Medel nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1. Redovisning och bokföring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medel nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1. Redovisning och bokföring"

Transkript

1 Medel nivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen Modul 1 Redovisning och bokföring Bokföring, redovisning och ekonomisk förvaltning: några definitioner Redovisning av ideellt arbete Finansiell redovisning enligt kontantmetoden Ekonomisk periodiserad redovisning Bokföring Modul 2 Budgetering Utveckla och förvalta budgeten Modul 3 Finansiell rapportering Finansiella rapporter Sociala indikatorer Verksamhetsidé Modul 4 Insamling Hur man organiserar ett litet insamlingsevenemang Programmen (årlig kampanj, kapitalanskaffning)

2 Introduktion till kursen Icke vinstdrivande organisationer mäter inte framgång enbart eller främst utifrån sina finansiella resultat, utan snarare utfallet i samband med deras uppdrag, eller så mäts framgång utifrån både att de nått sitt finansiella resultat och sitt uppdrag. Trots att målen inte enbart är finansiella så ägnar styrelser och generalsekreterare särskilt stor uppmärksamhet åt sin organisations ekonomiska resultat. Utan tillräckliga och välskötta resurser så äventyras organisationens uppdrag och överlevnad. Många styrelsemedlemmar i icke vinstdrivande organisationer kommer från affärssammanhang och kan vara mer bekanta eller bekväma med det finansiella än med organisationens anställdas ansvarsområden, så de fokuserar ofta på budgeten och bokslutet. Att sköta tillgångarna är en viktig del av styrelsens förvaltningsansvar och tecken på problem kommer sannolikt åtgärdas snarast. Få saker är så allvarliga för en generalsekreterare som att dras med underskott, misskött budget eller en dålig revisionsberättelse. Sammanfattningsvis så är finansiella kunskaper nödvändiga för ett effektivt ledarskap inom den ideella sektorn. I den här kursen kommer du att förbättra dina kunskaper i redovisning, budgetering, ekonomisk rapportering (finansiell redovisning/rapportering) och insamling. Modul 1 Redovisning och bokföring Bokföring, redovisning och ekonomisk förvaltning: några definitioner Innan du börjar kan det vara bra att klargöra några termer, särskilt skillnaderna mellan bokföring, redovisning och ekonomisk förvaltning. Bokföring hänvisar till metoder och system genom vilket finansiella transaktioner registreras, antingen för hand eller via en dator m.m. Redovisning omfattar regler genom vilket finansiella transaktioner klassificeras och rapporteras. Det finns två typer av redovisningar: - Finansiell redovisning handlar om ekonomisk information som publicerats för användning av parter utanför organisationen. - Direktörsredovisning handlar om information som är användbar för en organisations ledare/chefer men som ej behöver göras tillgänglig för andra. Till exempel om en banktjänsteman skulle överväga ett lån till en ideell organisation behöver denne se de finansiella redovisningarna, men kanske inte betänker hur mycket det kostar för varje klient att genomföra organisationens program. Den kostnaden kan däremot vara viktig för generalsekreteraren när det gäller att planera budgetanslaget. Ekonomisk förvaltning bygger på redovisning av data, men är inriktat på betydelsen av dessa siffor. Ekonomisk förvaltning innebär vanligtvis en analys av olika nyckeltal som kan ge indikatorer på trender och på organisationens finansiella läge. Således är nyckeln i bokföringen noggrannhet; inom redovisning, kontinuerlighet och att följa regler; i den ekonomiska förvaltningen att göra bedömningar och att upprätta strategier för att styra ekonomin i organisationen.

3 Ekonomisk förvaltning är styrelsens ansvar, och eventuella problem med budgetar eller tillgångar kommer sannolikt att kräva omedelbar uppmärksamhet från styrelsen och generalsekreteraren. Bokföring innebär bland annat att finansiella transaktioner införs i organisationens dokument. Redovisningen omfattar regler enligt vilka transaktioner fördelas och rapporteras. Ekonomisk förvaltning kräver bedömningar som baseras på bokslut, förhållandet mellan data/siffror, och organisations ekonomiska policys. Ekonomisk redovisning enligt kontantmetoden Föreningar måste hålla register även informella föreningar som ger dem möjlighet att hålla reda på sin ekonomi och inte tappa kontrollen över den. Det finns olika redovisningssystem för föreningar i olika länder, den vanligaste metoden är dock den ekonomiska redovisningen som bygger på kontantmetoden (endast intäkter/kostnader registreras/redovisas). Ekonomisk redovisning enligt kontantmetoden är det enklaste sättet att beskriva ekonomiska händelser och transaktioner i en förening. I själva verket baseras den på beställningar och klassificerar alla intäkts- och kostnadsposter. Ekonomisk redovisning är lämplig när det gäller att föra register över mindre ekonomiska transaktioner. I detta fall kräver den finansiella dimensionen (medlemsavgift, frikostighet, bidrag och donationer) stor relevans och ofta, i brist på komplexa transaktioner, tenderar driftöverskottet att överensstämma med de ekonomiska resultaten. Ekonomisk redovisning enligt kontantmetoden tar endast hänsyn till den ekonomiska dimensionen nämligen intäkter och kostnader och använder sig av en så kallad handkassabok (en kassabok med inbetalningar och utbetalningar). Saldot eller debetsaldot härrör från ledningens ekonomiska översikt och ska motsvara det faktiska monetära läget i organisationen. Hanteringen av den ekonomiska redovisningen enligt kontantmetoden kräver en mindre drivande struktur. I själva verket är det tillräckligt att använda en två-kolumnsredovisnings bok, där den första kolumnen markerar alla intäkter, medan den andra visar alla utgifter. Ekonomisk redovisning enligt kontantmetoden har tyvärr en stor brist: den tar inte hänsyn till alla ekonomiska och periodiserade fakta även relevanta sådana utan finansiell yttring. Exempelvis, kontantmetoden redovisar inte; Eventuella krediter och skulder som fortfarande inte avbetalats eller fortfarande är aktuella under räkenskapsåret (å ena sidan poster som rör tjänster som leveretats till offentliga och privata företag och å andra sida fakturor för energi och telefon för de två senaste åren, köpta produkter, rådgivning m.m.) Förvaltningsverksamhetens aktiviteter gällande fasta tillgångar, alltså egendom avsedd att använda under längre tid (till exempel ambulanser och utryckningsfordon, möbler, utrustning och elektrisk kontorsutrustning) utöver enstaka aktier som stoppas undan som en amortering. Överensstämmelse av vad som återstår när räkenskapsåret slutar (t.ex. förbrukningsvaror)

4 Ekonomisk periodiserad redovisning I vissa länder väljer större organisationer mer komplexa redovisningssystem som bättre uppfyller behovet av transparens och tydlighet som krävs för att utarbeta en sanningsenlig och korrekt ekonomisk redovisning. I den såkallade ekonomiskt periodiserade redovisingen som tar hänsyn till både den ekonomiska och finansiella dimensionsen leder varje ledartransaktion till ett värde- par av samma värde men motsatta tecken, som är uttryck för ekonomiska varianter (intäkter/utgifter) och finansiella varianter (krediter/skulder). Det här leder till uppförandet av årsredovisningen (Tillgångar och skyldigheter och vinst- och förlustregister). Principen om periodiserad redovisning bygger på irrelevansen av ekonomiska dynamiker när det gäller representationen av det ekonomiska värdet. Därför måste intäkter och kostnader registreras i redovisningssystemet i redovisningen när de har varit ekonomiskt relevanta och skapat en ekonomisk effekt, inte när ekonomiska transaktioner skett (inbetalningar och utbetalningar). För att bättre förstå konceptet, läs följande exempel: Betalningen för en sexmånadershyra om framlagt i november skulle i den ekonomiska redovisningen helt tynga ner betalningsperioden trots att 4 månader av de sex refererar till den påföljande redovisningsperioden och ändra på driftresultaten. I periodiserad redovisning skulle bara 2 av de 6 månaderna inkluderas i den nuvarande redovisningsperioden, och 4 månader av de 6 skulle räknas under den kommande redovisningsperioden. Periodiserad redovisning använder en huvudbok eller en datorstödd bokföring. Det är ett mer komplett redovisningssystem som underlättar i upprättandet av ett bokslut. Bokföring För ideella organisationer (särskilt de minsta) är det tillräckligt att används en handkassabok eller ett allmänt dokument (papper eller kalkylblad) och hålla ordning på alla intäkts- och kostnadsposter fördelade på alla identifierade poster. Bokföringen måste respektera vissa principer, särskilt: Kronologiska serier Order Analytiska och noggranna poster En redovisning är ett dokument där (och genom vilken) räkenskaper förs. Bland bokföringen kan vi inkludera: Den allmänna journalen Inventeringsboken (även kallad listan över objekt). Beroende på bokföringsinläggen som rapporterats i sådana dokument, utarbetas en balansräkning och finansieringsöversikt när varje räkenskapsår slutar.

5 Allmän journal Den allmänna journalen är ett redovisningsstöd som måste rapportera alla transaktioner kronologiskt avseende redovisningsperioden. Det är ett dokument över alla redovisningshändelser. Inventeringsbok (förteckning över artiklar) Med termen inventering menar vi oftast det fysiska/materiella intäkterna inom organisationen. Det bokförs i allmänhet vid räkenskapsperiodens slut, men det kan också bokföras under ovan nämnda period eller vid behov. Inventeringen kan därför hänvisa till: Inflöde och utflöde Kapitalförvaltning Modul 2 Budgetering Utveckla och förvalta budgeten En ideell organisations bokslut är ett viktigt dokument både för enskilda inom och utanför organisationen. Men på månatlig- eller daglig basis, är budgeten och rapporteringen framförallt en vägledning till handling för de människor som arbetar i organisationen. En fullständig diskussion kring budgeten ligger utanför ramarna för den här kursen men här nedan ger vi några viktiga principer och koncept; Budgeten är ett politiskt dokument som inte bara speglar planer utan också vad som kommer att proriteras inom organisationen. Hur budgeten är strukturerad skapar viktiga incitament och hämningar som påverkar ledarnas beteende. En viktig faktor är om budgeten hålls på en organisatorisk eller central nivå och huruvida avdelningar och verksamheter behandlas som kostnadsställen eller resultatenheter. Vissa budgeteringsmetoder lägger helt enkelt till en procentuell ökning till föregående. Vissa säger att budgeten visar en organisations verkliga strategi, trots vad som skrivs i verksamhetsplaner eller andra strategiska dokument är budgeten ett konkret uttryck för vad organisationens verkliga prioriteringar är. Budgeten skapar oundvikligen positiva och negativa incitament som påverkar beteendet hos chefer och medarbetare. Till exempel, vissa organisationer har en använd-eller-gå-miste-om inställning till den årliga budgeten. Om en verksamhet inte har förbrukat sina budgeterade medel i slutet av skatteåret, flyttas de återstående medlen inte över till tillgängliga verksamheter följande år. En viktig faktor är om budgeten hålls på en organisatorisk eller central basis och om institutioner och program behandlas som kostnadsställen eller resultatenheter.de flesta icke-vinstdrivande organisationer har tre separerade budgetar: en driftsbudget, ett kapitalbudget och en kontantbudget. Som deras namn antyder, spårar en alla intäkter och utgifter, en annan gäller inköp eller avyttring av långfristiga fysiska tillgångar, såsom byggnader och utrustning, och den tredje spårar flödet av kontanter under året, oavsett avseende operationella eller kapitala verksamheter

6 Budgetprocessen börjar med översättningen av den strategiska planen till den årliga planeringen. Organisation bör göra: 1. En driftbudget, som spårar alla intäkter och utgifter, 2. En kapitalbudget, som berör inköp eller avyttring av långfristiga fysiska tillgångar, såsom byggnader och utrustning, 3. Kontantbudget,som spårar att flödet av kontanter under året, oavsett avseende operationella eller kapitala verksamheter Driftsbudget PLANERING AV STÖD OCH INTÄKTER FÖR ÅRET Regering och myndigheter Kontrakt och övriga intäkter Offentligt stöd Totalt stöd och intäkter PLANERING AV KOSTNADER FÖR ÅRET Verksamhetsaktiviteter Insamling Ledning och allmänna Totala kostnader Förändringar i nettotillgångar Exempel: detaljerad planering av utgifter PLANERING AV UTGIFTER PROGRAM OR PROJECT N O 1 PROGRAM OR PROJECT N O 2 PROGRAM OR PROJECT N O 3 INSAMLING LEDNING TOTAL Löner och förmåner Konsulttjänster Utrustning Kommunikation Porto och frakt , Innehavande Utrustning hyra och reparation Resemöten och konferenser Utskrifter Databearbetning

7 Avskrivningar och amortering Blandat Pris och utmärkelser Totala planerade utgifter Kapitalbudget PLANERING AV TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Anläggningstillgångar PLANERING AV SKULDER OCH NETTOTILLGÅNGAR Nettotillgångar Långfristiga skulder Nettotillgångar: Fritt tillfälligt begränsats permanent begränsat Summa Tillgångar för nästa år Summa skuld och nettotillgångar för nästa år Kontantbudget PLANERING AV KASSAFLÖDEN FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN PLANERING AV KASSAFLÖDEN FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN PLANERING AV KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERING PLANERING AV NETTOKASSAFLÖDE LIKVIDA MEDEL - SLUTET AV DETTA ÅR LIKVIDA MEDEL - SLUTET AV NÄSTA ÅR

8 Modul 3 Finansiell/Ekonomisk rapportering Finansiella/ekonomiska rapporter En finansieringsöversikt är en post som syftar till att möta den legitima informativa efterfrågan av de inblandade intressenterna, genom en allmän översikt om förvaltningen flödet. Finansiella rapporter är ett grundläggande dokument som ger all information som behövs: i denna mening måste de betraktas ett kommunikationsverktyg. Dessutom blir de ett viktigt stöd vid bedömningen av organisationens prestanda och utför sina statliga åtgärder: i denna mening, bokslut är ett verktyg för organisationen. Bokslut för icke vinstdrivande organisationer: 1) Rapport över finansiell ställning eller balansräkning, 2) Uttalande av aktiviteter eller resultaträkning, 3) Kassaflödesanalys, 4) Uttalande av funktionella kostnader. Rapport över finansiell ställning eller balansräkning Rapporten över finansiell ställning (balansräkning) ger en ögonblicksbild av organisationen vid en tidpunkt, vanligtvis i slutet av ett räkenskapsår. Det sammanfattar: - Tillgångar, "de objekt som organisationen besitter, med vilken den utför sina program och tjänster"; - Skulder, "de mängder av lånade pengar, eller skuld, att organisationen har använts för att finansiera en del av dessa tillgångar", - Nettotillgångar, "skillnaden mellan tillgångar och skulder". Tillgångar lika alltid summan av skulder och nettotillgångar. Tillgångar Omsättningstillgångar Skulder och nettotillgångar Kortfristiga skulder Anläggningstillgångar Nettotillgångar: Långfristiga skulder Fritt Tillfälligt begränsats Permanent begränsat Totala tillgångar Totalt ansvar och nettotillgångar

9 Verksamhetsberättelsen eller resultaträkningen I verksamhetsberättelsen visas flödet av intäkter och kostnader i organisationen, och förändringar i nettotillgångar under en tidsperiod, vanligtvis ett räkenskapsår (Redogörelse för intäkter, kostnader, och förändringar i nettotillgångar). Stöd och intäkter Regering och myndigheter Kontrakt och övriga intäkter Offentligt stöd Totalt stöd och intäkter Kostander Programtjänster Ledarskap och ledare Insamling Totala kostnader Förändringar i nettotillgångar Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar inflöden och utflöden under året, vilket gör att vi ser hur kontantbeloppet ändrats från ett år till nästa. CASH FLOWS FROM OPERATING ACTIVITIES Kassaflödet från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Nettokassaflöde Likvida medel - början av året Likvida medel - vid årets slut Uttalande av funktionella kostnader Uttalandet om funktionella kostnader visar hur varje kategori av kostnader fördelades mellan användningarna av varje program eller projekt i organisationen och även insamling och ledning och allmänna kostnader.

10 Exempel: En detaljerad redogörelse för funktionella kostnader. KOSTNADER Löner och ersättningar Konsulttjänster och andra VERKSAMHET ELLER PROJEKT NR 1 VERKSAMHET ELLER PROJEKT NR 2 VERKSAMHET ELLER PROJEKT NR 3 INSAMLING LEDASKAP OCH ALLMÄNNA KOSTNADER TOTAL T Förbrukningsmaterial Kommunikation Porto och frakt , Utrustning hyra och reparationer Resor, möten och konferenser Utskrifter Databehandling Avskrivningar och amorteringar Övriga bidrag och bevljanden Totala panerade kostnader Sociala indikatorer Indikatorer är en uppsättning kortfattad information som beskriver faktiska observationer från olika möjliga perspektiv: som skapat eller verkligt socialt värde, etik, filantropi, miljö, etc. Förutom att vara tydliga och viktiga, måste indikatorer vara: - formulerade på ett betydande sätt - delade inom gruppen - mätbara - standardiserade Vid fastställandet av urvalskriterier för sociala indikatorer är det klokt att följa vissa principer: 1. En ofullkomlig indikator är alltid bättre än ingenting 2. Om möjligt, jämför dina indikatorer med sådana som är tillgängliga från externa källor 3. Använd olika indikatorer för olika syften 4. Utveckla en bredd av indikatorer 5. Ger inte mer information än den som förmodligen kommer att användas Det rekommenderas att skapa en förteckning över indikatorer genom klassificering av gruppaktiviteter (genom att använda brainstorming tekniker, konsulttjänster, viktiga intressenter, tänka över uppgifterna om tidigare bokföringsperiod). Sedan samråda med berörda aktörer som

11 kommer att presenteras resultaten för att se till att de indikatorer som ska användas är betydande och begripliga. Du kommer också att behöva identifiera vad som är relevant att mäta för varje intressentgrupp eller intresseområde (en social indikatorslista). Bara som ett exempel, här nedan hittar du en etikett som preciserar vissa sociala indikatorer för olika typer av intressenter. Intressenter Ingångsvariabler Utgångsvarabler Volontärer Deltagande I beslutsprocessen Tillfredsställelse som kommer Beslutsprocessen ifrån deras uppgifter och roller Diskussioner Kontinuerligt engagemang Anställda Iinblandning I de beslut som rör de tjänster som tillhandahålls. Viljan att spendera mer tid än än vad de arbetar för att delta I vissa volontäraktiviteter Vara välkomnande Grad av nöjdhet Brukare Påvisa behoven Lokalsamhället Kommunikation av aktiviteter Fler medborgare är villiga att delta i den verksamhet som organisationen utför Ökade kontakter utåt Externa organisatoner Delta I gemensamma initiativ Delta I samordning av aktiviteter och möten Massmedia Kommunikation av meddelanden, värderingar och sociala exponeringar via lokala medier Bidragsgivare Insamlingskampanjer för att finansiera projekt Offentliga organ - Deltagande I rundabordssamtal eller kommittéer - Presentation av innovativa projekt. Nätverkande God auktoriet och information som är trovärdig. Ingen självreferande kommunikation. Handlingar som styrker hur mycket pengar som samlats in, målen med insamlingen och de resultat som uppnåtts. - Möjligheten att orientera sig I viktiga frågor och påverka offentliga beslut. Verksamhetsidé Verksamhetsbeskrivningen är ett dokument som innehåller all den extra redovisning som är tillgänglig, I syfte att komplettera - tillsammans med redovisningen ramverket som utgörs av organisationsns redovisning. En verksamhetsbeskrivning kan struktureras på följande sätt: 1. Institutionella ramar Identifiera intressenter Illustration av de planer och verksamheter som syftar till att säkerställa utövandet av uppdraget, beskrivning av var och en av de institutionella verksamheterna genom analytisk aktivitet och/eller arkivkort och av de resulterande verksamhetsvalen när det

12 gäller de institutionella aktiviteterna (levererade huvudsakliga tjänster, kvalitetsnivå på service, gjorda investeringar, osv...) 2. Stödjande arbete med syfte att befästa de institutionella aktiviteterna - Beskrivning av stödjande insatser 3. Förhållnde till omvärlden/miljön runtomkring - Relationens natur och kännetecken - Beskrivning av någon miljöbetingad gräns som kan ha påverkat den allmänna förvaltningen. 4. Organisationsform Analys av den organisationsformen som framhäver dess starka och svaga sidor, med hänsyn till att uppnå en effektiv och ändamålsenlig allmän förvaltning. Modul 4 Insamling Att organisera ett litet insamlingsevenemang Evenemang av olika slag är ett sätt för en ideell förening att kommunicera externt; evenemang lockar ofta media och andra organisationers och företags uppmärksamhet. Evenemang är också ett sätt att motivera ideella och anställda på föreningen och locka nya ideella till föreningen. Om ert fokus är insamling så är det klokt att tänka på att varje evenemang/event som ni genomför innebär att det finns en möjlighet att göra en insamling både under och efter genomförandet av evenemanget. Innan man organiserar ett evemang är det viktigt att ta hänsyn till att sådana här evenemang oftast ger kortsiktigt inkomster men kräver ofta mycket organisering, ledarskap, resurser och stor dos energi annars finns det risk för misslyckande. Här följer några goda råd och steg att följa när man organiserar ett insamlingsevenemang: 1. KLART fokus på målet Syftet med aktiviteten måste vara tydlig och unikt: - Insamling? Att få nya volontärer? - Öka intresset och uppmärksamheten mot organisationen via media? - Skapa relationer med externa företag / organisationer? Vid mer än ett mål som eftersträvas, måste du bestämma vilket som är det övergripande målet/prioriterade målet. 2. Välja "rätt" aktivitet För att välja rätt aktivitet kan det vara bra att genomföra en brainstorming inom organisationen, de bästa idéerna är oftast de enklaste. Det finns två rekommendationer när det gäller att välja rätt aktiviteter. - Det måste uppfylla ett specifikt behov - Det måste leda till konkreta resultat.

13 3. Definiera en budget För att få en uppfattning om de kostnader som aktiviteten medför måste du upprätta en budget, för att få en tillförlitlig uppskattning av utgifter som aktiviten kan innebära och för att kunna kontrollera kostnaderna. AKTIVITET/Exempel för ett evenemang: Titel Fasta kostnader Försäkring Medarbetare Kostnadsersättningar Marknadsföring, reklam Ljudutrustning Iscensättning Rörliga kostnader Buffé (beroenden av antalet delagare) Avgifter för evenemanget (beroende av antalet sålda biljetter exempelvis) Intäkter Biljettförsäljning Försäljning av föremål och marknadsföring Tombola Auktion Bingo Sponsorer Bidrag från offentliga organ (kommun, regionala förvaltningar) Försäljning av CD-skivor, program under showen. 4. IDENTIFIERA projektledarens ansvar för evenemanget Det är föreningens projektledare som ska styra hela organiseringen av evenemanget och samordna all verksamhet. 5. Definiera en TIDPLAN En tidsplan är en enkel grafisk beskrivning av den verksamhet som skall utföras och den därmed sammanhängande tiden (vad man ska göra och när) och är ett mycket användbart verktyg som hjälper dig att ordna evenemanget på bästa möjliga sätt. Veckor 1 PLANNERING AV EVENEMANGET 1.1 Identifiera musikband som ska kontaktas 1.2 Plats, urval och logistiska avtal 1.3 Identifitera vilken ljud/ljus-utrustning som behövs 1.4 Sätta ett datum MAT 2.1 Välja vilken mat som ska finnas, catering? Laga själv? 2.2 Välja meny, välja vilket mat som det ska bjudas på/finnas till försäljning 2.3 Välja vilka som ska servera/sälja maten personal eller volontärer? MARKNADSFÖRING

14 3.1 Skapa utskrifter av affischer och annat reklammaterial 3.2 Biljetter 3.3 Försäljning av biljetter 3.4 Sända ut ett första pressmeddelande 3.5 Sända ut ett andra pressmeddelande 4. SKAPA SCENEN 4.1 Iscensätta och bygga scenen 6 PROJEKTLEDNING Projektledning 6. ENGAGERA DELTAGARNA Under evenemanget försök att engagera alla deltagare så att de vill stödja din fråga. Hur? - Genom att presentera den egna organisationen, dela ut flygblad och liknande material som visar hur de kan skänka ett bidrag till er insamling/målet med ert evenemang/ert mål 7. TACKA ALLA Och genom att uppmuntra publiken att stödja er organisation/insamling/målet med ert evenemang/ert mål Verksamheten (årliga kampanjer, kapitalanskaffning) Den allmänna insamlingsplanen är en uppsättning av alla verksamheter och aktiviteter som sker i anslutning till insamlingsverksamhet fi en insamlingsorganisation/ideell organisation. Med tanke på att insamlingen är en pågående process med interaktioner mellan organisationen och omvärlden, beror dess effektivitet på god planering och noggrant utförande. Ju bättre planering, desto bättre resultat. När du vet varför du vill driva en insamlingsaktivitet och vilka mål du har med det (strategiska och operativa) kan du utforma din utvecklingsplan och de ekonomiska behov ni har. Kvantitet och kvalitet måste vara tydligt, såväl de resurser som krävs. Organisationen bör begära resurser för projekt av allmänt intresse. Det är svårare att be om pengar för att täcka de allmänna kostnaderna för en organisation. I denna fas är det viktigt att analysera problemet ordentligt och kontrollera den ekonomiska bärkraften hos de olika verksamheterna. Det kvantitativa målet för din insamling, alltså summan pengar du behöver för nästa åt, bör vara nedbrutet till mindre delar kopplade till externa fall, fall som behöver donationer.

15 . Tid Fall T1 T2 T3.. 1 I II 2 III 3 Vad När = Genom den operativa planeringen av aktiviteter kommer du att utvärdera prioriteringen av individuella fall och placera dem i en tidsplan Här nedan beskrivs icke vinstdrivande organisationers behov i 4 olika typer, vilket motsvar 4 olika slags insamlingsprogram: BEHOV Av innevarande år Relaterat till specifika mål Relaterat till fastigheter och inventarier Related to capital property and equipment Relaterat till gåvor som genererar intressen elated to capital that generates interests VERKSAMHETER Årlig insamling Kapitalanskaffning Stora gåvor Planerade gåvor

16 Frågan du bör ställa dig själv är: Varifrån tar din potentiella givare pengarna han ger dig? Det är en viktig fråga eftersom relationen som du måste skapa med din givare beror på dennes inkomstkälla. Detta kommer att bli tydligare senare, när vi tittar närmare på donationspyramiden. Låt oss börja med den så kallade donor stool /"givarpallen som förklarar sambanden mellan givaren, källan och verksamheten. A) Den årliga kampanjen är kärnan i ett framgångsrikt insamlingsarbete. Målet är att givaren ger året runt en fast summa från sin årliga inkomst för att möta organisationens behov av kontanter. De grundläggande begreppen i den årliga insamlingen är: få en givare, gör givandet regelbundet och öka storleken på det givaren ger. B) Kapitalanskaffning är ett intensivt insamlingsprogram för insamling i form av kapital. Till exempel uppförande av byggnader, inköp av utrustning m.m. Kapitalanskaffningen kräver stora donationer som påverkar donatorns tillgångar. Ofta görs dessa donationer genom löften som pågår under flera år.

17 C) Större donationer är det som alla vill ha. Allvarligt talat så är det inte alltid nödvändigt att börja samla in kapital för att få in en extraordinär donation. Stora donationer är tvärgående till alla program och oftast skänkta inom ramen för den årliga skörden som binder en donator till organisationen. D) Planerade gåvor är ett avancerat verktyg för insamling, dessa donationer planeras när givaren är levande, men organisationen får gåvan när testamentet trätt i kraft. Viktigt: ett ordentligt organiserad årligt givande är den stabila grunden som planerade gåvor står på, eftersom det årliga givandet tenderar att binda givares intresse och engagemang till din organisation. Innan vi går in i fler detaljer kring det årliga givandet kan det vara till stor hjälp att visa gåvopyramiden som visar olika grader av givarengagemang och det ömsesidiga beroende av alla delar i en insamling. ÅRLIGT GIVANDE

18 Här presenterar vi några principer kring årligt givande, hur det kan fungera: att ta emot gåvan, upprepa givandet och göra så att givandet ökar. Årligt givande spelar en nyckelroll i en framgångsrik insamlingsverksamhet. Det syftar till att få en regelbunden gåva från givaren. Årligt givande byggs upp av tre olika kategorier. 1. Potentiella givare, vid den första gåvan: Informera den potentiella givaren om den verksamhet som bedrivs inom din ideella organisation, varför deras gåva är viktig och möjligheten att ansluta sig till er organisation, Fråga efter den gåvan: Tack den potentiella givaren som nu har blivit en givare. 2 - Givare vid upprepade gåvor: Skriv till givaren och berätta vad din organisation har kunnat göra tack vare dennes och andras bidrag; Bjud in givaren att delta i de verksamheter / aktiviteter som utförs inom din organisation, Tacka givaren för fortsätta donationer. Tipsa givaren att den kan donera varje år eller regelbundet på en årlig basis. 3 - Årliga givare som ökar sina donationer, för att öka gåvan: Ordna händelser eller aktiviteter som motiverar givare att bidra mer och mer genom ständiga donationer; Tacka dem även för små donationer, Tipsa dem om sätt att engagera sig mer i er organisation och tipsa dem om sådant som får dem att vilja stödja er. Årligt givande syftar till att skapa en basgrupp av givare som kan fungera som ett effektivt verktyg för att involvera, informera och bygga upp en fast relation med dem för att göra dem intresserade av organisationen samt att öka ansvarsskyldigheten till organisationens uppdrag. I avsaknad av ett årligt givande är det sannolikt att insamlingsorganisationer tvingas att organisera "akuta" kampanjer. För att kunna planera en insamlingskampanj du måste veta att: 1. Enligt insamlingens profil som visas i Paretodiagrammet nedan - 60% av det donerade beloppet härrör från 10% av givarna, 20% härrör från 70% av donatorerna och resterande 20% av donationer från 20% av donatorerna. Bland insamlare antas det att det i allmänhet är 3-5% av de faktiska givarna som skulle kunna ge stora donationer.

19 2. För att fastställa antalet donationer behövs för att säkerställa uppfyllandet av de uppskattade mål är räckvidd ett användbart verktyg att använda. Räckvidden för donationer är ett verktyg för att årlig insamling ska nå sin maximala effekt för större behov, från ,00 uppåt. : Du kan bygga ditt räckviddsområde (där räckvidd = donationens räckvidd) genom att följa dessa enkla riktlinjer: De första 2 donationer måste utgöra 10% av målet, eller 5% vardera; Nästa 4 ska täcka ytterligare 10% Förhållandet möjlig donator / donator varierar från 2:01 till 5:01 (det vill säga att endast en på fem kontaktade potentiella givare blir verkligen en donator). Exempel: De årliga behoven i din organisation är 60,000. Tänk på att det första två donationer utgör 10% (eller 5% vardera). 10% ,00 = 6,000 5% ,00 = 3,000 (intervall donationer) Förhållande potentiell donator / donator 5:1. Du måste kontakta 10 potentiella donatorer. Och så vidare...

20 Donationsräckvidd ( ) Som ni kan se av tabellen nedan finns det olika områden av en donation. Antal givare Antal potentiella givare Donationernas summa, per räckvidd ( ) Sammanlagd totalsumma v donationer ( ) 3.000, (5:1) 6.000, , , (5:1) 6.000, ,00 750, (4:1) 9.000, ,00 500, (4:1) 9.000, ,00 250, % av donationern a 100, % av donationern a >100, % av donationern a 72 (3:1) 6.000, ,00 60% av målet 360 (3:1) ,00 20% av målet 800 (2:1) ,00 20% av målet , ,00 Detta är ett användbart verktyg eftersom det minskar behovet av att samla små donationer. Räckviddstabellen formar planen för insamlingsaktiviteter. Till exempel är det rimligt att ta kontakt 10 potentiella donatorer från vilka du vill ta emot de första 2 donationer behöver du inte organisera en speciell händelse. Det skulle vara mycket effektivare att möta dem ansikte mot ansikte. Beroende på området bör du välja den mest lämpliga insamlingskampanjen bland: utskick, ansikte mot ansikte, speciella evenemang, finansieringsförslag till stiftelser, personliga värvningar, etc. Tabellen är ett flexibelt verktyg: du kan variera antalet potentiella donatorer inom varje område, men var försiktig: glöm inte att insamling är sekventiell. Gå inte till nästa rad om du fortfarande inte har samlat den tidigare. Om du inte kan identifiera potentiella donatorer som tillhör den första serien ska du fråga dig själv om det mål du har satt upp är realistisk.

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-08-23 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-08-23 Skrivtid:

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

Författningssamling 042.3

Författningssamling 042.3 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.3 REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1987-06-15, 95 Reviderat senast av kommunfullmäktige 2004-02-09, 12 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 1987-11-23 146 1987-11-24 1987/440-015.942 Kf 1996-03-25 26 1996-03-26 1995/525-000 REDOVISNINGSREGLEMENTE

Läs mer

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer

Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg

Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Årsredovisning 2010 / 2011 HSB Täppan Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING UTBILDNINGSDAGARNA 2013 GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING för kassörer och ekonomiansvariga Spår B, söndag Som kassören ansvarar du för: - Budgetering - Löpande redovisning - Betalning av fakturor - Fakturering

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 1988-06-14, 129 Reviderat 1998-10-12, 205 Reviderat 2001-11-12, 162 Reviderat 2010-11-01, 98

Antaget av kommunfullmäktige 1988-06-14, 129 Reviderat 1998-10-12, 205 Reviderat 2001-11-12, 162 Reviderat 2010-11-01, 98 KIRUNA KOMMUN 1 Antaget av kommunfullmäktige 1988-06-14, 129 Reviderat 1998-10-12, 205 Reviderat 2001-11-12, 162 Reviderat 2010-11-01, 98 REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR KIRUNA KOMMUN INLEDANDE BESTÄMMELSER

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn

Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn Basnivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen: Modul 1 Budgetering Vad är en budget? Definition Budgeteringens roll i en organisations planering Modul 2 Redovisning och bokföring Vad är redovisning?

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370

MSEK, 1 september - 30 april 2013/2014 2012/2013. Nettoomsättning 15 994 17 236 Kostnader för sålda varor -15 141-16 370 Resultaträkningar Kommentarer till de första två tertialen, verksamhetsåret 2013/2014 Ackumulerat rörelseresultat efter 8 månader 55 MSEK (föregående år 13 MSEK) Stabila volymer och marknadsandelar Positiv

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565.

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för kommunens nämnder KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

www.pwc.se SPF Kassörsutbildning 2013-05-21

www.pwc.se SPF Kassörsutbildning 2013-05-21 www.pwc.se Kassörsutbildning 2013-05-21 Agenda Bokföring Löpande bokföring Årsbokslut Styrelsens uppgifter avseende kontroll över verksamheten Revision Övriga frågor frågor/svar maj 2013 2 Bokföring Varför

Läs mer

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Tentamenskod: Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Delkurs: Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530 Datum: 2013-11-07 Antal timmar: 14:15-19:15 Ansvarig lärare: Per Forsberg, Mats

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod. Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida

Läs mer

Brighter AB (publ) Bokslutskommuniké 2012

Brighter AB (publ) Bokslutskommuniké 2012 BrighterAB(publ) Bokslutskommuniké 2012 Om Brighter AB (publ) Brighter utvecklar och kommersialiserar innovativa lösningar för egenvård av diabetes. Brighter One den patenterade allt i ett produkten som

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport för Xavitech AB (publ)

Delårsrapport för Xavitech AB (publ) T.+46(0) 611 55 61 00 F.+46(0) 611 78 25 10 E.info@xavitech.com W.xavitech.com Delårsrapport för Xavitech AB (publ) Januari mars Omsättningen minskade med 43 % till 1 190 tkr (2 093 tkr) Orderingången

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Granskning av klassificering drift/investering

Granskning av klassificering drift/investering Revisionsrapport Granskning av klassificering drift/investering Botkyrka kommun 2010-05-31 Anders Petersson Jonas Eriksson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Bakgrund/syfte,

Läs mer

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké

Happy minds make happy people. H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) bokslutskommuniké 212 Bokslutskommuniké Väsentliga händelser under 212 Redan under 211 aviserade vi att planen för att nå ett kostnadseffektivare

Läs mer

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödesanalys genom indirekt metod 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödets rekonstruktion Kassaflödesanalys kan i praktiken genomföras på ett flertal sätt. Målet med analysen är dock alltid detsamma, nämligen

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul 1. Kontrollrapport... 2 När används rapporten?... 2 Vad visar rapporten?... 2 Hur beställs rapporten?... 6 2. Ofullständiga periodiseringsförslag... 8 När används

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Ekonomi och UF-företagande. Övningsuppgifter

Ekonomi och UF-företagande. Övningsuppgifter Ekonomi och UF-företagande Övningsuppgifter CASE 1 - Facit Resultat- och likviditetsbudget SolKlart UF SolKlart UF kommer under sitt år som UF-företagare att köpa in och sälja vidare smarta solcellsladdare

Läs mer

Delårsrapport för REHACT AB (publ) januari mars 2014

Delårsrapport för REHACT AB (publ) januari mars 2014 Delårsrapport för REHACT AB (publ) januari mars 2014 Första kvartalet i sammandrag Rörelsens intäkter uppgick till 152 262 SEK (65 055) Rörelseresultat efter avskrivningar -1 594 338 SEK (-1 022 773) Rörelseresultat

Läs mer

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Balansrapport TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 2009-01-01 Förändring 2009-12-31 1630 Skattekonto

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

Hur går det för vår bostadsrättsförening?

Hur går det för vår bostadsrättsförening? Hur går det för vår bostadsrättsförening? EN ÖVERSIKT OM HUR DU LÄSER ÅRSREDOVISNINGEN Läs bokslutet det handlar om dina pengar Varje år lämnar styrelsen i bostadsrättsföreningen inför ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden för räkenskapsåret den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2014 Ordlista Förvaltningsberättelse: Den del av årsredovisningen som

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2009 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(6) 2009-01-01 2008-01-01 Resultaträkning Not -2009-12-31-2008-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 598 854 1 714 786 Offentligrättsliga

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30

DELÅRSRAPPORT 2014. Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 DELÅRSRAPPORT 2014 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2014-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31

Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014. Org nr 769612-9449

ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014. Org nr 769612-9449 ÅRSREDOVISNING 2014 RIKSBYGGENS BRF KRONOLOTSEN 1 1/1 2014 31/12 2014 Org nr 769612-9449 Spara din årsredovisning. Du kan behöva den vid försäljning och i kontakt med din bank. ORDLISTA ÅRSREDOVISNINGEN

Läs mer

EKONOMIHANDLINGAR 2013

EKONOMIHANDLINGAR 2013 LILLA ÅRSMÖTET 2014 EKONOMIHANDLINGAR 2013 INNEHÅLL FÖRKLARINGAR TILL SVENSKA KYRKANS UNGAS ÅRSREDOVISNING 2013 (och på sista sidan en jämförelse mellan bokslutet 2013 och den rambudget som Stora

Läs mer

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse:

Sammanfattningen på sidan 5, punkt B.12 får följande lydelse: Stockholm, 5 juni 2015 TILLÄGG 2015:1 TILL GRUNDPROSPEKT AVSEENDE ATRIUM LJUNGBERG AB (PUBL) MTN-PROGRAM Tillägg till grundprospekt avseende Atrium Ljungberg AB (publ) ( Atrium Ljungberg ) MTNprogram,

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening

Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening Christer Svensson 2011-2012 Att lära sig bokföra är mycket mycket lätt men... du har väl hört historien om läraren som sa: Ni tror kanske att

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Redovisning & bokföring. Linköping 2012-11-14 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Redovisning & bokföring. Linköping 2012-11-14 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Redovisning & bokföring Linköping 2012-11-14 Magnus Moberg FÖ6 Redovisning & bokföring» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Måns och Bill har startat ett företag sedan två

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people

H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport. Happy minds make happy people H1 Communication AB (publ) kvartalsrapport Q1 2012 Happy minds make happy people Väsentliga händelser under första kvartalet 2012 Under det första kvartalet har H1 startat sitt utökade samarbete med Homeenter

Läs mer

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014

H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 2014 H1 Communication AB (publ.) Kvartalsrapport Q1 214 1 Viktiga händelser Q1 214 Koncernens nyckeltal Nettoomsättning (MSEK) 25,7 Bruttomarginal 4,3% EBITDA (MSEK) 2,6 EBT 6,19% Eget kapital/aktie* (SEK),62

Läs mer

KVARTALSRAPPORT 1. MODERN EKONOMI SVERIGE HOLDING AB (publ) KVARTALSRAPPORT 1-1 JULI 2015-30 SEPTEMBER 2015

KVARTALSRAPPORT 1. MODERN EKONOMI SVERIGE HOLDING AB (publ) KVARTALSRAPPORT 1-1 JULI 2015-30 SEPTEMBER 2015 KVARTALSRAPPORT 1 2015/2016 MODERN EKONOMI SVERIGE HOLDING AB (publ) KVARTALSRAPPORT 1 1 JULI 2015 30 SEPTEMBER 2015 Modern Ekonomi är en av Sveriges snabbast växande redovisningsbyråer. JULI 2015 SEPTEMBER

Läs mer

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET

Årsbokslut SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Årsbokslut för SVENSKA KANOTFÖRBUNDET Räkenskapsåret 2010 SVENSKA KANOTFÖRBUNDET 1(7) 2010-01-01 2009-01-01 Resultaträkning Not -2010-12-31-2009-12-31 Intäkter Nettoomsättning 1 1 538 569 1 598 854 Offentligrättsliga

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Uppgift 2 (2 p) Budgetar kan användas som ekonomiska styrmedel. Ange på vilka sätt man kan styra verksamheten med hjälp av budgetering.

Uppgift 2 (2 p) Budgetar kan användas som ekonomiska styrmedel. Ange på vilka sätt man kan styra verksamheten med hjälp av budgetering. Bo Ekdahl Prov Företagsekonomi B Hörby Lärcenter Planering och budgetering Budgetuppföljning och analys Namn: Uppgift 1 (3 p) I boken skrivs det att planering bör göras med flera olika tidshorisonter.

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011

DELÅRSRAPPORT Q3 2011 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER 2011 DELÅRSRAPPORT Q3 MOBISPINE AB (PUBL) 556666-6466 (MOBS) 1 NOVEMBER STYRELSEN FÖR MOBISPINE AB Väsentliga händelser under perioden Mobispine har nu lyckats med överflyttning av i princip samtliga operatörskontrakt

Läs mer

Delårsrapport Januari - mars 2010

Delårsrapport Januari - mars 2010 Pressmeddelande från SäkI AB (publ) 2010-04-19, Nr 3 Delårsrapport Januari - mars 2010 Resultatet efter skatt uppgick till 53,2 MSEK (17,7) Resultatet per aktie efter skatt uppgick till 1,06 kronor (0,35)

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen

Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Ung Pirats ekonomiska berättelse för 2012 Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Ung Pirats ekonomiska berättelse för 2012 Förslag till förbundskongressen 2013 av förbundsstyrelsen Budget

Läs mer

Sundsgymnasiet / Vellinge Lärcenter Prövning i Företagsekonomi 2-100 poäng

Sundsgymnasiet / Vellinge Lärcenter Prövning i Företagsekonomi 2-100 poäng Prövning i Företagsekonomi 2-100 poäng Prövningsansvarig lärare: Håkan Runerius email: Hakan.K.Runerius@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets

Läs mer

2009 09 20 KODUKORD & STADGAR

2009 09 20 KODUKORD & STADGAR KODUKORD & STADGAR 2009 09 20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STADGAR... 3 Ordf. ansvar... 4 Sek. ansvar... 4 Kassörens ansvar... 5 AS. ansvar... 6 Rev. ansvar... 7 Valb. ansvar... 7 2 STADGAR

Läs mer

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31

Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 Bostadsrättsföreningen 2007-01-01 2007-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 1 Allmänt 1 Styrelse och revisorer 2 Fastigheter 5 Förvaltning 5 Stadgeenlig besiktning 5 Föreningens lån 6 Ekonomisk

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 1 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké 2009 Rörelseresultat 18,8 miljoner euro (17,5 milj. euro föregående år) Omsättning 214,1 miljoner euro (220,8 milj. euro) Affärsverksamheten genererade ett kassaflöde

Läs mer

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB

Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för Comfort Window System AB CWS Comfort Window System AB Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2009-09-01 till 2010-08-31 Verksamhetsåret i sammandrag, (föregående år) : 4:e kvartalets

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer