Inspel. Inspel till en maritim strategi UPPDATERADE. Foto Birger Lallo E.ON. Foto Maria Nilsson
|
|
- Hanna Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPDATERADE Foto Maria Nilsson Foto Birger Lallo E.ON till en maritim strategi samlade från branschen till och med augusti 2014
2 2 En maritim strategi för Sverige
3 En maritim strategi för Sverige Regeringen arbetar med att ta fram en nationell maritim strategi. Syftet med strategin är fler jobb och nya affärsmöjligheter genom en hållbar användning av havet och kustområdena. Under våren 2013 presenterade regeringen en handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft för svensk sjöfartsnäring. Arbetet med den maritima strategin tar ett bredare grepp och omfattar alla branscher som har havet och kustområdena som bas för sin verksamhet. Att lyssna till företagares och entreprenörers erfarenheter och idéer är en viktig del i arbetet med att ta fram den maritima strategin. Den 5 september 2013 hölls den första workshopen med deltagare inom havs- och kustanknutna näringar. Sedan dess har flera möten med hundratals deltagare hållits. Syftet har varit att informera om regeringens arbete men också att inhämta kunskap och förslag som stöd i arbetet med den maritima strategin. en som redovisas i denna broschyr är formulerade dels av deltagare vid två möten i Stockholm den 5 september 2013 och 19 februari 2014, dels från sju regionala mötet runt om i landet De regionala mötena hölls i Göteborg och Uddevalla den 22 april, Västerås den 29 april, Umeå den 7 maj, Malmö den 15 maj och i Simrishamn och Ronneby den 16 maj. Dessutom omfattar denna sammanställning inspel som har kommit till regeringskansliet via myndighetsnätverk och e-post med mera. en har sorterats under några övergripande rubriker. Rubrikerna är preliminära. Effektiv planering. Funktionella regelverk. Enkla tillståndsprocesser. God kunskap om havet. Rätt forskning och kompetens för näringarna. Dessutom finns en rubrik för kommentarer om arbetet med maritim strategi. 3
4 Effektiv planering Havsplanering bör, även om den görs utifrån en ekosystemsansats ta in näringslivsfrågor för att få acceptans. Det är avgörande för att göra avvägningar om förutbestämda områden för etablering av t.ex. vindkraft. Man måste ta beslut om en enhetlig modell för hur vattenbruk påverkar miljön. Brist på statistik och annat beslutsunderlag kring maritim turism. VA-frågan ofta en trång sektor. Men en viktig fråga att lösa för utvecklingen. Tillgängligheten till skärgårdsöar i norra Stockholms skärgård är ofta lågt prioriterad. Vilken infrastruktur behövs för vissa näringar? Kustsjöfart behöver hamnar. Turism i skärgården behöver kommunal service och båttrafik. Energi arbetar tillsammans med andra länder, vem ska bygga ut infrastrukturen Sverige är passiva (ligger på enskilda energibolag), i andra länder ser det ut på ett annat sätt. Kort framförhållning gällande tidtabeller svårt att sälja resor till utländska researrangörer. Ofta avsaknad av tvärförbindelser. Nordsydlinjen bör testas under längre period än ett år för att kunna göra en rättvis utvärdering. Behov av lättare tidtabeller, även på engelska. SL-kort för båtresor. (finns väl redan prisnivå?). Hastighetsbegränsningar i inre skärgården som försvårar för utvecklingen för lokaltrafik med båt (7 knop). Snedvriden konkurrens med subventionerade båttransporter genom Waxholmsbolaget. Fler miljöstationer i skärgården. Infrastrukturstrategi säkerställ att vattenvägen finns med i att utredning kring infrastrukturlösningar. Infrastrukturkalkyler som tar hänsyn till miljöeffekter vid anläggning av infrastruktur och att vattenvägen är gratis, men transportmedlet dyrt. Logistiksystem som anpassas till sjöfartens förutsättningar. BENCHMARK: Havsplanering (lär av goda exempel, t.ex. Stora Barriärrevet). Måste vara hållbart! Men hur får vi med utförarna? Alla inser inte vad det innebär att arbeta hållbart, då det år svårt för enskilda att ha koll på systemgränser. Få med vattenvägen även i vanlig planläggning. När nya bostadsområden anläggs vid vattnet, då har de garanterat en sopsorterings(?)anläggning. Denna kan ligga vid vattnet och soporna kan transporteras med eldrivna pråmar. Det ska vara med i grundtänket(?). Skapa förutsättningar för samverkan måste ske mellan lokala, regionala och nationella aktörer för att maritima strategier på olika nivåer ska få ökad genomslagskraft. Se över intresseområdena och samordna. Gör övergripande plan. Alla intressenter delaktiga, d.v.s. militär, trålfiskare, lokalbefolkning etc. Skapa förutsättningar för förenklad tillståndsgivning där områden för marin energi är anvisad i havsrelaterad översiktsplan för marina områden ( blå ÖP ). 4 En maritim strategi för Sverige
5 En maritim strategi för Sverige Tillgänglighet, infrastruktur till kustsamhällen. För att skapa förutsättningar för tillväxt. Turistisk översiktsplanering, TÖP = planering för besöksnäringens anspråk på mark och vatten och i relation till andra näringar. TÖP och integrerade kustzonsplaneringen är ett steg i rätt riktning men fortfarande är tillgång på etablerings- och utvecklingsmöjligheter i attraktiva lägen i kustområden ett hinder för utvecklingen. Regler för campingen begränsar kvalitetsutvecklingen och åretruntsäsong. Infrastrukturplanering måste tänka på öst-väst relationer och intermodalitet. Flytta hamnar och korta sjötransporter. Samsyn vid nyttjande av havet vind/ vågkraft planeras för säker sjötrafik. WWF:s affärsplan för havet: sätt ett pris på havsresurserna i samband med investeringar. Koppla till miljökvalitetsmålen Behöver ha en proaktiv hållbarhet. Miljön är ett samhällskonto och vi ska leva av räntan av samhällskontot, ska ej börja nagga av kontot i sig. Vill se återinvesteringar i Östersjön Först med en helhetsbild ser man potentialen fullt ut, liksom kopplingar till andra utvecklingsområden som t ex biobaserad ekonomi, materialutveckling, utmaningar inom livsmedelsområdet, energiomställning och hållbara transporter. I en helhetsbild kan man även knyta an till andra policymål, t ex nationella miljömålen för hav och kust, havsmiljödirektivet, nationella innovationsstrategin, nationella strategin för svenskt vattenbruk, handlingsplanen för sjöfart och nationella besöksnäringsstrategin. Mussel- och ostronodling som areell näring. Riv traditionella gränser och jobba gränsöverskridande. Var mer innovativ. Det saknas finansiella metoder och modeller för etablering av vattenbruk. Planeringsmodeller för hållbart vattenbruk i Bottenviken och Bottenhavet saknas. Stärk näringslivsperspektivet i svensk havsplanering. Risk idag att länsstyrelserna tar över och förtäcker maritima näringslivsmöjligheter. Brist på fysisk planering begränsar utvecklingsmöjligheter. Näringslivsintressen viktigt för acceptans, det löser samverkansfrågor. Större näringslivsfokus i havsplaneringen. Vill se även ett internationellt perspektiv se vad görs i grannländerna bl.a. med anledning av EU-direktivet. 5
6 Funktionella regelverk Miljödepartementets oförmåga att sätta sig in i problematiken och väljer att lita på tillverkningsindustrin utan att syna korten bara för att det gynnar egna syften. Finansdepartementets ovilja att stödja sjöfartens problemlösningar, blicka inte förbi utan inse potentialen i både arbetstillfällen och kompenserande skatteintäkter. Klaragöra reglerna kring olika riksintressen. Se över livsmedelslagstiftningen med tanke på nya maritima näringar och multiföretag. Fiskekvoter som inte är anpassade efter verkligheten. Etablering av havsbaserad vind (energiproduktion): underlätta tillstånd genom att se helheten, försvaret har vetorätt, inte motiverat idag. Ger en död hand över havet som resurs. Turism: Små fartyg i kommersiell kustoch skärgårdstrafik behöver ett eget lagrum med ett "funktionellt" regelverk och inte undantag och dispenser. Se det engelska systemet för Small Commercial Vessels. Godtycklighet i Transportstyrelsens certifieringssystem. Innanför territorialgränsen gäller liksom på land det kommunala vetot som infördes i miljöbalken sommaren 2009, kan inte överklagas, behöver inte motiveras och kommunen är inte på något sätt ålagd att svara på tillståndmyndighetens förfrågan om tillstyrkan av ett större vindkraftprojekt i territorialhavet. Se över möjligheterna att förenkla regelverket och dess tillämpning, samtidigt som man bör vara uppmärksam på motstående intressen för utveckling, t ex strandskydd. Ett aktuellt exempel på förslag till regelförenkling som måste följas upp gäller tillstånd och tillsyn av vattenbruksverksamhet. Det har utarbetats av Jordbruksverket och lämnats till Landsbygdsdepartementet. Regelverk motverkar vissa ekosystemtjänster, ex. fiskbestånd. Vi är dock på väg att förbättra det(?). Bygglovsregler för sjönära lägen! Brist på besöksboende i skärgården strandskydd försvårar exploatering. Regelverk som styr mot önskade mål/effekter och mot jobb och tillväxt. För att attrahera maritima näringar till Sverige. Utnyttja EU:s regelverk fullt ut. Regelverk för nya shippingmarknader, -bemanning, -fartområde, - tekniska regler för fartyg, - skattetekniska regler. Sjöfart: Skapa förutsättningar för godstransporter till sjöss (short sea shipping). Minska strandskydd. Inga svenska särregler. Riv upp gamla vattendomar som inte längre fungerar i samhället. Anpassa strandskyddsregler och regler för bygglov för att främja hållbar tillväxt inom turismen. Rätt investering på rätt plats och med rätt förutsättningar. Ge temporära bygglov som gäller så länge verksamheten bedrivs enligt ursprungligt beviljande. Detta skulle minska risken för privatisering och exploatering av attraktiva lägen. De allmänna råden för vattenbruk är inaktuella. Att rucka på strandskyddet är kontraproduktivt mot livskvalitet, miljö och 6 En maritim strategi för Sverige
7 En maritim strategi för Sverige begreppet turism när man stänger av stränder och bygger på det. Företagshinder på vatten, Sjöfartsverket/ Trafikverket. När det gäller våra maritima entreprenörer är det behörighetsregler, begränsningslinjer (var får jag köra?), säkerhetsregler och regler för redskap som måste ses över. Båda av praktiska skäl och konkurrensskäl. Tillåta odling av japanska ostron. Kort säsong hänger ofta ihop med båttrafiken. Gör en översyn av förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar förädlingsindustri. Mer fokus på förädlingsledet som är arbetsintensivt i den gemensamma fiskepolitiken. Dyra försäkringar och krångliga regler för den som vill köra turtrafik inom-/ utomskärs. Produktionen av östersjömusslor måste få miljöersättning likvärdig jordbruket vad gäller fosforupptag. Hinderröjning och regelförenkling. Utgår från storskalig industri och är inte anpassat till småskalig tjänsteproduktion. Omodern tolkning. Fartområden! Traditionsfartyg tillämpas på små turistbåtar? Camping. Semesterlagen. När på året enligt länsstyrelsens tolkning? Kvalitet på stugor (max 25m 2 begränsar) bygglovsregler. Bemanningsregler bör samordnas inom EU. Tydligt regelverk för svensk fartygsstandard. Dagens regelverk är anpassat till storskalig produktion och inte till småskalig tjänsteproduktion som t.ex. turism. Anpassning av regler och av tolkning av dessa behövs. Schengenregler som försvårar för färjeturismen från tredje land (Ryssland). Momsreglerna för gästhamnar med både båtar och hus bilar, där bilarna betalar 12 procent och båtarna 25 procent. Möjliggör för en svensk kust/närsjöfart, - konkurrenskraftig mot utländska åkerier, - avlasta väg och järnväg, miljösäkert och miljöeffektivt. Lastbilstrafik med utländska förare som är svår att konkurrera med för kustnära sjöfart. Den fria prissättningen för taxinäringen som skapar en dålig Sverigebild med konflikter för färje- och kryssningsresenärer. Ren kust Havs- och Vattenmyndigheten. Stora problem med ilandflytande skräp i olika former. Behov av långsiktig lösning och organisationsmodell. Alternativa användningssätt för statliga pengar i t.ex. Gotlandstrafiken. Behövs resurser för att ursprungsmärka svensk röding arctic superieur. Söka samhällstillstånd istället för miljö, bygg etc. tillstånd. Ska man söka tillståndet hos miljöenheten? Det är angeläget att om man tar fram förslag till lagändringar för att förenkla och förkorta tillståndstider dessa förslag är vattentäta mot sådana bakslag i slutet av ändringsprocessen. Skyddade områden. Öppna upp genom att specificera vad som är skydd och hur kan man gå till väga. Avgiftsystemet för inlandssjöfarten måste ses över och anpassas till verksamheten. 7
8 Enkla tillståndsprocesser Det maritima perspektivet bör introduceras hos alla berörda myndigheter, även sådana som inte primärt är maritima. Börja t ex med havsplaneringen (på remiss) samt hos Jordbruksverket (pågående arbete) med en handlingsplan för att följa upp strategin för svenskt vattenbruk. Fortsätt med instruktioner i regleringsbrev till berörda myndigheter. Myndigheter, för många, långsam och krånglig tillståndsprocess för vattenbruk, en process som också är godtycklig. Inga tydliga direktiv till myndigheter eller länsstyrelser. Transportstyrelsens ovilja att utveckla regelverken; - protektionism för de egna jobb, - okunskap, - ser inte sjöfartens överlevnad som en del av sitt åtagande. Se över länsstyrelsens definitioner av turism och dess effekter på t.ex. camping i strandskyddade områden. Tolkning och tillämpning utifrån gamla semesterlagen försvårar åretruntverksamhet. Turism är näringsverksamhet, inte rekreation. Tillståndsprocessen, hela vägen till kommunnivå. Vad, hur mycket får släppas ut, inte hur? Maritimt=dyrt! även v.g. tillståndsprocess. Sälen in i rovdjurspolitiken. One Stop Shop för tillståndsansökningar. Myndigheters attityd mot kunder (rederier) vid nya utmaningar, - t.ex. vid ny fartygstyp, nybyggnation, inflaggning. Myndighets- och departementssamordning behövs. Också ökad kunskap, styra mot jobb och tillväxt. Oförmågan att inse att det är billigare att utveckla befintlig industri än att uppfinna ny. Riksdag och regering vill utveckla vattenbruket men överlag är länsstyrelserna negativt inställda till utveckling av den näringen. Det ger segdragna tillståndsprocesser och skrämmer bort företagen. Likvärdig bedömning av vattenbruk i hela Östersjöregionen (skulle?) gynna utvecklingen. Samordning mellan myndigheter = näringsfrämjande. Jämför med t.ex. DUKAT (Direkt Utan Krångel Alla Tillstånd). Skapa stark och tydlig myndighet inom Sjöfartsverket med ansvar för fritidsbåtssektorn som också inkluderar mindre fartyg och båtar som nyttjas för näringsverksamhet. Det råder idag en stor otydlighet om vilka myndigheter som har hand om dessa frågor. Sektorn i sin helhet får alldeles för lite utrymme i förhållande till den traditionella handelssjöfarten och till sektorns betydelse på ekonomi, sysselsättning och folkhälsa. Svårt att få mindre båtentreprenörer att våga ta ekonomiska risker. Konkurrensneutralitet. Mot andra trafikslag, -mot andra nationer. Investeringar/likabehandling. Boverket/ länsstyrelserna/kommunerna. Synliggöra besöksnäringens behov av mark och vatten mer. Proaktivt agerande krävs. Livsmedel: Underlätta diversifiering av förädlingsindustrin genom att stödja kustfisket, och lokal småskalig förädling, Underlätta för utveckling av hållbart marint vattenbruk såsom musselodling genom tillståndsgivning som väger in nyttan av hållbar maritim utveckling. Tillstånden för fiskodling måste vara ett incitament för teknikutveckling och inte baseras på foderförbrukning. Regler för etablering av vattenbruk. Traditionellt mycket negativ hållning från länsstyrelsen. Det behövs en förändring i kulturen hos myndigheterna. 8 En maritim strategi för Sverige
9 En maritim strategi för Sverige God kunskap om havet Satsa på en långsiktigt planerad kunskapsuppbyggnad om våra havsområden. Förslag finns i betänkandet Kunskap på djupet (SOU2011:56). Berörda universitet och andra forskningsinstitutioner bör kunna ta fram underlag som kan ligga till grund för samverkan med myndigheter med ansvar för det marina/maritima området. Kunskap och kartläggning begränsas i dag av icke relevanta regelverk = försvarets sekretess. Samordnad sjömätning inom staten (=genomför utredningsförslag), se SOU. Grunda havsvikar mycket dåligt kartlagt. SGU och SJV mätningar kan komplettera varandra. Öppna upp kunskap på/om djupet avveckla militärt skydd. (se SOU). Sekretessregler för landskapsinfrastruktur till havs upphävs. Generella undersökningar och tillgängligt underlag för var det är lämpligt med vattenbruk, skulle spara mycket tid och energi för myndigheterna och näringen. Tydligare marknadsföra Sverige som turistmål. Många besöker idag flera områden på sina veckoresor. Mål maximera samhällsnyttan miljö, socialt och ekonomi. Vi måste veta hur aktiviteter påverkar varandra dumt när en näring saboterar för en annan Så vad saknar vi för en bra maritim plan? Vilka är de prioriterade näringarna? Hur påverkar de enligt samhällsnyttan var och en av de andra näringarna? Samverka med t.ex. havsplanering och havsmiljödirektiv. Kryssningstrafik som ekoturism dialog med näringen om frivilliga ö.k. miljö. Olika uppfattningar om ekosystemets bärkraftighet. Minimera negativ påverkan för total livskvalitet (humanitära lösningar). Plaståtervinning Energi, Teknik, Miljö och Jobbmöjligheter. Ren kust överlevnadsfråga för alla. Jobb, tillväxt och livskvalitet. Miljön ligger till grund för både turism, livsmedel och livskvalitet. Godtyckliga gamla argument för skyddsområden stoppar utveckling. Kunskapssamordning kartläggning, - områdesplanering. För att påskynda och förstå rätt. Så slipper vi fatta beslut om det vi inte ser under ytan. Tydligare statistik, energianvändning per transporterade varor t.ex. Produktionskapaciteten av östersjömusslor måste kartläggas i södra Östersjön. Miljöproblem som hotar dessa (värden?) är överlag globala. Löser man dessa problem kan dessa näringar öka samt att lösningarna i sig i många fall kan exponeras. Havsbaserad vindkraft i hela Östersjön skapar lokala jobb i kustkommuner och skapar tillväxt. Möjligheter för fisketurism och traditionellt fiske. 9
10 Rätt forskning och kompetens för näringarna Utse test/pilotområden där hela området sökt tillstånd och den enskilda sakägaren gör en väldigt förenklad med restriktioner för hans/hennes specifika verksamhet. Brist på veterinärer med kunskaper om vattenbruk. Från miljötekniklösningar till tvärvetenskapliga innovationer. Obalans mellan trafikslagen gällande forskningsanslag, behöver synliggöras och struktureras. Traditionella forskningsfinansiärer har ej insett att det även finns maritima delartex fordonsforskning- det är viktigt med motorer för fartyg också, inte bara fordon på land. Generellt stor okunskap om vattenbruk. Använda Horison 2020 för att växla upp arbetet, kostar mycket att växla upp en teknik- viktigt ta stöd i EU. Varvsindustrin saknar kompetens som vill jobba på golvet. Skapa kunskapskluster där kunskapen samordnas och vägs så att vi får beslut som inte bara väger in naturintressen. Sjöfartsutbildning, vid vidare studier (uppgradera behörigheter för sjömän), - Finns inget bra system. Öka den svenskflaggade handelsflottan bibehållen och höjd nationell sjöfartskompetens. Hur hittar vi personer som vill jobba med maritima saker? Hur gör vi det tillräckligt intressant? Utbildningen inom naturvetenskap är splittrad samla oceanografi. Se över möjligheterna att samordna och förenkla finansiering av åtgärder från tillämpad forskning till konkreta åtgärder i verksamheter. Utgå från en helhetsyn på vad vi vill göra, och titta specifikt på områden som vattenbruk, marin miljöteknik, havsbaserad förnybar energi, hållbar sjöfart, maritim turism, kustfiske och marina livsmedel. Utbildning och forskning: Stöd till forskning och utveckling vid Bohusläns unika marina forskningsstationer (Sven Lovén Center, GU) är en förutsättning för maritim innovation (blue growth). Bygg upp en kompetens kring havsförvaltning genom forskning och tillämpning, jfr den nya professuren i havsförvaltningsrätt på Handels på Göteborgs universitet. Mer forskning och innovation i kustnära företagen. Värna och utveckla maritim kompetens. Stort behov av medel för fortsatt forskning. Mer pengar till forskning och utveckling och forskning/utveckling kring intermodalitet. Enkla, funktionsbaserade och öppna för innovation, för fullskaleprojekt. Öka FoI anslag för sjöfart för en utveckling av den operativa sjöfarten (transport) miljö, -energi, SEKA och NEKA, specialkompetenser. FOI för nya bränslen och distribution av dessa DME, svartlut, metanol LNG Anslag? Testbäddar för marin energi och vattenbruk: Skapa möjligheter för nya testbäddar där man kan dra nytta av samlad kompetens inom bolag samt 10 En maritim strategi för Sverige
11 En maritim strategi för Sverige forskningsinfrastruktur som Sven Lovén Center, Göteborgs universitet (GU) Stöd utveckling av hållbart marint vattenbruk genom att satsa på havs- och landbaserade testbäddar för innovativa system för fiskodling, skaldjursodling samt makroalger (tång) inkluderat infrastruktur för framtagning av yngel (kläckeri) Marinarkeologisk forskning förtydliga ansvaret. Se till att Sverige får tillgång till investeringsstöd från EU så att t.ex. gamla fiske- och industrihamnar kan anpassas till dagens båtliv. Hur upprätthålla kustfisket som bransch, det är inte intressant för unga. Var är forskningen? För att stödja utveckling inom företag behövs forskning inom alla områden! Om arbetet med maritim strategi Se till att den maritima strategin blir styrande för de statliga myndigheterna. Inkludera klustrets alla delar, inklusive offentlig sektor i strategin, Vi växer mer och mer ihop. Vikten av en tydlig vision och målbild, Sveriges nisch var vi är bäst. Attrahera landindustrin till den maritima arenan genom innovation och information ta tillvara på landindustrins kompetens. Stockholm Resilience Centre: Ocean health index? Det behövs ett övergripande syfte och målsättning med en nationell maritim strategi. Enskilda förslag på åtgärder är viktiga för konkretisering men det maritima området som helhet måste tydliggöras. Annars blir åtgärdsförslagen mest en önskelista som inte motiveras. Lyft upp till nordisk/baltisk nivå: Gör gemensam övergripande strategi (om möjlig) plan. Titta gärna på den helt nya rapporten från Boston Consulting Group A business case for the Baltic Sea. Är övertygad om att den kommer att inspirera. Belys industrins/företagens roll för livskvaliteten i kustnära områden. En strategi som är långsiktig och som håller över val och över partigränser. Ge långsiktiga spelregler. Samtliga åtgärder ska syfta till att minska byråkrati: Tillse att riktiga arbetstillfällen kreeras! Strukturera enligt EU-kommissionens nuvarande struktur för Blue Growth. Det innebär att forskning, näringsliv och offentlig sektor måste samverka. Vidare måste hållbarhetsperspektivet lyftas in tydligt. Sverige har mängder av teknikföretag som satsar maritimt, t.ex. SKF och ABB. Få med även dessa. Öppna upp för det nya som vi inte vet vad det är i strategin. Tydlig svensk definition av det maritima klustret enligt EU:s och klustrets definition, som regeringen ska kommunicera. Känns som mycket här och nu, inte framtiden, klimatutvecklingen och klimatanpassning saknas. Politiker ska tänka i ett stort perspektiv. V. Götalandsregionen kan bidra med mötesplatser. 11
12 Läs mer på: regeringen.se/maritimstrategi
Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling
Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merHAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014
HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 BLÅ EKONOMI OCH BLÅ TILLVÄXT Johan Magnusson Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske Bakgrund Finansiell och ekonomisk kris Utmaningar
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs mer4 kommuner i gemensamt arbete
4 kommuner i gemensamt arbete Tillväxt Norra Bohuslän är en samarbetsplattform. Gemensamt arbete baserat på gemensamma frågor. Blå ÖP med Maritim näringslivsstrategi Var gör vi vad, på havet? Hållbart
Läs merÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merMinnesanteckningar från temagruppsmöte med kommuncheferna
Minnesanteckningar från temagruppsmöte med kommuncheferna Författare: Lena Boman och Elsie Hellström Innehållsförteckning Datum: 2010-04-22 1 Nulägesgruppen Sverker Hellström Succkie Gunnarsson Uppdatering
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merGod Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön
REMISSYTTRANDE 2015-04-20 Ert datum 2015-02-01 Ert dnr 3563-14 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön Sveriges Fiskevattenägareförbund har
Läs merAngående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad 2014-05-09 gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"
1 Aspöja 2014-08-25 Till: Länsstyrelsen Östergötland Naturvårdsenheten 58186 Linköping Från: Aspöja Byalag c/o Helén Forsman Aspöja Östergård 61025 Vikbolandet Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad
Läs merMiljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Åhlman Michael Datum 2015-11-02 Diarienummer KSN-2015-1467 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
Läs merUppdragsplan för näringslivskontoret
Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande
Läs merHavs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna
Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan
Läs merVisitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018
Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals
Läs merMed fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet
PM 2011:39 RVI (Dnr 001-2744/2010) Med fiskevården i fokus - en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) - Slutbetänkande av Fiskelagsutredningen (Jo2007:03) Remiss från Jordbruksdepartementet Borgarrådsberedningen
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merINSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING
2016-03-09 INSTRUKTIONER FÖR UTLYSNING Skåne Innovation Week 2016 AKTIVITETER MED FOKUS PÅ INNOVATION, ENTREPRENÖRSKAP OCH UTVECKLING 1. Bakgrund Region Skåne utlyser 220 000 kr för genomförande av aktiviteter
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs merNationell strategi för inköp i offentlig sektor
Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor
Läs merNaturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012
S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager
Läs merZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs
ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs 12-10-30 JIP Svenska Skeppshypoteks illustration av hur respektive Joint Industry Project (JIP) organiseras.. ställde sig Sveriges Redareförening (SRF), som första redareförening
Läs merTöm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor 2013-12-17
Töm inte i sjön Handläggarträff om båt- och hamnfrågor 2013-12-17 Lina Petersson Sakkunnig miljö Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Vad tycker du? För 50 år sedan hade man en annan syn på
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska
Läs merNäringsdepartementet 1
2017-01-26 Näringsdepartementet 1 En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö Näringsdepartementet Ida Björklund 2 Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merForskningsstrategi 2015 2017
Forskningsstrategi 2015 2017 Sveriges Redareförening antog våren 2006 en Forskningspolicy som anger inom vilka områden som föreningen anser att framtida resurser måste satsas för att säkra den svenska
Läs merUtgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet
Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merFiskekommunerna. Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31
Fiskekommunerna Strömstad-Tanum-Sotenäs-Lysekil-Uddevalla-Orust-Tjörn-Stenungsund Kungälv-Göteborg-Öckerö samt Västra Götalandsregionen Verksamhetsberättelse 2013-01-01 2013-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merYttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merFisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad
Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades
Läs merÖverblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap
VGR har kartlagt organisationens arbete med hållbar utveckling som det beskrivs i budget 2016 och övergripande styrdokument i relation till FNs hållbarhetsmål Överblick: FNs mål för hållbar utveckling
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs mer9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Läs merVänern en exportmogen destination? Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet
Vänern en exportmogen destination? Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet Turismen i Västsverige 34 miljarder kr (2010) Fyrbodal 11 miljarder 20 miljarder varav Göteborg ca 17 miljarder Sjuhärad 1 miljard
Läs merYttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43
Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning
Läs merTöm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21
Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21 Lina Petersson Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Båtlivets miljöfrågor Båtmiljörådet Töm inte i sjön Alkylat
Läs merAnteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar
Läs merIndustriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Läs merAntagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018
Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3
Läs merSvensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk
Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om
Läs merYttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
2008-01-17 Vår ref: 2007/2109/184 Er ref: M2007/4227/Mk Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
Läs merEn Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region
Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och
Läs merVad vill Moderaterna med EU
Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande
Läs merWorkshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016
Workshop äldres psykiska hälsa 4 februari 2016 Program 08:30 Introduktion 08:45 Föreläsning: Riv 65-årsgränsen och rädda liv vad du med små medel kan göra för att möta äldre med psykisk ohälsa. Susanne
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merSTRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET
STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING MED MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR NATURVÅRDSVERKET EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 16.3.2015 2014/2240(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Tillvarata potentialen för forskning och innovation inom den blå ekonomin
Läs merm.fl. Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
REGERINGEN Fr ' nr, VBiKETFÖH (NNOVATIONSSYSTEM Ank. 2011-10-2 0 Regeringsbeslut 13 2011-10-13 2011/5769/RT Näringsdepartemen #Dnr.^))-ö3ffl- Verket för innovationssystem 101 58 STOCKHOLM m.fl. Uppdrag
Läs mer#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL
#4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs merTALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merUtredningen om järnvägens organisation
1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen?
Klimat- och sårbarhetsutredningen är klar vad händer nu? Vad sa remissvaren? Vilka förslag hamnar i klimatpropositionen? Per Rosenqvist Remissvar (ca 130) Flertalet anser: att utredningen lyckats beskriva
Läs merVattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merRegionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs merI gruppen med Ann Nedergård som samtalsledare medverkade Anki Aaltonen, Henrik Lindqvist, Josefine Egenfelt, Olof Collin och Tove Fagerström.
I gruppen med Ann Nedergård som samtalsledare medverkade Anki Aaltonen, Henrik Lindqvist, Josefine Egenfelt, Olof Collin och Tove Fagerström. Vad gör Åland unikt: Skärgården, havet Ren natur. Fantastisk
Läs merUtvecklad talan i överklagande
2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15
Läs merVAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch
Läs merYttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Läs merRemiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)
1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merMinnesanteckningar från workshop om ekosystemtjänster i Skånes kommuner
Minnesanteckningar från workshop om ekosystemtjänster i Skånes kommuner Tid och plats: 19 september 2014 i Malmö Inledning Karen Lagercrantz hälsar välkomna. Therese Jephson är dagens moderator. Dagens
Läs merÖstersjöns motorvägar. Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd) Olle Zetterberg Monica Hildingson
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2003-04-22 Christer Lundin Strategisk trafikplanering Tel.: 508 263 71 christer.lundin@gfk.stockholm.se 2003-04-01+ Dnr 02-335-2246:1 Till Gatu- och fastighetsnämnden
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merKommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag
Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merMer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker
Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Tivedens nationalpark Ärendenummer NV-08544-12. Ekoturismföreningen vill framföra följande synpunkter på förslaget
Läs merMineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl
Mineralstrategin vad har hänt? Mineralforum 28 april 2014 Joanna Lindahl Sveriges mineralstrategi Fem strategiska områden och 19 identifierade åtgärder idag pågår arbete med 14 av dem 1 En gruv- och mineralnäring
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merRegionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)
YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens
Läs merTal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien
C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april
Läs merKORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI 2014-2020
KORTVERSIONEN AV VÅR LEADERSTRATEGI 2014-2020 Välkommen till kortversionen av vår strategi Syftet med denna kortversion är att snabbt ge dig en idé om vad Leader är, hur du kan söka Leaderpengar och för
Läs merny vision för åmåls kommun
ny vision för åmåls kommun Introduktion och bakgrund Vårt förslag till vision för Åmåls kommun baseras på ett gediget grundarbete. Vi har tagit del av undersökningar och rapporter, medverkat vid möten,
Läs merLRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER
LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och
Läs mer