Alkohol, träning och idrott vad bör man tänka på?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkohol, träning och idrott vad bör man tänka på?"

Transkript

1 Seminarierapport 2016:1 Alkohol, träning och idrott vad bör man tänka på? Hur reagerar kroppen på träning dagen efter? Är det är möjligt att kompensera sin alkoholförtäring genom att träna? Och vad händer egentligen i kroppen när man konsumerar alkohol? Vilka verktyg ska man använda sig av för att göra en beteendeförändring och nå sina mål? Detta var några av frågorna som låg till grund för Systembolagets seminarium om alkohol, träning och idrott som ägde rum den 26 januari 2016 i Göteborg. Seminariet är en av många aktiviteter som Systembolaget genomför i syfte att sprida resultaten av aktuell alkoholforskning till en bredare målgrupp.

2 Innehåll Samtal om alkohol och träning 3 Träning som behandlingsform 4 Alkohol en drog med ständig närvaro 5 Kombinationen alkohol och träning 7 Att skapa långsiktigt hållbar motivation till träning 9 Förändrade attityder inom fotbollen 11 Engagerad paneldiskussion om alkohol och träning 12 2

3 Samtal om alkohol och träning Intresset var rekordstort för det seminarium om alkohol och träning som Systembolaget arrangerade i Göteborg i samarbete med CERA. Närmare 400 personer bänkade sig i universitetets aula för att lyssna när forskare presenterade de senaste lärdomarna från området. Dessutom fick man chansen att höra en tidigare elitspelare från IFK Göteborg erfarenheter som många ville ta del av. Marie Nygren, vice VD på Systembolaget, inledde dagen med att hälsa alla varmt välkomna. Hon beskrev också bakgrunden till dagens seminarium. Vi vet att alkohol kan vara både gott och trevligt, men det finns också många baksidor och Systembolaget har i uppdrag att informera om riskerna. Även om dessa ibland kan verka små, så är sambanden alltid desamma. Därför är det viktigt för oss att beröra alla områden inom samhället, förklarade Marie. Dagens föreläsningar är en del i en större seminarieserie, på olika teman, som företaget arrangerar. Systembolaget ger årligen sju miljoner kronor i anslag till alkoholrelaterad forskning. Tilldelningen sker av ett oberoende alkoholforskningsråd och framför allt prioriteras preventiv forskning. Dessutom delfinansierar Systembolaget en professur i klinisk alkoholforskning vid Lunds universitet. Alkohol och träning är ett komplicerat område, där det finns många olika faktorer som påverkar riskerna. Vissa träningsformer framstår som mindre riskfyllda medan det finns andra man bör undvika. Man bör undvika komplicerade träningsformer för att minimera skaderisken. Samtidigt ska man inte glömma att man faktiskt uppnår bäst resultat om man helt avstår alkoholen, konstaterade hon. Marie avrundade med förhoppningen om deltagarna skulle lära sig mycket under dagen. Hon poängterade vikten av att ta beslut grundade på god kunskap, vilket även beskriver den övergripande målsättningen med seminarieserien. Hälsointresset i dagens samhälle är nog en stor anledning till att så många samlats här i dag och det viktigt att veta vilken form av träning man ska välja vid varje givet tillfälle. Jag hoppas på många aha-upplevelser under dagen, avslutade Marie. 3

4 Träning som behandlingsform lärdomar från missbrukspsykologin Det här är hemmaplan! Claudia Fahlke var dubbelt förankrad när hon ställde sig på scenen i universitetets aula. Som professor i missbrukspsykologi vid Göteborgs universitet var hon både kunskapsmässigt och fysiskt hemma. Claudia företräder CERA, Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende, vilket är ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum vid universitetet. CERA var tillsammans med Systembolaget värd för dagens seminarium. CERA är ett nätverk bestående av nära 40 forskare med olika bakgrund. Vi bedriver i huvudsak förebyggande och behandlingsinriktad forskning. Dessutom jobbar vi med kunskapshöjande utbildningar, berättade hon. Missbruk och beroende av alkohol är ett av vår tids största folkhälsoproblem och hela 20 procent av befolkningen har problem med alkoholen, vilket får olika men allvarliga konsekvenser för den drabbade. Därutöver skapar alkoholen enorma skador i andrahand, bland annat vid trafikolyckor och våldsbrott, vilket årligen innebär stora kostnader för samhället. Även om de flesta vuxna inte har problem med alkoholen finns det många som befinner sig i riskzonen och närmar sig ett fysiskt eller psykiskt problem. Riskbruket är högst bland unga och studenter, en grupp som också idrottar regelbundet. Därför är de kunskaper som i dag förmedlas viktiga, förklarade Claudia. Hon poängterade också att de riktlinjer man utgår ifrån när man definierar riskbruk är utformade på gruppnivå, och inte användbara individuellt. Ingen kan med säkerhet veta var ens egen gräns går, utan alla måste vara uppmärksamma. Claudia avslutade med att lyfta de många effektiva behandlingsmetoder som i dag finns tillgängliga. Bland annat är fysisk aktivitet något som framgångsrikt använts som ett komplement till annan behandling. Att kunskap ska implementeras i konkreta handlingar var något Claudia återkom till. För att lyckas med denna utmaning försöker CERA hitta samarbeten med externa aktörer, vilket dagens arrangemang var ett exempel på. Framöver hoppas jag att mer forskning kommer att bedrivas gällande implementering av de preventiva metoder som tas fram. Detta är ett område som kan leda till stora positiva landvinningar. För att bedriva denna forskning måste vi ha kontakt med intressentgrupper på fältet. Därför hoppas jag på en fortsatt dialog med er som är intresserade av frågorna, avslutade Claudia. 4

5 Alkohol en drog med ständig närvaro Som drog är alkohol speciell. Den är legal samtidigt som dess negativa effekter är mer långtgående jämfört med andra droger. Alkoholens skadeverkningar syns inte endast på individnivå, utan också på närstående, allmänheten och samhället. Bo Söderpalm, överläkare och professor vid Sahlgrenska akademin, inledde dagens föreläsningar med att ge en bred överblick av hur alkohol fungerar och hur dess skadeeffekter ser ut. Bo började med att belysa alkoholens historiska närvaro. Alkohol är den äldsta drog vi känner till och den finns avbildad i förhistoriska arkeologiska lämningar. Genom alla tider har människan använt sig av alkohol för att berusa sig. Vi ser alkohol avbildad i många festliga sammanhang. Samtidigt har drogens problem alltid varit kända och avbildningar av dess skadeverkningar och elände finns sida vid sida med de mer positiva bilderna, berättade Bo. Trots att alkoholens skadeverkningar länge varit kända har dess användning följt med oss genom historien. I dag är drogen en av de tre största hälsoriskerna i världen. Det är också en drog som inte sällan leder till ett dödligt slut. Att alkohol är en dödlig drog är något man ibland glömmer bort. Men alkohol förgiftning, vilket man kan dö av, är i praktiken en överdos i likhet med andra droger. Det är heller inte ovanligt att missbruk av alkohol leder till att den som är beroende tar sitt liv, sade Bo. 5

6 Så fungerar alkohol En bidragande orsak till att alkohol leder till så många problem är att drogen påverkar hela kroppen. Alkoholmolekylen är både vatten- och fettlöslig, detta innebär att den tar sig igenom kroppens celler och påverkar vartenda system och organ i kroppen. Bo visade de olika områden där alkoholen har bevisats bidra negativt. I kroppen påverkas bland annat skelettet, levern och hjärnan. Dessutom påverkas funktion såsom sexualdrift, sömn och psykiskt välmående negativt, men listan kan göras mycket längre. Ibland hör man att alkoholen även skulle innebära positiva effekter. Detta stämmer i vissa sammanhang, till exempel i fråga om hjärt-kärlsjukdomar. Bo var dock noga med att poängtera att detta endast gäller vid mycket små intag av alkohol. Den positiva effekten av att dricka lite förtas om du ibland dricker mer. Så eventuella positiva effekter finns endast om du uteslutande dricker lite, slog Bo fast. De negativa konsekvenserna av alkohol är mycket stora och i de flesta situationer finns det överhuvudtaget ingen positiv effekt av alkohol. För bland annat cancer finns det enbart ett negativt samband med alkohol. När vi uttalar oss om alkoholens konsekvenser måste vi väga samman riskerna och då ser vi en skyhög dominans för de negativa effekterna, konstaterade Bo. Andrahandsskador en ytterligare effekt Vid sidan av individuella skador har alkoholen också långtgående skadeverkningar på andra människor. Man brukar kalla dessa skador för andrahandsskador och de inkluderar bland annat fosterskador och olyckor i trafiken orsakade av rattonykterhet. Ytterligare en grupp av andrahandsskador är de våldsbrott som alkoholen ger upphov till. För samhället innebär alkoholens skadeverkningar enorma kostnader, vilket i slutänden skattebetalarna får stå för. Sammantaget har alkoholen negativa konsekvenser för alla ingen kommer undan dess skadeverkningar. Alkoholen stannar kvar Till skillnad från andra droger kräver alkoholen ett relativt stort intag för att ge effekt. Jämfört med exempelvis amfetamin behövs en betydligt större mängd alkohol innan drogen har en jämförbar påverkan. Däremot stannar effekten kvar i kroppen under lång tid. Kroppen bryter ner alkohol mycket långsamt, vilket också är en anledning till att drogen är så giftig som den är. En vanligt förekommande myt är att man kan påskynda kroppens nedbrytning av alkohol, exempelvis genom att ta en kall dusch, fysisk aktivitet eller kaffe. Att det skulle finnas någon sanning i dessa teorier stämmer dock inte. Det går inte att nyktra till snabbare genom några trick! Har alkoholen väl tagits upp i blodet kan den endast lämna genom kroppens egen nedbrytning och det kan du inte påverka på egen hand, förklarade Bo. Konsekvenserna av denna långa nedbrytningsprocess är att det helt enkelt tar tid att nyktra till. Följaktligen är den som har druckit mycket föregående dag förmodligen fortfarande påverkad dagen därpå. Vägar till bättre hälsa Mycket kan tyckas nedslående när man diskuterar alkoholens effekter, men Bo avslutade sitt seminarium med ett positivt budskap om möjligheten till behandling. Det finns behandling, både fysisk och psykisk. Och även en liten minskning av alkoholkonsumtionen får stora positiva effekter, förklarade han. Det går inte att nyktra till snabbare genom några trick! 6

7 Kombinationen alkohol och träning en lång och komplicerad historia Efter kaffepausen inledde Mikael Mattson med att be alla seminariedeltagare att ställa sig upp. Jag blir oroad, jag kommer ju från GIH. Som lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan är Mikael van vid en aktiv publik, både i sin undervisning och i sin forskning. I dag hade han kommit till Göteborg för att prata om den kunskapsöversikt om alkohol och träning som han tillsammans med två kollegor tagit fram på uppdrag av Riks idrottsförbundet och IQ. Rapporten sammanställer dagens kunskap om alkoholens effekter på träning, både för elitidrottare och motionärer. Mikael inledde sitt anförande med att ge en kort tillbakablick över kombinationen alkohol och idrott. Människan har genom historien haft olika syn på alkoholens funktion i idrottssammanhang. För länge sedan ansågs alkohol faktiskt fungera som sportdryck. Men med tiden har bilden av alkohol och idrott blivit allt mer negativ. Sveriges första dopingfall i olympiska spelen gällde en idrottare som stängdes av just på grund av alkohol. Generellt sett har alkohol ingen positiv effekt på idrottsutövande, men för vissa precisionsidrotter kan drogen i mycket små mängder ha en positiv påverkan. Forskning på friska En viktig grundförutsättning för de resultat och riktlinjer som Mikael presenterade var att hans fokus ligger på människor utanför riskzonen. De sammanhang som Mikael skulle diskutera berör inte nivåer som skulle klassas som missbruk. Min forskning fokuserar på människor som är friska och försöker må ännu bättre. Riskbruk och alkoholens generella negativa hälsoeffekter lämnar jag till medicinarna, konstaterade Mikael. 7

