ABM - det fjärde rummet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ABM - det fjärde rummet"

Transkript

1 Sida 1 av 35 Regionbibliotek Västra Götaland, februari 2001 ABM - det fjärde rummet Rapport från ett idéprojekt - projektledare Tomas Olsson Innehåll: Förord ABM - en programförklaring ABM - vad är det? ABM idag ABM - projektet ABM - långsiktigt Bilagor Förord ABM - en beteckning som pekar mot ökad samverkan mellan institutioner, verksamhetsutveckling och ökad tillgänglighet för brukaren. ABM - digitalisering av material för kommande publicering och distribution över Internet. ABM - kanske en förhoppning om en framtida ökning av resurserna. Tidigare har ABM som idé och tankemodell hållits samman av en grupp med deltagare från våra statliga riksinstitutioner. Flera konferenser har anordnats för att belysa möjliga utvecklingslinjer för framtida ABM-samverkan, främst för institutioner på den nationella nivån. Utvecklingen av IT, med Internet i spetsen, innebar att ABM under 90-talet kunde ges en ny dimension. Möjligheten att skapa en virtuell arena, en ny mötesplats för ABM-institutionerna och brukarna, blev en spännande utmaning och en konkret möjlighet till samverkan. ITutvecklingen blev också inledningen på det regionala och lokala ABM-arbetet. I hela landet genomfördes under några år en rad ABM-projekt med IT-inriktning. Det västsvenska ABM-arbetet, som idag har lett fram till den här rapporten, startades med ett utbildningsprojekt för personal på västsvenska ABMarbetsplatser. Parallellt med en baskurs i webbproduktion diskuterades ABM-

2 Sida 2 av 35 perspektiven, dess innehåll, möjligheter och begränsningar. Diskussionen blev utgångspunkt för en process som idag utvecklats till en vision och en form för fortsatt ABM-verksamhet i Västra Götalandsregionen. > Vår vision är det fjärde rummet. Ett rum som öppnar sig vid sidan av och i samverkan med de tre första rummen - arkiv, bibliotek och museer. Ett fjärde rum som är en mötesplats mellan samverkande institutioner, en plats där korskoppling av material och kompetens blir verklighet. Vårt fjärde rum uppträder i olika former, som virtuell eller fysisk miljö, som pedagogisk metod eller digitalt tv-program. Fjärde rummets uttryck varierar från projekt till projekt och från plats till plats. Vår form har sitt fokus på det lokala projektet med stöd av ett utvecklat regionalt samordningsarbete. Fjärde rummet får sin konkreta form i lokala utvecklingsprojekt. Projekt som leder fram till ny verksamhet och nya gränssnitt. I rapporten har vi lyft fram flera exempel på detta. I dagarna startas ett ABMprojekt i Västra Götalandsregionen. Syftet är att bygga nätverk och hitta effektiva metoder för stöd till lokala ABM-initiativ. Föreliggande rapport är programdokument för det arbetet. Vi riktar ett tack till Stiftelsen framtidens kultur som genom sitt ekonomiska stöd gett oss möjlighet att sammanställa våra idéer om ABM i den här rapporten. Den blir avstamp för ett fortsatt ABM-arbete på bredden och på djupet i Västra Götalandsregionen. Göteborg 21 februari 2001 Lena Skoglund ABM - en programförklaring En rad insatser behövs för att skapa en mer organiserad verksamhet på ABM - området. Nedan ges i punktform en programförklaring på grundval av vad som uppmärksammats i samband med det ABM - projekt som nu avslutas. En programförklaring för samverkan, samordning och samarbete, att arbeta vidare med på vägen mot ett Västsvenskt virtuellt kunskapsrum. Analysera och beskriv institutionernas ABM - potential De enskilda institutionerna behöver inventeras och underlag tas fram för fortsatt samverkan dem emellan. Profilera ABM i samverkan med universitet och högskolor I samarbete med Historiska institutionen planeras kursverksamhet kring lokalhistoria och Västsveriges särart. Dessa kurser kan integreras med distansutbildningsprojekt vid bibliotek och andra utvecklingsprojekt och de kan därmed komma att utgöra en utbildningsmodell i regionen. Bibliotekshögskolan, Museion och Institutionen för miljövetenskap och kulturvård är exempel bland många andra tänkbara samarbetsparter. Utveckla ABM i skolan Grundskolan och gymnasiet har traditionellt arbetat med arkiv, bibliotek och museer. Med det problembaserade lärandets alltmer framträdande plats i pedagogiken ställs större krav från skolan på våra institutioner. Datateknologin och Internet är en allt självklarare grund i skolarbetet vilket ställer krav på tillgänglighet till institutionerna och verksamheten den vägen. Stora möjligheter föreligger att lyfta fram regionens särart och

3 Sida 3 av 35 historia för lärare och elever. Rollen för ABM inom Kultur i skolan måste utvecklas; nya metoder och samverkansformer skapas. ABM i folkbildningens tjänst Arkiven, biblioteken och museerna är basen för en stor del av folkbildningen och annat livslångt lärande. Tillgängligheten och effektiviteten vid människors möte med dessa institutioner är väsentlig för kvalitén i mötet. Många måste ges tillgång till omfattande grundkunskap och sakfakta om samhället och regionen. Styr och administrera en gemensam ABM - satsning Underlag för gemensamma insatser vid institutionerna behöver arbetas fram. Gemensamma satsningar kräver samordning. Planeringsmöten måste arrangeras och ledas. Aktiviteter och verksamhet behöver följas upp. Beslutsunderlag behöver utarbetas. Öka samverkan mellan regionens arkiv - och kulturverksamheter Regionens kulturnämnd ansvarar museiverksamhet och genom Regionbiblioteket för konsultativ verksamhet för regionens bibliotek. Verksamhet som i viss utsträckning även har arkivmaterial. Regionens arkivnämnd och arkivförvaltning bedriver dock den avgjort största och viktigaste arkivverksamheten vid sidan om landsarkivet. Det är av stor betydelse att någon form av samordning och samarbete kan organiseras mellan verksamheterna. Samordna regionens verksamheter med statliga institutioner Landsarkivet, Universitetsbiblioteket, Högskolebiblioteken och Statens museer för världskultur är några naturliga samarbetsparter i Västsverige. Samordning och samarbete med dessa och många fler är av stor betydelse för regionens framtida ABM-arbete. Skapa beståndsöversikter Om arkiven, biblioteken och museerna ska vara intressanta för brukarna måste det bli lättare att få veta vad som finns i samlingarna. Åtminstone på ett övergripande plan. Stöd lokala goda exempel På många platser i regionen finns gryende förebildligt arbete som behöver stöd. Låt dessa pionjärer bli förebilder och experimentplatser. Utveckla medievärlden som publikt ABM-gränssnitt Radio, Tv, dagstidningar, tidskrifter, Internet är exempel på medier som alla arbetar med material hämtat från arkiv, bibliotek och museer. Därmed är de redan idag indirekt publika presentationsplatser/gränssnitt för arkivens, bibliotekens och museernas verksamhet. Betydligt större publikgrupper nås denna väg än vad som normalt besöker institutionernas egna lokaler. Det är av väsentlig betydelse att dessa relationer utvecklas och blir mer planmässiga. De ovan föreslagna åtgärderna kan genomföras på olika sätt. Några kräver ytterligare bearbetning. Några kräver beslut. Andra kan genomföras som projekt eller uppdrag utlagda på någon eller några institutioner i regionen. Gemensamt kräver de handläggning och administration. Åtgärderna kan även kopplas till speciella projekt eller pågående verksamheter med ABM-potential. Ett sådant område är det pågående utredningsarbetet kring samordning av den industrihistoriska verksamheten i regionen. I det utredningsarbete som hittills framställts prioriteras bland annat ABM-perspektivet och arbetet på ABMområdet. Ett annat exempel är de olika idéer som finns kring hemsidor och portaler på Internet, där ABM borde vara en självklar grund. Inom det pågående regionala ABM-projektet har detta formulerats som ett fjärde virtuellt rum vid sidan om arkivens, bibliotekens och museernas övriga tre fysiska rum. Det är

4 Sida 4 av 35 även naturligt att i samband med den museiutredning som planeras under kommande år speciellt belysa ABM-frågan från museiperspektivet. ABM - vad är det? ABM en bokstavskombination ABM är för de flesta människor i Sverige en obegriplig förkortning för arkiv, bibliotek och museer. ABM är ett sätt att tänka samman dessa verksamhetsformer. Inte så att de slås ihop till en ny institution. Utan mer för att skapa samverkan, samordning och samarbete verksamheterna emellan. Arkiv, bibliotek och museer arbetar med kulturarvet. Alla tre är huvudsakligen offentliga öppna institutioner i samhället. Tillsammans är de en större resurs än var för sig. ABM är inget mål i sig. ABM är ett sätt att tänka, ett verktyg för att nå bättre resultat i daglig verksamhet. Ibland kan det vara svårt att skilja på arkiv-, biblioteks- och museiverksamhet även om särdragen finns. Alla sparar och bevarar de olika uttryck för vårt kulturarv, ibland likartat material som fotografier, dokument, kartor mm. Som gemensamt samhällsuppdrag ordnar och tillhandahåller de resultatet av samlarmödan. Skillnaderna dem emellan kan också vara en positiv resurs i samarbetet, samverkan och samordningen. Av olikheterna kan man lära varandra. Folkbibliotekens starka samtidsorientering är en förebild för arkiven och biblioteken. Ett brett bok och tidskriftsbestånd samt en ofta utvecklad kommuninformationsverksamhet, kan inspirera arkiv och museer till att öka aktualiteten i sina respektive verksamheter. Likaväl som arkivens källmaterial kan inspirera biblioteken att stärka de historiska perspektiven och leda intresserade biblioteksbesökare till att använda arkiven. Museernas samlar- och bevarandekompetens är en viktig resurs för andra att lära av, liksom förmågan att skapa berättelser i gränslandet mellan vetenskap och fiktion, ibland är det temaskrifter, ibland föredrag, ofta är det utställningar. Arkiven, biblioteken och museerna är offentliga institutioner för demokratin. I arkiven finns källmaterialet, avtalen, protokollen och annan dokumentation som gör det möjligt att förstå och vederlägga beslut och processer i samhället. I biblioteken finns ofta offentliga mötesplatser för lärande, möten och stillsamma nöjen. På museerna förklaras sammanhangen. ABM nationellt och internationellt På ett internationellt plan är Storbritannien och Norge de länder som speciellt utrett frågan och arbetar med konkreta planer på ABM-området. I andra länder pågår verksamhet i vardagen som är av ABM-karaktär. Synsättet är på många sätt självklart. Många enskilda institutioner runt om i världen bedriver framåtsyftande verksamhet. Men framförallt drivs projekt som verkar i mellanrummen mellan de traditionellt institutionella verksamheterna. I Sverige finns på det nationella planet en informell samverkan mellan arkiv-, biblioteks- och museimyndigheter. En grupp myndighetsföreträdare har sedan drygt tio år träffats regelbundet för att informera varandra och samordna

5 Sida 5 av 35 myndigheternas arbete på ABM-området. I november 2000 hölls en konferens på ABM-temat i Stockholm. Arrangör var Statens kulturråd i samarbete med Kungliga Biblioteket och DIK-förbundet. Konferensen utgjorde en sammanfattning över nationellt ABM-arbete de senaste åren. Vidare behandlades frågor kring nyttan och betydelsen av en nationell kraftsamling i frågan. Diskussionerna utgick från ABM-gruppen vid de centrala myndigheterna i Stockholm, men samtidigt relaterades till regionala och lokala exempel och behov över hela landet. När det talas om ABM i mer professionella sammanhang runt om i landet brukar de flesta hänvisa till digitaliserings- och informationsteknologiska frågor. ABM är för många synonymt med datastandard och konvertering av information i register och dokument. Den centrala ABM-gruppen i Stockholm har via sina respektive myndigheter varit starkt inriktade på att nå framgångar inom dessa områden. Myndigheter som har mycket specialiserade professionella ansvarsuppgifter med nationell inriktning inom sina specialområden. En annan utgångspunkt för ABM är den som formuleras av SACO-förbundet DIK, en förkortning som skall utläsas dokumentation, information och kultur. Förbundet organiserar bland annat arkivarier, bibliotekarier och museianställda. Därmed har man ett övergripande ansvar för dessa grupper utifrån facklig synvinkel. DIK-förbundet har under flera år arbetat med ABM som ett samlat begrepp, ordnat konferenser, drivit projekt, publicerat debatt och skrifter. OpenDocument I det regionala Sverige finns många andra former av ABM-verksamhet. En del av denna verksamhet drivs som en förlängning av de centrala myndigheternas regionala uppdrag. Landsarkivorganisationen är det aktivaste exemplet, ett annat är universitetsbiblioteken. Många regionala satsningar på ABM har initierats eller påskyndats av en satsning från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Några kan studeras på hemsidan: Dessa satsningar är av mycket olika karaktär och utgör en bra provkarta på hur traditionellt ABM-arbete bedrivits hittills i landet. ABM i Västra Götaland I Västra Götaland har projekt av ABM-karaktär alltmer övergått från en fokusering på de tekniska frågorna till att mer söka grunderna för samarbete i vidare mening mellan sektorerna. Det innebär ett sökande efter en ABM-kärna som är svår att bestämma i detalj. En gemensam uppgift är dock att värna och lyfta fram kulturarvet. En annan är att tillhandahålla grundmaterial för det omgivande samhällets informationshantering. Dels som grund för demokrati och rättssäkerhet. Dels som grund för kunskap, nöje och upplevelser. Dessa uppgifter är både retrospektiva och dagsaktuella till sin karaktär. De kan utföras inom ramen för den enskilda institutionen och de kan utföras i samverkan eller samarbete med andra. Små institutioner och verksamheter kan i ABM-sammanhang ha fördel av sin relativa "litenhet". Behoven av samverkan och samarbete kan öka genom att specialkunskaper saknas i den egna verksamheten. De egna lokalerna kan sätta gränser liksom avsaknaden av andra resurser. Ett i sammanhanget inte

6 Sida 6 av 35 helt rättvisande talesätt, nöden är uppfinningarnas moder, kan kanske vara på sin plats. Nya arbetsformer och organisationer kan växa fram och tjäna som förebild för andra etablerade verksamheter. Kanske kommer dessa mindre och mer "nära" verksamheter närmare brukaren än en stor etablerad institution. I vårt ABM-arbete i Västra Götaland utgår vi från förebildligt arbete lokalt i regionen. De flesta av de tidigare nämnda verksamheterna i landet utgår från enskilda institutioners initiativ till samordning med andra institutioner. Vårt västsvenska ABM-initiativ är speciellt genom att vi utgår från det lokala perspektivet. Goda lokala arbetsexempel bildar grunden i utvecklingsarbetet, inte institutionerna i sig själva (A - B och M). Åmål, Stenstorp, Nääs, Forsvik, Trollhättan och Tranemo är orter där intressanta saker händer. Likaså är Sjuhäradsområdet och gränsområdet i norra Bohuslän/Dalsland intressanta som exempel och förebilder för andra. Säkert finns det många fler men vi har valt att lyfta fram just dessa i denna rapport. Vi vill också hitta en organiserad regional arbetsform direkt kopplad till regionens övergripande förvaltnings- och utvecklingsarbete. En förutsättning för att en mer genomgripande utveckling ska komma tillstånd är att frågorna uppmärksammas på regioncentral nivå. Politiker och tjänstemän bör ges tillfälle att arbeta in ABM-frågorna i långsiktiga planer och strategier. ABM idag Arkiven, biblioteken och museerna som vi känner dem kom till huvudsakligen under andra hälften av 1800-talet. Tidigare fanns likartade verksamheter men de var organiserade och drevs huvudsakligen på annat sätt. Under och 1900-talen har yrkesprofessioner utvecklats. Den egna yrkesrollen och institutionernas egna verksamheter har kommit att stärkas allt mer. Rollen av gemensam kulturarvsförvaltare har underkommunicerats till förmån för de olika institutionsformernas professionalisering. Under det sena 1900-talet har läget förändrats. Det samhälle institutionerna verkar i har förändrats dramatiskt i en hundraårig jämförelse. Ett nytt läge har uppstått. Hela den offentliga sektorn är utsatt för ett omfattande förändringstryck. Institutioner och personal har under 1990-talet varit hårt pressade av sparbeting och krav på förändringar av verksamheten. Arkiven, biblioteken och museerna har generellt klarat sig bättre än andra områden. Många verksamheter kan minska lokalytor och personal vid omorganisationer eftersom man samtidigt minskar eller förändrar verksamheten. Själva idén med arkiv och museer är att samlingarna/bestånden ska öka. Därmed finns ett dubbelt tryck på verksamheten. Samlingarnas/beståndens ökningar, samt frusna eller minskande anslag. I denna situation ökar ofta huvudmännens krav på ökad intäktsfinansiering. Institutioner börjar därmed konkurrera på en från affärssynpunkt mycket liten marknad. Denna situation ökar knappast intresset för samverkan, samordning och samarbete. Är man dessutom van att arbeta huvudsakligen inom den egna verksamheten och utifrån dess premisser, så har man heller ingen vana att bygga nät av samverkan, samordning och samarbete. Kraven på personal och styrelser att samtidigt förklara och driva frågor över A, B och M gränser blir då stora. Man kan säga att det finns två olika krafter som verkar. En kraft som säger att man ska sköta sin verksamhet i konkurrens med andra. En annan kraft önskar samverkan, samordning och samarbete. I detta kraftfält kan det många

7 Sida 7 av 35 gånger vara svårt att orientera sig, känna trygghet och hitta rätt argument för samverkan, samordning och samarbete. ABM som samlande begrepp och strategi kan vara en resurs för trygghet och samling inför framtiden. I kraftfältet finns också ett ökat engagemang från huvudmän och brukare. Kanske är inte detta engagemang uttalat på ett sätt som vi är vana vid på institutionerna. I kraftfältet ligger också krav på förändring och större nytta av verksamhet och förvaltat kulturarv. Många gånger känner företrädare för institutionerna sig missförstådda eller förbisedda. Kanske handlar det istället om nya behov i samhället, i takt med radikala förändringar i omvärlden. Om dessa behov kan identifieras och tillgodoses kanske den negativa spiral av anslagsminskningar som många upplever brytas och nya möjligheter öppnas. Kanske behövs nya arbetsmetoder, nya konstellationer i samarbeten och organisationer, nya oväntade samarbetspartners långt utanför de vardagliga. Troligen behövs en avsevärt mer offensiv hållning från samhällssynpunkt, än vad som idag är vanlig vid de enskilda institutionerna. En verksamhet mer utformad efter fler brukargruppers behov än vad som gäller idag. Tydligare samverkan med utbildningsanordnare som har konkreta behov som behöver tillgodoses är en väg. En annan är samarbete med media som har stor vana vid att relatera sin verksamhet gentemot brukare och dessutom behöver ABMsektorns "innehåll" till sin egen verksamhet. Detta är några vägar, många andra väntar. I Västra Götalandsregionen förefaller det som om vi är på vägar som går åt rätt håll. Det fjärde rummet kan bli en mötesplats för många nya möten. Det virtuella västsvenska kunskapsrummet kan bli en bas för kunskapssökande och nöjeslystna vid sidan om alla andra befintliga kunskapsrum. Realiserandet av visionen om ett fjärde rum är under genomförande på flera platser i regionen. Det är bara att fortsätta och att intensifiera arbetet. ABM - frågan kan ses från olika positioner ABM måste förklaras på ett begripligt sätt så att i stort sett vem som helst kan förstå vad det handlar om och därmed engageras som konsumenter, producenter och medborgare. Nedan formuleras på grundval av diskussioner i olika sammanhang ABM från tre olika positioner. Brukaren Brukarperspektivet är självklart den första och mest grundläggande positionen. Brukaren är många. Många personer och många olika personer. För att göra en avsiktlig förenkling och generalisering kan man se det som följande, biblioteken söker den breda allmänheten, arkiven forskare av olika sort, museerna någonting mitt emellan. Mångfalden och olikheterna i dessa gruppers sammansättning är anledning nog att arbeta med ABM - perspektiv. Det måste vara centralt att lära sig möta och söka nya grupper av brukare för offentlig verksamhet. Här kan vi som företrädare för offentlig verksamhet lära av varandra hur kulturarvet brukas, berikas och bevaras. Brukaren kan också vara helt nya grupper. Tjänstemän, företagare, föreningar, enskilda personer som inte tidigare på ett aktivt och medvetet sätt använt dessa offentliga resurser. Eller för den delen även privata resurser. Dessa brukargrupper kan kanske vara de viktigaste inför framtiden av många skäl. Tillgången till grunddokument och

8 Sida 8 av 35 en mångfald i information/kunskapsmaterial är en demokratifråga. De för oss nya grupperna kan hjälpa oss att bredda, alternativt specialisera, verksamheten på de sätt som efterfrågas. Genom aktivt arbete med dessa grupper kan kanske befintlig verksamhet ges större trovärdighet och mer resurser. Samhällsnyttan Som varande i huvudsak offentlig verksamhet är det naturligt att se ABMverksamhet från det breda samhällets behov och riktlinjer. Vilken nytta har egentligen samhället av dessa institutionsformer/verksamheter? Vi är som verksamhetsföreträdare vana att försvara oss utifrån hävdvunna positioner och driva frågor. Vi söker och bearbetar sällan andras syn på oss själva. Hur hittar vi kommunikationer mellan andra samhällskrafter och vår egen profession? Då både från A-B respektive M och från ett samlat ABM-perspektiv. Troligen kan mycket vinnas på att presentera en samlad ABM-kraft mot samhället i övrigt. Om vi inte ser samhällsnyttan eller kan kommunicera tillräckligt väl blir resultatet att andra gör samhällsnyttiga bedömningar av vår dagliga verksamhet och belönar oss därefter. På ett praktiskt plan är bättre kommunikation, samverkan och samarbete med utbildningssamhället, folkbildningen och media självklara utgångspunkter för det vidare arbetet. Helt säkert finns fler och bättre exempel. Framförallt mer konkreta exempel inom dessa kategorier i Västra Götaland. Institutionen Institutionerna har sedan hundra för att inte säga hundratals år väl utvecklade professioner. Dessa är viktiga grunder i ABM-arbetet. Hur används dessa professioner? Hur överlappar de varandra? Vad får den enskilda institutionen ut av ABM-arbetet? Hur kan den egna verksamheten förnyas? Vad kan man bidra med till de andra? Tidigt under projekttiden konstaterade projektets styrgrupp att vi inom projektets ram inte kan gå in i de enskilda institutionernas verksamhet och vardag. Vårt projekt har varit att betrakta som ett idéprojekt som kan formulera utgångspunkter för fortsatt arbete och lyfta fram goda exempel. Institutionerna och institutionernas eventuella ABM-verksamhet måste inventeras och utvecklas i framtida projekt och ordinarie verksamhet. ABM - projektet Bakgrund Brukare har troligtvis upplevt både goda och dåliga exempel på ABM - arbete i regionen under lång tid. Stat och kommun har i olika sammanhang försökt skapa samarbete och samverkan förr. De många och erfarna institutionerna har samverkat och samordnat olika delar av sitt arbete i olika omfattning vid olika tillfällen genom tiderna. Det kan dock konstateras att ingen tidigare tagit ett övergripande grepp i frågan och funderat över mer genomgripande former för samarbete, samverkan och inte minst samordning mellan arkiven, biblioteken och museerna i regionen. Genom tillskapandet av Västra Götalandsregionen har helt nya förutsättningar skapats för samverkan, samarbete och samordning av verksamheter. De regionalt orienterade verksamheterna i regionen har nu en gemensam uppdragsgivare. Därmed finns också en tydligare samtalspart för de statliga verksamheterna med ABM-inriktning i Västsverige. Organisatoriskt är alltså förutsättningarna avsevärt förbättrade sedan två år tillbaka. Resultat märks redan genom att arkivnämnden för Västra

9 Sida 9 av 35 Götaland och Göteborgs stad, har valt att prioritera verksamhet av ABM-karaktär de kommande tre verksamhetsåren. Den beredningsgrupp inom kulturnämnden som bereder bland annat biblioteksoch museifrågor har särskilt uppmärksammat ABM-perspektiven och heter numera ABM-gruppen. Kulturnämnden prioriterar i uppdragen till de olika verksamheterna i regionen ABM-perspektiven och ABM-frågorna i flera avseenden. I Västra Götalands politiska beslutstrukturer har därmed utvecklats en god förankring för ABM-frågorna de senaste åren. En regional kulturstrategi är under utarbetande, det senaste förslaget kan läsas på hemsidan: ABM - perspektiven har en stark ställning i förslaget till strategi, både inom särområdet kulturarv och i andra sammanhang. Bakgrunden till det ABM-projekt som avslutas med denna rapport är en rad tidigare och parallellt utförda utvecklingsarbeten inom biblioteks- och museiverksamheter i regionen. Projekt som hela tiden haft anknytning till arkivsektorn genom framförallt Landsarkivet i Göteborg. Under senare tid har Regionarkivet blivit en allt mer framträdande aktör på området initierade staten en satsning på museernas föremålssamlingar. Ett problemområde skulle åtgärdas med hjälp av statliga extraresurser. I Västsverige, SNORP-länen, bestämde sig museerna för att gå samman och söka medel gemensamt för ett åtgärdspaket. En speciell grupp, SESAM-Väst bildades. I en nationellt uppmärksammad ansökan formulerade de västsvenska museerna en analys, problembeskrivning och förslag till åtgärder. Under SESAM-projektens genomförande fördjupades och utvecklades museernas samarbete på ABM-området. Samtidigt växte en medvetenhet om problem kring registersystemens kompatibilitet och tillgänglighet fram. Samt inte minst samlingarnas, dokumentationens och registrens betydelse i museernas allmänna arbete. En annan viktig aspekt i arbetet är den eftertanke som växte kring samlingarnas sammansättning, relevans och betydelse i ett historiskt perspektiv. Vad är det egentligen för samlingar? Vad representerar de? Vem representerar de? Under 1996 genomfördes med stöd från Stiftelsen framtidens kultur ett projekt benämnt, Digitala källor till den Västsvenska historien. Huvudman för projektet var den dåvarande museiförvaltningen för Göteborgs museer. Projektet genomfördes i samverkan med västsvenska museer, dåvarande Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Landsarkivet i Göteborg; samt Projektet klarlade databasförutsättningar för samarbete mellan berörda institutioner, visade på nödvändigheten av ökad tillgänglighet och stärkande av det framväxande nätverket av aktörer på området. Inom ramen för Göteborgs dåvarande museiförvaltnings verksamhet genomfördes under åren utvecklingsarbete med bland annat syfte att stärka och utveckla det regionala samarbetet och relationerna till andra institutioner. Under slutet av 1996 etablerades utvecklingsprojektet, Nätverk för kunskap som bas för samordning av det regionala biblioteksarbetet. Projektet kom att fortgå till och med 1999 då resultat och erfarenheter kom att införas i den nya organisationen för Regionbibliotek Västra Götaland. Projektet utvecklade hanteringen av olika medier inom biblioteksvärldens ansvarsområde, samt

10 Sida 10 av 35 utvecklade bibliotekssektorns relationer till andra sektorer. Se vidare:../nfk/netpres.htm Under hösten 1999 till våren 2000 genomfördes projektet, Virtuellt kunskapsrum i Västsverige, med stöd från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling. Projektet var en direkt fortsättning på de tidigare nämnda och huvudsyftet var personalutbildning inom It-området för arkiv, bibliotek och museer i Västsverige. Målsättningen var att göra den digitala tekniken till det huvudsakliga redskapet i ABM-sektorns fortsatta förnyelsearbete, att etablera en IT-kultur inom ABMsektorn, att bygga ett intranät för ABM-sektorn i NORP-regionen och att skapa ett publikt gränssnitt för berörda institutioner. Se vidare:../nfk/kks.htm# Under innevarande år 2000 har projektet, ABM - program för Västvenskt virtuellt kunskapsrum, genomförts med stöd från Stiftelsen framtidens kultur. Med denna rapport avslutas projektet. Det är högst sannolikt att projektet leder vidare till verksamhet i enlighet med föreslagna kort- och långsiktiga åtgärder. Projektarbetet redovisas nedan i texten. Ansökan kan läsas på hemsida: abmprog.htm Redovisning av projektarbetet Vårt ABM-projekt sammanfattar ABM-läget i regionen inför framtiden. Samtidigt har projektarbetet genomförts interaktivt gentemot olika verksamheter och nätverk. Projektets särskilda kraft bygger på förankringen och de konkretiseringar av ABM-perspektiv som vi arbetat med. Det är därför speciellt viktigt att lyfta fram ett antal lokala exempel i regionen där projektets intentioner och arbetet konkretiseras. Huvudman för projektet har varit Regionbibliotek Västra Götaland. Tomas Olsson har under tiden februari-december 2000 varit halvtidsanställd projektledare. En styrgrupp bestående av förvaltningschefen för Regionbiblioteket Lena Skoglund, chefen för Regionmuseum Västra Götaland Karin Rex Svensson, chefen för Region- och stadsarkivet i Göteborg Bo Tahlén, förstearkivarien vid Landsarkivet Ulf Andersson och projektledaren vid Regionbiblioteket Bengt Källgren. Sammankallande har varit Lena Skoglund, sekreterare vid sammanträden har varit Tomas Olsson. Till projektet har en referensgrupp varit knuten som sammanträtt vid två tillfällen under året. Följande personer har ingått i referensgruppen: ordföranden för arkivnämnden i Västra Götalandsregionen Matz Lilja, ordföranden i Västra Götalandsregionens speciella arbetsgrupp för ABM frågor Per Gustafsson, avdelningschefen vid Statens kulturråd Erik Åström, handläggaren vid Statens kulturråd, Helena Kettner, avdelningschefen vid Riksarkivet Björn Lindh, avdelningschefen vid Riksantikvarieämbetet Monika Minnhagen. Under projekttiden har regelbundna kontakter hållits med kulturförvaltningen vid Västra Götalandsregionen främst genom kulturchefen Kerstin Quentzer. Samt med arkivförvaltningen genom Bo Tahlén. Projektet har finansierats med bidrag från Stiftelsen framtidens kultur. Lokala exempel I Västra Götalandsregionen finns 49 kommuner. I dessa samhällets basorganisationer finns ett brett spektrum av spännande lokala utvecklingsarbeten. Tidigt under projekttiden beslöt styrgruppen att grunda

11 Sida 11 av 35 projektet på några av dessa arbeten. Fördelarna är många. Konkreta tydliga verksamheter kan lättare förstås än många goda teorier och planer. Påbörjade projekt inrymmer en egenkraft som skapar goda förutsättningar för genomförandet. Projekten är oftast väl förankrade och har ett starkt stöd lokalt i sin del av regionen. Projekten är sprungna ur ett lokalt behov, formulerade av aktiva människor i speciella sammanhang. Utifrån lokala behov och begreppsvärldar formuleras ofta frågor av generell karaktär, men med en stark konkretion som grund. Vi beslöt att ABM-projektets kärna skulle bli, det goda exemplets makt. Vid sidan om de lokala arbetena såg vi frågor som var av gemensam karaktär. Frågor som behöver lösas av beslutsfattare och aktörer på regional eller nationell nivå. Många frågor av mer generell karaktär kan med fördel lösas i samverkan med de lokala aktörerna och därmed ges konkretion och tydliga resultat. Mer om detta finns att läsa under rubriken ABM-långsiktigt senare i rapporten. Stenstorp På den västgötska slätten ligger det lilla samhället Stenstorp mitt emellan Falköping och Skövde. Ett samhälle som är en provkarta på ett svenskt stationssamhälles förändring under 1900-talet. I detta samhälle föddes på talet den svenske uppfinnaren Gustav Dalén. I Stenstorps centrum finns ett gammalt polishus, tingshus och ett komplex av samlingslokaler för kommunala ändamål. Några används idag till bibliotek, restaurang samt museum över Gustav Dalén och hans verksamhet. I denna miljö växer för närvarande en mycket spännande verksamhet fram. Föreningen Dalénium; bygger samman lokalerna till ett lokalt science center, en pedagogisk och lekfull mötesplats där man kan lära sig mer om teknik och naturvetenskap i ett idé- och kulturhistoriskt perspektiv. Avsikten är att integrera det befintliga Gustav Dalénmuseet, biblioteket och några arkiv. Därmed utvecklar man det traditionella science center konceptet. Men även arkiv, biblioteks och museikoncepten ges möjlighet till utveckling. Tankar finns på en långtgående integration av relevanta delar av biblioteket i själva undervisningsmiljön. Man vill även pröva ny teknik och bibliotekariernas särskilda kompetens på informationshanteringsområdet. Därmed kan eleverna ges direkta möjligheter till fördjupning av tankar och idéer under besöken i experimentmiljöerna. En naturlig miljö och situation för problembaserat lärande kan även skapas på detta vis. Man kan gå in på Internet för att söka ytterligare material om kemiska, fysikaliska frågor, radio, sjukvård, eller fyrväsende i direkt anslutning till de upplevelser experimenten ger. Möjligheten att koppla naturvetenskap och kulturhistoria, att kryssa mellan arkiv, bibliotek museer, i den miljö man befinner sig och på Internet ger begreppet Virtuellt kunskapsrum en gestalt. I anslutning till verksamheten finns stort utrymme för utveckling av arkiv och litteratursammanställningar. Elever vid de olika utbildningarna från grundskolan och uppåt i utbildningshierarkin kan i specialarbeten och projekt sammanställa förteckningar över arkivmaterial och litteratur utifrån olika specialvinklar. Materialet kan redigeras och bearbetas av mer professionell personal och sedan presenteras på Internet som hjälp för andra studerande eller specialintresserade. Gustav Dalén och hans gärning intresserar många människor runt om världen.

12 Sida 12 av 35 På stambanan nästan mitt emellan Göteborg och Stockholm växer ett litet utvecklingscentrum fram baserat på lokala behov i ett internationellt perspektiv. Utbyggnadstakten bestäms av lokala finansieringsmöjligheter och pedagogiska behov. Konceptet rymmer mycket mer än så om man vill. ABM - Dalsland Vid ett av seminarium i Håverud i slutet av april i år diskuterades ABMerfarenheter i ett dalsländskt perspektiv. Många goda exempel lyftes fram liksom det faktum att Dalsland är en enhet med många kopplingar till omgivande landskap och övriga omvärlden. Med en trygg förankring i Dalsland finns goda förutsättningar att bygga en mångfacetterad och stark verksamhet som är regionalt och nationellt inriktad. Kanske även internationell, Norge ligger om inte annat mycket nära. På hemsidan: abmref_hoverud.htm kan man finna ett referat från mötet. Mötet följdes upp i början av december i Åmål. På flera sätt är Åmål en huvudort i Dalsland som har mångårig erfarenhet av ABM-arbete och därför kan ses som förebild. Vilket inte betyder att andra erfarenheter och initiativ i Dalsland är mindre intressanta. Dock kan sägas att Åmål har kommit längst på det organisatoriska planet. Redan 1989 övertog Åmåls kulturnämnd arkivansvaret från kommunstyrelsen, utökade arkivet till lokalhistoriskt arkiv och anställde en akademiskt utbildad arkivarie. Motivet för kulturnämnden var att kommunarkivets centralmagasin redan fanns under konsthallen. Därigenom fanns möjlighet att ge arkivet tillgång till bibliotekets lokaler och öppethållande för att ge arkivservice och forskarplatser. Kommunarkivet skulle tillsammans med bibliotekets lokalsamling och forskarplatser utvecklades till ett levande lokalhistoriskt forskningscenter, där forskarna får möjlighet att söka i både tryckt material och arkivhandlingar på samma ställe. Att integrera arkiv med bibliotek var 1989 en mycket ovanlig åtgärd. Man hittade inget exempel på detta i landet när åmålsborna sökte studieobjekt inför den ombyggnad som syftade till lokalintegrering. Förkortningen ABM hade man aldrig hört talas om vid den tiden. Utvecklingen mot ett nära samarbete kändes naturlig eftersom Åmåls bibliotek har en så omfattande lokalsamling med fjärrlåneansvar gentemot övriga landet när det gäller Dalslandslitteratur. Kommunen bekostade 1997 en ombyggnad av kulturhuset för 3,5 miljoner, för att möjliggöra ett integrerat arbetssätt arkiv - bibliotek - konsthall. Arkivpersonalens arbetsrum ligger efter ombyggnaden i anslutning till bibliotekets lokalsamling släktforskning, mikrofilmapparater och forskarbord. I ett aktuellt ABM - projekt digitaliseras just nu delar av bildarkivet. Ett annat projekt som syftar till att kartlägga Åmåls landskommun, Åhmula anor, har en pedagogisk och folkbildande karaktär med stor potential. Under hösten 2001 kommer en lokalhistorisk universitetskurs att arrangeras i samarbete mellan Historiska institutionen vid Göteborgs universitet och Åmåls kommun. Kursen kommer att arrangeras med ABM-verksamheten som grundresurs och tankemodell. Planer finns att tillsammans med Universitets TV i Göteborg producera ett eller flera TV-program baserat bland annat på kursens material. Till kursen kommer också att kopplas ett projekt som drivs av Regionbibliotek Västra Götaland och avser att utveckla biblioteken i Västra Götaland till lokala centra för utbildningsstöd. Beskrivning finns på hemsidan:../bill/billprojvg.htm

13 Sida 13 av 35 Skara I Stifts- och landsbiblioteket i Skara hölls i maj 2000 ett ABM-seminarium. Seminariet finns refererat i korthet på hemsida: redsemskara.htm Biblioteket är i sig självt en intressant ABM-miljö. Biblioteket i sin nuvarande utformning kom till under 1800-talet även om 1900-talet inneburit många förändringar av hus och verksamhet. Bibliotekets samlingar och traditioner är dock betydligt äldre än så. Beståndet kommer ursprungligen från de tidigare gymnasie- och domkyrkobiblioteken. Under århundraden har ett på många sätt unikt material samlats och brukats. Samlingar som egentligen kan ses lika mycket som musei- eller arkivmaterial. Lite förenklat kan man påstå att Stiftsoch landsbiblioteket i Skara har varit en ABM-institution sedan medeltiden. Före 1900-talets början var det heller inte lika viktigt att skilja dessa professioner åt. Biblioteket har idag goda förutsättningar att fortsatt vara en ABM-institution med traditioner. Men man har dessutom goda förutsättningar att vara en central plats för ABM-utveckling i de östra delarna av Västra Götalandsregionen. Ekomuseum gränsen Ekomuseum Gränsland är ett projekt som syftar till att ge information om, och tillvarata sevärdheter där de finns på sin ursprungliga plats i gränsområdena mellan Bohuslän, Dalsland och Östfold. En plan över sevärdheter är upprättad, seminarier arrangeras, intervjuprojekt genomförs för insamling av basfakta. En gränslandsbibliografi är under utarbetande. Projektet är gränsöverskridande i många avseenden. De geografiska gränserna har överskridits mellan landskap, län och nationalstater. Gränser mellan kultur-, samhälls- och näringslivsplanering överskrids. Gränser mellan arkiv, bibliotek och museer likaså. ABM är ett naturligt tankesätt i gränslandet. Läs mer på hemsidan: Industrisamhällets historia är en central del i projektet. Stenindustrin är ett exempel på gränsöverskridande gemensam industriell erfarenhet. Gränslandet rymmer många andra exempel. Ett seminarium hölls i mars i Strömstad. Representanter för arkiv, bibliotek och museer i området diskuterade erfarenheter och framtida möjligheter. Seminariet finns refererat i korthet på hemsida: stromstad_referat.htm. Inför kommande år planeras fortsatt arbete med ABM-inriktning. En planering som är särskilt intressant mot bakgrund av att Stortinget i Norge står i begrepp att behandla den stortingsmelding på ABM-området som lades fram för ett år sedan. Läs mer på hemsidan: Forsvik Forsviks Bruk i Karlsborgs kommun är en av regionens basresurser på det industrihistoriska området. Forsviks Bruk är också ett viktigt besöksmål från turistisk synpunkt i regionen. Forsvik är ett exempel på en glesbygdsort som blivit över i industrisamhällets förändring. De flesta arbetstillfällena är borta, stora delar av samhällsservicen har flyttat till centralorten Karlsborg. Butikerna är nedlagda. I denna förändringsprocess återtar nu bruket sin historiska roll som samhällets motor, men på nya sätt. Posten har nyligen inrättat ett utlämningsställe på bruket och planer finns på att inrätta en biblioteksfilial. Det kan tyckas att detta är små insatser, men egentligen är de viktiga strategiska utgångspunkter för att bygga en ny roll för bruket i informations- och kunskapssamhället. Bruket blir inte bara en turistisk angelägenhet utan också en anläggning för lokal och regional utveckling på det industrihistoriska området.

14 Sida 14 av 35 Lokalbefolkningen får dessutom bättre förutsättningar för säkrandet av grundläggande samhällsservice. Mer information om Forsvik finns på hemsidan: Vid ett ABM - seminarium i Stockholm november exemplifierade ordförande i Riksdagens kulturutskott, Inger Davidsson, gott ABM - arbete med de arrangemang som ordnats i Västergötland kring temat "I Arns fotspår". Romantrilogin kring Arn har bildat grund för en satsning på medeltidshistoria i Västergötland. Olika parter går samman för att göra det möjligt för allmänhet och turister att se de miljöer som omnämns i böckerna. Projektet är ett lyckat exempel på hur historia kan studeras samtidigt i institutioner och ute i landskapet. Underlaget är framställt av många intressenter gemensamt under ledning av Västergötlands museum. Forsvik har en framträdande roll främst i romantrilogins tredje del. ABM - Trollhättan I Trollhättan finns Innovatum Kunskapens hus, en ny sorts institution som bland annat arbetar med det industrihistoriska kulturarvet. I utställningar, referensbibliotek och arkiv kan kunskaper och insikter byggas av den som vill. Huvuduppgiften är att verka som pedagogisk resurs i Trollhättan och regionen men man har även andra uppdrag på det industrihistoriska området i regionen. Trollhättans bibliotek; är ett offensivt folkbibliotek integrerat i Trollhättans kulturhus. I Trollhättan genomfördes på Innovatum och i stadens kulturhus en mycket lyckad kulturhusens dag den 11 november Arrangemangen var ett samarbete mellan Regionarkiv, Regionmuseum samt olika lokala organisationer och förvaltningar i Trollhättan med omnejd. Läs om kulturhusens dag och de lyckade arrangemangen på hemsida: Innovatum, Trollhättans bibliotek och Regionbibliotek Västra Götaland utvecklar en virtuell applikation på idén om det fjärde rummet. Man kommer under våren 2001 att använda befintligt digitalt material för att i en demoversion beskriva sluss- och fallområdet i Trollhättan på Internet. Besökarna ska kunna röra sig mellan områdets olika delar efter kartbilder, läsa om olika enskildheter på hemsidan och hitta litteraturreferenser samt slutligen reservera en bok på biblioteket. Därefter vidtar besök i själva området, på Innovatum och biblioteket. På Innovatum finns idag föreningsarkivet. På sikt strävar man efter att utarbeta nya samverkansformer med arkivsektorn för att underlätta tillgängligheten till andra arkiv och skapa beståndsöversikter. Samarbete med andra aktörer i Trollhättan är en självklar del av arbetet. Vattenfall och Sjöfartsverket likaväl som studieförbund och annan folkbildningsverksamhet. ABM - Sjuhärad Vid seminariet i Borås i maj framkom flera goda exempel på ABM-arbete i Sjuhäradsområdet. Det mest framstående på idéplanet är nog Biblioseum i Tranemo där man planerar att bygga om biblioteket så att även museifunktionen byggs in och integreras i verksamheten. På sikt kan även arkiv komma ifråga. Idéerna uppkom i samband med ett besök på ett välkänt modernt museum i Västsverige för några år sedan. Den kreativa bibliotekarien förundrades över de stora förändringarna av museernas utställningar sedan den tid hon gick på museer som barn. Samtidigt ställde hon sig frågan, är inte detta lite ytligt? Borde

15 Sida 15 av 35 man inte kunna kombinera utställningen som publik intressefångare med bibliotekens informationssystem och litterära värld? Därmed borde känsla och fördjupning kunna skapas i samma lokal. Under några år har sedan denna idé förädlats och väntar nu på förverkligande förutsatt att nödvändiga ombyggnadsoch investeringsmedel kan frigöras i kommunen. I Borås kommun finns goda förutsättningar för ABM-arbete. Ett stort och välfungerande bibliotek, en bred museiverksamhet och ett lika välfungerande kommunarkiv utgör basen. Kommunen har företagit sig att skriva ett historieverk om Borås som i sig kan ses som ett ABM - projekt där alla lokala krafter är mobiliserade tillsammans med företrädare för Göteborgs universitet. Vid Borås museer och kulturförvaltning planeras för en delaktighet i projektet Västra Götalands folkbibliotek och det industriella samhällets kulturarv. Radio Sjuhärad har visat intresse för att delta i projektet genom att rapportera från studiecirklar och göra produktioner som berättar om industrisamhällets förändring i Borås och Sjuhäradsområdet. Byggnadsvård Nääs På Nääs menar man att ABM kan ses som arbetsmetod inom byggnadsvård I Kulturmiljölagen fastslås att vården av kulturmiljön är en gemensam angelägenhet där alla har ett ansvar. För att detta skall vara möjligt krävs ökad kunskap hos såväl privatpersoner som hantverkare om lämpliga material och metoder för vård av den äldre bebyggelsen. Denna kunskap, som tidigare varit allmänt spridd, har nedvärderats av det industriella byggan-det och är idag ofta svår att hitta. Det finns därför ett stort behov av att samla, systematisera och förmedla denna kunskap genom ett folkbildande arbetssätt. Pågående samverkan inom ABM-området har visat att man genom intresseväckande utställningar och väl utvecklad informationshantering kan få människor att bli intresserade av att själva söka efter kunskap. Byggnadsvård Nääs är ett informations- och kunskapscentrum för Byggnadsvård och Bygg-nadshantverk. Verksamheten startade 1990 och drivs i form av ett samarbete mellan Regionbibliotek Västra Götaland, Regionmuseum Västra Götaland och August Abrahamsons Stiftelse (AAS). Byggnadsvård Nääs är lokaliserade till Nääs Slott i Lerums kommun, och har sina lokaler i en av Nääs Slöjdseminariums gamla utbildningslokaler. Byggnadsvård Nääs skiljer sig från andra byggnadsvårdscentra genom kontakten med folkbiblioteken och den tydliga inriktningen på folkbildning. Till Byggnadsvård Nääs kommer både privatpersoner och hantverkare med specifika frågor eller för att fortbilda sig inom området. Här finns en utställningshall som fungerar både som pedagogisk byggnadsvårdsutställning och produktmässa för alternativa byggmaterial. I anslutning till utställningen ligger biblioteket som inrymmer cirka 3000 volymer, vilket storleken till trots, räknas som ett av landets bästa specialbibliotek för byggnadsvård. Biblioteket inrymmer också tre databaser; Litteratur/filmer - där man med hjälp av nyckelord kan söka i bibliotekskatalogen, Hantverkare - en förteckning över hantverkare med särskild kompetens inom byggnadsvård, Produkter - en databas över material som är lämpliga för byggnadsvård, men som kan vara svåra att hitta i handeln. Databaserna har nyligen gjorts tillgängliga via hemsidan Biblioteket och databaserna fungerar också som bas för information och rådgivning till besökare. Kunskapsförmedlingen är problemrelaterad och utgår från besökarnas frågor och intressen. Under året anordnas också kurser, seminarier och temadagar som är öppna både för

16 Sida 16 av 35 allmänhet och professionella. Personalen består av en antikvarie/verksamhetsansvarig anställd vid Regionmuseet, en konsulent/informatör anställd vid Regionbiblioteket, en bibliotekarie anställd av AAS, samt en byggnadsingenjör. Genom att alla har olika arbetsgivare skapas ett gemensamt kontaktnät som visat sig vara en stor tillgång både i den dagliga verksamheten som den långsiktiga utvecklingen. Det äldre byggnadshantverket har lämnat förhållandevis få skriftliga dokument efter sig. Bland undantagen kan nämnas det tidiga 1900-talets folkminnesnedteckningar samt byggnadsrelaterade handlingar i offentliga arkiv. Däremot finns otaliga spår av hantverkskunskapen kvar i de bevarade originalmaterialen. Byggnader utgör själva därför i viss mening ett arkiv dit man ständigt måste återkomma för att söka nya fakta eller ompröva sina frågeställningar. Den kunskapsbank som finns förvarad i byggnader och nedteckningar kan utgöra en stor kunskapskälla för dagens hantverkare, och är idag alltför lite utnyttjad. Byggnadsvård Nääs vill gärna utöka samarbetet inom ABM-området genom forskningsprojekt kring detta material. De insamlade uppgifterna kunde exempelvis samlas i en faktadatabas där man via nyckelord kan söka efter förebilder och beskrivningar vid kommande restaureringsarbeten. Projektarbetet hur vi arbetade Seminarier Projektets styrgrupp beslöt tidigt att basera arbetet på lokala förebildliga exempel i regionen. Exempel skulle sökas i samband med genomförandet av 4 seminarier förlagda till olika platser i regionen. Det första genomfördes i Strömstad 24/3, det andra i Håverud 28/4, det tredje i Borås 11/5 och det fjärde i Skara 25/5. Ett femte uppföljningseminarium hölls i Åmål 1/12. Seminarierna fungerade som tankeverkstäder i ABM - arbete. Lokala inspirationsprojekt presenterades och ABM som företeelse diskuterades. Seminarierna blev utgångspunkten för en stor del av det interaktiva arbete som senare utförts gentemot olika aktörer i regionen. Dokumentation från seminarierna kan läsas på hemsida: index.htm Rådgivning I samband med seminarierna och vid andra kontakter har projektledaren och företrädare för styrgruppen fungerat som rådgivare gentemot olika aktörer på ABM-området i regionen. Kontakter och erfarenheter har efterfrågats i stor utsträckning. Likaså material om vad ABM egentligen är. Många frågor har kretsat kring tekniska aspekter men huvudsakligen har frågorna handlat om samverkan och samarbete mellan funktionerna A, B och M. Rådgivningsarbetet har upplevts som synnerligen fruktbart och utvecklande i projektet. Nätverksbygge Redan före projektets start fanns ett nätverk, delvis av informell karaktär byggt genom långvarigt samarbete mellan personer och institutioner i regionen. Utbildningsprojektet som löpte delvis parallellt utgjorde ett annat nätverk med förankring in i personalgrupperna vid olika institutioner i regionen. Projektet har kraftigt utvidgat de befintliga nätverken genom de lokala seminarierna och annat lokalt orienterat arbete. Nätverken är numera vidgade från den traditionella regionalt orienterade institutionsvärlden till att omfatta olika lokala aktörer. Förnyade och fördjupade kontakter har också tagits med Radio/TV företrädare

17 Sida 17 av 35 för långsiktig samverkan och samarbete. Konkreta förslag till produktioner har diskuterats. Likaså har fördjupade kontakter tagits med Västra Götalandsregionens kultur- och arkivansvariga tjänstemän och politiker för en vidgning av nätverken. Omvärldsbevakning Projektledaren, representanter för styr och referensgrupp, har vid olika tillfällen deltagit i seminarier och konferenser med anknytning till ABM-frågorna på olika platser i landet. Det kanske viktigaste arbetssättet har varit att fråga runt i personliga nätverk. Sökningar på Internet har varit en självklar del i omvärldsbevakningen. ABM - test Kulturnämnden uppdrog under 2000 åt de institutioner som med olika uppdrag från Regionen arbetar med industrihistoriska frågeställningar att utreda uppdrag och organisation på området, Innovatum Kunskapens Hus AB, Stiftelsen Forsviks Industriminnen, Borås Textilmuseum, Bohusläns museum och Göteborgs stadsmuseum. Projektledaren för ABM-projektet deltog i detta utredningsarbete för att medverka till att ABM-perspektiven lyftes fram i arbetet. Institutionerna som alla är museer eller av museikaraktär arbetade tidigare inte med en tydligt formulerad ABM-inriktning. Även om det under utredningens gång blev allt tydligare att man egentligen bedrev eller med små medel lätt kunde utveckla ett sådant arbete. Deltagandet i utredningsarbetet visar på hur relativt enkelt det kan vara att etablera bättre ABM-förutsättningar i regionen. Ett annat exempel är ABM-projektets förläggning till Regionbibliotekets organisation som därmed i viss utsträckning har integrerat ABM-perspektiven i den ordinarie verksamheten. ABM i beslutsstrukturen. Vi har i projektet lagt stor möda på att förankra projektet och ABM-arbetet i lednings- och beslutstrukturer i Västra Götalandsregionen. Styrkan i ABMarbetet i regionen är den förankring som finns i många personalgrupper vid olika institutioner. På ledningsnivå är intresset och delaktigheten varierande vid olika institutioner. För att nå långsiktigt stärkande av ABM-perspektiv och fler konkreta resultat är det nödvändigt med en bättre förankring i ledningsstrukturer, vid institutionerna och i förvaltningsledningar. Det är viktigt att nå fler politiker med exempel och budskap för att ge dem möjlighet att ta del av det arbete som pågår och komma med nya idéer och uppdrag till tjänstemannaorganisationen. Idéprojekt inför framtiden Vid många tillfällen under projekttiden har poängterats att projektet varit ett idéprojekt med stöd från Stiftelsen framtidens kultur, som sådant har det varit relativt fristående från regionens administration och institutioner även om kontakter uppenbarligen finns. Därmed kan projektet ses snarast som ett förstadium till ett mer operativt samarbete med institutionerna. Det finns stora fördelar med detta. Den mest påtagliga är friheten att föreslå lösningar och utvecklingsvägar som ligger utanför de traditionella ramarna, En annan är att bundenheten till enskilda institutioner inte blir så stor. Nackdelar har varit att delaktigheten inte blivit lika stor från institutionerna. Samt att institutionernas egen ABM-planering inte går så fort som vi hoppats. Det kanske viktigaste projektresultatet är nog att regionens kulturnämnd avser att gå vidare med frågan som utvecklingsverksamhet kopplat till regionens kulturförvaltning. Även

18 Sida 18 av 35 arkivnämnden i regionen har formulerat ambitioner i budget och planering inför kommande verksamhetsår. Därmed finns goda förutsättningar för projektets mål att integrera ABM-arbetet i regionens fortsatta ordinarie arbete. ABM - långsiktigt Strategiskt arbete Genom projektarbetet har en tydlig ABM-potential lyfts fram. Västra Götalandsregionen har goda resurser sammanlagt på arkiv, biblioteks och museiområdena. Ett spektrum av statliga stora institutioner, regionala och lokala verksamheter med god spännvidd innehållsligt och kompetensmässigt. Var för sig kommer många av dessa verksamheter fortsatt att utvecklas. Tillsammans kan de utvecklas än mer, konkurrenskraften kan öka nationellt och internationellt i betydligt större utsträckning. Samverkan, samordning och samarbete tar tid och kräver ett planmässigt arbete för att lyckas. Idag lyckas de små lokala projekten, på sikt behöver de regionala institutionerna komma med i detta arbete för att bättre utnyttja resurser och skapa nya förutsättningar för att expansion i olika verksamheter. Genom projektet har ett sådant långsiktigt arbete initierats. Det är nu viktigt att detta arbete ges en stabilare grund och att kontinuitet skapas genom strategiska beslut i nämnder och verksamheter. Två projektförslag är inlämnade inför 2001, de beskrivs i bilagor i denna rapport. Det förefaller högst troligt att de kommer att genomföras. Men det mesta återstår att göra. En reell utveckling på ABMområdet kräver omfattande insatser olika nivåer i samhället. Nedan beskrivs ett antal förslag till punkter och projekt att ta ställning till i olika sammanhang. Förslagen överlämnas härmed till Regionens kultur- arkivregionutvecklingsnämnder, till de regionala institutionerna och deras styrelser. Till de 49 kommunerna i regionen samt inte minst till medborgare i regionen och övriga världen. Förslag inför framtiden ABM - forum Det är nödvändigt att skapa forum för ABM-arbetet. Idag sker det mest på informell bas utan organiserade samband. På samma sätt som ABM-gruppen i Stockholm är det i Västsverige en grupp företrädare för arkiv, bibliotek och museer som samordnar verksamhet och informerar varandra. ABM rymmer betydligt större potential än så, men då behövs forum för arbetet. Till ett sådant forum bör andra verksamheter utöver A, B och M, bjudas in. Fysisk och digital mötesplats De västsvenska folkbiblioteken har en gemensam digital mötesplats via regionbibliotekets webbplats. Arkiven och museerna saknar en gemensam motsvarighet. Det är synnerligen angeläget att utveckla och driva en digital gemensam ABM-mötesplats. Arbetsnamnet hittills har varit Virtuellt Västsvenskt Kunskapsrum. Däremot är det inte självklart att den digitala mötesplatsen skall var en bred kulturportal. En sådan har en annan funktion och ett annat syfte än en ABM-mötesplats. Det behövs ett fjärde rum vid sidan om A, B och M. Det är samtidigt viktigt att det finns fysiska rum att mötas i. Rum där man möts människa mot människa för att arbeta, eller uppleva något som är grundat i ABM-perspektiv och som utformat material från A, B och M. Nätverk av aktörer

19 Sida 19 av 35 Nätverken finns men behöver stärkas och vidgas, inom institutionerna, mellan institutionerna, mellan institutionsformerna. Dessutom bör den samlade ABM - resursens nätverksrelationer stärkas gentemot det omgivande samhället. Utbildningssamhället och medier är viktiga strategiska parter att samarbeta med. Samt inte minst folkbildningen och föreningsvärlden som utgör centrala delar av det civila samhället. ABM - råd Regionens beslutsfattare centralt och ute i organisationerna behöver någon form av grupp som kan ge ABM - frågorna en kontinuitet. Den kulturberedningsgrupp inom kulturnämnden som heter ABM - gruppen ansvarar för biblioteks- och museiverksamhet. Arkivnämnden har en egen förvaltning och organisation. Regionbiblioteket och museer har uppdrag på området. Flera statliga myndigheter med verksamhet i regionen behöver någon form av grupp för samordning på området. Kommunala privata och ideella verksamheter kan lätt glömmas bort om organisatoriska sammanhang saknas. Utbildningsanordning och samordning Traditionellt har ABM-sektorn haft en nära koppling till olika utbildningsanordnare samhället. Arkiv, bibliotek och museer har varit institutioner som både varit källförvaltare och undervisningsresurser i grundgymnasie- och högskola. Den rollen kan återerövras! ABM-perspektiven är egentligen en självklarhet i forskarutbildningar vid olika universitet och högskolor. En mer medveten satsning på hur ABM kan ses som planeringsgrund för både universiteten och ABM-institutionerna skulle effektivisera och utveckla både undervisning och institutionsverksamhet Folkbildning och studieförbund startade den breda biblioteksverksamheten i landet. Museer och arkiv är bas för många studiecirklar, direkt och indirekt. ABM är och har under 1900 talet varit en del av folkbildningen i landet. Den självklara relationen ABM/folkbildning, bör fördjupas och stärkas. Inom ABMsektorn finns ett stort behov av fortbildning. Mycket kan vinnas på att samordna kursutbud och utvecklingsarbete. Konsulentfunktion Regionbibliotekets verksamhet grundas i huvudsak på konsulenter som arbetar med utvecklingsstöd för de kommunala folkbiblioteken i regionen. Ett stöd som många gånger är av övergripande natur men lika ofta reser man runt i regionen och arbetar lokalt tillsammans med biblioteken på plats. På samma sätt är arkivariearbetet till stor del en konsultverksamhet där arkiv ordnas och struktureras på myndigheter långt före de hamnar i en historisk slutdeponi i någon regional centralort. Konsulent/konsultrollen är egentligen den grundläggande uppgiften. Museernas arbete är mer komplext och mer sällan grundat på ett decentraliserat arbetssätt. Undantag förekommer och bekräftar regeln. Museer har mycket att lära av arkiv och bibliotek i detta avseende. På andra kulturområden finns likaså konsulenter exempelvis hemslöjdskonsulenter och länskonstnärer. ABM-perspektiven behöver stärkas i de befintliga konsulent/konsultrollerna. Samtidigt är det egentligen en självklarhet att en speciell ABM konsulentroll behöver inrättas som kan verka gentemot lokala verksamheter, utgöra en beredningsfunktion gentemot regionens tjänstemän och politiker. Samt inte minst fungera som en samordningsfunktion gentemot nätverk, institutioner och organisationer.

20 Sida 20 av 35 Lokala utvecklingsprojekt Det är på små oväntade platserna ABM kan bli som mest intressant. Här kan man experimentera utan en stor och trög organisation. Här finns personkontakter och effektiva nätverk. Här finns ofta pionjäranda och eldsjälar. Men här finns ofta alltför svaga ekonomiska resurser. Här finns inte heller nödvändig kompetens i alla avseenden. De lokala projekten behöver stöd. Stöd gentemot det lokala samhället. Stöd från de regionala institutionerna. Stöd från privata, statliga, regionala och lokala finansiärer. Tidigare i denna rapport har några lokala projekt med ABM-potential omnämnts: Dalénium i Stenstorp, Biblioseum i Tranemo, Åmål, Nääs, Trollhättan, Forsvik, Eko-museum gränsen samt Sjuhäradsbygden. Säkerligen kan listan göras längre. Övergripande utvecklingsprojekt För att flytta positionerna framåt på ett generellt plan behövs utvecklingsprojekt som sammanfattar det lokala arbetet från mer generella perspektiv. Många frågor och aspekter behöver belysas, behandlas och förankras i mer övergripande sammanhang än vad den lokala miljön kan erbjuda. Under projektets gång har därför olika utvecklingsidéer diskuterats. Det fjärde rummet Projektets intentioner har varit att arbeta med digitala medier och Internet. Utgångspunkten har varit den virtuella miljö som haft arbetsnamnet; Virtuellt Västsvenskt Kunskapsrum. En miljö som formulerats i anknytning till andra projekt under några år. I denna miljö kan ett nytt rum skapas vid sidan de tre andra, arkiv, bibliotek och museum. Ett fjärde rum kan därmed skapas som är fristående från dessa där det naturligtvis kan finnas länkar till de traditionella verksamheterna, men där det framförallt kan finnas helt nya sätt att presentera kunskap och kulturarv. I denna miljö kan olika yrkesroller prövas och ges nya uppgifter. Detta rum kan mycket väl kopplas till olika portaler/hemsidor i regionen. Det fjärde rummet är avsett att vara något mer än en traditionell portal. En form av sammanflätning av a, b och m. Under projektets gång har diskuterats om det fjärde rummet skall vara ett finrum eller ett arbetsrum samt om det finns någon motsättning. Den diskussionen är knappast avslutad, medan diskussionen fortgår är det fjärde rummet en arbetsplats.

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5) REMISSVAR DATUM BETECKNING 2001-06-15 620-299-2001 ERT DATUM ER BETECKNING Ku2001/341/Ka Kulturdepartementet Enheten för kulturarvsfrågor 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Forum för Levande historia (SOU 2001:5)

Läs mer

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland

Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001. Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland Mötesplats inför framtiden Borås 23-25 april 2001 Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland REGIONBIBLIOTEK VÄSTRA GÖTALAND Bill-projekten i Västra Götaland Billprojekten är en del av utvecklingsprogrammet

Läs mer

Ölands Historiska Museum (ÖHM)

Ölands Historiska Museum (ÖHM) Ölands Historiska Museum (ÖHM) Länsstyrelsen i Kalmar län, dnr 430-6125-13 Innehåll 1. Förord 2. Varför en förstudie? Om bakgrunden 3. Bevara, använda, utveckla. Om kultur- och regionalpolitiska utgångspunkter

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande Vårt Dnr 294/5/103 Ert Dnr Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-11 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad livsmiljö (SOU 2015: 88) Kulturdepartementet har översänt

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me Med objektet i centrum. Ett ABM-seminarium om olika perspektiv på bild. 15 februari 2001 Inbjudan Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET 1. Finns det en biblioteksplan i din kommun? 2. Ingår skolbiblioteksverksamheten i planen? 3. Hur lyder texten om kommunens skolbiblioteksverksamhet? Sedan var frågan Hur

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande Kraftkälla för medborgare och lärande Program för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kring samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, som grund för en aktiv roll i det livslånga lärandet. Bakgrund

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

En samlad kulturarvspolitik

En samlad kulturarvspolitik En samlad kulturarvspolitik - För kunskap och bildning i ett Sverige som håller ihop Kulturdepartementet 1 En samlad kulturarvspolitik Med propositionen Kulturarvspolitik tas för första gången ett helhetsgrepp

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid Datum/Date Dnr/Ref.no. 2015-05-12 1.4.1-2015-137 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande gällande Statskontorets utvärdering av Digisam och Riksarkivets ställningstagande till Digisams framtid

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)

Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i

Läs mer

KULTURPLAN. Bibliotek Allmänkultur - Kulturarv

KULTURPLAN. Bibliotek Allmänkultur - Kulturarv KULTURPLAN Bibliotek Allmänkultur - Kulturarv 2011 FÖRORD Kulturen är näring för själen. Kulturen ger oss medel att lära känna oss själva, växa, utvecklas, förändra, öppnar våra sinnen, ger nya perspektiv

Läs mer

Tid: Torsdagen den 4 september kl Plats: Kajutan och Saras Hus, Henån

Tid: Torsdagen den 4 september kl Plats: Kajutan och Saras Hus, Henån 1 (5) 2008-09-04 Beredningsgruppen Kultur MINNESANTECKNINGAR Tid: Torsdagen den 4 september kl 13.30 16.45 Plats: Kajutan och Saras Hus, Henån Närvarande Beredning kultur Lars G Blomgren, ordförande Gerd

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Kulturarvslyftet - enkät

Kulturarvslyftet - enkät Kultursekretariatet Kulturarvslyftet - enkät Kulturarvslyftet möjlighet till nya resurser Vad behöver göras i din förening eller organisation? Kulturarvslyftet är en statlig arbetsmarknadssatsning som

Läs mer

Arkivlänet Västernorrland

Arkivlänet Västernorrland Arkivlänet Västernorrland Dåtid Nutid Framtid Länets Arkivkluster en unik resurs Arkivklustret Västernorrland har en kraftfull och dynamisk miljö inom arkivsektorn med en omfattande arkivvetenskaplig forskning

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Industrimuseum Västra Götaland En samverkansplattform för industrisamhällets omvandling i Västra Götaland Uppbyggnadsfas

Industrimuseum Västra Götaland En samverkansplattform för industrisamhällets omvandling i Västra Götaland Uppbyggnadsfas Industrimuseum Västra Götaland En samverkansplattform för industrisamhällets omvandling i Västra Götaland Uppbyggnadsfas 2014-2016. EXTERNA MÅLGRUPPER Vi som ingår i nätverket Industrimuseum VG idag SAMVERKANS-

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte

BILAGA. Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Kulturnämnden BILAGA 1 (3) Kulturarvskollegium och regionalt kulturarvsmöte Region Skånes inträde i samverkansmodellen innebar ett större ansvar för övergripande kulturarvsfrågor. Samråd med de regionala

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation

Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Datum 2017-05-15 1 (4) Avrapportering av uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för öppen och fri arkivinformation Regeringen beslutade den 23 mars 2017 att ge Riksarkivet i uppdrag att

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Sammanfattning. Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning. Stockholm 2015-05-13

Sammanfattning. Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning. Stockholm 2015-05-13 Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning Stockholm 2015-05-13 Remissyttrande Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling för

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst

Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst vision västra götaland det goda livet Detta är en lättläst version av Vision Västra Götaland Det goda livet Bearbetningen har gjorts av Centrum för lättläst Visionen gäller för Västra Götaland. Den är

Läs mer

Vision KB:s syfte, vision och målbild

Vision KB:s syfte, vision och målbild Vision 2025 KB:s syfte, vision och målbild Regeringen Syfte Vision 2025 Målbild 2020 Aktiviteter KB:s styrkedja KB får sitt uppdrag från regeringen i instruktion och regleringsbrev etc. Myndigheten omsätter

Läs mer

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29

Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun KS-2014/29 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Lisbeth Rye-Danjelsen Datum KS-2014/29 huvudregistrator 2014-01-27 Kommunstyrelsen Införande av digital mellanarkivering, e-arkiv, i Knivsta kommun

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift

Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003

Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbiblioteket har sina lokaler i Linköpings nya stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping. Uppdrag Länsbiblioteket är en regional kulturinstitution med

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89

Yttrande över remiss från kommunstyrelsen - Yttrande över betänkandet Ny museipolitik, SOU 2015:89 Kultur- och fritidsnämnden Datum 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen KFN/2015:272 Arkiv och museer Nils Mossberg, 016-710 29 90 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande över remiss från kommunstyrelsen -

Läs mer

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Medlemmar 22 000 akademiker inom kultur och kommunikation 5000-6000 är anställda inom musei- och kulturmiljövården Uppskattat några hundra som är under utbildning, utbildade

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Prisma Västra Götaland. En webbplats för människor, platser och berättelser om samhällsutvecklingen i Västsverige under industrialismen.

Prisma Västra Götaland. En webbplats för människor, platser och berättelser om samhällsutvecklingen i Västsverige under industrialismen. Prisma Västra Götaland En webbplats för människor, platser och berättelser om samhällsutvecklingen i Västsverige under industrialismen. Nästan allt vi tar för givet är en effekt av industrialiseringen!

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan HANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan 2012 2014 Uppdaterad 2013 Innehåll Varför har KB en inflytandestruktur? 3 Strukturen 3 Vad är nationella referensgruppen? 4 Vad är en styr-

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer