De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom"

Transkript

1 1 av :02 De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom Catarina Campbell Sokraten 3/2000 Adrian Wells, psykolog och forskare vid Universitetet i Oxford, har utarbetat en modell för generaliserat ångestsyndrom (GAD) och dess behandling som bygger på egen och andras experimentella och kliniska forskning. Hösten 1998 presenterade han denna modell vid en studiedag i Uppsala. Min redogörelse bygger på hans presentation och på några artiklar som delades ut i samband med detta tillfälle. De flesta av oss har träffat patienter som tycks oroa sig större delen av tiden för nästan allting, och som söker hjälp för sin oro och ångest, då de inte upplever sig kunna hantera den på egen hand. Ofta har vi kunnat hjälpa dem att lindra sina besvär genom att lära ut ångesthantering och att arbeta med förändring av negativa, automatiska tankar och inre bilder, med omvärdering av egna resurser och sannolikheten för befarade katastrofer. Jämfört med resultaten vid behandling av paniksyndrom eller specifika fobier tycks våra framgångar ändå ganska blygsamma och mindre bestående. Det har heller inte funnits sådana specifika teoetiska modeller för behandling, som det finns för t ex fobier, panikattacker eller social fobi. Nedan vill jag kort sammanfatta Wells idéer i svenska språkdräkt, för de läsare som inte tidigare stött på modellen, och hoppas kunna väcka intresse för att läsa vidare och kanske pröva dessa idéer i praktiken. Vad är GAD? Generaliserat ångestsyndrom (eng. Generalized Anxiety Syndrom) definierades första gången 1980 i DSM III. Diagnoskriterierna reviderades 1987 och behölls oförändrade i DSM IV Störningen sägs utmärkas av en överdriven rädsla och oro inför ett antal olika händelser eller aktiviteter (t ex skol eller arbetsprestationer) flertalet dagar under minst sex månader. Det ska föreligga svårigheter att kontrollera oron. Dessutom ska oron vara förknippad med minst tre av följande symptom: Rastlöshet, känsla av att vara uppskruvad eller på helspänn Ökad uttröttbarhet Svårigheter att koncentrera sig eller upplevelse av att vara "tom" i huvudet. Irritabilitet. Muskelspänning. Sömnstörning. För att diagnosen ska anses vara fastställd ska rädslan, oron eller de fysiska symptomen orsaka kliniskt, signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. Fokus för rädslan ska inte vara begränsad till symptom på någon annan psykisk störning, som social genans vid social fobi, rädsla för smuts vid tvångssyndrom eller motsvarande. Problemen ska inte vara orsakade av fysiologiska effekter av någon substans, som vid alkoholmissbruk eller av någon somatisk sjukdom, som hyperthyreos. Symptomen ska inte heller föreligga enbart i samband med depression eller psykos.

2 2 av :02 Omkring tre procent av befolkningen beräknas lida av GAD. Medelåldern för de som söker hjälp ligger kring 40år, men tiden från symptomdebut till dess man söker hjälp anges till 25 år i medeltal. Mellan 60 och 80% i olik a studier uppger att de alltid oroat sig och varit ängsliga. Samsjuklighet är vanligt, särskilt vad beträffar depression, social fobi och paniksyndrom. Nära hälften uppfyller kriterierna för någon personlighetsstörning, vanligen fobisk eller osjälvständig personlighetsstörning. Vad gör vi när vi oroar oss? De flesta människor oroar sig då och då, mer eller mindre, inför förändringar och krav, som ett sätt att motivera sig, vara förberedd eller undvika negativa händelser. I olika jämförande undersökningar har det visat sig, att skillnaderna vad beträffar de typer av situationer eller händelser som vi oroar oss för, eller frekvensen av orosperioder, är ganska små mellan en grupp människor med GAD och en normalgrupp. Vad är det då som gör oron till ett problem hos personer som utvecklar GAD? Adrian Wells definierar oro (eng. worry, worrying) som ett huvudsakligen kognitivt fenomen, som utlöses av händelser utanför oss; t ex nyheter om olyckor eller sjukdom, eller inom oss; t ex minnesbilder, kroppsliga fenomen. Oro verkar skilja sig från automatiska tankar, som är mer reflexartade och i telegramstil. Orostankar skiljer sig också från tvångstankar, genom att de upplevs som mer förenliga med den egna personigheten, men de kan upplevas som minst lika svåra att kontrollera. Oron kan beskrivas som "kedjor av tankar och bilder som är förbundna med negativ affekt och är relativt svårkontrollerbara", ofta syftande till att lösa eller undvikas problem. Oro har också beskrivits som en vanligen omedveten strategi, för att undvika andra kognitiva processer förbundna med smärtsamma emotioner, som minnesbilder eller andra oönskade tankar och inre bilder. En påtaglig skillnad hos de som uppfyller kriterierna för GAD har man funnit i de antaganden eller "metakognitioner", det vill säga tankar om själva oron, som dessa personer har utvecklat. Oron uppfattas som någonting skadligt som inte går att ha kontroll över; "Om jag börjar oroa mig så kan jag inte sluta", "Om jag fortsätter att oroa mig så här kan jag bli tokig", "Om jag inte slutar att oroa mig så kan jag få en hjärtinfarkt". Samtidigt finns det positiva grundantaganden om fördelarna med attoroa sig. Man uppfattar sin tidigt grundlagda vana att oroa sig som något positivt, "Min oro har hjälpt mig att vara duktig i skolan", "Om jag inte oroade mig skulle jag inte få någonting gjort". Wells kognitiva modell Oron vid GAD skiljer sig alltså främst ut sig från normal oro eller oron vid andra ångestsyndrom genom den innebörd oron i sig harför individen. Adrian Wells skiljer mellan två typer av oror; Typ 1 oro utgör oro för befarade yttre eller inre faror, som t ex oro för att en närstående ska drabbas av olycka eller oro för att bli sjuk, medan Typ2 oro utgörs av oror för själva oron. Modellen hävdar alltså att personer med GAD har en större andel Typ2 oror och Att detta har samband med personens antaganden med avseende på själva oron. Framförallt handlar metakognitionerna om att oron är någonting farligt och något som inte går att kontrollera. Samtidigt finns positiva antaganden om fördelarna med att oroa sig, ofta omedvetna. Man kan känna sig tvungen att "tänka tanken till slut" (eng. "reason out the worry"), när en orostanke dyker upp, för att identifiera alla riskfaktorer och möjliga konsekvenser, med syfte att hitta en lösning eller förebygga en katastrof. Ofta finns en ökad uppmärksamhet på inre processer och tankar om hur man fungerar mentalt. "Jag har så konstiga tankar, jag kanske håller på att bli galen", "Jag har så dåligt minne, jag måste tänka igenom allt mycket noga, så att jag inte missar något viktigt". Oron kan användas som ett säkerhetsbeteende (jmf social fobi och paniksyndrom). En patient oroade sig alltid för att han skulle bli rånad, om han gick ensam på en gata, därför att han ville vara föreberedd på det värsta. Det fick honom att för sitt inre se olika farofyllda scener som ökade hans känsla av sårbarhet, vilket medförde ökad oro och därmed ökad fokusering på inre bilder. Detta hindrade sannolikt en uppmärksamhet på verkliga

