Ung Kvinna. En kvalitativ studie om missbrukande kvinnors upplevelser av behandling i verksamheten Ung Kvinna

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, C C-uppsats, 15 högskolepoäng VT 2015 Ung Kvinna En kvalitativ studie om missbrukande kvinnors upplevelser av behandling i verksamheten Ung Kvinna Författare: Amanda Margaritis Kim Norrby Handledare: Odd Lindberg

2 Titel: Ung Kvinna Författare: Margaritis, Amanda & Norrby, Kim Örebro Universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, C C-uppsats, 15 högskolepoäng VT 2015 Sammanfattning Kvinnor med missbruk anses vara extra utsatta i samhället då de utnyttjas, utsätts för våld samt har destruktiva relationer, främst till män. Det har uppmärksammats att kvinnor främjas av att behandlas avskilt från män och att det i Sverige behövs fler enkönade behandlingshem. År 2013 startades verksamheten Ung Kvinna i X-stad som riktar sig till kvinnor med missbruk i syfte att stötta och hjälpa dem till att förändra sin livssituation. Syftet med denna studie är att undersöka om Ung Kvinna stöttar och hjälper dessa kvinnor utifrån kvinnornas egna erfarenheter och upplevelser av verksamheten. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med sex av Ung Kvinnas deltagare. Det empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av teorier och begrepp såsom identitet och roller, stämplingsteori, sociala band och empowermentteori. Studiens resultat visar; att kvinnorna ser fördelar med att behandlas avskilt från män, att socialt stöd är viktigt för kvinnorna i deras process att ta sig ur missbruket och förändra sin livssituation samt att kvinnornas självkänsla, i och med arbetet att stärka den, förbättras för var dag och bidrar till en känsla av trygghet i förändringen av deras livssituation. Nyckelord; missbruk, missbruksbehandling, öppenvårdsprogram, kvinnogrupper, självkänsla.

3 Titel: Young Woman Authors: Margaritis, Amanda & Norrby, Kim Örebro University Institution of law, psychology and social work Social work programme Social work, C C-examination, 15 points Spring 2015 Abstract Women with substance abuse are considered to be more exposed in society by being taken advantage of, being subjects to violence and have destructive relations, primary to men. It has been observed that women benefits to be treated separately from men and that Sweden needs more single-gender treatment centers. In 2013 Young Woman was founded in X-city directed to women with substance abuse with the purpose to support and help them change their way of living. The purpose of this study is to examine whether Young Woman support and help these women based on their own experiences with the business. To examine this, qualitative interviews were held with six of the Young Woman's participants. The empirical material was then analyzed by using theories and concepts like identity and roles, labeling theory, social bonds and empowerment theory. The results of this study show; that the women see the advantages that come with being treated separately from men; that social support is important in the process of overcoming addiction and changing their way of living; and that women's self-esteem, in the process of strengthening it, is being improved every day and contributes to the feeling of safeness in changing their way of living. Key words; drug abuse, addiction treatment, outpatient program, women groups, self-esteem.

4 Förord Vi vill börja med att rikta ett stort tack till kvinnorna som medverkat och gjort denna studie möjlig. Vi vill även tacka Ung Kvinnas behandlare för att ni visat intresse och varit behjälpliga under studiens gång. Er positiva inställning har gjort det extra roligt att genomföra studien. Sist men inte minst vill vi TACKA vår handledare Odd Lindberg för vägledning och ett stort engagemang under studiens gång. De konstruktiva synpunkterna du gett oss har varit till stor hjälp. Du är guld värd!

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Verksamhetsbeskrivning Metod Val av metod Urval av respondenter Utformande av intervjuguide Genomförande av intervjuer Litteratursökning Databearbetning och analysmetod Etik... 6 Informationskravet... 7 Samtyckeskravet... 7 Konfidentialitetskravet... 7 Nyttjandekravet Tillförlitlighet och giltighet Metoddiskussion Tidigare forskning Enkönad behandling Socialt stöd och relationer Förändra, förbättra och anpassa Tolkningsram Identitet och roller Stämplingsteori Sociala band Empowermentteori Presentation av Ung Kvinnas deltagare Gunilla Erika Pernilla Karin Kerstin Berit Resultat och analys Enkönad behandling Socialt stöd och relationer Självkänsla Slutdiskussion Enkönad behandling Socialt stöd och relationer Självkänsla Slutsatser Referenser Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: Godkännande

6 1. Inledning Kvinnor med alkohol- och/eller drogmissbruk är extra utsatta i samhället dels för att de många gånger lever i en destruktiv relation med män som utsätter dem för hot, våld och sexuella övergrepp, dels för att kvinnorna anses avvika från samhällets norm för hur en kvinna bör vara (Holmberg, Smirthwaite & Nilsson, 2005; Lander, 2003). Vilken form av behandling som gynnar dessa kvinnor är vida omdiskuterat men forskning visar att kvinnor främjas av att behandlas avskilt från män (Greenfield, Cummings, Kuper, Wigderson & Koro-Ljungberg, 2013; Cummings, Gallop & Greenfield, 2010). Norberg, Linder och Boman (2014) belyser problematiken kring bristen på behandlingshem för enbart kvinnor. I Sverige finns främst samkönade behandlingshem eller behandlingshem riktade till enbart män där missbruksprocessen (från uppkomst till vägen ut ur missbruket) utgår från män. Kvinnors missbruksprocess och behov kan te sig annorlunda än mäns vilket gör att kvinnors behov inte blir tillgodosedda i ett samkönat behandlingshem. Som tidigare nämnts så har kvinnor med missbruk många gånger destruktiva relationer till män vilket medför en sårbarhet. Samkönade behandlingshem utgör därför en risk för kvinnor att återigen utnyttjas av män. Behandlingshem riktade till enbart kvinnor skulle innebära en tryggare miljö där risken för utnyttjande är minimal och där personal får specifik kunskap kring kvinnors missbruk och deras behov (Norberg, Linder & Boman, 2014). Behandling för enbart kvinnor med missbruk är både ett gammalt och nytt fenomen. I den svenska historien rörande missbruksbehandling framkommer det att kvinnor och män oftast behandlats åtskilda från varandra. Frivilliga behandlingshem för kvinnor med alkoholmissbruk upprättades redan under 1900-talets början (Stenius, 1999; Söderblom, 1992). Anledningen till att män och kvinnor separerades i behandlingshem var för att kunna kontrollera deras sexuella drifter som ett led i vården att disciplinera (Mulinari, 1996). Denna form av behandling kom att ändras till samkönad behandling vid 1960-talets slut. Detta på grund av att svårigheterna med att kontrollera männens och kvinnornas sexuella drifter kvarstod, men nu genom homosexualitet. Genom att behandla män och kvinnor tillsammans fanns en förhoppning om att homosexualiteten skulle botas och därmed bortsågs tidigare problematik kring sexuella relationer mellan män och kvinnor (Edman, 2004). Vid 1980-talets slut uppmärksammade både behandlare och forskare att kvinnor kom i skymundan då missbruksbehandlingen var utformad utifrån mäns behov. Förutom att kvinnor kom i skymundan visade det sig att de riskerade att utsättas för sexuella övergrepp. Kvinnor visade sig vara i behov av annan behandling än män då deras problematik i de flesta fall handlade om sämre självkänsla och hur de såg på sig själva som kvinnor. Således infördes enkönad behandling återigen i slutet av 1980-talet (Milton, 1979). Synen som kvinnor har på sig själva internaliseras genom omgivningens förväntningar på hur en kvinna bör vara. Detta kan leda till att kvinnor med missbruk föraktar sig själva men också nedvärderar andra kvinnor med missbruk då en kvinna inte förväntas missbruka. På grund av detta föredrar många missbrukande kvinnor att umgås med män och accepterar de normer och värderingar som männen har (Duckert, 1989). I flertal enkönade behandlingsalternativ för kvinnor med missbruk är fokus riktat till talets husmorsideal. Aktiviteter som att lära sig sy, laga mat och baka ska hjälpa den missbrukande kvinnan att bli kvinnlig och feminin för att passa in i samhällets norm för hur en kvinna bör vara. Då syftet med behandlingen är att forma kvinnorna enligt samhällets normer istället för att hjälpa dem in på arbetsmarkanden försvåras deras möjlighet att komma tillbaka till ett drogfritt liv (Lander, 2003). De faktorer som visar sig vara betydande och verksamma för positivt utfall i behandling för kvinnor med missbruk är det sociala stödet, att stärka självkänslan samt avskildheten från män (Sun, 2007; Trulsson & Hedin, 2003; 1

7 Kauffman, Morrison Dore & Nelson-Zlupko 1995; Tracy, Kim, Brown, Min, Kyoung Jun & McCarty, 2012; Skårner, 2001; Cummings et al., 2010). Många missbrukande kvinnor kämpar med att undvika återfall och i dessa kriser är det sociala nätverket ett stöd för att kvinnorna ska kunna hantera kriserna. Det sociala stödet främjar missbrukarens motivation till förändring, genomförandet av den samt vidmakthållandet av förändringen över tid (Sun, 2007; Tracy et al., 2012; Skårner, 2001; Brown, Tracy, Jun, Park & Min, 2015). Nätverket kan bestå av både familj och vänner samt behandlare där en god relation med behandlaren visar sig vara betydande för utfallet av behandlingen. Att erhålla behandling i grupp med enbart kvinnor med liknande bakgrund och erfarenheter innebär även det ett socialt stöd där kvinnorna tillsammans kan arbeta för att stärka självkänslan. Missbrukande kvinnor har behov av att samtala om könsspecifika ämnen så som exempelvis moderskap och destruktiva intima relationer med män. Detta främjas genom att kvinnor behandlas avskilt från män (Sun, 2007; Godlaski, Butler, Heron, Debord & Cauvin, 2009; Trulsson, 2000; Skårner, 2001; Tracy et al., 2012; Greenfield et al., 2013; Cummings et al., 2010; Kauffman et al., 1995; Trulsson & Hedin, 2003; Kaskutas, 1994, Brown et al., 2015). Då det sociala stödet är en betydande faktor för att hantera kriser i återhämtningen från missbruk behöver kvinnorna även lära sig att etablera nya relationer samt omvärdera befintliga relationer som tidigare varit osunda (Skårner, 2001; Sun, 2007). Det finns få verksamheter som arbetar med kvinnors missbruk samtidigt som de arbetar med deras destruktiva relationer. Exempelvis saknar kvinnojourer resurser att ta emot kvinnor med missbruk som utsätts för våld medan andra instanser enbart fokuserar på missbruket i behandling vilket gör att våldet många gånger förbises (Eliasson, 2006). I X-stad uppmärksammades år 2011 att allt fler unga kvinnor med missbruk besökte vuxenenhetens öppenvård. En verksamhet riktad till dessa kvinnor ansågs därför vara nödvändig. De unga kvinnorna upplevdes vara särskilt utsatta i samhället då de ofta utnyttjades, utsattes för våld samt hade destruktiva relationer, främst till män. I och med detta startades verksamheten Ung Kvinna år 2013 med fokus på att i en grupp med enbart kvinnor ge kvinnorna förutsättningar till att skapa och upprätthålla sunda relationer samt att stärka deras självkänsla. Då det framkommer att missbrukande kvinnor är extra utsatta är det av stor vikt att samhället och myndigheter möter kvinnornas behov av stöd och hjälp. Därför är det således relevant att undersöka om verksamheten Ung kvinna möter upp de medverkande kvinnornas behov av stöd och hjälp. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka erfarenheterna hos de medverkande kvinnorna i Ung Kvinna. Vi vill undersöka om verksamheten leder kvinnorna till en förändrad livssituation enligt kvinnornas egna erfarenheter och upplevelser. Syftet bryts ned i följande frågeställningar. Hur upplever kvinnorna det är att behandlas i en grupp med enbart kvinnor? Hur upplever kvinnorna sunda relationer, stöd samt motivation till en förändrad livssituation? Hur upplever kvinnorna sin självkänsla och hur påverkar den deras livssituation? 2. Verksamhetsbeskrivning År 2011 uppmärksammade X-stad kommuns Individ och familjeomsorg (IFO) ett ökat antal unga kvinnor med missbruk som erhöll öppenvårdskontakt via socialtjänsten. De unga kvinnorna upplevdes vara särskilt utsatta i samhället då de ofta utnyttjades, utsattes för våld samt hade destruktiva relationer, främst till män. I och med detta tillsattes en arbetsgrupp för 2

8 att arbeta fram ett material kring vad som var verksamt i behandling för kvinnor med missbruk. Två kvinnliga behandlare från öppenvården vuxen fick uppdraget att arbeta i verksamheten. Den ena behandlaren är utbildad socionom och den andra är utbildad beteendevetare med psykologi som inriktning. De har arbetat inom socialt arbete i 22 år respektive 10 år och har båda utbildning i MI (Motiverande samtal). Behandlarna fick ansvara för att utforma verksamheten utifrån det material som arbetsgruppen tagit fram och satte ihop ett behandlingsprogram baserat på vissa delar från flera olika behandlingsprogram, vilket resulterade i återfallsprevention, friskvård samt framtid. Ung Kvinna startades första gången i januari 2013 och riktade sig till kvinnor mellan år med alkohol- och/eller narkotikamissbruk. Från starten deltog tre unga kvinnor i verksamheten fram till juli samma år då verksamheten tog ett uppehåll. På grund av det låga antalet deltagare samt en önskan från äldre missbrukande kvinnor startades Ung Kvinna återigen i januari 2014 utan övre åldersgräns. Idag har verksamheten nio deltagande kvinnor i åldrarna För att få delta i verksamhetens sessioner krävs det att vid tillfällena vara drogfri och nykter vilket kontrolleras genom drogscreening samt utandningsprov innan sessionens start. Om dessa visar ett positivt utfall är kvinnorna trots detta välkomna att delta vid nästa session om drogfrihet och/eller nykterhet kan visas. Syftet med verksamheten Ung kvinna är att kvinnorna ska få en frizon från män och därmed våga öppna sig samt etablera kontakter med andra kvinnor och dela erfarenheter för att kunna stärka varandra istället för att motarbeta varandra. Verksamhetens delmål är att det ska gå längre tid mellan missbruksperioderna och att återfallsperioderna ska vara kortare. På längre sikt är verksamhetens mål att kvinnorna ska leva ett nyktert och drogfritt liv. Ung Kvinna har tre sessioner, tre dagar i veckan mellan 2-3 timmar per tillfälle, med olika teman för vardera session vilka är återfallsprevention, friskvård samt framtid. En gång varannan vecka har de stödgrupp istället för någon av de ovan nämnda sessionerna, där kvinnorna får möjlighet att ta upp något som de vill samtala om för att få stöd från övriga gruppmedlemmar. I återfallspreventiva sessioner samtalas det om skuld, skam, utsatthet, identitet, självkänsla och relationer. Verksamheten ger kvinnorna verktyg att hitta tillbaka till tidigare fungerande strukturer och relationer samt att skapa sunda relationer, främst till män. I och med återfallsprevention ges kvinnorna möjlighet att stärka sin självkänsla och på så sätt kunna väcka hopp om en förändrad livssituation. I friskvårdsessionerna kommer kvinnorna själva med förslag på aktiviteter att göra tillsammans, exempelvis träna på gym, promenera, dansa, bowla, ha filmkväll eller åka på resor/utflykter. Genom friskvård får kvinnorna möjlighet att tillsammans utöva aktiviteter för att stärka gemenskapen utan fokus på missbruk. Under framtidsessionerna talas det om ekonomi, arbete, studier och annan sysselsättning. Olika föreläsare bjuds emellanåt in för att tala om framtiden och livet utan missbruk. 3. Metod I detta avsnitt kommer vi att presentera vårt val av metod, hur vi gått tillväga vid insamlingen av det empiriska materialet samt hur vi bearbetat och analyserat materialet. Avsnittet avslutas med en presentation av etiska överväganden som gjorts i samband med datainsamlingen samt en presentation över studiens tillförlitlighet och giltighet. 3.1 Val av metod För att uppnå studiens syfte valde vi att använda oss av kvalitativ metod eftersom vi ämnar undersöka kvinnornas upplevelser och erfarenheter av Ung Kvinna samt om verksamheten, enligt kvinnorna, lett dem till en förändrad livssituation. Kvalitativ metod ansåg vi vara mest lämplig då vi ville få en förståelse för hur kvinnorna uppfattar och tolkar sin verklighet, detta i enlighet med Bryman (2011) som menar att den kvalitativa metoden är användbar när forskaren vill fånga just individens egna upplevelser och erfarenheter. Den kvalitativa 3

9 metoden syftar till att söka förståelse för individens beteende, åsikter och värderingar samt hur individen skapar och konstruerar sin sociala verklighet. Den kvantitativa metoden valdes bort då vi inte utgår från hypoteser eller ämnar mäta olika händelser för att statistiskt generalisera kvinnornas upplevelser till en större population (Bryman, 2011), utan vi är intresserade av var och en av kvinnornas unika livsberättelse i den kontext som de befinner sig i. Inom kvalitativ forskning är kvalitativa intervjuer den mest förekommande datainsamlingsmetoden. Eftersom den kvalitativa metoden syftar till att fånga individens egna upplevelser och erfarenheter av ett fenomen uppskattas den kvalitativa intervjun då utformningen av den är flexibel. Detta innebär att frågorna i den på förhand upprättade intervjuguiden inte nödvändigtvis måste följa den ordning de är skrivna i. Det ger forskaren utrymme att avvika från ordningen och ibland följa intervjupersonens svar. Syftet med kvalitativa intervjuer är att få detaljerade och fylliga svar (Bryman, 2011). Med utgångspunkt i utformingens flexibilitet använde vi oss av en kvalitativ intervjumetod i undersökningen. Detta för att ge kvinnorna utrymme att utveckla sina svar och på så sätt få fyllig och djup information. 3.2 Urval av respondenter Vi kontaktade verksamheten Ung Kvinna, en öppenvårdsbehandling inom socialtjänsten som riktar sig till kvinnor med missbruk. Vi ville undersöka kvinnornas upplevelser och erfarenheter av verksamheten samt om den, enligt kvinnorna, hjälpt dem till en förändrad livssituation. Verksamheten har nio deltagande kvinnor som alla tillfrågades av Ung Kvinnas behandlare om de ville medverka i intervjuer till vår studie. Beslut om att samtliga kvinnor skulle tillfrågas om medverkan i intervjuerna tog vi tillsammans med behandlarna då de misstänkte att det kunde uppstå osämja och avundsjuka om enbart vissa kvinnor valdes ut. Av dessa nio deltagare var det sex kvinnor som tackade ja till att medverka i intervjuerna. Denna typ av urval beskriver Bryman (2011) som ett målinriktat urval vilket är ett ickesannolikhetsurval. Det innebär att urvalet inte är slumpmässigt utan strategiskt och således har respondenterna i en viss organisation valts utifrån forskarens syfte med studien. Eftersom det målinriktade urvalet är ett icke-sannolikhetsurval finns ingen möjlighet att generalisera studiens resultat till en större population. Vid ett målinriktat urval vill forskaren ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter av det område som denne ämnar studera. 3.3 Utformande av intervjuguide En form av kvalitativ intervju är en semistrukturerad intervju där forskaren utgår från en intervjuguide med specifika teman där frågorna ska generera svar på studiens syfte. Den semistrukturerade intervjun har utrymme för följdfrågor vilket innebär den flexibilitet som inom kvalitativa intervjuer förespråkas (Bryman, 2011). Utifrån syftet, frågeställningar samt de teoretiska perspektiven upprättade vi en intervjuguide där tre teman (tiden innan Ung Kvinna, tiden i Ung Kvinna och framtiden) låg till grund för utformningen av frågor. Under temat tiden innan Ung Kvinna och temat tiden i Ung Kvinna utformades fyra underteman (missbruket, verksamheten, sociala band, självkänsla) för att skapa en struktur som underlättade formuleringen av frågor relevanta för studiens syfte. Under temat framtiden valde vi att inte använda underteman då vårt syfte med temat var att avrunda intervjun med några få frågor om hur de ser på framtiden samt om de upplever att verksamheten gett dem förutsättningar till att förändra sin livssituation. Vid upprättandet av intervjuguiden beaktades att uppföljningsfrågor kunde komma att bli aktuella då vissa svar från kvinnorna eventuellt behövdes fördjupas eller förtydligas. 4

10 För att se om vi genom intervjuguiden svarade upp mot vårt syfte och frågeställningar samt om frågorna var förståeliga genomförde vi en pilotintervju med en av de sex medverkande kvinnorna i studien. Denna pilotintervju valde vi att inkludera i resultatdelen då vi upplevde att den genererade fyllig och intressant information som svarade upp mot vårt syfte och frågeställningar. Bryman (2011) menar att en pilotintervju kan säkerställa att frågorna som utformats svarar upp mot det som ämnas undersökas. Om forskaren under pilotintervjun uppmärksammar att respondenten har svårt att förstå vissa frågor eller att ordningen på frågorna bör ändras kan forskaren revidera intervjuguiden inför nästa intervju. Efter pilotintervjun reviderade vi intervjuguiden och två av de tre temana (Tiden innan Ung Kvinna och Tiden i Ung Kvinna) togs bort då vi upptäckte att dessa gjorde intervjun spretig. Liknande frågor ställdes under de olika temana vilket gjorde att frågorna ibland kändes upprepande. Exempelvis ställde vi under temat Tiden innan Ung Kvinna frågan Vilka betydelsefulla personer fanns i din omgivning under uppväxten och fram till Ung Kvinna? för att sedan under temat Under Ung Kvinna ställa frågan Vilka betydelsefulla personer finns i din omgivning idag?. Redan vid första frågan kom intervjupersonen in på hur det ser ut idag vilket gjorde att den senare frågan blev upprepande. För att undvika detta tog vi således bort två huvudteman och behöll ett tema (Framtiden) samt behöll undertemana. Sedan lade vi liknande frågor i anslutning till varandra för att undvika upprepning och istället skapa en sammanhängande intervjuguide. Denna intervjuguide användes sedan i tre intervjuer. Därefter upplevde vi att många frågor påminde om varandra vilket gjorde att vi omformulerade och tog bort vissa frågor. Denna intervjuguide (se bilaga 1) användes sedan till resterande intervjuer. 3.4 Genomförande av intervjuer Innan vi genomförde intervjuerna lät vi kvinnorna få ta del av ett informationsbrev där syftet med studien beskrevs samt att intervjun kommer att spelas in. Därefter fick kvinnorna skriva under ett godkännande, att vi får använda citat och referat från deras intervjuer i uppsatsen. Samtliga kvinnor tillfrågades innan intervjuns start om de ville delta. Detta för att säkerställa att de inte kände något tvång till att medverka. Tillsammans med kvinnorna och behandlarna kom vi fram till var intervjuerna skulle genomföras. Dag och tid för intervjuerna planerades utifrån vad som passade kvinnorna. Fyra av sex intervjuer genomfördes i ett samtalsrum i Ung Kvinnas lokal. Utanför rummet förekom aktiviteter som dock inte störde intervjuerna. Den ena av de två intervjuer som inte utfördes i Ung Kvinnas lokal skedde hemma hos kvinnan. Kvinnans sambo var hemma men det var inget som störde intervjun. Den andra intervjun som inte skedde i Ung Kvinnas lokal utfördes i ett samtalsrum i öppenvårdens lokal utifrån kvinnans egen önskan. Där var vi ensamma och det fanns inget utanför rummet som störde intervjun. Samtliga intervjuer varade mellan en och två timmar. 3.5 Litteratursökning Litteratursökningen gjordes via Örebro universitetsbibliotek i databaserna BTJ artikelsök, Summon, Social Services Abstracts och PsycINFO (American Psychological Association). Litteratursökningen genomfördes utifrån de inkluderade kriterierna: kvinnor från 18 år med ett alkohol- och/eller drogmissbruk som har öppenvårdsinsats. Enbart artiklar som var skrivna på svenska och engelska söktes då vi behärskar dessa språk. För att hitta så många artiklar som möjligt användes ingen tidsbegränsning för när artiklarna fick vara publicerade. De sökord som användes var: missbruk, missbruksbehandling, kvinnor, addiction, addiction treatment, women, treatment, relapse prevention, outpatient, outpatient program, outpatient setting, drug abuse, cognitive therapy, group treatment, addiction, effective, women groups, self-esteem. I databasen BTJ artikelsök sökte vi på missbruk + kvinnor och fick 59 resultat samt missbruksbehandling och fick 13 resultat. Av dessa valdes ingen artikel. Detta eftersom artiklarna dels inte rörde det ämne vi sökte efter, dels inte var vetenskapliga. De artiklar som inte var relevanta berörde bland annat våldsutsatta kvinnor utan missbruk eller kvinnor med 5

11 enbart diagnoser. När vi sökte i databasen Summon på addiction women treatment social service rekommenderades databasen Social Services Abstracts. Vi valde då att fortsätta sökandet i den databasen. Där fick vi totalt 336 träffar. Vi granskade artiklarna genom att läsa rubrikerna och om rubrikerna verkade relevanta läste vi även artiklarnas abstract. 331 av artiklarna exkluderades exempelvis på grund av att de inte handlade om öppenvård för kvinnor eller att de rörde kvinnor med ett cigarettberoende. Efter sökningar i databasen Social Services Abstracts bestämde vi oss för att bredda området och även inkludera artiklar med både män och kvinnor som urvalsgrupp. Vi fortsatte att söka vidare i databasen PsycINFO. Vid denna sökning fick vi totalt 735 träffar varav 726 exkluderades exempelvis på grund av att många artiklar handlade om kvinnor med psykiska problem. Av alla träffar från samtliga databaser blev det totalt 14 artiklar som verkade relevanta för vårt studieområde. Vi läste dessa artiklar mer ingående samt i fulltext och exkluderade därefter åtta artiklar, exempelvis handlade en artikel om kognitiv beteendeterapi för kvinnor med psykiska problem. Då vi ville ha fler artiklar letade vi efter artiklar och författare i de utvalda artiklarnas referenslistor som verkade relevanta för vår studie. Utifrån dessa fann vi 14 artiklar och/eller avhandlingar som verkade relevanta för studien. Vi sökte då på dessa i databaserna Social Services Abstracts, PsycINFO, Libris, Google Scholar och Google. Av de 14 artiklarna och/eller avhandlingarna var det 9 som vi valde att använda i vår studie. 3.6 Databearbetning och analysmetod Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, då det enligt Bryman (2011) bidrar till att materialet blir så exakt som möjligt när det senare ska användas för att analyseras. En ytterligare anledning till att intervjuerna spelades in var för att vi skulle kunna fokusera på intervjupersonens berättelse och vara uppmärksamma för eventuella följdfrågor och inte distraheras av att behöva föra anteckningar, något som även Bryman (2011) belyser. Transkriberingen skedde direkt efter att intervjuerna hade genomförts. I transkriberingen använde vi oss av de tecken som Bryman (2011) föreslår för att vi under bearbetandet av materialet skulle förstå hur samtalen förts med tonlägen, skratt och pauser etcetera. I och med detta undvek vi i största möjliga mån att materialet som sedan användes i analysen fick en annan innebörd än vad det egentligen hade. Exempelvis kan något som uttryckts positivt med skratt i intervjun tolkats som negativt om vi inte skrivit med skrattet i transkriberingen. Vi har även markerat det som varit ohörbart med, vilket Bryman (2011) menar ska göras när något som sägs inte är tydbart. Detta gjorde vi för att inte riskera att transkribera felaktigt utifrån det vi trodde oss höra. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod som Bryman (2011) menar är den mest använda metoden inom kvalitativ forskning. Utifrån den tematiska analysmetoden söker forskaren efter teman eller koder i det empiriska materialet. När forskaren går igenom sitt empiriska material kan denne finna utsagor som liknar varandra och därmed samla dessa under ett gemensamt tema. Efter att vi gått igenom vårt material ett flertal gånger utkristalliserades tre teman i de intervjuade kvinnornas utsagor; enkönad behandling, socialt stöd och relationer samt självkänsla. Dessa teman användes sedan som rubriker i analysen. Under varje tema analyserades det empiriska materialet utifrån de valda teoretiska begreppen för att kunna förklara och förstå vårt material. 3.7 Etik När forskning utförs finns ett antal forskningsetiska principer som forskaren ska följa. En utgångspunkt i dessa principer är individskyddskravet vilket är uppdelat i fyra huvudkrav (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet). Forskaren ska följa dessa för att undvika att de undersökta personerna kränks, förödmjukas eller skadas 6

12 fysiskt eller psykiskt (Vetenskapsrådet, 2002). Hur vi har beaktat dessa fyra huvudkrav kommer nedan att presenteras. Informationskravet Informationskravet innebär att respondenterna ska informeras om studiens syfte, att deltagandet sker frivilligt och att medverkan kan avbrytas när helst respondenten vill (Vetenskapsrådet, 2002). Utifrån detta upprättade vi ett informationsbrev (se bilaga 2) där information om syftet med studien samt kvinnornas villkor för deltagandet presenterades. I brevet framgår att intervjuerna kommer att spelas in och att vi i uppsatsen kommer att använda oss av fingerade namn. I brevet framgår även att kvinnorna har rätt att avbryta sin medverkan om och när de önskar samt att om det finns frågor som de inte vill besvara behöver de inte göra det. Brevet fick kvinnorna ta del av innan intervjuerna. Samtyckeskravet Inför en undersökning ska forskaren inhämta respondenternas samtycken till medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Utifrån samtyckeskravet upprättade vi således ett godkännande (se bilaga 3) där kvinnorna fick skriva under på att de samtycker till att medverka i intervjun samt att de godkänner att vi får använda oss av citat och referat från intervjun i studien. Utöver informationsbrevet tillfrågades kvinnorna ännu en gång innan intervjun påbörjades om de var säkra på att de ville medverka. Detta för att säkerställa att medverkan skedde av egen vilja och inte på grund av förpliktelser mot verksamhetens ansvariga. Konfidentialitetskravet För att respondenterna inte ska kunna identifieras ska samtliga uppgifter om dem avidentifieras och förvaras oåtkomligt för utomstående (Vetenskapsrådet, 2002). Som tidigare nämnt framgår det i informationsbrevet att vi i studien kommer att använda fingerade namn. I brevet framkommer även att uppgifter om kvinnorna kommer att hanteras varligt. Nyttjandekravet Nyttjandekravet innebär att insamlade uppgifter från respondenter inte får utlånas eller användas i andra syften än forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2002). Kvinnorna i vår studie informerades således via informationsbrevet att materialet från intervjuerna inte kommer att användas i andra syften än till vår studie. Efter intervjuerna informerades samtliga kvinnor om att de har möjlighet att ta del av det transkriberade materialet av den intervju de medverkat i. 3.8 Tillförlitlighet och giltighet Reliabilitet och validitet används främst inom kvantitativ forskning och en del forskare menar att dessa inte går att använda i kvalitativ forskning. För att kunna bedöma kvalitativa studiers kvalitet har det därför utformats en motsvarighet till reliabilitet och validitet vilka är tillförlitlighet och giltighet. Något som ökar en studies tillförlitlighet är att respondenterna får ta del av analysen av det empiriska materialet. Detta för att de ska ha möjlighet att kontrollera att forskaren har uppfattat deras utsagor korrekt (Bryman, 2011). På grund av tidsbegränsning fick våra respondenter inte någon möjlighet att ta del av studiens analys vilket påverkar denna studies trovärdighet. Att vi har transkriberat intervjuerna ordagrant kan innebära att riskerna för felaktigheter minimerats. Detta kan således väga upp trovärdigheten men samtidigt har vi i åtanke att våra tolkningar av det empiriska materialet kan förvränga kvinnornas upplevelser av deras egen verklighet. För att undvika att kvinnorna ska känna sig kränkta eller missförstådda i och med den färdigställda studien har vi använt ett flertal citat från kvinnorna i resultat- och analysavsnittet för att styrka våra tolkningar av det empiriska materialet. En ytterligare komponent som ökar tillförlitligheten är enligt Bryman (2011) att en studie ska vara replikerbar. Detta innebär att en annan forskare ska kunna använda en tidigare studies 7

13 tillvägagångssätt och få samma resultat. Vi har i vår studie gett en detaljerad beskrivning av teoretiska utgångspunkter och hur vi har gått tillväga vilket ger möjlighet för andra forskare att replikera vår studie. Dock kan resultaten komma att skilja sig åt då det handlar om enskilda kvinnors upplevelser av deras verklighet, att vi som forskare tolkat deras upplevelser utifrån våra förförståelser och tidigare erfarenheter, vilken kontakt forskaren får med kvinnorna samt i vilken sinnesstämning kvinnorna befinner sig i vid intervjutillfället. Studiens giltighet påverkas av huruvida forskaren har undersökt det som denne avser att undersöka (Bryman, 2011). För att vara säkra på att vi undersökte det vi ämnade så genomförde vi en pilotintervju. Genom att genomföra pilotintervjun kunde vi se om intervjuguiden svarade upp mot studiens syfte och frågeställningar, tidigare forskning samt teoretiska begrepp. Efter pilotintervjun kom vi fram till att intervjuguiden behövde revideras dels för att vi upplevde att vissa frågor var svåra för respondenten att förstå dels för att vissa frågor inte passade för studiens syfte och frågeställningar. Intervjuguiden användes sedan i tre intervjuer för att sedan komma att revideras ytterligare en gång, då på grund av att många frågor upplevdes som upprepande och på så sätt överflödiga. Den senast reviderade intervjuguiden användes sedan i de två resterande intervjuerna. I och med att vi dels genomförde en pilotintervju, dels reviderade intervjuguiden flera gånger anser vi att vi har gjort vårt yttersta för att undersöka det vi ämnar undersöka. Dock kan det faktum att pilotintervjun inkluderades i resultatet ifrågasätta om vi verkligen har genomfört en pilotintervju. Anledningen till att vi valde att inkludera pilotintervjun var för att den genererade betydande empiri som vi upplevde inte kunde exkluderas. 3.9 Metoddiskussion Vi kan se både styrkor och svagheter med vårt val av metod. Styrkan är att vi genom kvalitativ metod fick ta del av kvinnornas upplevelser och erfarenheter där kvinnorna fick utrymme att svara fritt på frågorna som vi ställde. Eftersom den kvalitativa metoden är flexibel hade vi utrymme att ställa följdfrågor beroende på kvinnornas svar. På så sätt upplevde vi att vi fick djupare och fylligare svar. Dock upplevde vi att den kvalitativa metodens flexibilitet även var en svaghet. Detta då respondenterna ibland kom in på sidospår vilket gjorde att vi ställde följdfrågor till dessa för att visa att vi lyssnade och var genuint intresserade trots att det inte rörde det vi ämnade undersöka. Vi upplevde därmed att det ibland var svårt att följa intervjuguiden då vi gärna ville bekräfta samt inte avbryta respondenterna när de talade. Dock är detta, enligt Bryman (2011), något som kvalitativa forskare ser som positivt då det kan generera i information som är av vikt för respondenten och som forskaren inte tänkt på innan. Hade vi istället gjort en kvantitativ studie med enkäter eller mer strukturerade intervjuer hade respondenterna dels fått svarsalternativ som gjort empirin mer strukturerad, dels fått exakt samma frågor som inte gett oss samma utrymme att ställa följdfrågor. I och med att den kvantitativa metoden är mer strukturerad och styrd kan det innebära att sidospår undviks. Om respondenterna fått svara på enkäter med bestämda svarsalternativ hade materialet kanske inte varit så spretigt och ostrukturerat som vi upplevde att det blev med kvalitativa intervjuer. Som ovant nämnt har vi reviderat intervjuguiden två gånger vilket vi menar visar att vi gjort vårt yttersta för att undersöka det vi ämnat. Dock kan det vara så att faktumet att vi reviderat den två gånger medfört att kvinnorna dels har fått svara på olika frågor, dels fått svara på frågor som i och med revideringarna eventuellt kan ha fått en ny innebörd och därmed genererat skilda svar vilket gjorde det otydligt och svårt för oss att strukturera materialet. Vi upplevde det även som att kvinnorna, under intervjun, ibland svarade på frågorna som de trodde att vi förväntade oss. Detta tror vi kan bero på att kvinnorna utifrån syftet med studien upplevde att vi samt behandlarna förväntade oss positiva svar som visade att verksamheten 8

14 hjälpt dem till en förändrad livssituation vilket, enligt Edvardsson (2003), kan handla om suggestion där respondenten svarar på ett sätt som denne tror att forskaren förväntar. Att kvinnorna vid vissa frågor upplevdes svara som de trodde förväntades av dem tror vi skulle kunna bottna i att kvinnorna känner lojalitet till behandlarna eller att de befinner sig i en beroendeställning gentemot behandlarna. Det kan vara så att kvinnornas relation till behandlarna utgör en viktig faktor i deras liv som medför att kvinnorna inte vill bryta lojaliteten och göra behandlarna besvikna genom att tala negativt om verksamheten. Det kan även vara så att kvinnorna i och med beroendeställningen gentemot behandlarna känner en oro inför att uteslutas eller att det inom verksamheten kommer att uppstå en dålig stämning om de skulle tala negativt om Ung Kvinna. Vi upplever att kvinnornas beroendeställning till behandlarna eller lojaliteten som kvinnorna kan tänkas känna till behandlarna kan ha påverkat i vilken mån medverkan i studien skedde av fri vilja. Det skulle kunna vara så att kvinnorna medverkat i studien för att upprätthålla en god relation till behandlarna istället för av eget intresse. Vi är också medvetna om att vår förförståelse om Ung Kvinna kan ha påverkat på vilket sätt vi ställde frågorna och följdfrågorna. Innan studiens genomförande hade vi skapat en god kontakt med Ung Kvinnas behandlare och utifrån deras beskrivningar fått en positiv bild av verksamheten. Vår positiva bild av Ung Kvinna kan möjligtvis ha speglat sig i frågorna samt i vårt sätt att vara. Detta kan vara en anledning till att vi upplevde att kvinnorna ibland svarade socialt önskvärt, vilket Bryman (2011) menar innebär att respondenten svarar det som denne upplever är önskvärt. 4. Tidigare forskning Missbrukande kvinnors utsatthet är ett problem som samhället och olika institutioner söker lösningar på. Vad kan samhället göra för att dessa kvinnor ska ha möjlighet att förändra sin livssituation? I detta avsnitt kommer nationell samt internationell forskning, som berör vad som är verksamt i behandling för kvinnor med missbruk, presenteras. 4.1 Enkönad behandling Forskning visar att många kvinnor med missbruk uppskattar och föredrar att vara avskilda från män i behandling. Detta då behandling för enbart kvinnor erbjuder en säker, stödjande, vårdande och bekväm miljö som upplevs vara ett positivt forum att träffa andra kvinnor för att tala om privata ämnen och dela erfarenheter med varandra. Att enkönad behandling tar upp könsspecifika frågor så som moderskap, intima relationer, stressfaktorer, rollen som kvinna och hur den formas av krav samt strategier för att hantera hormonella förändringar upplevs av kvinnor vara något som förstås bättre av andra kvinnor. Genom att kvinnor får möjlighet att diskutera dessa frågor i en enkönad grupp lämnas utrymme för kvinnor att våga exponera sig själva. I samkönad behandling kan kvinnorna inte exponera sig på samma sätt och känner sig exempelvis obekväma med att tala om sex då de upplever sig objektifierade, dömda och stigmatiserade av män vilket skapar en oro för att utsättas för sexuella trakasserier (Kaskutas, 1994; Kauffman et al., 1995; Cummings et al., 2010; Godlaski et al., 2009). Dessa känslor kan bero på att kvinnor med missbruk många gånger lever i destruktiva relationer med män som utsätter dem för våld och sexuella övergrepp. Relationerna kantas av att kvinnorna känner sig underordnade männen och de använder ofta sina kroppar och sin sexualitet för att undkomma hot från männen (Laanemets, 2002). Huvudargumentet till enkönad behandling är att kvinnor ska få vistas i en miljö där deras behov inte kommer i skymundan och där de inte behöver underordna sig män. Kvinnor med missbruk har generellt en sämre psykisk hälsa än män med missbruk. Det kan bero på att dessa kvinnor många gånger utsätts av män för just misshandel och sexuella övergrepp som resulterar i ett mer destruktivt och gränslöst missbruk (Laanemets, 2002). 9

15 Missbruksbehandlingen är dessutom utformad utifrån mäns behov och eftersom kvinnors och mäns missbruksproblematik ser olika ut anses kvinnor vara i behov av en annan behandling. Personal på enkönade behandlingsinstitutioner upplever att klimatet är mjukare, att en känsla av gemenskap infinner sig och att samtalen är av en mer personlig karaktär i jämförelse med samkönade behandlingsinstitutioner. Dock framkommer det att det i enkönad behandling ibland uppstår avund och konkurrens mellan kvinnorna samt att fördelen med att dela erfarenheter med andra kvinnor ibland präglas av en oro att det som delas i gruppen ska föras vidare (Laanemets, 2002; Godlaski, et al., 2009). Generellt bortses kvinnors specifika behov i behandling men i Laanemets (2002) studie framkommer det att, bortsett från att kvinnor behandlas avskilt från män föreligger det inte någon skillnad i de olika behandlingarnas innehåll. Således behandlas även kvinnospecifika frågor i de samkönade behandlingsformer som har undersökts i studien. 4.2 Socialt stöd och relationer För att underlätta kvinnors väg ut ur missbruk samt för att de ska kunna bibehålla drogfrihet och nykterhet efter behandling så visar forskning att socialt stöd är av stor vikt (Skårner, 2001; Tracy et al., 2012; Brown et al., 2015; Ellis, Bernichon, Yu, Roberts & Herrell, 2004; Reisler, 2012). Det sociala stödet utgörs av familj, vänner, partners och professionella. Stödet från det sociala nätverket främjar missbrukarens motivation till förändring, genomförandet av den och vidmakthållandet av förändringen över tid. De kvinnor som på grund av missbruket fått sina barn omhändertagna, har visat sig motiverats till förändring i hopp om att få tillbaka vårdnaden om sina barn. När kriser uppstår i samband med uppbrottet från missbruket kan det sociala nätverket underlätta för individen att hantera kriserna. I de fall där stödet verkat positivt har det medfört reducerad smärta, ångest samt frambringat hopp och energi. Vänner och familj har en betydande roll då de uppmuntrar kvinnorna till att upprätthålla det positiva engagemanget för behandlingen samt deras vilja att förändra sitt beteende, sina föreställningar och attityder till alkohol och droger (Skårner, 2001; Brown et al., 2015; Reisler, 2012; Ellis et al., 2004; Trulsson & Hedin, 2003). Mödrar, mor- och farmödrar systrar samt vänner är de som ger det mest effektiva stödet i form av känslomässigt och materiellt stöd (Trulsson & Hedin, 2003; Reisler, 2012). Även professionella kan utgöra ett socialt stöd för kvinnor med missbruk exempelvis genom att se kvinnorna som individer och inte bara som missbrukare. I och med detta skapas en känslomässig relation och de professionella räknas många gånger med i kvinnornas nätverk (Trulsson & Hedin, 2003; Skårner, 2001). Socialt stöd behöver inte alltid betyda något positivt utan kan även innebära en riskfaktor om individen istället uppmuntras att fortsätta använda droger (Skårner, 2001; Reisler, 2012). Det är inte ovanligt att kvinnor med missbruk har nära relationer till andra personer som missbrukar vilket upplevs som en svårighet vid försök att sluta med missbruket. Missbruksrelationer är många gånger speciella, att missbruka tillsammans skapar djupa band mellan individerna som ömsesidighet, förtrolighet och solidaritet. Detta upplevs inte vara lätt att finna hos andra personer som inte delar dessa band (Skårner, 2001). En annan riskfaktor kan vara att det sociala nätverket är svagt. Det finns fyra betydelsefulla faktorer som visar i vilken utsträckning det sociala nätverket fungerar som stöd. Dessa faktorer innefattar; antalet personer i nätverket och deras geografiska närhet samt personer som fyller olika funktioner så att hjälp finns att tillgå vid olika slags problem, vilken kvalitet relationen har och huruvida nätverkets medlemmar har goda resurser. Desto starkare dessa faktorer är desto stabilare socialt stöd får kvinnor med missbruk. I de fall då nätverket är svagt och inte fungerat som stöd har det istället påverkat självkänslan och problemlösningsförmågan negativt (Reisler, 2012; Skårner, 2001). 10

16 Så länge en individ är i ett missbruk är det svårt att få stöd från det sociala nätverket då missbruket gjort att relationerna blivit infekterade och att nätverket har försvagats på grund av detta. Konflikter inom nätverket försvårar återhämtningsprocessen för missbrukande kvinnor (Skårner, 2001; Tracy et al., 2012). En del av konflikterna beror på att vissa ur det sociala nätverket är kritiska till kvinnornas livsstil och ignorerar deras behov av stöd samt anklagar dem för att vara ansvarslösa då de övergivit de uppgifter som förväntas av dem. Exempelvis blir vissa barn separerade från sina mödrar vilket medför att kvinnorna upplever att de inte lever upp till rollen som förväntas av en kvinna (Trulsson & Hedin, 2003). På grund av konflikter som skapats av avund, konkurrens och misstänksamhet är det ovanligt att kvinnor med missbruk har väninnor. De har generellt svagare vänskapsband än män samt färre relationer kvar till vänner som inte har ett missbruk. Det har dessutom visat sig att kvinnor, i större utsträckning än män, har en intim relation med en person som också har ett missbruk och dessa relationer präglas av kvinnornas beroendeställning till männen (Laanemets, 2002; Skårner, 2001). Vissa kvinnor upplever sig leva i isolerade nätverk där personliga relationer till andra saknas och de känner sig därför ensamma i behandlingsprocessen samt saknar den stabilitet som ett socialt stöd kan utgöra (Trulsson & Hedin, 2003). Till skillnad från män tenderar kvinnor med missbruk att befinna sig i ett fåtal sociala sammanhang där det finns möjlighet att skapa nya relationer. Det har visat sig bero på att män oftast träffas i sammanhang där aktiviteter utförs medan kvinnor istället träffas för att samtala. Att kvinnor befinner sig i sammanhang där de främst samtalar är inte negativt i alla avseenden men att utföra aktiviteter tillsammans kan underlätta kontakten med andra människor då det finns något gemensamt som upprätthåller relationen (Skårner, 2001). Att missbrukande kvinnor stigmatiseras i samhället medför skuld- och skamkänslor hos dem. Detta gör det svårt för kvinnorna att etablera relationer till individer utan missbruk. För en varaktig drogfrihet krävs acceptans från samhället samt en annan meningsfullhet i livet än själva drogfriheten. Kvinnorna måste därmed etablera nya sociala kontakter för att bredda sitt nätverk. Genom att kvinnorna lär sig skapa nya relationer samt utveckla och omvärdera redan befintliga relationer får de verktyg att hantera destruktiva relationer. Om kvinnorna inte lyckas skapa nya relationer samt omvandla redan befintliga relationer finns en risk att de successivt kommer att återfalla i gamla mönster och missbruk (Skårner, 2001). 4.3 Förändra, förbättra och anpassa Forskning visar att enkönad behandling och socialt nätverk främjar kvinnors väg ut ur missbruk. Det är därför nödvändigt att dessa faktorer blir en del i behandlingsprogram för kvinnor med missbruk (Sun 2007; Greenfield et al., 2013; Kauffman et al., 1995; Reisler, 2012; Tracy et al., 2012; Godlaski et al., 2009). En annan viktig del i behandlingen är att arbeta med att stärka kvinnors självkänsla. Studier visar att kvinnor med missbruk ofta har låg självkänsla men att de i enkönad behandling upplever att självkänslan stärks, således är betoningen på självkänsla i behandling något som värderas högt av kvinnor. Behandlare behöver därmed strategier för att motivera kvinnorna till drogfrihet då kvinnornas låga självkänsla många gånger medför att de fortsätter missbruka (Kaskutas, 1994; Kauffman et al., 1995; Greenfield et al., 2013; Laanemets, 2002; Sun, 2007; Trulsson & Hedin, 2003). Dock kan svårigheter i arbetet med att stärka självkänslan uppstå då det i samhället finns rådande normer om vad som anses vara kvinnligt, hur en kvinna bör och ska vara. En kvinna som missbrukar bryter mot dessa normer samt föreställningen av vad som anses vara kvinnligt och feminint. Synen på hur en kvinna bör och ska vara upprätthålls ibland genom samhällets behandling av missbrukande kvinnor som bygger på 1950-talets husmorsideal vilket kan skapa ett vi och dom. Behandlingspersonal förstärker ibland vi och dom -känslan genom att se på och tala om kvinnorna som icke kapabla till att ta hand om sig själva och ser kvinnorna som sämre än dem själva (Lander, 2003). 11

17 Missbrukande kvinnor upplever ibland att de blir stämplade i mötet med professionella. Det är därför viktigt att behandlare arbetar för att skapa en god relation till dessa kvinnor. Grunden till en god relation anser kvinnorna är behandlarnas höga tolerans för droganvändning vid behandlingens början. I och med detta känner kvinnorna att de kan vara ärliga, att de slipper förklara sitt missbruk samt att de känner sig välkomna även om de tagit ett återfall. Behandlarnas värme, närhet, omsorg och acceptans är även ett skäl till att en känslomässig relation dem emellan kan skapas. Att behandlarna är professionella och inte kräver något tillbaka eller har en personlig vinning i att skada kvinnorna är något som uppskattas och ger trygghet (Skårner 2001). Relationen mellan kvinnorna och behandlare är således betydelsefull för upplevelsen av behandlingen och kvinnornas väg ut ur missbruket. Professionella som varit ett stöd för kvinnorna samt funnits där för dem under en lång tid upplevs som viktiga för dem (Skårner, 2001; Trulsson & Hedin, 2003). Förutom relationen till behandlare så upplevs gemenskapen samt relationer med andra kvinnor i behandlingen som ett viktigt stöd. Enkönade behandlingsprogram kan ge kvinnorna förutsättningar att dela erfarenheter samt en ömsesidighet med varandra. Detta stöd medför att kvinnorna stannar kvar i gruppen. Dock kan behandling i grupp med andra kvinnor framkalla ett visst obehag då de ibland upplever det svårt att lita på andra kvinnor och det finns en oro för att det som sägs i gruppen ska föras vidare (Trulsson, 2000; Reisler, 2012; Godlaski et al., 2009). Förståelsen för kvinnornas deltagande och engagemang i behandlingen, från det sociala stödet utanför behandlingsprogrammet, är av vikt för kvinnornas väg till en förändrad livssituation (Reisler, 2012). Vissa kvinnor med missbruk beskriver dock sina relationer som destruktiva vilket gör att behandlare många gånger förutsätter att dessa relationer inte gynnar kvinnornas återhämtningsprocess då de frambringar skuldkänslor hos kvinnorna. Genom att lära kvinnorna att förändra de destruktiva relationerna till något positivt kan de verka som stöd för kvinnorna i återhämtningen, något som behandlare tycks förbise (Brown et al., 2015). Behandling som riktar sig till kvinnor med missbruk bör fokusera på att hjälpa kvinnorna att etablera samt skapa stöttande relationer. Genom att arbeta för och utveckla sunda relationer får kvinnorna styrka att fortsätta kämpa för drog- och nykterfrihet (Reisler, 2012). Kvinnor med positiva familjerelationer är mindre benägna att återfalla i missbruk jämfört med de kvinnor som har destruktiva familjerelationer. Kvinnor som har destruktiva relationer till de flesta eller alla vänner i sitt nätverk löper tre gånger större risk att återfalla i missbruk än de kvinnor som har positiva vänskapsrelationer. Kvinnor med en missbrukande partner har större risk att återfalla i missbruk (Ellis et al., 2004). Att återfalla i missbruk är inget ovanligt och skulden ska därför inte läggas på varken klienten eller behandlaren. Det kan därför vara bra att kvinnorna får lära sig strategier för hur de ska hantera riskerna med återfall. Genom att, i behandling, arbeta för att kvinnor ska; stärka sin självkänsla och dess koppling till intima relationer med män, lära sig att bevara och etablera sociala kontakter, kunna hantera mellanmänskliga konflikter och/eller destruktiva känslor samt få kunskap om förebyggande strategier för återfall så ökar möjligheterna för dem att förändra sin livssituation (Sun, 2007). 5. Tolkningsram Vi har valt följande teorier och begrepp; identitet och roller, stämplingsteori, sociala band och empowermentteori, i syfte att använda dem för att analysera vårt empiriska material. Med utgångspunkt i vad tidigare forskning visar, verksamheten Ung Kvinnas upplägg av behandling samt studiens syfte och frågeställningar, anser vi att teorierna och begreppen är relevanta för att vi ska kunna få en djupare förståelse för kvinnornas upplevelser av sin nuvarande livssituation. Nedan följer en presentation av våra valda teorier och begrepp. 12

18 5.1 Identitet och roller Roller tillskrivs individer genom typifiering av dess egna och andra individers handlingar i en kontext där handlingarna är allmänt bekanta. Den roll som en individ tillskrivs för med sig normer och regler som individen måste följa oavsett om denne vill eller inte (Berger & Luckmann, 2011). Castells (2000) menar att det finns en skillnad mellan identitet och roller. En roll är något som andra individer tillskriver en annan individ, exempelvis rollen som mamma, granne, rökare eller liknande. Det är först när individen själv internaliserar denna roll som den blir en del av dennes identitet. Identitet skapas utifrån kulturella kännetecken, i olika sociala sammanhang och i samspel med andra individer. En individ kan således inneha en mängd olika identiteter beroende på i vilken kontext denne befinner sig i. Lidskog och Deniz (2009) skriver att det är i samspel med andra och genom att se på sig själv genom andras ögon som vi blir individer och skapar oss en identitet. När nya intressen och livsstilar upptäcks ges individen en möjlighet att förstå sig själv på ett nytt sätt och förändra sin identitet. Det kan ske genom att delta i nya sociala sammanhang eller genom att lämna ett socialt sammanhang. Då identiteten skapas i de sociala sammanhangen är gruppen en central faktor, det vill säga individer som anser sig tillhöra samma sammanhang. Således är identiteten alltid kopplad till känslan av tillhörighet. Individens identitet och olika roller är sammanbundna med individens självkänsla. Hur individen uppfattar sig själv samt hur omgivningen ser på individen är det som formar självkänslan. Dock är individens bild av sig själv grogrunden till självkänslan. Självkänsla betyder att bottna i sitt innersta och innebär att individen känner att den är någon, att dess tankar och handlande bottnar i den individen är. Att individen vet vem den är och således inte jämför sig med andra, tar ansvar för sina handlingar och gör det som känns rätt utan att bry sig om omgivningens åsikter och förväntningar visar på en god självkänsla. Att förstå sina egna begränsningar, att våga visa osäkerhet, att acceptera och arbeta med sina svaga sidor, att ha förmågan att nyttja och utveckla kunskaper samt ha erfarenheter från uppväxten utan att vara bunden till traditioner och på så sätt leva här och nu är även dessa tecken på en god självkänsla. En god självkänsla innebär en inre trygghet för individen, att det inte spelar någon roll om individen är ledsen, glad eller harmonisk då denne är trygg i sig själv och kan släppa kontrollen och det skydd som många andra bygger upp runt omkring sig. Individen utstrålar självsäkerhet då denne vet vem den är och vad den vill (Masreliez-Steen & Modig, 2004). Missbrukande kvinnor kan således tillskrivas och ha olika roller beroende på i vilket sammanhang de befinner sig i, vilket kan påverka deras identitet och självkänsla. Att tillskrivas rollen som missbrukare och bli stigmatiserad av exempelvis myndighetspersoner, behandlingspersonal och/eller samhället kan göra att kvinnan internaliserar denna roll och gör den till en del av sin identitet. 5.2 Stämplingsteori Nästan alla människor bryter mot vissa sociala normer någon gång. Dessa sker spontant, brukar inte återkomma och kallas primära avvikelser. De primära avvikelserna brukar sällan göra sig synliga i samhället vilket innebär att individen inte behöver ta emot reaktioner från omgivningen. När det normbrytande beteendet dock blir upptäckt kan individen tillskrivas negativa egenskaper av omgivningen och blir därmed stämplad som avvikande. Det är detta som kallas stämplingsteori (Svensson, 1992). Teorin handlar om hur vi ser på uppkomsten och utvecklingen av ett avvikande beteende. De personer som avviker från det, enligt samhället, normala formas av de stämplingar som samhället tilldelar dem [ ] människors självbild och självvärdering formas av de attityder till dem som andra förmedlar (Svensson, 1992). Individen formar således sin självbild, sin självuppfattning och sitt handlande efter andra människors attityder, reaktioner och förväntningar på denne. Att bli stämplad kan även innebära att individens roll och identitet påverkas. Det är inte individens egenskaper som 13

19 påverkar det avvikande beteendet utan andra människors syn på individen vilket gör det omöjligt för denne att upprätthålla normalitet. Han kommer att bli just så avvikande i sitt beteende som omgivningens reaktioner ger anledning till (Svensson, 1992, s. 76). När en individ blir stämplad som socialt avvikande och fortsätter att bete sig så som samhället förväntar, förstärks stämplingen och rollen som avvikare. Detta kan i vissa fall leda till att individen styrs in i en avvikarkarriär som denne inte har möjlighet att avbryta på egen hand (Svensson, 1992). Ett exempel utifrån stämplingsteorin kan vara ungdomars övergång till vuxenvärlden. Att ungdomar bryter mot normer är en del av utvecklingen till att bli vuxen, de testar gränser och bryter mot de vuxnas regler, exempelvis genom att snatta. Det normbrytande beteendet går oftast över och förblir okänt för vuxenvärlden, det är först när snatteriet upptäcks som omgivningens syn på ungdomen förändras. Exempelvis kan snatteriet leda till att människor i ungdomens omgivning har uppsikt över sina egendomar för att de inte litar på denne. Dessa attityder kommer att påverka och forma ungdomens självbild och kan göra att ungdomen ifrågasätter sin syn på sig själv som normal då omgivningens syn på denne förändrats. Det kan skapa en konflikt inom ungdomen om huruvida denne är en tjuv eller inte. För att reda ut konflikten kan det hända att ungdomen begår fler normbrytande brott och blir ungdomen då upptäckt igen kommer omgivningens reaktioner bli mer kraftfulla. Sannolikheten är stor att ungdomen kommer att fortsätta leva upp till samhällets förväntningar och således fortsätta med brott samt utveckla en kriminell livsstil (Svensson, 1992). I samhället finns normer för hur en kvinna bör vara, hon ska exempelvis vara omvårdande, bry sig om sitt yttre och sköta hushållet. En missbrukande kvinna anses bryta mot dessa normer och kan på så vis bli stämplad som socialt avvikande. Synen på den missbrukande kvinnan som avvikande kan förstärkas av myndighetspersoner och/eller behandlingspersonal om de bemöter dem som mindre vetande och icke kapabla att ta hand om sig själva och sin familj. Genom att kvinnorna blir stämplade som avvikande från exempelvis samhället och professionella kan det leda till att kvinnorna fortsätter att leva upp till samhällets bild av dem som missbrukare vilket kan göra det svårt för dem att förändra avvikarbeteendet. Trots att en individ blir stämplad som avvikande på grund av ett normbrytande beteende menar kritiker att detta automatiskt inte behöver leda till att individen styrs in i en avvikarkarriär, individer som inte blivit stämplade kan även de påbörja en avvikarkarriär. Stämplingsteorin syftar till att individen genom stämplingen lever upp till det som förväntas av denne. I och med detta ses omgivningen som ansvariga för individens handlande. Kritiker menar då att individen fråntas ansvaret för sitt handlande (Knutsson, 1977). 5.3 Sociala band Sociala band innefattar alla relationer en individ har under sin livstid. Det kan vara relationer till familj, vänner, arbetskamrater och professionella. Utifrån begreppet sociala band kan relationer mellan individer samt relationer mellan individ och samhälle beskrivas och förstås. De sociala banden påverkar individens utveckling, handlande samt dennes känsloliv och de erfarenheter som relationerna och dess interaktioner för med sig är det som påverkar och formar individens självkänsla. Nya relationer kan bildas, bestående relationer kan förändras och gamla relationer kan brytas under individens liv (Scheff, 1990, 1997; Johnsson, 2009). Trygga och stabila relationer gör att de involverade kan identifiera sig med varandra samt förstå varandra känslomässigt. Är en relation istället otrygg och instabil kan det medföra missförstånd mellan de involverade samt att de tar avstånd från varandra. Stolthet och skam är centrala känslor som påverkar de sociala banden. Relationer som präglas av respekt och kärlek bidrar till att individen känner stolthet, i dessa relationer känner individerna sig värdefulla samt har tillit till varandra. I relationer där individen känner skam har denne blivit bemött med nonchalans och tillit saknas vilket kan medföra att individen upplever att ingen 14

20 bryr sig om denne. Skam är kopplat till känslor av oduglighet och underlägsenhet vilket påverkar individens identitet och självkänsla då individen ifrågasätter sin egen existens. Stolthet och skam är betydande för hur sociala band skapas samt bibehålls (Scheff, 1990, 1997). Familjen, vännerna, professionella eller andra viktiga personer som individen delar sammanhang med samt har en relation till kan ses som dennes sociala nätverk. Det sociala nätverket kan många gånger fungera som ett stöd för individen. Dock kan faktorer som att samla ihop och organisera det sociala nätverket, dels på grund av ett geografiskt avstånd, dels på grund av avsaknaden av ett socialt nätverk påverka i vilken utsträckning individen erhåller stöd från omgivningen. Ett socialt nätverk som präglas av konflikter och osämja ses som ett svagt nätverk och påverkar individens hälsa negativt, således är vikten av nära relationsband som exempelvis äktenskap eller vänskap, betydande för både den psykiska och fysiska hälsan. I livskriser, som exempelvis separationer, är individer i behov av socialt stöd i form av känslomässig närhet, praktisk hjälp och stöttning, något som det sociala nätverket kan vara behjälpligt med (Forsberg & Wallmark, 2002). Missbrukande kvinnor kan således ha olika sociala band som påverkar dem antingen positivt eller negativt. Socialt band med en negativ påverkan kan vara att kvinnorna lever i en våldsam relation där partnern får dem att känna skam, oduglighet och underlägsenhet. Dessa känslor kan leda till att kvinnorna ifrågasätter sin existens vilket påverkar deras självkänsla och identitet. I de fall relationerna är positiva kan de verka som stöd i form av exempelvis praktisk hjälp, uppmuntran och känslomässig närhet i kvinnornas återhämtningsprocess och i strävan efter en förändrad livssituation. 5.4 Empowermentteori Begreppet empowerment betyder egenmakt/kraft som syftar till individens innersta önskningar om styrka, makt och kraft. Empowerment kan även kopplas till händelser och egenskaper som exempelvis stolthet, självtillit, socialt stöd, egenkontroll, delaktighet, självstyre och kompetens. Empowermentbegreppet började användas i USA under 1960-talet och början av 1970-talet då sociala proteströrelser växte fram. De sociala proteströrelserna var exempelvis kvinnorörelser eller olika slags självhjälpsorganisationer vars paroll var power to the People. En viktig pionjär som förknippas med begreppet empowerment är Barbara Solomon som engagerade sig för att hjälpa förtryckta grupper i samhället. Begreppet empowerment kom även att bli viktig i socialt arbete i samband med diskussionen kring strategier för intervention och prevention (Askheim & Starrin, 2007). Invandrare, funktionsnedsatta och missbrukare är exempel på grupper i samhället som anses svaga. I det sociala arbetet med dessa grupper används empowerment för att stärka deras positioner i samhället (Askheim, 2007). Utgångspunkten i empowermentteorin är att individen är den som känner sig själv bäst och vet vad denne vill med framtiden. Således är det av vikt att individen är delaktig i insatser som berör denne för att ge individen egenmakt och kontroll att själv förändra sin situation (Ronning, 2007). Genom att erhålla individer aktiviteter som stärker deras självkontroll blir också deras självbild bättre och deras självförtroende samt kunskaper och färdigheter större (Askheim, 2007). Individer med missbruk är en utsatt grupp i samhället som många gånger blir stämplade och stigmatiserade samt anses vara mindre vetande om sitt eget bästa. I och med denna syn som samhället har på missbrukare möter de många förödmjukelser och besvikelser vilket påverkar deras självförtroende negativt (Tengqvist, 2007). Genom att empowerment grundar sig i alla människors lika värde där socialarbetaren har ett gott förhållningssätt som inbegriper respekt och ödmjukhet gentemot individen stärks dennes självkänsla och självförtroende (Starrin, 2007). Ytterligare faktorer som socialarbetaren ska förhålla sig till för att stärka individens egenmakt är, enligt Askheim och Starrin (2007), att; 15