Trondheimsmodellen hur man vinner val efter val. Event Socialistiskt Forum Umeå Socialistiskt Forum Umeå 2013 Socialistiskt Forum Umeå 2013

Transkript

1 Event Socialistiskt Forum Umeå 2013 Trondheimsmodellen hur man vinner val efter val Föreläsare: Svein Olav Aarlott, Fagforbundet Trondheim. Sal: Studion Tid: 9:45-10:45 "Trondheimsmodellen" är ett exempel på ett skifte i politiken som gått mot strömmen mot den annars marknadsliberala dagordningen som domineras i västvärlden. Fackföreningarna i Trondheim satte den politiska agendan genom att fråga sina medlemmar vad som de ansåg viktigt i en valrörelse och arbetade därefter. "Trondheimsmodellen" var skapad och resultatet lät inte vänta på sig - den nyliberala politiken utmanades och en rödgrön majoritet med en tydlig progressiv politik tog makten åter efter 14- års borgerligt styre. Fagforbundet Trondheim kommer berättar hur Trondheimsmodellen kom till, och hur facket genom den blivit en självständig politisk kraft.

2 Smutsiga miljarder Den svenska gruvbooomens baksida Föreläsare: Arne Müller, författare och journalist. Plats: Folkets Hus Umeå, Tonsalen Tid: 10:00-10:55 Arne Müller arbetar till vardags som programredaktör och journalist vid SVT i Umeå och har rötter i Jokkmokk. Nyligen gav han ut reportageboken Smutsiga miljarder: Den svenska gruvboomens baksida, där han följt gruvindustrin och dess utveckling. I boken finns att läsa om gruvdammar som havererar, metalläckage långt utöver gränserna i miljötillstånden, damm, buller och jordskalv som påverkar boendemiljön för tusentals människor. Det är en bild som kan balansera den annars nästintill religiösa tilltro till gruvnäringen och dess möjlighet till arbetstillfällen och utveckling av glesbygden som regeringen och gruvnäringen förmedlar. Boken ger en samlad bild av miljöproblem som de svenska gruvorna orsakar, trots en delvis skärpt miljölagstiftning. Boken ger en inblick i maktförhållanden och koppling mellan politik och storföretag. Müller tycker det är viktigt att belysa olika perspektiv och är relativt försiktig med att ta en ensidig ställning. Han belyser viktiga frågor om gruvnäringens problematik då han menar på att det är något som gruvnäringen kommer lindrigt undan med. Müller är inte aktivist men ser kritiska röster mot gruvnäringen som viktiga i debatten. Under dagen kommer det att äga rum två event relaterat till gruvnäringen där Müller blir det första avstampet. Kom och lyssna till honom om hans erfarenheter av gruvnäringen och hans process med att skriva boken! Stadsdelsorganisering och vidare Arrangör: Arbetaren Sal: Tonsalen Tid: 11:00 11:55 Stadsdelsorganisering är ett fenomen på frammarsch i Sverige. Både på Hisingen i Göteborg och i Stockholms södra och västra förorter har nya organisationer lyckats nå ut och göra skillnad utan att kompromissa. Organisering i bostadsområden är minst lika viktig som arbetsplatsorganisering för en offensiv arbetarkamp som syftar till något mer än bara bättre lön och semestervillkor. Men hur tar man organiseringen vidare till nästa nivå? Och kommer makthavarna att tillåta det? Daniel Wiklander, chefredaktör på tidningen Arbetaren, diskuterar stadsdelsorganisering förr och nu ur ett journalistiskt perspektiv.

3 Ni får väl svälta ihjäl då ett kritiskt panelsamtal om gruvnäringen Arrangör: Arrangörsgruppen Socialistiskt Forum Sal: Studion Tid: 11:15-12:15 Sara Larsson, ledamot i Sametinget för Min Geaidnu. Att montera ner en välfärdsstat hur är det möjligt? Arrangör: Folkkampanj för gemensam välfärd Sal: Rist Tid: 12:00-12:55 Oscar Sedholm, ledamot i Sametinget för Jakt- och fiskesamerna. Madeleine Eriksson, lektor i kulturgeografi. Johanna Paulsson, Jordens Vänner Umeå. Gruvnäringen i Sverige är i en expansiv fas där starka ekonomiska intressen sätter agendan för hur gruvetableringarna i Norrlands inland diskuteras. Under kort tid har ett stort antal lokala nätverk- och aktionsgrupper samlat människor som motsätter sig gruvindustrins framfart. Lobbyorganisationer och politiker på regerings- och lokalnivå avfärdar kritiken med ett ultimatum: antingen väljer vi gruvan och jobben eller miljön. Kommunalrådet Lennart Holmlund svarade en kritiker mot gruvetableringar i Västerbotten på detta sätt: Ni får väl svälta ihjäl då. För inlandet klarar sig inte utan att det kommer jobb. Förutom miljöriskerna så finns ett stort demokratiskt problem med gruvboomen. Naturresurser som förvaltats gemensamt eller lokalt blir till en vara som enskilda och företag kan göra miljardvinster på. Ur detta perspektiv är alltså gruvboomen bara ett av många exempel på hur resurser, makt och inflytande överförs från det offentliga till det privata. Hur kan gruvboomen sättas i ett bredare perspektiv: vilka paralleller finns till andra processer såsom nyliberalism, privatiseringspolitik eller konflikten mellan stad och landsbygd? Hur får vi debatten att handla om mer än om vilka näringar som ska ha företräde? Vi vill diskutera framkomliga vägar och strategier för de rörelser som är inblandade: Hur kan folkrörelserna snarare än gruvnäringen äga frågan? Vilka formulerar och har tolkningsföreträde i dagens gruvmotstånd och vilka problem finns med det ur ett maktperspektiv? Hur är det möjligt att våra folkvalda politiker inte försvarar den gemensamma välfärden när en stor majoritet av befolkningen vill sätta stopp för privata vinster inom vård, omsorg och skola och ha en välfungerande gemensamt ägd välfärd? Under mer än 20 års tid har den behovsstyrda, generella välfärdspolitiken gradvis nedmonterats och ersatts av en vinstdriven, marknadsstyrd välfärd. Skattesänkningar prioriteras och underminerar den solidariska och demokratiskt styrda välfärden. Hur kan detta förstås utifrån ett demokratiperspektiv? Vad får denna politik för konsekvenser och hur kan vi göra motstånd? Malin Rönnblom, stats- och genusvetare. Annika Herrström (V), grundskolelärare och f.d. andre vice ordförande i socialnämnden. Nils Lindholm, sjuksköterska, aktivist.

4 Håller den svenska modellen? Arrangör: Kommunal Umeå Föreläsare: Alejandro Caviedes, Kommunal Umeå Sal: Tonsalen Tid: 12:30 13:25 Under efterkrigstiden och fram till 80-talet, upplevde Sverige ett välfärdsbygge utan motstycke. Fattigvården gav vika för en generell välfärdsmodell innebärande en stor offentlig sektor och ett omfattande socialförsäkringssystem byggt på standardtrygghet. Det var de stora reformernas tid: alltifrån införandet av den allmänna tjänstepensionen, utbyggnaden av barn- och äldreomsorgen, till socialiseringen av primärvården och förstatligandet av apoteken. Perioden innebar ett ökat materiellt välstånd, en tydlig tendens till minskade inkomstklyftor, men även en ökad radikalisering som kulminerade i olika förslag som ifrågasatte det marknadskapitalistiska samhälle, som den svenska välfärdsmodellen själv var en del av. Med 80-talets intåg förändrades samhällsklimatet. Samma välfärdsbygge, som fram till dess förknippats med socialt framsteg, kom att betraktas som ett problem. Den offentliga sektorn kom att associeras med ineffektivitet, och med början på 90-talet inleddes ett systemskifte präglad av nedskärningar och privatiseringar, som återigen tagit ny fart. Trots att Sverige aldrig varit lika rikt som idag, är det gängse budskapet att vi inte har råd med välfärd: överallt skärs det ner inom sjukvården, äldreomsorgen rationaliseras alltmer och röster hörs om att höja pensionsåldern. Föreläsningen berör frågeställningar som: vad har egentligen hänt med den svenska välfärdsmodellen? Har vi inte längre råd med vår välfärd? Vilka samhällsförändringar har lett till denna utveckling? Vad kan vi göra för att vända trenden? Jämställdhetspolitikens öppningar och gränser Arrangör: Arrangörsgruppen Socialistiskt Forum Sal: Studion Tid: 12:45-13:45 Sofie Tornhill, SU Sara Edenheim, UCGS Tamara Spiric, V Emma Ölmebäck, Kommunal Från sextiotalet har det växt fram en politisk konsensus kring samhällets ojämställdhet och jämställdhetspolitikens nödvändighet. Jämställdhetsarbetet har i allt större utsträckning lämnat den politiska sfären till förmån för företags och organisationers HR-avdelningar. De jämställdhetspolitiska målen har flyttats från att under 70-talet handla om en jämn resursfördelning mellan män och kvinnor till att främst ses som ett verktyg för tillväxt och nya innovationer. Jämställdhets mätbarhet utkrävs i en nyliberal hegemoni, på samma sätt som jämställdhetsarbetet inordnas i dess styrningsmekanismer. Ord som makt och patriarkat anses inte passa in i checklistor eller i utvärderingsträsket. Alla människors lika rättigheter och valfrihet har allt mer framstått som jämställdhetspolitikens både medel och mål, medan social och ekonomisk rättvisa har förskjutits till politikens marginaler. Vilka politiska betydelser har jämställdhetsarbetets olika motiv och metoder? Vad händer om jämställdheten inte bidrar till tillväxten? Har begreppet jämställdhet förlorat sin radikala kraft? Hur kan ett feministiskt och socialistiskt alternativt se ut?

5 Framtidens vård och välfärd Workshop Arrangör: Arrangörsgruppen Socialistiskt Forum Umeå Sal: Rist Tid: 13:00-13:55 Välkommen till en workshop där vi tillsammans diskuterar hur vi kan forma den vård och välfärd vi vill ha på mänskliga villkor framför marknadens! Sedan slutet av 80-talet pågår en nedmontering av välfärden i vilken marknadsanpassning och mätbarhet har blivit ledord. Attackerna göms bakom många fina namn såsom effektivisering, rationalisering, new-. LEANoch public management och nyliberalism. Analyser med kritik från vänsterhåll mot detta ser vi i denna workshop som självklar. Med det som utgångspunkt är det en större utmaning, men också intressantare, att fokusera på alternativa praktiska- såväl som visionära lösningar ur ett socialistiskt perspektiv. Förslag på diskussionspunkter: Hur lyckas vi förmedla kopplingen mellan privatiseringar och den ökande administrationen? Hur lyckas vi med att få folkviljan mot välfärdsvinster till att bli politiska beslut? Vilka alternativ kan vi presentera? Vad är vår framtidsvision? Hur kan vi göra motstånd mot den pågående nedmonteringen? Hur kan vi tillsammans göra välfärden bättre? Passet leds av Erik Ferry som är läkare och medlem i Arrangörsgruppen för Socialistiskt Forum Umeå. Erik ger en kort introduktion och därefter delas deltagarna in i mindre grupper utefter vilken välfärdssektor man arbetar inom- eller är intresserad av. Punkterna ovan är förslag och det finns stor möjlighet för deltagare att påverka vad som diskuteras. Bostaden som vara bostadspolitikens nyliberalisering Arrangör: Tidskriften Fronesis Sal: Tonsalen Tid: 13:30-14:25 Johan Örestig, sociolog, medlem i Fronesis redaktionskommitté. Clara Lindblom, förbundsstyrelseledamot i Hyresgästföreningen, verksam vid Institutet för framtidsstudier, driver podcasten Vreden. Erik Persson, bostadspolitiskt aktiv inom förbundet Allt åt alla. Trots intensiva protester ibland annat Botkyrka, Stockholm, och skånska Staffanstorp säljs allmännyttiga bostäder ut till privata aktörer och ombildas från hyresrätter till bostadsrätter. Detta har skett i snabb takt och många bostadsområden i de så kallade miljonprogrammen står inför omfattande renoveringsbehov. Lagen om allmännyttan har förändrats utan någon större offentlig debatt och ungefär hälften Sveriges kommuner uppger att det fattas bostäder i synnerhet hyresrätter. Samtidigt har hemmet för medel- och överklass kommit att bli ett pågående livsstilsprojekt med växande möjligheter till subventioneringar. Som utgångspunkt för samtalet är Fronesis nummer med temat Hemmet och Bostaden där bostadspolitiska processer under de senaste decennierna vävs samman och diskuteras.

6 Socialistisk media Vänstern och det förändrade medielandskapet Arrangör: Arrangörsgruppen Socialistiskt Forum Umeå Sal: Studion Tid: 14:15 15:15 I ett medieklimat som i allt större omfattning styrs av kommersiella hänsyn och en nyliberal agenda, och redaktionella nedskärningar och nedläggningar för tillfället riskerar att skapa en situation där temporära anställningar blir alltmer vanliga på bekostnad av fasta, mer trygga tjänster, känns behovet av en kritisk journalistisk blick som försöker positionera sig utanför detta skeende nödvändig. Sverige får en Socialistisk dagstidning! Arrangör: ETC Sal: Tonsalen Tid: 15:30 16:00 ETC har tidigare kommit ut en dag i veckan men har under en tid arbetat för att skapa en dagstidning, med utgivning sex dagar i veckan. Det för att fylla ett gap av en socialistisk dagspress i det annars dominerande borgerliga medielandskapet! Hur ska det gå till? Och varför är det särskilt nödvändigt att möta de borgerliga mediernas dominans när vi närmar oss val? Andreas Gustavsson, redaktionschef på ETC förlag, presenterar planerna på en socialistisk och grön dagstidning med ambition att bli relevant för alla vänsterorienterade i Sverige. Diskussioner om behovet av en socialistisk mediabevakning har funnits under lång tid, och pågår än idag (ETC har nyligen presenterat ett sådant initiativ) men frågorna är emellertid många: finns det idag ett ekonomiskt utrymme för en vänsterpress? Hur, om ett sådant nyhetsforum etableras, undvika att bli en del av den övergripande ekonomiska ordningen? Dessa är några av de teman som denna diskussion kommer att röra sig kring i detta panelsamtal. Jesper Enbom, Lektor i Media- och kommunikationsvetenskap, Umeå Universitet Andreas Gustavsson, Redaktionschef/vd, ETC förlag Emma Lundström, Journalist, Internationalen Daniel Wiklander, Chefredaktör, Arbetaren Fredrik Jansson, Politisk chefredaktör, Västerbottens Folkblad

7 Kulturutövare i kulturens huvudstad, av vem för vem? Hur ska kulturen i Umeå spegla människor och inte ekonomisk tillväxt? Arrangör: Arrangörsgruppen Socialistiskt Forum Sal: Studion Tid: 15:45-16:45 Kultur används som motor för ekonomisk tillväxt, idag är det inte bara så kallad finkultur som är intressant för politiker och platsmarknadsförare. Även kultur som brukar kallas för alternativ har numera ett värde i arbetet att marknadsföra staden som ung och modern. Samtidigt som idéer om ekonomisk tillväxt får mer inflytande för vilken kultur som skapas, så skapar denna tillväxtfokus en ny topografi i staden. Kulturväven blir en fantastisk byggnad som ska samla Umeås kultur under ett tak, men gör också att många viktiga kulturscener måste flyttas. Frågan är förstås hur detta kommer att påverka hur kultur skapas och säljs och i vilken mån detta påverkar Umeås kultur, dess konsumenter och dess utövare? Madeleine Eriksson, lektor i kulturgeografi, Umeå universitet. Hidden Voices Ett konstprojekt av papperslösa flyktingar som lever gömda i Umeå Arrangör: Ingen Människa Är Illegal Umeå Tid: 9:30-17:45 Under dagen går det att ta del av konstutställningen Hidden Voices, konst skapad av papperslösa gömda i Umeå. Hidden Voices är ett unikt konstprojekt där papperslösa flyktingar i Umeå skapat olika konstverk. Utställningen är kulmen på ett långt arbete med workshops och diskussioner på teman som kultur, migration, diskriminering och identitet. Migration är ett ständigt aktuellt ämne i det offentliga samtalet, men de människor som är mest berörda av debatten är ofta dem som har svårast att komma till tals. Genom den här utställningen ges några av Umeås mest utsatta invånare - personer som lever gömda med fara för sina liv under ständiga hot om utvisning - en möjlighet att göra sina röster hörda. Projektet har skett i samarbete med organisationen Ingen människa är illegal och målet är att ge röst till de som annars är lättast att tysta. Karin Johansson, Folkets Bio Hilda Edlund, Musiker och aktiv inom föreningen Verket Annika Edlund, Bokcafé pilgatan David Spelbacken, Förbundet Allt åt alla Jonas Nimrodsson, Sagateater

8 Hardcore i visversion Musiker: Mona Ersare Tid: Ca 17:15-17:45 Mona Ersare avslutar forumet genom att bjuda på tolkningar av kända hardcorelåtar till softa akustiska visversioner, ett möte mellan två helt olika musikstilar! Mona kommer också berätta om sin kommande berättarföreställning om 90-talets hardcore i Umeå.