Aalborg Bjurholms kommun Nulägesbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aalborg +10 - Bjurholms kommun Nulägesbeskrivning"

Transkript

1 2008 Aalborg Bjurholms kommun Nulägesbeskrivning 1

2 2

3 Aalborg +10 Bjurholms kommun Nulägesbeskrivning kommunens arbete med hållbar utveckling kopplat till Aalborgdeklarationen Delmoment 1 Bjurholms kommun Bjurholm Telefon

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Nulägesbeskrivning för Bjurholm STYRNING OCH FÖRVALTNING LOKAL STYRNING I RIKTNING MOT HÅLLBARHET NATURLIGA GEMENSAMMA NYTTIGHETER ANSVARSFULLA KONSUMTIONSMÖNSTER OCH VAL AV LIVSSTIL PLANERING OCH STADSBYGGNAD BÄTTRE FRAMKOMLIGHET, MINDRE TRAFIK LOKALA HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER LIVSKRAFTIG OCH HÅLLBAR LOKALEKONOMI JÄMLIKHET OCH SOCIAL RÄTTVISA LOKALT OCH GLOBALT Underlagsmaterial har tagits fram i tio arbetsgrupper: Åtagande 1: Kurt-Allan Egelby, kommunchef, samt KS-presidie. Åtagande 2: Kurt-Allan Egelby, kommunchef, samt ledningsgruppen. Åtagande 3: Veronica Tengman, 1:e miljöinspektör Åtagande 4: Roland Jacobsson, ingenjör, samt Torkel Arkmo, ekonom. Åtagande 5: Monica Bjelkeby, förvaltningssekr, samt Mattias Olsson, byggnadsinspektör. Åtagande 6: Barbro Löfgren, personalsekreterare/utredare, Åtagande 7: Kurt-Allan Egelby, kommunchef, samt sociala avd. Åtagande 8: Maria Bahlenberg, näringslivsutvecklare, samt Malin Lagerlöf, turistsamordnare. Åtagande 9: Claudia Wiezorek, lokal projektledare Nextstep, samt ledningsgruppen Åtagande 10: Veronica Tengman, 1:e miljöinspektör, samt Mattias Olsson, byggnadsinsp. 4

5 Inledning Bjurholms kommun undertecknade sig för projektet Hållbara Umeåregionen i december Projektet är ett metodutvecklingsprojekt för hållbar stads- och landsbygdsutveckling utifrån en deklaration kallad Aalborg. Aalborgdeklarationen syftar till att skapa handlingsprogram för en hållbar utveckling i europeiska städer och kommuner och innehåller tio områden med vardera fem åtaganden som kommunen förbundit sig att uppfylla. Det första steget i projektet är att ta fram en nulägesbeskrivning som ska användas som utgångspunkt för att formulera lokala delmål. Målen ska sedan användas som underlag för att formulera ett regionalt handlingsprogram. De tio övergripande Aalborgåtagandena består av: 1. Styrning och förvaltning 2. Lokal styrning i riktning mot hållbarhet 3. Naturliga gemensamma nyttigheter 4. Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil 5. Planering och stadsbyggnad 6. Bättre framkomlighet, mindre trafik 7. Lokala hälsofrämjande insatser 8. Livskraftig och hållbar lokalekonomi 9. Jämlikhet och social rättvisa 10. Lokalt till globalt Nulägesbeskrivningen har tagits fram genom samarbete mellan tjänstemän på kommunens avdelningar. Den redovisar översiktligt vad som är genomfört och vad som pågår. De femtio olika Aalborgåtagandena har bedömts översiktligt utifrån en skala i fyra nivåer: 1 = Påbörjat 2 = Kommit en bit på väg 3 = Kommit en bra bit på väg 4 = I mål eller nästan i mål Nulägesbeskrivning för Bjurholm 1 STYRNING OCH FÖRVALTNING Vi åtar oss att vitalisera våra beslutsprocesser genom ökad deltagandedemokrati. Vi kommer därför att arbeta för att: 1.1 vidareutveckla en gemensam långsiktig vision för en hållbar kommun. I nu pågående arbete med översiktsplanen kommer hållbarhetsfrågorna att bli viktiga. I processen kommer politiker, tjänstemän, medborgare, näringsliv och föreningar att involveras. Därefter kommer en strategisk plan att politiskt arbetas fram. Genom att kommunen har gått med i projektet Hållbara Umeåregionen och startat arbetet med Aalborgdeklarationens åtaganden har arbetet mot att uppnå detta åtagande påbörjats. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat) 5

6 1.2 bygga upp deltagande och kapacitet för hållbar utveckling i lokalsamhället och i den kommunala förvaltningen. I utvecklingsrådet bedrivs sedan flera år tillbaka ett aktivt utvecklingsarbete ihop med byautvecklingsgrupper och föreningar. I och med deltagande i projektet kommer inriktningen mot hållbar utveckling att förstärkas liksom det interna arbetet i kommunförvaltningen. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) 1.3 inbjuda alla delar av lokalsamhället att delta på ett effektivt sätt i beslutsfattande. Kommunfullmäktiges sammanträden är offentliga. Kallelser och protokoll finns tillgängliga på hemsidan. I Bjurholms kommun med sin litenhet och närhet till innevånarna förs ständigt en medborgardialog med beslutsfattare. Vid hälften av kommunfullmäktiges sammanträden har man infört allmänhetens frågestund. Lägesbedömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg) 1.4 att göra våra beslut öppna och transparanta med tydligt ansvar. Samtliga beslut är offentliga och anslås och offentliggörs på olika sätt, bland annat via vår hemsida. I Kommunalinformation, kommunens egen informationsskrift, informeras exempelvis om aktuella nyheter och beslut. Föreningar och intressegrupper får också information genom utvecklingsrådet om frågor som berör deras verksamhet. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) 1.5 samarbeta effektivt och i partnerskap med angränsade kommuner, andra städer och andra nivåer i samhällsorganisationen. Bjurholms kommun medverkar i ett stort antal nätverk med intressegrupper och andra aktörer som verkar för samhällsutvecklingen. Mellan kommunerna i Umeåregionen finns ett mycket väl fungerande samarbete på såväl politiker- som tjänstemannanivå. I Regionförbundet Västerbotten samverkar länets alla kommuner och landstinget ihop. Samverkan sker också i den dagliga verksamheten med statliga myndigheter främst försäkringskassa och arbetsförmedlingen. Lägesbedömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg) 6

7 2 LOKAL STYRNING I RIKTNING MOT HÅLLBARHET Vi åtar oss att genomföra effektiva ledningsrutiner från formulering via genomförande till utvärdering. Vi kommer därför att arbeta för att: 2.1 stärka Lokal Agenda 21 eller andra lokala processer för hållbarhet och få dem att genomsyra kommunernas kärnverksamhet. Kommunen har tidigare aktivt arbetat med Agenda 21 på olika sätt, men idag används inte Agenda 21 i så stor utsträckning utan är till viss del inarbetat i den dagliga verksamheten. Arbete med hållbar utveckling i dag är mer komplext och fokuserar inte enbart på miljöaspekter även på sociala och ekonomiska aspekter. Innevånarna i Bjurholms kommun har under vår/vintern 2008 haft möjlighet att genom en enkät lämna synpunkter på den kommande kommunala planeringen i viktiga strategiska frågor. Detta som ett led i det pågående arbetet med översiktsplanen. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) 2.2 skapa en integrerad styrning för hållbarhet, som bygger på försiktighetsprincipen, och tar hänsyn till EU:s temainriktade strategi för stadsmiljön. Försiktighetsprincipen innebär att man inte ska agera förrän man vet att det inte påverkar miljön negativt. Försiktighetsprincipen har inte medvetet vägts in i kommunens arbete men genomsyrar ändå aktiviteter och beslut i kommunen. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) 2.3 ställa upp mål och tidsplaner inom ramen för Aalborgåtagandet och tillämpa den särskilda Aalborguppföljningen. Genom att underteckna Aalborgåtagandena har Bjurholms kommun förbundit sig att genomföra de åtaganden som detta medför. Med utgångspunkt i denna nulägesbeskrivning har kommunen för avsikt att snarast påbörja arbetet med att formulera lokala delmål utifrån Aalborgåtagandenas tio målområden. I enlighet med åtagandena avser kommunen även att regelbundet följa upp och återrapportera framsteg både till våra medborgare och till projektet Hållbara Umeåregionen. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat) 2.4 se till att hållbarhetsfrågorna intar en central roll i stadens beslutsprocesser och att resursfördelningen bygger på starka och breda hållbarhetskriterier. En revidering av kommunfullmäktiges målformuleringar har startat där hållbarhetsfrågorna kommer att beaktas och vävas in. Dessa mål kommer sedan att brytas ned av respektive verksamhet och omvandlas till något utförbart och uppföljningsbart. Verksamhetsmålen följs upp bland annat genom budgetprocessen. Resursfördelning och prioriteringar styrs av kommunfullmäktige. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat) 7

8 2.5 samarbeta med europeiska städers kampanj för hållbar stadsutveckling och dess nätverk för att följa upp och utvärdera de framsteg vi gör mot våra delmål för hållbarhet. Bjurholms kommun deltar i de aktiviteter som Umeåregionen bedriver och tar del av information från olika europeiska nätverk. Kommunen avser att ta del av europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling och har för avsikt att ta fram delmål för hållbarhet samt följa upp och utvärdera de framsteg vi gör mot våra delmål. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat) 3 NATURLIGA GEMENSAMMA NYTTIGHETER Vi åtar oss att ta vårt ansvar för att skydda, bevara och säkra en rättvis tillgång till naturliga gemensamma nyttigheter. Vi kommer därför att arbeta för att: 3.1 minska konsumtionen av primärenergi och öka andelen förnyelsebara energikällor. I ett flertal styrdokument har kommunen satt upp visioner och mål för energiområdet. I kommunens måldokument finns övergripande mål för energi. Enligt målet ska kommunen tillse att innevånarna erbjuds en trygg energiförsörjning, Vidare säger delmålen att inriktningen på värmeförsörjningsområdet ska ske mot nya energiformer. Energiplanen innehåller ett antal visioner och mål angående den långsiktiga energiplaneringen. Sammanfattningsvis står det i planen att kommunen ska effektivisera energianvändningen och minska användningen av elektricitet. Energianvändning för uppvärmning av byggnader och varmvatten ska minska och förnyelsebara energikällor för uppvärmning ska införas successivt. Kommunen har antagit en strategi för ett ekologiskt hållbart Bjurholm som redovisar att det för alla verksamheter inklusive stiftelser och bolag gäller att en effektiv energi- och resurshushållning eftersträvas särskilt. I arbetet med en ny översiktsplan har kommunfullmäktige angivit några områden som ska prioriteras. Ett av dessa prioriterade områden är energi. Kommunen erbjuder energirådgivning till allmänheten enligt Energimyndighetens generella riktlinjer och har i samarbete med Vännäs kommun, anställt en drifttekniker som bl.a. ska arbeta med energieffektivisering i kommunala byggnader. Inom Umeregionen genomförs ett projekt för kartläggning av möjliga exploateringslägen och ta fram gemensamma riktlinjer för etablering av vindkraft. Målet är att ta fram en översiktlig vindkraftsplan för kommunerna i Umeregionen. För uppvärmning av bostäder och andra fastigheter i tätorten finns ett relativt väl utbyggt fjärrvärmenät. Värmeverket använder pellets som huvudsaklig energikälla. Gatubelysningen har i hela kommunen ersatts med energibesparande armaturer och lampor utan att belysningen för den skull blivit sämre. Lägesbedömning: nivå 3 (kommit en bit på väg) 8

9 3.2 förbättra vattenkvaliteten, spara vatten och använda vatten mer effektivt. I Bjurholms kommuns måldokument finns övergripande mål för vatten. Enligt målet ska kommunen tillse att innevånarna erbjuds en säker tillgång på dricksvatten av god kvalitet. Delmålet anger att vattenverk och vattennät underhålls för att säkerställa funktion och kvalitet. Kommunen har en vattentäkt med fastställt skyddsområde. Det är en grundvattentäkt med vatten av god kvalitet. Dricksvattnet kontrolleras regelbundet genom egenkontroll. Inom kommunen finns tio fastställda skyddsområden för vattentäkter där privata vattenföreningar ansvarar för dricksvattnet. Kontroller av vattnets kvalitet genomförs regelbundet genom egenkontroll. Det finns ytterligare ett flertal små vattenföreningar som inte har fastställda skyddsområden men som ändå ansvarar för vattenkvaliteten och bevakar den genom egenkontroll. Försurning är ett generellt problem för Bjurholm, särskilt i de mindre vattendragen. Regelbunden kalkning sker av ett stort antal sjöar och vattendrag i kommunen för att motverka detta. Vissa vatten är dock naturligt sura. Provtagning av kalkade vatten sker i perioder under året. Förbättringar har kunnat konstateras på många ställen och kalkningen har därmed minskat och på vissa områden helt upphört. Bjurholms kommun ingår i styrgruppen för Södra Västerbottens vattenråd. Vattenrådsområdet omfattar Hörnån och Öreälven samt Leduån och Lögdeälven. Vattenrådets grundläggande inriktning är att skapa en samverkan utifrån ett helhetsperspektiv på vatten inom avrinningsområdet. Målet är att uppnå en god ekologisk och kemisk vattenstatus 2015 i alla sjöar, vattendrag och grundvattenförekomster i området. God vattenstatus är ett långsiktigt mål för vatten i hela EU och bygger på ramdirektivet för vatten. Många gamla enskilda avloppsanläggningar har dålig rening vilket lokalt kan leda till problem med övergödning. Näringsläckage och slamning från jord- och framförallt skogsbruket leder till negativ påverkan av vattendrag och sjöar. Badvattenprover tas under sommaren för att kontrollera kvaliteten på två badplatser i kommunen. Vattnet håller en god kvalité. Kontroll av recipientvatten genomförs i Öreälven och vid Kyrktjärns ÅVC. Lägesbedömning: nivå 3 (kommit en bit på väg) 9

10 3.3 främja och öka den biologiska mångfalden och utvidga och vårda utpekade naturområden och grönområden. I kommunens måldokument finns övergripande mål för miljö där det står: - Kommunen skall arbeta för en uthållig samhällsutveckling baserad på kretsloppsprincipen, där ekonomi och ekologi samverkar och där människans personliga ansvar främjas. - Delmål: skydda människors hälsa, hushålla med naturresurser, skydda natur och kulturlandskap, bevara biologisk mångfald. Bjurholms kommun har flera områden som är utpekade som riksintresse ur natur- och friluftssynpunkt. Det finns tio stycken Natura 2000-områden i kommunen. Dessa områden är speciellt skyddsvärda ur europeiskt perspektiv och hyser arter och naturtyper som är speciellt skyddsvärda. I Bjurholm finns också sju naturreservat, några av dessa ingår i Natura-2000 nätverket. Skogsstyrelsen har också utsett ett flertal biotopskyddsområden. En inventering av värdefulla naturområden har genomförts för att kartlägga viktiga flora- och faunamiljöer. Utifrån inventeringen har biologiskt värdefulla områden klassats och ringats in i kommunen. Ett par lokala naturvårdsprojekt har genomförts med statliga medel. De åtgärder som ingått i projektet har bidragit till att uppfylla naturvårdsanknutna miljömål. Naturvårdsprojekt som genomförts i Bjurholm är återställande av slåtterängen i Lillgoberg och Kälkvattsängets naturoch fritidsområde. Riktlinjer för tätortsnära skog och grönområden saknas. Dessa är en tillgång för de boende i tätorten och spelar en viktig roll för pedagogik, hälsa och fritid. Därför är skötsel och utveckling av natur- och grönområden viktiga också ur social synvinkel. Lägesbedömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg) 3.4 förbättra jordkvaliteten, bevara ekologiskt produktiv mark och främja ett hållbart jordoch skogsbruk. Jord- och skogsbruk utgör basnäringen i kommunen och är arealmässigt den dominerande användningen av marken. Kommunen har generellt inget större problem med igenväxning av jordbruksmark utom i de västra delarna av kommunen. 10

11 Uppgifter om förorenade områden i kommunen inventeras för närvarande och samlas i en databas hos Länsstyrelsen. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) 3.5 förbättra luftkvaliteten Luftföroreningar kommer från vägtrafiken, enskild uppvärmning av hus samt punktutsläpp från vissa verksamheter. I Bjurholm är det inte något stort problem med luftföroreningar. De största bidragen kommer från vägtrafik och diffusa utsläpp som är små men många. Under 1990-talet genomfördes mätningar av luftföroreningar i tätorten. Förutsättningarna för en bättre luftkvalitet förbättrats i och med att många fastigheter anslutit sig till fjärrvärmenätet. Det har också blivit vanligare med uppvärmning genom eldning med pellets istället för med olja eller ved. Föreskrifter för eldning och eldningsanordningar finns i kommunens lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Lägesbedömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg) 4 ANSVARSFULLA KONSUMTIONSMÖNSTER OCH VAL AV LIVSSTIL Bjurholms kommun åtar sig att anta och underlätta en klok och effektiv resursanvändning och att främja hållbar konsumtion och produktion. Vi kommer därför att arbeta i alla delar av vårt lokalsamhälle för att: 4.1 undvika och minska avfall och öka återanvändning och återvinning. Avfallsplanen är under omarbetning i samarbete mellan Vännäs, Vindeln och Bjurholm. Den kommer att innehålla nya mål och strategier för avfallshantering som bygger på nationella och regionala miljömål samt Aalborgåtagandena. Det avfall som omfattas av producentansvar tas om hand av producenterna. Vid Återvinningscentralen (ÅVC) och Återvinningsstationerna (ÅVS) sorterar innevånarna en stor del av hushållens grovavfall och lämnar elektronikskrot, glas, tidningar med mera. Farligt avfall lämnas till miljöstationen mitt i tätorten. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 4.2 hantera och behandla avfall i överensstämmelse med bästa tillgängliga kunskap. Entreprenör sköter insamling och transport av avfallet. Brännbart hushållsavfall transporteras till Umeå för förbränning. Energin i avfallet återvinns genom att energiöverskottet värmer vatten som pumpas ut i fjärrvärmenätet i Umeå tätort. En viss del av avfallet används även för att producera elektricitet. Kommunen har ingen insamling av komposterbart avfall, men av permanenthushållen har ca 18 % hemkompostering av matavfall. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 11

12 4.3 undvika onödig energikonsumtion och förbättra energieffektiviteten hos slutanvändaren. Kommunen har en energirådgivare som ska hjälpa företag och medborgare i energifrågor. Bjurholm kommun tillsammans med Vännäs kommun har anställt en drifttekniker som ska energideklarera kommunens fastigheter och arbeta med energieffektivisering. Förbättring inom energiområdet sker kontinuerligt. Det kan också vara installation av effektivare utrustning i värmecentraler, styrning och övervakning av byggnaders värme och varmvatten. Utbyte av gatubelysningen har genomförts för att minska energianvändningen. Genom tidsstyrda motorvärmare och energisparläge på datorerna minskar kommunen energikonsumtionen. Kommunen följer upp energianvändningen av både el och värme. Lägesbedömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg). 4.4 bedriva hållbar upphandling. Bjurholms kommun samverkar med andra kommuner för att bl.a. få så förmånliga inköpsvillkor som möjligt. Ett samarbetsavtal finns med Upphandlingsbyrån på Umeå kommun. Vilka ramavtal som Upphandlingsbyrån ska upphandla för kommunens räkning avgörs av kommunens inköpssamordnare efter samråd med verksamhetsansvariga. I Bjurholms kommuns inköpspolicy står bland annat att kommunen försöker påverka hälsa och miljö på ett positivt sätt genom att miljöanpassa upphandlingen. Detta sker genom ställa tydliga miljökrav vid upphandlingen. Kommunen vill ge en tydlig och kraftfull signal till marknaden att miljöanpassning är ett kundkrav som kommer att växa i betydelse och inspirera andra att handla miljövänligt genom att föregå med gott exempel. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 4.5 aktivt främja hållbar produktion och konsumtion, särskilt av miljömärkta, organiska och etiska produkter samt rättvis handel -produkter. I senaste livsmedelsupphandlingen står de ekologiska produkterna för 10 %. En förhoppning är att få möjlighet att öka inslaget av lokala produkter. Vid upphandling av hyrbilar ställs krav på miljöbil eller krav på lägsta miljöpåverkan. Kommunen har sedan ett antal år ingen konsumentrådgivning. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat). 12

13 5. PLANERING OCH STADSBYGGNAD Vi åtar oss att till förmån för alla ge samhällsplanering och samhällsbyggnad en strategisk roll i arbetet med miljö- och hälsofrågor och med sociala, ekonomiska och kulturella frågor. Vi kommer därför att arbeta för att: 5.1. återanvända och revitalisera övergivna och utsatta områden I Bjurholms kommun finns inga områden som motsvarar Aalborgdeklarationens europeiska perspektiv på beskrivningen övergivna och utsatt områden. Kommun arbetar för att återanvända byggnader, exempel på detta är upplåtelse av lokaler på industriområdena där nya verksamheter har flyttat in. Även byaskolor som lagts ned har man sökt bevara genom att upplåta dessa som byastugor eller genom att hyra ut dem till företagsverksamhet. Kommunen har också genom detaljplaneändring utökat befintligt industriområde på Österbacka för att möjliggöra framtida utbyggnad med upp till 4000 m 2 industri byggnader. Lägesdömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg). 5.2 undvika stadsutbredning genom att uppnå lämpliga bebyggelsetätheter i tätorten och genom att prioritera tidigare använd mark inom tätortens gränser framför oexploaterad mark i tätortens utkanter Bjurholms kommun är Sveriges minsta med ca invånare på km 2. Befolkningen förväntas minska varför förutsättningarna för någon större förnyelse och förtätning av tätorten är klena. Sedan många år har inga tomter för nybyggnationer efterfrågats i tätorten. Beträffande de villor och fritidshus som byggts har lokaliseringar skett på landsbygden. Lägesdömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg) se till att ha en blandning av olika användningar och verksamheter i byggnader och bebyggelse med en bra balans mellan arbete, bostäder och service, och med en prioritering av bostäder i tätortens centrala delar Längs huvudgatorna i tätorten finns flera fastigheter med såväl bostäder som handel. Att bibehålla och vidareutveckla en attraktiv blandad bebyggelse i de centrala delarna av tätorten eftersträvas. I Bjurholms kommuns översiktsplan anges nyexploateringsområdena för såväl villor som industriell verksamhet till utkanterna av tätorten. Kommunens övergripande mål är att tillhandahålla mark för egnahemsbyggande och hyreslägenheter för de som vill ha denna boendeform samt även tillhandahålla mark för industriella ändamål. Lägesdömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg). 13

14 5.4. se till att vårt urbana kulturarv bevaras, upprustas och används/återanvänds på lämpligt sätt En inventering av bebyggelsemiljöer av kulturhistoriskt värde har tidigare genomförts men har ännu inte resulterat i något kulturmiljöprogram. Äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns såväl i tätorterna som på landsbygden. Med hjälp av stadsarkitekten eftersträvas att bevara och hantera gammal bebyggelse varsamt vid bygglovsansökningar. Lägesdömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) tillämpa krav för hållbar samhällsbyggnad och byggande och främjande av arkitektur och byggteknik av hög kvalitet Att bevara kommuncentrat attraktivt och livskraftigt och samtidigt slå vakt om en levande landsbygdsmiljö, som utgör en del av Bjurholms kulturarv, är väsentligt för kommunen. Bjurholms kommun ställer sig även positiv till att fjärrvärmenätet i tätorten byggs ut så att en större del av samhället ges möjlighet att ansluta sig. Lägesdömning: nivå 1 (påbörjat). 6 BÄTTRE FRAMKOMLIGHET, MINDRE TRAFIK Vi är medvetna om det ömsesidiga beroendet mellan transporter, hälsa och miljö, och vi åtar oss att starkt främja hållbara alternativ för framkomlighet. Att transportera sig med bil är för många i kommunen en förutsättning för att kunna pendla till arbete och skola samt att kunna nyttja den service och det nöjesutbud som finns i och utanför kommunen. Vi kommer därför att arbeta för att: 6.1 minska behovet av privata motorfordon och främja attraktiva alternativ som är tillgängliga för alla. I dagsläget har vi inte så väl utbyggd kollektivtrafik att alla ges möjlighet att pendla till och från arbete och skola i och utanför kommunen. Viss möjlighet finns att nyttja kollektivtrafik för att nyttja service i och utanför kommunen. Bjurholm deltar tillsammans med övriga kommuner i Umeåregionen i ett projekt om hållbart resande. Lägesdömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 6.2 öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel I arbetet med trafikplanen är målsättningen att det ska finnas kollektivtrafik för pendlare till arbete och skola samt till service- och nöjesresor. Vid busstationen finns en parkering med motorvärmare för de som pendlar kollektivt eller samåker. I planeringen för skolskjutsar samordnas all trafik som går för att minska antalet resor. Cyklar har inköpts för att användas inom tätorten av kommunens personal. Kommunen har via vägverket deltagit i en inventering av cykelvägnätet där kommunen redovisade sina prioriterade utökningar av cykelvägnätet. 14

15 Lägesdömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 6.3 uppmuntra övergången till fordon med låga utsläpp Kommunens hyrbilar är i första hand miljöbilar, enligt vägverkets definition. I de fall det inte är möjligt så ska fordon med lägsta miljöpåverkan användas. I många fall så används den privata bilen i tjänsten vilket innebär att inga särskilda krav ställs. Ingen av kommunens bilar drivs med biobränsle. Ingen transport/resepolicy finns. Tankstationer med biobränsle saknas i kommunen. Något arbete för att uppmuntra allmänheten att byta till fordon med låga utsläpp finns inte. Lägesdömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 6.4 utveckla en integrerad och hållbar plan för framkomlighet i staden I översiktsplanarbetet behandlas Tillgänglighet som ett eget avsnitt i den nya översiktsplanen. I kommunen finns en trafiksäkerhetsgrupp med representanter från olika samhällsfunktioner och föreningar där man samråder om trafiksäkerhetsfrågor. Lägesdömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 6.5 minska transporternas konsekvenser för miljön och folkhälsan Kommunen arbetar på olika sätt för att minska transporternas negativa konsekvenser för miljön och folkhälsan. Exempelvis genom att samordna transporter som sker i kommunens verksamhet i möjlig utsträckning, upphandla miljöbilar och uppmuntra personalen att vid resor inom tätorten använda cykel istället för bil. Lägesdömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 7 LOKALA HÄLSOFRÄMJANDE INSATSER Vi åtar oss att skydda och främja våra medborgares hälsa och välbefinnande. Vi kommer därför att arbeta för att: 7.1 höja medvetenheten och riktar åtgärder mot de bredare bestämningsfaktorerna för hälsa som i regel ligger utanför hälsosektorn. Kommunfullmäktige har antagit ett policydokument Mål för introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Bjurholms kommun Ett samarbete pågår med Kommunala Pensionärs- och handikapprådet, KPHR. Rådet är ett organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärs- och handikapporganisationerna. I förebyggande syfte ges kommunanställda möjlighet till en friskvårdstimme i veckan och en viss subventionering av träningskort. Kommunens alkohol- och drogprogram kommer att 15

16 revideras inom en snar framtid i samband med att förebyggande hälsoarbete ska aktualiseras och utvidgas. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat). 7.2 främja en planering för folkhälsan som skapar verktyg för att bygga och upprätthålla strategiska partnerskap. Bjurholms kommun arbetar i partnerskap med KPHR. Arbetet med integration sker med stöd av ett samverkansavtal mellan kommunerna i Umeåregionen. Ett folkhälsoråd är nyligen bildat i kommunen. Rådets uppgift är att följa upp hälsoutvecklingen i kommunen, sprida kunskap om folkhälsoarbetet och strategiskt arbeta för att för att främja hälsa och förebygga ohälsa i Bjurholms kommun. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat). 7.3 minska ojämlikheten i hälsa och angripa fattigdom, vilket kommer att kräva en regelbunden rapportering om framsteg med att minska klyftorna. Under hösten 2006 genomfördes enkätundersökningen Boendemiljö och Hälsa i Umeåregionens sex kommuner. Studien genomfördes av enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå Universitet samt SCB. Frågorna handlade om trivsel, sociala kontakter, engagemang och lokalt samarbete i bostadsområden, byar och stadsdelar. Utformningen var gjord för att kartlägga det sociala kapitalet. Utfallet visar att inga säkra slutsatser kan dras av undersökningen. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat) 7.4 främja hälsokonsekvensbeskrivningar som ett sätt för alla sektorer att bestämma fokus i sitt arbete för hälsa och livskvalitet. Lägesbedömning: 0 (i dagsläget inte påbörjat). 7.5 mobilisera stadsplanerare så att de integrerar hälsohänsyn i sina strategier och planer. Lägesbedömning: 0 (i dagsläget inte påbörjat). 8 LIVSKRAFTIG OCH HÅLLBAR LOKALEKONOMI Vi åtar oss att skapa och säkra en livskraftig lokalekonomi som ger tillgång till arbete utan att skada miljön. Vi kommer därför att arbeta med: 8.1 vidta åtgärder som stimulerar och stödjer jobb och nyföretagande lokalt. Bjurholms kommun stödjer aktivt nyföretagande och entreprenörskap. Arbetet med företagsutveckling gäller såväl vårt lokala befintliga näringsliv som de presumtiva nyetableringar som med rätta insatser och aktiviteter kan möjliggöras. 16

17 Vi lever i en alltmer föränderlig omvärld med ökad konkurrens, snabbare produktutveckling och dessutom etableringar av en mängd nya branscher utöver de i Bjurholm traditionellt verksamma. Detta innebär att målsättningen i vårt arbete mot näringslivet är att på ett snabbt och obyråkratiskt sätt ge bästa möjliga service till näringslivet och våra medborgare. Arbetet sker i enlighet med det handlingsprogram som kommunen antagit i kommunfullmäktige. Bjurholms kommun samarbetar dessutom med EntreprenörCentrum, ett antal olika EUprojekt i Umeåregionen med näringlivsfokus samt de övriga kommunerna i Umeåregionen i enlighet med den gemensamma tillväxtstrategi som tagits fram. Lägesbedömning: Nivå 3 (kommit en bra bit på väg). 8.2 samarbeta med lokala företag för att främja och genomföra god företagssed. Samarbete sker mellan olika näringsidkare/branscher och kommunen. I de utbildningar/seminarier med inriktning på företags-, ledar- eller personlig utveckling som kommunen är arrangörer/ delarrangörer av, ingår som regel diskussioner kring frågor som rör ansvar, etik och moral i företagandet Lägesbedömning: Nivå 3 (kommit en bra bit på väg). 8.3 utveckla och förverkliga hållbarhetsprinciper för företagslokaliseringar. I gällande översiktsplan finns områden markerade för industri för att möjliggöra hållbar logistik och en liten störning för bebyggelsen i närheten. Vid nyetableringar/utveckling av befintliga företag görs miljöprövning om verksamheten så kräver enl. gällande miljölagstiftning innan tillstånd ges. Diskussion kring ev. miljöstörningar såsom trafik, buller utsläpp, säkerhetsrisker förs även i initialt. Lägesbedömning: Nivå 2 (kommit en bit på väg). 8.4 uppmuntra marknader för högkvalitativa lokala och regionala produkter. En uttalad ambition är att använda mer lokala, närproducerade produkter inom kommunens verksamheter. Andelen ekologiska, miljömärkta produkter inom t.ex. skolans och äldrevårdens matproduktion är låg, men arbete pågår för att öka andelen 17

18 En lokal marknad bestående av lokala produkter har funnits i kommunen, dock har de marknadsaktiviteterna avstannat. Insatser pågår för att uppmuntra vidareutveckling av dessa marknader av typ Bondens marknad. Lägesbedömning: Nivå 2 (kommit en bit på väg). 8.5 främja hållbar lokalturism. Satsningar på när- och naturturism för att attrahera externa besökare sker på olika sätt. Dels genom samarbete inom Umeåregionen, egna kommunala insatser för att marknadsföra Bjurholm som en destination och kommunens turistföretagare samarbetar genom turistföreningen Bjurholmarna ek för. Samarbete sker även genom ett gemensamt projekt inom turistnäringen i Umeåregionen, URTurism. Några av ambitionerna i projektet är att medverkande företag skall stimuleras till ökad miljömedvetenhet, använda sig av lokala leverantörer, utveckla kvalitetsarbetet och kvalitetsmärkning genom Tourquality-certifiering. Kommunen har goda förutsättningar eftersom det här finns en storslagen natur där man kan få många minnesrika upplevelser. Naturen i Bjurholm bjuder på stor variation och många valmöjligheter. Besökare kan njuta av lugnet, tystnaden och stillheten i de storslagna vyerna eller delta i någon av alla de aktiviteter som erbjuds här erbjuds alltid något för alla åldrar. Det finns ett rikt utbud av möjligheter för vandring, skidåkning, kanotning, ridning, skoter, fiske, klättring, kultur och sevärdheter och boende i olika former. Lägesbedömning: Nivå 3 (kommit en bra bit på väg). 9 JÄMLIKHET OCH SOCIAL RÄTTVISA Vi åtar oss att skapa stödjande samhällen för alla. Vi kommer därför att arbeta för att: 9.1 Utveckla och genomföra program för att förhindra och bekämpa fattigdom. Ekonomisk välfärd är en viktig förutsättning för god hälsa. Utbildning är en viktig faktor för att kunna få ett arbete och egen inkomst. Bra boende är också viktigt. I Bjurholms kommun samverkar verksamheterna i det dagliga arbetet med dessa frågor. Politiska dokument har dock ännu inte arbetats fram. Den övergripande utvecklingen av ekonomisk utsatthet följs av kommunen genom kartläggningar och statistik, exempelvis antalet barn som lever i familjer under en viss ekonomisk standard, personer med försörjningsstöd och andelen låginkomsttagare. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) 9.2 Säkra en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbildning, arbetstillfällen, information och kulturell verksamhet. Informationsutgivning sker via hemsida och skriften Kommunal information regelbundet. Möten med intressegrupper i kommunen sker också löpande. Kommunhuset är ett Öppet kommunkontor, där medborgare kan besöka tjänstemän och politiker utan att i förväg behöva boka tid. Det bidrar också till att alla ges möjlighet till information. En renovering och ny 18

19 skyltning i entrén pågår för att kunna erbjuda medborgarna en ännu lättare tillgång till den personen de vill söka upp/träffa. Bjurholms kommun har ett stort kultur- och fritidsutbud där en stor del aktiviteter är riktade mot barn och ungdomar, men även till invandrare och andra grupper i samhället. Kommunen medfinansierar några projekt som bland annat ska göra skolan och fritidsutbudet i Bjurholm mer attraktiva. Drogförebyggande projekt/fältassistenter - Under 2008 har Bjurholms kommun, med delfinansiering från Länsstyrelsen i Västerbotten, inlett en större satsning på alkohol- och drogförebyggande arbete riktat mot kommunens ungdomar. En mängd projekt bedrivs i kommunen som syftar till tillgänglighet socialt och på arbetsmarknaden. Kommunen tillsammans med företagen och föreningarna vill genom projekten skapa en naturlig mötesplats där folk från olika kulturer kan träffas, frågor kan besvaras, idéer kan spira och där människor tillsammans kan utvecklas. Biblioteket har i samarbete med de övriga kommunerna i Umeåregionen en gemensam katalog och möjlighet att låna böcker och annan media från alla kommuner i regionen. Katalogen är också webbaserad och det innebär att var du än bor i kommunen har du ett lika stort utbud av media som om du besöker biblioteket fysiskt. Biblioteket har även ett stort utbud av information via databaser. Arrangemang av kulturell karaktär ordnas regelbundet av biblioteket. I kommunen finns en musikskola som är tillgänglig för alla. Lägesbedömning. Nivå 3 (kommit en bra bit på väg) 9.3 Främja social sammanhållning och jämställdhet. Social sammanhållning är ett mål som genomsyrar utvecklingsarbete. I en liten kommun som Bjurholm handlar det om att göra det möjligt att ha ett gott liv även i glesbygd. En levande landsbygd och öppna landskap är förutsättningar för den lokala och regionala utvecklingen och en förutsättning för tillväxten i kommunen. Bjurholms byar och landsbygd utgör därför ett mycket viktig inslag i utvecklingsarbetet för vår kommun. I Bjurholm bor ca personer. Kommunen har under de två senaste åren ökat sin befolkning, men under detta år har en minskning skett. Kommunen erbjuder en attraktiv boendemiljö genom den levande landsbygden, men även boende i tätorten. Idag kan man konstatera att av kommunens befolkning bor ca 43 % i tätorten, medan resterande 57 % bor i kommunens byar. 19

20 Kommunens utvecklingsarbete riktar sig till såväl kvinnor som män, unga och gamla i Bjurholm. Målet är en bred lokal uppslutning i de anordnade aktiviteterna, att kvinnor och män ges samma möjlighet och rättigheter till utveckling, att förutsättningar kan skapas för att kunna bo kvar, leva och verka i Bjurholm på lika villkor. Alla innevånare utgör en resurs i vårt gemensamma utvecklingsarbete. Kommunen är föreningstät med 69 registrerade föreningar. Det ät viktigt att ungdomar i ett tidigt skede lär sig social sammanhållning och jämställdhet. Tillsammans med skolan och fritidsverksamheter arbetar kommunen med att främja goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar och därmed främja social sammanhållning. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) 9.4 Förbättra trygghet och säkerhet i lokalsamhället. Bjurholms kommun har statistiskt sett en låg brottslighet. Under 2007 har ett samarbetsorgan bildats mellan polis, sociala och skola med regelbundna träffar. Syftet med samarbetet är att gemensamt arbeta för att motverka brott och skadegörelse. Fältassistenter finns ute i samhället under helger och föräldrar turas om att delta i föräldrar på byn för att vara fältassistenterna behjälpliga. Totalförsvarsrådet i kommunen arbetar aktivt och på bred front med utbildningar och information inom civil beredskap. Totalförsvarsrådet arbetar mot såväl förskolan som politiker och anställda. Bjurholms kommun har också Ledningsplan vid extraordinär händelse. I planen beskrivs hur man skall agera då en olycka har inträffat och det uppstått störningar i viktiga samhällsfunktioner. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg). 9.5 Säkra goda och socialt integrerade boende - och levnadsvillkor. Bjurholms kommun är en liten glesbygdskommun där huvuddelen av befolkningen bor i egna ägda fastigheter. Hyreshus finns med några få undantag i centralorten. Bostadsutbudet har en varierad sammansättning vilket tillgodoser olika befolkningsgruppers behov och främjar den sociala integrationen. Lägesbedömning: nivå 3 (kommit en bra bit på väg). 10 LOKALT OCH GLOBALT Vi åtar oss att ta vårt ansvar för fred, rättvisa, jämlikhet, hållbar utveckling och klimatskydd. Vi kommer därför att arbeta för att: 10.1 utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen och verka för en hållbar utsläppsnivå av växthusgaser. 20

21 I Strategin för ett ekologiskt hållbart Bjurholm finns en övergripande vision: - Bjurholms kommun ska i hela sin verksamhet sträva efter en hållbar utveckling samt att uppfylla internationella, nationella och regionala miljömål. Kommunens verksamheter påverkar utsläppen av växthusgaser genom bilar, arbetsmaskiner, uppvärmning av fastigheter och samhällsplanering. Vid upphandling av hyrbilar ställs krav på miljöbil eller krav på lägsta miljöpåverkan. Kommunens fastighetsbestånd har fjärrvärmeanslutning som framförallt baseras på biobränsle. Möjliga energieffektiviseringar i kommunens fastigheter inventeras för närvarande. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) låta politiken för klimatskydd genomsyra vår politik inom sådana områden som energi, transporter, upphandling, avfall, jord- och skogsbruk. Energiplanen avser i första hand tidsperioden fram till år 2005 och är ett dokument som därför inte har en framstående plats i kommunens arbete. En ny avfallsplan är under framtagande i samverkan mellan Vindeln, Vännäs och Bjurholm. Kretslopp och transporter är två viktiga faktorer som särskilt uppmärksammas vid detta arbete. Kommunen ska vid upphandling av varor och tjänster ställa miljökrav enligt en antagen policy miljöanpassad upphandling. Lägesbedömning: nivå 2 (kommit en bit på väg) höja medvetenheten om orsakerna till och de sannolika konsekvenserna av klimatförändringen och integrera förebyggande åtgärder i vår politik vad gäller klimatförändring. Allmänhetens medvetenhet kring klimatförändringen har ökat senaste tiden med den uppmärksamhet som dessa frågor fått i media. Vid samhällsplanering beaktas att framtida förändring av klimat och vattennivåer kan komma att förändras. Bjurholms kommun deltar i projektet Hållbart resande som bedrivs inom Umeåregionen. Syftet är att främja ett hållbart resande för utvecklad mobilitet och tillgänglighet i Umeåregionen och att utveckla en organisation som stöd för det arbetet. 21

22 Kommunstyrelsen ska enligt beslutad strategi samordna miljöutbildning av förtroendevalda eftersom politikerna ska vara goda föredömen genom att verka för miljöriktiga beslut och positiva miljöåtgärder. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat) minska vår inverkan på den globala miljön och främja principen om miljörättvisa Genom att tillämpa och genomföra Aalborgdeklarationens åtaganden arbetar kommunen mot ökad miljörättvisa. Syftet är att öka de hållbara valen i kommunens verksamheter. Lägesbedömning: nivå 1 (påbörjat) stärka det internationella samarbetet mellan städer och samhällen och utveckla lokala lösningar på globala problem i partnerskap mellan kommuner, lokalsamhällen och berörda intressenter. Castorskolan i Bjurholm har antagits till Den globala resan och kommer under hösten att skicka en del personal och politiker till Bangladesh. Resan ger möjlighet att möta människor i deras vardag, förstå kulturmötets möjligheter och skapa band för framtiden. Resan ordnas av Den globala skolan som står för lärande om globala frågor för hållbar utveckling med uppdrag att främja utbildning och interkulturell dialog i skolan. Bjurholm har en samverkansort i Italien som heter Fara Novarese. Samarbetet har handlat om erfarenhetsutbyten inom kommunorganisationen, politik och skola. Skolan har i sitt samverkansarbete utvecklat specifika projekt och utbyten med kommunen. Kommunen har även vänortsavtal med Bardu i Norge och Kuivaniemi i Finland som numera ingår i kommunen Iin. Nationaldagsfirande sker i mångkulturell anda och mycket ideellt arbete utförs av församlingar och föreningar inte minst avseende socialt engagemang för värdens fattiga, fred, rättvisa, jämlikhet och socialt hållbar utveckling. Bjurholms kommun är medlem i BioFuel Region som omfattar Västernorrland och Västerbottens län och består av 17 kommuner, 2 landsting, 1 regionförbund och 8 företag. BioFuel Regions vision är att vara en världsledande region i omställningen till biodrivmedel och produkter från förnybara råvaror. Arbetet sker i samanhållna projekt. Bjurholm är ingen aktiv medlem. Lägesbedömning: nivå 2 22

23 Fotografer: Agneta Malmström Anneli Persson Bo Tannfors Inger Algotsson Jan Algotsson Oliver Ringlöv Sofia Nording Veronica Tengman 23

24 Bjurholms kommun Bjurholm Telefon

SOCIALDEMOKRATERNA I NACKA KOMMUNFULLMÄKTIGE

SOCIALDEMOKRATERNA I NACKA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2006-04-20 Motion Hållbar stadsutveckling utifrån Aalborgåtaganden Ett stort antal kommuner och regioner i Europa, varav tjugo kommuner i Norden och i de baltiska länderna, har redan åtagit sig att arbeta

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Vi kommer därför att arbeta för att: 1. utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och

Vi kommer därför att arbeta för att: 1. utveckla och tillämpa ett strategiskt och integrerat arbetssätt för att begränsa klimatförändringen, och c/%25*±,163,5(5$1'()5$07,'(5 9c5*(0(16$00$9,6,21 Vi, europeiska städer och kommuner förenade i Europeiska städers kampanj för en hållbar stadsutveckling, samlade vid Aalborg+10- konferensen, bekräftar

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ETT HÅLLBART ÖVERSIKTSPLAN VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET BILAGA TILL ÖVERSIKTSPLANEN 2010 2030 ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRMDÖ KOMMUN 2009-2012 Värmdö kommun Skogsbovägen 9-11 134

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan Visioner Vision 2015 Kommunfullmäktige antog i maj 2004 en vision för Hammarö, Vision 2015. Utarbetandet av visionen har varit en process

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

Handlingsplan Stadsdelsutveckling Kommunstyrelsen Datum 0 (12) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Helena Andersson Tsiamanis 016-710 22 79 ESKILSTUNA KOMMUN Handlingsplan Stadsdelsutveckling 2012-2015 Remiss Yttranden ska lämnas

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål

Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 27 2013-06-10 Kultur- och utbildningsnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014 Sundsvall behöver ett grönt styre Sundsvall behöver ett grönt styre Miljöpartiets politik vilar på solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande

Läs mer

Miljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård

Miljöpolicy 2008-2010. Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård Hälsa Sjukvård Tandvård Policy Miljöpolicy 2008-2010 Att ta hänsyn till miljön är viktigt, för att medverka till en långsiktig, hållbar utveckling. I denna miljöpolicy anges inriktningen för miljöarbetet

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning

Läs mer

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1

Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 Ägardirektiv för Sundbybergs stadshus AB och dess dotterbolag 1 1 Antagen på kommunfullmäktiges sammanträde den 26 september 2011, 270 och fastställt på bolagsstämman den 25 november 2011. 1 Ägardirektiv

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31

Styrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Hem Vad vi gör Vision och strategi Område FGS Bli medlem Medlemmar och samarbeten Kontakt

Hem Vad vi gör Vision och strategi Område FGS Bli medlem Medlemmar och samarbeten Kontakt Välkommen! The royal seaport of Stockholm Vad gör vi? Nätverkar med företagare, organisationer, politiker och personer med agenda. Aktiviteter som bygger relationer och förbättrar dialog mellan företag,

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Levande landsbygd och skärgård April

Levande landsbygd och skärgård April Levande landsbygd och skärgård April 2016 Innehåll 3 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 9 11 Inledning Landsbygdens och skärgårdens möjligheter Utveckling på ett hållbart sätt Lokalt utvecklingsarbete så går det till

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen. Bibliotekslagen slår fast att alla kommuner skall upprätta biblioteksplaner för samtliga verksamheter inom biblioteksområdet. Den är ett strategiskt dokument som beskriver verksamheterna och dess framtida

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi

Läs mer

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan

Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan 16 november 2009 Samhällsutveckling Rune Andersson Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Hållbar stadsutveckling Albyberg Kompletteringar till ansökan Det projekt för vilket medel söks handlar om att utveckla

Läs mer

Hållbar utveckling Broddetorp

Hållbar utveckling Broddetorp Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

Enhetsplan 2016. Biblioteket

Enhetsplan 2016. Biblioteket Enhetsplan 2016 Biblioteket 2 Innehållsförteckning 1 Biblioteket...3 1.1 Verksamhetsområde 9: Bibliotek, kultur och fritid (inklusive fritidsgårdar)...3 1.1.1 Verksamhet och syfte...3 1.1.2 Verksamhetens

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar

Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Alla behövs i bygget av ett bättre Östhammar Östhammar är en bra kommun att bo, leva och arbeta i. Vi i Nya Moderaterna söker väljarnas förtroende för att ta ansvar för och utveckla välfärden, göra det

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Sociala perspektiv i Översiktsplanen

Sociala perspektiv i Översiktsplanen Vad är sociala frågor? Hur kan de tas om hand i en ÖP? Hur kan man uttrycka det i ÖP? Vad saknas i ÖP? MKB Hjälp! Sociala perspektiv i Översiktsplanen Hur kan man närma sig sociala frågor i översiktsplaneringen?

Läs mer

Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017

Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017 Härnösands kommun Ekonomichef Datum Bo Glas, 0611-34 80 97 2015-07-09 bo.glas@harnosand.se Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för Corporate Social Responsibility Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 22 oktober 2010 A N

Läs mer

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten

Granskning av kultur- och fritidsverksamheten www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1

Läs mer

Uppdragsplan för näringslivskontoret

Uppdragsplan för näringslivskontoret Uppdragsplan den 6 maj 2013 Uppdragsplan för näringslivskontoret 2013 KS 2013/0127 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-05-06 Uppdragsplanen för näringslivskontoret baseras på kommunfullmäktiges övergripande

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön

ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön ÅRE vision 2020 ÅRE vision 2020 är en modell för utvecklingen av destination ÅRE. Visionen har tagits fram i samverkan mellan många intressenter i näringslivet och kommunen.

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun

Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga

Läs mer

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer