Miljövärn och samhällsnytta i fysisk planering effekter på hållbar utveckling

Transkript

1 Miljövärn och samhällsnytta i fysisk planering effekter på hållbar utveckling Erfarenheter från Botniabaneprojektet Bo Berge Arkitekt SAR/MSA

2 Tendenser i dagens fysiska samhällsplanering En allt större fokusering på miljöfrågor (bl a EU:s direktiv och råd) på bekostnad av hantering av andra samhällsnyttoeffekter Resursallokering på miljösidan, resursbrist inom offentlig samhällsplanering En allt mer komplex och tidskrävande prövningsprocess med utdragna processtider Dubbla prövningar, dubbla beslutsprocesser och dubbla överklagningsprocedurer ger spelrum för systematiska överklagningar Mindre kommuner saknar resurser för ökade kompetenskrav, vissa större kommuner genar förbi tidskrävande processer Behovet av samordning på och mellan nationell, regional och mellankommunal nivå blir allt tydligare Regionala aspekter och statlig styrning smygs in vid sidan om det kommunala planmonopolet Klimatfrågan diffus i samhällsbyggandets planering

3 Varför investeras 13 miljarder i Botniabanan

4 Därför att det finns behov av ett klimateffektivt och miljömässigt hållbart trafiksystem som bidrar till regional utveckling och till att uppnå nationella mål om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö

5 Ändamålen med Botniabanan Regionförstoring för att uppnå samverkan mellan kustorterna med ökad tillgänglighet till arbetsmarknad, högre utbildning, samhällsservice och kulturutbud Näringslivsutveckling med goda lokaliseringsförutsättningar, smidiga tjänsteresor och effektiva transporter Samverkande bebyggelseutveckling och transportstruktur God miljö och långsiktig hållbarhet genom minskade utsläpp i luft från fossilbränsleberoende vägtransporter

6 Hur uppfylls ändamålet med Botniabanan? Med en trafikering utan restriktioner som tillåter maximalt utnyttjande av järnvägen Ju förr desto bättre (4 års förseningar till följd av systematiskt överklagande medför utsläpp av drygt ton klimatpåverkande gaser) Aktiv kommunal markplanering för att stödja ändamålet med järnvägen

7 Samhällsbyggandets lagstiftningar?

8 Resultatet av Botniabanans prövning? Större hänsyn tas till fåglars tillfälliga rastmiljöer än till människors permanenta boendemiljöer Hävdandet av ideella föreningars rätt att överklaga är viktigare än att klimatförbättrande insatser kommer till stånd Det kommunala planmonopolet går före ändamålsuppfyllelsen av riksintresset Botniabanan

9 Planering kring resecentrum Umeå Ö JP74 Stöcke - Umeå Passage av Umeälvens delta och slätter

10 Lag (1995:1649) om byggande av järnväg 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Med järnväg avses i denna lag spåranläggning för järnvägstrafik. Till en spåranläggning hör spår och de övriga fasta anordningar som behövs för spårens bestånd, drift eller brukande, signal- och säkerhets-anläggningar i övrigt, trafikledningsanläggningar samt anordningar för elförsörjning av trafiken. 3 Vid planläggning skall hänsyn tas till både enskilda intressen och allmänna intressen såsom miljöskydd, naturvård och kulturmiljövård. En estetisk utformning skall eftersträvas. 4 Vid planläggning och byggande av järnväg skall tillses, att järnvägen får ett sådant läge och utförande att ändamålet med järnvägen vinns med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad, och att hänsyn tas till stads- och landskapsbilden och till natur- och kulturvärden. Lag (1998:804). 5 Inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser får en järnväg inte byggas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

11 Järnvägens miljöpåverkan Att bygga järnväg ger oundvikligen intrång... i naturmiljön... och stadsmiljön.

12 Järnvägsutredning Nordmaling - Umeå 11 sidor samhällsplanering och ekonomi 65 sidor miljökonsekvenser

13 Järnvägsplan 74 Stöcke - Umeå 2 sidor regional utveckling och kommunal planering 85 sidor miljökonsekvensbeskrivningar

14 Botniabanans prövning Enligt järnvägslagstiftningen 5 järnvägsutredningar för Regerings tillåtlighetsprövning 16 järnvägsplaner för rätten att bygga järnvägsspåret och de tekniska anläggningarna som krävs för att köra spåren Enligt miljöbalken 6 planer för masshantering och markbevarande 68 prövningar av vattenverksamhet 1 dumpning 85 12:6 samråd 26 övriga ärenden 142 anmälningar av upplag och krossanläggningar 34 övriga anläggningar Totalt 383 prövningstillfällen med 448 enskilda fastställelser, domar och tillstånd

15 Utredningar för Botniabanans passage av Natura 2000-området

16 Umeälvens delta och slätter Skyddade områden under järnvägsutredningen Skyddat område efter införande av Natura 2000

17 Det huvudsakliga värdet för fågellivet I höst- och vårsträckningarnas flygt stannar fåglarna till på slätten och äter upp sig... och söker nattvila i deltat... innan de flyger vidare över deltalandets fritidshus

18 Fåglarnas rörelser i Natura 2000-området förflyttning flygande över Nattvila i Umedeltat järnvägsspåren till födosök på jordbruksmarken

19 Skadehindrande åtgärder Planterade trädridåer längs banvallen Kontaktledningsstolpar utformas sittovänliga för fåglar Isolerade hjälpkraftledningar Nedkabling av hjälpkraftledningar Bullerskärmar Reflexer på elledningar

20 Berörd yta och kompensationsåtgärdernas omfattning Järnvägsbankens andel av Natura områdets totala yta Direkt berört område och kompensationsåtgärder 1 0,3% 1 4% 2 99,7% 2 96% Järnvägsbanken utgör med sina 9 ha mindre än 3 promille av Natura områdets 3377 ha 13 ha direkt berört område kompenseras med åtgärder i 353 ha

21 Klagomål på järnvägens dragning genom Umeälvens delta och slätter Umeå Delta och Skärgårdsförenings klagomål till Miljödirektoratet Umeå Delta och Skärgårdsförenings klagomål till Miljödirektoratet gemensamt med bl a Västerbottens Ornitologiska förening Umeå Delta och Skärgårdsförenings klagomål avseende Kommissionens yttrande Umeå Delta och Skärgårdsförenings klagomål på regeringens tillåtlighet Umeå Delta och Skärgårdsförenings begäran om hjälp från Europeiska ombudsmannen Sveriges Ornitologiska förenings och Naturskyddsföreningens klagomål på beslut om tillstånd för passage av Natura 2000-området Länsstyrelsens beslut överklagat till Miljödomstolen Miljödomstolens beslut överklagat till Miljöverdomstolen , Miljööver-domstolen återförvisar ärendet till miljödomstolen Miljööverdomstolens beslut överklagat till Högsta Domstolen Miljödomstolens andra beslut i ärendet överklagat till Miljööverdomstolen Miljööverdomstolen ger klartecken för verkställighet , men avgör slutligt ärendet senare under hösten 2007 ärendet därefter överklagat till regeringsrätten Därutöver har Banverkets fastställelse av den aktuella järnvägsplanen för sträckan genom Natura 2000-området överklagats till regeringen Banverkets fastställelse överklagad augusti 2005 Regeringen fastställde järnvägsplanen juli 2007

22 Frågeställningar Hur hanteras klimatfrågan i järnvägslagstiftningen? Varför är järnvägslagstiftningen så defensiv? Varför tar miljökonsekvensbeskrivningar sådan plats i prövningsprocessen medan hanteringen av hur ändamålen ska uppfyllas knappast ägnas något intresse? Har prövande myndigheter tillräcklig kapacitet att hantera stora infrastrukturprojekt? Varför väger samhällsplaneringsargument ofta lätt i miljödomstolar? Är det rimligt att överklagningsmöjligheterna är utan begränsningar? Varför har ideella intresseföreningar med miljöskydd- och naturskydd i stadgarna överklagningsrätt när föreningar med annan samhällsintresseinriktning inte har det?

23 Resecentrum Umeå Ö med omgivningar

24 Huvudavtalet mellan staten och berörda kommuner Ur huvudavtalet 3.2 Utredningar Kommunerna ansvarar, var och en inom sin kommun, för de utredningar som behövs för anordnande av Resecentrum 3.3 Detaljplaner Kommunerna ansvarar, var och en inom sin kommun, för upprättande, ändringar och antagande av de översikts- och detaljplaner som behövs för att bygga Botniabanan. Kommunerna förbinder sig att vid framtida detaljplanläggning och lovgivning för bebyggelse beakta Järnvägens behov. Ur regionens avsiktsförklaring Regionen avser att ställa upp med en offensiv samhällsplanering som dels skapar förutsättningar för ökade samhällsintäkter, dels medför att förbättrade ekonomiska flöden kan tas till vara ca 2-4 år tidigare än med en tioårig genomförandeperiod

25 Stöd i översiktsplan? FÖP Centrala Stan 1998 Möjlig influenszon kring resecentra. Större förändringar eller förnyelser i markanvändning bör avvakta fortsatt utrednings och planarbete kring resecentra. FÖP Botniabanan 1999

26 Markanvändning i anslutning till resecentrum... med sliten lågexploaterad bebyggelse I kv Vipan med detaljplan från sextiotalet... sker ingen planering för nyexploatering

27 Markanvändning i anslutning till resecentrum... ett stenkast från resecentrum Umeå Ö Kv Hunden med detaljplan från femtiotalet... förtätas med några gårdshus i ny detaljplan

28 Stabiliteten söder om Djupbäcken inte klarlagd Buller över rekommenderad riktvärden från sjukhusets helikoptertrafik Detaljplan för Öbacka Strand Buller över rekommenderade riktvärden från järnväg av riksintresse Växel riktad ut mot bebyggelsen 5 m över omgivande mark utan skyddsanordningar

29 Att bygga vattennära bostäder kan väl vara attraktivt men knappast om det också är spårnära... med järnvägsbanken 5 m över omgivande mark och lågflygande helikoptrar ovanför bostadsbebyggelsen

30 Planeringen av bebyggelsen vid resecentrum Umeå Ö Ingen fördjupning av översiktsplanen för resecentrums influensområde Risk för inskränkningar av järnvägens trafikering till följd av klagomål på buller över rekommenderade riktvärden (villkor att uppfylla i tillåtlighetsprövningen) Outredda effekter av urspårning av tunga godståg vid växelfel Oklarheter om stabilitetsförhållanden vid byggande av bostäder intill Djupbäcken

31 Prövning planeringen resecentrum Umeå Ö Översiktsplaner Gällande ÖP för Umeå ÖPL 98 maj 1998 Fördjupning av ÖP Centrala Stan maj 1998 Fördjupning av översiktsplanen för Botniabanan april 1999 Fördjupning av ÖP för resecentrums influensområde saknas. Markanvisningar Beslut om markanvisning till NCC och Bostaden för bostads-området Öbacka Strand fattat i tekniska nämnden på uppdrag av planeringsutskottet december Detaljplaner Uppstart program Umeå Ö och Öbacka Strand september 2003 Program för Umeå Ö och Öbacka Strand beslutat 2004 Detaljplan för bostadsområdet Öbacka Strand antagen februari 2006, Antagandet upphävt av Länsstyrelsen september 2006 Dp på nytt antagen av kommunfullmäktige i februari 2007 Landshövdingens beslut att inte pröva planen april 2007 Enskilda överklaganden april 2007 Länsarkitektens hemställan till regeringen att ingripa i ärendet april 2007 Regeringens beslut att inte ingripa maj 2007 Länsstyrelsens avslog enskilda överklaganden i juni 2007 Länsstyrelsens beslut överklagat av enskilda till regeringen Regeringen avslog överklagandena och detaljplanen vann laga kraft i december Regeringsbeslutet har därefter överklagats till regeringsrätten Detaljplan för resecentrum Umeå Ö fördes till samråd i juni 2007 och vann laga kraft i februari 2008.

32 Västerbottenskuriren Ishallen - en drömaffär för kommunen Umeå kommun gjorde en riktigt bra affär när den sålde ishallen till Björklöven berättar kommunalråd Lennart Holmlund, socialdemokrat. Björklöven hade först inte de tre miljoner kronor som krävdes för att genomföra köpet. Tvärt om var klubben snubblande nära en konkurs hösten De fick problem med bankerna. Men jag snackade med Sune Nathanaels-son (dåvarande regionchef för NCC, VK:s anmärkning) och han fixade borgen åt dem. Så då gick det att slutföra affären, berättar Lennart Holmlund. När köpet sedan genomfördes, I slutet av 2000

33 Landshövding Lorentz Andersson (s) och styrelseledamoten i Länsstyrelsen Västerbottens styrelse, tillika kommunalrådet Lennart Holmlund (s), Umeå kommun Lennart och jag har ju umgåtts i massor av år! Det är ju klart att om kommunen villa bebygga Öbacka så blir det bebyggelse där!!

34 Diskussion kring planeringen av resecentrum Umeå Ö Byggande av järnväg är ett samhällsbyggnadsprojekt. Järnvägsbyggande plus samhällsförändringar ger en samhällsstruktur med mindre klimatpåverkan Staten ska på nationell nivå ta ett större ansvar för samordning av statliga intressen, visioner och mål Staten ska erbjuda resurser för samhällsplanering på nationell, regional och kommunal nivå. Regionkommuner tacklar bäst regionala aspekter för järnvägens ändamålsuppfyllelse Kommunen ska planera markanvändning som stödjer och inte motverkar ändamålsuppfyllelsen Länsstyrelsen ska inte styras av kommunala företrädare. Överprövning av regional och kommunal planering ska säkerställas på nationellnivå

35 Omsorgen om fåglar och om människor Fåglar tycks inte störas av närhet till tågen vid sina födosök medan... skador kan konstateras på människor i som utsätts för störande buller.

36 Slutsatser Prövningsprocessen: mindre krav på beskrivningar av spårnära intrångseffekter, öka kraven på bredare konsekvensbeskrivningar och mera fokus på beskrivning av hur järnvägens ändamål ska uppfyllas Överklaganden: gör skälighetsbedömningar, inför prövningstillstånd och ge prövande myndigheter mer beslutskraft Planeringsprocessen: ställ krav på markplanering i anslutning till järnvägen, ge regionerna en tydlig roll i markplaneringen kring järnvägen, säkerställ statens prövning på nationell nivå då kommun och region inte tar ansvar för att de överprövningsgrundande aspekterna tillgodoses

37 På kort sikt Tillgodose resursbehovet hos offentliga planeringsinstanser och miljödomstolar Öka insikten om behovet av balansering av bedömningar mellan spårnära intrångseffekter och övergripande miljövinster Förmå prövande myndigheter att tydligare avväga miljövärn och annan samhällsnytta och ta snabbare beslut med större beslutskraft Få kommunala och regionala beslutsfattare att ta större ansvar

38 Diskussion kring förändringsbehov i lagstiftningen Klimatpåverkan basen för samhällsplanering (överordnat) Offensivare planinstrument för infrastrukturplanering (trafiklagarna) Regional planeringsnivå med nya regionkommuner (PBL) Ökat kommunalt inflytande på miljövärn i samhällsplaneringen (miljöbalken), planmonopolet delas med regionkommuner (PBL) Större ansvar på nationell nivå för samordning av visioner och mål (PBL) Balansering av miljövärn och andra samhällsnyttor i lämplighetsprövningen ( miljövärn och exploateringslagar jämställs) Samordnad beslutsprocess och överklagningsordning (överordnat) Begränsning av överklagningsmöjligheterna (överordnat) Statlig överprövning säkerställs på nationell nivå och i tidiga skeden av processen (PBL)

39 Samhällsbyggandets lagstiftningar?

40 Ny ordning för samhällsbyggandets lagstiftningar? Grundläggande värderingar Hållbar utveckling, klimatfrågan Processhantering Beslutsordning Överklagandeordning Planeringsnivåer Miljöbalken Järnvägslagstiftningen PBL Väglagen