Måste man bry sig om också? Läraren som utbildare och medmänniska. NLS sommarkurs 2014 Rita Nordström-lytz

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Måste man bry sig om också? Läraren som utbildare och medmänniska. NLS sommarkurs 2014 Rita Nordström-lytz"

Transkript

1 Måste man bry sig om också? Läraren som utbildare och medmänniska NLS sommarkurs 2014 Rita Nordström-lytz

2 Vad innebär det att vara lärare? att inneha en offentlig, betald befattning som kräver sakkunskap och behörighet att umgås med elever (som läraren själv inte valt) ett givet antal timmar per dag/vecka/läsår att under de yrkesverksamma åren undervisa många elever att ha ansvaret att främja elevernas förmåga att tillägna sig de kunskaper, färdigheter och attityder som läroplanen fastställer

3 Kunskaperna, färdigheterna och attityderna är inte statiska fram till 1960-talet: fokus på bevarandet av det rådande samhället (Tomas Englund 1986, Osmo Kivinen 1988) läraren säger och eleverna gör : en demokratisk utveckling av skola och samhälle (Tomas Englund 1986, Hans Lorenz 2010) det kan vara på olika sätt i dag: krav på effektivitet och lönsamhet (Zygmunt Bauman 2002, Katri Johanna Komulainen 2006, Stefan Lund och Daniel Sundberg 2012) Cedefop: producera yrkeskunniga för EU:s behov PISA: vem är bäst i (OECD-)världen?

4 Undervisnings- och kulturministeriets framtidsvision till 2020 (UKM 2010) görandets, vetandets och varandets strukturer förändras GÖRA i samarbete och nätverk VETA tekniskt och socialt VARA identiteten i en global värld

5 teknologisk utveckling teknologin trampar ännu i barnskorna ubik-samhället (ubiquitous, finns överallt ) medför stora förändringar i arbetslivet... där skolans roll inkluderar krav på nya sätt att förhålla sig till information nya sätt att söka, hantera och producera kunskap i sociala, teknologiska och visuella miljöer betoning på förmåga att sortera och värdera kunskap

6 förändringar i befolkningsstrukturen avfolkning av landsbygden större och flera urbana miljöer den åldrande befolkningen ökar drastiskt behov av ökande utländsk arbetskraft migration p.g.a. klimatförändringar ökande mångkulturalitet (språk, kultur, religion)... där skolans roll är att... bidra till social och medborgerlig jämlikhet bidra till att stärka Finlands konkurrenskraft

7 förändrade sociala strukturer förändrad familjestruktur flyttningsrörelser vuxenmodeller i barns liv ersätts av andra modeller specifika finländska problem ökat illamående hos barn och unga (psykosociala problem hos 15%) barn som lever under fattigdomsgränsen ( ca 16%, beräknas öka) barn med endast en vårdnadshavare (14%) mentala problem i familjen, familjevåld, ökat antal omhändertagna barn... där skolans roll är... att uppmärksamma problemen och lotsa vidare till rätt samhällsinstans att fungera som en stabil närvarande trygghet

8 ... och där står läraren, med samhällsuppdraget i ryggen och sina elever framför sig... Vad är på riktigt viktigt i läraruppdraget?

9 Läraren har ett dubbelt uppdrag (Martin Buber 1994) att främja elevens möjligheter att erövra kunskaper, färdigheter och attityder att vara den närvarande medmänniskan med eleven

10 Varför är det medmänskliga uppdraget viktigt? undervisning inkluderar ett moraliskt perspektiv (Andy Hargreaves 1998) läraren bidrar till att forma en framtida generation de många SMÅ beslut som läraren gör i kontakten med elever är av avgörande betydelse signifikanta ögonblick moralens implicita karaktär (vanor, konventioner, traditioner, historia) är sällan granskad eller utvärderad

11 undervisning präglas av tillit (eller misstro), makt och ansvar (Trygve Bergem 2000) elever som möts med respekt och omtanke presterar ofta bättre (Catherine Furlong 2013)... men byggandet av relationer uppfattas om ett ytterligare krav på den didaktiskt fokuserade läraren (Torbjörn Sandén och Tom Wikman 2011)

12 Vad då medmänniska? Måste man bry sig om också? Det räcker väl med att jag lär dem!

13 Utkast till läroplan 2016 (Finland): Varje barn är unikt. Varje barn har rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem. (s. 9) Kommunikation som präglas av omsorg och uppskattning uppmuntrar eleverna att formulera frågor som är viktiga för dem. (s. 9) Den grundläggande utbildningen ska stöda elevernas utveckling till humana människor som strävar efter sanning, godhet, skönhet och rättvisa. (s. 9) Läroprocessen påverkas av elevernas vilja och förmåga att arbeta och lära sig tillsammans och att iaktta hur den egna aktiviteten påverkar de andra i gruppen. (s. 11) Att ge och få realistisk respons är en viktig del av en omtänksam, öppen och uppmuntrande kommunikation. (s. 11)

14 Läraren möter sin elev som ett Det eller ett Du som ett Det: jag vet allt om dig bakgrundsinformation, kategorisering som ett Du: sådan eleven visar sig just nu, i just denna stund bakgrundsinformationen är i stunden ovidkommande

15 Lärarens kommunikation med eleven kan utgöra en falsk eller en äkta dialog Dialogiskt liv är inte ett liv i vilket man har mycket med människor att göra, utan ett i vilket man verkligen har att göra med de människor med vilka man har att göra. (Buber 1993) Buber särskiljer mellan tre slag av dialog: den till dialog förklädda monologen den tekniska dialogen den äkta dialogen

16 Den till dialog förklädda monologen människor som finns i samma rum med som främst talar med sig själva ett träffsäkert avfyrande av egna argument för att överglänsa den andra syfte: att göra intryck på den andra eller njuta av den egna förträffligheten motpartens inlägg är betydelsefulla endast i den mån de stärker eller belyser den egna ståndpunkten den egna pedagogiska agendan (eller entusiasmen) är överordnad att tala till men inte med den andra

17 Den tekniska dialogen förekommer där det är nödvändigt att nå gemensam förståelse i sak saken är det viktiga, de närvarande människorna är mindre viktiga sakligt och vänligt men opersonligt är den vanligaste dialogformen i pedagogiska sammanhang (Jonas Aspelin 2012) föreläsningar har allt mera fått ge rum för dialogiska samtal mera kommunikation förekommer i undervisning men... mera talande främjar inte nödvändigtvis en äkta dialog; till det behövs snarare mera lyssnande (Hanan Bruen 1989) att framföra en egen åsikt är inte ett lika krävande projekt som att med genuint intresse ta del av andras synpunkter

18 Den äkta dialogen kan uppstå närsomhelst ur en monolog eller en teknisk dialog, då uppmärksamheten riktas mot den andra och det som han/hon säger kännetecknas av hänvändelse, lyhördhet, öppenhet, närvaro att uppfatta att den andra vill säga mig något att stanna upp för att lyssna till det att besvara den andras tilltal uppriktigt

19 Den äkta dialogen kräver helhjärtad närvaro full uppmärksamhet allt annat utom det som eleven just nu säger (med ord, kroppsspråk, gester, tystnad) är oviktigt having nothing (Henry McHenry 1997) det förflutna, bakgrundskunskapen, framtiden spelar i ögonblicket ingen roll Motsatsen till närvaro är bortvändhet ointresse självupptagenhet trötthet reflektion

20 Den äkta dialogen kännetecknas av att den påverkar och förändrar dem som är delaktiga i den både eleven och läraren förändras, om än på olika sätt förändringen kan vara möjlig att formulera i ord, men den kan lika väl finnas endast som en aning Den som går ut ur en dialog likadan som han var då han gick in den var egentligen aldrig där. (Buber 1993)

21 Vilka erfarenheter av en äkta dialog kan du (i egenskap av lärare eller elev) erinra dig? Vilken tyngd ger respektive länders läroplaner (och andra styrdokument) för mötet med den andra för att bry sig om? Är betoningen på det närvarande mötet mellan läraren och eleven alls relevant i dag?

22 Varför är läraruppdraget att vara medmänniska viktigt? socialpolitiska argument den tuffa värld som barn i dag lever i kräver någon som lyssnar och bryr sig om pedagogiska argument lp 2016 betonar genuint kommunikativa färdigheter men också förmågan att leva tillsammans med andra medmänskliga argument vi är människor som möts i undervisning och lärande vad det är att vara människa lär vi endast i samvaro med varandra

23 Litteratur: Aspelin, Jonas (2012). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. Bauman, Zygmunt (2002). Det individualiserade samhället. Uddevalla: Daidalos. Bruen, Hanan (1989). Martin Bubers dialogische Pädagogik. In Werner Licharz und Heinz Schmidt (Hrsg.), Martin Buber ( ). Internationales Symposium zum 20. Todestag. Band 2: Vom Erkennen zum Tun des Gerechten. Frankfurt am Main: Haag und Herchen.

24 Buber, Martin (1993). Dialogens väsen. Ludvika: Dualis. Buber, Martin (1994). Jag och Du. Ludvika: Dualis. Englund, Tomas (1986). Curriculum as a Political Problem. Changing Educational Concepts with Special Reference to Citizenship Education. Uppsala: Almqvist&Wiksell. Furlong, Catherine (2013). The teacher I want to be: exploring the influence of life histories on student teacher idealised identities. European Journal of Teacher Edcuation 36(1), Kivinen, Osmo (1988). Koulun järjestelmäkehitys. Peruskoulutus ja valtiollinen kouludoktriini Suomessa ja 1900-luvuilla. Turku: Turun Yliopisto.

25 Komulainen, Katri Johanna (2006). Neoliberal educational policy. A case study of Finnish textbooks of entrepreneurial education. Nordisk pedagogik 3, Lorenz, Hans (2010). Mot framtidens mångkulturella skola. I Pirjo Lahdenperä & Hans Lorenz (red.), Möten i mångfaldens skola. Interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur. Lund, Stefan & Sundberg, Daniel (2012). Kunskaper för en ny tid. Pedagogisk kritik av samtidens kunskapspraktiker. Utbildning & Demokrati, 21(2), McHenry, Henry D. Jr (1997). Education as Encounter: Buber s Pragmatic Ontology. Educational Theory, 47(3),

26 Opetus- ja kulttuuriministeriö (2010). Perusopetus 2020 yleiset valtakunnalliset tavoitteet ja tuntijako. Työryhmämuistioita ja selvityksiä 2010:1. Sandén, Torbjörn & Wikman, Tom (2011). Att leda lärande. I Sven-Erik Hansén & Liselott Forsman (red.), Allmändidaktik vetenskap för lärare (ss ). Lund: Studentlitteratur. Utbildningsstyrelsen: Läroplan

Lärarens roller som utbildare och medmänniska

Lärarens roller som utbildare och medmänniska Lärarrollen i förändring och det mångprofessionella samarbetet Lärarens roller som utbildare och medmänniska Åbo 09.04.2014 Rita Nordström-lytz Vad innebär det att vara lärare? (Hermann Giesecke 1997)

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Lärarutbildning KURSPLAN Dnr Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY204 Kursplanen är godkänd

Läs mer

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen

Likabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2 RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som

Läs mer

Etiska möten barnsyn och lärarstrategier

Etiska möten barnsyn och lärarstrategier Etiska möten barnsyn och lärarstrategier Marina Lundkvist Utbildningslinjen för barnträdgårdslärare Åbo Akademi, 2015 M. Lundkvist juni 2015 Etiska möten barnsyn och lärarstrategier 1 Lek, lärande, kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun Språkutvecklingsprogram 2 Till dig som är pedagog och arbetar med barn i våra förskolor i Vingåkers kommun Detta språkutvecklingsprogram

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten) Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

Relationell pedagogik och relationell kompetens

Relationell pedagogik och relationell kompetens 2014 10 09, kl. 10.45-11.45 Relationell pedagogik och relationell kompetens Jonas Aspelin Professor i pedagogik Vad bör skolan förmedla till barn och ungdomar? Enl. föräldrar och allmänhet Kunskaper, förmågor

Läs mer

Skolledarskap i mångfald

Skolledarskap i mångfald Skolledarskap i mångfald Den 27 januari 2016 i Stockholm, Folkets hus Bättre skola. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola. Tema: Likvärdighet och integration Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram

Läs mer

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan läsåret 2014/2015 Innehåll Inledning... 3 Lagar och styrdokument... 4 Begreppsförklaringar - Definitioner... 5 Kartläggning och nulägesanalys...

Läs mer

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Vad vet vi om inkludering?

Vad vet vi om inkludering? Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson

Det önskvärda barnet. Syftet är att vinna kunskap om. Fostran. Anette Emilson Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras

Läs mer

Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14

Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14 Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14 Viktiga trender för Energi & Miljö Trend Möjlighet Hållbarhet Utveckla affärsmodeller som bygger på hållbarhet och kretsloppstänkande Kommunicera och utveckla hållbarhet

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER

ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER ELEVHÄLSA PÅ NORDISKA MUSIKGYMNASIET RUTINER 1 I N N E H Å L L Helhetsperspektivet 3 Rektors ansvar 4 Så skapar vi en god lärandemiljö 5 Ett elevärendes gång 6 Varför åtgärdsprogram? 8 Kartläggning - utredningsskyldighet

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011 Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA - vision, grundtanke & förhållningssätt MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA För de allra flesta barn i Sverige är förskolan den första skolform de kommer i kontakt med. Det är i förskoleåldern

Läs mer

T r o l l k a r l e n s h a t t

T r o l l k a r l e n s h a t t T r o l l k a r l e n s h a t t Verksamhetsplan för vårterminen 2010 Innehåller en beskrivning av vår verksamhet, våra kopplingar till läroplanen för förskolan, hållbar utveckling, viktiga datum att komma

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomiprogrammet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomiprogrammet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomiprogrammet INLEDNING Alla skolor i Sverige är enligt skollagen skyldiga att upprätta en plan mot kränkande behandling. Enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål Förskolan ska sträva efter

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Denna stund kommer att behandla..

Denna stund kommer att behandla.. Under samma himmel! Denna stund kommer att behandla.. Vad betyder interkulturell pedagogik på förskolan? Varför behöver vi tala normkritiskt/normkreativt tänkande? Vad krävs av oss för att olikheter ska

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport (fsk) Ingela Nyberg,

Läs mer

Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

Reviderad 111001. Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn Reviderad 111001 Handlingsplan för värdegrundsarbete Bara förskolor Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn 1 VÄRDEGRUNDSARBETE Förbud mot diskriminering Lagen om förbud

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING

studiehandledning Studiehandledning VINNARE I DIN EGEN TÄVLING studiehandledning Varför ett studiematerial? Jag vet inte hur många människor jag har jobbat med och coachat som läst alla utvecklingsböcker i världen, men de lever fortfarande inte det liv de vill eller

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet

Arbete mot rasism i skolan. Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Arbete mot rasism i skolan Emma Arneback & Jan Jämte verksamma vid Örebro universitet Källor och mer informa;on Arneback (2012) Med kräkningen som må/stock Arneback (2013) Bemötande av främlingsfientlighet

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-15-Vt-16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

I Ur Och Skur Sånna förskola certifierad 2010 05 03

I Ur Och Skur Sånna förskola certifierad 2010 05 03 I Ur Och Skur Sånna förskola certifierad 2010 05 03 Friluftsfrämjandets pedagogiska modell Friluftsfrämjandets grupp organisation Skogsknopp 1-2 år Skogsknytte 3-4 år Skogsmulle 5-6 år Strövare 7-8 år

Läs mer

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination

Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad 141007

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad 141007 Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Reviderad 141007 Innehållsförteckning Inledning - verksamhetens långsiktiga mål och policy s. 3 Kartläggning av läsåret 2013/2014 s. 4

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete 1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Regionala beredningen

Regionala beredningen Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007 1(5) Jämställdhets- och mångfaldsplan för 2007 Styrelsen för Konsult- och service har som utgångspunkt att alla individer oavsett kön, etnisk bakgrund, religiös tillhörighet, funktionsförmåga eller sexuell

Läs mer

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016 September 2015 Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola - 2015/2016 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag

Läs mer

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015 PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD FASTSTÄLLDA JANUARI 2015 Insamlade perspektiv ifrån 29 samtal Arbetsmaterial för arbetet med att medskapa hållbara, systematiska och kvalitativa samråd för romsk inkludering

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar

Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar www.svenskavard.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Syfte 4 En gemensam värdegrund Grundteser. 4 Faktorer som påverkar vårt etiska ställningstagande. - Människovärde

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016. Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola 2015 2016 Innehållsförteckning Ansvarsområde / beskrivning av verksamheten

Läs mer

Vad får oss att ändra beteende?

Vad får oss att ändra beteende? Vad får oss att ändra beteende? Annika Nordlund, FD Transportforskningsenheten (TRUM), Umeå universitet Institutionen för psykologi, Umeå universitet FAH:s Höstmöte 2008 30 september 1 oktober 2008, Folkets

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer