E" kliniskt verksamhetsexempel. E" kliniskt verksamhetsexempel. Gotland

Transkript

1 Gotland Stenmark 2011 Vad kan vi förvänta oss kognition och motivation Jag har flyttat till min nya lägenhet. Nu i em ska jag gå och handla lite att äta och lite nödvändiga saker pasta, läsk, tvål, schampo, ketchup, diskmedel, köttbullar, toapapper, en propp till diskhon, chips OCH en vän, helst en flickvän! Vilka funktioner/färdigheter behöver jag för att fixa detta uppdrag? Vid affären har de extraerbjudande på kaffekokare, djupfrysta bullar och det finns en säljare för en satellitkanal. Billigt, billigt!!!! Vad behöver jag för färdigheter för att navigera förbi dessa lockelser? E" kliniskt verksamhetsexempel 138 patienter utreddes under perioden % kvinnor; 51 % män och 78 % hade svenska som modersmål. Ålder vid inklusion var Utbildningsbakgrund: 5,8 % hade bristande skolbakgrund eller hade gått i särskola 30,2 % hade genomgått grundskola eller motsvarande 43, 2 % hade genomgått gymnasium eller motsvarande 18,7 % hade högskoleutbildning. E" kliniskt verksamhetsexempel Totalt behandlades 96 % av gruppen med neuroleptika. 15 % med högdos neuroleptika 31 % med lågdos neuroleptika 50 % med atypisk neuroleptika Richard.stenmark@psykologpartners.se 1

2 WAIS Insatser i form av boendestöd/ daglig verksamhet Insats Funktion Timmar ,3 79,6 73,6 79,6 79,1 71,1 HIK VIK PIK Insatser Ej insatser Antal timmar boendestöd per vecka vid tillf 1 Daglig verksamhet ant tim/vecka vid tillf 1 Låg Hög Låg Hög 5,2083 6,5714 8,2121 9,2222 Dagens fokus Vad kan vi göra för att förbättra kognitiv funktion hos patienter som har lindrig kognitiv nedsättning. Kognition Dess återverkningar Tre nivåer att arbeta med kognitiva nedsättningar Att göra och inte göra erfarenheter från SCORE- studien Vad innebär schizofreni enligt DSM IV Förändrar personens perception, tankar, affekt och beteende i en unik kombination av symtom och hur man upplever sin situation Richard.stenmark@psykologpartners.se 2

3 Diagnostik DSM- V A. karaktäristiska symtoms: Två (eller fler) följande, varje närvarande symtom ska ha funnits närvarande en signifikant del av tiden under 1 månad eller kortare om det botats framgångsrikt. (1) Vanföreställningar (2) Hallucinationer (3) oorganiserat tal exempelvis frekventa urspårning eller inkonsekvens (4) svårt oorganiserat eller katatont beteende (5) negative symptoms, i.e., affektiv avflackning, torftigt språk och brist på spontanitet Diagnostik DSM- V B. Social/yrkesmässig dysfunktion: För en signifikant del av tiden sedan störningens start. En eller flera funktionsområden så som arbete, mellanmänskliga relationer, eller egenvård är markant under nivån innan försämringen eller om debuten är i barndom/tonår, misslyckande i att nå förväntad nivå/prestation avseende interpersonella, akademiska eller yrkesmässiga prestationsmål. R R Diagnostik DSM- V C. Varaktighet: Kontinuerliga symtom kvarstår i minst 6 månader. Denna 6- månadersperiod måste innehålla minst 1 månad med symtom (om inte framgångsrik behandling) som uppfyller kriterie A exempelvis symtom från en aktiv fas och kan innehålla perioder med prodromal och residual symtom Under dess prodromala eller residualperioder kan symtomen uttrycka sig så enbart negativa symtom eller två eller fler symtom från kriterie A men i en försvagad form exempelvis udda övertygelser och ovanliga perceptuella upplevelser. Diagnostik DSM- V D. Schizoaffectiva and förstämningstillstånd ska uteslutas E. Missbruk/allmänna medicinska tillstånd ska uteslutat. F. Förhållande/relation till utecklingsrelaterade tillstånd: Om det finns autism eller andra utvecklingsrelaterade tillstånd görs tilläggsdiagnosen Schizofreni bara om det finns framträdande vanföreställningar eller hallucinationer i minst en månad (eller kortare om behandlingen varit framgångsrik). R R Richard.stenmark@psykologpartners.se 3

4 Förekomst Livstidsrisken ca 0.8% av befolkningen drabbas av en schizofreni kommer någon gång under sin livstid att insjukna behöver idag insatser från samhället. Risken att utveckla schizofreni är lika stor för både män och kvinnor. Sjukdomen debuterar i åldrarna år, 20-40% debuterar före 20 års ålder. Man 15-25, kvinnor Prognos Väsentligen förhöjd dödlighet, 1.4 gånger större risk att dö i somatiska sjukdomar. Ca 10% av de drabbade begår självmord, 20-30% gör försök- ofta våldsamma försök. Ökad risk för hjärt- och kärl sjukdom samt diabetes. Hög förekomst av ohälsofaktorer: rökning, missbruk, fetma. R R Samhällsbaserade insatser Case managemen t Kristeam Team Samhälls baserade insatser Assertive community treatment Akut dagsjukvård Psykologiska- och psykosociala interveneoner Social färdighets träning Psyko edukation Följsam het Terapeutisk a metoder Konst terapier Kognitiv rehabilitering Yrkesinriktad rehabilitering Familje interv Stödjande samtal KBT Richard.stenmark@psykologpartners.se 4

5 Förekomst av kognieva nedsä"ningar: Kognitiva nedsättningar är rutinmässigt förekommande vid schizofreni och påverkar klart det: Funktionella utfallet i arbete Social funktion Självständighet Förmågan att hantera sjukdomen Förmågan att tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatser DefiniEon kogniev funkeon för de"a område: Kognitiv funktion de kognitiva och metakognitiva processer som gör att vi kan uppmärksamma och uppleva vår omgivning och i interaktion med denna skapa olika handlingar och aktiviteter. En samverkan som kräver förmåga att uppmärksamma, planera, lösa problem, minnas och kommunicera. Detta utgör basen för vår förmåga att kunna förstå och interagera i vår sociala värld Ericson & Stenmark 2010 DefiniEon kogniev funkeon för de"a område: Metakognition är vår förmåga att reflektera kring våra tankar. Metakognition har övergripande funktion som påverkar våra val. Metakognition påverkar hur vi kan kontrollera våra beteenden och ger stöd i hur vi processar information Pers kognitiva svårigheter Drar förhastade slutsatser Problem med att övervaka sitt eget beteende Koncentrationssvårigheter Dåligt minne Dålig social förståelse Initieringssvårigheter Sekvenserings problem Svårt att planera Bristande kognitiv flexibilitet R. Stenmark 2006 Richard.stenmark@psykologpartners.se 5

6 KogniEva funkeoner som kan påverkas Hastighet Uppmärksamhet/vakenhet Arbetsminne Verbal inlärning och minnesförmåga Visuell inlärning och minnesförmåga Problemlösning och förmåga att resonera Social kognition Kognitiv funktion nödvändigt för ü Förmågan att planera framåt ü Förmågan att förstå och lösa problem ü Social förståelse ü Etablera och bibehålla relationer över tid ü En förståelse av språket ü God minnesförmåga R. Stenmark 2006 Ett sätt att ringa in svårigheterna i vardagen Kognition och arbete From Bell et al (2001) Work Habits Personal presentation Work Quality Arbete skola Symtom remission + - Själv ständig het Relationer anhöriga, vänner kärlek + - Cognitive variables (i gult) Memory, Attention, Flexibility, Learning Bryson et al (2003) 28% improvement in work scores accounted for by cognitive variables R. Stenmark 2006 Richard.stenmark@psykologpartners.se 6

7 Social Funktion Livsfärdigheter Velligan et al 1997; 2000 Cognition Positive symptoms 42% Livsfärdigheter Negative symptoms R. Stenmark 2006 R. Stenmark 2006 Oberoende The Netherne Series Positive symptoms Negative symptoms Wykes, Katz, Hemsley, Dunn & Sturt, Thinking flexibility 60% Length of illness Previous skills Beroende av psykiatriska insatser Kognitiv funktion och insikt Det är mindre troligt att personer med dålig kognitiv funktion förstår Arten av sina svårigheter Sina svårigheters tillstånd Innebörden av olika behandlingsmöjligheter Att behandling och medicin kan förhindra återfall Behovet av långvarig behandling och uppföljning 7

8 2 faktorer i topp när man E"ar på följsamhet Ell ex behandling/ mediciner Medvetenhet om sina svårigheter/sjukdom En relation med någon som Lyssnar utan att döma Respekterar din ståndpunkt även om man inte är överens Tror på att du skulle kunna ha nytta av insatsen/ behandlingen När man möter någon som mår dåligt och inte i stunden ser a" man mår dåligt Förvänta dig inte att mötas av Tacksamhet Lyhördhet Följsamhet Förvänta dig Frustration och ilska Misstänksamhet Öppen och dold "icke- följsamhet" Vad kan vi göra åt de kognieva problemen? Brenner et al Grundläggande kog. nedsättning Påverkar komplexa funk Påv. Social funktion, förm att förvärva nya strategier Ökad risk för misslyckan den med ökad stress som följd. R Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se 8

9 Behandlingsförlopp och grad av anpassning Förändring Kompensation Individ Individ Jag vill kunna klara av a4 göra saker som andra gör, som a4 ha en pojkvän och arbeta Jag vill ha vänner Jag vill kunna laga mat och äta när jag vill Social funkaon Livsfärdigheter Jag vill kunna bo för mig själv och inte i e4 boende Oberoende Arbete Miljö Anpassning Miljö Miljö Tid Beteenden som är bra och användbara men som förekommer för lite, sällan eller bara i vissa sammanhang Beteenden som är bra och användbara men som saknas helt Färdighetsbrister - hjälp att lära sig Motivation - det lönar sig inte nog att göra annat - förändringar i miljön behövs för förstärkning Rädd för - hjälp att vänja sig och lära om För bestående förändringar Lyckas för att lära Stöd anpassat för situationen Takt och tempo Richard.stenmark@psykologpartners.se 9

10 Vad kan vi göra åt de kognieva problemen? Direkt behandling av de kognitiva problemen Kompensatoriska strategier för att komma runt de individspecifika problemområdena Förändra omgivningen så att individens kognitiva svårigheter inte får så stort genomslag KogniEv rehabilitering definieon: Kognitiv rehabilitering är evidensbaserade icke- farmakologisk behandling för kognitiva nedsättningar hos gruppen med psykossjukdomar/schizofreni. Kan definieras som ett program/behandlingssekvens av olika kognitiva övningar eller kompensatoriska interventioner som utformats för att öka den kognitiva funktionen Ericson & Stenmark 2010 DefiniEonen för a" en insats ska kategoriseras som kogniev rehabilitering: Det är en procedur som specifikt fokuserar på och syftar till att förändra kognitiva processer så som exempelvis arbetsminne, uppmärksamhet och exekutiv funktion samt flexibilitet. Att proceduren syftar till att förbättra funktionsgraden i de specificerade kognitiva funktionerna eller andra funktioner så som social och yrkesmässiga färdigheter. Evidens för området inte de enskilda metoderna KogniEv rehabilitering definieon: Kognitiv rehabilitering Involverar och engagerar patienten i lärande aktiviteter som syftar till att öka de neurokognitiva färdigheter som är relevanta i förhållande till de valda målen. En aktivitet där personen lär sig att uppmärksamma, problemlösa och processa information snabbt samt förbättra minnesfunktionen Ericson & Stenmark Ericson & Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se 10

11 Vad kan vi göra åt de kognieva problemen? Direkt behandling av de kognitiva problemen Kompensatoriska strategier för att komma runt de individspecifika problemområdena Förändra omgivningen så att individens kognitiva svårigheter inte får så stort genomslag Kompensatoriska insatser från omgivningen Vårdmiljö Personalens arbete Arbetet med klienten Per Borell Kompensatoriska insatser från omgivningen Vårdmiljö Öka personalens kunskap Minska intrycksmängden Tydlig men ej tvingande struktur på dagliga rutiner och aktiviteter Ge tillfälle till aktiviteter som ej kräver så mycket eget initiativ Varning för att bygga in överkrav och överbeskydd i vårdmiljön Låt klienten delta i så många ledningsfunktioner som möjligt Kompensatoriska insatser från omgivningen personalens arbete Respektera personlig integritet, men låt ingen isolera sig Hög struktur även på personalens aktivitet Arbeta gradvis med små delar i taget Ge feedback på klientens känslor Uppmuntra ofta Ställ tydliga men rimliga krav Per Borell Per Borell Richard.stenmark@psykologpartners.se 11

12 Kompensatoriska insatser från omgivningen Arbete med klienten Upprepa ofta, var inte rädd för att tjata lite Skriv stolpar på ett gemensamt papper vid alla samtal Skriv upp alla beslut Sammanfatta ofta, minst en gång per minut Be klienten sammanfatta Använd flera kanaler för att stödja minnet, göra, visa, berätta och skriva Ge exempel, gärna praktiska + rollspela Per Borell Kompensatoriska strategier för patienten Kompensatoriska strategier för patienten Hjälpmedel Tekniska/kognitiva hjälpmedel - klockor, handdatorer Otekniska hjälpmedel - bolltäcke, whiteboard Somatiska hjälpmedel - duschpall, hörsel- och synhjälpmedel Miljöanpassningar - dörröga, spisvakt, uppmärkning i bostaden Richard.stenmark@psykologpartners.se 12

13 Hjälpmedel för minnet Komihågklocka Handdator Armbandsklocka med dagliga alarm och textmeddelande Almanacka/Filofax Whiteboardtavla Checklistor Uppmärkning i bostaden Hjälpmedel för a" ta inieaev Komihågklocka Armbandsklockor med dagliga larm och textmeddelande Handdator Mobiltelefon Whiteboardtavla Hjälpmedel för Ed Komihågklocka Timstock Armbandsklockor med dagliga larm och textmeddelande Handdator Mobiltelefon Shake- Awake väckarklocka Hjälpmedel för struktur Uppmärkning i bostaden Backar och lådor Checklistor Komihågklocka Whiteboard Armbandsklockor med dagliga alarm och text Handdator Mobiltelefon Richard.stenmark@psykologpartners.se 13

14 Hjälpmedel för sömn/stresshantering Bolltäcke Spisvakt Titthål i dörren Nummerpresentatör Handdator Armbandsklocka med alarm och text Hjälpmedel för delakeghet i samhället Dator Internet Två material primärt framtagna för målgruppen använts kliniskt: Integrerad Psykologisk Terapi kognitiv träning (IPT- k) Neurokognitiv Rehabilitering (NKR). Datoriserade träningsmetoder Generella Specifika IPT IPT är en gruppbehandling som i sin design och format är lik de tradieonella sociala färdighetsprogrammen. IPT är indelat i fem delprogram, där de tre första fokuserar på kogniev förmågor och funkeonshinder och de två sista fokuserar på social färdighetsträning. Richard.stenmark@psykologpartners.se 14

15 IPT- k Två material primärt framtagna för målgruppen använts kliniskt: Integrerad Psykologisk Terapi kognitiv träning (IPT- k) Neurokognitiv Rehabilitering (NKR) Ericson & Stenmark 2010 Copyright Bo G. Ericson Psykologisk Konsult AB 58 Gruppbehandling Brenner och kollegor IPT- k Grundläggande störningar i olika kog. funktioner har en negativ effekt på de mer komplexa kognitiva funktionerna Påverkar personens sociala funktion och förmåga att förvärva nya strategier Ökad social stress och en försämrad förmåga att hantera dessa Ökad stress som i sin tur påverkar sedan de kognitiva förmågorna. IPT- k BehandlingsintervenEon IPT- k programmet I IPT-k - programmet uppmärksammas olika kognitiva brister. Insatserna riktas mot dålig social förmåga och beteendeuppsättning och till den ofta allmänt försämrade kognitiva funktionen Programmet täcker flera olika funktionsområden. Fokus både på kognitiv funktion och social kompetens Arbetar utifrån en hierarkisk modell som börjar med de kognitiva förmågorna innan man arbetar vidare med mer komplexa sociala funktioner. IPT är en gruppbehandling som i sin design och format är lik de traditionella sociala färdighetsprogrammen Ericson & Stenmark 2010 Copyright Bo G. Ericson Psykologisk Konsult AB 60 Richard.stenmark@psykologpartners.se 15

16 IPT- k IPT- k Kravnivå utifrån inlärningsförmåga & rehabiliteringsstatus Copyright Bo G. Ericson Psykologisk Konsult AB 61 Copyright Bo G. Ericson Psykologisk Konsult AB 27 IPT- k IPT- k Verbalt innehåll: Innehållsgruppering IPT- k Copyright Bo G. Ericson Psykologisk Konsult AB Copyright Bo G. Ericson Psykologisk Konsult AB 64 Richard.stenmark@psykologpartners.se 16

17 Bä"re klinisk generalisering NeuroKogniEv Rehabilitering NKR Interventionen riktas mot de kognitiva funktioner som är kända för att vara försämrade hos personer med schizofreni. NKR använder metoder som i laboratorieundersökningar visat sig fungera för att förbättra gruppens inlärning och kognitiva funktion Terapin kan i hög grad skräddarsys för individen och är därför mycket lämplig för en heterogen schizofren population KogniEv DifferenEering Tänkt a" förbä"ra paeentens försämrade förmåga avseende: formulera meningar tänka abstrakt skilja mellan väsentligt och oväsentligt innehåll sortera in uppgi\er i klasser eller i kategorier utveckla strategier för a" söka e\er olika begrepp R Stenmark 2010 R Stenmark 2010 Vad är NKR Vad är NKR NKR!r en manual-baserad, individuell psykologisk terapiform Genomf"rs genom anv!ndning av en m!ngd olika tr!ningsmetoder, t ex st"ttning och felfri inl!rning. NKR administreras p#individuell bas efter en inledande neuropsykologisk bed"mning, vilken omfattar dels test av de funktioner som interventionen skall inriktas mot, dels testning av allm!n intellektuell funktion. Fast!n alla deltagarna f"ljer ett liknande terapeutiskt schema kan administreringen skr!ddarsys f"r att ta h!nsyn till varje individs kognitiva styrkor och svagheter. R Stenmark 2010 Programmet omfattar tre moduler: Kognitiv flexibilitet, minne och planering. Varje modul har ett angivet, formellt tema inom vilket informationsbearbetande strategier som verb alisering, minnesst!d och sj"lv kontroll tydligt inl"rs med m#linriktning att f!rst"rka uppm"rksamhet, minne och exekutiva funktioner. Terapin upptar fyrtio timsl#nga sessioner, f!rdelade p# #tminstone tre sessioner per vecka. R Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se 17

18 Hur administereras NKR NKR- terapeuter använder e" antal träningsmetoder som visat sig användbara för förbä"ring av kognieva prestaeoner hos personer med schizofreni. Terapeuten använder dessa metoder för a" få deltagarna a" använda både målinriktade funkeoner, exekuev funkeon och minne i varje försök a" lösa en uppgi\ Sessionernas upplägg Felfri inlärning Stö"ning Upprepad övning PosiEv förstärkning Strategier för informaeonsbearbetning R Stenmark 2010 R Stenmark 2010 Strategier för informaeonsbearbetning Verbalisering av signaler, ledtrådar och strategier Informa0onsreduk0on Uppdelning av uppgi7en i mindre delar Förenkling av uppgi7en Tillhandahålla skrivna ledtrådar Gruppering Upprepning Användning av minnesstöd Kategorisering Organisering Planering R Stenmark 2010 Vad vi tränar Instruktion Strategier F!RDIGHETSFUNKTIONER 1. Visuell avs"kning 2. Sj#lvmonitorering 3. Sj#lvreglering av beteendet Instruktioner till uppgiften Placera ett papper framf"r deltagaren, med mitten av pappret i linje med deltagarens n#sa Be deltagaren dra ett streck p$mitten av varje linje. Instruera honom/henne, att b"rja "verst p$sidan (f"r horisontella rader) eller till v#nster p$sidan (f"r vertikala rader). Vidare att inte hoppa "ver n$gra rader och att anv#nda s$mycket tid som beh"vs Linjeuppdelning av b$de horisontella och vertikala rader skall "vas. Ordningen i vilka "vningarna presenteras varieras mellan sessionerna och l#ttare uppgifter f"reg$r sv$rare Deltagarens uppm#rksamhet b"r riktas mot rader, som har utel#mnats eller delats upp felaktigt Jag vill att du noggrant tittar p$dessa linjer och arbetar uppifr$n och ner (eller fr$n v#nster till h"ger) och s#tter ett streck p$mitten av varje linje. Arbeta l$ngsamt och noggrant! Utel#mna inte n$gon av linjerna! T#nkbara strategier Visuellt neglekt 1. Anv#nd ett finger (deltagaren eller ditt) som visuell st"dpunkt i slutet av varje linje, p$ den sida som negligeras 2. F"r fingret l#ngs hela linjen innan du markerar mittpunkten 3. M#t ut varje sida av mittpunkten med en linjal 4. V#nd sidan upp och ned f"r att demonstrera felmarkering 5. Be deltagaren placera en penna p$mittpunkten, d#refter flyttar du pennan till en mer korrekt position. OBS. Var uppm#rksam p$att deltagaren kan kompensera f"r sina sv$righeter! Detta genom att alltid markera n$got f"r mycket $t h"ger, v#nster, upp$t eller ner$t #n vad han/hon tror #r r#tt, snarare #n att l#ra sig att uppm#rksamma linjens totala l#ngd Hastighet f"r h"g eller f"r l$g 1. Du pekar p$varje linje med den hastighet de b"r markeras 2. Anv#nd ovanst$ende strategier f"r att minska deltagarens arbetstakt 3. Be deltagaren kontrollera sitt arbete f"r att f$honom/henne uppm#rksam p$felen och behovet av att minska hastigheten R Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se 18

19 Linjeuppdelning R Stenmark 2010 Plocka upp R Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se R Stenmark 2010 Figur - Bakgrund R Stenmark

20 Nummerväxling R Stenmark 2010 R Stenmark 2010 R Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se 20

21 Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer Kartläggning av mål, målsättning och motivation. Integration med övriga insatser, kunskap om Motivation bör kartläggas hos patienten, andra vårdaktörer, anhöriga och nätverk Möjligheter att medverka tid och samordning av olika insatser, ekonomi, förmåga att komma iväg, transport Skattning av problembeteenden och hindrande omgivningsfaktorer emotionella reaktioner och ADEKVATA förändringar i behandlingen avseende medicin, psykoterapeutisk/ psykosociala insatser samt rehabiliterande insatser. Vilken vinst och ev förlust innebär en fungerande behandling ALLT SKA STÄLLAS I RELATION TILL PERSONENS MÅL 21

22 NKR - KLINISK NYTTA Pt 1: ingen förbättring. Accepterar IPT. PT 2: bättre koncentration och minne. Minskad stress. Minskade psykotiska grubblerier. Börjat läsa på KOMVUX NKR - KLINISK NYTTA PT 3: fått strategier för planering. Organiserar tillvaron. Minskade vanföreställningar och kontroller. Ökad självsäkerhet. PT 4: Hjärnan har börjat leva. Ökad uthållighet. Har lättare att tänka. Kör bil. NKR - KLINISK NYTTA PT 5: fokuserar koncentration. Slutför det som påbörjats. Tar emot fullständig information. PT 6: fick minnet tillbaka. Tänker innan svarar. Försöker uttrycka det pt verkligen vill. Lättare att umgås med andra. KogniEv rehabilitering - u_all Vissa saker som vi vet effekt minst 6 upp till 18 månader efter avslutad behandling. Framförallt exekutiv funktion, arbets- och verbalt minne. Intensitet snarare än X- antal sessioner i behandlingen avgörande Förbättringar överförs till förbättringar i sociala beteenden och symtoms, problemlösning i vardagen och arbetsmässigt utfall Ericson & Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se 22

23 KogniEv rehabilitering - metodik Stöd för att integrerad kognitiv rehabilitering med andra psykiatriska rehabiliteringsmetoder ex Supported employment, social färdighetsträning kan vara mer effektiva än enskilda insatser i en mer övergripande psykiatrisk rehabilitering. KogniEv rehabilitering - metodik Program som fokuserar på strategiinlärning i förhållande till en viss kognitiv färdighet visar en något bättre effekt än program som fokuserar på repetition eller serier av domänspecifika övningar. Förbättringar i kognitiv funktion kan generaliseras till både i prestation avseende neuropsykologiska test och dagliga aktiviteter som kräver dessa kognitiva färdigheter. Terapeutkvalifikationer, patientens tidigare yrkesvana/ bakgrund, behandlingsintensitet och motivation är andra modererande faktorer som kan förbättra utfallet Ericson & Stenmark Ericson & Stenmark 2010 Aspekter som påverkar u_all och effekevitet Relevans och general- isering Principer för påverkan & förändring Kognitiv funktion Motivation NeurokogniEon och social kognieons påverkan på samhällsbaserade psykosociala rehabiliteringsinsatser. Brekke 2007 Olika interventioners framgång mäts ofta i form minskade återfall och inläggning. Framgång inom andra områden är mer begränsad och varierad Social funktion, yrkesmässigt, oberoende i vardagen Varierande effekt av insatserna, stor individuell variation, effekten avklingar. Ökat behov av kunskap om vad som styr individens respons. Neurokognitiv funktion episodiskt minne, arbetsminne, vigilance och exekutiv funktion Social kognition Ericson & Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se 23

24 NeurokogniEon och social kognieons påverkan på samhällsbaserade psykosociala rehabiliteringsinsatser. Brekke 2007 Initial nivå av psykosocial funktion är relaterad till både social kognition och neurokognition vid baslinje När förändring via rehabilitering sker predicerar högre neurokognition och social kognition högre/ bättre funktion efter 12 månader Högre intensitet är relaterad till bättre utfall över tid Intensiteten av insatserna modererar förhållandet mellan nerokognition och den initiala funktionen och social kognition. MoEvaEon and its relaeonship to neurocognieon, social cognieon and funceonal outcome in Schizophrenia Gard D.E 2009 KogniEv rehabilitering - metodik Program som fokuserar på strategiinlärning i förhållande till en viss kognitiv färdighet visar en något bättre effekt än program som fokuserar på repetition eller serier av domänspecifika övningar. Förbättringar i kognitiv funktion kan generaliseras till både i prestation avseende neuropsykologiska test och dagliga aktiviteter som kräver dessa kognitiva färdigheter. Terapeutkvalifikationer, patientens tidigare yrkesvana/ bakgrund, behandlingsintensitet och motivation är andra modererande faktorer som kan förbättra utfallet. McGurk 2007 Metaanalys 26 studier Signifikanta förbättringar inom tre områden: Kognitiv funktion 0.41, psykosocial funktion 0.36, symtom 0.28 Effekten är starkare avseende psykosocial funktion när behandlingen kombineras med psykiatrisk rehabilitering än när behandlingen sker isolerad Slutsats: Kognitiv rehabilitering ger måttlig effekt på kognitiv funktion och när det kombineras med psykiatrisk rehabilitering även effekt på de funktionella utfallen. Richard.stenmark@psykologpartners.se 24

25 Studiedesign Det måste hänga ihop!!!!!!! Seroquel + NKR R Konventionell behandling Konventionell behandling + NKR Besök Veckor Ericson & Stenmark 2010 Richard.stenmark@psykologpartners.se