3 3 av :02 faror. Eftersom han klarade sig utan missöden varje gång, fick han ingen möjlighet att upptäcka att det skulle ha gått lika bra om han inte hade oroat sig. Dessutom förstärktes hans grundantagande om att vara svag och sårbar och inte kunna klara av svåra situationer. Som vi sett utvecklas GAD ofta under en mycket lång tid innan personen upplever problemen så svåra att han/hon söker hjälp. Wells postulerar att normal oro övergår i GAD oro när Typ2 oro utvecklas. Detta beror på aktivering av negativa antaganden ("negative metabeliefs"). Det verkar som om individen under lång tid har använt oron som en strategi för att hantera verkliga eller förväntade problem, kanske genom en förstärkning av "fördelarna", eller genom exempel från en förälder. Vid en viss punkt börjar oron uppfattas som någonting negativt. Kanske en anhörig har fått psykiska problem som verkar höra ihop med ökad oro. Kanske har vanan att oroa sig blivit så befäst och automatisk, att det räcker med mycket små stimuli för att sätta igång en orossekvens. Och oron blir alltmer dominerande i tillvaron. Kanske har orons känslomässiga och fysiologiska aspekter lett till psykiska och fysiska problem, t ex depression, muskelvärk eller sömnstörningar. När oron för oron väl har etablerats kommer ett antal mekanismer att inträda som kommer att vidmakthålla och öka problemet Beteenden som syftar till att minska oron, framförallt undvikande och sökande efter lugnande försäkringar. Det viktiga i det här sammanhanget är beteenden som syftar till att undvika själva oron. En patient kom ständigt hem sent från arbetet för att undvika att vara ensam hemma. Om hans fru kom hem senare än han oroade han sig alltid för att hans fru kunde ha råkat ut för en olycka. Han undvek också att köpa skadade konservurkar av rädsla för matförgiftning. På frågan om hur sannolikt han trodde att detta var, framkom att han inte bedömde det som troligt, men han ville slippa oroa sig för att det kunde vara så. Andra exempel på undvikande är att undvika nyhetsprogram eller vissa typer av filmer. Att söka lugnande försäkringar från andra tjänar som ett sätt att avbryta oroandet. Tyvärr leder det ofta till att man får höra olika uppfattningar från olika människor, vilket leder till ytterligare anledningar att oroa sig. Kanske kommer man överens med en anhörig, att denne alltid ska ringa vid vissa tidpunkter, för att man ska få veta att denne befinner sig i säkerhet. Oron blir desto större när samtalen uteblir eller är försenade av olika banala anledningar, så att strategin får motsatt effekt. Försök att kontrollera oroande tankar. Att anstränga sig att undertrycka tankar ökar frekvensen av dessa på samma sätt som vid tvångssyndrom. (Försök så mycket du kan att inte tänka på en vit björn!) Detta förstärker antagandet att tankarna inte går att kontrollera. Olika sätt att hitta annat att tänka på, som att ständigt arbeta eller utöva fritidsintressen, kan också tjäna som säkerhetsbeteenden, som samtidigt ger upphov till nya anledningar attoroa sig; "Jag borde inte arbeta så mycket, tänk om jag blir utbränd". "Jag måste försöka koppla av någon gång". Rädslan och dess fysiska uttryck förstärker uppfattningen att det är farligt att oroa sig. Man blir t ex mer uppmärksam på uppgifter i media om stressrelaterade sjukdomar. Panikattacker kan förekomma. Koncentrationssvårigheter kan tolks som att man håller på att tappa minnet och bli dement. Ångest kan tolkas som förebud om allvarlig psykisk sjukdom. Hur behandlas GAD? Den centrala strategin i terapiarbetet är att modifiera dysfunktionellas antaganden om att oroa sig. Behandlingsarbetet startar med en socialisering till modellen och en gemensam konceptualisering av patientyens problem. Man börjar med att kartlägga en nyligen inträffad situation, där patientens oro varit i fokus. Utlösande tankar eller händelser identifieras, kontrollstrategier och undvikande beteenden utforskas. Och man försöker få fram metakognitioner omoron. Tillsammans ritarman upp ett diagram över hur patientens problem kan konceptualiseras i enlighet med modellen. (se

4 4 av :02 bild) Utlösande faktor: Bild av hustrun i bilolycka Positiv metakognition: Om jag oroar mig är jag alltid beredd Typ 1 oro: Oro för den värsta möjliga katastrofen Negativa antaganden: Om jag fortsätter att oroa mig så här kommer jag att tappa kontrollen Typ 2 oro: Jag håller på att bli galen Beteenden: Undviker att lyssna på nyheterna Alltid veta var hon är Tankekontroll: Distraktion. Tänka Positivt Känsla: Ängslig Symptom: Spänd, rastlös, illamående Bra frågor i det här skedet kan vara: Vad är det som bekymrar dig mest med att du oroar dig? -Kan någonting negativt hända om du oroar dig? -Vad är det värsta som skulle kunna hända? -Skulle någonting negativt kunna hända om du slutade oroa dig? Man försöker få fram antaganden som handlar om riskerna med att oroa sig och upplevelsen av brist på kontroll över oron. Det bör noteras att den initiala orostanken vanligen kommer automatiskt som en reaktion på en händelse eller inre bild, men att patienten i själva verket kan avbryta den fortsatta tankekedjan och ofta också gör det på olika sätt, genom distraktion. Samtidigt förmedlar man att oro är någonting normalt, och att problemet snarare är att patienten är rädd för sin oro. Exempel 1. P: Problemet är att jag oroar mig för mycket. T: Är det inte bra att oroa sig för mycket? P: Nej, jag kan inte slappna av. T: Vad är det värsta som kan hända om det fortsätter så här? P: Jag klarar det inte, jag kommer inte att kunna fungera. T: Hur menar du? P: Jag kommer att klappa ihop, få ett sammanbrott eller någonting. (Exempel på en metakognition relaterad till orons skadlighet). Exempel 2.

5 5 av :02 P: Jag kan inte sluta att oroa mig. Tankarna bara går runt (exempel på metaoro som handlar om brist på kontroll). T: Vad kommer att hända om du inte kan sluta? P: Mitt liv blir förstört. Jag mår dåligt hela tiden. T: Vad menar du med att du förstör ditt liv? P: Jag vill bara vara norrmal. T: Tror du att du inte är normal? P: Det är inte normalt att oroa sig så här. T: Så du är orolig att det kan vara något allvarligt fel på dig? P: Min moster är schizofren. Ibland undrar jag om jaghåller på att bli sjuk som hon, om det här kan vara ett första tecken. (Exempel på metaoro som är relaterad till fara). Exempel 3. (Exempel på socialisering) T: De flesta oroar sig. Det är helt normalt att oroa sig. En del människor oroar sig ofta men blir inte bekymrade över det. Medan andra upplever det som ett stort bekymmer. Varför tror du att vissa människor som oroar sig mycket inte är bekymrade för det? P: Jag vet inte. T: De som inte är bekymrade oroar sig inte för att de oroar sig. En del tycker att det är bra att oroa sig. Kan du tycka att det är bra att oroa sig? P: Nej, jag mår bara dåligt T: Om du trodde att det var bra att oroa sig t ex om du trodde att du måste oroa dig för att kunna överleva skulle du må dåligt av oron då? P: Nej, jag skulle oroa mig över att inte oroa mig tillräckligt. T: Så det kan vara så, att oron är ett problem för dig, delvis för att du oroar dig för den? Man kan också be patienten att räkna upp tänkbara nackdelar med att oroa sig och därefter eventuella fördelar, utforska kostnader och konsekvenser av att inte kontrollera oron och tvärtom och peka på motsägelsen i patientens olika antaganden om oron. Wells använder också daglig registrering av oroande tankar med notering om situation, utlösande faktorer ('Trigger') beskrivning av orostankar, negativ tankar om oron, känsla 0 100, alternativ tanke om oro för oron och resultatet av omformuleringen i ny skattning av känslointensitet. Det finns också ett antal självskattningsformulär varav åtminstone ett finns översatt till svenska: "Frågeformulär för metakognitioner", som består av 65 påståenden och fångar upp positiva och negativa antaganden om oro. Wells går vidare med beteendeexperiment, varav jag vill beskriva några tekniker: Patienten uppmanas att uppskjuta sitt oroade när det dyker upp: "Skjut upp ditt oroande genom att säga till dig själv att du ska tänka på det senare under dagen. Bestäm en tid då du ska tillåta dig att oroa dig i 15 minuter. När klockslaget är inne och bara om det känns nödvändigt, oroa dig i 15 minuter. Notera varför det kändes nödvändigt". Hela instruktionen

6 6 av :02 är viktig för att undvika att skapa ett nytt säkerhetsbeteende. Andra experiment går ut på attoroa sig så mycket mankan eller försöka att förlora kontrollen, antingen som hemuppgift eller i sessionen. Man kan också pröva vad som händer om man låter oron vara, bara observerar den utan att reagera på den. Andra tekniker går ut på att utmana sitt undvikandebeteende med speciell betoning på undvikandet av själva oron. Jag vill också relatera ett s.k. "Tänk om experiment". (eng. What if?) T: Jag skulle vilja at vi gjorde ett experiment för att se vad som händer när du försöker att tänka ut alla möjligheter när du får en oroande tanke. Låt oss börja med din tanke: "Tänk om min man råkar ut för en trafikolycka"? Jag är din oro och frågar ett antal "Tänk om" frågor och du ska försökas hitta svar som kan ge dig en känsla av att du klarar av situaionen. Låt oss börja. T: Tänk om min man råkar ut för en bilolycka? P: Det beror på hur allvarligt det är. T: Tänk om det är allvarligt? P: Han måste åka till sjukhus. T: Tänk om han blir allvarligt sjuk? P: Jag vet inte hur jag sjuka klara det. Jag måste berätta för barnen. Jag ser honom i sängen med slangar överallt. T: Tänk om han inte överlever? P: Jag skulle bli ensam med barnen. Jag skulle be mina föräldrar att hjälpa mig. T: Tänk om de blev för gamla att hjälpa till? P: Jag skulle inte klara upp det, jag skulle bli sjuk. T: Tänk om jag blir sjuk? P: Jag skulle inte kunna ta hand om barnen. T: Tänk om jag inte kan ta hand om barnen? De skulle ta barnen ifrån mig. Jag skulle förmodligen hamna på sjukhus. T: OK. Låt oss stoppa där. Vad hände när vi oroade oss? P: Det blev bara mer och mer negativt. T: Just det, fler och fler negativa möjligheter kommer fram. Tycker du att det hjälper dig att minska stressen och klara problemen bättre? P: Det hjälper inte alls. Jag bara tänker ut fler saker att oroa mig för. Några reflektioner. Det som jag upplever som nytt med Adrian Wells modell är den starka betoningen av betydelsen av

7 7 av :02 negativa metakognitioner för att en person ska utveckla GAD. I allmän psykiatrisk praktik är våra fall sällan så renodlade som vid en forskningsklinik och vi får nog även fortsättningsvis arbeta med ångesthantering, men ibland lägga till nya strategier. I många fall är det säkert fruktbart att arbeta på dethär sätter även vid andra ångeststörningar. Min egen erfarenhet av arbete i grupp med ångesthantering är, att de patienter som lyckas ändra sin attityd till ångesten har de bästa och mest bestående resultaten. Arbetssättet påminner för övrigt om behandlingen av personlighetsstörningar, framförallt fobisk, där patienten har en stark rädsla för känsloupplevelser överhuvudtaget. För övrigt har det diskuterats om generaliserad ångest egentligen skulle betraktas som en personlighetsstörning. Alltfler behandlingsstudier visar också att förändring av scheman är avgörande för ett bestående resultat vid många störningar, vilket väl för övrigt är i ganska självklar överensstämmelse med eden kognitiva teorin fört psykologiskt förändringsarbete. Frågan är hur meningsfullt det är att tala om personlighetsstörning eller inte i det enskilda fallet. En noggrann konceptualisering kanske är viktigare för att hitta de bästa strategierna för förändring. En annan fråga man kan ställa sig är, vad det är vi göre, när den vanligaste behandlingen som står till buds vid GAD är behandling med läkemedel, vare sig det är benzodiazepiner eller nya, dyra icke vanebildande preparat? Vilka signaler får patienterna, hjälper sjukvården till med att förstärka deras negativa metakognitioner? Den här modellen finns för övrigtbeskriven i ett kapitel i boken 'Science and Practise of Cognitive Behaviour Therapy, D.M. Clark & C.G. Fairburn, Oxford University Press 1997, där man kan finna referenser bland annat till Wells övriga arbeten. Catarina Campbell Leg läkare, Leg psykoterapeut Tillbaka

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression 1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

MI - Motiverande samtal

MI - Motiverande samtal MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning? Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma

Läs mer

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig

Läs mer

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig

Läs mer

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen. Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur ( sten (Lars Winnerbäck Hugger i att förstå att det är olika Svårighet att förstå

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

kroppsliga reaktioner 0 100 Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du?

kroppsliga reaktioner 0 100 Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du? ARBETSBLAD 1 AR B E TS B L A D 1: Registrering av automatiska tankar Situation Automatiska tankar Ångest/Rädsla Övriga känslor När var det? Var var du? Vem var du med? Vad gjorde du? Vilka tankar for genom

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv. 1 För att gå här på Finsam? Man ska vilja förändra. Vilja gå mot ett mål. Respektera andra, utan att döma. Vilja ta ansvar för sig själv och för gruppen. Grejen med Finsam är att du bara behöver gå till

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen

Samtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning

Läs mer

Seminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor

Seminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor Hörsel och kurvor Funktionssystem Sinnen. Detaljerade lärandemål Kunskap och förståelse Studenten skall efter denna seminarium kunna 1. Beskriva och bedöma symtom, fynd och behandling vid de vanligaste

Läs mer

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

2016-03-02. Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak - Lektion 5 Att acceptera och tillåta oss själva att ha jobbiga känslor och kroppstillstånd utan att behöva tappa kontrollen över beteendet. mariahelander.se mariahelander.se Tänk om det handlar om dina

Läs mer

Traumamedveten omsorg

Traumamedveten omsorg Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG

Läs mer

Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva, andreen.johan@gmail.com Leg. läk., specialist i barn- och ungdomspsykiatri och allmän psykiatri NASP,

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Information om gruppsykoterapi

Information om gruppsykoterapi Information om gruppsykoterapi Gruppsykoterapi Gruppsykoterapi skiljer sig från individuell terapi genom att mycket av det som är terapeutiskt verksamt utspelar sig mellan gruppmedlemmarna och inte bara

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

Rannsaka dina julkänslor och designa din egen julstämning.

Rannsaka dina julkänslor och designa din egen julstämning. Rannsaka dina julkänslor och designa din egen julstämning. Tycker du som jag att känslor är ett knepigt kapitel. Vi är i så fall inte ensamma. Vi tillhör en hel generation som upplever rädsla för och okunskap

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer