AUDIT-gruppens rapport över Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet (kurserna ÖU2100 respektive ÖU2200)

Transkript

1 AUDIT-gruppens rapport över Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet (kurserna ÖU2100 respektive ÖU2200) Inledning Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Ett verktyg har skapats som består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete och för varje deltema efterfrågas uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen. Utifrån en programrapport som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete, är vår uppgift att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet (kurserna ÖU2100 respektive ÖU2200) ligger på avancerad nivå och leder till en masterexamen i översättning med tre möjliga inriktningar: facköversättning, populärvetenskaplig översättning och litterär översättning. Utbildningen omfattar översättning från två källspråk, varav engelska alltid är det ena. Undervisning i översättning ges f.n. från engelska/tyska, engelska/franska, engelska/danska, engelska/italienska, engelska/nederländska, engelska/ryska samt engelska/spanska till svenska. Göteborgs universitets översättarprogram har alltså en tvåspråksprofil, där engelska alltid är ett av källspråken. Rekrytering av studenter görs på grundval av formella meriter med krav på universitetspoäng som minst motsvarar en filosofie kandidatexamen, varav minst 60 hp ska vara i vartdera källspråket och inkludera ett fördjupningsarbete. Till detta kommer också ett antagningsprov omfattande två kortare översättningar från engelska till svenska, två kortare översättningar från danska/franska/italienska/nederländska/ryska/spanska/tyska till svenska; ett delprov i svensk ordkunskap samt ett delprov i svensk grammatik, ordbildning och allmänna, svenska skrivregler. Att komplettera kravet på formella meriter med ett inträdesprov är enligt vår mening en mycket bra lösning. Emellertid ställer vi oss frågande till att delproven i svenska har fått en så teoretisk utformning (se vidare under Slutsatser och rekommendationer ). I Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet läggs det stor vikt vid de teoretiska momenten i utbildningen. Detta förstärks av att samtliga undervisande lärare har fil. doktorsexamen. Bland lärandemålen nämns dock som första punkt att de studerande ska uppvisa mycket goda kunskaper i översättning. Vi återkommer till den här punkten längre fram under rubriken Lärarkompetens och i Slutsatser och rekommendationer.

2 Kommentarer till programrapporten BASFAKTA Den för Göteborgs universitets översättarprogram typiska tvåspråksprofilen är gynnsam vad gäller de utexaminerade översättarnas anställningsbarhet. Inom EU krävs t.ex. alltid att översättarna har två källspråk för att bli anställda. Att alltid ha engelska som källspråk är motiverat också av det skälet att en stor del av marknaden består av översättning från just engelska. Ingen verksamhetsförlagd utbildning redovisas. I en så yrkesinriktad utbildning som översättarprogrammet faktiskt ska vara, efterlyser vi ett inslag av praktik i utbildningen, t.ex. 1-2 veckor på översättningsbyrå, förlag el. dyl. (se vidare under Slutsatser och rekommendationer ). TEMAN I. Studentrekrytering mm A. Rekrytering och söktryck A.1. Utbildningen planeras för ett intag av 25 studenter per år men når sällan upp till den nivån. Förkunskapskraven är ibland inte uppfyllda av de sökande; mer sällan stupar de på antagningsprovet. Samma situation råder vid andra lärosäten i landet. A. 3. Marknadsföring sker på olika sätt vid GU, men ingen marknadsföring tycks göras på nationell nivå, vilket kanske vore en möjlighet att öka antalet sökande. Tillsammans med en periodisering av ämneskombinationerna anpassad efter utbudet vid andra lärosäten kunde en sådan marknadsföring kanske locka flera studenter till översättarprogrammet vid GU. B. Studentuppföljning Även om genomströmningen är nära 100 %, vilket är ett mycket gott resultat, så förekommer enstaka avhopp. De studenter som hoppar av mellan magister- och masterexamen får då ut en magisterexamen om de klarat kurserna de två första terminerna. II. Innehåll och utformning B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet B.1. Vi förvånas över att inte yrkesöversättare, litterära liksom facköversättare, regelbundet undervisar i översättningsövningarna. B.2. Den vetenskapliga kvaliteten säkras genom att disputerade lärare, även professorer och docenter, undervisar på programmet och att kurser i översättningsvetenskap ges både termin 1 och termin 4. C. Utformning C.1. Fördelningen mellan olika undervisningsformer verkar väl avvägd. Lite mer konkret information om hur lektionerna med praktiska inslag går till vore önskvärt. I vilken mån beaktas de tekniska aspekterna av yrket? Enligt muntlig information från den

3 programansvariga ges 8 timmar träning i hanteringen av TRADOS, och vi frågar oss om det är tillräckligt i dagens samhälle, där översättningsbyråerna kräver kunskaper i översättningsverktyg. Ett annat inslag som också borde finnas är redigering av maskinöversatt text, vilket är en växande marknad. En annan fundering gäller de självständiga arbetena, individuella eller i grupp, samt gruppuppgifterna. I dessa tycks huvudvikten läggas vid de teoretiska aspekterna, översättningsanalysen, och inte vid själva översättningen som är betydligt mindre i omfång än analysen. Motsatt fördelning vore enligt vår åsikt att föredra. C. 2. Examinationsformerna är klart redovisade och förefaller ändamålsenliga och bra fördelade på olika typer. Vi frågar oss dock vad som redovisas i hemtentamen i yrkeskunskap. Vi ställer oss frågande till att studenterna inte får välja samma typ av text (förutom facklitteratur) att översätta och kommentera i sin magisteruppsats och sin masteruppsats. Om man har tre inriktningar på utbildningen, borde en typ vara tillräcklig. Som det nu är blir det mer som en allmän utbildning. Studenterna skulleockså själva vilja bestämma vilket språk de ska välja för sin uppsats på de olika nivåerna. Att man alltid måste ta engelska på magisternivån och det andra språket på masternivån, upplevs som otillfredsställande. Med förvåning konstaterar vi även att det inte står på slutbetyget vilken inriktning man har valt och inte heller i vilka språk man tagit sin masterexamen i. C. 3. Undervisning ges med mellan 8 och 14 timmar i veckan under de terminer då studenterna inte skriver självständiga arbeten (1 och 3), vilket ersätts av handledning under termin 2 och 4. Dessutom kommer gästlärare och externa föreläsare på besök och studiebesök anordnas för att upprätta goda kontakter med verksamma översättare och arbetsmarknaden. Det är tydligt att undervisning bedrivs i tillräcklig omfattning. C. 4. Metodiskt utvecklingsarbete sker regelbundet, och särskilda lärarmöten ägnas åt detta. D. Kvalitet på studentprestationer D.1. Studenterna presterar mycket bra. Den effektiva kvalitetshöjande åtgärd som vidtagits är dock något oklart beskriven som en uppblandning av handledarskap, seminarier, och andra aktiviteter, samt cirkulation av opponent- och handledaransvar. Hur detta sker rent konkret vore intressant att veta. E. Internationella perspektiv i programmet Det internationella perspektivet är naturligt tillgodosett och föranleder ingen kommentar. III. Lärarkompetens 1 3. Lärarkompetensen är hög med 98 % disputerade lärare som undervisar, och 2 professorer som handleder och examinerar inom översättarprogrammet. 4. Däremot vill vi framhålla behovet av att rekrytera yrkesöversättare för att säkra den praktiska kompetensen i översättning. Akademiska lärare som är tränade i språklig och eventuellt kulturell analys är inte nödvändigtvis duktiga översättare. Översättning är i mycket dels ett hantverk, dels en intuitiv verksamhet, vilka inte alltid främjas av ett alltför analytiskt betraktelsesätt. Mångårig översättarerfarenhet ger insikter som universitetslärare i språk sällan besitter och därför inte kan lära ut. Det kan röra sig om diverse knep, genvägar och standardlösningar, som kan var av stor nytta för blivande översättare och kanske inte kan förmedlas vid enstaka gästföreläsningar. Erfarenhet har dessutom visat att universitetslärare i

4 främmande språk tyvärr ibland är ointresserade av eller rent av har försummat att utöva sitt eget modersmål, vilket gör dem mindre lämpade att undervisa i översättning till detta språk. IV. Studentinflytande Utvärderingar görs varje termin och ledningsgruppen sammanträder regelbundet för kvalitetsanalyser. V. Omvärldsanalys B. 1. Trots att det i programrapporten sägs att översättningsmarknaden i första hand efterfrågar praktisk översättningsfärdighet, verkar programmet inte ha rekryterat lärarkrafter med sådan kompetens. B. 2. Enligt rapporten arbetar de flesta utexaminerade översättarna med någon form av språklig verksamhet, dock inte alltid med just översättning, vilket vi känner igen från andra översättarutbildningar i landet. B. 3. Samverkan med alumner, avnämare och det ömgivande samhället är väl etablerad och verkar fungera utmärkt. VI. Framtid Som en tänkbar förändring anges tillägg av flera källspråk, vilket vi ser som problematiskt med det nuvarande upplägget. Med ett så litet antal studenter (år 2008: 16, 2009: 16, 2010: 12, 2011: 22) frågar man sig hur programmet kan finansiera översättningsövningar från samtliga övriga sju språk (tyska, franska, danska, italienska, nederländska, ryska och spanska) till svenska. Grupperna torde i genomsnitt ha 2 3 studenter, vilket i allmänhet innebär att ingen undervisning ges. Att ytterligare utöka antalet källspråk kräver kanske en periodisering av källspråkskombinationerna, så att man t.ex. vart tredje år ger engelska/franska, engelska/spanska, engelska/italienska, vart tredje år engelska/tyska, engelska/danska, engelska/nederländska, vart tredje år engelska/ryska och ev. engelska/serbokroatiska eller något annat slaviskt språk. Att som i denna modell sammanföra källspråk av samma språkfamilj kan också utnyttjas i undervisningen av kontrastiva aspekter i utbildningen. Från studenthåll ställer man sig dock negativ till detta förslag. Tanken att behöva vänta tre år, innan det källspråk man vill översätta från, kommer att ges igen, inger farhågor att man söker sig till ett annat lärosäte. Slutsatser och rekommendationer Det allmänna intryck man får av Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet är att det är en mycket väl fungerande utbildning med hög kvalitet bland studenter och hög kompetens hos lärare. Bra genomströmning och goda studieresultat redovisas, och kontakterna med det omgivande samhället förefaller väl etablerade. Sammanhållningen studenter emellan och mellan studenter och lärare är god och kvalitetsarbetet utförs tillfredsställande. Tvåspråkighetsprofilen är gynnsam för anställningsbarheten hos utexaminerade studenter. På några punkter skulle vi dock vilja föreslå några rekommendationer till förändringar som vi bedömer som relevanta och kvalitetshöjande. Antagningsprovet

5 Att komplettera kravet på formella meriter med ett inträdesprov är enligt vår mening en utmärkt metod för antagning, men vi ställer oss frågande till att delproven i svenska har fått en så teoretisk utformning. Det sägs på hemsidan att de testar svensk språk- och stilkänsla, men enligt vår uppfattning testas dessa bättre genom ett prov i svensk textproduktion än i ett prov där man ska visa sina grammatik- och ordkunskaper. Vi rekommenderar därför att man inför ett delprov i svensk textproduktion i antagningsprovet. Marknadsföring Marknadsföring borde kunna läggas även på nationell nivå för att öka antalet presumptiva sökande. Verksamhetsförlagd utbildning I en så yrkesinriktad utbildning som översättarprogrammet faktiskt ska vara, rekommenderar vi starkt att ett inslag av praktik i utbildningen läggs in, t.ex. 1 2 veckor på översättningsbyrå, förlag el. dyl. Källspråkskombinationer Att alltid ha engelska som källspråk är motiverat, liksom att även erbjuda utbildning i översättning från andra källspråk. Kanske borde man överväga att införa en periodisering av övriga källspråk i t.ex. treårsintervaller, så att man kan starta en utbildning i t.ex. engelska+franska/spanska/italienska vart tredje år och inte som nu varje år. På så sätt kan varje källspråk få utökade resurser till undervisning och handledning. Meningarna i gruppen är dock delade i denna fråga. Lärarkompetens Med förvåning har vi konstaterat att akademiska lärare och inte yrkesöversättare undervisar i praktiska moment som översättningsövningar. Vi vill starkt rekommendera att yrkesöversättare rekryteras för att säkra den praktiska kompetensen i översättning. Den teoretiska slagsidan Som nämnts i inledningen läggs det i Översättarprogrammet vid Göteborgs universitet stor vikt vid de teoretiska momenten i utbildningen, vilket vi i och för sig inget har att invända mot. Det avspeglas på många sätt, bl a i lärarkompetensen som nyss nämnts, och även i lärandemålen i studieplanen. Som första mål anges där kunskaper i översättning, men översättning är i mycket ett hantverk och därför vore det naturligare att tala om färdighet i översättning och fundera över hur studenterna bäst uppnår den. Gruppen är helt enig om att kvaliteten på utbildningen i Översättarprogrammet i Göteborg skulle höjas väsentligt om den praktiska sidan, och framför allt den tekniska delen av den, förstärktes. Stockholm den 23 november 2011 Kerstin Jonasson Ordförande för AUDIT-gruppen Övriga medlemmar: Pernilla Abrahemsson Anna Carlehed (Rhonwen Bowen)