SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (71) Kommunstyrelsen

Transkript

1 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (71) Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum, kl Beslutande Närvarande ersättare Bert Öhlund, ordförande Rickard Carstedt Harriet Classon Anders Hård närvarande tom kl , Heléna Lindahl Håkan Lindh Bo Nilsson Sonja Persson Torvald Stefansson Hans-Eric Wallin Maria Wiksten Jens Wikström närvarande tom kl , Lars Åhman Ann Åström Rose-Marie Johansson tjg ers för Lena Håkansson Agneta Hansson tjg ers för Anders Hård, from kl , Bengt Markstedt tjg ers för Jens Wikström from kl , Asmir Hajdarpasic Andreas Löwenhöök närvarande tom kl Övriga deltagare Leif Löfroth, gruppchef arbetsmarknadsavdelningen, kl Maria Henfridsson, ekonom, kl Karl-Enar Widman, enhetschef socialkontoret, kl Stina Forsberg, praktikant, kl David Nyberg, kommunchef, kl Yngve Lindmark, sekreterare, kl Utses justera Heléna Lindahl med Rickard Carstedt som ersättare Paragrafer Underskrifter.. /Bert Öhlund, ordförande/ /Yngve Lindmark, sekreterare/.. /Heléna Lindahl, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har ss upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 KS 85 AU 72 Dnr Ansökan om medel för forts drift av integrations- och arbetsmarknadsinsatsen Nexus II, år 2008, Medborgarskolan Medborgarskolan i Skellefteå ansöker om kommunal finansiering för forts verksamhet av projektet med kronor för år Kommunledningskontoret anför följande: Bakgrund Projekt Nexus II är förlängningen av integrationsprojektet Nexus som initierades 2000 av Medborgarskolan i Skellefteå. Både ursprungsprojektet och förlängningen har finansierats via ESF strukturfond, Medborgarskolan, arbetsförmedlingen och socialkontoret genom aktivitetsstöd for deltagarna samt Skellefteå kommuns medfinansiering i form av kontanter. Fr o m 2007 är kommunen huvudfinansiär genom bidrag med kronor, dessutom tillkommer aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen och socialkontoret. I första delen av projektet var målgruppen personer med icke svensk bakgrund med högskoleutbildning, medan andra delen av projektet också omfat personer med lägre utbildning än högskola. Projektet har arbetat efter en egenhändigt utarbetad modell som innefar praktisk språkundervisning i svenska, samhällskunskap, arbetslivs- och arbetsmarknadskunskap samt en längre praktikperiod. Projekt Nexus har varit ett värdefullt tillskott för integrationen av invandrare och har visat på goda resultat. Bl a framgår av ansökan ca 80 % av de som avslutat projektet i dag har egen försörjning via arbete eller kompletterande studier. Arbetsmodellen med en kombination av praktisk språkundervisning i svenska, samhällskunskap, arbetslivs- och arbetsmarknadskunskap samt en längre praktikperiod är verksam särskilt med projektets långa placeringstider och höga personaltäthet. Nuvarande projekt avslutades vid nyårsskiftet. Medborgarskolan deltar i sfiundervisning genom samverkan med Migrationsverket för asylsökande.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Ansökan Den ansökan som nu föreligger innebär en finansiering från Skellefteå kommun i form av bidrag till arbetskraftskostnader beräknat till kronor och för lokalkostnader beräknat till , totalt kronor. Deltagarersättningar förutsätts även fortsättningsvis finansieras i form av aktivitetsstöd via Arbetsförmedlingen eller socialkontoret via försörjningsstöd. Medborgarskolan redovisar inte i sin bidragsansökan egna bedömningar eller ansatser till finansiering än från Skellefteå kommun. Arbetsmarknads- och integrationspolitiken Den nationella arbetsmarknadspolitiken genomgår stora förändringar. Statens ansvar för politikområdet har stärkts och kommunen kommer vara en aktör tillsammans med andra kompletterande medaktörer. Arbetsförmedlingen har i uppdrag själv se till kompletterande aktörer är en del av myndighetens tjänsteutbud. Fortfarande i skrivande stund så finns många oklarheter i hur och inom vilka verksamheter Arbetsförmedlingen avser teckna avtal med kommunen som utförare och även finansieringen. Även integrationspolitiken genomgår en översyn. Regeringens avsikt är stärka det tidiga arbetsmarknadsinträdet, snabba på introduktionsperioden för sen låta generella insatser via Arbetsförmedlingen klara övergången in i arbetsmarknaden för de som inte redan tagit sig dit. Arbetsförmedlingen får nu i uppgift engagera sig tidigare i introduktionsprocessen. Förut har servicen varit inriktad på de som minst har uppnått nivå C i sfi-undervisningen, men nu är uppdraget Arbetsförmedlingen och andra myndigheter ska ta en aktivare del tidigt i introduktionen som annars är kommunens ansvar. Pågående arbete Lokalt i Skellefteå är hela introduktionsprocessen redan under förändring via ISA-verksamheten. Genom ISA pågår införandet av en introduktionsmodell i Skellefteå som arbetar på det sätt som regeringen ser som önskvärt. Arbetsförmedlingen arbetar aktivt tillsammans med kommunala verksamheterna med flyktingarna redan när den individuella introduktionsplanen upprättas. Myndighetssamverkan sker reellt i Skellefteå genom ISA-verksamheten. Samverkansparter är de kommunala verksamheterna genom kommunledningskontorets arbetsmarknadsverksamhet, socialkontorets enhet för försörjningsstöd, vuxenutbildningen inklusive CV samt Arbetsförmedlingen och även Migra-

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 tionsverket. Lokal överenskommelse finns om introduktionen för flyktingar och andra invandrare i Skellefteå. Kommunledningskontoret bedriver också sedan 2004 det s k kommunala aktivitetsprogrammet i samarbete med socialkontoret. Målgruppen är unga försörjningsstödtagare men även flyktingar som erbjuds ett individuellt stöd till praktik, studier eller arbete. Aktivitetsprojektet är numera en integrerad del i arbetsmarknadsverksamheten. De insatser som krävs för målgruppen är av individuell karaktär och innebär det används av olika utförare. Samordningsförbundet i Skellefteå har utvecklats till ett viktigt forum för myndighetssamverkan och för insatser inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassan, länsarbetsnämnden, landstinget och kommunen i syfte underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. De samordnade resurserna ska användas för insatser i syfte enskilda ska uppnå eller förbättra sin förmåga utföra förvärvsarbete. Med stöd från samordningsförbundet bedrivs bl a verksamheten SIN-projektet av Arbetsförmedlingen tillsammans med socialkontoret. Målgrupp är flyktingar och invandrare som har fått permanent uppehållstillstånd. Insatsen riktas till personer som kan och vill arbeta men som har svårt få ett arbete på grund av sitt invandrarskap. Yngre människor i åldern år ska prioriteras. Genomförandet bygger på en systematisk introduktionsmetod med individuellt stöd till den enskilde och arbetsplatsen. Instruktion och social färdighetsträning sker med stöd, fysiskt på plats, av en särskild resursperson och är ett viktigt inslag i metodiken. Metoden kan utvecklas och anpassas till olika målgrupper. Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommunen tillsammans med Medborgarskolan är i planeringsfasen för starten av ytterligare projekt med flyktingars inträde på arbetsmarknaden i fokus, eventuell medfinansiering via flyktingfonden. Målgruppen är flyktingar i asylverksamheten. Motivering Kommunledningskontoret är tveksam till ytterligare finansiera verksamheter utanför de som redan pågår. Att kommunen ensamt ska finansiera fortsättningen av Nexus bedöms inte vara i linje med ansvarsfördelningen avseende arbetsmarknads- eller integrationspolitiken. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen avslår ansökan. Kommunstyrelsen beslutade , 78, bordlägga ärendet. Vid ärendets behandling i kommunstyrelsen yrkar Håkan Lindh ansökan bifalls.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag och Håkan Lindhs yrkande var för sig under proposition och finner kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. Votering begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Håkan Lindhs yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 8 ja-röster (Rickard Carstedt, Harriet Classon, Rose-Marie Johansson, Sonja Persson, Torvald Stefansson, Jens Wikström, Ann Åström och Bert Öhlund) och 7 nej-röster (Anders Hård, Heléna Lindahl, Håkan Lindh, Bo Nilsson, Hans-Eric Wallin, Maria Wiksten och Lars Åhman). Kommunstyrelsen beslutar avslå ansökan.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 KS 86 AU 81 Dnr Upprättande av detaljplan för nytt äldreboende i kvarteret Konsumenten, stadsdelen Morö Backe Kommunledningskontoret anför socialnämndens boendeplan för perioden visar på en kommande bristsituation på boenden för äldre. Av planen framgår behoven är störst för de allra äldsta med demens och multisjukdomar. Socialnämnden beskriver det som krävs är platser i gemensamhetsboende där stora vårdbehov kan klaras. Planen visar trots nya boenden skapats vid Regnbågen på Anderstorp och Linagården på Morö Backe saknas platser. Inte heller ett nytt gemensamhetsboende i kvarteret Ömheten på Morö Backe med 60 platser, där uppförandet inleds i höst, kommer förslå. När kommunfullmäktige fade beslut kring boendeplanen fick socialnämnden i uppdrag planera för ytterligare 90 platser på Morö Backe. För skapa fler platser i gemensamhetsboende föreslås en ny anläggning uppförs i kvarteret Konsumenten på Morö Backe. Den aktuella fastigheten är bebyggd med vad som tidigare var Konsumbutik och ägs numera av kommunen. Studier av fastigheten visar tomten är lämplig med central lokalisering, i nära anslutning till vårdcentralen och Linagården. Det nya gemensamhetsboendet bör inrymma minst 90 platser. Anläggningen ska även ha utrymmen för hemtjänst och andra viktiga lokaler med verksamhetsanknytning. Den tänkta byggnadens storlek ryms inom byggrätten för gällande detaljplan. Däremot kommer den tänkta byggnaden inte överensstämma med detaljplanens krav på utformning och utsträckning på marken. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen uppdrar åt byggnadsnämnden ändra detaljplanen för kvarteret Konsumenten i stadsdelen Morö Backe med syfte skapa bostäder för äldre. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 KS 87 AU 82 Dnr Förvärv av Vitberget 1:21 och 1:22 Kommunledningskontoret redovisar ägarna till Vitberget 1:21 och 1:22 begär kommunen köper deras fastigheter. Vitberget 1:21 är bebyggd med en äldre villa och Vitberget 1:22 en närliggande tomt skapad för bostadsändamål. Båda fastigheter är belägna i Solbacken intill E4. Detaljplanen för området som fastställdes 1964 anger markanvändningen ska vara allmän plats, parkmark. Detaljplanen medför byggrätt för bostadsändamål numera saknas och kommunen som huvudman för allmän plats har ett ansvar förvärva fastigheten. Som underlag för ett förvärv har två värderingar av fastigheterna tagits fram. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige förvärva fastigheterna Vitberget 1:21 och 1:22 för en köpeskilling om kronor. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 KS 88 AU 103 Dnr Motion om skriv- och läslärande på dator (41/07) Kommunfullmäktigeledamoten Jörgen Lundqvist anför i motion följande: Att forskning och vetenskap ska ligga till grund för den verksamhet som bedrivs i våra skolor, håller väl de flesta med om. Dels ska de fakta som presenteras vara korrekta, dels ska de metoder som används vara de mest verkningsfulla. Den norske pedagogen, lärarutbildaren och forskaren Arne Trageton har sedan 1998 forskat kring metoden skriva sig till läsning på dator och ett flertal studier har gjorts på skolor i hela Norden. Resultatet har varit överväldigande positivt och både personal och föräldrar har sett en framgång genom metoden. Metoden bygger i korthet på vänta med skriva bokstäver med penna och papper till dess finmotoriken hos eleverna har utvecklats, och istället skriva bokstäver på dator för sedan läsa bokstäver och bilda ord. Genom detta flyttas fokus till textinnehållet och berättandet vilket ger ett rikare språk, och bort från ristandet av bokstävernas krökningar. Skellefteå har ett gott rykte i skol-sverige, och ligger i framkant av utvecklingen. Tyvärr har skrivlärande i skolan sett i stort likadan ut sedan griffeltavlans tid, trots den nya teknikens möjligheter. Det är nu dags uppgradera till skola 2.0. Med anledning av ovanstående yrkar jag - kommunfullmäktige ger barn- och grundskolenämnden i uppdrag redovisa de försök som pågår och har gjorts i svenska kommuner med skriv-och läslärande på dator - kommunfullmäktige ger barn- och grundskolenämnden i uppdrag verka för elever på minst en skola erbjuds skriv- och läslärande på dator.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Barn- och grundskolenämnden har , 36, lämnat följande yttrande: Runt om i landet, på olika skolor, pågår försök med läs- och skrivinlärning enligt Tragetons modell. Dessa olika försök, de som pågår och de som tidigare genomförts, finns inte sammanställda och redovisade. På lärarutbildningen i Umeå ingår Tragetons bok Att skriva sig till läsning som kurslitteratur och kommer troligtvis inspirera lärare använda datorn som skrivverktyg i undervisningen. I Skellefteå kommun finns i dagsläget sju läs- och skrivmentorer som i sin tjänst har en dag per vecka till förfogande för handledning i frågor som rör läs- och skrivinlärning. De känner till metoden och kan i sina möten med lärare sprida tankarna om datorn som skrivverktyg. På Sunnanåskolan pågår sedan skolstarten hösten 2007 försök i två nybörjarklasser, årskurs 1, med läs- och skrivinlärning enligt Tragetons modell. Lärarna planerar fortsätta försöket även under nästa år. Därefter kommer en utvärdering ske. I dagsläget önskar man ytterligare en dator i varje klass för arbetet ska flyta bra. Man har två datorer/klass men behöver ytterligare en dator/klass för skrivtiden vid datorn ska öka för eleverna. Skol- och kulturkontoret har kontaktat Teknous och framfört önskemål om ytterligare datorer i de två klasser där det pågår försök enligt Tragetons modell. Barn- och grundskolenämnden föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till föreslagna förändringar inte ska föranleda någon åtgärd. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till barn- och grundskolenämndens yttrande inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 KS 89 AU 105 Dnr Socialnämndens rapport till länsstyrelsen av ej verkställda beslut per Bakgrund Kommunerna har från den 1 juli 2006, genom en ändring i socialtjänstlagen, en skyldighet till länsstyrelsen rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen görs kvartalsvis. Socialnämnden har , 6, lämnat följande rapport: Individrapportering Handikappomsorgen och individ- och familjeomsorgen har inte några beslut rapportera som ej är verkställda inom tre månader. Äldreomsorgen Följande personer inom äldreomsorgen har beslut som ej verkställts inom tre månader: Korttidsvistelseplats En person som väntat på korttidsvistelseplats vistas på avd 26 och har fått ett nytt beslut i november 2007 om särskilt boende. Korttidsvistelsebeslutet är avslutat. Särskilt boende Tio personer har väntat mer än tre månader. Åtta av dessa har tackat ja till erbjudande om boende och har flyttat in eller flyttar inom kort. En person har tackat nej till erbjudandet och vill endast till Burträsk. En person som tackat nej till två erbjudanden, har fungerande växelvård. Hustrun vill maken flyttar till Brogården. Dagverksamhet Fem personer har väntat mer än tre månader. Två av dessa har tackat ja och har börjat eller börjar där inom kort. En person har fått erbjudande och motivationsarbete pågår. En person har återtagit sin ansökan. Hos en person finns tveksamheter om insatsen är rätt utifrån hälsotillståndet förändrats från utredning/ beslut i maj månad, men personal på dagverksamheten kommer göra hembesök.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige godkänna rapporten. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 KS 90 AU 106 Dnr Förslag på namnändring av tillväxtkontoret Kommunstyrelsen beslutade , 143, bilda en gemensam avdelning av Skeria utveckling och tillväxtkontoret med omgående verkan. Tillväxtkontoret anför den sammanslagna avdelningen skulle fortsättningsvis heta tillväxtkontoret och bestå av tre enheter: näringslivsutveckling, campusutveckling och ett EU-kontor. Organisationen har sedan arbetat utifrån detta och har under hösten även förstärkts med en marknadschef i kommunen för varumärkesutveckling. Tre enhetsområden blev därför förstärkt med ytterligare ett område. Följaktligen uppkom en diskussion om bilda ytterligare en enhet inom avdelningen. Med en utgångspunkt i diskussionen kring varumärket Skellefteå har benämningen för avdelningens olika enheter setts över. Alla enheternas namn analyserades för få till en samverkande kraft för stärka varumärket Skellefteå samtidigt som det fortfarande fanns en tydlig koppling till respektive verksamhetsområde. Resultatet av det interna arbetet blev enheterna näringslivsutveckling och campusutveckling behöll sina namn. EU-kontoret föreslogs ändra sitt namn till European Office och den nya fjärde enheten föreslogs heta varumärkesutveckling. Hela avdelningen föreslogs också ändra namn till Tillväxt Skellefteå med utgångspunkt från diskussionen ovan. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen beslutar förändra avdelningens namn till Tillväxt Skellefteå. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 KS 91 AU 108 Dnr Motion om öppen redovisning av förtroendevaldas åtaganden och engagemang utöver det politiska uppdraget (3/08) Kommunfullmäktigeledamöterna Anders Hård, Heléna Lindahl, Håkan Lindh, Bo Nilsson, Hans-Eric Wallin och Maria Wiksten anför i motion följande: Som politiskt förtroendevald i Skellefteå kommun har vi som uppdrag tillvarata kommunen och dess invånares intressen. Ett absolut krav är då vi i våra ställningstaganden och beslut inte tar hänsyn till andra intressen, eller låter oss påverkas av andra lojaliteter, än de gentemot våra uppdragsgivare, kommunmedborgarna. Samtidigt är politiker precis som andra människor aktiva samhällsmedborgare i vid mening. De är ofta engagerade i olika föreningar, intresseorganisationer, ortens näringsliv osv. Dessutom är de flesta del- eller fritidspolitiker med ett ordinarie arbete som huvudsyssla. Det är naturligtvis positivt de förtroendevalda har ett brett kontaktnät och engagerar sig i samhället, då det tillför kunnande och kompetens in i den kommunala beslutsprocessen. Man får dock inte blunda för det ibland kan - beroende på det politiska uppdragets omfning och art - uppstå mål och intressekonflikter. I dessa situationer måste medborgarna alltid kunna lita på dubbla lojaliteter eller ekonomiska intressen inte påverkar besluten. Enbart misstanken om motsatsen riskerar rubba förtroendet för de förtroendevalda och ytterst vår lokala demokrati. Vårt förslag Vår uppfning är det bästa sättet hantera detta är fullständig öppenhet. Att en lättillgänglig, offentlig redovisning görs av förtroendevaldas åtaganden och engagemang utöver det politiska uppdraget. Då kan medborgarna bedöma vårt agerande och våra ställningstaganden, och själva bilda sig en uppfning om hur vi fullgör våra uppdrag. Vårt förslag är därför Skellefteå kommun upprättar ett offentligt register där samtliga förtroendevalda erbjuds anmäla sina åtaganden och engagemang. Praktiskt skulle det kunna fungera så kommunen utformar en blankett - elektroniskt och/eller i pappersformat - där de uppgifter som efterfrågas kan fyllas i.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 På den förtroendevaldes ansvar ligger sedan tillse de egna uppgifterna är riktiga och uppdateras då förändringar sker. Kommunen å sin sida svarar för sammanställa uppgifterna i en offentlig handling, som sedan med fördel även kan finnas klickbar på kommunens hemsida. Vi är fullt medvetna om det av formella, juridiska skäl måste vara fullt frivilligt delta denna typ av offentlig redovisning som vi här föreslår, men vi är övertygade om en absolut majoritet av de förtroendevalda i Skellefteå inte har något emot medverka till denna öppenhet gentemot medborgarna. Vilka uppgifter bör ingå i registret och vem bör omfas? Uppgifter som bör ingå är sådant som skulle kunna påverka - eller av andra misstänkas påverka - den förtroendevaldes ställningstaganden i sitt uppdrag. Vi har här nedan angett några exempel på vad vi tycker bör ingå, men vi är naturligtvis öppna diskutera alla förslag till förändringar och tillägg som kan komma under beredningen av denna motion, fram till dess behandling i kommunfullmäktige. Vidare bör beredningen fundera över om en avgränsning bör göras av den krets av förtroendevalda som skall omfas. Det är givetvis så en offentlig redovisning fyller ett viktigt syfte när det t ex gäller kommunstyrelseledamöter och nämndsordföranden, medan den förmodligen helt saknar allmänintresse när det gäller ett ersättaruppdrag i någon begränsad verksamhet eller stiftelse där kommunen utser representanter. Uppdrag utöver de politiska uppdragen i Skellefteå kommun - Styrelseuppdrag eller annan ställföreträdarställning, inklusive revisorsuppdrag, i privat eller offentligt bolag. - Styrelseuppdrag eller annan ställföreträdarställning i intresseorganisation, ideell förening e dyl. - Andra uppdrag i landsting, regional eller statlig organisation. Förvärvsarbete/näringsverksamhet - Ordinarie arbete, konsultuppdrag eller annan uppdragsverksamhet. - Arbete i enskild firma. Ägande - Innehav av aktier i aktiebolag, optioner e dyl. - Andel i handelsbolag, kommanditbolag eller motsvarande. - Andelar i ekonomisk förening. - Innehav av näringsfastighet. Stöd från utomstående - Ekonomiskt stöd, materiella förmåner och/eller sekreterar- och utredningshjälp från annan än den egna kommunen eller politiskt parti.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 75, uppdra åt kommunledningskontoret upprätta förslag till utformning av ett frivilligt register över förtroendevaldas åtaganden och engagemang och som omfar närmast anhöriga. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till uppdrag redan lämnats i ärendet inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 KS 92 AU 116 Dnr Lösen av pensionsskuld, Skellefteå Kraft AB Kommunledningskontoret anför i den tidigare kommunala förvaltningen Skellefteå kraftverk finns intjänade ålderspensionslivräntor fram till bolagiseringen Beloppet finns i Skellefteå kommuns årsredovisning och uppgår till 38,7 miljoner kronor per Skellefteå Kraft AB avser nu lösa in den del av pensionsskulden som hänför sig till födda 1943 eller senare och som fortfarande är anställda i koncernen eller av annan arbetsgivare alternativt är självverksamma. Totalt berörs 164 personer med en pensionsskuld om 14,6 miljoner kronor. Omvandlingen av pensionsåtagandet innebär avsättningen omvandlas till en försäkringspremie som bolaget tar ansvar för. Förändringen görs för likställa pensionsmöjligheterna för alla anställda inom Skellefteå Kraft AB. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen godkänner Skellefteå kraftaktiebolags beslut. Kommunstyrelsens beslut Bifall till arbetsutskottets förslag.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 KS 93 AU 117 Dnr Detaljplan för kvarteret Ekorren 11, stadsdelen Centrum Bygg- och miljökontoret har i september 2007 upprättat förslag till detaljplan för kvarteret Ekorren i stadsdelen Centrum. Bygg- och miljökontoret har lämnat följande utlåtande: Utställning Detaljplanen upprättas med normalt planförfarande och berörda sakägare har beretts möjligheten yttra sig vid ett samrådsmöte som genomfördes samt också yttra sig i ett skriftligt samråd mellan och Efter genomfört samråd godkändes detaljplanen för utställning och utställningen ägde rum mellan till Under utställningstiden har tre skriftliga yttranden inkommit. Inkomna yttranden Yttranden med synpunkter har inkommit enligt nedanstående förteckning. Dessa sammanfas och kommenteras. Länsstyrelsens yttrande återges i sin helhet. Yttranden från Datum Kommentar Länsstyrelsen Roland Högdahl, Ekorren och Erik Länsstyrelsen Länsstyrelsen har lämnat synpunkter i ärendet avseende bl a buller, miljökvalitetsnorm och kulturmiljö. Buller påverkar människors hälsa och kan därmed utgöra överprövningsgrund enligt 12 kap 1 PBL. Enligt planbeskrivningen krävs balkonger mot S Lasarettsvägen glasas in på sådant sätt inomhusvärdena underskrids vid en trafikmängd om fordon per dygn. Illustrationer antyder inte inglasade balkonger och någon skyddsbestämmelse med denna innebörd har inte införts. Även om inglasningar skulle krävas med skyddsbestämmelser torde gällande riktvärden för inomhusmiljö vara svåra innehålla. Att klara bullersituationen med s k tyst sida är enligt länsstyrelsens mening ingen självklar lösning på problemet. Med rådande förutsättningar finner dock länsstyrelsen inte skäl pröva frågan om påtalig skada på människors hälsa till följd av påverkan av buller. Det

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 finns dock anledning aktualisera bullerfrågan i kvarteret Ekorren i samband med planering av framtida förändringar av trafiken av S Lasarettsvägen. Miljökvalitetsnorm berör överprövningsgrundande aspekter enligt 12 kap 1 PBL. Länsstyrelsen finner ingen anledning ha någon annan mening än kommunen som bedömer normerna inte kommer överskridas. Beträffande anpassningen till kulturmiljövärden på platsen delar länsstyrelsen kommunens uppfning en lägre bebyggelse än tidigare föreslagna sex våningar är föredra. Formuleringen under samrådsredogörelsens rubrik Ytterligare ställningstagande är dock oklara, bl a med hänvisningar till omgivande bebyggelses utformning av den översta fjärde våningen som vinds- eller kungsvåning. Oklarheterna förstärks av bilagda illustrationer som redovisar sex våningar på den öst-västliga byggnaden. Planbeskrivningen bör reda ut begreppen kring den femte våningen och dess utformning inför antagandet av detaljplanen. Kommentar Länsstyrelsens synpunkter på bullerfrågan innebär följande ändring i planen föreslås: - Planbeskrivningen ändras så det framgår inomhusvärden inte krävs för balkonger men dessa kan inglasas för nå en bättre utomhusmiljö. Synpunkterna om våningsantalet och utformningen av det översta våningsplanet beror delvis på utställningshandlingen till länsstyrelsen kompletterades med illustrationsmaterial från samrådet där våningsantalet var sex våningar. Planhandlingarna anger tydligt antal våningar på de tre byggnaderna. Därutöver kan vissa detaljplaner tillåta inredning av vinds- eller kungsvåningar. Så är dock inte fallet i denna detaljplan. Roland Högdahl Kvarvarande synpunkter efter ett särskilt samrådsmöte är Högdahl inte anser Ekorren 4 ska ingå i någon gemensamhetsanläggning och någon förändring av fastigheten inte ska ske. Högdahl är medveten om detta inte är något krav i planen. Kommentar I planbeskrivningen tas idén om en gemensam gård upp på ett par ställen i form av något som de båda fastigheterna bör verka för eller sträva mot. Detta kan ske på många olika sätt även utan gemensamhetsanläggning. Det är också något helt frivilligt och inte ett villkor i planen. Fastighetsplanen (tomtindelningen) måste upphävas för hela Ekorren 4 eftersom den kommer strida mot den nya detaljplanen.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 - Skälet till detta förtydligas i planbeskrivningen. Erik Signaturen ser positivt på den föreslagna bebyggelsen men föreslår en förändring av lägenhetsförrådens placering. Kommentar Synpunkterna får anses vara en fråga som får behandlas först i bygglovskedet. Ej tillgodosedda synpunkter i skrivelser från sakägare under samrådsskedet Dan Sigurdsson Åtgärder i Tjärhovsgatan för få ner olycksrisken i korsningen med Storgatan. Nivåförändringar i Nygatan kring korsningen med Tjärhovsgatan. Kommentarer se samrådsredogörelsen. Sammanfning och ställningstaganden Planhandlingarna har justerats enligt kommentarerna ovan. Utöver ovan nämnda justeringar har endast redaktionella förändringar genomförts. Byggnadsnämnden beslutade , 5, föreslår kommunfullmäktige anta detaljplanen. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta detaljplanen. Arbetsutskottet beslutar uppdra åt bygg- och miljökontoret överlägga med byggherren om tydliggöra kvarterets historia. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta detaljplanen. Kommunstyrelsen beslutar uppdra åt bygg- och miljökontoret i överläggning med byggherren initiera gestaltning av kvarterets historia, i eller i anslutning till de nya byggnaderna.

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 KS 94 AU 118 Dnr Ansökan om medfinansiering av Interreg-projektet Res och ät ett spetsprojekt för regional turismutveckling i Kvarken, Regionförbundet Västerbottens län Regionförbundet Västerbottens län ansöker om bidrag från kommunstyrelsen till Interreg-projektet (Bothnia-Atlantica) Res och ät. Sökanden anför i huvudsak följande: För stärka den regionala turismnäringen vill projektet Res och ät utveckla måltiden till bli en viktig del - eller spetsprodukt i regionens turistutbud med målsättningen gästen ska få en maximal måltidsupplevelse i samband med besöket i Kvarkenregionen. Måltiden är för turisten (gästen) inte längre bara ett sätt stilla sin hunger. Gästen förväntar sig förutom god mat en upplevelse som bygger på en mängd olika delar som restaurangmiljö, råvaror, servering, värdskap, storytelling etc. Kvarkenregionens turistaktörer inklusive restauranger tar utgångspunkt i detta och vill utveckla måltiden till bli ett viktigt konkurrensmedel i det regionala turistiska utbudet. Projektet fokuserar på måltiden (restaurangerna) för öka effekterna i turistnäringen. Projektet ska bygga vidare på gentemot gästen förstärka innehållet i varumärket Gastro Botnia. Genom fortsättningsvis använda varumärket och samtidigt vidareutveckla förutsättningarna för det kommer dess betydelse som konkurrensmedel för regionen öka. Västerbottens län har en lång historia som matlän. Måltidens betydelse uppmärksammas också i länets Strategiplan för rese- och turistnäringen som en del av profilbeskrivningen. På regional nivå har i Skellefteå grunden lagts till en arena för måltidsutveckling med regionala produkter och företag - Matfesten. Den har fått ett bra mottagande av både producenter och konsumenter. Projektets syfte är förstärka och vidareutveckla måltiden som konkurrensmedel för öka effekterna av turismen i regionen. Målet är stärka regionens turistnäring genom erbjuda gästen en maximal måltidsupplevelse med regionala livsmedel som bas.