC består i princip av kostnaden per dator och kostnaden för support Bastjänst och PC-kostnad debiteras av Kommunalservice tertialvis i förskott till medlemskommunerna. Verksamhetssystem kostnad per verksamhetssystem. Ett incitament för att minska antalet verksamhetssystem.

221 6 IT-miljö För att få en effektivare IT-drift är det en förutsättning att ha en gemensam och standardiserad IT- infrastruktur och IT teknik. Det gör det möjligt att effektivt utföra drift och support på distans. För att ytterligare öka effektiviteten är att det viktigt att det bedrivs ett långsiktigt och hållbart arbete för att minska antalet verksamhetssystem. Med ett mindre antal olika system att drifta och underhålla ökar effektiviteten. Det är också viktigt att det finns en gemensam IT strategi, policy och plan för alla i samarbetet ingående kommuner för att samtliga ska dra åt samma håll. T.ex. minskar investeringskostnaden för den enskilda kommunen om det är tre kommuner som är med och delar på kostnaden. Kommunerna har valt att slå samman sin infrastruktur för alltid och inte med avsikt att kunna slå isär den igen. Det ökar effektiviteten i det dagliga operationella arbetet men innebär ett större arbete om de skulle välja att avbryta samarbetet. Rent IT praktiskt innebär det; en gemensam befintlig behörighetsstruktur (AD) utgå från MSKD (Microsoft Kommun Design) arbeta så att metadata (information om informationen) förs över från personal och elevsystem och därmed föder eller avslutar systemens användare och vise versa. ha en gemensam lokalisering av serverparken; Lysekil vilket är samma ställe som personalen tillhör. Övriga befintliga serverrum används som katastrofsiter och kommunspecifika lösningar. drift och support sköts i första hand genom fjärrstyrning. Felsökning sker endast en viss förutbestämd tid, därefter ominstalleras datorn. standardisering av hur stor datavolym enskilda användare och system får använda. Överenskommelse om kvalitet och tjänsteinnehåll mellan verksamhet och IT införs för att klara ut ansvarsförhållanden (så kallade SLA) organisationen arbetar enligt ITIL (kvalitetsledningssystem) det finns en tjänstemodell som beskriver vad som ingår och inte i IT-tjänsterna definierad i tjänstekatalog framtagen i samarbete mellan IT och verksamheterna gemensam säkerhetsstandard som följer riktlinjer och lagar gemensam tydlig finansieringsmodell bra datakopplingar (linor med hög driftsäkerhet och kapacitet) mellan kommunerna 7 Risk Risker; Att samarbetet drar ut på tiden eftersom det kan vara svårt att komma överrens om ekonomistyrning och debiteringsmodeller Samarbetet kommer att kräva en harmonisering av IT vilket innebär ett stort arbete som riskerar att ta tid och fokus från den dagliga driften och underhållet. Att alla anställda på IT i Sotenäs inte är intresserade av att följa med in i en ny organisation vilket innebär att kompetens förloras och måste ersättas. Budget för de aktuella tjänsterna skall flyttas till Lysekils kommun, vilket då kan innebära övertalighet i Sotenäs kommun om alla inte väljer verksamhetsövergång. Att IT hamnar längre ifrån verksamheterna och dessa känner en avsaknad av support på plats Att kraven på IT-effektivitet begränsar den enskilda kommunens/förvaltning möjligheter att välja verksamhetssystem och arbetssätt. Olika politiska beslut och olika arbetssätt. Att samgående inte är väl förankrat både politiskt och på tjänstemannasidan riskerar samarbetet.

222 Ett samgående innebär att de kommuner som ingår kommer att behöva likrikta sina processer i de delar som berör de verksamheter som går samman. 8 Tidplan 2012 Mars Information till personal och facklig organisation Juni Information till KS. Inriktningsbeslut Augusti Beslutsunderlag Lysekil/Munkedal Sotenäs Hösten 2012 Förberedelse för samgående Januari Övergång till gemensam organisation 8.1 Förslag till beslut att: 1. Slå samman Kommunalservice och IT i Sotenäs kommun med start den 1/ Organisationen ska ha: o En gemensam nämnd med säte i Lysekils kommun (befintlig servicenämnd med deltagare från alla medlemskommuner) o En ekonomisk ram för IT baserad på befintliga IT budgetar. Kostnader fördelas mellan kommunerna enligt befolkningsmängdsprincipen %. o En arbetsgivare för personalen, Lysekils kommun. o En IT teknisk miljö baserad på den befintliga i Kommunalservice. o IT policy, plan, strategi samt budgetmodell likriktas, dessa tas fram av ISG (It Styr Grupp med deltagare från alla medlemskommuner) i samråd med ITchefen och fastställs i servicenämnden o Delegationsordningen revideras av IT-chefen i samråd med den Administrative chefen i Lysekils kommun och fastställs av servicenämnden.

223 Bilaga 1 Samverkansformer Samverkansformer sammanställning Samverkansavtal Avslutning IT-ENHETEN IT-chef

224 TJÄNSTESKRIVELSE Servicenämnden Datum: Förvaltn/enhet: IT-enheten Handläggare: Anders Siljeholm Telefon: E-post: Dnr: Förstudie UTREDNING AV IT-FUNKTIONER I SOTENÄS, LYSEKILS OCH MUNKEDALS KOMMUN Fas 1 - Nulägesanalys

225 Ändringhistorik Godkännande av dokument Av Namn Datum Författad av: Anders Siljeholm Granskad av: Godkänd av: Ändringshistorik Version# Datum Version, sida(sidor) och text ändringar Innehållsförteckning Ändringhistorik...2 Godkännande av dokument...2 Ändringshistorik...2 Innehållsförteckning Sammanfattning Bakgrund Syfte Tidplan Avgränsning Nulägesanalys Nulägesanalys - Lysekil Beskrivning av nuvarande arbetsorganisation för drift och support Helpdesk Ansvarsområden IT enheten Beskrivning av nuvarande IT tekniska miljö Sammanställning verksamhetssystem och applikationer (översiktlig)fel! Bokmärket är inte de Externa leverantörer Kostnad/Budget...7

226 6.1.8 Nulägesanalys utifrån service, kvalitetssäkring och ekonomi Övergripande beskrivning av pågående och framtida IT projekt Nulägesanalys - Munkedal Beskrivning av nuvarande arbetsorganisation för drift och support Helpdesk Ansvarsområden IT enheten Beskrivning av nuvarande IT tekniska miljö Sammanställning verksamhetssystem och applikationer (översiktlig) Externa leverantörer Kostnad/Budget Nulägesanalys utifrån service, kvalitetssäkring och ekonomi Övergripande beskrivning av pågående och framtida IT projekt Risk...13

227 UTREDNING AV IT-FUNKTIONER I LYSEKILS OCH SOTENÄS KOMMUNER I SYFTE ATT FINNA GEMENSAMMA LÖSNINGAR FÖR DRIFT OCH SUPPORT 1 Sammanfattning 2 Bakgrund Sedan 2008 har områden aktuella för utökat samarbete undersökts i olika arbetsgrupper inom ramen för samarbetet mellan de fem kommunerna i norra Bohuslän. Ett sådant område är IT frågorna. I juni 2009 presenterade samordningsansvarig inom IT området, Staffan Almhede, ett underlag för beslut inför fortsatt arbete. Som ett resultat av utredningen har följande åtgärder genomförts i de berörda kommunerna. En IP plan har satts upp för att säkerställa att varje kommun har en unik uppsättning av IP adresser. Det är nödvändigt för att kommunernas olika datorer och program ska kunna kommunicera med varandra på ett korrekt sätt vid ett tätare samarbete. Lysekil har påbörjat arbetet med att genomföra IP planen i samband med övergången från Novell till ett Microsoftbaserat gränssnitt. Lysekil har dock inte tagit steget fullt ut när det gäller gamla servrar och IP-telefoninätet i och med samarbetet med Sotenäs- Munkedal. Övriga kommuner har kvar sin ursprungliga IP uppsättning. Ett gemensamt KS beslut har tagits av Sotenäs, Lysekil och Munkedal att arbeta dels för en virtuell datahall (så kallat moln) och ett tätare samarbete kring drift och support av system (se bilaga 1). Sedan 2012 så är Munkedals och Lysekils IT-enheter ihop slagna till en enhet under gemensam nämnd kallad Servicenämnd. Värdkommun för detta är Lysekils kommun. Uppdraget kommer bland annat att innehålla framtagandet av en gemensam teknisk plattform hållbar för framtidens utmaningar, analys om eventuellt behov av förstärkning av IT infrastrukturen (kommunikation) och upprättandet av en drift, support och utvecklingsorganisation som kostnadseffektivt stödjer verksamhetens behov. Detta skall vara genomfört under Syfte IT är en nyckel för att utveckla och effektivisera den kommunala verksamheten. Utredningens mål är att finna gemensamma lösningar för drift och support. Faktorer som ska vägas in är kvalitet, ekonomi, service och verksamhetens möjlighet att möta framtida utmaningar/utveckling. 4 Tidplan Fas 1- Nulägesanalys KLG??? beskriva nuvarande arbetsorganisation för drift och support beskriva nuvarande IT-tekniska miljö, IT-infrastruktur och de IT applikationer som används för att drifta och övervaka IT teknik och infrastruktur översiktligt beskriva bilden av verksamhetssystem och applikationer i de båda kommunerna analysera nuläget utifrån service, kvalitetssäkring och ekonomi i nuvarande IT organisationer i Lysekil respektive Munkedal övergripande beskriva pågående och planerade framtida projekt på IT avdelningarna och i verksamheterna tom år 2013 Fas 2- önskat framtida läge KLG???

228 beskriva vart IT utvecklingen är på väg, trender i omvärlden och tankar om framtiden beskriva en framtida tänkt målbild för IT verksamheten. Föreslå hur arbetet ska organiseras och drivas framåt Fas 3 genomförande förbereda och genomföra de beslut som blir resultatet av kartläggningens analys och slutsatser under 2012 Ny organisation på plats och genomförande av förändringar Avgränsning Förstudien avgränsas till att enbart gälla IT-området. Övriga administrativa samordningsuppgifter och effekter kommer inte att beröras i denna rapport. Denna förstudie kommer endast att beröra fas 1 av 3. 6 Nulägesanalys Nulägesanalys för Lysekil och Munkedals kommun enligt uppdragsbeskrivningen. 6.1 Nulägesanalys Kommunalservice Beskrivning av nuvarande arbetsorganisation för drift och support IT-enheten ansvarar för drift, underhåll och support av datorer, servrar, nätverkskommunikation och verksamhetssystem inom: De kommunala verksamheterna (ca. 95 enheter/kontor/skolor) Lysekilsbostäder Havets Hus Räddningstjänstförbundet Mitt-Bohuslän (5 fastigheter) Det finns ca st arbetsstationer i kommunen st hanteras av IT-enheten (varav hälften är admin-datorer och hälften är skol-datorer) och 1000 st skoldatorer på Gymnasiet av en extern leverantör (Invid). Det finns ca IT-användare i IT-systemens 9 IT-tekniker och en IT-arkitekt arbetar idag på IT-enheten IT-enheten ansvarar för att ta fram tjänster (bilaga2) IT enheten löser ca supportfall/år varav ca 35% är beställningar IT-supporten för Gymnasieskolans pedagogiska IT-miljö är outsourcad till Invid Skall åter till IT-enheten efter provtiden (bilaga1) Visst samarbete med Sotenäs kommun (växeldrift) samt leverans av PA-system till Sotenäs kommun Helpdesk IT-supporten är bemannad vardag mellan 8.00 och varav och är telefonsupport. Supporten är bemannad med 1-2 personer med uppgift att svara i telefon och hantera inkommande ärenden via mail eller webbformulär i ärendehanteringssystemet eller via självserviceportalen. Alla användare kan följa sina ärenden på webben i ärendehanteringssystem och därigenom kommunicera med IT-enheten och komplettera sina ärenden med nödvändig information. Kommunikation med IT-enheten kan även ske via telefon, e-post och SMS.

229 Översyn av beställningsprocessen pågår för att hitta en effektiv hantering från beställning till betalning. All IT-utrustning skall beställas genom Kommunalservice Ansvarsområden Kommunalservice Ur antagen samverkansöverenskommelse avseende IT för Lysekils och Munkedals kommun: Verksamheten omfattar tillsvidare all IT - drift i respektive kommun. Undantaget IT driften för en- till- en satsningen för Gymnasiet i Lysekil vilken är upphandlad av en extern leverantör. Verksamheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; * Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT * Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster * Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov * Förvaltning av strategiska planer för IT Den gemensamma IT driftorganisationens uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Munkedals, Sotenäs och Lysekils gemensamma IT-miljö. Lysekils kommun är värdkommun och servicenämnden ingår i Lysekils kommuns organisation Beskrivning av nuvarande IT tekniska miljö IT infrastruktur Hyrda förbindelser via TeliaSonera (TER) Hyrda fiberförbindelser Egen ägd fiber Radiolänkar i Munkedal och Dingle Hyrd koppar via TeliaSonera i Munkedal ISP är TeliaSonera Moderna serverhallar med utrustning för övervakning, kyla, brandskydd, avbrottsfrikraft, godkänd av MSB (f.d. KBM) VMWare infrastructure virtualiseringsmotor men är på väg att bytas till MS Hyper-V HP Blade-chassi och HP SAN disklagring Vi följer IEEE i de protokoll som vi använder. För mer information läs: Applikationer som används för att övervaka IT teknik och infrastruktur De verktyg som medföljer en Microsoft 2008 domän/exchange e-postmiljö Microsoft SCCM för distribution av applikationer och operativsystem

230 HP PCM/MM/IDM/MSM, för övervakning av nätkomponenter och smidig förflyttning inom trådlösa nätverk HP SIM för övervakning av servrar IT och informationssäkerhet Revidering av informationssäkerhetsrutinerna kommer att ske för att möta MSBs rekommendationer för hantering av information i offentliga myndigheter Internutbildning av användare Vi använder interaktiv utbildning via ComAround. För utbildning i verksamhetssystemen ansvarar resp. systemansvarig ute i förvaltningarna Externa leverantörer TeliaSonera BearCom Pulsen ViaEcole Ebuilder STEJ Fronter Tieto TDC Coromatic Relacom Invid Kostnad/Budget Översiktlig budget Munkedal (2012) Datortyp/kostnader Bärbar Stationär Tunn Elev Hårdvara 3000 kr 2000 kr 1000 kr kr Standardprogram 3000 kr 3000 kr 3000 kr 1000 kr Nät, lagring, backup o skrivare 3000 kr 3000 kr 3000 kr Övrigt (adm etc) 900 kr 400 kr 1000 kr Totalkostnad 9900 kr 8400 kr 6900 kr kr Lysekil (2012) Datortyp/kostnader Bärbar adm Bärbar skola Stationär adm Stationär skola Hårdvara 3250 kr 2750 kr 1800 kr 1500 kr Standardprogram 4100 kr 600 kr 4100 kr 600 kr Nät, lagring, backup, skrivare och 2600 kr 2600 kr 2600 kr 2600 kr support Totalkostnad 9950 kr 5900 kr 8500 kr 4700 kr

231 Utöver datorhyror finns det funktionshyra i Lysekil på drift av trådlöst nätverk och skrivare för Campus Väst. Sammanlagt för IT-enheten uppgår intäkterna till kr och resten av kostnaderna finansieras via kommunbidrag på kr Nulägesanalys utifrån service, kvalitetssäkring och ekonomi Vid alla större förändringsarbeten har vi uppföljningssamtal med verksamhetsansvariga för att säkerställa att de fått det de efterfrågat. Sedan årsskiftet har vi påbörjat arbetet med att kartlägga verksamheternas behov av IT utifrån följande bild: Övergripande beskrivning av pågående och framtida IT projekt Ny behörighetsdatabas/katalogtjänst/domän är skapad; Kommunalservice. IT-enheten är med och tar fram nästa version av Microsoft kommundesign (MSKD). MSKD är Microsofts koncept för hur en kommunal IT-infrastruktur skulle kunna se ut. Lysekil-Munkedal är alltså referenskommuner för detta arbete och pilot/demo ska visas på Microsoft TechDays-mässan i Örebro i slutet av april. Ny brandvägg som ersätter befintliga brandväggar för att säkerställa säkerheten i nätverket och minska kostnader genom färre antal produkter och licenser Nytt supportnummer gemensamt för bägge kommunerna, ank Ny portal för självhjälp för guider och instruktionsfilmer m.m.

232 Avtalen med Microsoft är gemensamma från och med den 1/ Sotenäs avtal tecknades genom oss oavsett hur beslutet om IT-samverkan faller ut. Gullmarsskolan i Lysekil har beslutat att gå vidare med satsningen för en dator per elev och just nu håller koncept på att tas fram tillsammans med underleverantörer Verksamhetssystem uppdateras/upphandlas. Bl.a. nytt personalsystem som togs i skarp drift i april samt nytt Vård- och omsorg/individ- och familjeomsorgssystem som införs just nu. Arbetet fortsätter med personalgruppens utveckling genom FIRO-teorin Arbete pågår med att ta fram gemensamma lokaler i Lysekils kommun Vi arbetar med ständiga förbättringar i små steg, detta engagerar alla oberoende av position. Syftet är att skapa högre värden med mindre slöseri. Varje aktivitet som inte tillför kundens varor eller tjänster något värde, belyses och omarbetas IT Strategi En ny IT-strategi och IT-plan ska tas fram i samarbete mellan representanter från resp. kommuns verksamheter (ISG) och IT-chefen och beslutas om i den gemensamma Servicenämnden. Risk - Olika IT-miljöer, hårdvara-mjukvara, debiteringsmodeller - Olika nivåer på säkerhetskrav och upptider - Organisation - Kostnaden för bandbredd som är lika säkert, tillgängligt och tillförlitligt som att ha systemet i huset - Extern drift enligt utmanarrätten (Munkedal) - Dubbla verksamhetssystem. Dubbel drift, få synergieffekter' - Politiskt styre (olika majoriteter och beslut i de två kommunerna) (tex LOV) - Outsourcing av verksamhet (många olika leverantörer) - Organisationsförändring pågår i Lysekil och kan påverka IT-enhetens organisatoriska tillhörighet och viss styrning - Växelns framtida roll och tillhörighet - Tappad kompetens och personal

233 6.2 Nulägesanalys - SOTENÄS Beskrivning av nuvarande arbetsorganisation för drift och support Kommunens IT-driftenhetet ansvarar för drift, underhåll och support av alla datorer, servrar och verksamhetssystem inom: De kommunala verksamheterna (35 fastigheter) Kommunala bolag? Det finns ca. 700 st arbetsstationer i kommunen. C:a 50/50 % mellan elev och admindatorer. Det finns ca xxx IT-användare i IT-systemen 5 IT-tekniker på IT-avdelningen, 1,0 IT-administratör 1,0 IT-chef IT enheten löser ca supportfall/år (2009) varav c:a 40 % är beställningar. Samarbete med Lysekil kommun Helpdesk IT-avdelningen, Sotenäs Kommun Supporten är bemannad vardagar mellan 8.00 och Telefontider vardagar8-17 Övrig tid hänvisas felanmälningar och support till något av nedanstående alternativ. Felanmälan: Felanmälan till IT-supporten kan göras på olika sätt. E-post: Felanmälan kan göras via e-post till Telefon: IT-supportens anknytning är teknikernas ank, SMS: Till respektive teknikers mobilnummer Självhjälpsportalen IT-support Beställningar: All IT-utrustning i Sotenäs kommun skall beställas genom IT-driftenheten. Beställning tas emot via formulär på sotenet eller e-post Fördelning av supportärenden under 2009 Handhavande 30% Installation 25% Hårdvara 15% Mjukvara 30% Ansvarsområden IT-avdelningen IT-chefen har ansvaret och leder och fördelar arbetet inom ramen för tillgängliga resurser. Detta i enlighet med KS styrkort avseende uppdragsbeskrivning Beskrivning av nuvarande IT tekniska miljö IT infrastruktur Hyrd förbindelse via TeliaSonera (TER) Egen ägd fiber i Kungshamn

234 Radiolänkar i Smögen ISP är TeliaSonera 30Mbit/s Vi följer IEEE i de protokoll som vi använder. För mer information läs: Applikationer som används för att övervaka IT teknik och infrastruktur De verktyg som medföljer en Novell NDS xx Zenworks för distribution av applikationer HP PCM för övervakning av nätkomponenter Symantec DS för distribution av OS till tunnaklienter samt fjärrhjälp IT och informationssäkerhet Vi arbetar enligt och efter riklinjer för informationssäkerhet enligt MSB direktiv Internutbildning av användare Vi använder interaktiv utbildning via ComAround. För verksamhetssystemen även lärarlett Sammanställning verksamhetssystem och applikationer (översiktlig) Se bilaga XX Externa leverantörer TeliaSonera Pulsen Ebuilder TE Navet TE Rexnet GWava Enacab Teknik Väst AB Kostnad/Budget Översiktlig budget för Munkedals kommuns IT enhet IT-bokslut kort version, bilaga XX IT kostnad per dator Datortyp/kostnader Bärbar Stationär Tunn Elev Hårdvara 3000 kr 2000 kr 1000 kr kr Standardprogram 3000 kr 3000 kr 3000 kr 1000 kr Nät, lagring, backup o skrivare 3000 kr 3000 kr 3000 kr Övrigt (adm etc) 900 kr 400 kr 1000 kr Totalkostnad 9900 kr 8400 kr 6900 kr kr

235 Kostnaden för personal, lokaler, bil, utbildning, konferens, teknisk utveckling inkl. konsulter samt distansarbetsplats betalas med kommunbidrag Nulägesanalys utifrån service, kvalitetssäkring och ekonomi Styrande dokument IT- Strategi Bilaga XX Visioner, mål, ledning och ansvar, arbetsuppgifter för IT Informationssäkerhetspolicy Rutin för ITutveckling (ITplan) Bilaga XX Bilaga XX Mål, roller, ansvar, krav samt instruktioner Hur utveckla verksamhet m hj av IT Övergripande beskrivning av pågående och framtida IT projekt Utvecklingsstrategi/datamognadstrappa IT IT plan Införande av identitetshantering (Meta) Q4 2. Införande av TeliaSonera TER version 4 Q4 3. Ny SPAM hantering Q4 4. Servicefunktioner på hemsida för medborgare Q Windows 7 Q1 2. MS Office 2010 Q1 3. Ny E-post miljö Q1 (Q4 2010) 4. Ny Brandvägg Q1 (Q4 2010) 5. SLA baserat på ITIL Q2 (arbetsdokument, bilaga M7) 6. Säkra kort i samarbete med regionen Q3

236 Nytt dokumenthanteringssystem Q1 2. Införande av nytt PA-system Q2 7 Risk 1. Olika IT-miljöer, hårdvara-mjukvara, debiteringsmodeller 2. Olika nivåer på säkerhetskrav och upptider 3. Organisation och organisationsform 4. Kostnaden för bandbredd som är lika säkert, tillgängligt och tillförlitligt som att ha systemet i huset 5. Extern drift enligt utmanarrätten (Munkedal) 6. Dubbla verksamhetssystem. Dubbel drift, få synergieffekter 7. Politiskt styre (olika majoriteter och beslut i de två kommunerna) (tex LOV) 8. Outsourcing av verksamhet (många olika leverantörer) IT-ENHETEN IT-chef

237

238

239 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutveklare Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 1(3) Företagsarena Sotenäs Bakgrund Under våren 2012 har Sotenäs kommun genomfört en enkät riktad till delårsboende i kommunen. Svarsfrekvensen har varit hög (42%) vilket gör att enkäten kan ses som statistiskt korrekt. 462 av samtliga svarande, det vill säga 34 procent, är företagare. Vore det representativt för gruppen delårsboende i Sotenäs kommun är det en anmärkningsvärt hög siffra. 302 av 462 företagare kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun, det motsvarar 65 procent. 654 delårsboende av samtliga svarande kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun, det motsvarar 48 procent. 250 svarande kan tänka sig att flytta sitt/starta upp nytt företag helårs- eller delårsvis i Sotenäs kommun. Resultatet av enkäten påvisar ett stort behov av att anlägga en Företagsarena på Sotenäset. En arbetsgrupp bestående av, Ronald Hagberth, Bengt Lenhoff, Per Nordberg, Tore Helmersson, Stig Fredriksson, Jörgen Samuelsson och Leif Andreasson har påbörjat arbetet med framtagande av affärsplan, kalkyler, intressenter och finansieringsplaner för en Företagsarena. Till denna arbetsgrupp kommer en ekonom att knytas. Kostnaderna för affärsplanen kommer att finansieras av Fouriertransform. Konceptet som Sotenäs kommun utvecklar ska kunna appliceras på andra kommuner i Sverige. Beskrivning av ärendet Under ett antal år har företagarna i kommunen efterfrågat en arena där företag och eftersökta kompetenser kunnat träffas. En kreativ och tillåtande miljö för etablerade och nystartade företag. Kontakter - möjligheten att vara del i ett kluster och skapa nätverk. Kontor - stimulerande arbetsplats tillsammans med andra. Kompetens - respektfull handledning hela vägen. Kapital - vägar till finansiering Det är av yttersta vikt att en Företagsarena uppförs på en attraktiv plats i kommunen. Efter en genomlysning av aktuella platser på Sotenäset har det framkommit att Guleskär (f.d. fiskauktionen) är det mest attraktiva området för en Företagsarena. Bygg och miljö Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

240 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutveklare Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 2(3) förvaltning har tagit fram underlag som ligger i linje med gällande detaljplan och även innebär att de nuvarande hyresgästerna kan ha kvar sin verksamhet under byggnationen. Vid kontakter med de företag som idag bedriver sin verksamhet på Guleskärsområdet har responsen för en arena varit god. Under perioden som arbetet med Företagsarenan framskridit har externa kontakter tagits med företag som tidigare genomfört liknande koncept med gott resultat. Det finns möjlighet att via dessa kontakter genomföra byggandet av en Företagsarena Sotenäs på Guleskär. Ekonomi De kostnader som uppstår vid framtagandet av en affärsplan belastar inte kommunen. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen fattar ett inriktningsbeslut om att Företagsarena Sotenäs ska uppföras på Guleskär och att nuvarande arbetsgrupp fortsätter sitt arbete. Bilaga/Bilagor Förstudie FöretagsArena Sotenäs. Affärsplan - Fouriertransform. Skickas till Kommunchefen, Näringslivsutvecklare och Projektutvecklare. Datum Mats Ove Svensson Kommunchef Jörgen Samuelsson Näringslivsutvecklare Leif Andreasson Projektutvecklare Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

241 Kommunstyrelsens förvaltning Näringslivsutveklare Telefon: E-post: Datum Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr XX 2012/XX Sida 3(3) Sotenäs kommun Hallindenvägen 17, Kungshamn fax:

242

243 Förstudie FöretagsArena Sotenäs Resultatredovisning och analys av en enkätundersökning Författare: Martina Johansson, augusti 2012

244 Sammanfattning Den här rapporten avser lägga en första kunskapsgrund vid beslut som rör FöretagsArena Sotenäs. Målgruppen för enkätundersökningen är kommunens delårsboende, det vill säga de som är fastighetsägare i Sotenäs kommun men som är mantalsskrivna i annan svensk kommun enkäter sändes ut i april månad. 15 juni hade 1369 enkätsvar kommit in. Svarsfrekvensen är 42 procent. 462 av samtliga svarande, det vill säga 34 procent, är företagare. Vore det representativt för gruppen delårsboende i Sotenäs kommun är det en anmärkningsvärt hög siffra. 302 av 462 företagare kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun, det motsvarar 65 procent. 654 delårsboende av samtliga svarande kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun, det motsvarar 48 procent. 250 svarande kan tänka sig att flytta sitt/starta upp nytt företag helårs- eller delårsvis i Sotenäs kommun. Faktorer som avgör om den delårsboende flyttar till Sotenäs kommun eller inte skiljer sig en hel del mellan företagare och de som inte är företagare. Företagaren flyttmotiveras primärt av marknad, företagsklimat och en bra IT- infrastruktur. Tvärtom flyttmotiveras delårsboende som inte är företagare primärt av arbete, pension och familj. Även om cirka 20 procent av företagarna anger marknad som avgörande faktor, är det betydligt fler företagare som inte anger marknad som avgörande faktor. Det förklaras sannolikt av att många företagare idag är relativt platsobundna när det kommer till kundunderlaget, att många är konsulter och av att närmare 50 procent av respondenternas företag utgörs av 0-2 anställda. Några delårsboende skriver uttryckligen att geografin spelar mindre roll. Relativt många företagare bland de delårsboende verkar därmed vara ganska flyttningsbenägna, vilket talar till Sotenäs kommuns fördel. Denna platsobundenhet ringar i sin tur in behovet av en god IT- infrastruktur i Sotenäs kommun, Med denna förstudie som grund ringas en potential in; Sotenäs kommun verkar ha relativt goda förutsättningar att attrahera delårsboende att flytta hit sina/starta upp nya företag. Om företagare etablerar sig i Sotenäs kommun kan det i sin tur locka hit delårsboende som ej är företagare och som önskar arbete i kommunen. Det vill säga, i de fall företagsverksamheterna expanderar/utvecklas och är i behov av arbetskraft. Fler företag i Sotenäs kommun lägger grund för en möjlig vändning i positiv riktning av såväl ålders-, befolknings- som samhällsutvecklingen i stort. Det finns ett intresse hos flera delårsboende i att bidra med finansiellt eller kunskapsmässigt stöd vid etablering av FöretagsArena Sotenäs. Delårsboende kan med fördel vara resurser i uppbyggnad och utveckling i egenskap av affärsänglar, mentorer och föredragshållare. Nu kvarstår en uppskattning av hur stort FöretagsArena Sotenäs bör bli och hur arenan ska utformas. Genom efterföljande dialog med delårsboende och övriga intressenter i höst ska svar sökas om vilka behov och önskemål som finns. Med denna rapport som underlag, beslut om kommunens framtida roll samt efter genomförd målgruppsanalys, ska en affärsplan för FöretagsArena Sotenäs formuleras.

245 Innehåll Sammanfattning 1. Bakgrund Inledning FöretagsArena Sotenäs Sotenäs kommuns vision och mål Sotenäs kommuns företagsklimat idag? Hur ser förutsättningarna ut i Sotenäs kommun? Vad händer framöver? Resultat Inledning Antalet svarande Kategorisering av enkätsvar Den här rapporten = en första kunskapsgrund Befolkningens sammansättning Åldersutvecklingen idag och imorgon? Vistande i Sotenäs kommun Omfattande vistelsetid Delårsboende blir helårsboende? Övergripande fakta om företagaren Många delårsboende är företagare Vilka branscher? Avgörande faktorer för att flytta företag till Sotenäs Avgörande faktorer för flytt/uppstart av företag Företagare med visioner om att starta upp ett nytt företag Angående faktorerna Vad flyttmotiverar övriga delårsboende? Övriga synpunkter Frågor som är angelägna för samtliga delårsboende Framträdande frågor hos företagaren Framträdande frågor hos de som ej är företagare Bygglov, båtplatser, med mera Mottagandet av FöretagsArena Sotenäs? Flera delårsboende tror på initiativet Flera delårsboende vill vara med och bidra Telefonen har gått varm efter enkätutskicket! Slutsatser Inledning Sammanställning av resultat och analys Potentiellt fler företag och helårsboende Resultat och analys visar att Reflektioner... 22

246 1. Bakgrund 1.1 Inledning Den här rapporten avser lägga en första kunskapsgrund vid beslut som rör FöretagsArena Sotenäs. Det huvudsakliga syftet med förstudien är att uppskatta hur stort intresset är hos gruppen delårsboende vad gäller att starta företag i Sotenäs kommun - och vilka faktorer som är avgörande för att göra det. Denna rapport ska, tillsammans med efterföljande dialog med delårsboende, precisering av kommunens roll och visioner, lägga grund för formulering av en affärsplan. 1.2 FöretagsArena Sotenäs Företagarna i Sotenäs kommun har under ett antal år efterlyst en gemensam fysisk plattform som erbjuder möten mellan och tillgång till olika kompetenser och tjänster. 1 Sotenäs kommun har uppmärksammat detta intresse från marknaden och företagarna. Det ledde i sin tur till att projekt FöretagsArena Sotenäs startade i januari Projektet är i dagsläget att förstå som en förstudie och utgörs primärt av genomförandet av en enkätundersökning riktad till gruppen delårsboende. Den här rapporten består i resultatredovisning och analys av enkätundersökningen. Syftet med FöretagsArena Sotenäs är att den ska vara: en central och naturlig plattform för att skapa förutsättningar för små och medelstora företag med möjligheter att utvecklas. Den ska stimulera till ökat hållbart entreprenörskap och nyföretagande samt förbättra utvecklingsförutsättningarna för såväl befintligt som presumtivt näringsliv och stötta den unga generationens entreprenörstänkande Sotenäs kommuns vision och mål Visionen bakom FöretagsArena Sotenäs svarar väl upp till Sotenäs kommuns mål. Kommunens övergripande vision för 2020 är: Det goda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utveckling och framtidstro. Denna vision är indelad i 7 inriktningsmål, varav två tydligt tangerar projekt FöretagsArena Sotenäs, de är nedan angivna i fetstil. 1. Ett gott liv i Sotenäs - hela livet, präglat av respekt för den enskilde och människors lika värde 2. Hållbar utveckling - demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt 3. Goda betingelser för företagande 4. En attraktiv besökskommun 5. Alla finner sitt önskade boende 6. Ett rikt fritids - och kulturutbud 7. Ett livslångt lärande Såväl goda betingelser för företagande som ett livslångt lärande är vägledande vision bakom FöretagsArena Sotenäs, vilket framkommer tydligt av följande illustration. 1 Presentation 2011, ( ) 2 Gunnarsson Succkie och Samuelsson Jörgen, Turism- och utvecklingsavdelningen (TUA), Sotenäs kommun ( ) 1

247 Figur 1. FöretagsArena Sotenäs Som framkommer av figuren ovan är FöretagsArena Sotenäs tänkt att fungera som idéinkubator där det finns goda möjligheter att nätverka, arbeta med företagsutveckling, projektsamordning och resursoptimering. Det förklarar varför Sotenäs FöretagsArena tangerar väl med målet Goda betingelser för företagande. Målet Ett livslångt lärande kommer likaså tydligt in i bilden då det kommer att knytas ett nära samarbetet med Vuxenutbildningen och Campus Väst vilket möjliggör ett stort kursutbud. Därtill kommer andra samarbetspartners att knytas an till verksamheter såsom Chalmers, Innovatum och/eller andra organisationer och projekt - vilket i sin tur stärker företagsarenan. Det innebär att det finns mycket goda förutsättningar för att skapa en innovationsrik miljö på FöretagsArena Sotenäs för såväl befintliga och presumtiva företagare som för de som studerar. Företagare och studenter kan träffas och utbyta tankar i gemensamma samlingslokaler. Sannolikt uppstår där nya idéer, idéer som i sin tur kan resultera i både nya och utveckling av befintliga företag. 1.4 Sotenäs kommuns företagsklimat idag? I början av 2012 genomfördes en SWOT- analys som riktades till befintliga företagare, organisationer och föreningar i Sotenäs kommun. Enkäten sökte svar om vad företagare rent allmänt tyckte om servicen i kommunen, inte minst vad de tyckte om företagsklimatet. Det som bland annat framkom tydligt i SWOT- analysen var att företagarna upplevde att det rådde brist på välutbildad arbetskraft i kommunen, och att det därmed var svårt att rekrytera personal. Flera företagare betonade därtill att det var ett hot att det fanns små resurser för näringslivsutveckling i Sotenäs kommun. För att förebygga detta var ett par av de förslag som återupprepades hos respondenterna en förbättrad kommunikation mellan kommun och företagare, likaså att ett företagshotell startades upp. 3 3 Samuelsson Jörgen (2012), SWOT-analys av enkätundersökning,

248 1.5 Hur ser förutsättningarna ut i Sotenäs kommun? pågick projekt Delårsboende- en resurs för hållbar utveckling i norra Bohuslän. I projektet genomfördes en enkätundersökning som riktade sig till gruppen delårsboende. Professor Dieter K. Müller analyserade nära 5000 inkomna enkätsvar och sammanställde dem i en rapport. I rapporten framkommer det att relativt många delårsboende i Sotenäs kommun kan tänka sig att flytta permanent till sin fritidsbostad. Därtill anger relativt många att de kan tänka sig att flytta sitt företag till Sotenäs kommun. Enkätundersökningens resultat väckte många nya frågor. Vilka är förutsättningarna för att delårsboende ska trivas ännu bättre, vistas i sin fritidsbostad under längre tid, starta upp företag, bli mer/vara fortsatt engagerad i samhällslivet eller rentav att flytta till sin fritidsbostad permanent? Vilka specifika behov finns av kommersiell och offentlig service? Att söka svar på dessa frågor är högrelevant i arbetet att utveckla kommunerna till att bli mer attraktiva att bo och verka i. I SWOT- analysen 2012 lyfter företagarna fram att det råder brist på välutbildad arbetskraft i kommunen. Enligt enkätundersökningen 2009 har delårsboende i norra Bohuslän till skillnad från de helårsboende en relativt hög lägsta utbildningsnivå. Omkring 75 procent av respondenterna uppges ha eftergymnasial utbildning. 4 När enkätundersökningens siffror jämförs med SCB:s för den helårsboende befolkningen i norra Bohuslän är andelen med eftergymnasial utbildning omkring 50 procent fler hos de delårsboende. 5 Som framkommer av Müllers enkätundersökning 2009, verkar det finnas goda grundförutsättningar i Sotenäs kommun att locka delårsboende att flytta hit - och då inte bara om kategorin pensionärer utan även verksamma företagare och kompetent arbetskraft (det senare om det finns kvalificerade arbeten att erbjuda). Kairos Future är ett konsultföretag som gör trend- och omvärldsanalyser. Kairos Future lyfter fram tänkandet som den nya produktionsfaktorn och att tänkandet är att förstå som det viktigaste och starkaste konkurrensmedlet idag. Av den anledningen kallar Kairos Future vår tid för T- samhället (tankesamhället). Kunskapsarbete har i T-samhället blivit en hårdvaluta och själva motorn i ekonomin såväl globalt som för enskilda kommuner. 6 Införstådd med den analys som Kairos Future har gjort blir det än viktigare att analysera hur delårsboende ser på Sotenäs kommun som företagskommun. Anser de att rätt plats finns här för utväxling av kunskap? 1.6 Vad händer framöver? Samtliga delårsboende i Sotenäs kommun kommer att bjudas in till ett möte i höst. Där kommer resultat från enkätundersökningen att presenteras. I det sammanhanget är det tänkt att lokala företagare, tjänstemän och politiker ska närvara. Lokala företagare har då möjlighet att nätverka med presumtiva företagare och tvärtom. Frågor angående projektet kan riktas direkt till tjänstemän, likaså kan frågor ställas direkt till beslutsfattande politiker. 4 Müller K. Dieter (2010), Delårsboende som resurs för tillväxt och utveckling i norra Bohuslän Resultat av en enkätundersökning, s.11 5 Johansson Martina (2012), För vem är norra Bohusläns avbefolkningskommuner attraktiva? En studie av flyttströmmar till och från Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommun, s.24, ( ) 6 Kairos Future (2012), Från arbetsmarknadsregioner till arbetsmarknadsnätverk. Idéskrift 2 om T-samhället och kommunerna, T- samhällets nya verktyg, Februari 2012, ( ) 3

249 Parallellt med den här förstudien pågår projekt Tillväxtgrupp delårsboende. Projektet är att förstå som en fördjupning av och fortsättning på projekt Delårsboende- en resurs för hållbar utveckling, Tillväxtgrupp delårsboende täcker Lysekils, Sotenäs, Strömstads och Tanums kommun och pågår till och med september Projektet medfinansieras av Fyrbodals kommunalförbund, Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Från juni till september 2012 genomförs djupintervjuer med delårsboende i samtliga 4 kommuner. De avser söka svar om vilka faktorer som är avgörande för att delårsboende ska trivas ännu bättre/spendera mer tid/flytta hit sina företag/flytta till sin fritidsbostadskommun. Likaså ska telefonintervjuer genomföras med lokala företag och med offentliga aktörer på regional och statlig nivå. Intervjuerna som genomförs med företagare syftar till att besvara vilken betydelse delårsboende har för verksamheterna. Intervjustudiens resultat kommer att diskuteras med och spridas till samtliga personer som är involverade i projekt FöretagsArena Sotenäs. Likaså kommer resultatet från den här förstudien att diskuteras inom projekt Tillväxtgrupp delårsboende. Baserat på förstudien och efterföljande dialog med delårsboende i höst (fördjupad analys av målgrupper, betalningsförmåga mm) ska en affärsplan för FöretagsArena Sotenäs formuleras. Affärsplanen kräver inte minst kunskapsunderlag om vad som eventuellt skulle kunna konkurrera med redan befintliga anläggningar i kommunen. 4

250 2. Resultat 2.1 Inledning Antalet svarande I april 2012 sändes en enkätundersökning ut till 3280 delårsboende. Slutdatum för att besvara enkäten var 22 maj, trots det fortsätter svar att komma in i början av juli. Intresset har med andra ord varit stort! Denna studie baseras på de 1369 svar som hade kommit in 15 juni. Svarsfrekvensen är 42 procent. Svarsfrekvensen bedöms tillräckligt bra dels med tanke på omfattningen av antalet svar, dels med tanke på att 462 delårsboende som har besvarat enkäten är företagare. Därmed är det många värdefulla åsikter för Sotenäs kommun har att tillvarata som en första kunskapsgrund vad gäller beslut om FöretagsArena Sotenäs. Det ska det göras tydligt att det är antalet svarande som det fokuseras på i den här resultatredovisningen och inte representativa procent (för delårsboende som grupp). Det förklaras av att det är kunskap om hur många delårsboende som är intresserade av att starta företag i kommunen som är det verkligt intressanta. Det vill säga, en uppskattning av hur många antalet kontorsplatser som kan bli aktuellt att planera för på FöretagsArena Sotenäs. Den större merparten av de delårsboende som inte har besvarat enkäten är sannolikt inte heller särskilt intresserade av att flytta hit sitt/starta upp nytt företag i kommunen Kategorisering av enkätsvar Enkäten består av flertalet öppna svarsalternativ. Här ser ni några exempel på hur kategoriseringen av de öppna svaren har gått till. Respondenternas svar är angivna till vänster, kategoriseringen till höger. Figur 2. Kategorisering av enkätsvar Kategoriseringen hade sannolikt kunnat göras annorlunda. Syftet är dock att denna rapport ska bidra med en god uppskattning snarare än en sanning. Kategorisering är en medveten förenkling av svar. Somliga kategoriseringar är mer tydliga än andra. Boende är ett exempel på kategori som kan stå för flera olika betydelser; allt ifrån att den svarande anger att hon/han väntar på att få bygglov beviljat, till att fritidshuset behöver vinterbonas eller att hon/han söker efter lämplig hyresrätt i kommunen. Om en svarande skriver att hon/han väntar på att få bygglov beviljat och att ärendehanteringen av bygglovet inte har hanterats på ett bra sätt så kategoriseras det i sin tur till flera faktorer: nämligen boende, offentlig service och bemötande. Det avser eliminera risken att jag som kategoriserar ska ta ställning till vilken faktor som väger tyngst (det är näst intill en omöjlig uppgift, och därför ej önskvärd). För att få fördjupad kunskap om de olika faktorerna bör dialog med delårsboende etableras. 5

251 Rapporten fokuserar framför allt på generella och övergripande faktorer, såsom offentlig service, arbete och boende. Specifika faktorer såsom sjukvård och vägar lyfts dock fram i de fall flertalet delårsboende belyser samma specifika faktor (se figur 2). För mer information om kategoriseringen, se bilaga 2. Då enkätundersökningen sändes ut i april hade inte ett politiskt beslut fattats om FöretagsArena Sotenäs skulle bli verklighet eller inte. Därmed kunde inte frågor ställas i enkäten som uttryckligen gällde FöretagsArena Sotenäs. Det innebär att frågeställningarna är mindre specifika, såsom: Kan du tänka dig att flytta ditt företag till Sotenäs kommun?. Vill du ta del av frågeställningarna, se bilaga Den här rapporten = en första kunskapsgrund Den här rapporten är att förstå som ett resultat av en förstudie, varefter fördjupad kunskap först uppnås genom att etablera en dialog med delårsboende (se 1.6 Vad händer framöver?). Resultatredovisningens efterföljande analys syftar till att åskådliggöra och problematisera framträdande tendenser. Denna förstudie kommer att utgöra ett första kunskapsunderlag vid formulering av efterföljande affärsplan för FöretagsArena Sotenäs. 6

252 2.2 Befolkningens sammansättning Åldersutvecklingen idag och imorgon? Åldersfördelningen hos helårsboende Följande illustreras åldersstrukturen i Sotenäs kommun respektive riket, Sotenäs kommun Riket Figur 3. Åldersstruktur i Sotenäs kommun 2011 Figur 4. Åldersstruktur i riket 2011 Källa: SCB ( ) Åldersstrukturen i Sotenäs kommun visar att det framför allt är en åldersgrupp som dominerar, nämligen äldre personer omkring år. Det är med andra ord en framträdande skillnad som uppstår vid en jämförelse med åldersstrukturen i riket. I riket är det istället tre dominerande åldersgrupper som framträder, nämligen 40-, 60- och 90-talisterna Åldersfördelningen hos delårsboende Åldersstrukturen i Sotenäs kommuns fritidshushåll (enkät 2009) respektive åldersstrukturen hos fritidshusägarna (enkät 2012) är följande: Figur 5. Åldersstruktur i Sotenäs kommuns fritidshushåll 2009, Källa: Müllers enkätundersökning (2010) 7 Figur 6. Åldersstruktur hos Sotenäs kommuns fritidshusägare, Källa: Enkätundersökningen 2012 Som framkommer ovan är det en övervägande stor andel delårsboende som är år. De delårsboende som har besvarat den här enkäten (2012) och som är 55 år och yngre motsvarar endast 24,5 procent. Ålderssammansättningen som framkommer i den här enkätundersökningen överensstämmer med andra ord i mångt och mycket 7 Müller Dieter K. (2010) Delårsboende som resurs för tillväxt och utveckling i norra Bohuslän Resultat av en enkätundersökning, s. 10 ( ) 7

253 med den enkätundersökning som genomfördes 2009 (som likaså riktades till delårsboende i norra Bohuslän). Skillnaden som framträder i figur 5 och 6 är att det är fritidshusägarens ålder (och/eller hans/hennes fru/man/sambo som besvarat enkäten) som har efterfrågats i denna enkät - till skillnad från 2009 där samtligas åldrar i fritidshushållet efterfrågades. Den lilla utbuktning som syns i figur 5 ringar in åldrarna år, vilket med andra ord är åldrarna på fritidshusägarnas barn eller barnbarn. Den yngsta personen i figur 6 är 26 år och kan därför inte jämföras med figur 5 i sin helhet. Därtill ska det lyftas fram att åldersfördelningen är mer detaljerat illustrerat 2009, då åldersgrupperna 2012 är grupperade och ej illustrerade per år. Åldersfördelningen hos de delårsboende som har besvarat denna enkät bekräftar de tendenser som framkommer i såväl Sotenäs kommuns delårs- som helårsboendes befolkningspyramid (2009 respektive 2011). Åldersstrukturen är sned, vilket framkommer tydligt i jämförelse med riket Samhällsutveckling är avhängigt åldersstrukturen Enligt en landsbygdsdefinition kategoriseras Sotenäs kommun som avlägsen landsbygd (mer än 5 mil tur och retur till en stad med fler än invånare). Den avlägsna landsbygden har lättast att locka kategorierna äldre människor och egna företagare till inflyttning. En tänkbar anledning är att ingendera är direkt beroende av den lokala arbetsmarknaden. 8 Ekonomisk utveckling är avhängigt befolkningsstrukturen, då balans mellan de som blir försörjda och de som försörjer är central, inte minst för att tillgodose medborgarna med välfärdstjänster. 9 Befolkningens sammansättning blir av än större betydelse i ett samhälle när den minskar i antal, som det sedan många år har gjort i Sotenäs kommun. En av förklaringarna till befolkningsminskning i flertalet landsbygdsregioner är sned åldersstruktur. Det bidrar i sin tur med ett minskade födelsetal. Om det enbart är pensionerade delårsboende som Sotenäs kommun lockar att bli helårsboende, stärks kommunens redan sneda åldersfördelning. Åldersfördelningen hos gruppen delårsboende (se stycke och ) ringar in ett faktum, nämligen att om det är möjligt att attrahera delårsboende att flytta hit som vill starta upp verksamheter i kommunen, dvs. flytta hit innan pensionsålder, så är det av stort värde för Sotenäs kommun. Ett starkare företagsklimat bidrar i sin tur till att lägga grund för en positiv vändning vad gäller såväl ålders-, befolknings- som samhällsutvecklingen i stort. 2.3 Vistande i Sotenäs kommun Omfattande vistelsetid I genomsnitt spenderar den delårsboende 10 veckor per år i Sotenäs kommun. Det motsvarar 70 dagar. Mer specifikt och indelat i olika åldersklasser illustreras vistelsetiden genom följande stapeldiagram. 8 Hjort Susanne & Malmberg Gunnar (2005), The attraction of the rural characteristics of rural migrants in Sweden 9 Fransson Urban (2004), Äldrelandskapet Äldres boende och flyttningar, s

254 Stapeldiagram 1. Vistelse i Sotenäs kommun Källa: Enkätundersökning, juni 2012 Som framkommer av stapeldiagrammet ovan är Sotenäs kommun en attraktiv kommun att delårsvis bo i. Delårsboende som är år spenderar i genomsnitt 8,5 vecka per år i Sotenäs kommun. De som är år spenderar årligen något mer tid i sina fritidshus, nämligen 10 veckor i genomsnitt. Vistelsetiden tilltar ytterligare något i pensionsåldern. De som är 66 år och äldre spenderar i genomsnitt 12,5 vecka om året i Sotenäs kommun, vilket motsvarar 87 dagar. Vistelsetidens medelvärde hos de delårsboende varierar med andra ord mellan 8,5-12,5 vecka per år. 10 En successiv ökning av antalet spenderade veckor framträder med en stigande ålder. Därtill framkommer tendensen att vistelsen är omfattande i största allmänhet, oavsett ålder, varmed begreppet delårsboende kan konstateras vara rätt benämning på denna grupp. Vistelsen äger, som förväntat, framför allt rum från 1 maj till 30 september, enligt analys av öppna svar (se fråga 7, bilaga 1) Delårsboende blir helårsboende? 654 av 1369 delårsboende kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun, det motsvarar 48 procent av samtliga svarande. Det är anmärkningsvärt stor andel som kan tänka sig att flytta hit. Följande kommer svar att börja sökas om vad som avgör om en flytt blir verklighet, för såväl företagare som icke-företagare. Den här förstudien fokuserar dock framför allt på att söka svar om företagarens flyttmotiv. 2.4 Övergripande fakta om företagaren Många delårsboende är företagare 462 delårsboende av de svarande är företagare. Det motsvarar 34 procent. Vore det representativt för gruppen delårsboende som grupp vore det en anmärkningsvärt hög siffra. Därtill ska det betonas att det är 62 svarande som idag inte är företagare men som har visioner om att starta upp ett företag, vilket motsvarar 4,5 procent av samtliga respondenter. 38,5 procent av de svarande utgörs därmed av företagare och delårsboende som inte har företag i dagsläget, men som har visioner om att starta ett företag. 10 Hur antalet veckor har beräknats: De som svarat 10-20v har beräknats utifrån sitt medelvärde, dvs. 15. De som har angivit många som svar på antalet veckor har beräknats som 15 veckor. De få som har skrivit olika år har beräknats till 5 veckor. De som har skrivit Till och från april- oktober har uppskattats till 8 veckor. De som har skrivit varje helg beräknas som 15 veckor (2dgr x 52 veckor = 104 dagar/7= ca 15v). Den person som skrivit Veckoslut + semester har uppskattats till 20 veckor. De som har skrivit oftast på helger har uppskattats vistas 8 veckor/år i kommunen. De som har skrivit nästan alla helger har uppskattats till 10 veckor. Den som har skrivit minst 15v har uppskattats till 20v. 9

255 Av 462 företagare är det 302 personer som kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. Det motsvarar 65 procent. Tårtdiagram 1. Kan företagare tänka sig att flytta till Sotenäs? Källa: Enkätundersökning, juni 2012 Tårtdiagrammet ovan illustrerar att det är 65 procent av företagarna som har angett att de kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. Därtill ska det tilläggas att det är 52 delårsboende som inte är företagare idag, men som har visioner om att starta upp ett företag och som kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. 354 svarande är med andra ord företagare eller icke-företagare med visioner om att starta företag vilka samtliga kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. Stapeldiagram 2. Flytt av företag helårs- eller delårsvis? Källa: Enkätundersökning, juni 2012 Figuren ovan illustrerar att 250 delårsboende kan tänka sig att flytta sitt företag delårs- eller helårsvis till Sotenäs kommun. 208 av de 250 svarande är företagare i dagsläget, vilket indikerar att denna fråga även inkluderar svar från de som inte är företagare idag, men som har visioner om att starta företag. 134 delårsboende har angett att de kan tänka sig att flytta hit sitt företag helårsvis medan 116 personer kan tänka sig att flytta hit sitt företag delårsvis. Att det finns ett intresse att bedriva företagsverksamhet delårsvis i Sotenäs kommun är något som bör tas med i åtanke vid formulering av affärsplanen för FöretagsArena Sotenäs. Hur skulle det kunna fungera i praktiken? Sannolikt skulle intresset för ett delårsvis kontor primärt rymma månaderna april till oktober. 10

256 2.4.2 Vilka branscher? 208 av de 250 personer som kan tänka sig att starta företag i Sotenäs kommun har företag idag. Vid en kategorisering av vilka verksamheter de svarande bedriver framträder några branscher lite tydligare än andra. De mest framträdande branscherna är: Fastighetsförvaltning IT Bygg Arkitektur Omsorg (läkare, psykolog, medicin, vård, primärvård etc.) Reklam/marknadsföring HR/organisationsutveckling Teknik (el, IT etc.) Närmare 50 procent av företagarna har 0-2 anställda. Därtill anger 25 procent att de är konsulter. Att det är så få anställda i en stor andel av företagen - och att så många företagande delårsboende uttryckligen anger att de är konsulter - indikerar att flera företagare är geografiskt flexibla (varmed flytt till Sotenäs kommun är fullt realistiskt). Det skulle behöva göras en grundläggande inventering av vilka kompetensbehov som finns i Sotenäs kommun idag och framöver. Det är inte minst något ett flertal företagare undrar över i enkätundersökningen (se Framträdande frågor hos företagaren). 2.5 Avgörande faktorer för att flytta företag till Sotenäs Avgörande faktorer för flytt/uppstart av företag 197 av de 250 företagarna som kan tänka sig att flytta sitt företag till Sotenäs kommun har besvarat frågeställningen Vilka faktorer är avgörande för att du ska ta steget att flytta ditt företag till/starta upp ett nytt företag i Sotenäs kommun?. Det mönster som framträder vid en kategorisering illustreras genom följande diagram: Stapeldiagram 3. Avgörande faktorer för flytt till/uppstart av företag i Sotenäs kommun Källa: Enkätundersökning, juni

257 Marknaden är den mest framträdande faktorn som avgör om en flytt av företagsverksamheten till Sotenäs kommun realiseras. Det är föga förvånande då marknaden utgör grund för all företagsverksamhet. Å andra sidan, 78 procent har inte angett marknad som avgörande faktor. Det indikerar att många andra faktorer spelar in vid beslut om flytt av företaget, såsom företagsklimat, offentlig service, boende och kommunikationer, med mera. Det indikerar även att flertalet företagare verkar vara relativt oberoende av platsbunden marknad. Det förklaras sannolikt av att många verkar inom tjänstesektorn, den idag snabbast framväxande sektorn. Många företag klarar sig därmed bra med hjälp av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT), såsom e-post, filöverföring av ljud och bild, med mera. Några delårsboende skriver uttryckligen att det inte vore några konstigheter att flytta verksamheterna till Sotenäs kommun: Mitt eget val hur jag förändrar nuvarande anställning/anställningsform. Geografi huvudsakligen oväsentlig Mitt företag kan flyttas var som helst där jag är bosatt Jag driver idag 6 st fastighetsbolag och skulle gärna starta upp något ytterligare i Sotenäs kommun En tendens anas härmed, nämligen att flera företagare är geografiskt flexibla, vilket är till Sotenäs kommuns stora fördel. Det är ofrånkomligt så att denna platsobundenhet kräver en väl fungerande IT- infrastruktur. Som framkommer av stapeldiagram 3 anges inte minst IT- infrastruktur som den tredje mest avgörande faktorn för att etablera företag i Sotenäs kommun. Det är därför lovande att det nu satsas på den digitala kommunikationen. Rolf Berg som arbetar som fiberlots i kommunen betonar värdet i att det nu satsas på fiberkabel: Storstadsborna vistas ju här på semestern. Men det mobila nätet är inte ett alternativ utan ett komplement, 4G kan inte täcka det behov som finns i vårt samhälle, inte om privatpersoner och företag ska kunna utnyttja de mer avancerade tjänsterna som finns i dag. Ju fler användare ju lägre kapacitet och ju längre bort man hamnar från masten ju sämre täckning. Vi bor i ett väldigt kuperat landskap och det finns många skuggor här 11 Rolf Berg säger att det mobila nätet inte är ett alternativ, utan ett komplement. Ett snabbt bredband är nog a och o för de flesta företagarna, i synnerhet för de företag som verkar på distans såsom olika konsultföretag som erbjuder utredningsuppdrag av olika slag. I synnerhet är det viktigt med ett snabbt bredband idag då diverse uppdrag inom tjänstesektorn, precis som varor i dagens konsumtionssamhälle, ska levereras Just-in-time. Det som efterfrågas idag, kan vara inaktuellt imorgon. Företagsklimatet är, som framkommer av stapeldiagrammet, även en faktor som i stor utsträckning avgör om man vill etablera företag i Sotenäs kommun. En svarande skriver exempelvis: Kommunen bör se möjligheterna och inom lagens armar förenkla handel och restaurangnäring (tillstånd och upplåtande av mark (arrende/köp) 11 Kirudd sara, Bohusläningen, Publicerad 19 maj, Föreningar ska ge fiber åt Sotenäs, ( ) 12

258 Enligt den SWOT- analys som genomfördes i början av 2012 (se 1.4 Sotenäs kommuns företagsklimat idag?) finns det brister i företagsklimatet i Sotenäs kommun. Införstådd med tidigare genomförd SWOT- analys och vid analys av den här enkätundersökningen kan det konstateras att det bör arbetas på att utveckla/förbättra företagsklimatet i kommunen, inte minst (uppenbarligen) för att attrahera nya företag. Andra avgörande och framträdande faktorer som avgör om en flytt av företaget kommer att genomföras är boende 12, kommunikationer och bra offentlig service Företagare med visioner om att starta upp ett nytt företag 72 personer av de svarande är företagare som har tankar om att starta upp ett nytt företag. 65 av dessa 72 personer kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun, det vill säga så gott som samtliga. Även för den här gruppen är marknad den mest avgörande faktorn för att företagaren ska välja att flytta till Sotenäs kommun ,5 procent har dock inte angett marknad som avgörande faktor, vilket är anmärkningsvärt. Detta faktum rymmer en stor potential. Många företag är, som även framkommer av föregående avsnitt (2.5.1), sannolikt inte så platsbundna och därför möjliga att flytta till Sotenäs kommun. Det kan konstateras att faktorerna företagsklimat och bemötande är relativt framträdande faktorer, precis som för gruppen företagare rent allmänt (se stapeldiagram 3). En delårsboende skriver att bemötande rentav är en avgörande faktor för att hon/han ska flytta hit: Bra bemötande i kommunhuset som sommargäst. En annan delårsboende skriver att en avgörande faktor för att flytta företaget till kommunen är att Sotenäs kommun blir Mer företagsvänligt och att kommunen möter problem på ett handlingskraftigt sätt och är lösningsorienterad Angående faktorerna.. Införstådd med företagarnas angivna faktorer är det av värde för Sotenäs kommun att fokusera på de faktorer som går att påverka. En förbättring av företagsklimatet och bemötandet kan med relativt enkla medel uppnås i Sotenäs kommun. Det som behövs där är framför allt viljekraft. Att IT-infrastrukturen och den offentliga servicen som helhet blir bättre är likaså avgörande faktorer för att genomföra en flytt av sitt företag till Sotenäs kommun. Vari bristerna ligger i den offentliga servicen, enligt enkätens svarande, framträder dock något otydligt. Genom analys av frågeställning Övriga frågor/funderingar du skulle vilja delge oss framträder det dock något tydligare vilken service flertalet önskar se en förbättring på. Det lyfts fram i stycket 2.7 Övriga synpunkter. Fördjupad förståelse om hur offentlig (och kommersiell) service upplevs av delårsboende ska inte minst sökas genom en intervjustudie i projekt Tillväxtgrupp delårsboende. Studieresultatet presenteras under hösten Vad flyttmotiverar övriga delårsboende? 825 svarande anger att de inte är företagare. 341 av samtliga icke-företagare kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. Det motsvarar 41 procent. Därmed kan det konstateras att företagaren är mer benägen att flytta till Sotenäs kommun jämfört med icke-företagaren (se stycke Många delårsboende är företagare). 12 Boende = vintervatten, bygglov för utbyggnad av huset, med mera 13 Utöver de som uttryckligen angett marknad/kundunderlag som faktor kategoriseras likaså de som angett arbete/arbetsmöjligheter till faktorn marknad. Det med tanke på att vederbörande har svarat att hon/han har visioner om att starta upp ett nytt företag. Det känns därmed mest sannolikt att det är marknad/kundunderlag som den svarande åsyftar med sitt svar. 13

259 428 personer av samtliga icke-företagare har besvarat frågan Vilka faktorer är avgörande för att du ska ta steget att flytta till Sotenäs kommun. Det indikerar att frågan om att kunna tänka sig att flytta till Sotenäs kommun eller ej är en komplex fråga som engagerar fler än de 341 delårsboende som på rak arm svarar ja på om de kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. Vilka faktorer är det som primärt framträder i denna grupp, och på vilket sätt skiljer sig motiven från företagaren? Stapeldiagram 4. Avgörande faktorer bakom flytt för icke-företagaren till Sotenäs kommun Källa: Enkätundersökning, juni 2012 Arbete är hos icke-företagaren den faktor som flest anger som avgörande bakom en flytt. Icke-företagaren som söker arbete är till skillnad från företagaren beroende av den lokala arbetsmarknaden. En delårsboende uttrycker dilemmat om arbete följande vis: Sotenäs är hemma, vi upplever oss rotade där och önskar bara att komma hem närsomhelst det är möjligt såsom våra utbildningar/yrken ser ut finns dock inga motsvarande tjänster i Sotenäs kommun 14 Om det fanns fler arbete för välutbildade i Sotenäs kommun skulle sannolikt flera icke-företagande delårsboende lockas att flytta till sin fritidsbostad (se 1.5 Hur ser förutsättningarna ut i Sotenäs kommun?) En stor andel icke-företagare anger pension som avgörande faktor bakom flytt till Sotenäs kommun. Därmed framträder ytterligare en tydlig skillnad vid jämförelse med gruppen företagare. Att pension anges som avgörande faktor av en så stor andel går sannolikt hand i hand med den mest angivna faktorn, nämligen arbete. Då Sotenäs kommuns arbetsmarknad är begränsad och mindre diversifierad, är sannolikheten stor att pension i dagsläget är den faktor som primärt lägger grund för att flytten genomförs hos gruppen delårsboende som inte är företagare. 2.7 Övriga synpunkter Frågor som är angelägna för samtliga delårsboende Av samtliga 1369 svarande är det 344 delårsboende som har skrivit något på fråga 12: Övriga frågor/funderingar du skulle vilja delge oss. Mer konkret innebär det att 14 Svar på fråga 12 14

260 141 av 462 företagare respektive 203 av 825 icke- företagare har lämnat synpunkter. Med tanke på att det är liknande frågor och synpunkter som tas upp vare sig man är företagare eller inte, kommer synpunkterna att generaliseras utifrån delårsboende som grupp. Det som sticker ut, företagare och icke-företagare emellan, kommer istället att lyftas fram i stycke respektive Teman som engagerar såväl företagare som icke-företagare: Samhällsutveckling Cykelbanor Bemötande Samhällsutveckling Några av de mest framträdande synpunkterna rör övergripande frågor om samhällsutvecklingen i Sotenäs kommun. Det gäller allt ifrån önskemål om att kommunen blir bättre på att slå vakt om den pittoreska arkitekturen på hus i kustsamhällena till att inte överexploatera tätorterna. Det handlar inte sällan om turismutvecklingen: somliga tycker att vi ska bli bättre på året-runt-turism medan andra betonar vikten av att inte campingplatser tar över. Många delårsboende betonar på så vis vikten av att tillvarata det unika i vår kommun, och att samhällsutveckla utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. Några exempel på uttalanden: Spräng varsamt i de vackra omgivningarna. Berg kan aldrig återställas! Jag är uppväxt i Sotenäs och vill inte se att man bygger bort det genuina för det gör ont i hjärtat att se att det bara blir bostadsrätter överallt och allra värst är det att Magasinet i Smögen inte finns, det borde vara ett kulturminne! Dessutom gör ju detta att dragningskraften på turismen till slut försvinner. Det har byggts och byggs på en hel del ställen i kommunen. På kort sikt ger detta vinst men i längden riskerar karaktären av naturområden att gå förlorad. Ett skrämmande exempel på en sådan utveckling är området runt Rådasjön (Denna sjö ligger utanför Mölndal) Städa upp runt och bakom alla sjöbodar. Bygg inte för utsikterna. Var rädd om alla träd!!! Planera långsiktigt. Behåll charmen!! Som framkommer av citaten ovan finns en genuint engagemang hos många delårsboende vad gäller frågor om samhällsutveckling. Många delårsboende värnar om att Sotenäs kommun ska utvecklas utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. 15

261 Figur 7. Intressen och kunskaper att tillvarata Delårsboende är, liksom de helårsboende, kommunmedlemmar i Sotenäs kommun (äger fastighet och betalar därmed fastighetsavgift i Sotenäs kommun). Figuren ovan har tagits fram i projekt Tillväxtgrupp delårsboende. Figuren ringar in vikten av att även tillvarata de intressen och kunskaper som delårsboende har om långsiktigt hållbar samhällsutveckling ska uppnås. I synnerhet är det av stor relevans att inkludera delårsboende i dialog om samhällsutvecklingen om delårsboende ska trivas, vilja vistas här under längre tid eller rentav flytta hit. Ett tillvaratagande av åsikter kan få stor betydelse, långsiktigt sett. En delårsboende skriver: Vi har hus i Hovenäset pga att bebyggelsen är traditionell och homogen. Den dagen detta förändras kommer vi sannolikt byta ort till något som inte "byggs sönder. Att inte tillvarata synpunkter om samhällsutvecklingen kan, som citatet ovan indikerar, få direkt negativa konsekvenser för Sotenäs kommun. Cykelbanor Hos flertalet delårsboende framkommer ett tydligt missnöje vad gäller cykelbanor i kommunen. Av 344 personer är det 28 personer, det vill säga 8 procent, som uttryckligen betonar vikten av att bygga ut och förbättra cykelbanorna i kommunen. En delårsboende skriver: Önskar att Sotenäs bygger cykelvägar mellan de olika samhällena så att man slipper ta bilen. Idag är det med livet som insats när man ger sig ut på vägarna med cykel. Bemötande Synpunkter som ringar in bemötandefrågan handlar framför allt om hur delårsboende upplever att tjänstemän, politiker och helårsboende betraktar dem som grupp i samhället: Jag upplever att man ibland inom kommunala funktioner har förutfattade meningar om oss delårsboende. Vi tycker om Sotenäs och skulle gärna flytta till er kommun. 16

262 En annan delårsboende skriver: Viktigt att helårsboende ändrar attityderna mot delårsboende. Benämningen "sommargäst" uppfattar vi alla kränkande och diskriminerande Fördjupad insikt om hur delårsboende upplever bemötandet från helårsboende kommer att sökas i den intervjustudie som genomförs under sommaren 2012 i projekt Tillväxtgrupp delårsboende Framträdande frågor hos företagaren Kompetensbehov och marknadsunderlag Flera företagare undrar över kompetensbehov och hur marknadsunderlaget ser ut i Sotenäs kommun. En delårsboende skriver: Positivt att ni ställer frågor kring företagande. Hur ser era kompetensbehov ut inom kommunen? Sambon är specialpedagog. Företagandet gäller en av oss. Den andra parten måste också kunna etablera sig för att vi skall välja att bosätta oss permanent i Sotenäs. Campus Väst, Lysekils kommun, har under våren 2012 genomfört en övergripande inventering av kompetensbehovet i Lysekils, Munkedals och Sotenäs kommun. Undersökningen har riktat sig till ett 100-tal företag. Resultatet indikerar framför allt att det är inom området försäljning/inköp/marknadsföring som företagare ser ett behov av nyrekrytering inom loppet av några år. Denna undersökning skulle med fördel fördjupas under hösten, Framträdande frågor hos de som ej är företagare Vatten/sopor/avlopp 24 av 203 delårsboende, det vill säga 12 procent, har lämnat synpunkter på kostnaden för vatten, sopor och/eller avlopp. Avgifterna anses vara för höga. En delårsboende skriver: Gör det billigare för oss sommarstugeägare. dvs latrintömning, vatten och sopor. Då kanske man vill vara i sommarstugan mer Bygglov, båtplatser, med mera.. I övrigt framkommer en del synpunkter gällande ärenden som rör bygglov, båtplatser, parkeringssituationen i kustsamhällena, vägar, buss och tågkommunikationer. Det verkar vara relevanta frågor för såväl företagare som ickeföretagare. Samtliga synpunkter ringar in att det bör göras en kartläggning och utvärdering av offentlig och kommersiell service i Sotenäs kommun 17

263 2.8 Mottagandet av FöretagsArena Sotenäs? Flera delårsboende tror på initiativet Några delårsboende ställer sig väldigt positiva till initiativet bakom denna enkätundersökning, inte minst till visionen om att etablera en företagsarena i kommunen: "FöretagsArena Sotenäs", BRA INTITIATIV!! tror det skulle vara bra för kommunens utveckling, företagandet behövs! FöretagsArena Sotenäs är ett utmärkt projekt som säkert också skulle öppna upp ett i realiteten ganska "slutet" företagsklimat Flera delårsboende vill vara med och bidra Några delårsboende lyfter uttryckligen fram att de gärna bistår med finansiellt eller kunskapsmässigt bidrag vid etablering av FöretagsArena Sotenäs: Har haft ledande befattningar inom forskning & utveckling inom stora företag och kan ev. bidraga med erfarenheter. Skulle gärna bidra och hjälpa till och bifogar mitt stora visitkort. Jag är intresserad av att finansiellt stötta nya företag i Sotenäs kn. Har tidigare erfarenhet av att vara affärsängel. Säkert finns flera delårsboende med samma intresse. Om ett Sotenäs Invest startas är jag redo att lyssna. Jag är en fd konsult och företagsledare med kommunikation och marknadsstrategisk analys som specialitet. Jag ställer gärna mina kunskaper och erfarenheter till kommunens och dess invånares förfogande. Jag skulle gärna vilja göra något för Sotenäs kommun. [ ]. Det vore inte mer än rimligt att investera i någon verksamhet som gav arbetstillfällen i kommunen. Finns det några idéer så lyssnar jag gärna! Ovanstående citat pekar på det faktum att det finns ett stort intresse hos flertalet delårsboende av att bidra med finansiellt eller kunskapsmässigt stöd. Några av de delårsboende som besvarat enkätundersökningen kan bli viktiga nyckelresurser i uppbyggnad och utveckling av FöretagsArena Sotenäs, såsom mentorer, föredragshållare och affärsänglar Telefonen har gått varm efter enkätutskicket! Det är en sak att besvara en enkät, en annan att diskutera konkreta lösningar i verkligheten. Hur resonerar och agerar den delårsboende när det väl kommer till kritan? Det ska diskuteras med delårsboende i höst då en träff arrangeras i Sotenäs Idrottshall. Redan nu kan dock en sammanställning göras av de samtal som kommit in med anledning av enkätutskicket. Efter utskick av enkäten har ett 50-tal telefonsamtal kommit in till näringslivsutvecklaren. Det är främst delårsboende som är egna företagare som har hört av sig, men även delårsboende som inte har företag. I samtalen har det framkommit att det finns ett starkt intresse kring frågorna i enkäten. Delårsboende uppfattade att kommunen för första gången vill höra deras åsikter och synpunkter i 18

264 en utvecklingsfas och om vad som kan påverka deras flytt att skriva sig här. Telefonsamtalen har inte bara rört näringslivsfrågor. Vissa delårsboende påpekade vikten av att offentlig förvaltning fungerar väl vid exempelvis ansökan om bygglov, tekniska frågor, cykelvägar, skolor och att politiken lyssnar till näringslivet, mm. Frågor har inkommit om när man kan anmäla sitt intresse till kontorsrum till företagsarenan och var det är tänkt att kontorshotellet skall byggas. Ett 10-tal delårsboende har talat om att de vill medverka med sina nätverk vid uppförandet av hotellet. Några har skickat logotyper och trycksaker per post till kommunhuset. De flesta företagare som har hört av sig har varit konsulter i olika branscher, vilka kan tänka sig en etablering här. Hos de delårsboende som har hört av sig per telefon blir det tydligt att det finns ett stort intresse i att etablering av FöretagsArena Sotenäs blir av. 19

265 3. Slutsatser 3.1 Inledning Sammanställning av resultat och analys I detta kapitel presenteras slutsatserna. Kapitlet inkluderar även ett avsnitt som lyfter fram författarens reflektioner. 3.2 Potentiellt fler företag och helårsboende Resultat och analys visar att Åldersstrukturen är sned hos såväl helårs- som delårsboende i Sotenäs kommun. Det ringar i sin tur in att om det är möjligt att attrahera fler delårsboende att flytta hit som vill starta upp verksamheter/arbeta i kommunen, dvs. flytta hit innan pensionsålder, så är det av stort värde. Det påverkar såväl ålders-, befolknings- som samhällsutvecklingen i stort. Vistelsetiden är omfattande hos gruppen delårsboende. I genomsnitt spenderas 8,5-12,5 vecka/år. Genomsnittet för antal vistelseveckor ökar med åldern. Det indikerar att Sotenäs kommun verkligen är en attraktiv kommun, delårsvis. 654 svarande kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun, det motsvarar 48 procent av samtliga svarande delårsboende. 462 av samtliga svarande, det vill säga 34 procent, är företagare. Vore det representativt för gruppen delårsboende i Sotenäs kommun är det en anmärkningsvärt hög siffra. 302 svarande är företagare som kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. Det motsvarar 65 procent av de företagare som har besvarat enkäten. 41 procent av de svarande som inte är företagare kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. Delårsboende som är företagare är därmed en mer flyttbenägen grupp till Sotenäs kommun. 354 svarande av de som är företagare idag - inklusive de som inte har företag idag men med visioner om att starta företag - kan tänka sig att flytta till Sotenäs kommun. 250 svarande kan tänka sig att flytta sitt/starta upp nytt företag helårs- eller delårsvis i Sotenäs kommun. Faktorer som avgör om den delårsboende flyttar till Sotenäs kommun eller inte skiljer sig en hel del mellan företagare och de som inte har företag. Ickeföretagaren flyttmotiveras primärt av arbete, pension och familj. Marknad, företagsklimat och IT- infrastruktur är tvärtom de mest avgörande faktorerna för företagaren. 20

266 Det är anmärkningsvärt många företagare som inte anger marknad som avgörande faktor för att flytta till Sotenäs kommun, nämligen 78 procent. Det tillsammans med faktumet att 25 procent uttryckligen anger att de är konsulter medan 50 procent anger att de endast har 0-2 anställda, indikerar att flera företag är geografiskt obundna. Sannolikt arbetar många företagare i tjänstesektorn, den sektor som idag växer mest. En bra IT-infrastruktur i Sotenäs kommun spelar då avgörande roll. Det anges också vara den tredje mest framträdande faktorn för att flytta företaget till Sotenäs kommun. Tankar är, enligt Kairos Future, vårt främsta konkurrensmedel idag. Inte minst av den anledningen är det viktigt att Sotenäs kommun ser till att det finns goda förutsättningar så att entreprenörer kan utveckla sina idéer här. Följande figur är att förstå som en överskådlig illustration av några av förstudiens mest framträdande resultat och analys. Figur 8. Resultat, analys och fortsättning Källa: Enkätundersökning, juni 2012 Utan nya företag eller utveckling av befintliga företag skapas inte några nya arbetstillfällen. Arbete är i sin tur den mest framträdande faktorn för att delårsboende som inte är företagare ska lockas att flytta till Sotenäs kommun. Som figuren ovan visar ringar denna studie in en potential, nämligen att Sotenäs kommun - genom att attrahera flera företagare att bli helårsboende - på sikt skulle kunna medföra att fler delårsboende, inte sällan välutbildade, i större utsträckning lockas att flytta till Sotenäs kommun. Det vill säga om företagarnas verksamheter växer och är i behov av arbetskraft. Fler företag i Sotenäs kommun kan därmed lägga grund för en positiv vändning vad gäller såväl ålders-, befolknings- som samhällsutvecklingen i stort. 21

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 10 Syftet med en uppförandekod Många förtroendevalda tycker att klimatet inom det politiska livet i våra dagar

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-28, 91 Gäller fr o m 2011-04-28 Arbetsordning för kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det direkt folkvalda parlamentet i Värnamo kommun.

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2014:12 Infördes i författningssamlingen den 4 april 2014 Kommunfullmäktiges arbetsordning Kommunfullmäktige beslutade 1 den 12

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I HELSINGBORG

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I HELSINGBORG HELSINGBORGS STAD 1 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I HELSINGBORG Antagen av kommunfullmäktige 1991-12-18, 258. Reviderad 1996-09-24 124, 1998-02-24, 27, 1999-12-14, 210, 2005-12-14 185, 2006-12-14

Läs mer

Utdrag ur HKF 9000 I gällande arbetsordning för kommunfullmäktige har 13 följande lydelse:

Utdrag ur HKF 9000 I gällande arbetsordning för kommunfullmäktige har 13 följande lydelse: KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2015-02-02 KS-2015/188.919 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Elektroniskt utskick av kallelse

Läs mer

Hjälpmedelsnämndens reglemente

Hjälpmedelsnämndens reglemente 01054 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Staben 2014-03-13 RS140163 Staffan Johansson, kanslichef Kansliavdelningen Regionstyrelsen Hjälpmedelsnämndens reglemente Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Reglemente för vård- och omsorgsnämnden

Reglemente för vård- och omsorgsnämnden 1(5) Gäller från och med den 1 januari 2011 Reglemente för vård- och omsorgsnämnden VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHET Övergripande verksamhet 1 Vård- och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter vad

Läs mer

del Allmän kommun. i detta inom sitt rapportera om sin

del Allmän kommun. i detta inom sitt rapportera om sin Författningssamling Antagen av kommunfullm mäktige 2014-12-15 32 Reglementee för kommunstyrelsen och kommun, allmän del nämnder i Sävsjö Allmän del Den allmänna delen kompletterar det nämnds- och styrelsespecifika

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Kommunal författningssamling Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige i Motala kommun Diarienummer: 14/KS 0024

Läs mer

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg SID 1(7) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2014, 195, att gälla från och med den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige har beslutat om en

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAMMARÖ KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAMMARÖ KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2002-12-03, 18 Reviderad enl. kommunfullmäktige 76/2005 (bostadsanpassningsbidrag) Reviderad enl. kommunfullmäktige 92/2007 (flyktingfrågor m m) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Elektroniskt utskick av kallelse och övriga handlingar till fullmäktige innefattande ändring av kommunfullmäktiges arbetsordning (HKF 9000)

Elektroniskt utskick av kallelse och övriga handlingar till fullmäktige innefattande ändring av kommunfullmäktiges arbetsordning (HKF 9000) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 4 mars 2015 8 Paragraf Diarienummer KS-2015/188.919 Elektroniskt utskick av kallelse och övriga handlingar till fullmäktige innefattande

Läs mer

Överförmyndarnämndens reglemente

Överförmyndarnämndens reglemente Överförmyndarnämndens reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2005-03-30, 20 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: Kommunfullmäktige 2007-01-31,

Läs mer

arbetsmarknadsnämnden

arbetsmarknadsnämnden Reglemente för arbetsmarknadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder.

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder. 003-11 1 GEMENSAMT REGLEMENTE FÖR NÄMNDER I NYNÄSHAMNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 11 mars 2015, 19. Inledande bestämmelser 1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna

Läs mer

Reglemente för samverkansnämnden

Reglemente för samverkansnämnden Reglemente för samverkansnämnden Samverkansnämnden är en gemensam nämnd för Forshaga och Kils kommuner. Nämnden ingår Kils kommuns organisation. Kommunallagens regler om nämnder tillämpas även på gemensamma

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner

Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Reglementet antogs första gången av kommunfullmäktige i Gislaveds kommun den 21 juni 2010 och av kommunfullmäktige i Gnosjö kommun den

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

Reglemente. Social- och fritidsnämnden

Reglemente. Social- och fritidsnämnden Reglemente Social- och fritidsnämnden Hudiksvalls kommun 2010 Regelmente för social- och fritidsnämnd Utöver vad Kommunallagen säger om nämnder i 6 kap skall följande gälla för Hudiksvalls kommuns social-

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING A 10 1(6) Gäller från Diarienummer 2015-01-01 2014/1404 003 Antagen: kommunfullmäktige 1995-10-30 154 och ändrad senast i kommunfullmäktige 2014-12- 15 140 (ersätter: KF 2011-03-28

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

Reglemente för fastighets- och servicenämnden

Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente för fastighets- och servicenämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente 2014-11-17 181 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Reglemente för individnämnden i Leksands kommun

Reglemente för individnämnden i Leksands kommun Reglemente för individnämnden i Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-10 69 Gäller från och med 2013-07-01 2 Reglemente för individnämnden i Leksands kommun fr.o.m. 2013-07-01 Antaget av

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 12 oktober 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-14:34 Sekreterare

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt 2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2004-01-19, 10 reviderad KF 2007-09- 24, 87, 2007-12-10, 142, 2011-02-21 34, 2015-03-30 65. Utöver det som föreskrivs om

Läs mer

Reglemente för Tekniska nämnden

Reglemente för Tekniska nämnden Nummer: 25:1 Blad: (1) Reglemente för Tekniska nämnden A Tekniska nämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Tekniska nämndens ansvarsområde och uppgifter regleras i detta reglemente. Tekniska nämnden ansvarar

Läs mer

Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer.

Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. 1 (6) REGLEMENTE Gäller från och med 2013-03-25 KF 85.2013 Antagen av kommunfullmäktige den 25 mars 2013. Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunala företag. Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2008-09-22 87 Ansvarig: Ekonomichef Revideras: Valår Följas upp: REVISIONSREGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Revisionens

Läs mer

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16

Kommunfullmäktige. Reglemente för kommunens revisorer. Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Kommunfullmäktige Reglemente för kommunens revisorer Beslutat av kommunfullmäktige 2014-12-18, 2014-12-16 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Reglemente för kommunens revisorer Dokumenttyp Reglemente Omfattar

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Helsingborg

Reglemente för socialnämnden i Helsingborg SID 1(7) Reglemente för socialnämnden i Helsingborg Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2014, 196, att gälla från och med den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige har beslutat om en gemensam vision

Läs mer

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisionens formella reglering 2 Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den verksamhet som

Läs mer

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för Vård- och omsorgsnämnden S FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige den 22 februari 2007 Ändringar införda till och med KF, 57/2011 Innehållsförteckning 1 Nämndens ansvarsområde...

Läs mer

Samverkansnämnden personal. Tranemo kommun och Svenljunga kommun. Reglementet antogs 2014-12-15, 163 av kommunfullmäktige i Tranemo

Samverkansnämnden personal. Tranemo kommun och Svenljunga kommun. Reglementet antogs 2014-12-15, 163 av kommunfullmäktige i Tranemo REGLEMENTE Samverkansnämnden personal Tranemo kommun och Svenljunga kommun Reglementet antogs 2014-12-15, 163 av kommunfullmäktige i Tranemo Reglementet antogs 2014-12-15, 150 av kommunfullmäktige i Svenljunga

Läs mer

Sala kommun Kommunal författningssamling

Sala kommun Kommunal författningssamling Sala kommun Kommunal författningssamling REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN KFS 074 revision 03 REGLEMENTE ANTAGEN: 2014-12-15 Gäller från och med: 2015-01-01 Ersätter: 431/2008,- 495/2007,- 369/2004,-

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN. Innehållsförteckning

Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN. Innehållsförteckning Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN Innehållsförteckning Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2010-05-24 51 Ansvarig: Samhällsbyggnadschefen Revideras:

Läs mer

Reglemente. för. barn- och utbildningsnämnd. från och med 2012-04-01

Reglemente. för. barn- och utbildningsnämnd. från och med 2012-04-01 2012-01-18 Dnr BUN 2012.0002 Antaget fullmäktige 2012-03- 29, 25 Reglemente för barn- och utbildningsnämnd från och med 2012-04-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barn- och utbildningsnämndens övergripande uppgifter...

Läs mer

Kommunrevisorernas reglemente

Kommunrevisorernas reglemente Kommunrevisorernas reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2006-10-25, 106 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Kommunrevisorernas

Läs mer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Lunds kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunal lag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer

Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer Reglemente för Kommunfullmäktiges Revisorer 1 REGLEMENTE FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER Antagen av kommunfullmäktige 28 maj 2007 98. 1 Revisionens formella reglering För revisionsverksamheten gäller

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun

Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun 2007-04-16 1(6) Reglemente för revisorerna i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2007-01-31 18 och gäller från och med 2007-02-01. Ersätter Kommunfullmäktige beslut 2003-03-26 106. Revisionens

Läs mer

Miljö-, bygg- och räddningsnämnens reglemente

Miljö-, bygg- och räddningsnämnens reglemente Antal sidor 11 Miljö-, bygg- och räddningsnämnens reglemente Utarbetat av: Strategi och näringslivsavdelningen, Annette Lauritzen Karlsson Antagen av, datum och Kommunfullmäktige, 2010 11 30 133 Reviderad,

Läs mer

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND REVISIONSREGLEMENTE FÖR NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Antaget av direktionen den 18 december 1997, 49 Revidering fastställd av förbundsmedlemmarnas fullmäktige och som träder i kraft den 1 juli

Läs mer

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet.

Förbundsordningen i kommunalförbund och regionförbund ger de grundläggande förutsättningarna i det aktuella förbundet. BRÄCKE KOMMUN 2007-08-28 1(5) Reglemente för Bräcke kommuns revisorer Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars

Läs mer

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

2 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. REGLEMENTE FÖR KALIX KOMMUNS REVISORER Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska den verksamhet som bedrivs inom nämnders, styrelsers och fullmäktigeberedningars verksamhetsområden.

Läs mer

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun

Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-26 86 Gäller från och med år 2011 Vimmerby kommun Kommunens revisorer Reglemente för revisorerna i Vimmerby kommun Gäller

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för landstingets företag. Landstinget i Kalmar Län Revisionsreglemente Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

REGLEMENTE FÖR MYNDIGHETSNÄMND FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA

REGLEMENTE FÖR MYNDIGHETSNÄMND FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA REGLEMENTE FÖR MYNDIGHETSNÄMND FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA Fastställd av kommunfullmäktige 2002-11-11 76 Dnr KS 2002/0111 Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta

Läs mer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer

Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer 1 Revisionsreglemente för Sjöbo kommuns revisorer Revisionens formella reglering 1 För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i kommunallag, bestämmelser som påverkar kommunal revision i annan lagstiftning,

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer

Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Reglemente för Älvsbyns kommuns revisorer Antaget av kommunfullmäktige, KF 86/06-11-27. 5 reviderad av kommunfullmäktige, KF 15/08-06-16. Revisionens roll 1 Revisorernas uppgift är att varje år granska

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden Nummer: 50:1 Blad: (1) Reglemente för Socialnämnden A Socialnämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Socialnämnden har att enligt gällande lagstiftning fullgöra kommunens uppgifter vad avser individ- och

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

Reglemente för Myndighetsnämnden (miljö, bygg, säkerhet)

Reglemente för Myndighetsnämnden (miljö, bygg, säkerhet) 1(5) Antagen av kommunfullmäktige 2014 12 17, 213. Dnr: KS 1632/14 901 Gäller fr.o.m. den 1 januari 2015 Reglemente för Myndighetsnämnden (miljö, bygg, säkerhet) Utöver det som föreskrivs i kommunallagen

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

1 (2) 1 FAIRTRADE DIPLOMERING

1 (2) 1 FAIRTRADE DIPLOMERING 1 (2) Datum 1 FAIRTRADE DIPLOMERING Samtliga landsting och regioner samverkar idag kring en social uppförandekod för att ställa sociala krav i upphandling. Arbetet organiseras genom en styrgrupp, en expertgrupp

Läs mer

Reglementen och Instruktioner

Reglementen och Instruktioner Reglementen och Instruktioner 2011 Mars 2011 Innehållsförteckning Arbetsordning för regionfullmäktige i Region Halland 3 Reglemente för regionstyrelsen i Region Halland 15 Reglemente för krisledningsnämnden

Läs mer

Svedala Kommuns 4:20 Författningssamling 1(7)

Svedala Kommuns 4:20 Författningssamling 1(7) Författningssamling 1(7) Reglemente för myndighetsnämnden för socialtjänst och skola antaget av kommunfullmäktige 1998-12-09, 105, med viss ändring Gäller från 1999-03-10, 21 1999-01-01 För nämnden gäller

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG. Ärende. Program för funktionshindrade personer 2015 2018 Dnr 2015-000061. Motion om utomhusgym Dnr 2014-000243

BESLUTSUNDERLAG. Ärende. Program för funktionshindrade personer 2015 2018 Dnr 2015-000061. Motion om utomhusgym Dnr 2014-000243 BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-03-30 Sida 1(1) Kommunfullmäktige Ärende Program för funktionshindrade personer 2015 2018 Dnr 2015-000061 Beslutsunderlag - Förslag - Handlingsplan Motion om utomhusgym Dnr 2014-000243

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 2003:14 Stadgar för Mälardalsrådet Beslutade på Mälardalsrådets möte den 15 maj 2003 (Ersätter Kfs 1993:4) Inledande bestämmelser 1 Föreningens

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Hans Gåsste Sandvikens kommun Juli 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Hans Gåsste Juli 2015 Granskning av nämndernas och styrelsens beredningsprocesser Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Thim Borg. Kommunkontoret 2011-02-25. Cecilia Håkansson. Ordförande Arnold Andréasson. Justerande Thim Borg

Thim Borg. Kommunkontoret 2011-02-25. Cecilia Håkansson. Ordförande Arnold Andréasson. Justerande Thim Borg Plats och tid Kommunkontoret, sammanträdesrummet Karpen, kl 14.00-14.50, 15.05-15.55 1 (16) Beslutande Arnold Andréasson (c), ordförande Bo Dahlqvist (pf), 1:e vice ordförande Ulrika Thulin (s), 2:e vice

Läs mer

Reglemente för nämnden för myndighetsutövning

Reglemente för nämnden för myndighetsutövning Utgivare: Kommunledningskontoret, Kansliavdelningen Gäller från : 1 januari 2015 Antagen: KF 120/2014 Författningssamling Reglemente för nämnden för myndighetsutövning Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen

Läs mer

Landstingsfullmäktiges regler 2013. Förslag till landstingsfullmäktige 21 22 november 2012

Landstingsfullmäktiges regler 2013. Förslag till landstingsfullmäktige 21 22 november 2012 Landstingsfullmäktiges regler 2013 Förslag till landstingsfullmäktige 21 22 november 2012 Läsanvisning Det gemensamma regelverket inleds med de regler som har fastställts av landstingsfullmäktige den 21

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

Reglemente för tekniska nämnden

Reglemente för tekniska nämnden 1 (7) Ärendenummer KS2013/16 Reglemente för tekniska nämnden Antaget av kommunfullmäktige den 11 juni 2013, paragraf 55, ärendenummer KS2013/16. 1 Nämndens ansvarsområden 1.1 Verksamhetsområde och speciella

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015.

Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015. Dokumentnamn: Reglemente för socialnämnden Sida: 1 (6) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015. NÄMNDENS VERKSAMHET Verksamhetsområde

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete?

Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete? Vad innebär det att leda fullmäktiges arbete? - Ordförandes roller och uppgifter - Kommunallagen - Sammanträdet - Lagen och arbetsordningen - Sammanträdets gång; innan, under och efter mötet. Kommunallagen

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden i Ängelholms kommun

Reglemente för Socialnämnden i Ängelholms kommun 2010-04-26 Diarienummer 2010/19 700 Britta Söderberg 0431-871 53 britta.soderberg@engelholm.se Reglemente för Socialnämnden i Ängelholms kommun Antaget av Kommunfullmäktige den 26 april 2010, 57 Utöver

Läs mer

Utöver det som är föreskrivet i kommunallagen eller annan författning gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver det som är föreskrivet i kommunallagen eller annan författning gäller bestämmelserna i detta reglemente. Reglemente kommunstyrelsen Utöver det som är föreskrivet i kommunallagen eller annan författning gäller bestämmelserna i detta reglemente. KOMMUNSTYRELSENS UPPGIFTER Kommunstyrelsens övergripande uppgifter

Läs mer

Protokoll 1. Se bifogad uppropslista

Protokoll 1. Se bifogad uppropslista Protokoll 1 Plats och tid Timrå kommunhus 17:00-17.50 ande Övriga närvarande Se bifogad uppropslista Annica Sjödin, kommunsekreterare Sten Ekström, revisionens ordförande, 22 Utses att justera Benny Eriksson

Läs mer

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).

landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369). 9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag

Läs mer

Kommunal Författningssamling Reglemente

Kommunal Författningssamling Reglemente Kommunal Författningssamling Reglemente 2008 Nr 10 Reglemente för sociala myndighetsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 9 oktober 2008 227 Gäller fr.o.m. den 1 november 2008 Reviderad KF 2007-03-01

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Bestämmelser för politiska organ inom Region Örebro län

Bestämmelser för politiska organ inom Region Örebro län Bestämmelser för politiska organ inom Region Örebro län 1 Inledning Kommunallagen innehåller bland annat bestämmelse om obligatoriska reglementen för regionstyrelsen och övriga nämnder, som en följd av

Läs mer

BESLUTSUNDERLAG. Ärende. Motion om utomhusgym Dnr 2014-000243. Medborgarförslag om utomhusgym i Jonslund Dnr 2014-000163

BESLUTSUNDERLAG. Ärende. Motion om utomhusgym Dnr 2014-000243. Medborgarförslag om utomhusgym i Jonslund Dnr 2014-000163 BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-03-16 Sida 1(2) Kommunstyrelsen Ärende Motion om utomhusgym Dnr 2014-000243 Medborgarförslag om utomhusgym i Jonslund Dnr 2014-000163 Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott Regionstyrelsens arbetsutskott Åsa Nordström Regionjurist 044-3093061 Asa.K.Nordstrom@skane.se YTTRANDE Datum 2015-08-25 Dnr 1501744 1 (5) Förvaltningsrätten i Malmö Domare 104 Box 4522 203 20 Malmö Laglighetsprövning

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Reglemente. Tekniska nämnden. Mariestad Töreboda Gullspång. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-05-28 Töreboda 2007-05-28 Gullspång 2007-05-28

Reglemente. Tekniska nämnden. Mariestad Töreboda Gullspång. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-05-28 Töreboda 2007-05-28 Gullspång 2007-05-28 Reglemente Tekniska nämnden Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-05-28 Töreboda 2007-05-28 Gullspång 2007-05-28 Datum: 2012-01-13 Dnr: TN2007/0261 Sida: 2 (9) Reglemente

Läs mer