DISSEKTION SOMMAR KOMPETENS STEG 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DISSEKTION SOMMAR KOMPETENS STEG 1"

Transkript

1 DISSEKTION SOMMAR KOMPETENS STEG 1 DOKUMENTATION GÖTEBORG DE UNGAS SOMMARAKADEMI 2010 GULLSPÅNG PICCOLOKULTURUTVECKLARE 2010 MARIESTAD GRAFFITI MARIESTAD SKÖVDE KULTURLABB PÅ HJUL 2010

2 2 INTRO Detta är en dokumentation av fyra projekt i Västra Götaland som alla arbetar med konst och kultur kopplat till sommararbetande ungdomar eller arbetslösa unga och vuxna. Projektet Dissektion Sommar Kompetens (DSK) steg 1 är en gemensam plattform som dessa projekt har bildat tillsammans för att dela med sig av erfarenheter och lära av varandra. Platserna och projekten som deltar i projektet är Gullspångskommun PiccoloKulturUtvecklare (PKU), Göteborg Konstepidemin/De ungas sommarakademi, Skövde Kulturlabb på Hjul och Mariestad Grafitti Mariestad. De tre förstnämnda var projekt med feriearbetande ungdomar och i Mariestad med arbetslösa ungdomar och vuxna. Det projekten har gemensamt är att deras målsättning är att med konst och kultur skapa meningsfulla arbeten som kan skapa förändring i samhället. Oavsett om det handlar om arbetslösa ungdomar eller om de som behöver sysselsättning under sommaren får ungdomar alltför ofta genomföra enkla manuella och svagt handledda arbeten, istället för genomtänkta projekt och arbeten där deltagarna får med sig erfarenheter och kunskaper som de senare kan använda i andra arbeten. Arbetet sker i en form som inte är anpassad efter individen och ger få möjligheter att utveckla nya intressen och färdigheter. Initiativtagarna bakom DSK menar att dessa

3 arbeten kan kompletteras. En fråga gruppen ställer sig är - om kommunen såg trädgårdsarbetets alla aspekter, från rensning till design och stadsplanering som ett sätt till kompetensutveckling och erbjöd professionell handledning av samtliga delarna av området till arbetslösa unga - vad skulle hända då? Eller i andra ordalag - Kan konst- och kultursommarjobb/praktik förändra och stärka individer, hela samhällen och världen? Med denna fråga som en utmaning är målet för alla fyra projekten i DSK att ta fram modiga sommarjobbsprojekt/praktiker för unga. De har identifierat konst och kultur som en bra utgångspunkt och förutsättning för att skapa sådana arbeten. Målet är att deltagarna utvecklas genom lärande och ett aktivt deltagande och utformande och att projekten ska stärka ungdomars relation till sin hemstad och kommun. Projekten har också ambitionen att med kultur som metod bidra till att stärka samhällsutvecklingen - att kultur är en kraft i ett samhälle då det genomsyrar en stor del av vårt samhälle och människors vardag genom tex vår stora konsumtion av media av olika slag. Projektens målsättning är därför att unga tillsammans med professionella kulturaktörer arbetar med välmotiverade konstnärliga processer, och därigenom bygger relationer mellan civilsamhället, kommunadministrationen, företag och professionella kulturaktörer. KULTURPROJEKT VARFÖR DÅ? UNGA ÄR EN RESURS Att kultur och kreativa miljöer lyfts fram som viktiga aspekter för samhällsutvecklingen blir allt tydligare. Vi lever i en tid då många städer genomgår stora strukturella förändringar som också påverkar möjligheter till arbete och innehållet i de nya arbeten. En grupp som har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och strukturomvandlingar är unga. Ungdomsarbetslösheten är ett resultat av detta och har ökat drastiskt de senaste åren. I januari 2010 var arbetslösheten bland unga upp till 25 år 25 procent 1 och därmed finns Sverige med bland de länder i Europa som har högst ungdomsarbetslöshet. En av satsningarna mot arbetslösheten är både statliga och kommunala anslag till sommarjobb och praktikplatser för ungdomar. Tanken är att ge ungdomar möjlighet att tjäna pengar och skaffa yrkeserfarenhet. Det är upp till varje kommun att hitta arbeten och i DSK-kommunerna kan man se att det ofta blir arbeten inom vård och omsorg, fastighetsskötsel, vaktmästeri, städning, kök, park- och grönområdesvård och administration. Det är inte lika vanligt att hitta sommarjobb/ praktikplatser inom kultursektorn. Men målet borde inte stanna vid att bara se till att unga har anställning menar initiativtagarna bakom DSK, det är också viktigt att se den resurs som unga är i samhället. De har kunskap, erfarenhet och perspektiv på det samhälle som håller på att ta form som inte äldre har. Många gånger sitter unga på kompetenser som kommunen faktiskt behöver och vill behålla. Att skapa en bra relation med sina unga medborgare är därför en bra investering. KULTURENS ROLL I SAMHÄLLET Kulturen lyfts allt oftare som en viktig resurs i samhället tex kan man läsa i Västra Götalandsregionens kulturpolitiska vision hur man inom regionen ser på kulturens roll i samhället: I vår snabbt föränderliga, dynamiska och komplexa värld får kulturen en allt viktigare roll...kulturen har också en helt avgörande betydelse för hur samhället i sin helhet utvecklas. Ett sociologiskt perspektiv tydliggör kulturens roll för reflektion, diskussion och fördjupning som utvecklar det demokratiska samhället och skapar jämställdhet mellan könen, social jämlikhet och etnisk, religiös och kulturell mångfald. I kulturen finns en bildande, frigörande och kritisk kraft som vi vill ta vara på. Man lyfter också tydligt fram vilken samhällseknomisk nytta och roll kulturen kan ha i en region: Kulturen skapar även regional tillväxt och utveckling och är en viktig konkurrensfördel. Ett starkt kulturliv ökar attraktionskraften hos regionen och bidrar till att locka både till besök och till bosättning. Kulturen kan också användas för att skapa ett kreativt klimat som i sin tur gynnar utvecklingen i privata och offentliga verksamheter. Kulturföretag är en växande sektor som vi kan skapa bra villkor för genom att den kulturella kompetensen i regionen är hög. Kulturell utveckling, som är vårt huvudsakliga uppdrag, är på det sättet tätt knutet också till den ekonomiska utvecklingen. 1. Källa: Eurostat

4 TILLGÅNG TILL KULTUR Västra Götalandsregionen lyfter också fram att det är viktigt att öka tillgången till kultur för barn och unga: Vi lägger särskilt vikt vid barn och ungdomars delaktighet i kulturlivet det handlar om att stödja ungas lust till eget skapande och att ge dem möjligheter att på andra sätt och på egna villkor ta del av kulturlivet. Men tillgången till kultur och möjlighet att skapa själv är inte självskriven för unga i Sverige idag. Den statliga utredningen om barn och ungas kultur med titeln Det ser lite olika ut som blev färdig 2006 slog fast att tillgängligheten till kulturutbud ser just lite olika ut, att alla inte har samma möjligheter att ta del av olika slags kulturutbud och att själv få skapa fördes en dialog med unga i Västra Götalandsregionen ungkulturdialog där slutsatsen var att situationen i Västra Götaland i stort sätt speglar de resultat som kom fram i den statliga utredningen. Situationen i Västra Götaland beskrevs såhär: Många gånger har vi träffat de eldsjälar som brinner för barn och ungdomskultur och sett resultaten av deras engagemang. Det finns många små, bra kulturföreningar och projekt och det finns flera engagerade lärare som försöker att bjuda in kultur till skolan. Musikskolan är viktig för många och arrangörsstödet från Västra Götalandsregionen har bidragit till bättre tillgång till kultur för en del. Men den övervägande majoritet av de barn och ungdomar som vi har träffat har inte alls tillgång till kultur i någon stor utsträckning varken att ta del av eller att själva utöva. Anledningarna till att de inte har det är varierande det kan vara praktiska problem i form av brist på pengar och lokaler. Det kan vara avstånd och dåligt fungerande kollektivtrafik. Men ibland finns kulturen runt hörnet men det är få som hittar dit. Det är inte lika självklart att spela teater, musik, sjunga eller fotografera som det är att spela fotboll. Det är svårt att hitta ett intresse för något som man inte vet så mycket om. Om man inte har föräldrar eller en engagerad lärare på skolan är det få som själva hittar till kulturaktiviteterna även där de finns. 2 Dialogen - Ungkulturdialog - resulterade i en handlingsplan för barn och ungdomskultur i Västra Götaland där man tydligt beskriver vikten av barn och ungas tillgång till kultur och delaktighet i samhällsfrågor: Barn och ungdomar i dag har sitt alldeles unika och egna perspektiv på tid. En unik kompetens att ta till vara i beslut och verksamhetsutveckling. Såväl individen som samhället mår gott av att allas kreativitet, engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande tas tillvara. DOKUMENTATIONEN Med bakgrund i detta är det intressant att titta på fyra kommuner och fyra projekt som alla har ambitionen att satsa på konst och kultur kopplat till sysselsättning och framförallt för unga sökte de fyra projekten medel från Västra Götalandsregionen för ett erfarenhetsutbyte mellan projekten och för att göra en dokumentation av 2. se 4

5 arbetet under sommaren Rapporten som följer är således inte en utvärdering av de enskilda projekten utan snarare en beskrivning av skillnader och likheter mellan de olika projekten i hur man kan arbeta med konst och kultur och unga arbetslösa eller feriearbetare. Texten är en del i erfarenhetsutbytet mellan projekten men också ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter till andra med en förhoppning att andra kan inspireras. Det finns en önskan att nätverket mellan aktörer i Sverige som arbetar på liknande sätt med unga skulle kunna vidgas och att man kan arbeta mer med gemensamma regionala och nationella projekt. Dokumentationen skedde under några veckor under sommaren 2010 och består av samtal med både handledare, projektledare, konstnärer och deltagare i projekten. Vidare i denna dokumentation kan man läsa om varje projekt och ta del av de redigerade samtalen om projekten, om idéer, initiativ, möjligheter, samarbeten, slutsatser och erfarenheter. SLUTSATSER Har projekten lyckats med målet att förändra och stärka individer, hela samhällen och världen? Det är inte små ambitioner! Och därigenom är de alla modiga och spännande projekt. STÄRKA INDIVIDER? I intervjuerna med deltagarna som man kan ta del av i denna dokumentation är det tydligt att alla projekten har på olika sätt har förändrat och stärkt individer. Det är slående hur ungdomarna som deltagit beskriver sitt arbete, att väldigt många uttrycker tydligt sin förvåning över att arbete kan vara roligt, att de har genomfört projekt som de trodde var omöjliga och hur de har upptäckt nya sidor hos sig själva genom att utmanas. De har haft arbeten där de har fått lov att tänka själva vilket de upplever har varit ett kreativt sätt att arbeta på, något som de upplever som ovanligt jämfört med andra arbeten de haft. Att få ta eget ansvar och känna sig delaktig är också viktiga delar i arbetet som de lyfter upp. FÖRÄNDRA VÄRLDEN? Samhället och världen? Att projekten har haft betydelse utöver att skapa meningsfull sysselsättning för unga är tydligt men hur dessa projekt bidrar till detta varierar. Det projekten har gemensamt är förstås att man kan jämställa stärkande av individer - och kanske särskilt när det gäller unga människor - med en kraft för förändring. Att flera av de unga har tydligt sett kopplingen mellan sitt arbete och utvecklingsarbetet i kommunen och därigenom känt sig mer delaktiga i samhället och har fått ett större förtroende och kunskaper med sig att de kan delta mer aktivt på egen hand efter projektets slut. Men det finns andra aspeker där de olika projekten skiljer sig åt: STORLEK HAR BETYDELSE Hur projekten sträcker sig ut i samhället och till en bredare publik varierar. Det har betydelse vilken storlek det är på kommunen eller staden där man verkar, vilket ger olika möjligheter att nå ut. Kanske är det så att det finns större möjligheter för ett litet projekt att göra stor skillnad och synas mer ju mindre ort man arbetar i. Därmed inte sagt att man inte kan göra skillnad med små projekt i en stor stad, samarbetet mellan Konstepidemin och 5

6 Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus är ett tydligt exempel på detta. Skillnaden är möjligheten att nå ut med sitt arbete till en större publik. MANDAT & AMBITIONER En annan bidragande faktor är vilka som arbetar i projektet och vilka mandat de har i den kontext de verkar. Det är på ett sätt självklart att det är skillnad på att vara anställd av kommunen som kulturutvecklare eller att vara fri konstnär som arbetar för en ideell förening, de olika positionerna ger olika ingångar och förutsättningar för projekten. Oavsett mandat är det gemensamt för alla projekt att de som arbetar med detta är oerhört engagerade handledare, projektledare och konstnärer. Det är tydligt att det finns stora ambitioner med projekten och man vill leva upp till målsättningen att skapa meningsfull sysselsättning för unga under dessa sommarveckor. Det är också påtagligt att man tycker att arbetet är roligt och att man på ett eller annat sätt brinner för både kultur/konsten och att få arbeta med unga människor. TID & SAMARBETEN Det som är en stor utmaning för de som arbetat i dessa projekt är att hantera den ganska svåra avvägning mellan ambitionerna att stärka människor och skapa projekt som kan bidra i samhället där man verkar och den tid man har på sig att göra detta på. I snitt har projekten haft tre veckor på sig att genomföra detta. Och då tillkommer att förutom genomföra konkreta projekt, att se till att deltagarna ska hinna lära känna varandra och skapa en trygg och fungerande arbetsgrupp och arbetsplats. Det låter som en omöjlig uppgift men ändå har dessa projekt till stor del lyckats med detta. De olika projekten har haft lite olika strategier för att klara detta, samarbete mellan olika verksamheter är en sådan strategi, att dela på resurser både personal och ekonomi skapar utrymme. Att tydligt avgränsa projektet kan vara ett annat sådant arbetssätt. För ett annat projekt har det handlat om att gå in för att jobba väldigt intensivt i några veckor. Det är också tydligt att projekten är i lite olika faser av utveckling. Konstepidemin som arbetat längst med sitt projekt har hunnit utveckla ramar för arbetet och har erfarenheter att bygga vidare på från förgående år. Andra projekt är mer i en uppstartsperiod och prövar sig fram mer. BEMÖTANDE & PROCESS Viktigt och kanske avgörande för att projekten ska lyckas är också något som ofta glöms bort eller som inte omnämns och det är bemötande och ledarskap. Att de som leder dessa processer har kunskap och förmåga att bemöta unga på ett bra sätt, att kunna handleda men samtidigt ge ansvar och utrymme för unga att ta egna initiativ. Att hålla energin levande i en grupp och att trivas i gränslandet mellan struktur och anarki - en förmåga som behövs om man verkligen vill ge utrymme för deltagarna att vara med och skapa innehållet i arbetet. För detta krävs en särskild kompetens som har funnits i alla projekten och varit avgörande för att de ska bli bra. REKRYTERING En annan utmaning är rekrytering till projekten Vilka unga är det som får delta? Och i vilken mån har de möjlighet att delta? Det är stor skillnad att 6

7 arbeta med en grupp som alla har valt och har ett intresse för konst och kultur än att arbeta med en blandad grupp där vissa kanske inte har intresserat sig för kultur och konst tidigare och framförallt är det skillnad om man dessutom har personer i gruppen med sociala problem. Hur gruppen ser ut har stor betydelse för hur man kan jobba och vilka resurser och kompetenser som behövs för handledning. Ändå är det tydligt att konst och kulturprojekt ger vissa unika möjligheter att arbeta med olika slags grupper. Med bra handledning kan den kreativitet, som alla har oavsett hur den ser ut, få möjlighet att utvecklas inom ramen för ett projekt. DELAKTIGHET Tiden, personal, kompetens och gruppen har också bäring på vilken slags process man leder gruppen i. En levande utmaning och frågeställning som alla projekten har haft är: Till hur stor grad ska man involvera de unga i att driva processen? Och i vilken stadie av projektprocessen väljer man att släppa in de unga? Är det i idéstadiet i projektet eller senare i processen då projektet ska verkställas och konkreta aktiviteter utföras? De olika delarna i ett projekt har olika dynamik och ger också olika slags erfarenheter och färdigheter bland de som deltar. Men ställer också olika krav på de som leder arbetet. KONST? Möjligen har också projektets identitet en påverkan på val i arbetsformer och målsättningar, är projektet ett konstprojekt? Och i så fall vem äger projektet? Är det ett socialt projekt? Om det är det är resultatet fortfarande konst? Många gånger är gränserna flytande men var man lägger tyngdpunkten kan påverka innehållet och arbetsättet i projektet. TILL SLUT... Så tillbaka till frågan har projekten förändrat världen? Med stora utmaningar och med små medel kan man sammanfattningsvis säga att projekten har skapat meningsfull sysselsättning för ungdomar och också skapat kulturprojekt som har haft betydelse i samhället där man verkar. I Göteborg har man bidragit till barns välmående genom att ta fram föremål för barn och personal på lekterapin på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, i Gullspångs kommun har vardagen undersöks, manifesterats och dokumenterats på olika sätt, i Skövde har unga handlett workshops för barn och unga och arrangerat ett välbesökt lådbilsrace med kringaktiviteter, i Mariestad har man skapat världens största grafittimålning som har varit ett välbesökt utflyktsmål för både Mariestadsbor och andra långväga besökare (se även deras hemsidor för dokumentation och bilder). Det är spännande projekt och erfarenheter som ska tas tillvara och kan utvecklas vidare. Utbytet mellan de olika arbetssätt, spännande lösningar och möjligheter är en inspiration till varandra men kan också inspirera andra som vill se kultur och konst som en potential och vill bredda ungas möjligheter att själva skapa och få ta del av kultur. I slutet av detta dokument finns alla kontaktuppgifter till projekten och projektledarna. Nu följer berättelser om varje projekt och spännande samtal - god läsning. Emma Corkhill 2010/09/13 7

8 KONSTEPIDEMIN GÖTEBORG DE UNGAS SOMMARAKADEMI 2010 Tjugotvå unga feriejobbare har arbetat i fyra veckor med att ta fram föremål som barn och personal på lekterapin på Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus hade efterfrågat. Temat för arbetet var väntan. Det blev skulpturala brevlådor, mosaikplattor till lekterapins gård och olika utformade lekkuber till väntrummen. Under dessa veckor har gruppen arbetat under ledning av projektledaren Sofia Åhrman och konstnärerna Ewa Brodin, Torbjörn Steijner och Nina Zetterquist. För mer info om Konstepidemin: 8

9 HÅRDA FAKTA 22 st ungdomar, 11 killar och 11 tjejer med geografisk spridning över hela Göteborg. Feriearbetarna arbetade heltid under fyra sommarveckor. Totalt 96 tim i juni och 48 tim juli. Ungdomarnas ferielöner står Göteborgsstad Park- och Naturförvaltningen för. Lönen (för gymn åk1) är 62 kr/tim inkl semersättning. Kunden, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus bidrog med 5000 kr till materialinköp. Konstepidemin har 2010, en totalbudget för De Ungas på kr. Kostnader är organisation och proj.kostnader - material, lokaler, omkostnader, löner. Av årets totala budget är kr kostnaden för de tre Konstnärerna som under 4 veckor handledde feriearbetarna. En projektanställd projektledare arbetar, löpande under hela året, med De Ungas på Konstepidemin. Anställningen har varierat från 10% till 100% per månad. Inom De Ungas drivs: De Ungas SommarAkademi feriearbetarna som arbetar under 4 sommarveckor, De Ungas VinterAkademi en workshop serie för unga, och olika projekt och workshops. KONSTEPIDEMIN Konstepidemin drivs som en ideell förening och är belägen i det före detta epidemisjukhuset vid Linnéplatsen i Göteborg. Inom området finns ateljéer där drygt 100 konstnärer inom olika konstformer arbetar. Här finns förutom ateljéer, fyra gallerier, en restaurang, scen, musik, teater, Barnakademin och olika projekt. Konstepidemin har drivit ungdomsprojekt sedan starten De Ungas är samlingsnamnet på alla aktiviteter som finns på Konstepidemin för unga och unga vuxna. För fem år sedan startades projektet De Ungas SommarAkademi av två av Konstepidemins konstnärer Bibbi Forsman och Mona Wallström. Inspirationen till projektet fick de från Galleri 37 i Chicago (www.gallery37.org ) som är ett socialt projekt med konstnärliga verktyg. Varje sommar tar Konstepidemin emot feriejobbare från Göteborgsstads sommarjobbslotteri. Formellt är ungdomarna, under fyra sommarveckor, anställda av Park och Naturförvaltningen i Göteborgskommun. Konstepidemin är arbetsplatsen och projektet drivs därifrån. Målet är att under handledning av några av Konstnärerna på området arbeta fram verk för publik och offentligplats. Under de fem åren som man har arbetat med sommarakademin vissa utgångspunkter för arbetet utformats, här är några viktiga punkter: Det är viktigt att ungdomarnas arbete leds av yrkesverksamma konstnärer som har erfarenhet av de kreativa processerna som ett konstnärsyrke kräver, de är dessutom lokalt förankrade och pedagogiskt verksamma. Samhörighet, gemensam start och avslut. 9

10 Inledningsvis är hela gruppen feriearbetare samlad och med olika gruppövningar fokuserar handledarna på att skapa en bra gruppdynamik och en kreativ miljö, där både den enskilda och gruppen utmanas kreativt. Lön. Ungdomarna är i en arbetssituation med ansvar. De har ett uppdrag att genomföra och kvalitativa slutprodukter att leverera. Meningsfullt arbete i projektform. Tillsammans med projektledning skapar handledarna ramar och konkreta mål som ungdomarna arbetar mot från början till slut. Slutprodukterna finns på platser där konsten behövs och gör skillnad. Möta olikheter och fokusera på jämlikhet, integration, lösningar och möjligheter. Genom avsatt tid och utrymme att hantera ev. problem i gruppen ges övning i respekt, konflikthantering och problemlösning. De Ungas ger tjejer och killar lika stort utrymme att uttrycka sig i projekt. Det oväntade. De Ungas anser att kreativitet ofta skapas i det oförutsägbara. Det är också viktigt att skapa gemensamma utgångspunkter i den utsträckning det är möjligt. Men exakt vad slutresultatet blir går inte att föregripa. Vidare har man identifierat vad man vill att ungdomarna ska få med sig i projektet, de ska ha: Samarbetat med människor de inte valt själva. Mött och konfronterat sina förutfattade meningar och föreställningar. Ställt upp mål som de uppnått tillsammans, mål de först trodde var för stora. Arbetat utåtriktat, lärt sig ta plats och presentera sig själv. Övat sig i att lösa saker på fler än ett sätt, vända på perspektiven Genomfört egna kreativa idéer från början till slut Kastats ut i det okända, där resultatet inte är definierat och fått erfarenhet av att det finns plan och metod för hur man tar sig an en sådan uppgift 10

11 SAMTAL MED SOFIA ÅHRMAN (PROJEKTLEDARE FÖR DE UNGAS): KONSTNÄRSINITIATIV Konstnärerna här har konsten som sitt arbete och ser konsten som en viktig del av samhället. De Ungas är ett Konstnärsinitiativ inifrån Konstepidemin. Projektet ger också Konstepidemin värdefull input. Konstepidemin fyller snart 25 år och vi vill förstås ha in nya influenser och utvecklas. I ateljéverksamheten har vi inte möjlighet att erbjuda plats för nya konstnärer så ofta. Genom att ha ungdomar här blir vi en del av samtiden. Projektet startade för att konstnärerna själva ville jobba med ungdomar. Projektet förbereds noga av handledare och projektledare som arbetar tätt tillsammans. Feriearbetarna som arbetar här får mycket tid och energi från vår sida, och det är unikt att ha ungdomarna så i fokus. Vi har inga speciella krav på de ungdomar som kommer. Däremot begär vi, från Park och Natur förvaltningen, att få ta emot en blandad grupp, vilket innebär att vi vill ha hälften killar och hälften tjejer och att de ska komma från hela staden. Det innebär att vi ibland kan få ungdomar med speciella behov av särskilt stöd i sitt skapande. Och det kan ibland vara svårt att täcka upp hela gruppens behov om det finns ungdomar som behöver mer tid. Då skulle vi behöva mer resurser så att vi kunde vara fler handledare. Även om vi jobbar så strukturerat som vi gör så är det ändå 22 stycken 17-åringar som ska lära sig något nytt, de ska lära sig ett hantverk. SAMARBETA Feriearbetarna får arbeta i grupp och öva på att samarbeta. De uttrycker i utvärderingar att de uppskattar jobbet, att de känner att det de gör är betydelsefullt för andra och att de tycker att arbetet är roligt. De säger också att de upplever att de blir sedda och tagna på allvar. Konst och kultur är bra att arbeta tillsammans med, och det både kräver och hjälper till, så att man ser varandra. Man kanske jobbar med en bild som väcker någonting och så pratar man och det och det kan växa till ett samtal. Vi gör inte detta för att vi ska skapa trettio nya konstnärer. Det viktiga är att det är ett meningsfullt jobb. Och det är ju många av de som deltar i De Ungas SommarAkademi som kommer tillbaka och deltar i andra aktiviteter som vi har här tex. workshops. EN BRA ARBETSPLATS För Park- och Naturförvaltningen som avlönar feriearbetarna är det bra för att vi tillhandahåller en arbetsplats där de vet att det funkar. Vi har gjort detta i ett antal år och det är ett bra samarbete vi har med dem. De står för feriearbetarnas lön. Konstepidemin står för alla andra kostnader, som projektledar- och handledarlön och övriga omkostnader. Att vi är en ideellförening och har konstnärer, som handledare, vars engagemang går långt utanför de 60% som de får lön för, gör mycket för projektets genomförande. Förutom att projektet ger feriearbetarna självkänsla och på så sätt stärkta unga individer så är projektet också bra för samhället. Genom de samarbeten som vi har, exempelvis Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, vet ungdomarna som arbetar att det de gör nytta. Och institutionerna som är våra kunder och som vi samarbetar med får bra produkter av oss som de kan använda i sin verksamhet. Vår utgångspunkt var ett projekt som finns sedan många år tillbaka i Chicago och vi har gått vidare och testat olika saker för att utveckla det till att passa oss här i Göteborg. För att ungdomarna ska kunna vara kreativa, att de ska kunna ägna sig åt konkret arbete och faktiskt bli klara, har vi hittat en struktur och metod. Vi har kort tid på oss, eftersom vi arbetar mot en deadline måste vi ha tydliga ramar. Men det är inte heller en metod utan flera sammansatta delar i olika punkter som vi tycker är viktiga. Vi lägger en grund för det så att det ska bli bra arbete i gruppen. Tänk om varje stad hade en plats där kommunen kunde lämna av ungdomar som sedan när de var klara lärt sig något om att samarbeta och snappat upp både hantverk och metoder för hur man kan uttrycka sig och dessutom ta och ansvar. För det gör de här. Och det gör de därför att de känner att deras arbete är meningsfullt. Det frigör ungdomarnas kreativitet när de producerar för någon annan i ett meningsfullt sammanhang. Vi skulle gärna ta emot fler unga men vi tar bara emot så många som vi har resurser till. SAMTAL MED EWA BRODIN & TORBJÖRN STEIJNER: UTGÅNGSPUNKTER FÖR ARBETET Vi tre konstnärer (Ewa brodin, Torbjörn Steijner och Nina Zetterquist) som handleder feriearbetarna i sommar har planerat tillsammans och pratat 11

12 ihop oss om hur vi vill arbeta. Fokus är att detta är ett jobb, ett sommarjobb. Att det inte är en skola eller undervisning utan snarare en lärlingsplats. Att det handlar om att utföra ett uppdrag, i detta fall för Lekterapin. När feriejobbarna kommer hit till Konstepidemin har vi i samråd med beställaren redan bestämt hur vi löser uppdraget. Vi har också skapat ett regelverk, tider, raster mm, samt en plan hur vi skall arbeta.vår erfarenhet säger oss att den viktiga gruppdynamiska processen blir snabbare och enklare att styra, samtidigt som fokus blir att klara uppsatta mål inom den tidsram vi har. Det är himla bra att ha en bestämd struktur att utgå ifrån men som i alla kreativa projekt så handlar det om att ha en lyhörd emergent hållning, så självklart så ändrar vi under tiden. I delar av arbetsuppgifterna ger vi stor frihet att själv skapa kreativa lösningar. Eftersom alla deltagare har olika erfarenhet och förutsättningar har vi skapat ett arbetsflöde som i slutändan ändå ser till att uppsatta kvalitetsmål nås. I handledarrollen kan man se två olika kontexter dels hantverket som skall ge en produkt som har en viss kvalitet samt det egna kreativa uttrycket. För handledaren så handlar det om att hitta en unik väg att vandra med varje deltagare hållande ett perspektiv i varje hand. HANDLEDNING Vi som arbetsledare och handledare måste våga vara tråkiga i våra roller som arbetsledare. Ramarna kan ungdomarna arbeta kreativt inom, vi som handledare står för att dela med oss av yrkes- och hantverkskunskap och få ungdomarna att ta fram och lita på sin egen kreativitet! Men vi har ock så en tydlig beställare. Redan under feriearbetets första arbetsdag var vi alla på lekterapin på ett studiebesök, och feriearbetarna vet vad de ska göra och till vem. Målet är att sakerna skall bli färdiga och levereras inom utsatt tid. Det finns sedan processmål som att alla skall växa på något sätt samtidigt som vi som handledare skall fokusera på gruppen. Det är komplext och tätt ihop vävt med varandra. Arbetet skiljer sig från när jag jobbar som konstlä rare där man har elever i 2 år. Här ska man snabbt lära sig ett hantverk och ett jobb, det är inte konstundervisning. LÄRANDE I ARBETET I gruppen med ungdomar så är det ju individer med olika förutsättningar att göra ett jobb, precis som på alla andra arbetsplatser. Det får vi jobba med, hjälpa några och bromsa andra och att få ihop gruppen så att alla trivs, att skapa en bra ar betsplats. De får en intensivkurs i att hur det är att ar beta i grupp. Och hur det är att jobba mot en deadline med beställ ningar och uppdragsgivare. Och att det kan vara en glädje att arbeta, att det är något positivt. Det är nästan det viktigaste. VAD SÄGER DELTAGARNA: OM KULTUR: - För mig är konst och kultur ett sätt att uttrycka sig, att man visar vem man är och 12

13 hur man uttrycker sig vilken sorts person man är och så. OM ATT ARBETA: - Det är ju en bra arbetslivserfarenhet. Fast det inte är ett kneg, alltså inget kroppsarbete, så är det ju ett jobb fortfarande. Vi får ju lön för detta. Och så vet jag nu hur ett kreativt yrke ser ut nu istället för att bara ha en idé om det. Nu vet jag hur det går till. Vi lär oss att ha disciplin inom det kreativa eftersom vi tillverkar saker, att ha respekt för arbetsledaren och för tider. Jag har aldrig jobbat nio till fem förut. - Det känns inte som ett jobb. Inte alls. Det är inte jobbigt alls. Här får man umgås och arbeta samtidigt och det är spännande det vi gör. Man känner sig uppskattad. Och eftersom alla här arbetar så vet alla att det man gör är svårt. Man känner att man lever det känns inte som jobb. - Jag är glad att jag fick det här jobbet och inte inom ett jobb där man får göra samma sak varje dag. Här får man tänka och göra själv, att man får samla inspiration och göra utifrån det. Jag blev förvånad att jag fick ett sådant här jobb. - Jag har lärt mig att jobba med nya material och lära känna nya människor och att samarbeta på ett nytt sätt. Vi hjälper varandra och ger inspiration till nya idéer. Det är bra att man också vet att det vi gör kommer att användas till något bra i framtiden på sjukhuset. hur roligt det är man märker inte att det är jobb. Fast vi gör ju saker till en kund så det är allvar vi kan inte bara sitta och slappa. Jag tänkte på det i fredags att jag nog gärna hade velat jobba på lördag också. För en gångs skull finns det inget negativt att säga. - Man lär sig hur en arbetsplats fungerar. Vi har ett ansvar men det är roligt också. Man hade turen att få ett roligt jobb. Vi gör ju saker till sjukhuset så vi tjänar pengar på att göra människor lyckliga, det kan inte bli bättre. Jag är stolt över att jag kan göra något till de barnen. OM UPPGIFTERNA: - Man vet att sakerna ska till barn så då måste vi vara noggranna och tänka på säkerhet och så. Det är viktigt att vi ska liksom gå in i en roll när vi gör detta, vi måste tänka på barnen hela tiden. Det är bra att vi vet att sakerna ska användas, så vi tänker in att det ska vara till sjuka barn och skapar därefter. - Man lär sig mycket av att jobba i grupp, samarbete att man ger och tar och lär sig att komma överens, kompromissar. Och att arbeta kreativt och utveckla sin fantasi. Att våga prova olika saker och att tänka på att göra saker till andra. Det är mycket frihet också men frihet under ansvar. - Det är så himla roligt! Det är svårt att förklara 13

14 GULLSPÅNG PICCOLOKULTURUTVECKLARE 2010 Under sommaren 2010 har fjorton feriearbetande ungdomar arbetet tillsammans i tre veckor i projektet PiccoloKulturUtvecklare 2010 (PKU). De har arbetat tätt samman med kulturutvecklaren i Gullspångskommun, Staffan Hjalmarsson och med Johan Malmström konstnär som är konstnärlig handledare i projektet. Fokus för arbetet i sommar har varit Projekt Vardag. Mer info: Facebook: grp Gullspångsmodellen, projekthemsida: 14

15 HÅRDA FAKTA 90 timmar arbetstid per PKU under fyra veckor, finansierat via kommunens ordinarie feriepraktik. 45 kr i timlön för PKU, (63 kr inkl soc avg) 1260 arbetstimmar sammanlagt, á 63 kr: kr. Styrdokument: projektbeskrivningen för Projekt Vardag och kommunens Strategiplan för kultur som tillväxtfaktor Arbetstid: planering för handledare, sammanlagt 160 timmar. Arbetstid för handledare under praktik: sammanlagt 260 timmar (varav 180 med PKU:s) Efterarbete för konstnär för att klippa material: 60 timmar Arbetstid rapportskrivning och admin: 20 timmar Sammanlagt 500 timmar á 250 kr (inkl soc avg), kr Materialkostnad och hyra av utrustning, marknadsföring, arvode inhyrda konstnärer, cirka kr Totalt: (PKU, handledning och material mm exkl kostnader för lokal och en viss kommunal admin) kr PKU En PiccoloKulturUtvecklare jobbar tätt ihop med Gullspångskommuns kulturutvecklare och deras arbete följer samma politiska mål. Skillnaden är att målen har anpassats till målgruppen dvs unga och till den tid de har till förfogande. Men även om feriearbetet sker under en kort och begränsad tid under sommaren utgör deras arbetstimmar en betydande del av kulturutvecklingsarbetet i kommunen (de 14 PKU:s arbetstimmar under sommaren är mer än vad den kommunala kulturutvecklaren har för ett helt års arbete, 14 pku x 90 timmar = 1260 timmar, kommunutvecklaren: 1078 timmar). Deras insats ses därmed som en stor satsning i ett pågående projekt som kommunen har - Kultur som tillväxtfaktor PROJEKT VARDAG Det finns en idé och plan att man ska hitta nya arenor för kultur och att öka kontakten mellan föreningar och att göra kommunen känd som den kommun som satsar på kultur. Att skapa möten mellan lokal kunskap och professionell kultur det är vad jag tänker att detta projekt är. Staffan Hjalmarsson, kulturutvecklare i Gullspångskommun Projekt Vardag är ett projekt som drog igång redan sommaren 2009, projektet inleddes då Kerstin Johansson bjöd på vardagsfestival i sitt hem med musik, mat och bilder från Ghana. Vardagsfestivalerna fortsatte även denna sommar och flera piccolokulturutvecklare men även vanliga invånare i Gullspångskommun bjöd in till sina 15

16 vardagsrum. Ellen Theander bjöd hem Embassy till sitt vardagsrum och i juli tog Magdalena Eriksson mot dansaren Nana Akoto Bruce från Ghana och den rikskända Emil Jensen bjöds hem till Tilda Evertson. Utöver vardagsfestivalerna var planen för sommaren 2010 att fortsätta vidareutveckla idén med vardagen tillsammans med gruppen feriearbetarna aka piccolokulturutvecklarna. Ursprungligen fanns en idé att gruppen skulle försöka gestalta vardagen i Gullspångs kommun med en staty men den idén kändes för begränsande, att det skulle vara omöjligt att hitta EN form för EN vardag och därför kom tanken att man skulle samla in många vardagar. Berättelserna skulle vara ett sätt att beskriva Gullspångs kommun och vad är det är för en plats - att Gullspångs kommun är lika möjlig som alla andra platser. Huvudmålet var Vardagsmanifestationen - vidare skapades en plattform på nätet där vardagsepisoder kommer att läggas upp varje vecka from 20 september. PROCESSEN Hur kan man konkretisera ett projekt om vardagen? Och hur kan man samla in andra människors berättelser...och varför? Någonstans här släpptes gruppen ner i en tankeprocess tillsammans med projektledaren och den konstnärliga handledaren. Under en gemensam brainstorm började gruppen sätta ord på vardagen utifrån frågan - Varför är det intressant att jobba med vardagen? Några tankar: Vardag är ju det som händer varje dag, det är en stor del av varje människas liv. Det är egentligen tiden som man lever. Intressant att se hur andras vardag är i gullspångskommun och få inspiration av varandra. Svår fråga tycker jag En stor del av livet är vardagen och jag tror att många har vardagen som en stor väntan på helgen, att man kanske kan göra vardagen till helg. Jag tycker att det är kul med vardagen för att det är så svårfångat, det är det som man inte minns. Kultur är så förknippat med fest så det är lite kul att inte jobba med det. Roligt att jobba med det som anses vara astråkigt. Hur hanterar man sin vardag, vad betyder vardagen? Jag är nyfiken på vardagen och jag tror att det finns så många intressanta berättelser i det. Jag tycker att det är intressant med vardagen för att jag tror att det skiljer sig mellan olika delar av kommunen mellan Hova och Gullspång tex. Jag tycker att vi ska ta chansen nu och påverka vardagen i Hova och försöka göra den bättre. Vardagen är ju ens liv. 16

17 Om man träffar en kompis då berättar man ju om sin vardag, det är ju det man berättar om Gruppen lotsades genom olika metoder för att arbeta med dessa idéer och samtidigt växte idén fram att lansera en webbsida till hösten, där resultatet av sommarens arbete skulle presenteras. Resultatet blev en självständigt konstnärlig tolkning av vardagen i Gullspångs kommun som lanseras på nätet den 20 september. SAMTAL MED STAFFAN HJAL- MARSSON & JOHAN MALM- STRÖM LÄRANDE I ARBETET De får egentligen med sig hela projektflödet, finansiering, planering, media, PR, att strukturera, att få saker gjort. I andra jobb tror jag att man skrivs in i en väldigt tydlig position, en ganska låst position. Ett exempel är vardagsfestivalerna för där låter vi ungdomarna producera grejer själva, bollen ligger hos dem hela tiden. De får lite ekonomiskt stöd för att göra det men de producerar allt själva och de lär sig hur man gör ett eget kulturarrangemang. Den erfarenheten har de med sig sen och kan ta kontakt med kommunen själva sedan om de vill göra något igen. Vi är också transparanta, vi lägger ut projektbeskrivningarna och utvärderingarna på nätet så att alla kan läsa. Det lär de sig också av. Också att vi definierar drivkrafterna bakom projektet, varför gör vi det här? De har ju ett utvecklingsuppdrag och därför är inte allt färdigdefinierat innan de börjar arbetet. Sedan skapar vi ju processer som vi också lär oss av. Det är ett slags prövande tillsammans, där vi också lär tillsammans av misstag. Vi jobbar inte med att förvalta kultur utan vi vill hitta på nya saker, att inte göra om samma saker som förra året även om de fungerade bra. De får också en inblick i vad kultur kan vara, vilket kan vara ganska diffust för många. Att arbeta här får man möjlighet att se konkreta exempel på vad man kan göra med kultur och vad man kan jobba med. Att träffa människor som jobbar professionellt med detta är jättebra för ungdomarna. Vi har bjudit in även lokala konstnärer som arbetar heltid och det var också bra att få höra hur de arbetar och hur de kommit dit de är idag. BRA FÖR KOMMUNEN & FÖR MIG... Det är bra att projektet skrivs in i det kommunala arbetet för att utveckla kultur och samhället. Kommunen är en sådan stor del av varje människas liv. Det är vktigt att ungdomarna får ta del av arbetet i kommunen och också får kunskap om den och hur man kan delta och påverka. Erfarenheten gör att man kan förstå hur man kan vara aktiv även efter sommarjobbets slut. Man förstår systemet och hur det är uppbyggt. Att få svar på frågan - hur kan jag få saker att hända här på den här platsen? Vi pratar om att pengarna i projektet 17

18 är skattepengar, att det är offentliga medel och inte privata och vad det betyder. Att arbetet vi utför är ett uppdrag, att det inte är på låtsas. Att arbetet inte är bara för deras skull utan att det har ett syfte och att de har en uppgift att utföra. Jag tror de får med sig en känsla för att saker är möjliga. Via detta projekt förs ju också ungdomarnas idéer in i kommunapparaten vilket är bra för kommunen. Vi har ju 19,2 % ungdomsarbetslöshet i Gullspångs kommun och det är ju ganska mycket. Så det är klart att det är bra att vi skapar arbeten för unga så att de har en möjlighet att få en erfarenhet av arbete. Dessutom är det är relativt billigt att anlita ungdomar under sommaren då man kan anlita ungdomar till så pass låg timlön som 45 kr. (Anlitar man dem på andra tider så är det över 90 kr) och så är det ju bra om kommuner kan upprätthålla fler slags relationer till sina invånare. Att föra in tveksamheten eller det på många sätt olösliga kring död och liv och att vara människa i den kommunala kroppen är bra. Det är bra att man kan föra in dessa olösbara frågor i kommunen. För frågan vad är vardagen i Gullspångskommun kommer ju aldrig att få något svar. Som frågan vad är det att vara en människa, frågor som är större än vad kommunen är. Det tror jag är väldigt sunt för alla typer av förvaltningar att ta in. Kommunen jobbar ju ändå med liv och död men på ett väldigt operativt sätt med tex äldreomsorg, skola och vård. Det är intressant också att jag får möjligheten att som kulturutvecklare i en kommun också kunna arbeta såhär operativt med ungdomar, det ger jättemycket. Det är även en stor fördel att få en relation till ungdomar. Ungdomar som jag t ex efter förra året kunde anlita till andra kulturprojekt i Gullspångsmodellen. Att de då har en förförståelse för kultur är extremt kraftfullt. VAD SÄGER DELTAGARNA: OM KULTUR: -Vi jobbar som kulturutvecklare så vi jobbar för att kulturen ska bli bättre för alla. Och förbättra samhället och inte bara samhället utan allting. Kultur är så mycket. - Jag har lärt mig en massa nya ord som jag aldrig ens har hört förut. Jag hade inte riktigt tänkt på vad kultur är för någonting. Jag har ju hört det men inte brytt mig om att veta vad det är för något. - Jag har lärt mig att kultur är väldigt stort och att prata med folk och förstå dem och att alla gör inte likadant som en själv utan att det finns många möjligheter här också. Jag börjar se att det finns saker i Gullspång som man kan utveckla. OM ATT ARBETA: - Jobb det tänker jag är att slita hårt men nu sitter vi mest och pratar och får vara delaktiga i något. Jag tänker att ungdomar får inte säga så mycket oftast. Att ungdomar får mest rensa ogräs och klippa häck och klippa gräs men det här är annorlunda, jag trodde inte ens att det fanns såna här jobb. Men det är kul och jag har förstått att jag är bra på att prata med människor och intervjua dem och man lär sig nya saker hela tiden. 18

19 - På gott och ont är det mer fritt, vi kanske är mer vana att vara eleverna som tar emot en uppgift istället för att själva komma på idén. Det är ju flummigt, när det inte är klart, när det inte finns några ramar. Jag tycker om det, fast det är svårt. Ibland sitter man bara där och tittar på det vita pappret men när jag väl kommer på något då kommer man verkligen igång. Det är svårt att bara få ämnet vardag och göra något med det. - Det är ju ett speciellt jobb och jag tänker att det är en bra erfarenhet. Klippa gräs, det kan jag göra hemma. Det här är ett jobb där jag får lära mig att få kontakt med media, hur får man dem att komma, hur får man folk att bli intresserade av det man gör. Det är mycket ansvarsarbete och att göra saker själv och det tror jag att man lär sig mycket på. Vi får ju lite fic pengar för det arbete vi gör men jag tror att det största är erfarenheten från ett arbete. - Jag vill kanske inte bli just kulturutvecklare men jobba med musik, teater eller nåt. Eller något annat som har koppling till kultur. Innan tänkte jag inte att man kunde bli kulturutvecklare när man blir stor. Men ju mer man är här ju mer blir man intresserad av det. Man lär sig nya grejer och man får ta eget ansvar. Det är ju kul att an kan få ta eget ansvar under ett sommarjobb. - Man får ju prata om vad man själv tycker och vad man gör här. På andra jobb brukar man inte få prata för om man är ungdom det är ju ingen som brukar lyssna på en. Men nu får vi tänka väldigt mycket nästan varje dag och komma med idéer så det är väldigt kul tycker jag, att vara delaktig. Och man kanske lär sig att våga tycka saker så att man kan fortsätta att göra det efteråt också. Annars tänker att det är väl ingen som vill höra på mig. Det kanske det man kan lära sig här, att man kan vara bra fast man är ung. OM ARRANGÖRSKAP: - Man lär sig också att saker inte är så svåra, att om man vill boka ett band så är det bara att ringa i stort sätt och fixs en vardagsfestival hemma. Och vi behöver inte Staffan och Johan heller för vi kan samla ihop en grupp, ansöka om lite pengar, hitta ett band eller någonting på egen hand. Det är kanske det vi har lärt oss. - Man lär sig hur man ska gå tillväga om man ska göra olika projekt och det behöver ju inte vara ett kulturprojekt det kan vara ett annat projekt inom ett arbete senare, utvärderingar och sådant det kan man ju även ha i skolarbete. Vi har kommit in i det i skolan nu och då kunde jag ju redan det från arbetet förra sommaren. - Det är så varierande jobb, det är ett tänkande jobb. Det är roligt att verkligifiera någonting som först bara var en idé och sedan i det här teamet blir det verklighet. Det är kul att vara med om och vara med i. - Det är svårt att förändra men det kanske går att i framtiden har alla i Gullspångskommun konserter i sin vardagsrum. 19

20 SKÖVDE KULTURLABB PÅ HJUL 2010 De 10 unga sommarjobbarna i Skövde arbetade i 3 veckor med projektet Kulturlabb på hjul som var ett samarbete mellan flera olika verksamheter i kommunen, Konstenheten, Skövde Kulturhus, Neo, Balthazar och hemslöjdskonsulenterna. Projektledare och handledare var Tomas Asplund Gustavsson - Konstenheten, Skövde Kulturhus, Neo - Annelie Blomgren, Susann Grahn & Linda Sneider, Mia Lindgren- Hemslöjdskonsulent och Marie Bergman och Tom Farrell från Balthazar. Välkommen till KULTURLABB PA HJUL 2010 Lådbilsbyggarkurs samt en mängd workshops med bilinriktning för barn och ungdomar. Virkade rattmuffar, glittriga Volvos, doftgranar och mycket mer utlovas! Programmet så här långt, mer kommer! Lådbilsbyggarkurs på Balthazar 16 juni, 21 juni och 24 juni kl Vid tre tillfällen får du möjligheten att träffa ledare som hjälper dig att bygga en lådbil, däremellan finns möjlighet till eget arbete. För ungdomar mellan 10 och 16 år. Föranmälan, se nedan. Lådbilsworkshops 17 juni, 22 juni och 28 juni På Fritidshemmet i Tidan kl och på Fritidsgården i Södra Ryd kl Vi kommer dit med kunniga ledare, material och hjul. från 10 år. Drop in! Bilworkshop på Balthazar 18 juni kl Radiostyrda bilar, designa körkort, och dina tankar om framtidens bil. Från 7 år. Drop in! Bilworkshop på Konstverkstan, Skövde Kulturhus 23 juni kl Kom till Konstverkstan och gör ballongbilar, backspegelpynt, glittriga Volvos och mycket mer. Från 7 år. Drop in! Slöjda med biltema På Slöjdens hus, Helensparken juni kl Tova tärningar, brodera emblem eller bygg framlyktor av konservburkar. För alla åldrar. Drop in! Lådbilsrace 30 juni kl 17 Tävlingen avgörs i olika klasser, snabbaste, vackraste och mest innovativa mm. Information om vart racet går av stapeln kommer att annonseras i SLA och på webben. Föranmälan, se nedan. och bäst av allt... det är gratis! Föranmälan: eller tel Mer info: Arr: Skövde Kulturhus, Neo, Hemslöjdskonsulenterna och Balthazar 20

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

FERIEPRAO SOMMAREN 2015

FERIEPRAO SOMMAREN 2015 FERIEPRAO SOMMAREN 2015 För ungdomar födda 1998 och är skrivna i Umeå kommun. Med det här informationsbladet vill vi ge ungdomar och föräldrar en inblick i vad ferieprao är. Ferieprao är en satsning av

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern

Skapande skola- projekt 2014-2015. Allt är möjligt på teatern Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i skapande skola- projekten. Susanna har

Läs mer

PROJEKTPLAN 2008 BAKGRUND

PROJEKTPLAN 2008 BAKGRUND PROJEKTPLAN De Ungas SommarAkademi är ett konstnärligt arbete, ett ungdomsprojekt och ett demokratiprojekt för unga i Västra Götalandsregionen. Det handlar om att ge unga människor möjligheten till att

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt

Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Artlance Internetplattform för initiering, kontakt, och hantering av kulturprojekt Vision Bygga upp en infrastruktur på Internet så att företag, kommuner, privatpersoner enkelt skall kunna initiera och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg

Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Mäns upplevelse av att arbeta inom vård och omsorg i Kronoberg Flera utgångspunkter och syften en samlad process Regional utvecklingsstrategi 2025 Regional kompetensförsörjningsstrategi 2020 Strategi för

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30

Regler för KULTURSTÖD. Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 Regler för KULTURSTÖD Reglerna gäller från 2014-01-01 Beslutade av kulturnämnden i Halmstads kommun 2013-10-30 1 1. Arrangemangs- och projektstöd Stödet kan sökas för enstaka eller en serie av kulturarrangemang,

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet

Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet 1 Stenungsunds Kommun Lärarförbundet Svenska kommunalarbetareförbundet Syfte - Mål Detta avtal är ett kollektivavtal som anger riktlinjerna för utvecklingsarbetet på förskola 1-5 år. Parternas ambition

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108

2013-03-04. Dockteater Amusé, enskild firma 130 000 kr KUN 2013/46 ARTLAB, enskild firma 50 000 kr KUN 2013/108 Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2013-03-14, p 10 KUN 2013/100 Handläggare: Margareta Wennerberg Projektstöd Kultur i Vården 2013 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Utbildning Katalog Hösten 2015

Utbildning Katalog Hösten 2015 Utbildning Katalog Hösten 2015 Trivs bättre prestera mera - med klar och dialogisk kommunikation i kulturmöten och i konflikter! - Det är lönsamt att investera i medarbetarnas utbildning! På våra kurser

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet

Handbok för. En snabb slant. En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Handbok för En snabb slant En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan man söka för? 3 Hur

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

samhällsinformation öppnar hösten 20

samhällsinformation öppnar hösten 20 samhällsinformation öppnar hösten 20 Kulturen ska vara en drivkraft i samhällsutvecklingen och samverkan med lokala kulturföreningar, bildningsförbund, kulturella nätverk och övriga fria utövare ska utvecklas.

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015

VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 VERKSAMHETSMÅL FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLAS 2014-2015 Ledningens mål Lägga upp en strategi för Fridhems pedagogiska utveckling för de närmaste fem åren. Göra en omvärldsanalys över presumtiva kursdeltagares

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se

Do It Yourself. Stockholm, 5-9 augusti. stockholm.viunga.se. anton.ljungh@viunga.se Do It Yourself 2013 Stockholm, 5-9 augusti stockholm.viunga.se anton.ljungh@viunga.se Vad är Do It Yourself? Projektet ägs och drivs av Vi Unga Stockholms län. Tillsammans med Leader Uross och Studieförbundet

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN

Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN Bakgrund: Välgörenhetsprojektet Musikalen RENT PROJEKTPLAN Vi är en ideell förening som består av unga konstnärer från Västra Götalands län i åldrarna 18 25 år som har sitt säte i Skaraborg. Nedanstående

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer