Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version RUTIN Oro i samband med cancer och, eller behandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18253 2015-02-05 1 RUTIN Oro i samband med cancer och, eller behandling"

Transkript

1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version Innehållsansvarig: Anki Delin Eriksson, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Onkologi (anner61) Godkänd av: Marie Lindh, Verksamhetschef, Gemensamt Onkologi (margu48) Denna rutin gäller för: Verksamhet Onkologi Syfte Cancer innebär alltid en psykosocial belastning för individen. Att drabbas av cancer är en händelse som förändrar livet för patienter och deras anhöriga. Förutom sjukdomen i sig skall behandlingsmöjligheter diskuteras och startas upp. De psykosociala problemen vid cancersjukdom är blandade och kan liknas vid en krisreaktion, men också innebära ångest eller depression. Även praktiska problem som ekonomiska och sociala kan förekomma. Och eftersom sjukdomen i större eller mindre utsträckning innebär ett hot mot livet medför det sannolikt någon form av existentiella frågor. Enligt National Comprehensive Cancer Network (NCCN) benämns vad vi på svenska ofta talar om som psykosociala problem med engelska termen distress. Denna term innefattar allt från vanliga normala känslor som rädsla, sorg och sårbarhet till problem som kan bli invalidiserande för patienten t.ex. depression och ångest. Psykosociala problem är en multifaktoriell, obehaglig känslomässig upplevelse av psykologisk, social och/eller andlig natur som ibland också kan försämra möjligheten att hantera cancersjukdomen, dess fysiska symtom och dess behandling. Forskning visar att det är vanligt att patienter med cancer drabbas av känslomässiga reaktioner av varierande grad som är associerade till cancersjukdomen under olika faser i sjukdomsförloppet. Symtom som berör människans psykologiska och känslomässiga spektra kommer att påverka patienter och deras närstående under hela fasen i sjukdomsförloppet. Studier visar att % av patienterna i cancersjukvården upplever någon form av psykosociala problem. Emellertid identifieras av vårdpersonalen mindre än 10 % av patienterna och får rätt bedömning och behandling. För att kunna stödja patienter med cancersjukdom och deras närstående att hantera svåra situationer är det av stor betydelse att tidigt uppmärksamma psykologiska problem och orsaker relaterade till dessa. Genom psykosocial screening kan patienter i riskzon identifieras och erbjudas tidig intervention. Eftersom patienter upplever olika grad av psykologisk stress och reaktionerna är unika för varje patient är det angeläget att interventionerna är individuellt anpassade. Ångest och depression är tillsammans med smärta och fatigue de mest vanligt rapporterade cancerrelaterade symtomen som stör patientens förmåga att utföra dagliga aktiviteter. Oro, nedstämdhet, ångest och depression är centrala problem när det gäller överlevnaden då de påverkar återhämtning på ett signifikant vis. Det finns ett dokumenterat samband mellan nedstämdhet/oro och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet hos cancerpatienter. Arbetsbeskrivning Akut krisreaktion En akut krisreaktion kännetecknas av en övergående reaktion på olika hot mot existensen, psykiska såväl som fysiska reaktioner. Krisreaktionen kan komma plötsligt men går vanligtvis över på några timmar till några dagar (chockfasen). Symtomen kan vara av skiftande karaktär, alltifrån förvirring och blockering av uppmärksamhet till mer fysiska symtom som hjärtklappning och svettning. En cancerdiagnos innebär en traumatisk kris för den som drabbas. Både patienten och närstående är krisdrabbade men i olika grad. Det är viktigt att personal är uppmärksam på båda parters eventuella behov av krisbearbetning. Vid en kris så genomgår man fyra olika faser och hur en person reagerar i en kris beror på vad de har med sig i sin livshistoria. Ibland innebär det att personer fungerar långt under sin vanliga funktionella nivå under en tid. Det som är betydelselöst för en person kan vara av stor betydelse för den andre. Chockfasen kommer i direkt anslutning till cancerbeskedet och kan ha en varaktighet på någon timma till dagar. I denna fas tycks allt kaotiskt och man tar inte till sig det som sägs. Man tappar verklighetsförankringen. Patienten behöver upprepad information. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia 1 (av 7)

