Återrapportering avseende Sidas bredare samarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återrapportering avseende Sidas bredare samarbete 2007-06-12"

Transkript

1 1 Återrapportering avseende Sidas bredare samarbete

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 Sammanfattning Uppdrag UDs uppdrag Sidas tolkning och avgränsning Verktyg Generella verktyg Verktyg kopplade till ämnesområden och samarbetsformer Åtgärder för ökad effekt Synergier Kommunikation och information Mötesplatser Kapacitetsutveckling för svenska aktörer Utlandsmyndigheternas (UM) ansvar Nya verktyg Rapid response funds Fonder för särskilda ändamål Ansökningsprogram Bärkraftiga relationer Förutsättningar och begränsningar Parisagendan Upphandling Långsiktigt icke biståndsfinansierat partnerskap...16 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Sammanställning av existerande och föreslagna nya verktyg Tabellsammanställning av volymer och resurser Sidas personalresurser Närliggande områden till bredare samarbete Redovisning av verksamhet i pilotländerna Var de olika verktygen kan komma till användning inom det biståndsfinansierade bredare samarbetet

3 3 ÅTERRAPPORTERING AVSEENDE SIDAS BREDARE SAMARBETE 0 SAMMANFATTNING Biståndsfinansierat bredare samarbete är insatser som syftar till att stimulera samarbeten mellan aktörer i Sverige och aktörer i partnerlandet som kan bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Aktörerna förväntas själva driva partnerskapen av ömsesidigt intresse, med egen insats och eget ansvar. Biståndet skall vara katalytiskt. Regeringen har uppdragit åt Sida att redovisa vilka verktyg som finns för att stimulera till partnerskap, samt verktygens volymer, krav på förvaltningskapacitet och utvecklingsmöjligheter. Sidas rapportering är ett bidrag till regeringskansliets pågående utveckling av riktlinjer för det bredare samarbetet. Några verktyg är generella, dvs de kan användas inom olika ämnesområden. Dit hör de internationella utbildningsprogrammen (ITP), kontraktsfinansierat tekniskt samarbete (KTS) samt krediter och garantier. ITP är ett stöd till förändringsprocesser i samarbetsländerna, och bygger samtidigt djupa relationer med svenska parter. ITP kan tredubblas. KTS stärker kapaciteten hos samarbetsländernas förvaltning med stöd av svenska företag, universitet och myndigheter. Sida vill utveckla koncept- och funktionsupphandling för att ge större utrymme för aktörernas initiativ- och innovationskraft. Krediterna syftar främst till offentliga investeringar i infrastruktur. Sida stöder förslaget om avbindning. Krediter kan bidra till partnerskap om de kombineras med ITP och KTS. Garantier har samma syfte som krediter, men riktas till vinstdrivande aktörer. Garantier är beredningstunga eftersom varje lösning är unik, men har stor utväxling av biståndskronan. Sida vill utveckla standardiserade lösningar tillsammans med Swedfund och EKN. Andra verktyg är ämnes- eller aktörsspecifika: Swedish Research LINKS - Minor Field Studies och Linnaeus/Palme programmet Kultur- och mediestödet Kommunala partnerskapsprogram Sidas EO-anslag Myndighetssamarbete (twinning) Ekonomiskt samarbete Startprogrammen och partnerskapsfonder Östersjöprogrammet för utbildningsområdet EU-twinning för kandidatländernas förvaltningar

4 4 Centrum för lärande för hållbar utveckling Trepartssamarbete Den totala planerade volymen är ca 940 miljoner kronor år Inom t ex kultur och medier och vissa andra samarbetsområden är det inte möjligt att uppskatta hur mycket som är bredare samarbete. Förvaltningsresurser per utbetald volym varierar inom samma ramar som övrigt bistånd. För att öka effekten måste vi se till att skapa synergier mellan de olika verktygen (lika viktigt som att utveckla nya verktyg) bygga effektiv information och kommunikation (så att aktörerna själva kan initiera partnerskap) skapa mötesplatser både fysiska och virtuella stärka kapaciteten hos svenska aktörer stärka resurserna hos de utlandsmyndigheter som ska arbeta proaktivt med bredare samarbete. Vi måste också skapa nya verktyg: Rapid response funds för att snabbt kunna finansiera studier, förhandlingar etc. Men kostnadsdelning, små medel, korta insatser och högre risk. Fonder för särkskilda ändamål, t ex för kultur och forskning. Ansökningsprogram av LINKS-modell. Ett exempel är den Challenge Facility som nu utvecklas för pilotprojekt inom miljöteknik. Inom tre viktiga områden behöver Sida klargörande från regeringen: 1. Frågan om hur förhålla sig till Parisagendan. Principen bör vara att i länder med långt gången harmonisering, arbetsdelning och stort biståndsberoende ska stöd till separata kompetensutvecklingsinsatser undvikas. Ställningstaganden ska för det enskilda landet tas i samarbetsstrategin. 2. Hur upphandlingen ska hanteras. Sida föreslår att regeringen fastställer att utgångspunkten för det bredare samarbetet ska vara utnyttjande av svensk resursbas. 3. Hur partnerskap med svenska myndigheter ska finansieras när biståndet upphör. 1 UPPDRAG 1.1 UDs uppdrag I Regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 1 har regeringen begärt att Sida senast den 31 maj 2007 skall redovisa tillgängliga verktyg för det bredare samarbetet, hur dessa idag används och med vilka volymer, inklusive en redovisning av hur resurskrävande olika typer av insatser är. Vidare skall rapporteringen innehålla preliminära 1 Regeringsbeslut Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, punkt 4 Uppdrag, s 18

5 5 förslag på hur verktygen för det bredare samarbetet kan bli mer effektiva och utvecklas vidare samt vilka nya verktyg Sida ser behov av att utveckla. Av rapporteringen ska även framgå hur det biståndsfinansierade bredare samarbetet kan bidra till att stimulera och stärka bärkraftiga relationer mellan svenska aktörer och aktörer i länder med vilka bredare samarbete bedrivs. Sida ska som led i att utveckla verktygen, under 2007 särskilt fokusera på att främja ett bredare samarbete med Indien, Sydafrika, Angola, Namibia och Botswana. I uppdraget angavs också att det skulle förtydligas genom det policyarbete som genomförs av regeringskansliet. Då detta policyarbete ännu inte slutförts har det inte varit möjligt för Sida att utgå från detta. Med hänvisning till ovan nämnda rapporteringsuppdrag vill Sida härmed anföra följande. 1.2 Sidas tolkning och avgränsning Principerna för det bredare samarbetet tar sin utgångspunkt i den svenska politiken för global utveckling som antogs av Riksdagen i december Det är ett ansvar för hela det svenska samhället att bidra till en hållbar utveckling i världen. PGUs principer om en ökad samverkan med svenska aktörer innebär en delvis förändrad och ökad utmaning för Sida. Sida har tagit fasta på detta och börjat utveckla ett nytt förhållningssätt i förhållande till svenska aktörer. Sida har tagit fram ett positionspapper om samverkan med svenska aktörer. 2 Sidas riktlinjer och handlingsplan för samverkan med Sveriges näringsliv 3 är ett annat uttryck för denna ökade ambition. Det pågår vidare bl a ett arbete att utveckla samarbetsformer med andra statliga myndigheter. 4 Sida har även beslutat att inrätta en ny enhet 5 för bredare samarbete (förkortad BREDSAM) med uppdrag bl a att vidareutveckla de befintliga instrumenten och att utveckla nya instrument. I denna rapport utgår Sida från målet med det biståndsfinansierade bredare samarbetet, nämligen att det skall stimulera samarbeten som kan bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Sida tar fasta på fyra viktiga frågor, nämligen - att samarbetet skall stimulera och stärka bärkraftiga relationer av ömsesidigt intresse mellan svenska aktörer och aktörer i låg- och medelinkomstländer, - att samarbetet skall bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förändra sina levnadsvillkor, 2 Gd beslut Positionspapper om Sidas förhållningssätt till svenska aktörer inklusive grundläggande principer för bredare samarbete 3 Gd beslut Riktlinjer och handlingsplan för Sidas samverkan med Sveriges näringsliv 4 Projektdirektiv , framtagning av 10 ramöverenskommelser med statliga myndigheter med vilka Sida har ett mer omfattande samarbete 5 Gds beslut avseende Sidas organisation för bredare samarbete. Beslutet omfattade endast ITP och KTS, men senare har även finansieringsgruppen med ansvar för krediter och garantier förts till den nya enheten

6 6 - att regeringen skall ange med vilka länder Sverige skall bedriva ett biståndsfinansierat bredare samarbete, - att relationerna bör bidra till att de kan fortsätta och fördjupas utan bistånd, dvs ha en inneboende kraft att utvecklas. Med rätt förutsättningar kan det bredare samarbetet bidra till långsiktigt partnerskap samt uppfyllande av biståndets mål om en minskad fattigdom. 2 VERKTYG En sammanställning över existerande och föreslagna nya verktyg presenteras i bilaga 1. Sammanställningen är ett försök att belysa hur de olika verktygen svarar mot uppställda kriterier. Det finns verktyg som är generella och inte kopplade till visst ämnesområde. Andra verktyg är direkt relaterade till ett särskilt ämnesområden. 2.1 Generella verktyg ITP Sidas Internationella Utbildningsprogram, ITP, bidrar till kapacitetsutveckling och förändringsprocesser på organisations- och institutionsnivå. Programmet erbjuder personer i strategiskt viktiga organisationer i låg- och medelinkomstländer möjlighet att ta del av svenska erfarenheter och modeller. Program skapas inom ämnesområden som prioriteras inom svenskt utvecklingssamarbete, där svensk kompetens efterfrågas och där erfarenheter från länder på olika utvecklingsnivåer tas tillvara. Kontakter med olika aktörer i Sverige leder i många fall till samarbeten utanför programmet, t ex institutions- eller kommersiella samarbeten. Medverkande från Sverige får ökade kunskaper från deltagarnas hemländer, vilket ökar intresset för partnerskap och vidare samarbete. Under 2006 pågick ett hundratal utbildningsprogram med sammanlagt 2431 deltagare från 119 länder till en kostnad av 291 MSEK. Utvecklingsmöjligheter ITP är ett effektivt verktyg för att bygga partnerskap inom och utom biståndet. ITP kan fungera som en ingång till fördjupade relationer. Kopplingen till KTS, krediter och garantier kan stärkas. Utveckling av nya program bör ske efterfrågestyrt i nära samverkan med aktörer i Sverige och partnerskapsländer. ITPs insatsportfölj kan tredubblas under förutsättning av en begränsad förstärkning av Sidas förvaltningsresurser KTS och KTS-liknande samarbetsformer Syftet med Kontraktsfinansierat Tekniskt Samarbete, KTS, är att stärka kapaciteten hos partnerlandets förvaltning med stöd av svenska företag, universitet och myndigheter. Projekten identifieras och initieras av partnerlandet

7 7 som också handlar upp med stöd från Sida. Projekten löper på 2-4 år och omfattar vanligtvis 5-15 miljoner kronor. Under 2006 hanterade KTS-gruppen 117 pågående och planerade insatser med en utbetalningsvolym om 126 miljoner kronor. Utvecklingsmöjligheter Det är möjligt att öppna KTS för en bredare aktörskrets i partnerländerna, inklusive medlemsdrivna organisationer och företag. Sida avser att utveckla former där ett större utrymme lämnas åt aktörerna att tillsammans själva utveckla idéer och ta initiativ. En sådan form kan vara konceptupphandling eller funktionsupphandling där Sida tillsammans med partnerlandet definierar tydliga målområden och där konkurrens sedan etableras mellan idéer och initiativ om samarbeten som kan leda till dessa mål. Sådana modeller kan användas i ett uppstartningsskede av ett samarbete med ett prioriterat land efter urval av sektorer som skulle kunna lämpa sig för partnerskap. I några fall har Sida finansierat ett institutionssamarbete parallellt med stöd genom ett FN-organ Krediter Krediter syftar till att samarbetsländerna skall kunna finansiera större investeringar främst i infrastruktur. Sidas kreditstock är ca miljoner kronor till ett trettiotal länder. De svenska aktörerna har traditionellt varit starka inom flera infrastrukturområden, exempelvis energi, kommunikation och miljöinvesteringar. Sida stödjer kreditutredningens förslag om avbindning av samtliga krediter samt ökad användning av finansiering i lokala valutor. Beredningen blir sannolikt inte enklare, men volymerna kan bli väsentligt större genom samarbete och samfinansiering med främst multilaterala biståndsgivare och kommersiella aktörer. Utvecklingsmöjligheter Krediter har förutsättningar att bidra till partnerskap för svenska aktörer i ökande omfattning om de kombineras med ITP- och KTS-verktygen. Riktade seminarier skall utvecklas för aktörerna inom områden där Sverige har särskild kompetens så att dessa skall kunna tillgodogöra sig verktygen Garantier Garantierna har samma grundsyfte som kreditverksamheten, men riktar sig i första hand till privata aktörer eller statliga bolag som drivs kommersiellt. Garantierna kan minska kreditrisken och öppna för finansiering i lokal valuta vilket minskar de fattiga ländernas valutaexponering. Instrumentet är flexibelt och varje garanti unik, då det från fall till fall kan variera vilka risker som behöver täckning för att ett projekt skall förverkligas. Utväxlingen på biståndsmedlen är stort, eftersom utbetalning under garantin endast sker då de garanterade förpliktelserna inte kan uppfyllas.

8 8 För att bidra till ekonomisk tillväxt och tillhandahålla finansiering för privata infrastrukturinvesteringar samarbetar Sida med brittiska, holländska, schweiziska, österrikiska och världsbankskollegor i PIDG, Private Infrastructure Development Group. PIDG är ett partnerskap mellan statliga och privata aktörer, som utvecklar och garanterar privata projekt. Utvecklingsmöjligheter Sida avser att i samarbete med Swedfund och Exportkreditnämnden - utveckla standardiserade garantilösningar för bl a finansiering av mikrokrediter och kommunala infrastrukturinvesteringar Volymer och resurser I bilaga 2 ges en översikt över antalet insatser av aktörer för ITP, KTS samt krediter och garantier. Av sammanställningen framgår även de volymer som är aktuella för de olika verktygen. Verktygens karaktär är att vara katalytiska och bidra till att etablera uthålliga relationer utan framtida biståndsfinansiering och skapa mötesplatser. Genom parternas egna insatser i samarbetet uppstår en utväxling av investerade biståndsmedel. Egenfinansieringen kan vara betydande i partnerlandet. I Botswana bidrar regeringen, utöver den egna resursinsatsen i form av personal etc, även med ungefär halva kostnaderna för den svenska konsultinsatsen. Vad gäller krediter och garantier så är den redovisade volymen endast en del av insatskostnaden. För krediter belastar endast subventionselementet (35-80%) av krediten anslaget medan för garantier är anslagsbelastningen noll. Här följer en redovisning avseende ITP, KTS samt krediter och garantier. Det svårt att få fram relevanta uppgifter utanför BREDSAMs ansvarsområde därför att någon särskild redovisning av bredare samarbete inte görs. Som jämförelse har tagits några mått från andra verksamhetsområden. Verksamhet Utbetalda medel (Mkr) Utb med/årsarbetskr (Mkr) KTS ITP Krediter och garantier 6 7 Uppgifterna relaterar till Avser årsgenomsnitt för För garantierna görs ingen anslagsbelastning. För kreditverksamheten sker en avsättning för hela gåvoelementet i krediten vid ett tillfälle. Sidas administrativa agent ombesörjer sedan utbetalningar vartefter projektet fortskrider (ofta under flera år), och reglerar räntebetalningar under kreditens hela löptid från den avsättning som gjorts. Det totala finansierade beloppet för insatsen är betydligt större än anslagsbelastningen. 7 Ett skäl till den minskade kreditvolymen under senare år har bl a varit bindning till svenska leveranser. Se betänkande SOU 2006:108 Att ta itu med fattigdomen. Krediters och garantiers nya roll i svenskt bilateralt bistånd s. 105 ff.

9 9 Huvudsektor Fält Sthlm % i fält Budgetstöd för fattigdomsbekämpning 9,2 2,6 78,0 Demokratisk samhällsstyrning och mänskliga rättigheter 67,8 37,1 64,6 Handel, näringsliv och finansiella system 16,6 15,7 51,4 Humanitärt bistånd 8,0 15,6 33,9 Hälsa 17,8 18,8 48,6 Infrastruktur 16,5 34,0 32,7 Konflikt, fred och säkerhet 4,8 7,8 18,1 Naturresurser och miljö 32,5 37,4 46,5 Utbildning 10,5 5,8 64,4 Övrigt 52,5 85,1 38,2 Forskning 2,5 34,0 6,8 Total tid 11,8 Utfall Mnkr 725 Utfall/ÅAK 104,9 32,3 23,6 36,6 50,5 12,6 69,9 16,3 137,6 36, ,3 18,1 72,4 45,8 24,2 28,1 28,0 61,6 7,6 14,3 Grand Total 238,7 293,9 44,8 532, ,0 Tabellen är hämtad från Sidas studie Mål och Mått 2005 och avser ,4 För kommentarer rörande personalresurserna för KTS, ITP samt krediter och garantier hänvisas till bilaga Verktyg kopplade till ämnesområden och samarbetsformer Swedish Research LINKS Det övergripande målet med Swedish Research LINKS är att främja forskningssamarbeten mellan svenska forskare och forskare i mer resursstarka utvecklingsländer. I sin nuvarande form kan programmet enkelt utvidgas till att omfatta övriga afrikanska länder och Latinamerika. Samarbetet bygger på gemensamma forskningsintressen och biståndsmedel är endast ett smörjmedel under en övergångsfas. LINKS täcker enbart kostnaden för samarbetet, inte finansiering av grundforskning. Programmet omfattade 35 miljoner kronor 2006 och administrerades av Vetenskapsrådet och Svenska Institutet i Alexandria. I nuläget ser kostnadsdelningen olika ut för de samarbeten som ingår i programmet. De sydafrikanska samarbetsparterna finansieras helt från landallokeringen. I Asien och Mellanösternsamarbetet kommer hela finansieringen för samarbetsdelen från Sida, medan projektfinansieringen kommer från respektive landallokering. Möjligheterna till annan statlig finansiering bedömer Sida som relativt goda i ljuset av det ökade intresset för globala frågor inom universitet och forskningsråd Minor Field Studies och Linnaeus/Palme program Minor Field Studies, MFS, och Linnaeus/Palme programmet bidrar till kontakter mellan studeranden inom högskolan i Sverige och i utvecklingsländer. Linneaus/Palme programmet ger bidrag till utbytesverksamhet för lärare och studeranden inom högskolan. Programmen stimulerar varaktiga kontakter och intresse för utvecklingsfrågor. MFS-programmet hade år 2006 en volym om 27 miljoner kronor och Linnaeus/Palme programmet om 36 miljoner kronor.

10 Kultur- och mediestödet Kultur- och mediestödet har lett till ett omfattande samarbete mellan Sverige och utvecklingsländer. Inget särskilt verktyg är kopplat till detta område med undantag av det partnerskapsprogram för kultursamarbetet som etablerats mellan Sydafrika och Sverige samt de nätverk som Sida finansierar, såsom det svensk-afrikanska museisamarbetet, SAMP. En LINKS-modell skulle kunna utvecklas inom kultur- och medieområdet Kommunala partnerskapsprogram Kommunala partnerskapsprogram stöder ett trettiotal insatser avseende kapacitetsutveckling för lokal demokrati och samhällsutveckling. Sidas bidrag används främst för att skapa möten mellan kommuner och finansiera projekt inom förvaltning, kultur, utbildning, vatten, miljö, näringslivsutveckling m fl. På regeringens uppdrag har Sida tagit fram ett förslag till ett internationellt centrum för lokal demokrati med huvudsäte på Gotland. Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommer tillsammans med två andra parter att ha huvudansvaret för centret som är avsett att bl a inrymma en del av det kommunala partnerskapet samt utbildningsprogram med inriktning på lokal demokrati Stöd till enskilda organisationer (EO-anslaget) Stöd till enskilda organisationer är inte specifikt avsett för att bygga partnerskap, men då det syftar till att med stöd från svenska enskilda organisationer stärka kapaciteten hos enskilda organisationer i utvecklingsländer, så förväntas partnerskapen fördjupas. Svenska enskilda organisationer fördelar själva medlen till sina parter. Samarbetet med enskilda organisationer omfattade drygt miljoner kronor 2006 och hanterades av åtta handläggare och administratörer. Svenska enskilda organisationer kan använda 8 procent av medlen för egen administration Myndighetssamarbete twinning Myndighetssamarbete syftar till att två systermyndigheter tar ett gemensamt ansvar för organisations- och verksamhetsutveckling. Samarbetet måste syfta dels till att nyttja den specifika kompetensen i statlig verksamhet för större effekt i utvecklingssamarbetet, dels till att möjliggöra partnerskap, för ömsesidig nytta, mellan svenska myndigheter och deras motsvarigheter i utvecklingsländerna. Sida har ett tiotal större överenskommelser och flera mindre överenskommelser med svenska myndigheter. I Sydafrika finns exempel på samarbete mellan polisen resp skatteverken i Sverige och Sydafrika. Myndigheterna får inte använda egna medel för internationellt utvecklingssamarbete utan är helt beroende av Sida. I de fall myndighetssamarbetet

11 11 innehåller komponenter av uppdragskaraktär skall myndigheten upphandla dessa i konkurrens Ekonomiskt samarbete Ekonomiskt samarbete syftar till att bygga partnerskap mellan små- och medelstora företag. Sida finansierar dessa partnerskap genom villkors- och avskrivningslån inom de s k Start-programmen, som 2007 har en planerad volym om 34 miljoner kronor, samt genom fonder, såsom partnerskapsfonden i Chile och NORSAD-fonden. Sida avser att överföra dessa till Swedfund. I Sydafrika och Namibia finns exempel på samarbete mellan Exportrådet och institutioner i landet. I Indien pågår etablering av en fond för miljöteknik Östersjöprogrammet Östersjöprogrammet som administreras av Svenska Institutet och som finansieras under biståndsanslaget syftar till att skapa fungerande och långsiktiga nätverk inom utbildningsområdet mellan Sverige och länderna i Östersjöregionen. Stöd ges till såväl institutionellt samarbete som individuella stipendier. För 2007 har 68 mkr avsatts för verksamheten EU-Twinning EU-Twinning är en viktig stödform i EUs bistånd till grannländer och kandidatländer för att förstärka ländernas förvaltningar. I programmet samarbetar aktörer inom offentlig sektor i EUs gamla medlemsländer med sina motsvarigheter i EUs nya medlemsländer och kandidat- och grannländer i Östeuropa, Nordafrika och Mellanöstern. Sida är nationell kontaktpunkt i Sverige för Twinning-programmet med uppgift att stödja svenska myndigheters förberedelse- och ackvisitionsarbete för sådana EU-finansierade uppdrag Centrum för lärande om hållbar utveckling Centrum för lärande om hållbar utveckling är på regeringens uppdrag under uppbyggande med stöd av Sida på Gotland. Syftet är att utveckla en förståelse för hur sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner samverkar. Centret kommer att få en bred ansats inriktad mot både formella och icke-formella utbildningssystem och verka för att främja kapacitetsutveckling om bl a policyfrågor Trepartssamarbete Trepartssamarbete har som huvudsyfte att genomföra en biståndsinsats i samarbete med en part från ett annat utvecklingsland. Båda länderna bidrar med resurser för biståndsinsatsens genomförande. Ett exempel är stödet till polismyndigheten i Rwanda, där svenska och sydafrikanska polismyndigheter samverkar. Men genom trepartssamarbetet fördjupas partnerskapet mellan, i detta fall, Sverige och Sydafrika.

12 Fora Sida stöder ett samarbete mellan sydafrikanska och svenska hälsomyndigheter som går under beteckningen HälsoForum. Man träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter, identifiera och utforma samarbetsprojekt (som genomförs med egen finansiering). Ett liknande initiativ inom arbetsmarknadsområdet benämnt Labour Market Forum diskuteras. 3. ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD EFFEKT Verktygens effektivitet beror dels på utformningen av själva verktygen men framför allt på vilka villkor och vilka processer som styr och påverkar verktygen. Detta främst med avseende på upphandling, beredning och uppföljning. 3.1 Synergier Långt viktigare än att utveckla nya enstaka verktyg är att utnyttja potentialen i synergier mellan olika verktyg. Här blir det särskilt viktigt att samarbeta med organisationer som har kompletterande verktyg, som t ex Svenska institutet, Swedfund och Exportrådet. Genom att de verktyg som inte är kopplade till ett specifikt ämnesområde har samlats i en särskild enhet på Sida förbättras möjligheterna att utveckla denna potential. Utmaningen är att kombinera alla dessa verktyg på ett ändamålsenligt sätt för att motsvara de krav som ställs från aktörerna. Men det finns även förutsättningar att utveckla verktygen och finna nya samverkansformer för att svara mot identifierade behov. 3.2 Kommunikation och information I Sverige bör partnerländernas behov och prioriteringar kommuniceras till potentiella aktörer. På motsvarande sätt måste Sveriges erbjudanden kommuniceras i partnerländerna. Här bör även finnas utrymme för information om finansiering genom EUs olika mekanismer och genom andra internationella och regionala institutioner. De förenklade samarbetsstrategierna bör innehålla en kommunikationsplan. Och resurser för detta måste avsättas. 3.3 Mötesplatser Partnerskap kan bara uppstå om två eller flera parter finner varandra och om förutsättningar finns uppstår partnerskap i möten. Därför bör många och olika mötesplatser erbjudas. Detta kan ske i samarbete med regeringskansliet, Exportrådet, handelskammare och andra aktörer. Som komplement planeras en virtuell mötesplats på Sidas hemsida. 3.4 Kapacitetsutveckling för svenska aktörer Sida kan bidra till att svenska parter blir starkare genom att erbjuda information om affärsmöjligheter och utbildning för att stärka svenska aktörer som parter i utvecklingssamarbetet. Bl a i samarbete med UDs Projektexportsekretariat samt Exportrådet.

13 Utlandsmyndigheternas (UM) ansvar Bredare samarbete bygger på principen att insatser bereds och beslutas av Sidas huvudkontor. I Södra Afrika kommer en regional tjänst att inrättas som komplement under en uppbyggnadsfas eftersom UM kommer att behöva ha ett djupare proaktivt engagemang. Den viktigaste rollen på UM blir informatörens/mäklarens. Av bilaga 5 framgår de viktigaste insatserna i pilotländerna. 4. NYA VERKTYG 4.1 Rapid response funds Sida behöver ha tillgång till flexibla finansieringsmöjligheter - Rapid response funds - för att snabbt kunna finansiera initiala studier, förhandlingar eller insatser för kapacitetsutveckling så att partnerskap ska kunna komma till stånd. Denna finansiering innebär relativt stora risker men beloppen blir begränsade och de tänkta parterna ska vara med och dela på kostnaden. 4.2 Fonder för särskilda ändamål Ett smidigt sätt att kanalisera medel är fonder till stöd för partnerskap inom tydligt avgränsade områden, t. ex. inom kultur-, forsknings- eller näringslivssektorn. En regional fond för stöd till civila samhället är föreslagen för södra Afrika som ett led i utfasningen av det långsiktiga samarbetet i regionen. Fondmodellen har många fördelar, bland annat erbjuder den en tydlig och transparent plattform för samfinansiering. 4.3 Ansökningsprogram Sida driver en rad program där aktörer inbjuds inkomma med ansökningar och där medel fördelas efter en jämförande utvärdering av inkomna ansökningar. LINKS och kultursamarbetet i Sydafrika är exempel på detta. Modellen kan utvecklas vidare t ex i form av konceptupphandlingar med fokus på länder/regioner eller ämnesområden. Challenge Funds är en form av ansökningsprogram, efter en modell utvecklad av DFID, som finansierar insatser av innovativ karaktär. Inom ramen för den s k Miljömiljarden skapar Sida en Challenge Facility som skall hanteras av NUTEK/Swentec. Där skall svenska företag, även i partnerskap med aktörer i utvecklingsländer, kunna söka pengar för kunskapsutveckling, pilot- och demonstrationsanläggningar. 5. BÄRKRAFTIGA RELATIONER Allt utvecklingssamarbete bidrar till att bygga relationer mellan olika aktörer. De flesta verktyg används i olika former av utvecklingssamarbete och är inte specifika för just bredare samarbete. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet är

14 14 ofta den grund som det bredare samarbetet vilar på och vidareutvecklas från. Men i alla länder finns även andra ej biståndsrelaterade kontakter och relationer. Bredden och omfattningen av de olika relationerna kan variera från land till land. Sida ser det biståndsfinansierade bredare samarbetet som katalytiskt och tidsbegränsat till sin karaktär och inriktat på främst medelinkomstländer 8. Det bredare samarbetet syftar till att tilllhandahålla efterfrågad svensk kompetens i partnerländerna och utnyttjandet av den svenska resursbasen ska vara utgångspunkten. Verktygen i sig skapar en grund för fortsatt samarbete och hållbara relationer, men inget verktyg kan garantera att sådana relationer kommer att bestå efter det att insatsen slutförts. Sida måste därför i sin bedömning av en föreslagen insats särskilt ta hänsyn till om insatsen kan förväntas bidra till att utveckla hållbara relationer. Det är fråga om bedömning om partnerskap mellan aktörer i Sverige och i låg- och medelinkomstlandet eller om partnerskap och relationer mellan länderna kan utvecklas på annat sätt. Vissa av de verktyg som används inom bredare samarbete kommer att finnas i ett stort antal länder, t ex ITP. Andra verktyg kommer att i huvudsak vara begränsade t ex till ett fåtal länder. I Bilaga 6 ges en översikt och förslag till överväganden om i vilka länder olika verktyg kan användas. Krediter och garantier är verktyg som idag har viss bundenhet till svenska leverantörer, men där Sida tillstyrkt 9 att de skall avbindas. Dessa verktyg kommer sannolikt inte enbart finansiera kontrakt med svenska leverantörer, även om utfästelser om krediter och garantier kan inriktas mot områden där svensk konkurrenskraft är stark. Målet fattigdomsminskning är avgörande vid bedömning av sådana insatser och partnerskap snarare en önskvärd bieffekt. Det bredare samarbetet kommer i huvudsak att vara reaktivt och svara mot de behov som aktörer i låg- och medelinkomstländerna har. Under vissa omständigheter och det kan variera från land till land kan det finnas skäl för Sida att vara proaktivt, t ex under inledning av ett partnerskapssamarbete i ett prioriterat land. Så är t ex fallet idag i alla de s k pilotländerna. Det kan vara fråga om att skapa mötesplatser för aktörerna, genomföra konceptupphandlingar eller andra åtgärder för att stimulera etablerandet av partnerskap. 6. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR Om det bredare samarbetet skall få det av regeringen önskade genomslaget måste vissa grundförutsättningar vara uppfyllda. Vissa frågor är sådana att Sida kan hantera dem. Dessa frågor berörs inte i denna rapport. Andra är av sådan karaktär att Sida inte ensamt kan hantera dem, nämligen Parisagendan, 8 Sidas Budgetunderlag 2008, p Sidas yttrande om Betänkande Att ta itu med fattigdomen. Krediters och garantiers nya roll i svenskt bilateralt bistånd (SOU 2006:108)

15 15 upphandlingsproblematiken och långsiktig egenfinansiering av partnerskap, framför allt vad gäller offentliga institutioners medverkan och ansvar. 6.1 Parisagendan Det bredare samarbetet bör användas främst i medelinkomstländer eller i länder som är på väg att utvecklas till medelinkomstländer. I dessa länder har biståndet generellt inte den betydelse som det har i länder med vilka Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Det svenska biståndet är inte heller så omfattande till dessa länder. Harmoniserings- och arbetsfördelningsfrågorna blir sannolikt lättare att hantera och partnerlandet kan ta större ansvar för styrning av samarbetet. I länder med vilka Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete kan det bredare samarbetet komma i konflikt med Parisagendan och med de långtgående åtagande som EU s medlemsländer gjort om att koordinera kapacitetsutvecklingsinsatser. Om Sverige tillsammans med andra givare verkar för programstöd inom en viss sektor torde det vara kontraproduktivt att Sverige därutöver skulle stödja fristående partnerskap inom sektorn. Frågan om bredare samarbete skall utgå som komplement till annat utvecklingssamarbete bör hanteras i samarbetsstrategiprocesserna och tydliga riktlinjer om omfattning och inriktning på sektorer av det bredare samarbetet anges i samarbetsstrategierna. 6.2 Upphandling Samverkan med näringslivet kommer att vara ett viktigt samarbetsområde för bredare samarbete. Det kan antas att upphandlingar som Sida genomför kan komma att utgöra ett viktigt inslag i etablerandet av partnerskap. Det övergripande syftet att stimulera etablerandet av relationer mellan aktörer i Sverige och aktörer i partnerskapslandet kommer dock i strid mot grundläggande principer i Lagen om offentlig upphandling och EU-rätten om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet mm. Enligt dessa principer går det inte att direkt eller indirekt gynna svenska leverantörer vid genomförandet av en upphandling som Sida gör. Inte heller är det enligt den utredning som Sida låtit göra förenligt med EU-rätten att i en Sida-upphandling uppställa villkor som innebär att det övergripande syftet med uppdraget är att främja etablerandet av relationer och partnerskap mellan svenska aktörer och aktörer i partnerskapslandet, även om anbudsvinnaren är icke-svensk. Enligt DACs rekommendationer 10 skulle det vara möjligt att rikta stöd till etablerandet av partnerskap mellan svenska aktörer och aktörer i 10 DAC Recommendation on Untying Official Development Assistance to the Least Developed Countries, punkt 7 ii) lyder: In respect of investment-related technical co-operation and free standing technical co-operation, it is recognised that DAC Members policies may be guided by the importance of maintaining a basic sense of national involvement in donor countries alongside the objective of calling upon partner countries expertise, bearing in mind the objectives and principles of this Recommendation. Free-standing technial co-operation is excluded from the coverage of the Recommendation.

16 16 medelinkomstländer. Stöd skulle även kunna utgå till leveranser av varor, t ex inom miljöteknik, till medelinkomstländer. Den övervägande delen av upphandlingar utöver ITP - kommer inte att göras av Sida utan av partnerlandet som inte är bundet av EU-rätten. Mot bakgrund av DACs rekommendation och i enlighet med de regelverk som styr partnerlandets upphandlingar kan det vara möjligt för partnerlandet att rikta upphandlingen till Sverige. De frågor som berörs här är av sådan principiell art att Sida hemställer om regeringens instruktion om upphandlingsfrågornas hantering inom det bredare samarbetet. Ovanstående kommer självklart att begränsa - om än inte omöjliggöra - utvecklandet av samverkansformer med näringslivet. 6.3 Långsiktigt icke biståndsfinansierat partnerskap Det långsiktiga partnerskapet bygger på tanken att relationerna ska utvecklas och fortsätta utan biståndsfinansiering. Den svenska aktörens egenintresse innebär att det finns en beredskap att ställa egna resurser till projektets förfogande. Långsiktigt hållbara partnerskap kräver att parterna har möjlighet att finansiera över egna anslag eller egen budget. Förutom samarbete mellan kommersiella aktörer finns många andra exempel på partnerskap som har egenfinansiering; t ex trossamfund, fackliga organisationer och forskning med privata fondmedel. När det gäller partnerskap med svenska myndigheter och institutioner kommer dock säkerligen någon form av svensk offentlig finansiering att krävas. De kan bara, inom ganska snäva gränser, engagera sin egen personal för begränsade insatser typ i t ex twinningsamarbeten mellan kommuner. För kommuner finns numera möjligheter efter ändringar i lagstiftningen att finansiera partnerskapssamarbete. I sammanhanget bör nämnas Sidas Östersjöenhet som stimulerar och stärker kontakterna mellan Sverige och länderna runt Östersjön, framför allt de nya medlemsländerna Estland, Lettland, Litauen och Polen. Verksamheten syftar till reguljärt grannlandssamarbete främst mellan regioner/kommuner, enskilda organisationer och myndigheter. Den finansieras med medel från ett särskilt anslag "Samarbete inom Östersjöregionen" inom utgiftsområde 5 "Internationell Samverkan", dvs inte biståndsanslaget. För 2007 är 33 mkr avsatta för sak och förvaltning.

17 17 Partnerskapspotential Risk 11 Beredning o uppf. (tidsoch resurskrav) 12 Matchning svensk kompetens (potential) Finansiering över andra anslag Resurskrav (Sidas och UMs adm. resurser) Bilaga 1 Utvecklingsoch synergipotential Verktyg Efterfrågestyrt LINKS-programmen för forskningssamarbete mm På inbjudan Stark Låg Medel Hög Ja Låg Stor Kultur o media På inbjudan Stark Låg Medel Hög Ja Medel Stor Kommunalt partnerskap Ja Stark Låg Medel Hög Ja Medel Stor Enskilda Organisationer Ja Medel Medel Medel Låg/Medel - Låg Neutral ITP På inbjudan Medel Låg Låg Hög Ja Låg Stor KTS Ja Medel Medel Medel Hög Ja Medel Behov 13 Krediter Ja Svag Låg Omfattande Hög Ja Medel Behov Garantier Ja Svag Låg Omfattande Medel Ja Hög Behov Myndighetssamarbete Ja Stark Låg Medel Hög Ja Medel Stor Ekonomiskt Samarbete Ja Stark Medel/Hög Medel Hög - Medel Viss Rapid Respons Funds Ja Osäker Hög Låg Hög Ja Låg Utvecklas Fonder Ja Stark Låg Omfattande Hög Ja Låg Utvecklas Ansökningsprogram På inbjudan Stark Låg Medel Hög Ja Medel Utvecklas Mötesplatser/ kommunikation Programmeras Osäker Hög Medel Hög Ja Hög Utvecklas 11 Här avses främst risken för att insatsen ej leder till bestående partnerskap eller uppnående av övriga mål för insatsen 12 I förhållande till anslagsutnyttjande 13 Med behov avses också att här föreligger en potential för utvecklingav verktyget och möjliga synergier.

18 18

19 19 Bilaga 2 Sammanställning av volymer och resurser Kontraktsfinansierat Tekniskt Samarbete 2007 Ämnesområden God samhällsstyrning, demokrati/mr Sociala sektorer Infrastruktur, industri & handel Sv aktörer Luleå Tekniska Högskola, CENTEK Statistiska Centralbyrån ÅF-Process AB AMS ECON Vägverket Carl Bro International AB Swedesurvey Lunds universitet Raoul Wallenberg Institutet Sipu International AB Barnombudsmannen Sveriges Radio Skatteverket SILD Sipu International AB Smittskyddsinstitutet Folkhälsoinstitutet Uppsala universitet RFSU IHCAR, Solna Swedish Development Advisors Rättsmedicinalverket Sala Ida AB Sjöfartsverket SwedePower SweRoad Hifab International AB Stockholm Environment Institute SWECO AB Swedavia AB Pågående insatser Volym mkr Glob Afra Asien Mena Eur LA Glob Afra Asien Mena Eur LA

20 Naturresurser, miljö och hållbar utveckling SWEDAC SMHI Ramboll Natura AB Kemikalieinspektionen Ångpanneföreningen Idhammar AB IVL AB Life Partners Naturvårdsverket Malmberg Water AB Summa INTERNATIONELLA UTBILDNINGSPROGRAM 2007 Ämnesområden Sv aktörer Pågående insatser Volym mkr Glob Afra Asien Mena Eur LA Glob Afra Asien Mena Eur LA God samhällsstyrning, demokrati/mr Sociala sektorer Riksarkivet Sv Radio/MDO Högskolan Kalmar, Fojo SHIA Barnombudsmannen Statistiska Centralbyrån Uppsala universitet Raoul Wallenberg Institutet SIPU International AB Ångpanneföreningen RFSU/RFSL IMCH/Uppsala universitet RFSU/IHCAR ,6 6,8 9,7 29,7 83, , 5 10,2 10,2 3,6 55,5 14 Antalet ämnesområden 15 Totalet av antal unika aktörer inom instrumentet som Sida har eller bereder insatser

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.

Kommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet. Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning

Läs mer

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan. 2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord

Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra strategin. Maria Gärtner Nord Regeringsbeslut III:3 2010-11-04 UF2010/46581/USTYR Strategi för kapacitetsutveckling och samverkan 2011-2013 1 bilaga Ärendet För att det svenska biståndet effektivt och ändamålsenligt ska kunna bidra

Läs mer

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1

Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1 Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling

Läs mer

Överlämnande av startprogrammen till Swedfund International AB

Överlämnande av startprogrammen till Swedfund International AB Utrikesutskottets betänkande 2008/09:UU9 Överlämnande av startprogrammen till Swedfund International AB Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2008/09:52 Överlämnande

Läs mer

www.sida.se Aktörssamverkan Ett steg till i utvecklingen

www.sida.se Aktörssamverkan Ett steg till i utvecklingen www.sida.se Aktörssamverkan Ett steg till i utvecklingen Genom aktörssamverkan kan både Industriföretagen i Hyderabad, Indien, samarbetar med IVL Svenska Miljöinstitutet för att få kunskap och teknik att

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för Sidas samverkan med Sveriges näringsliv

Riktlinjer och handlingsplan för Sidas samverkan med Sveriges näringsliv PROMEMORIA 1(11) Carlman, Åkerblom 2007-03-13 Diarienummer: Riktlinjer och handlingsplan för Sidas samverkan med Sveriges näringsliv 1. Bakgrund Sveriges politik för global utveckling (PGU) slår fast att

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Beslut Justitiedepartementet

Beslut Justitiedepartementet Beslut 2017-03-28 Justitiedepartementet Beslut av Övervakningskommittén för fonden för inre säkerhet om allmän inriktning rörande tilldelning av medel ur fonden Bakgrund och förutsättningar Fonden för

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap

ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap ICLD Riktlinjer för Kommunalt Partnerskap 1. Kommunalt Partnerskap Kommunalt Partnerskap är en Sidafinansierad samarbetsform som genom resultatinriktade projekt ska bidraga till utveckling av kommunal

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet Nr 57 Avsiktsförklaring mellan Sydafrika och Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om partnerskap i Afrika

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

SVENSKA MYNDIGHETER OCH KONSULTER I INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMABETE - TYDLIGARE ROLLER OCH RELATIONER

SVENSKA MYNDIGHETER OCH KONSULTER I INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMABETE - TYDLIGARE ROLLER OCH RELATIONER SVENSKA MYNDIGHETER OCH KONSULTER I INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMABETE - TYDLIGARE ROLLER OCH RELATIONER Det finns plats både för myndigheter och privata aktörer Det finns kompetens och kunnande inom

Läs mer

Utgångspunkter

Utgångspunkter Bilaga till regeringsbeslut 2007-12-19 (UD2007/46001/UP) 2007-12-14 Regeringens riktlinjer för handelsrelaterat utvecklingssamarbete 2008 Utgångspunkter Dessa riktlinjer ger vägledning för hur medlen till

Läs mer

Bidrag till stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP)

Bidrag till stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP) Protokoll 1 2010-11-05 UF2010/70101/EC Utrikesdepartementet Bidrag till stödfonden för Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP) Ärendet Nordliga dimensionens miljöpartnerskap (NDEP) är ett initiativ

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm

YTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm YTTRANDE 1(5) 2014-02-12 Ärendenummer: 2014-000015 Utrikesdepartementet (U-STYR) 103 39 Stockholm Remissvar: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Sida anser att regeringens ambition att öka tydligheten

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter Regeringsbeslut I:18 2018-08-30 Ku2018/01727/DISK Kulturdepartementet Statistiska centralbyrån Box 24300 104 51 STOCKHOLM Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet

Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Förord Syftet med dessa riktlinjer är att ge vägledning

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

2004-05-06 2.1. Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning: 2004-05-06 2.1 Ärendebeskrivning: Region Skåne har beretts tillfälle att senast 2004-05-12 lämna synpunkter till Kulturdepartementet på betänkandet Internationella kulturutredningen 2003 (SOU 2003:121)

Läs mer

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet

Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet Bilaga till regeringsbeslut 2014-12-18 (UF2014/80398/UD/USTYR) Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015 2021 1. Förväntade resultat Denna strategi styr användningen

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN

Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:

Läs mer

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november

Läs mer

UF2010/75749/UD/EC. Ärendet

UF2010/75749/UD/EC. Ärendet Protokoll 5 2010-12-10 UF2010/75749/UD/EC Utrikesdepartementet Bidrag till Western Balkans Investment Framework (WBIF) Ärendet Western Balkans Investment Framework (WBIF) inrättades 2009, med syftet att

Läs mer

Sida 2 (8) Hållbar upphandling

Sida 2 (8) Hållbar upphandling Sida 2 (8) Hållbar upphandling 1. Sammanfattning Sida verkar för att hållbarhetskriterier tillämpas i bilateral och multilateral biståndsfinansierad upphandling genom att belysa behovet av reformarbete

Läs mer

1. Allmänna synpunkter och slutsatser

1. Allmänna synpunkter och slutsatser 2016-06-27 Svar på remiss av regeringens skrivelsen Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Ambassaden i har mottagit förslaget till nytt Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet

Läs mer

Uppdrag om ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga sektorn

Uppdrag om ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga sektorn e Regeringen Regerings beslut 2018-05-24 Fi2018/02150/DF 111 5 1 bilaga Finansdepartementet Mottagare enligt bilaga Uppdrag om ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte inom den offentliga

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

Sammanhållningspolitiken

Sammanhållningspolitiken SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal

Läs mer

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D Box 47073, 100 74 Stockholm Tel 08-68 42 3000 stadsmissionen.se Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Revisionsrapport Bristande rutiner och intern styrning och kontroll i uppföljning av lämnade bidrag 2016

Revisionsrapport Bristande rutiner och intern styrning och kontroll i uppföljning av lämnade bidrag 2016 V E R K E T F Ö R I N N O V A T I O N S S Y S T E M 101 58 S T O C K HO LM Verket för innovationssystem Revisionsrapport Bristande rutiner och intern styrning och kontroll i uppföljning av lämnade bidrag

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikplats: Svenska ambassaden i Belgrad Praktikperioden är från 2012-09-06 till 2013-01-25 på heltid. Handledare: Torgny Svenungsson Telefon: +381 633

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Uppdrag att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige

Uppdrag att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige ti Regeringen Regeringsbeslut 2018-07-19 N2018/04197/FÖF 13 Näringsdepartementet Tillväxtverket Box 4044 102 61 Stockholm Uppdrag att stärka förutsättningarna för industrialisering och tillverkning i Sverige

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 PM 2016:116 RI (Dnr 110-658/2016) Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 7.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 7.3.2008 ARBETSDOKUMENT om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av ett handlingsprogram för att höja kvaliteten

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB,

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB, Kallelse till extra bolagsstämma i Swedfund International AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed

Läs mer

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga Protokoll III:3 vid regeringssammanträde 2009-06-11 UF2009/39553/UP Utrikesdepartementet Inrättande av ett råd för Näringsliv och Utveckling 1 bilaga Ärendet Sverige ska bli bättre på att ta tillvara det

Läs mer

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)

En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6) REMISSVAR 1 (6) DATUM 2019-06-14 ERT DATUM 2019-02-28 DIARIENR 2019/49-4 ER BETECKNING U2019/00304/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En långsiktig, samordnad och dialogbaserad

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 13:6 Insatser för den ideella sektorn

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag 13:6 Insatser för den ideella sektorn Regeringsbeslut 13 2016-11-24 Ku2016/02626/LS (delvis) Kulturdepartementet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Box 17801 11894 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende anslag

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Budgetunderlag

Budgetunderlag Budgetunderlag 2020 2022 Innehåll 1 HEMSTÄLLAN... 2 2 OMVÄRLDSANALYS... 3 3 STRATEGISK INRIKTNING... 5 4 UTGIFTSOMRÅDE 7, 1:1 BISTÅNDSVERKSAMHET... 8 4.1 AP.1 HUMANITÄRA INSATSER... 8 4.2 AP.2 INFORMATIONS-

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

Sammanställning av misstankar om korruption och oegentligheter 2011

Sammanställning av misstankar om korruption och oegentligheter 2011 PROMEMORIA 1(8) Ärendenummer: Eva Parry Sammanställning av misstankar om korruption och oegentligheter H:\Documents\Migrates\Rapporter\Extern\PM Misstankar om Korruption.docx Sida 2 (8) 1. INLEDNING I

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Regeringens skrivelse 2008/09:189 Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen Protokoll 1 2010-11-02 UF2010/36062/EC (delvis) Utrikesdepartementet Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen 2 bilagor Ärendet Söderköpingsprocessen lanserades under det

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens

Läs mer

Ramar och kriterier. Linnaeus-Palme planering (7)

Ramar och kriterier. Linnaeus-Palme planering (7) Ramar och kriterier 2018-09-14 Linnaeus-Palme planering 2018 1 (7) Innehåll Ansökningsomgång Linnaeus-Palme planering 2018 3 Om programmet... 3 Aktivitetsperiod och utbytesperiod... 4 Vidareförmedling

Läs mer

Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien

Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2016-09-14 KS 2016/0641 Kommunfullmäktige Motion från Anna-Britt Wejdsten (L) - Ny vänort i Rumänien Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att

Läs mer

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm

2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Regeringsbeslut I 12 Näringsdepartementet 2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Program för att främja kvinnors

Läs mer

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter Regeringsbeslut II:14 2016-12-20 S2011/08293/FST S2016/07874/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av

Läs mer

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik Regeringsbeslut IV:2 2015-03-12 S2015/1856/SAM Socialdepartementet Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894 101 37 Stockholm Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service

Läs mer

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga

2015-xx-xx. Skåne läns landsting JA Hedlunds väg Kristianstad. m.fl. 1 bilaga Regeringsbeslut IV xx Näringsdepartementet 2015-xx-xx N2014/xxxx/RT Ev ärenden att skriva av Se Bilaga 1 Regional tillväxt och EU:s sammanhållningspolitik Ina Berggård Tel 54447 Skåne läns landsting JA

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter Regeringsbeslut 2 2017-03-09 Ku2017/00707 /DISK Ku2017/00255/DISK Kulturdepartementet Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Läs mer

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

Utbildningsnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper Utbildningsförvaltningen Bilaga 14 Ledningsstaben Sida 1 (6) 2013-12-30 Handläggare Monica Söderman Telefon: 08-508 33 889 Till Utbildningsnämnden 2014-01-16 Förvaltningens förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Bistånd genom budgetstöd

Bistånd genom budgetstöd RiR 2007:31 Bistånd genom budgetstöd - regeringens och Sidas hantering av en central biståndsform ISBN 978 91 7086 133 8 RiR 2007:31 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet Datum Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet (dnr ) Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar sig över Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Agenda 2030 och Sverige: Världens

Läs mer

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga

U2009/406/G. Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box Stockholm. 1 bilaga Regeringsbeslut II:9 2009-02-19 U2009/406/G Utbildningsdepartementet Internationella programkontoret för utbildningsområdet Box 22007 104 22 Stockholm Uppdrag till Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Läs mer