8 Olika slutsatser under olika omständigheter Mikael fortsatte med att redogöra för det aktuella kunskapsläget gällande träning i kombination med alkohol. På ett övergripande plan slog han fast att resultaten skiljer sig åt beroende på en rad olika omständigheter. En grundläggande skillnad är huruvida man har alkohol i blodet eller om det handlar om effekter dagen efter. Är man påverkad av alkohol ser man tydligast effekter på koordinationen och precisionen. Här krävs det mindre mängder för att resultatet ska påverkas negativt. Enklare uppgifter kan man dock klara av utan att man ser några större försämringar. Många tror att konditionsidrottare ska påverkas mest negativt av alkohol. Så är dock inte fallet. Maxeffekten på syreupptagningsförmågan blir inte sämre, däremot kan uthålligheten påverkas negativt. Dessutom kan alkohol ge en mental negativ effekt, berättade Mikael. Träning dagen efter Man ser alltså flera negativa effekter för idrottande med alkohol i blodet, men även dagen efter lämnar alkoholen spår. Men också här finns en rad olika parametrar som påverkar effekten. En sådan förefaller vara hur van man är vid att dricka. Mikael illustrerade detta med en studie på rugbyspelare som hade druckit stora mängder alkohol, men som inte visade sämre resultat nästa dag. Men är man ovan vid att dricka kommer effekten att vara större nästa dag, slog Mikael fast. Framför allt ökar skaderisken nästa dag. Därför är så kallade kombinationsidrotter, till exempel fotboll, inte att föredra. Skaderisken gäller både en själv och övriga i laget. Dessutom blir man extra störd av jobbiga ljud, vilket gör att man ska undvika miljöer där dessa kan förekomma. En annan försämring gäller signalen mellan hjärnan och musklerna, vilket leder till att muskeluppbyggnaden skadas och styrketräningen blir försämrad dagen efter. Detta är effekter som sitter i hela 60 timmar. Vill man bli stor och stark är det smart att ta bort alkoholen, sade Mikael. Vad som däremot inte påverkas i någon högre utsträckning är konditionsidrotter. Detta hänger ihop med att det framför allt är de snabba muskelgrupperna som påverkas negativt. Ska man träna nästkommande dag är således löpning att rekommendera framför styrketräning. Bäst effekter utan alkohol Mikael sammanfattade föreläsningen med att man inte bör ställa in träningen även om man har druckit dagen innan. Att ställa in träningen ger alltid sämst effekt, menade han. Däremot bör man söka sig till enklare träning och inte testa nya övningar dagen efter att man druckit alkohol. Detta beror främst på den förhöjda skaderisken i samband med exempelvis ovana rörelser. Och om man vill få full effekt av sin träning bör man avstå alkoholen helt, då blir resultaten bäst. Vill man bli stor och stark är det smart att ta bort alkoholen. 8

9 Att skapa långsiktigt hållbar motivation till träning en viktig samhällsfråga Hur får man människor att röra på sig frivilligt? Denna fråga har varit utgångspunkten för Magnus Lindwalls forskning inom hållbar motivation till träning. Magnus, som är professor i idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet, breddade dagens diskussion till att även inkludera människors drivkraft till att träna och hur man kan skapa hållbara strategier för en hälsosam livsstil. I sin forskning har Magnus framför allt tittat på sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, ett område där det finns flera samband. I många fall har regelbunden träning samma effekt på depression som psykofarmaka, och det kan också minska risken för alzheimer. Dessutom mår människor som rör på sig generellt sett bättre. Därför är det viktigt om man kan identifiera vägar för att göra fler motiverade att träna. Alla grupper i samhället tränar inte I dagens Sverige är motion en segregerad företeelse. Visserligen råder det ett starkt träningsintresse, och fler deltar i motionslopp än någonsin tidigare. Men denna trend är inte jämnt fördelad i samhället, utan vissa grupper står utanför. Jag är snarare intresserad av den grupp som rör på sig lite. Alla vet ju att det är bra att röra på sig, men trots det är det många som inte motionerar. Om vi kan förstå varför vissa inte känner sig motiverade kan vi förhoppningsvis få fler att ändra sina levnadsvanor, sade Magnus. Kunskap om hur motivation skapas är inte bara viktigt när det gäller träning, utan kan även användas inom andra områden, till exempel hur man förändrar sin alkoholkonsumtion. 9

10 Vad är motivation? Motivation är ett komplext begrepp. Det handlar om ansträngningens riktning och intensitet, alltså vad vi väljer att göra och varför. Man kan säga att det svarar på frågan: Varför lägger jag tid på detta? Magnus forskning fokuserar på olika typer av motivationsgrunder, alltså olika typer av anledningar till att företa sig något. Man kan dela in motivation i tre huvudsakliga kategorier: amotivation, kontrollerande och självbestämmande. Amotivation innebär att man inte är motiverad, vilket är den sämsta formen. Den kontrollerande motivationen styrs av externa belöningar medan den självbestämmande motivationen kommer inifrån. Det är den självbestämmande motivationen som är mest hållbar på sikt. Ett exempel på skillnaden mellan självbestämmande och kontrollerande motivation är idrottare som blir professionella. De går från en i huvudsak egen drivkraft till att, ibland, bli betalda enorma summor pengar. När karriären är över är det många som slutar med sin träning. Det är alltså inte ett exempel på långsiktig och hållbar motivation, resonerade Magnus. Två andra begrepp som är viktiga inom motivationsområdet är inre respektive yttre motivation. Inre motivation kommer från individen själv medan yttre motivation kommer utifrån. Yttre motivation kan dock fortfarande vara självbestämmande. Ett exempel på detta är identitetsbaserade anledningar till att göra något man vill tillhöra en speciell grupp. Detta är en av de starkaste formerna av motivation och ett exempel på yttre och självbestämmande motivation. Några viktiga komponenter för att skapa hållbar motivation är kompetens, autonomi och samhörighet. Det betyder att om jag är bra på något, känner att jag väljer det själv och samtidigt är del av ett sammanhang då har jag bra chanser att lyckas. Våra känslor påverkar Många som tränar regelbundet glömmer hur träning kan upplevas av dem som inte är vana. Människor som är ovana tycker ofta att träning är obehagligt och känns jobbigt. Detta är viktigt att vara medveten om när man försöker skapa ett hållbart förhållningssätt till träning. Att sitta ner och titta på TV ger belöning direkt. Att gå ut och springa i regnet ger däremot inte samma omedelbara utdelning. För många ovana gör det bara ont, förklarade Magnus. Om känslorna är positiva till träningen ökar sannolikheten för att vi kommer att träna igen. Tränar man däremot för någon annans skull eller om det känns fysiskt jobbigt blir sannolikheten lägre att man gör det igen. Den bästa träningen är därför den som blir av och känns bra, inte den som bara blir av, sade Magnus. Har du blodsmak i munnen vid ett löppass bör du nog avbryta omedelbart. På så vis är målet att träningen ska ses som något positivt. Detta når man bland annat genom att göra saker man är bra på. Således bör man försöka hitta träningsformer som passar ens förutsättningar. Dessutom bör man hitta miljöer där man känner ett positivt sammanhang. För vissa innebär det en idrottsklubb, för andra ett gym eller att de springer på egen hand. Oavsett vad är det viktigt att träningsmiljön bygger på kompetens, autonomi och samhörighet de tre komponenterna för att skapa motivation. Motivation och samhället Motivationsforskningen bygger i huvudsak på psykologisk forskning, vilken ibland kritiseras för att vara alltför individfokuserad. Avslutningsvis knöt Magnus ihop sina resonemang om motivation och visade hur de även kan appliceras på samhällsnivå. Ur samhällets perspektiv är det viktigt att fler människor känner sig motiverade att träna. Det skapar en sundare befolkning, vilket bland annat leder till minskade kostnader för sjukvården. För att lyckas är det viktigt att tänka på hur vi utformar våra miljöer i samhället. Genom bra och roligare träningsmiljöer kan vi skapa incitament till träning. Det handlar om att människor ska få en knuff i rätt riktning och kan röra sig om så enkla saker som hur vi utformar trappor, avslutade Magnus. Genom bra och roligare träningsmiljöer kan vi skapa incitament till träning. 10

11 Förändrade attityder inom fotbollen Jonas Henriksson har en lång och bred erfarenhet som aktiv inom fotbollen, både som barn, ungdom, elitspelare och som yrkesverksam inom IFK Göteborg. Jonas avslutade eftermiddagens föreläsningar genom att ge en personlig bild av hur synen på alkoholen har förändrats inom idrotten. Alkoholens roll i idrotten genomgick stora förändringar under den tid som Jonas var aktiv. I hans tidiga karriär var det ett självklart inslag att dricka i samband med träningsläger. Den tidens lagkänsla byggde på en kultur där man var tillsammans hela tiden, vilket gjorde att även alkoholen förekom naturligt. För 22 år sedan tog han klivet in i elitfotbollen, då som spelare i BK Häcken. På den tiden såg kunskapen annorlunda ut, vi visste helt enkelt inte lika mycket om alkoholens effekter på kroppen som vi gör i dag, konstaterade Jonas. Men med tiden förändrades förhållningssättet till alkohol inom fotbollen. Jonas pekade på impulser utifrån som en viktig faktor för denna förändring. I takt med att fotbollen har blivit mer professionaliserad har spelare från andra delar av världen kommit in i lagen. Dessa spelare har haft andra förhållningssätt till idrott och alkohol, vilket har bidragit till att dagens elitfotboll har ett mycket lågt inslag av alkohol. En effekt av att fotbollen har blivit mer professionaliserad är att spelarnas karriärer har förlängts. I dag är det inte ovanligt att man fortfarande spelar vid 37 års ålder, något som var otänkbart tidigare, sade Jonas. En annan möjlig faktor till att elitspelare inte gärna sammankopplar sin idrott med alkohol är media. Dagens elitspelare är mycket påpassade och varje snedsteg skulle potentiellt kunna utnyttjas. Därför tar få spelare risken att synas ute på krogen sent nattetid. Mot slutet av seminariet fick Jonas frågan om hur han ser på alkoholindustrins sponsring av professionella lag och alkohol på läktare. Det är en svår fråga, menade Jonas. Så länge klubbarna har etiska riktlinjer för vad som tolereras på läktaren och planen ser jag inget problem med det. Men fotboll är en sport som väcker känslor i Sverige och har man alkohol i blodet kommer dessa känslor att förstärkas, avslutade han. 11

12 Engagerad paneldiskussion om alkohol och träning Eftermiddagen avrundades med ett panelsamtal där föreläsarna tillsammans diskuterade seminariets frågeställningar och svarade på publikens frågor. Även om föreläsarna representerade olika forskningsinriktningar var det mycket som förenade dem. Om kroppen får bestämma bör man inte kombinera alkohol och träning då får man bäst effekt. Mikael Mattsson fick bland annat frågan om huruvida de fanns skillnader i synen på alkohol mellan olika idrotter. Mikael erfarenhet var att det definitivt finns stora kulturella skillnader inom idrottsrörelsen. Medan lagidrotter har en mer tillåtande syn på alkohol är man mycket restriktiv inom uthållighetsidrotter såsom långdistanslöpning och orientering. Mikael poängterade återigen att hans forskning inte har tittar på riskkonsumtion, utan berör idrott och låg konsumtion. Även om man inte ser några allvarliga risker inom detta område kvarstår faktum att träningsresultaten blir sämre i kombination med alkohol. En annan diskussion rörde hur efterfrågade forskningsresultaten var hos idrottsrörelsen. Här skilde sig svaren åt. Både Bo Söderpalm och Claudia Fahlke menade att de inte har märkt något större intresse för sin forskning, vilket de båda tyckte var synd. Claudia skulle gärna skapa fler samarbeten för att på så vis kunna föra ut kunskap om det förebyggande arbetet. Magnus Lindwall menade dock att han har märkt ett stort intresse för motivationsforskningen, framför allt i samband med debatten kring talangutveckling. Tidigare gick man mycket på magkänsla, men nu är det mer forskningsanknutet, menade han. En publikfråga rörde de allmänna rekommendationerna kring hur många glas alkohol man kan dricka och om inte dessa var missvisande. Detta var något som hela panelen höll med om. Det är viktigt att man förstår hur riktlinjerna är utformade och vad som utgör ett standardglas. Utöver en maxgräns per vecka handlar det också om antalet glas per tillfälle. Ytterligare en fråga rörde eventuella skador på hjärtat om man tränar dagen efter. Att en förhöjd risk skulle föreligga för hjärtskador var något som panelen tillbakavisade. Det är snarare sömnbristen som är ett problem dagen efter, något problem för hjärtat är det inte om du i övrigt är frisk, sade Mikael. Detta var något som även Bo stämde in i. Han lyfte energidrycker som en större risk för hjärtat vid träning. När vi pratar om organskador så handlar det om kontinuerligt bruk, sammanfattade han. Däremot verkade panelen överens om att motivationen kunde ta stryk dagen efter. Det handlar nog helt enkelt om att träning inte känns så bra dagen efter, menade Magnus. Däremot känns pizza ofta bra!, skämtade Bo. 12

13 Februari 2016

Partybrudarna som vaskade allt!

Partybrudarna som vaskade allt! Iq Rapport 2011:1 en aktuell bild av ungas attityd till alkohol Partybrudarna som vaskade allt! Man har ungefär tre timmar på sig om man vill festa alkoholfritt, sedan blir alla för fulla. Folk ansåg att

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2 Om alkohol och cancer Alkohol och cancer hur ser sambanden ut? I Sverige orsakar alkohol flera tusen nya cancerfall varje år. Hur påverkas kroppen av alkohol? Och hur påverkar

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor

Ungdomar är viktiga. implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Ungdomar är viktiga implementering och utvärdering av webbplats för möten mellan unga vuxna och folkhälsoexperter om livsstilsfrågor Joakim Ekberg Institutionen för Medicin och Hälsa Projektet Ungdomar

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

GULDKANT ELLER RISKBRUK

GULDKANT ELLER RISKBRUK GULDKANT ELLER RISKBRUK Alkoholens plats i åldrandet Producerad med hjälp av medel från: UTVECKLING ALKOHOLKONSUMTION ALKOHOLFÖRSÄLJNINGEN I LITER ALKOHOL 100% PER INVÅNARE 15 ÅR OCH ÄLDRE, FÖRDELAD PÅ

Läs mer

Ungdomar. illa om dig? u Vad kan du göra om någon talar

Ungdomar. illa om dig? u Vad kan du göra om någon talar Ungdomar Anna är 21 år och har tidigare deltagit på internationella läger. Om en månad ska du och fyra andra ungdomar (16 18-åringar) åka på läger till Italien. Anna har fått i uppdrag att ordna en utbildning

Läs mer

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Sluta röka, börja leva

Sluta röka, börja leva Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara

Läs mer

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi

LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET

ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger?

17 Droger. 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17 Droger 17.1 1 Människan en reptil? 2 Droger vad är det? 3 Ord som gäller alla droger 4 Varför använder man droger? 17.2 5 Tobaksdocka OH1 Tobakens effekter på kroppen 6 Tobaksreklam 7 Vad kostar det

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Innehållsförteckning. Version

Innehållsförteckning. Version Yoksas väg Innehållsförteckning Version... 2 Förord... 1 Definition av Yoksas väg... 1 Policy för ledare i Yoksa... 2 Policy för utövare i Yoksa... 3 Policy för förädlar & anhöriga i Yoksa... 4 Taekwondo

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

DPP. DrogPolicyProgrammet

DPP. DrogPolicyProgrammet DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI

ÖSTERSUNDS FK AKADEMI Senast reviderad januari 2016 ÖSTERSUNDS FK AKADEMI VERSION 2 Innehåll 4 2 Förord 4 3 Målsättning på planen... 4 4...och utanför planen 4 5 Värdegrund & Vision 4 7 Träningsavgift & Innehåll 4 9 Förväntningar

Läs mer

Andas bättre må bättre!

Andas bättre må bättre! Andas bättre må bättre! 28-dagars Medveten andningsträning NEDLADDNING: medvetenandning.se/28-dagars All strävan efter förbättrad hälsa och ökat välbefinnande bör inkludera en förbättrad andning som en

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet

2007 Alna Sverige AB. 1993 Alna Riks. 1961 Alna-rådet 2007 Alna Sverige AB 1993 Alna Riks 1961 Alna-rådet 1 Alna finns i hela Sverige 60 utredare och behandlare 40 orter Hur arbetar vi strategiskt? Kultur på arbetsplatsen Målsättningar Policy Översyn Omarbetning

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken

Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Lärarhandledning Stressa Ner Tonårsboken Kurs i stresshantering med inriktning på tonåringar. Kursen är anpassad till elever mellan 12 och 19 år. Ämnesövergripande biologi, svenska, idrott & hälsa mfl

Läs mer

DELTAGARHÄFTE TILLHÖR: www.alkoholfri.nu

DELTAGARHÄFTE TILLHÖR: www.alkoholfri.nu SNACKA OM IDROTT DELTAGARHÄFTE TILLHÖR: www.alkoholfri.nu Alkoholproblem sånt som händer när man dricker alkohol Visst skadar man kroppen om man dricker alkohol. Hjärnan, levern och andra organ tar mycket

Läs mer

MOTION. Muskler. Träning

MOTION. Muskler. Träning MOTION Muskler Oftast när man pratar om muskler så menar man skelettmusklerna, alltså dom musklerna som gör att vi t.ex kan gå,prata osv. Skelettmusklerna täcker hela skelettet och vi har ganska god kontroll

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY]

[ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] 2011 Lindome GIF [ALKOHOL, TOBAK & DROGPOLICY] Denna policy vill på ett enkelt sätt beskriva de regler och förhållningssätt som föreningen Lindome GIF valt att stå för gällande bruket av alkohol-, tobak-

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och

Läs mer

Barntandvård 2012. Datum: 24 25 januari 2012, Stockholm

Barntandvård 2012. Datum: 24 25 januari 2012, Stockholm Anmäl dig redan idag och ta del av boka-tidigt-rabatt! Barntandvård 2012 Senaste forskningen inom barntandvård! Hur kan tänderna uppvisa ett missbruk eller en ätstörning? Att identifiera barn i riskzonen

Läs mer

Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF

Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF Policy och Riktlinjer för Malmköpings IBF Vår policy beskriver vad vi vill med vår förening och vår verksamhet. Policyn utgör grunden för hur vi alla sedan ska agera i olika sammanhang. Malmköpings IBF

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Sportis. Idrottskola med barn i centrum

Sportis. Idrottskola med barn i centrum Sportis Idrottskola med barn i centrum 1 Bra barnidrott är när barnen trivs, har roligt och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. 2 Idrottsskolan Sportis En idrottskola eller Sportis som vi väljer

Läs mer

För årskurs 1 50 poäng IDH

För årskurs 1 50 poäng IDH 2012 Del 1 av 2 Idrott och Hälsa 1 För årskurs 1 50 poäng IDH Två terminer där sex projekt ska genomföras innan sommarlovet. I samarbete med: Alexander Persson Idrottslärare Stockholms Tekniska Gymnasium

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 1 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Uddevalla Kommun 2001 2(23) Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter...

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi

Elevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta

Läs mer

Andreas Maier, VD, MA-system Utbildning

Andreas Maier, VD, MA-system Utbildning Det är med stolthet och glädje jag kan bjuda in till MA-seminariets 20-årsjubileum som samtidigt är mitt 10:e år som värd. Mycket har hänt under seminariets långa historia. Nästan 200 duktiga föreläsare

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras

En Sifoundersökning om attityder kring att åldras En Sifoundersökning om attityder kring att åldras Innehållsförteckning Metod Introduktion Svenskarna om att åldras ATT ÅLDRAS Positiv syn på åldrandet LIVSGLÄDJE Äldre nöjdast med livet Familj och hälsa

Läs mer

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling

SNACKA OM JÄMSTÄLLDHET! Första dagen likabehandling. Allas rätt till integritet och likabehandling Första dagen Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Allas rätt till integritet och likabehandling 26 Första dagen Allas rätt till integritet och likabehandling Inget barn får diskrimineras

Läs mer

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20

GREBBESTADS IF. Barn- och ungdomsfotboll. Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar. Fastställd 2013-03-20 GREBBESTADS IF Barn- och ungdomsfotboll Policy Föräldraguide GIF:s röda trådar Fastställd 2013-03-20 Grebbestads IF Policy Barn och ungdomsfotboll Grebbestads IF erbjuder fotbollsverksamhet för att alla

Läs mer

Linköpings Universitet

Linköpings Universitet Rapport Sammanställning av alkoholvaneundersökning Linköpings Universitet Termin 2 VT21 Linköpings Universitet Studenthälsans Alkoholtestportal Copyright Alexit AB info@alexit.se, All Rights Reserved 29

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

INLEDNING. Liselott Kågström, Vd Safe Education Norden

INLEDNING. Liselott Kågström, Vd Safe Education Norden INLEDNING Träningstrenden som har svept över Sverige har knappast undgått någon. Träningen är inte längre bara en fritidsaktivitet, utan en del av vår moderna livsstil. Sju av tio svenskar tränar minst

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

6 Foto: Anette Andersson

6 Foto: Anette Andersson 6 Foto: Anette Andersson Föräldrapress Nästan inga föräldrar anser att de själva sätter press på sina barn, men nästan hälften tycker att andra gör det. Din inställning och attityd avgör om ditt barn ska

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Enkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Söderslättsgymnasiets studentvecka. Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar

Söderslättsgymnasiets studentvecka. Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar Söderslättsgymnasiets studentvecka Bakgrund - tidigare års studentveckor Elevmedverkan Ansvar Om Festmetoden Film och webbplats som Alkoholkommittén lanserade 2005. Riktad till unga vuxna i åldern 18-25

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador Var rädd om dig Så förebygger du fallskador 2009, www.bild-reklam.se Denna folder har utarbetats i samarbete mellan Socialförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt ett antal frivilligorganisationer

Läs mer