KRISPLAN BUK KSS

Transkript

1 KRISPLAN BUK KSS

2 Innehåll FLIK 1 FLIK 2 FLIK 3 FLIK 4 Om krisplanen Bedömning, checklista för krislarm Initiala arbetsuppgifter för krisledningsgruppen Checklista för krisledningsgruppen Händelser FLIK 5 Lättare olycksfall, svårare olycksfall, större olycka FLIK 6 Väpnat våld FLIK 7 Våld och hot om våld, våld mot personal FLIK 8 Dödsfall FLIK 9 Bombhot eller hot om attentat FLIK 10 Våld och hot i närmiljön, skadegörelse, olaga intrång FLIK 11 Brand, gas, utrymning, smitta FLIK 12 Katastrof i omvärlden FLIK 13 Försvunna barn/elever FLIK 14 Viktiga externa kontakter Vägledning FLIK 15 Underrätta om olycka eller dödsfall till enskild FLIK 16 Underrätta om olycka eller dödsfall till grupp FLIK 17 Minnesstund FLIK 18 Begravning, flaggning FLIK 19 Mediahantering Bilagor FLIK 20 FLIK 21 FLIK 22 FLIK 23 Information till dig som förälder/ anhörig Information till dig som arbetar med barn Information till dig som upplevt en traumatisk händelse Händelselogg 2

3 Om krisplanen En kris måste kunna hanteras samtidigt som den ordinarie verksamheten pågår. Med kris avses: En händelse som utgör ett hot mot människor, materiella och och immateriella värden och där åtgärder utöver det normala krävs för att bemästra situationen. En kris kan kännetecknas av: Det normala sättet att agera i organisationen räcker inte till Krisen kan identifieras/förutses men inte tidpunkten för när den inträffar Handlingsförlamning Svårt att förutse hur händelsen utvecklar sig och hur den slutar Tidspress Krishantering - allmänt I en krissituation är det nödvändigt att snabbt skapa ordning. Därför är det viktigt att ha en krisplan som stöd för hur personalen ska agera vid olika händelser. Det måste också finnas en krisledningsgrupp som organiserar arbetet med en huvudansvarig som ska ha överblick och planera framåt. I en krissituation är det extra viktigt att det finns en tydlig och synlig ledning för stöd och styrning. Krisledningens första uppgift är att klargöra vad som verkligen hänt, vilka som är drabbade och på vilket sätt och därefter fatta beslut om vad som ska göras. 3

4 Bedömning - checklista för krislarm AKUT Tag emot och dokumentera informationen Bedöm om händelsen kan leda till en kris; Finns risk för personskador, miljöskador eller materiella skador? Vid NEJ Finns risk för att verksamheten ska påverkas? Finns risk för negativt intresse från media? Finns risk för att verksamhetens och Sollentuna kommuns anseende skadas? Finns behov av psykosocialt omhändertagande? Anteckna beslut att inte utfärda krislarm samt bedömningsgrunder: Beslut(Tid): Bedömningsgrunder: Stäm av med den som larmat om ev behov av stöd. T ex frågor som rör säkerhet, personal, elever, drift, information Säkerställ att BUK och säkerhetscheferna är informerade om det är aktuellt Utvärdera Vid JA på en eller flera bedömningar initieras verksamhetens krisledningsgrupp 4

5 Initiala arbetsuppgifter för krisledningsgruppen KRISLEDNINGSORGANISATION BUK Förvaltningschef Daniel Broman 21301, Chef för Ekonomi och administration Anders Nilfjord , Chef för Stöd och utveckling Anette Burman , Kommunikatör Gabriella Signäs , Kommunens säkerhetschefer Richard Buske Niclas Fagerström Enhetens namn Rektor Bitr rektor Administratör/kanslist Skolsköterska osv AKUT Meddela BUK:s krisledningsgrupp och säkerhetscheferna Samråd alltid med BUK:s kommunikatör för ev mediakontakter Utse sekreterare som för loggbok över vidtagna åtgärder Fokusera på att visa empati för inblandade personer Sekreteraren ska bokföra alla viktiga händelser, tidpunkter och beslut/åtgärder under krisen Datum: Sekreterare: Tidpunkt Händelse Händelse Vad, var, när hur vem, varför Åtgärd/Beslut Vad ska göras/har beslutats Ansvarig vem Tidpunkt När ska det vara klart 5

6 CHECKLISTA FÖR KRISLEDNINGSGRUPPEN Vad har hänt? När hände det? Var hände det? Vilka/vad har drabbats och i vilken omfattning? Kontrollera källan och motring vid behov Fördela ansvarsområden, frigör en telefon som alltid är bemannad Utse informationsansvarig för ev kontakter med massmedia (alltid rektor om inget annat överenskommits). Samråd alltid med BUK:s kommunikatör Identifiera, tillsammans med BUK:S krisledningsgrupp, om vilka som behöver informeras och gör det aktivt: Polis Räddningstjänst Anhöriga Personal, elever Massmedia (alltid i samråd med BUK:s kommunikatör) Försäkringsbolag, osv Planera tillsammans med Avonova hur avlastande samtal och krisstöd ska organiseras Fokusera på att visa empati för inblandade Kom överens om intervall för när resurspersoner ska återrapportera till krisledningsgruppen och loggboksansvarig Bedöm om verksamheten kan hållas igång, vilka verksamheter som ska prioriteras, omfördela resurser Vid långvarig kris behöver krisledningsgruppen förtäring och vila se till att det finns ersättare 6

7 Lättare olycksfall ABC - första hjälpen Kontakta skolsköterska alt vårdcentral för bedömning Kontakta anhörig när det gäller barn Svårare olycksfall AKUT ABC - första hjälpen Kontakta skolsköterska alt ring 112 direkt Tala då om vad som hänt, ditt namn och varifrån du ringer. Lägg inte på direkt utan var beredd på frågor från larmoperatören Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder Kontakta anhörig och följ med till sjukhuset tills anhörig anlänt Större olycka Med större olycka menas att många är inblandade i en olyckshändelse. Här kan finnas oskadade, skadade plus eventuellt omkomna - ibland ett okänt antal initialt. Den här typen av olyckshändelser drabbar ofta hela verksamheten och närmiljön hårt. Plats att samla anhöriga på kan behövas, där mat och dryck finns tillgängligt Dörrvakt för att undvika obehöriga och nyfikna besökare 7

8 KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Informera personal om det inträffade och elever via mentorer/klasslärare. Ge saklig information och ge barn tid för funderingar samt möjlighet att uttrycka känslor och tankar i bild och skrift. Stödmaterial finns i vägledningarna och bilagorna sid Personer som stod den/de drabbade nära kan behöva mer stöd, liksom ev vittnen till händelsen kan behöva ett avlastande samtal om det inträffade Anpassa dagen efter omständigheterna NÄSTA DAG Samla personalen och ge uppdaterad information om läget och hur dagen kommer att se ut Ge uppdaterad information till elever via mentorer/klasslärare Gör besök hos den drabbade och ta med hälsningar från arbetskamrater/klasskamrater alt skicka blommor till den drabbade om besök inte kan genomföras Stäm av med vittnen till det inträffade och personer som kan behöva extra stöd för uppföljande samtal ÅTGÄRDER INOM EN VECKA Kontakt med alla som varit närvarande vid olyckan För elever kontakt med vårdnadshavare Se över tjänstgöringssituationen för personal resp studiesituationen för elev Innan personen kommer tillbaka i ordinarie verksamhet, stäm av hur 8

9 han/hon vill ha det Alla barn har rätt till undervisning, även vid sjukdom Vid behov ordna samtalskontakt/avlastningssamtal UPPFÖLJNING EFTER EN MÅNAD Undersök om det finns kvarstående problem Uppmärksamma sjukfrånvaron för alla som var med vid händelsen UPPFÖLJNING EFTER TRE MÅNADER Gör med utgångspunkt från bl a sjukfrånvaron en bedömning av behovet av ytterligare stödåtgärder 9

10 Väpnat våld Mental förberedelse och insikter om olika handlingsalternativ kan bidra till att rädda människoliv. För att kunna agera snabbt behöver all skolpersonal vara mentalt förberedda. I ett akut läge måste man ofta agera direkt eftersom det antagligen inte finns tid att rådgöra med andra. Ring 112 och sträva efter att underlätta polisens arbete. Använd Skolverkets skrift Väpnat våld i skolan 14:1398 när skolpersonalen utbildas. AKUT Det finns ingen åtgärd som bidrar till skydd i alla lägen. Varje fall av väpnat våld i skolan är unikt. Det kan vara nödvändigt att agera direkt. Ring 112 Polisens arbete underlättas om personalen är medveten om hur polisen arbetar och följer polisens anvisningar o Håll inget i händerna o Se till att händerna alltid är synliga INRYMNING = att ta skydd i klassrum eller andra skolsalar Lås och/eller barrikadera dörren Sök skydd efter golvet Släck belysningen Sätt mobiltelefoner på ljudlöst Titta inte ut genom fönster eller dörrar UTRYMNING = att lämna skolan för att söka skydd När skolbyggnaden inte lämpar sig för att söka skydd Lämpligast om gärningsmannen använder sprängämnen Bygger på att man inte kan upptäckas av gärningsmannen Gemensam återsamlingsplats måste bestämmas utifrån situationen UTESTÄNGNING = att låsa eller barrikadera ingångar Lämpligast om våldet sker utanför skolbyggnaden Effektivt för att förhindra spridning till flera byggnader 10

11 Våld och hot om våld AKUT Våld och hot om våld ska avvärjas Försök tala personer till rätta Begär hjälp om det inte går att stoppa Brottsbalkens nödvärnsbestämmelse ger personer rätt att ingripa för att förhindra brottsligt våld mot person eller egendom Nödvärnsrätten gäller bara det akuta ingripandet och får aldrig innebära mer våld än vad situationen kräver Nödvärnsrätten gäller för alla och därmed även för rektorer, lärare, annan personal och elever Envarsgripande betyder att var och en har befogenhet att gripa den som begått ett brott som kan leda till fängelsestraff och som påträffas på bar gärning Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder Kontakta polis vid större slagsmål Kontakta skolsköterska alt 112 om skador uppstått Våld mot personal Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Våld och hot i arbetsmiljön anger att arbetet ska anordnas så att risk för hot eller våld förebyggs I alla sammanhang när det gäller elevers våld mot personal ska de riktlinjer som finns i verksamhetens policydokument användas I sammanhang där elever bråkar eller där någon utsätts för våld ska personal påkalla uppmärksamhet från annan vuxen Försök avleda de inblandade på ett lugnt och behärskat sätt Sänk rösten och var tydlig Tala om att det inte är ett acceptabelt beteende, trösta Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder Kontakta polis vid större slagsmål Kontakta skolsköterska alt 112 om skador uppstått 11

12 KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Kontakta anhöriga/vårdnadshavare Grovt våld och allvarliga hot ska anmälas till yrkesinspektionen Den drabbade avgör i första hand om polisanmälan ska ske Grovt våld och ofredande är kriminella handlingar även om förövaren inte är straffmyndig ÅTGÄRDER INOM EN VECKA Kontakt med alla som varit närvarande För elever kontakt med vårdnadshavare Se över tjänstgöringssituationen för personal resp studiesituationen för elev Innan personen kommer tillbaka i ordinarie verksamhet stäm av hur han/hon vill ha det Alla barn har rätt till undervisning, även vid sjukdomvid behov ordna samtalskontakt/avlastningssamtal UPPFÖLJNING EFTER EN MÅNAD Undersök om det finns kvarstående problem Uppmärksamma sjukfrånvaron för alla som var med vid händelsen UPPFÖLJNING EFTER TRE MÅNADER Gör med utgångspunkt från bl a sjukfrånvaron en bedömning av behovet av ytterligare stödåtgärder 12

13 Dödsfall Plötsligt dödsfall Ett oväntat dödsfall är oftast en chockartad upplevelse för omgivningen. Man har inte haft någon tid att förbereda sig på dödsfallet och en del av tryggheten i världen försvinner plötsligt Det är polisens uppgift att underrätta anhöriga vid plötsligt dödsfall genom olyckshändelse, trafikolycka eller brott Polisen kan be någon ur krisledningsgruppen medverka Avlider personen på sjukhus kallas anhöriga till sjukhuset och underrättas vanligen av läkare eller sjukhuspräst AKUT Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder Polis/räddningsledare informerar anhöriga och närmast berörda på enheten Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras, representant från krisledningsgruppen gör besök hos de anhöriga KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Krisledningsgruppen gör en bedömning av händelsens omedelbara effekter på elever, personal och övriga. Vilka har behov av särskild hjälp och uppföljning? Finns behov av hjälp utifrån? Kontakt med kyrka/moské och socialtjänst vid behov 13

14 Informera personal om det inträffade. Stödmaterial finns i vägledningarna och bilagorna Personer som haft nära kontakt med den avlidne behöver mera stöd och kan behöva samlas i grupper för avlastande samtal Elever informeras via mentor/klasslärare som tar hand om sin grupp. Ge saklig information och möt barnens frågor och funderingar. Skapa stämning genom att tända ljus och lyssna på musik Barn behöver vuxenstöd då de kommer hem. För de närmaste klasskamraterna kan man behöva försäkra sig om att de har någon som tar emot dem vid hemkomsten och inte är ensamma. Det är önskvärt att klassens föräldrar informeras via personligt telefonsamtal. Informera övriga via brev (se bilaga) om vad som gjorts och kommer att ske Flagga på halv stång Stäm av med BUK:s krisledningsgrupp angående ev uttalande till media Anpassa dagen efter omständigheterna NÄSTA DAG Hissa flaggan på halv stång Samla personalen och ge uppdaterad information om läget och hur dagen kommer att se ut. Tala om att detta är en tid då vi behöver varandra till hjälp och stöd Ge uppdaterad information till elever via mentorer/klasslärare Anordna en minnesstund. Stödmaterial finns i vägledningarna och bilagorna Förbered en minnesplats där det finns ett foto och en bok där man kan skriva och uttrycka tankar och känslor (ha alltid material förberett i 14

15 själens förbandslåda - se vägledning). Meddela vilken dag som minnesplatsen tas bort Uppföljande samtal i samma grupper som dagen innan Bedriv ordinarie verksamhet i så stor utsträckning som möjlligt, men med tid för tankar och reflektioner kring det inträffade vid behov Dödsfall vid sjukdom Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras Representant från krisledningsgruppen gör besök hos de anhöriga Nära anhörig till elev eller personal avlider eller skadas Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder Se till att någon anhörig kommer och hämtar den drabbade eller att någon följer personen hem. Viktigt att inte komma till ett tomt hem Skicka hem information med den drabbade - se bilagor Den sörjande familjens önskemål om vidare information respekteras Informera personer som har mycket kontakt med den drabbade. Samla elever som informerats. Ge utrymme för samtal om sorg, olyckor och döden 15

16 Bombhot eller hot om attentat AKUT Var lugn och vänlig Avbryt inte, försök bibehålla samtalet Starta om möjligt inspelning ANTECKNA Exakt tidpunkt Hur löd hotet exakt? Man, kvinna, pojke, flicka? Röst och tal Hotarens attityd Bakgrundsljud FRÅGOR När ska bomben explodera/attentatet ske? Var ska det ske? Vad för slags attentat/bomb är det? När placerades bomben ut? Hur ser bomben ut? Vad får bomben att explodera? Varför har bomben placerats ut? Vad heter du? Var finns du nu? Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder 16

17 KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Följ alltid säkerhetschefernas eller polisens råd Utrymning är inte alltid den adekvata lösningen 17

18 Våld och hot i närmiljön Vid händelser som t ex rån eller skjutvapen i omlopp följ rutinerna för hot generellt Större eller upprepad skadegörelse, olaga intrång AKUT Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder Om det rör sig om klotter är inte åtgärder akut, men klotter ska alltid saneras så fort som möjligt Skolan är ingen allmän plats, besökare ska ha godkänts KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Bedöm konsekvenserna. Hindrar skadegörelsen verksamheten? Vid fönsterkross ska fastighetsförvaltaren kontaktas 18

19 Brand, gas, utrymning, smitta AKUT BRAND : Försök släcka om det är en mindre eld, eller begränsa omfattningen - stäng inne elden Varna andra - meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder Larma 112 Rädda liv - utrym lokalen GAS Utrym lokalen om gas upptäcks Förhindra att andra går in i lokalen Larma 112 Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder UTRYMNING Utrymning ska övas en gång per termin När larmet ljuder ska huset alltid utrymmas och arbetet får inte återupptas innan faran över konstaterats Bege dig omedelbart till uppsamlingsplats enligt utrymningsplanen Följ den utrymningsväg som anges. Hiss får ej användas! Närvarokontroll ska genomföras av ansvarig utrymningsledare PÅ UTRYMINGSPLATSEN Ställ upp på angiven plats Närvarokontroll - anmäl saknade Möt räddningstjänsten, visa vägen, informera räddningsledaren 19

20 KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Bedöm konsekvenserna. Hindrar skadorna verksamheten? Informera fastighetsförvaltaren NÄSTA DAG Om huset är så skadat att verksamhet inte går att bedriva överhuvudtaget, skall personal ta emot på gården för att informera om eventuella ersättningslokaler osv Om verksamhet delvis går att genomföra måste information snabbt ut till alla berörda om hur upplägget ser ut Anpassa dagen efter omständigheterna Ge barn/elever tid för samtal och reflektion kring olyckor och brand Smitta AKUT Onormalt stor frånvaro identifieras Kan smitta misstänkas som orsak - informera omedelbart krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Krisledningsgruppen gör en bedömning av händelsens omedelbara effekter Rådgör med sjukvårdsupplysning samt miljö- och hälsoskyddsenheten, följ deras anvisningar om adekvata åtgärder 20

21 Katastrof i omvärlden AKUT Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Krisledningsgruppen gör en bedömning av händelsens omedelbara effekter på elever, personal och övriga. Vilka har behov av särskild hjälp och uppföljning? Finns behov av hjälp utifrån? Informera personal om det inträffade (se vägledning) Elever informeras via mentor/klasslärare som tar hand om sin grupp. Ge saklig information och möt barnens frågor och funderingar. Skapa stämning genom att tända ljus och lyssna på musik Anpassa dagen efter omständigheterna NÄSTA DAG Samla personalen och ge uppdaterad information om läget och hur dagen kommer att se ut. Tala om att detta är en tid då vi behöver varandra till hjälp och stöd Ge uppdaterad information till elever via mentorer/klasslärare Anordna en minnesplats och ev minnesstund om verksamheten är hårt drabbad (se vägledning sid) Bedriv ordinarie verksamhet i så stor utsträckning som möjligt, men med tid för tankar och reflektioner kring det inträffade vid behov 21

22 Försvunna barn/elever AKUT Meddela krisledningsgruppen som vidtar omedelbara åtgärder KRISLEDNINGSGRUPPEN Samla krisgruppen och följ rutinerna för den initiala fasen sid 5-6 Är barnet ej tillrätta inom 15 minuter ska polisen kontaktas Utse samordnare för sökandet. Den personen ringer ALLA samtal, fördelar sökrutor och håller kontakt med dem som letar Mobilisera alla vuxna som kan hjälpa till vid sökandet (ta med mobiltelefoner för att kunna upprätthålla kontakt med samordnaren) Anteckna alla mobilnummer till dem som deltar i sökandet Börja alltid sökandet med att kontrollera om eleven finns vid hemmet, följ skolvägen Fördela ut riskfyllda sökrutor t ex där det finns vatten eller trafik tidigt Sök igenom alla utrymmen, inomhus plus skolgården och de närliggande områdena utanför gården Samordnaren prickar av på kartan de sökrutor som är genomsökta. Håll ställningarna tills polisen kommer Samordnaren informerar vårdnadshavarna 22

23 Viktiga externa kontakter Område Kontakt Telefon Övrigt Nödnummer vid fara för liv, egendom eller miljö 112/Om-112/Att-larma- 112/Nar-ska-du-ringa- 112/ 112 Sjukvårdsrådgivning 1177 Polisens nummer vid icke akuta händelser Informationsnummer vid allvarliga olyckor och kriser Företagshälsovården Avonova Växel Bokning Enligt avtal ska man kunna erbjuda krisstöd inom 24 timmar året runt Kyrka/präst Sollentuna församling Jourhavande präst Moské/imam Islamskt kulturcentrum i Sollentuna Växel kl 21:00-06: Röda korset Telefonjour kl 14:00-22:00 Sjukvårdsupplysning 1177 Miljö- och hälsoskyddsenheten Växel Arbetsmiljöverket Växel /kontakt/index.aspx mån-fre 8:00-16:30 Huvudskyddsombud Växel Posom Tolkförmedling Adman 100 språk Kallas in via säkerhetsavdelningen E- mail: info@adman Dygnet runt 23

24 se Underrätta om dödsfall eller olycka till enskild Vägledning Innan man meddelar en person om ett dödsbud/olycka skall man vara säker på att informationen är riktig. Kommer informationen från ett telefonsamtal bör man få den bekräftad från annat håll. Att tänka på om du ska ge känslomässig första hjälp i samtal vid sorg och kris: Den som förmedlar informationen bör vara någon som personen har förtroende för, men också någon som känner sig trygg i uppgiften. Läs referenslitteratur i själens förbandslåda Informera personen - Budskapet ska förmedlas rakt och enkelt, men med tid för personen att mentalt förbereda sig - Barn är det viktigt att försöka möta på deras nivå - För yngre barn kan man tvingas upprepa informationen för att de ska förstå - de kan ha svårt att ta in innebörden av ett dödsfall - Var förberedd att möta frågor kring sorg och död Sätt av tid till att lyssna och stödja på en avskild plats. Sitt kvar. Det viktigaste är inte vad man säger utan att man finns till hands och lyssnar. Fysisk kontakt kan ha en lugnande inverkan Se till att klimatet präglas av omsorg, förståelse och stöd. Tala om att det kan bli svårt att koncentrera sig på skolarbete/arbetet när man är ledsen och orolig och att du har förståelse för det Bidra med fakta och information - vad har hänt samt hur och när hände det. Vad kommer att ske härnäst. Ge enkla förklaringar Undvik fraser av typen: tiden läker alla sår - jag förstår hur Du känner - det kunde ju ha varit värre - Du kan vara glad att Du lever Lova inte mer än du kan hålla. Lämna ingen ensam Skydda barn/elever mot onödig stress, som påflugna journalister och hjälpsamma men överaktiva personer 24

25 25

26 Underrätta om dödsfall eller olycka till grupp Vägledning Innan man meddelar om ett dödsbud/olycka skall man vara säker på att informationen är riktig. Kommer informationen från ett telefonsamtal bör man få den bekräftad från annat håll. Den som förmedlar dödsbudet/olyckan bör vara någon som gruppen har förtroende för, men också någon som känner sig trygg i uppgiften. Läs referenslitteratur i själens förbandslåda Informera - Budskapet ska förmedlas rakt och enkelt - Barn är det viktigt att försöka möta på deras nivå - För yngre barn kan man tvingas upprepa informationen för att de ska förstå - de kan ha svårt att ta in innebörden av ett dödsfall - Var förberedd att möta frågor kring sorg och död När budskapet är förmedlat är det viktigt att gruppen får uttrycka sina tankar och får svar på sina frågor Är det elever man har att göra med kan man gärna ha någon aktivitet där eleverna själva får reflektera över döden och det som hänt. T.ex. diskussioner, uppsatser, dikter, rita, minnesalbum etc Var vaksam på olika individernas reaktioner i gruppen och tala om att det finns stöd att få 26

27 Minnesstund Vägledning När någon dör berörs alla, inte bara de som kände honom eller henne. Genom att uppmärksamma och inte tysta ner dödsfallet visar vi hur mycket ett människoliv är värt. Själens förbandslåda bör alltid vara uppdaterad med t ex fotoram, ljusstake och passande stearinljus, vas för blomma, diskret duk, tom minnesbok, cd-skiva med passande musik Minnesstunden bör lämpligen äga rum inom några dagar efter dödsfallet i lämplig lokal En minnesstund känns ofta rätt om en elev eller arbetskamrat gått bort Anhöriga underrättas om minnesstunden och erbjuds närvara Kontakta präst/imam Under minnesstunden bör ett fotografi av den avlidne stå framme tillsammans med materialet i själens förbandslåda Minnesstunden bör lämpligen hållas av någon ur ledningen, inledas med ett musikstycke och innehålla några ord om den avlidne. Präst eller imam kan tala, någon läsa en dikt och därefter en tyst minut. Minnesstunden avslutas med ett musikstycke Efter minnesstunden skall de som stod den döde närmast, samlas i en egen grupp. Här får man utrymme att ställa frågor och diskutera. Skolans kurator, en lärare samt om man finner det lämpligt kan en präst eller imam närvara. Prata med eleverna om sorg och döden. Eleverna går sedan tillbaka till sina klasser Övriga elever utan direkt koppling till den avlidne går tillbaka till sina klasser där läraren låter dem uttrycka sina tankar på lämpligt vis. Dagen anpassas efter omständigheterna Förslag på aktivitet med barn: Alla får skriva en hälsning till den avlidne. Man får var sin heliumfylld ballong som man klistrar sin hälsning på. Ute på gården samlas alla för en ceremoni, som avslutas med att man samtidigt släpper iväg ballongerna. 27

28 Begravning Vägledning Ta reda på om det finns ett behov/intresse från personal och elever att delta vid begravning Kontakta anhöriga till den avlidne och fråga om det är välkommet att låta personal och elever från skolan, som stod den avlidne nära, delta Beställ blommor till begravningen Om elev/klass ska delta vid begravningen bör de förberedas. Präst eller imam kan komma till skolan för att berätta hur ritualen går till Klassen kan samlas vid kyrkan/moskén i så god tid att de hinner bekanta sig med miljön och gå fram till kistan. Under begravning håller läraren klassen samlad. Samma regler gäller som vid en vanlig utflykt Flaggning Vägledning Flaggning på halv stång sker i regel vid följande tillfällen: Den dag då dödfallet inträffat eller dagen då information om dödsfallet når verksamheten Dagen då jordfästningen äger rum. Då jordfästningen är avslutad hissas flaggan i topp varefter den halas omedelbart eller vid ordinarie tid Vid flaggning på halv stång ska flaggan först hissas i topp och omedelbart därefter halas ned till angiven höjd - ⅔ av stången Före flaggning på halv stång informeras personal och därefter elever om vem som avlidit 28

29 Mediahantering Vägledning Under en kris kan det bli ett stort tryck från media. Hänvisa alltid till ledningen vid påstötningar från media För stöd och råd i mediarelaterade frågor ska man alltid kontakta Barn- och utbildningskontorets kommunikatör för konsultation på telefon 08/ Här nedan följer ett stöd, som anger vad man skall tänka om man ska bli intervjuad Blir du uppringd av en journalist Är du inte förberedd så be dem vänta lite och att du får ringa tillbaka. Kontakta ledningen och bestäm hur ev intervju ska genomföras. Sedan ringer den upp som ska intervjuas och är förberedd Håll dig till fakta och var saklig Försök vara lugn och tänk innan du svarar Var bestämd men vänlig Om du inte kan svara på en fråga så säg att du inte vet Att tänka på Namnge aldrig skadade eller avlidna innan du är säker på att anhöriga blivit meddelade Prata inte om sådant som inte har med sakfrågan att göra 29

30 Information till dig som förälder/anhörig Barns reaktioner i en kris: Vi människor har fem naturliga känslor. Det är fruktan, sorg, vrede, hat och kärlek. Det betyder att sorg är något naturligt som vi inte kan undvika, bara bearbeta. Sorg är något som hjälper oss att hantera förluster i livet. Man ska inte skydda sina barn från sorg eftersom det ändå ingår i livet, som en naturlig del. Det enda man åstadkommer genom att göra det är att man skyddar sig själv, samtidigt som man gör så att barnen går miste om ett tillfälle att växa och förbereda sig för livet. Barn, precis som vuxna, sörjer på många olika sätt. Det är vanligt att de minsta barnen snabbt växlar sinnesstämning. De kan svänga hastigt mellan nedstämdhet och skratt, lek och gråt. De mest framträdande dragen hos barn som sörjer är nedstämdhet, längtan, starka minnen och saknad. Många barn upplever trötthet och koncentrationssvårigheter. Barn kan också känna en stor rädsla för att förlora flera av sina nära och kära. När barn drabbas av svåra förluster eller är med om traumatiska händelser, påverkas de starkt. För en del barn syns reaktionen inte utanpå. En del barn kan vid en akut situation visa väldigt lite om vad som rör sig inuti dem. Barn går liksom vi vuxna in i chock. Barn kan pendla mellan att vara ledsna och vara glada och leka. I leken är det inte ett plågsamt kaos utan det är som vanligt. I leken kan barnet vila tills de åter orkar möta de yttre påfrestningarna. Barn liksom vuxna som varit med om en stark händelse går igenom fyra steg/faser, som är kroppens skydd så att vi tar till oss det som hänt i lagom stora doser. När man går igenom de olika faserna så går det inte raka spåret från den ena fasen till den andra, utan det händer att man efter att ha varit i reaktionsfasen faller ner i chockfasen. Då får man börja om från början, dock så går resan genom de olika faserna snabbare. Chockfasen - Avstängningsfasen, varar normalt timmar Man slår av känslorna och har svårt att ta till sig av det som hänt. Man kan av omgivningen uppfattas som känslokall då man i många fall lever sitt liv som vanligt och inte på något vis reagerar på det man varit med om. Reaktionsfasen - Repetitionsfasen, varar normalt 1-2 månader Man förstår vidden av det som hänt och reagerar på det med starka känslor som ångest, skuld, sorg och skam. Viktigt att om möjligt, inte gå in i sjukskrivning, utan hellre arbeta med lägre belastning! Under den här fasen behöver man någon som verkligen stöttar och finns till hands för att lyssna och ge tröst. Reparationsfasen - Bearbetningsfasen, kan vara upp till 6 mån Man har regerat på det som hänt och börjar acceptera det. Man börjar kunna se framåt och kanske börjar planerar lite vad man ska göra till sommaren etc Nyorienteringsfasen - Avslutningsfasen, pågår livet ut Man accepterar det inträffade som en del i livet och som en erfarenhet (om än som en negativ erfarenhet). Ärret finns kvar och kan dyka upp igen om liknande situationer uppstår, men på en lägre nivå om en bra bearbetning skett i tidigare faser. 30

31 Information till dig som arbetar med barn Att arbeta med barn i sorg: Det inte är farligt att prata med barnen om deras sorg. Det gör den inte större. Att gråta är inte farligt, men att stänga inne gråten kan vara det. Det är viktigt att personalen på förskolan eller skolan vågar möta barnets sorg och vågar visa att de klarar av att höra om sorgen som barnet bär. Barnet behöver se att personalen finns där, att de inte kommer att försvinna. Vidare får man som personal som står barnet nära för det mesta veta när ett barn lider av sorg. Då är det viktigt att läraren är ärlig mot barnet. Ofta har barn många frågor och det är viktigt att vuxna svarar ärligt på dessa. En annan sak som är viktig är att vuxna lyssnar på barnet och dess önskemål. För barnet är det viktigt att få sörja på sitt eget sätt. När barn sörjer är det lätt att de tappar både lust och koncentration. Då kan man hjälpa barnet genom att sänka kraven. Barn kan ha svårt att förstå om någon anhörig har gått bort. Deras chock gör att de kan förneka det som hänt. Barn kan behöva tid för att kunna förstå vad som hänt och kan börja prata om helt andra saker. Barn kan inte ta in allt som hänt på en gång, de behöver pauser genom att göra vardagliga saker. När barn upplever sorg blir personalens uppgift att hjälpa barnet genom vardagen. De rutiner som finns i skolan hjälper barnet, rutinerna i vardagen blir en trygghet. Vidare kan skolan eller förskolan bli den plats där barnet lever ut sina känslor, detta eftersom det är en trygg miljö på grund av att allt är som vanligt där. Att känslorna kommer i skolan eller förskolan kan även bero på att barnet vill skydda sina föräldrar. För sörjande barn blir skolan eller förskolan väldigt viktig, eftersom det ofta är där som barnen bearbetar sorgen. Som vuxen måste man sänka kraven och vara bered på att svara på svåra frågor och finnas till hands som ett stöd. 31

32 Information till dig som upplevt en traumatisk händelse. Det har visat sig att många inte känner till så mycket om normala och vanliga reaktioner som kan uppträda efter en händelse av det slag som du har varit med om. Att veta vilka reaktioner som man kan förvänta sig efter starka påfrestningar, gör det lättare att tolka de egna reaktionerna och förstå att de är rimliga och normala. Reaktionerna kan variera i styrka och storlek. För en del människor kan de bli så starka och plågsamma eller långvariga att de behöver söka professionell hjälp. Erfarenheten och forskningen visar att man blir mindre plågad av mardrömmar och svåra minnesbilder om man utnyttjar möjligheten att tala med någon om det som har hänt. Under den första tiden efter händelser av det här slaget har många en känsla av overklighet. Man vet vad som har hänt men det känns ändå overkligt. Många beskriver en känsla av tomhet, men med tiden blir händelseförloppet allt tydligare och då kommer oftast också de starkaste reaktionerna. En stark inre oro och känsla av sårbarhet är vanligt. Vissa blir otåliga och lättirriterade och det är vanligt att man under lång tid återvänder till händelsen i tankarna. Det kan ske i drömmar eller i vaket tillstånd. Det är också vanligt med fysiska reaktioner såsom svettningar, huvudvärk, hjärtklappning med mera. Ängslan och oro efter en händelse kan också visa sig genom att man blir rädd för att en liknande händelse ska drabba en själv igen eller ens familj - för många kan tryggheten i livet raseras. En del drabbas av skuldkänslor och självanklagelser (om jag ändå agerat på ett annat sätt...). Ilska och irritation är också vanliga reaktioner och ilskan kan ibland vara riktad mot ens närstående utan att man menar det, vilket också kan förstärka skuldkänslorna. En del personer kan känna behov av att dra sig undan och vara ensamma. För andra kan ensamheten vara svår, då de blir helt utlämnade till egna tankar och känslor. När man varit med om en svår händelse är det också vanligt att man böjar fundera över livets mål och mening. Man kommer att omvärdera mycket av det man tidigare känt som självklart. När man varit med om en stark händelse så går man ofta igenom fyra steg/faser, som också är kroppens skydd så att vi tar till oss det som hänt i lagom stora doser. När man går igenom de olika faserna så går det inte raka spåret från den ena fasen till den andra, utan det händer att man efter att ha varit i reaktionsfasen faller ner i chockfasen. Då får man börja om från början, dock så går resan genom de olika faserna snabbare. 32

33 Chockfasen - Avstängningsfasen, varar normalt timmar Man slår av känslorna och har svårt att ta till sig av det som hänt. Man kan av omgivningen uppfattas som känslokall då man i många fall lever sitt liv som vanligt och inte på något vis reagerar på det man varit med om. Reaktionsfasen - Repetitionsfasen, varar normalt 1-2 månader Man förstår vidden av det som hänt och reagerar på det med starka känslor som ångest, skuld, sorg och skam. Viktigt att om möjligt, inte gå in i sjukskrivning, utan hellre arbeta med lägre belastning! Under den här fasen behöver man någon som verkligen stöttar och finns till hands för att lyssna och ge tröst. Reparationsfasen - Bearbetningsfasen, kan vara upp till 6 mån Man har regerat på det som hänt och börjar acceptera det. Man börjar kunna se framåt och kanske börjar planerar lite vad man ska göra till sommaren etc. Nyorienteringsfasen - Avslutningsfasen, pågår livet ut Man accepterar det inträffade som en del i livet och som en erfarenhet (om än som en negativ erfarenhet). Ärret finns kvar och kan dyka upp igen om liknande situationer uppstår, men på en lägre nivå om en bra bearbetning skett i tidigare faser. 33

34 Händelselogg Instruktion: Ange tidpunkt då en händelse inträffat och då ett beslut tagits Datum: Sekreterare: Tidpunkt Händelse Händelse vad, var, när hur, vem, varför Åtgärd/Beslut vad som ska göras / Vad som har beslutats Ansvarig Vem Tidpunkt När det ska vara klart 34

35 Händelselogg Instruktion: Ange tidpunkt då en händelse inträffat och då ett beslut tagits Datum: Sekreterare: Tidpunkt Händelse Händelse vad, var, när hur, vem, varför Åtgärd/Beslut vad som ska göras / Vad som har beslutats Ansvarig Vem Tidpunkt När det ska vara klart 35

36 Händelselogg Instruktion: Ange tidpunkt då en händelse inträffat och då ett beslut tagits Datum: Sekreterare: Tidpunkt Händelse Händelse vad, var, när hur, vem, varför Åtgärd/Beslut vad som ska göras / Vad som har beslutats Ansvarig Vem Tidpunkt När det ska vara klart 36

37 Händelselogg Instruktion: Ange tidpunkt då en händelse inträffat och då ett beslut tagits Datum: Sekreterare: Tidpunkt Händelse Händelse vad, var, när hur, vem, varför Åtgärd/Beslut vad som ska göras / Vad som har beslutats Ansvarig Vem Tidpunkt När det ska vara klart 37

38 Händelselogg Instruktion: Ange tidpunkt då en händelse inträffat och då ett beslut tagits Datum: Sekreterare: Tidpunkt Händelse Händelse vad, var, när hur, vem, varför Åtgärd/Beslut vad som ska göras / Vad som har beslutats Ansvarig Vem Tidpunkt När det ska vara klart 38