2 Reaktionsfasen kommer när verkligheten hinner ikapp och en viss trygghet börjar infinna sig. Fasen kan pågå från några veckor till månader. Kontakten med känslorna återfås, försvaren försvinner och smärtan kommer upp till ytan. Frågorna Varför man är drabbad och hur det kunde hända återkommer? Personen försöker hitta en mening med sin situation. I denna fas är det också vanligt att personer börjar medicinera sig själva med alkohol eller droger för att fly smärtan. Självmordsrisken ökar. Ökade sömnsvårigheter, nedsatt aptit och nedstämdhet är också problem som kan uppstå eller försämras. Hallucinationer kan också förekomma. Det är lika vanligt med ett utagerande beteende som ett nedstämt. Med tiden kommer personen att börja fungera mer och mer normalt. Det är inte alltid så att han/hon själv anser sig vara i behov av någon hjälp utan har en begränsad tilltro till den hjälp som erbjuds. Bearbetningsfasen innebär som namnet antyder den fas där personen bearbetar händelsen. Fasen varierar mycket i tid, men brukar vara i 6 månader till ett år. Denna fas behöver ha sin tid. Känsloreaktionen av det som hänt börjar förankras i sunt förnuft och fakta. Tankar på hur framtiden kommer att gestalta sig vilket gör att samtalsbehovet med någon medmänniska, t ex kurator, präst eller vän, som kan lyssna är av vikt. Nyorienteringsfasen är den sista fasen och kan vara livet ut. Den överväldigande smärta och känsla som infann sig i början är nu mer eller mindre under kontroll. När det gäller förluster av någon nära som exempelvis barn eller föräldrar kan man dock utgå ifrån att sorgen aldrig kommer att avslutas utan bearbetas och återupplevs mer eller mindre under hela livet. Ångest Ångest är en i sammanhanget naturlig reaktion som drabbar de flesta med en livshotande sjukdom åtminstone vid något tillfälle under sjukdomsförloppet, vanligtvis när patienten får diagnosbeskedet eller vid förändringar i sjukdomsbilden. Den förvärras ofta vid övergången till palliativ fas eftersom den framförallt här förknippas med rädsla inför döden. Den döende kan känna en rädsla inför att somna och aldrig mer vakna upp. Prevalensen för ångest är högre hos patienter med cancersjukdom än i friska kontrollgrupper. Att uppleva ångest innebär att hela tiden känna stor oro, ha svårt att kontrollera denna och ha symtom av autonom hyperaktivitet och överdriven vaksamhet. Den drabbade personen känner ofta att negativa händelser är oundvikliga, så kallat katastroftänk. För många minskar ångesten då de anpassar sig till sin situation, men för andra kan den bli mycket svår och påverka livskvaliteten. Ångest kan orsaka både fysiska och psykologiska symtom. De fysiska symtomen består av t.ex. svettning, andnöd, huvudvärk och magbesvär. De psykologiska är mer varierande och svårare att upptäcka men koncentrationssvårigheter, irritabilitet, sömnsvårigheter och nedsatt förmåga att slappna av är exempel på några. Psykosocial vård ämnar minska ångest/oro, detta ökar livskvaliteten. Ångest, som kan orsakas både av cancersjukdomen i sig men också av behandlingen, kan kvarstå i flera år efter en kurativ behandling. Enbart ångest är relativt ovanligt, det ses oftare i kombination med depression. Andra orsaker till ångest kan vara okontrollerad smärta, dyspné samt läkemedel och abstinens från dessa. Även rädsla för framtida symtom t ex smärta. Depression Den förväntade och normala reaktionen för patienter diagnostiserade och behandlade för cancer är nedstämdhet och oro. De flesta hanterar detta förvånansvärt bra, men för vissa individer blir den upplevelsen mer intensiv och kan leda till ett depressivt tillstånd. Det är viktigt att skilja mellan reaktioner av normal nedstämdhet och depression. Depression skiljer sig från ångest i och med psykologiska symtom som känsla av hopplöshet, värdelöshet, anhedoni (oförmåga att känna glädje) och självmordstankar. Depression svarar på behandling och obehandlad depression intensifierar andra symtom och leder till nedsatt förmåga att klara det alldagliga livet och eventuellt till ett socialt tillbakadragande. Känsla av hopplöshet, sänkt stämningsläge, förlust av engagemang och glädje kan vara tecken på depression. Andra symtom kan vara sömnstörning, trötthet, rastlöshet, tanke och koncentrationssvårigheter. Känslor som ofta uppkommer vid depression är hjälplöshet, värdelöshet Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 2 (av 7)

3 och skuld. Depression klassificeras som lindrig, medelsvår eller svår beroende på symtomens antal och svårighetsgrad. Riskfaktorer Högre nivåer av psykosociala problem föreligger hos patienter som drabbats av recidiv och hos patienter med avancerad sjukdom med dålig prognos. Tidigare ångestproblematik och litet socialt nätverk kan också påverka den psykosociala hälsan negativt. Yngre, kvinnor och personer med sämre ekonomiska förutsättningar än övriga befolkningen löper högre risk att drabbas av ångest. Omvårdnadsåtgärder Det är viktigt att ha rutiner för att fånga upp psykosociala problem och rehabiliteringsbehov hos patienterna. En välorganiserad vårdkedja där alla inblandade i vården har tillgång till rätt information om patienten skapar en trygg miljö för den drabbade. En ångestdrabbad patient har ofta ett stort behov av att få prata om sin rädsla och diskutera med sina vårdgivare. Personal som möter dessa människor kan med fördel vara utbildade i kommunikation. En grundläggande åtgärd för att förebygga psykosociala problem är att se till att patienten är välinformerad om sin sjukdom samt får svar på prover och undersökningar snabbt. Informationen behöver ofta upprepas eftersom den oroliga patienten ofta enbart fokuserar på de mest skrämmande fakta och ofta glömmer det positiva. Att samtala om sjukdom, symtom och behandling kan i sig vara ångestdämpande och lindra oro. Patientutbildning är framförallt användbart då patienten har svårt att förstå medicinsk information om sin prognos och symptom. Patientens oro kan också lindras av att man förklarar de emotionella faser man går igenom när man får ny och skrämmande information. Patienter med andliga övertygelser kan ofta bli hjälpta av dessa och därmed uppleva minskad ångest. Dock är det inte ovanligt att dessa övertygelser omkullkastas i mötet med döden. I sådana fall kan det vara av värde att ta kontakt med sjukhuskyrkan om patienten så önskar. Genom psykosocial kartläggning kan högriskpatienter identifieras och erbjudas tidig intervention. Psykologisk omvårdnad innefattar kartläggning, identifiering och förebyggande åtgärder. Här kan skattningsformuläret som beskrivs nedan under dokumentation användas. Samtalsbehandling är verksamt vid stress, oro och ångest i samband med cancersjukdom. Patienten ges där en möjlighet att tala igenom sin situation, förstå mer om sina symtom och lära sig hantera dessa. Även komplementära metoder som massage och avslappningsterapi är användbara mot psykosociala problem. Ibland krävs medicinsk behandling vid ångest och depression. Kontakta då läkare. Enheten för Psykosocialt stöd och Rehabilitering Inom vo onkologi finns Enheten för Psykosocialt stöd och Rehabilitering (EPOR), som består av kuratorer och psykoterapeuter. Här erbjuds samtalsbehandling till både patienter och närstående i alla skeden av sjukdomen. Vid behov av samtalskontakt skickas remiss till EPOR. Kuratorerna bedriver psykosocialt arbete, det vill säga utöver samtalskontakt ges även information, vägledning och praktiska stödinsatser. Kuratorerna kan ofta etablera snabb kontakt med patienter och närstående som finns i både sluten- och öppenvården, remiss behövs inte. Dokumentation Screening och bedömning av psykosociala problem och rehabiliteringsbehov Problemtermometern (se bilaga 1) är ett verktyg för att mäta psykosociala problem som består av ett skattningsformulär i två delar. Den är enkel och snabb för patienten att fylla i på egen hand och kan vara en hjälp till överblick av vilka problem patienten har och hur svåra de är. Formuläret kan dock inte ersätta vårdpersonalens eget omdöme, men kan vara ett komplement i den psykosociala bedömningen. Först ombeds patienten att ringa in den siffra (0-10) på termometern som bäst passar in på den senaste veckans upplevelse av de psykosociala problemen. Därefter får patienten identifiera vilka delar från sex olika kategorier som orsakar patientens psykosociala problem. Kategorierna delas in i praktiska vardagliga problem, familjeproblem, känslomässiga problem, fysiska problem, existentiella funderingar och övrigt. Under de första fem rubrikerna finns färdiga rutor med exempel på stressfaktorer att kryssa i. Under övrigt finns utrymme för patienten att skriva själv. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 3 (av 7)

4 0 4 - Poängen indikerar att stressnivån är under kontroll just nu. Den ordinarie vårdpersonalen klarar att tillgodose behovet av psykosocialt stöd med hjälp av god information och kunskaper om normala psykologiska reaktioner på cancer Poängen visar att stressnivå kan påverka livet påtagligt. Extra stöd rekommenderas. Remiss skickas till EPOR Poängen indikerar upplevelsen av höga stressnivåer som kan vara mycket besvärliga. Extra stöd rekommenderas starkt. Remiss skickas till EPOR. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 4 (av 7)

5 Hantering av oro Dokumentera under sökord psykosocialt Undersökning Identifiera riskpatienter Kartläggning Screening av psykosociala problem och rehabiliteringsbehov Bedömning av skattningen Screening och bedömning av psykosociala problem och rehabiliteringsbehov Bedömning av skattningsformuläret/problemtermometer 0 4 Poängen indikerar att stressnivån är under kontroll just nu. 5 7 Poängen visar att stressnivå kan påverka livet påtagligt Poängen indikerar upplevelsen av höga stressnivåer som kan vara mycket besvärliga. Åtgärd Screening av patientens psykosociala problem. Be patienten att skatta sina psykosociala problem med hjälp av problemtermometern (bilaga 1) Instruktion Distresstermometer Be patienten ringa in det nummer som bäst beskriven den nivå av oro som upplevts under den senaste veckan, inklusive idag. Fyll därefter i rutorna som indikerar om någonting av dessa områden har varit ett problem för patienten den senaste veckan, inklusive idag. Kryssa i JA eller NEJ på varje ruta. Utifrån resultatet av skattning gör en bedömning av hjälpbehov enligt nedan: Poängen indikerar att stressnivån är under kontroll just nu. Den ordinarie vårdpersonalen klarar att tillgodose behovet av psykosocialt stöd med hjälp av god information och kunskaper om normala psykologiska reaktioner på cancer Poängen visar att stressnivå kan påverka livet påtagligt. Remiss skickas till EPOR Poängen indikerar upplevelsen av höga stressnivåer som kan vara mycket besvärliga. Extra stöd rekommenderas starkt. Remiss skickas till EPOR. Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 5 (av 7)

6 Ansvar Vårdenhetschefen på respektive enhet är ansvarig tillsammans med arbetsgruppens representant på enheten att rutinen är känd bland sjuksköterskor inom verksamhetsområde onkologi. Uppföljning, utvärdering och revision Verksamhetsutvecklaren är ansvarig för uppdatering av rutinen Medvetet avsteg från rutinen dokumenteras i Melior om rutinen är kopplad till patient. Övriga orsaker till avsteg från rutinen rapporteras i MedControlPRO. Relaterad information Här noteras redovisande dokument, hänvisningar, checklistor, mallar, arbetsblad, m.m. som utgör arbetsverktyg och hjälpmedel för att följa vårdprogram, rutiner och vårdplaner. Dokumentation Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar. Kunskapsöversikt Arving, C et al. Satisfaction, utilisation and perceived benefit of individual psychosocial support for breast cancer patients A randomised study of nurses versus psychologist interventions. Patient Education and Counseling, 2006; 62: Brown, LF, Kroenke, K et.al. The Association of depression and anxiety with health-related quality of life in cancer patients with depression and/or pain. Psycho-Oncology. 2010;19: Cancervårdsprocessen, Hela patienten - hela vägen. Regional Cancercentrum Väst Carlsson, LE & Bultx, BD. Cancer distress screening: Needs, models and methods. Journal of Psychosomatic Research 2003;55: Cullberg, Johan (2003) Kris och utveckling, Natur och Kultur. Furlong, E & O Toole, S Psychological Care for Patients With Cancer in Kearney, N & Richardson, A. Nursing Patients With Cancer: principles and practice. Elsevier Churchill Livingstone. Dellson P. Psykosocial onkologi och onkologisk rehabilitering ur Nationellt vårdprogram för cancer med okänd primärtumör (CUP) Onkologiskt Centrum 2010 Jacobsen, PB & Jim, HS. Psychosocial Interventions for Anxiety and depression in Adult Cancer Patients: Achievements and Challenges. CA Cancer J Clin 2008;58: Jacobsen, PB et al. Screening for Psychological Distress in Ambualtory Cancer Patients. A Multicenter Evaluation of the Distress Thermometer. Cancer 2005; 103:(7) Jacobsen, PB. Promoting evidence-based psychosocial care for cancer patients. Psychooncology 2009; 18(1) 6-13 Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 6 (av 7)

7 Jo Sims, M & Rilling S W. Psychosocial Management of Distress in Interventional Radiology Patients with Cancer. Tech Vasc Interventional Rad : Holland, JC & Alici y. Management of Distress in Cancer Patients. The Journal of Supportive Oncology 2010; 8:(1) 4-12 Holland, JC & Akici, Y. Management of Distress in Cancer Patients. J Support Oncol 2010; 8: 4-12 Key Supportive care, Studies fro ASCO Managing Psychological Issues. J Support Oncol 2010 Vol, suppl 1, March/April Kirkova, J, Walxh, D et.al. Symptom severity and distress in advanced cancer. Palliative Medicine. 2010; 24(3): Lloyd-Williams M & Hughes, J. Balancing feelings and cognitions. I: Payne, S m fl (red), Palliative care nursing - principles and evidence for practice. New York: Open university press, 2008, s McCorkle, R, Pasacreta, J & Tang, STT. The Silent Killer. Psychological Issues in Ovarian Cancer. Holistic Nursing Practice Nov/Dec 2003 Mosher, C & Duhamel K. An examination of distress, sleep and fatigue in metastatic breastcancer patients. Psycho-Oncology. 2010, 24 nov (Epub) Published online in Wiley Online Library (wileyonlinelibrary.com). DOI: /pon.1873 National Institutes of Health State-of-theScience. Conferencee Statement: Symptommanagement in Cancer: Pain, Depression and Fatigue. July 15-17, Journal of the national Cancer Institute Monographs No. 32, NCCN (Comprehensive Cancer Network) Clinical practice Guidelines in Oncology: Distress management V.I Roth, AJ & Massie MJ. Anxiety and its management in advanced cancer. Curr Opin Support Palliat Care Apr;1(1):50-6. Strong V et.al. Can oncology nurses treat depression? A pilot project. Journal of Advanced Nursing 2004;46(5), West London Cancer Network. Coping with Stress: The Distress Thermometer. Hilllingdon Oncology & Palliative Care Team. The Hillingdon Hospital Granskare/arbetsgrupp Anki Delin Eriksson, Verksamhetsutvecklare Maggie Bood, specialistsjuksköterska, avd 53 Rickard Jormin, sjuksköterska, avd 54 Kajsa Brostedt, Sjuksköterska, strålbehandlingen Göteborg Anette Kullgren, specialistsjuksköterska, strålbehandlingen Göteborg Maria Svennerstad, sjuksköterska, avd 52 Anette Jepsen, specialistsjuksköterska, onkologmottagningen Östra Giltig version är publicerad på intranätet, ett utskrivet dokument är alltid en kopia. Sida 7 (av 7)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10917 su/med 2016-01-20 4 RUTIN Andnöd i samband med cancersjukdom och behandling

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10917 su/med 2016-01-20 4 RUTIN Andnöd i samband med cancersjukdom och behandling Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10917 su/med 2016-01-20 4 Innehållsansvarig: Rickard Jormin, Sjuksköterska, Avdelning 54 onkologi Sahlgrenska (ricjo4) Godkänd av: Marie Lindh, Verksamhetschef,

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter Pranee Lundberg Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Buddhism Enligt karma bestäms detta liv av det förra livet.

Läs mer

Kurator. I cancersjukvården

Kurator. I cancersjukvården Kurator I cancersjukvården Fakta 1914 första kuratorstjänsten inom sinnesjukvården 1928 Sahlgrenska sjukhuset Nu ca 4000 kuratorer Socionomutbildningen Relevanta vidareutbildningar Organisation Klinikanslutna

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10919 su/med 2016-01-20 2. Förstoppning i samband med cancersjukdom och behandling

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10919 su/med 2016-01-20 2. Förstoppning i samband med cancersjukdom och behandling Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 10919 su/med 2016-01-20 2 Innehållsansvarig: Anki Delin Eriksson, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Onkologi (anner61) Godkänd av: Marie Lindh, Verksamhetschef,

Läs mer

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND Definition av cancerrehabilitering Cancerrehabilitering syftar till att

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Handlingsplan för krissituation

Handlingsplan för krissituation PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND...

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Vården vid palliativ smärta

Vården vid palliativ smärta Studiedagarna 23-24.10 2014 Ann-Christine Eklund Vården vid palliativ smärta Vi har i vården två sjukdomsgrupper som ökar snabbt, demenssjukdomar och cancer. Båda diagnosgrupperna har samband med ökad

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta vid cancersjukdom och behandling

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta vid cancersjukdom och behandling Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17578 su/med 2017-03-09 3 Innehållsansvarig: Anki Delin Eriksson, Verksamhetsutvecklar, Gemensamt Onkologi (anner61) Godkänd av: Marie Lindh, Verksamhetschef,

Läs mer

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt

Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor

Läs mer

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser Helena Prochazka MD PhD Försvarsmedicinska Centrum Göteborg Kriser Utvecklingskriser En naturlig reaktion (Livskris) Traumatiska kriser Inträffar oväntat, oftast

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi

Läs mer

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,

Läs mer

Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer

Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer Rapportmall- Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer EvaMarie Salvadores CHALMERS 1. Define (Definiera)

Läs mer

Verksamhetsrapport 2002

Verksamhetsrapport 2002 Verksamhetsrapport 2002 Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Uppdrag 2002 Hälso- och sjukvårdsberedningarna ansvarar för att utvärdera det strategiska målet för hälso- och sjukvård utifrån analyser av befolkningens

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Våga prata om dina erektionsproblem

Våga prata om dina erektionsproblem Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Krisplan Handlingsplan för arbete vid traumasituationer; beredskap, larmning, samverkan, informationshämtning/givning, insatser och uppföljning.

Krisplan Handlingsplan för arbete vid traumasituationer; beredskap, larmning, samverkan, informationshämtning/givning, insatser och uppföljning. Roslagen Education AB Carl Wahren Gymnasium Krisplan Handlingsplan för arbete vid traumasituationer; beredskap, larmning, samverkan, informationshämtning/givning, insatser och uppföljning. Rektor Carl

Läs mer

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Arbetsrelaterad stress ett viktigt ämne Stress är näst vanligast bland de arbetsrelaterade hälsoproblem som rapporteras. Stress

Läs mer

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Förskolans plan mot kränkande behandling och Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES Sömn är livsviktigt Alla behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxen behöver ca 6-9 timmar

Läs mer

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet

Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet Innehållsförteckning 2 Handlingsplan vid hot och våld på Bromangymnasiet 3 Ansvar 3 Vid tänkbara hot 3 Agera i en akut situation 3 När den akuta situationen

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: www.bmhp.net 1 Hur motiverar vi människor att ändra beteende? Jan Lisspers Forskningsgruppen för Beteendemedicin och Hälsopsykologi SHV-institutionen, MittHögskolan Campus Östersund Sektionerna för Psykologi / Personskadeprevention

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Rutiner vid användande av

Rutiner vid användande av Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr www.spiggbloggen.com

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr www.spiggbloggen.com Rehabilitering vid cancersjukdom Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr www.spiggbloggen.com Fler lever längre med cancer En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn

Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn Sjuksköterskans omhändertagande och bemötande av familjer som mist ett barn En kvalitativ intervjustudie Författare: Josefin Källqvist och Åsa Tiljander Handledare: Sylvia Larsson Projektplan Januari 2006

Läs mer

Skriva uppsats på registermaterial

Skriva uppsats på registermaterial Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna

Läs mer

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05. Handlingsplan

Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05. Handlingsplan Krisplan för Sotenäs Golfklubb Fastställd av styrelsen 2015-12-05 En krissituation kan uppstå i många olika sammanhang och ha mycket olika karaktär och omfattning. Denna krisplan skall ses som ett stöd

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Krisstöd och förebyggande åtgärder Krisstöd och förebyggande åtgärder Riktlinjer för det psykosociala stödet i Polisen December 2008 www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm Upplaga: Upplaga3 Grafisk form Tryck

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

2015-12-08. Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer? Träning under cancerbehandling Forskningsprojektet Phys-Can Genomförs i Uppsala, Linköping, Lund Samarbeten i Norge, Danmark och Holland Finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet Nordisk Cancerunion

Läs mer

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se)

Förändringsledning i komplexa system. Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Förändringsledning i komplexa system Svante Lifvergren SkaS/CHI, Chalmers (chi.chalmers.se) Fråga 1 Du har tre erbjudande om arbete, ett från vart och ett av dessa organisationer. Vilken organisation skulle

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM Vi är specialister inom DBT och vårt mål är att ge individen en inre emotionell balans och en meningsfull tillvaro. OM OSS På Kullabygdens DBT hem hjälper vi ungdomar i åldern

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling i smärtlindrande syfte

Till Dig som skall få strålbehandling i smärtlindrande syfte onkologi Till Dig som skall få strålbehandling i smärtlindrande syfte Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Smärta på grund av cancer är

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer