UTVÄRDERING AV FORTUNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV FORTUNA"

Transkript

1 Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2007 UTVÄRDERING AV FORTUNA Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt Josefin Aggestam Handledare: Joakim Tranquist Malmö högskola, 2007 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

2 Copyright Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 2007 ISSN ISBN Grafisk formgivning och layout: Mats Andersson Holmbergs, Malmö 2008 Information om utvärdering på Malmö högskola:

3 FÖRORD Rosengårds stadsdelsförvaltning genomförde under 2006 och 2007 ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt finansierat av Svenska ESF-rådet och Försäkringskassan i Skåne. Ambitionen var att återfå långtidssjukskrivna i stadsdelens anställda tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden genom individriktade insatser för att förbättra deras livsstil och hälsotillstånd. Under projektets senare del inbjöds även anställda i Husie sdf att delta. Fortuna anses vara nyskapande, då det tog ett helhetsgrepp kring individernas hela livssituation såväl i arbetslivet som i det privata livet och med hjälp av coacher skulle man guida deltagarna fram mot en hälsosammare livsstil. Denna rapport är resultatet av den utvärdering som utfördes av Enheten för kompetensutveckling och utvärdering vid Malmö högskola. På denna enhet arbetar vi utifrån vetenskapliga metoder, men utgångspunkten är att utvärderingen framför allt ska användas i det praktiska sammanhang där den tagits fram. För att säkerställa en vetenskaplig kvalitet har utvärderingen granskats av en extern forskare, Ann-Christin Gullacksen vid området hälsa och samhälle på Malmö högskola. Josefin Aggestam har ansvarat för utvärderingen av Fortuna. Joakim Tranquist har haft ett övergripande ansvar för studien samt haft rollen som handledare och projektledare. Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagare som via en enkätundersökning och intervjutillfällen öppet delat med sig av sina erfarenheter av projektet och därmed givit ett värdefullt bidrag till denna utvärdering. Vi vill också tacka styrgruppsmedlemmarna, Monica Claeson vid Rosengårds stadsdelsförvaltning, Fortunas personalgrupp samt projektledare Lillemor Venebrand-Forsberg som välvilligt ställt upp på intervjuer samt givit oss möjligheten för en god insikt i projektets verksamhet. Josefin Aggestam Joakim Tranquist

4

5 1 INLEDNING Målsättningar Målgruppen Genomförande Projektets grundfilosofi UTVÄRDERINGEN Utvärderingens syfte Utvärderingens genomförande FÖRUTSÄTTNINGAR Projektets resurser Deltagarna LIVSSTILSFASEN Starten av Fortunas arbete Aktivitetsbeskrivning Diskussion om Fortunas livsstilsfas OUTPLACEMENT Information om Outplacementfasen Tidpunkten för Outplacementfasens start Försäkringskassan och Outplacement MÅLUPPFYLLELSE SLUTDISKUSSION Vad kan vi dra för lärdomar av detta? REFERENSER... 93

6

7 1 INLEDNING Rosengård är en av Malmös tio stadsdelar med invånare. Av stadsdelens 1773 anställda var ca 150 personer långtidssjukskrivna i mars En större andel av denna grupp återfanns inom typiskt kvinnodominerade verksamhetsområden såsom barnomsorg, vård, omsorg och grundskola. Åldern låg till största del mellan 40 och 59 år för denna grupp och majoriteten var kvinnor. Siffrorna i Rosengård var vid denna tidpunkt anmärkningsvärda, särskilt om man beaktar den psykiska ohälsan i stadsdelsförvaltningen. Försäkringskassan gjorde i oktober 2006 en kartläggning av diagnoserna för sjukfall längre än 60 dagar i Skåne. I Rosengårds stadsdelsförvaltning (fortsättningsvis kallad sdf) var 35% sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom och ytterligare 11% hade en anpassningsstörning eller reaktion på stress. Jämför man denna siffra med hela Malmö är det 25% respektive 13% 1. Lägger man ihop dessa båda diagnoser kan man konstatera att Rosengårds sdf har 8% högre psykisk ohälsa än i Malmö i stort och att Rosengårds stadsdelsförvaltning höjer de genomsnittliga siffrorna för Malmö. Problematiken var med andra ord att man hade en stor andel långtidssjukskrivna som man i stadsdelsförvaltningen inte kom vidare med. Man upplevde att många av dessa personer inte skulle kunna komma tillbaka till arbete utan någon form av åtgärd. Då väcktes idén att arbeta med livsstilsförändringar hos de långtidssjukskrivna individerna. Genom lyfta dessa människor genom att förbättra deras hälsa och därmed föra dem närmare arbetsmarknaden, samtidigt som man kopplade in outplacementverksamhet 1 Statistik ifrån Försäkringskassan

8 där man skulle hitta nya anställningar utanför stadsdelsförvaltningen, hade man för avsikt att sänka sjuktalen i Rosengård. 1.1 Målsättningar 1 Projekt Fortuna initierades med en avsikt att ta ett helhetsgrepp om ohälsan i Rosengårds sdf den psykiska såväl som den fysiska. Projektet syftade dels till att göra en systematiserad kartläggning av sjukfrånvaron i stadsdelen och samtidigt öka tydligheten i organisationen kring ansvar och roller i rehabiliteringsarbetet. Dels innebar det att utforma ett livsstilsprogram som genom individriktade insatser syftar till att stärka deltagarna för att hitta en väg tillbaka till arbetsmarknaden. De målsättningar som anges i projektbeskrivningen är att: Utveckla bestående samverkan mellan nyckelaktörerna i rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna; Rosengårds sdf, Försäkringskassan, företagshälsovården Feelgood samt fackliga organisationer Utveckla hållbara metoder och rutiner för hur långtidssjukskrivna kan återgå till arbetslivet Minst 50% av deltagarna i projekt Fortuna ska ha återgått till arbetslivet efter att projektet har avslutats Genom att anlita ett outplacementföretag var även tanken att hitta anställningar till projektdeltagarna utanför stadsdelsförvaltningen. 1.2 Målgruppen Utifrån en analys av de 150 långtidssjukskrivna personerna i förvaltningen var målet att välja ut 50 personer att delta personer vilka stod tillräckligt nära arbetsmarknaden för att ha möjligheter att få ny anställning hos en annan arbetsgivare, samtidigt som arbetsgivaren ansåg att alla rehabiliterings- och omplaceringsmöjligheter inom förvaltningen var uttömda. Gruppen skulle till 90% 1 När inget annat redovisas refereras till Fortunas projektbeskrivning. 2

9 bestå av kvinnor och till 10% av män och åldersintervallet ligga mellan 20 och 55 år. Detta eftersom majoriteten av de anställda inom förvaltningen i stort är kvinnor, samtidigt som majoriteten av de långtidssjukskrivna också är kvinnor. Individerna skulle analyseras utifrån ett helhetsperspektiv, där alla relevanta aspekter av dennes livssituation skulle tas i beaktande såsom livsstil och relationer till andra människor. 1.3 Genomförande Fig. 1. Schematisk bild över Fortunas fyra faser Projekt Fortuna indelades i fyra olika faser enligt figuren ovan. Fas 1 kallas i projektbeskrivningen för analys. I denna fas skulle två samordnare engageras på deltid ifrån personalavdelningen i stadsdelsförvaltningen. Lokal och utrustning skulle anskaffas och projektets nyckelaktörer skulle sammankallas till en styrgrupp i vilken samarbetsformer för rehabiliteringsarbetet skulle utvecklas. Under denna fas skulle kartläggningen av stadsdelens långtidssjukskrivna göras och deltagarna för projektet väljas ut. I denna fas skulle även utvärdering upphandlas och personal för projektet rekryteras. Fas 2 kallas i projektbeskrivningen för livsstilsfasen där förutom en intensifiering av samarbetsformerna mellan parterna livsstilsprogrammet för deltagarna skulle utvecklas. Livsstilscoacherna skulle tilldelas handledning av externa konsulter; information om projektet skulle framställas och spridas och resurser inför projektets tredje fas, outplacement, skulle upphandlas. Livsstilsfasen skulle innebära att deltagaren i kombination av individuell coaching och aktiviteter i grupp skulle inspireras och utveckla verktyg och strategier för att förbättra sin hälsa och hantera sin 3

10 livssituation på bästa möjliga vis. Aktiviteterna skulle innehålla föreläsningar, studiecirklar, studiebesök, fysiska aktiviteter men också avslappningsövningar, skapande verksamhet som musik, dans, bild samt natur och trädgård. Tanken var att denna verksamhet skulle ske i samarbete med eller i regi av en extern aktör som exempelvis en Folkhögskola. Enligt en intervju med en av projektets samordnare skulle innehållet i aktiviteterna utformas till stor del efter deltagarnas egna önskemål och intressen. Efter genomgången livsstilsfas, skulle deltagarna i den tredje fasen skickas vidare till ett outplacementföretag vars huvudsyfte var att utifrån individens förmåga, intresse och möjligheter finna vägar tillbaka till arbetsmarknaden (Offertförfrågan outplacement-upphandling). Outplacementföretaget hade till uppgift att dels hitta ett arbetsprövningsföretag på vilket man skulle avgöra arbetsförmågan hos individen, och dels att hitta en anställning som skräddarsytts utifrån deltagarens erfarenheter, förutsättningar och önskemål. Outplacementfasens omfattning skulle vara 6 månader. Fas fyra skulle ägnas åt avslut, sammanfattning samt spridning av erfarenheterna externt och internt. Deltagarna skulle under denna fas inte längre vara inskrivna i projektet. Denna utvärdering avser huvudsakligen att värdera själva programmet eller metoden i denna verksamhet, vilken utgörs av fas två och i viss mån även fas tre enligt ovanstående modell. Resultaten av utvärderingen är i skrivande stund för tidigt att uttala sig om, då deltagarna nyligen skrivits ut ifrån projektet. En sådan analys bör förslagsvis ligga 6 månader efter avslutat projekt. 1.4 Projektets grundfilosofi Att fokusera på faktorer som upprätthåller och främjar hälsa istället för bara på de faktorer som förvärrar sjukdomar, har blivit ett näst intill självskrivet inslag i den hälso- och sjukvårdspolitiska diskursen och retoriken idag. Som underliggande teori i Fortuna hänvisar projektbeskrivningen till Aaron Antonovskys teori KASAM, som betonar känslan av sammanhang som avgörande för individens hälsotillstånd. För att bringa klarhet i de tankegångar 4

11 som fanns när projektplanen utformades har jag därför valt att presentera denna teori lite närmare. KASAM definieras som en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar, och att det finns en hög sannolikhet för att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen kan förvänta sig (Antonovsky, 2003:13). Antonovsky menar att människans normaltillstånd befinner sig i ett kaos snarare än i stabilitet och harmoni. Istället för att benämna människor som friska eller sjuka väljer han istället att placera människan på ett kontinuum mellan hälsa och ohälsa. Vi befinner oss med andra ord någonstans i mitten av denna dikotomi och rör oss ofta mot ena eller andra motpolen. Fig. 2. Antonovskys kontinuum mellan ohälsa och hälsa I stället för att förklara varför vi drabbas av en viss sjukdom ska vi i stället fokusera på vilka faktorer det är som får oss att röra oss i den hälsosamma riktningen. KASAM innehåller tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En person har nått en hög begriplighet om hon kan förklara och dra lärdom av sina erfarenheter att händelserna som väntar henne till sist går att förutse. Med hanterbarhet menas att individen kan bemöta de utmaningar och erfarenheter hon utsätts för samt upplever att hon har tillräcklig kapacitet att hantera de krav som ställs på henne. I detta fall handlar det både om resurser som står under ens egen kontroll och de som personer i sin omgivning som man litar på kontrollerar. Med meningsfullhet syftar Antonovsky på motivation, vilket innebär att individen ser att livet har en betydelse och innebörd och att man ser de utmaningar man möter som något positivt snarare än som något påfrestande. Denna senare komponent ses som den viktigaste i KASAM då den är nödvändig för att kunna uppnå begriplighet och hanterbarhet. Utöver ovanstående komponenter existerar överordnade psykosociala generella motståndsresursermotståndsbrister (GMR och MB) som bidrar till respektive motar- 5

12 betar ett starkt KASAM. Viktiga händelser i livet, såsom att bli uppsagd ifrån sitt jobb eller byte av arbetsplats, är inte det som avgör var på KASAM-skalan man hamnar. Det som påverkar är snarare den spänning dessa händelser skapar och de konsekvenser som de för med sig för individen. Nivån på individens KASAM avgör däremot om konsekvenserna för denna typ av händelser är skadliga, neutrala eller hälsofrämjande för individen (Björklund och Svensson, 2006:131ff.). Forskning om sambanden mellan arbete och hälsa eller ohälsa har ofta fokuserat på hur arbetet påverkar individens ohälsa snarare än på de faktorer runt arbetet och individen som påverkar dess hälsa. Antonovskys fokus på det friska antas vara viktigt för att stärka den sjukskrivnes uppfattning om att återgå till arbetslivet som något som är möjligt och meningsfullt att uppnå. Det är viktigt att den sjukskrivne, i sitt rehabiliteringsarbete, får sina problem med ohälsa analyserade och förklarade på ett sätt så att de blir begripliga för honom eller henne. Därmed kan de sättas in i ett sammanhang som möjliggör en uppfattning om vilka åtgärder som bör göras för att förbättra individens hälsostatus (ibid). För en person med stora MB kan det vara förödande för hans eller hennes KASAM, och därmed också hälsa, att återgå till samma arbetsplats som tidigare efter ett långt sjukdomstillstånd. Genom att byta arbetsplats skulle detta kunna förhindras (ibid) En person med stora MR upplever i motsats inte samma förödande konsekvenser att återgå till samma arbetsplats. Utifrån Fortunas projektbeskrivning kan man alltså tolka Antonovskys teori som det grundfundament och tankesätt på vilket projekt Fortuna är uppbyggt. Den har med andra ord genomsyrat såväl kartläggningsarbetet av stadsdelsförvaltnigens 150 långtidssjukskrivna individer, som upplägget bakom livsstilsfasen som den utvalda projektgruppen sedermera skulle genomgå. 6

13 2 UTVÄRDERINGEN Uppdraget att utvärdera projekt Fortuna tilldelades Enheten för kompetensutveckling och utvärdering på Malmö högskola. Utvärderingen har genomförts på ett oberoende sätt och ses som en del av den forskning som bedrivs vid Malmö Högskola. 2.1 Utvärderingens syfte Utvärderingen av projekt Fortuna har i första hand haft ett främjande perspektiv vilket innebär att den skall bidra med förståelse av projektets metod, tillvägagångssätt och resultat för att därigenom ge ett underlag för en eventuell vidareutveckling av projektets rehabiliteringsmetoder. Utvärderingen har haft som ambition att: Utvärdera projektprocessen från urval av deltagare till utfall av insatsen Identifiera gynnande alternativt missgynnande faktorer som förklarar berörda aktörers erfarenheter av projektets genomförande. Denna inriktning lägger grunden för en förklarande processutvärdering som i huvudsak har en formativ inriktning. Detta innebär dels att utvärderaren uttalar sig om projektet nått sina förväntade mål, men också om varför projektet nått de resultat som det gjort. Detta innebär att utvärderingen får en praktisk betydelse för en eventuell utveckling av projektet genom att den kan öka förståelsen 7

14 kring de problem och utgångspunkter som rådde när projektet till en början initierades. Utvärderingen syftar således till att ge en helhetsbild av hur processen, från initiering till uppföljning, har sett ut. Man sätter sig med andra ord in i hur den historiska bakgrunden såg ut, d.v.s. varför det fanns ett behov av projekt Fortuna, vilka problem låg till grund för att detta projekt påbörjades samt vilka argument ligger bakom att den faktiska projektplanen ser ut som den gör. Därefter tittar utvärderingen på hur själva genomförandet av projektet har sett ut och till slut undersöks om de förväntade målen stämmer överens med de upplevda resultaten av arbetet. Tyngdpunkten kommer att ligga på själva genomförandeprocessen för att förklara vilka delar av projektet som bidragit till framgång respektive misslyckande och varför dessa delar lyckades eller misslyckades: Har man haft rätt förståelse av problemet och dess orsaker (i detta fall den höga andelen långtidssjukskrivna i Rosengård)? Vad har deltagarna haft för förväntningar på projektet och hur har dessa förändrats/bekräftats under projekttidens gång? Kärnfrågan i denna utvärdering är på vilket sätt metoden (livsstilscoachingen och övriga hälsofrämjande aktiviteter) är tänkt att leda fram till målet (återgång till arbetsmarknaden)? Det är viktigt att understryka att utvärderingen endast kan ge en version av projektets genomförande och utfall. En heltäckande bild utifrån alla inblandades perspektiv är aldrig möjlig att ge. Syftet har varit att låta projektets huvudsakliga aktörer komma till tals, men man får ha i beaktande att utvärderaren utifrån dessa har gjort ett urval utifrån vad hon finner relevant att belysa och diskutera. En begränsning är dessutom att utvärderingen kom in i projektet först i april månad 2007 då Fortunas verksamhet med deltagarna redan hade pågått i 8 månader. Utvärderarens bild av hur projektet fungerat i sitt första skede är därmed helt beroende av hur deltagare och personal har återgivit den. 2.2 Utvärderingens genomförande Arbetet har bedrivits under perioden med varierande intensitet. Utvärderingen har utgått ifrån kvalitativ 8

15 metod i form av deltagande observation, utvärderande platsbesök, fokusgrupper samt enskilda intervjuer. Vid kvalitativ metod bör forskaren ta i beaktande den påverkan som informanten kan utsättas för vid intervjutillfället. Påverkan kan vara både positiv och negativ. Som negativt kan anföras informantens upplevelser att redogöra för sina erfarenheter om sitt sjukdomstillstånd ännu en gång och därigenom gå igenom händelser som varit svåra att komma över. Samtidigt kan det upplevas som positivt att någon, i detta fall intervjuaren, är genuint intresserad av de erfarenheter och upplevelser man har att berätta om. Därför bör man ha i beaktande i hur hög grad utvärderares förförståelse för aktiviteterna har påverkat den datainsamling och analys som gjorts (SBU, 2006: 49). Den kvalitativa undersökningen har kombinerats med en enkätundersökning av alla de personer som deltagit i projektet (inklusive de som valt att avsluta i förtid) Utvärderande platsbesök och deltagande observation Genom att finnas på plats och vara tillgänglig för samtal har det givits möjlighet för deltagarna att spontant och informellt dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter på projektet. Genom att befinna sig i Fortunas lokaler och delta i dess olika aktiviteter har syftet varit att få en insikt i samvaron och de dagliga aktiviteterna i projektet. Genom ett frekvent närvarande har utvärderaren också kommit närmare deltagarna genom att man lärt känna dem, vilket i viss mån kan ha fått effekten att ett förtroende har skapats som gjort att de i högre grad vill dela med sig av sina erfarenheter. Aktiviteter som deltagarna funnit alldeles för utelämnande för extern medverkan, har utvärderaren valt att avstå ifrån av respekt för deltagarnas integritet. Planeringen av vilka aktiviteter som utvärderaren besökt har gjorts tillsammans med projektledningen och Fortunas personal, som innan varje besök har förvarnat deltagarna om att utvärderaren skall närvara. Utvärderaren har deltagit i studiecirklar (vid tre tillfällen i två olika grupper), Qi Gong (vid ett tillfälle), Bildterapi (vid ett tillfälle), utflykt till Österlen samt vid Fortunas avslutningsfest. Utvärderaren har också medverkat vid ett styrgruppsmöte, två informationsmöten riktade till del- 9

16 tagarna med ett av de två upphandlade outplacementföretagen, samt två morgonmöten med Fortunas personal. Efter livsstilsfasens slut har deltagarna fortsatt att träffas i projektledningens regi en gång per vecka. Utvärderaren har även medverkat vid ett av dessa möten för att få en insikt i hur tiden efter livsstilsfasen har upplevts samt hur det gått för de deltagare som gått in i outplacementfasen Enkätundersökning Enkätundersökningen har haft som syfte att fånga upp deltagarnas upplevelser av Fortunas metoder. Frågorna har berört områden som förväntningar innan deltagandet påbörjades, synpunkter på de olika aktiviteterna, inställning till outplacement samt hur man upplevt Fortuna i stort. Man har även fått delge synpunkter på hur informationen om projektet har upplevts samt hur deltagaren ser på det stöd man haft ifrån övriga parter i projektet, som arbetsgivare och Försäkringskassa. Frågorna i enkätformulären har huvudsakligen utformats med fasta svarsalternativ, men möjlighet har också givits till öppna svar med utrymme för respondenterna att ytterligare kommentera sina erfarenheter. 45 personer har fått enkäten skickad till sin hemadress enligt den deltagarlista utvärderingen fått ta del av. I utskicket fanns ett medföljande frankerat svarskuvert där deltagarna kunde skicka tillbaka enkäten, och möjlighet gavs också att via en länk besvara den via Internet. En förseglad brevlåda var även placerad i väntrummet på Fortuna där deltagarna kunde posta enkäterna. Här fanns även en extra uppsättning enkäter i det fall som någon eventuellt förlagt sitt exemplar. Även vid utskicket av påminnelsen fick de enkäten samt möjligheten att besvara den via Internet. 32 svar kom in totalt. Två kända bortfall finns, ett som inte kom fram p.g.a. okänd adress och ett som via e-post meddelades att man aldrig deltagit i aktiviteterna. Av 45 utskickade enkäter kan vi därför endast räkna 43 vilket ger en svarsfrekvens på 77% Fokusgrupp och deltagarintervjuer Utifrån svaren som gavs i enkätundersökningen har två fokusgrupper genomförts för att få en djupare förståelse för deltagarnas 10

17 upplevelser av projektet. Grundtanken med fokusgrupper är att deltagarna i interaktion med varandra delger perspektiv som inte skulle ha varit möjligt att ta del av på annat sätt. I en fokusgrupp ger deltagarna sin kollektiva bild av det aktuella ämnesområdet. Genom att diskutera i grupp korrigeras den individuella uppfattningen till det som kan ses som den allmänna meningen. Det finns forskare som anser att samtalet mellan olika individer är det bästa sättet att få en subjektiv bild av verkligen. Till skillnad från individuella intervjuer blir forskarens påverkan på informanterna mindre i en fokusgrupp. Om gruppen inte är homogen finns dock en risk att erfarenheterna ifrån några av deltagarna inte kommer fram (Billinger, 2005:170 ff). Fokusgruppen bygger på semistrukturerade frågor där respondenterna har stort utrymme att styra samtalet in på de områden de anser relevanta i avseendet. Fokusgrupperna har bildats efter intresseanmälan av deltagarna själva. Utöver dessa har två deltagare djupintervjuats. Informanterna representerar både deltagare med psykisk såväl som fysisk diagnos på sin sjukskrivning. Det är deltagare som varit inskrivna i projektet olika länge och även deltagare som varit deltidssjuskrivna och därigenom kombinerat arbete med sitt deltagande i Fortuna. Detta urval har gjorts för att ge en så bred bild som möjligt av målgruppens upplevelser av Fortuna. Urvalet av informanter har skett med hjälp av att deltagarna själva anmält sitt intresse att medverka i fokusgrupperna. Alla personer som velat komma till tals i dessa sammanhang har givits den möjligheten Övriga intervjuer Utöver deltagarintervjuer har intervjuer gjorts med representanter för de fackliga organisationerna (tre personer tillsammans i en grupp under en timme). Projektledarna har intervjuats tillsammans vid två tillfällen, de har även kompletterat intervjuerna med förtydliganden via telefon och e-post. Två av livsstilscoacherna har intervjuats var för sig. Dessutom har intervju gjorts med Försäkringskassans representant i styrgruppen samt med dåvarande personalchefen för Rosengårds stadsdelsförvaltning, tillika en av författarna 11

18 till projektbeskrivningen av Fortuna. Även hon har kompletterat med förtydliganden via e-post Övrigt material Utöver observationer och intervjuer har även dokumentstudier genomförts. Detta avser bland annat genomgång och analys av projektbeskrivning, anteckningar från styrgruppsmöten, samt informationsblad om projektet. En omfattande litteraturstudie kring rapporter och forskning om långtidssjukskrivningar och rehabilitering har också gjorts. Vidare har utvärderingen vid sin analys av de kvantitativa målen använt befintlig statistik ifrån projektet Forskningsetiska överväganden Utvärderingen har tagit sin utgångspunkt i Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska huvudkrav: Alla som berörs av undersökningen upplyses om dess syfte Alla deltagare bestämmer själva över sin medverkan De uppgifter som inhämtas vid intervjuer och observationer ges största möjliga konfidentialitet De uppgifter som insamlas om enskilda personer används endast för forskningsändamål I den färdiga texten nämns inte respondenterna vid namn. För tydligheten i resonemangen är respondentens funktion/titel presenterad i referaten eftersom förståelsen för resonemanget kan vara beroende av huruvida ett uttalande kommer ifrån en livsstilscoach, projektledare, projektansvarig eller deltagare. I de sammanhang som en persons funktion/titel inte har någon betydelse, kommer den inte att redovisas för att ytterligare anonymisera respondenten. Deltagarna i projekten kan vara i en mer utsatt situation och av den anledningen har dessa källor behandlats med särskild noggrannhet. 12

19 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Följande två kapitel kommer att ge en värderande beskrivning av projektets förutsättningar och genomförande och projektet kommer att analyseras i projektprocessens kronologiska ordning. Med förutsättningar avses projektets resurser i form av personal och organisation. I detta kapitel kommer också projektets målgrupp att problematiseras. Med genomförande avses hur arbetet med de tre olika faserna har bedrivits. Fortunas metoder kommer att presenteras och dess gynnande respektive missgynnande faktorer kommer att diskuteras. Deltagares upplevelser kommer att varvas med personalens och de övriga nyckelaktörernas i projektet, som framkommit under intervjuer och enkätundersökning. 3.1 Projektets resurser Idéskapare och ägare till projekt Fortuna är Rosengårds sdf och dess personalavdelning. Projektet leddes av en styrgrupp, medan det huvudsakliga arbetet med att utveckla innehållet i verksamheten kom att ligga på livsstilscoacherna och projektledningen utifrån den projektbeskrivning som redogjorts för i inledningen. För fas tre har två olika outplacementföretag köpts upp; Personalpartner AB och Nova Individ och Organisation. I följande avsnitt kommer respektive funktion i projektet att redogöras. 13

20 Fig. 3. Schematisk bild över Fortunas organisation Styrgruppen Tillsammans med huvudaktörerna inom rehabiliteringsarbetet i stadsdelsförvaltningen skapades en styrgrupp till vilken kontinuerlig uppföljning och återrapportering av arbetet i projektet skulle göras. Styrgruppen bestod av en projektansvarig, som under projektets gång även kom att få rollen som tillförordnad personalchef 1 i Rosengårds sdf, personalsekreteraren på Rosengårds sdf samt representanter från Försäkringskassan, företagshälsovården Feelgood och fackliga företrädare från SACO/SSR, Lärarförbundet och Kommunal. Till styrgruppen kopplades även en extern rehabkonsult med syfte att undersöka möjligheterna för att effektivisera arbetsgången i rehabiliteringsärenden. Styrgruppsmötena har ifrån alla parter som utvärderingen talat med bedömts som givande och produktiva. De fackliga representanterna upplever att de fått gehör för flera av sina synpunkter, 1 För att undvika begreppsförvirring kommer fortsättningsvis benämningen personalchef att användas för denna person. 14

21 framförallt vad gäller skriften Riktlinjer vid arbetsanpassning och rehabilitering som producerades efter att kartläggningsarbetet i Fortunas första fas genomförts. Personalchefen framhåller det som positivt att styrgruppen träffats så frekvent och därmed fått möjligheten att diskutera igenom frågor där man tidigare varit oense. Detta har gjort att man lärt känna varandras verklighet och gemensamt har fått leta lösningar vilket på detta sätt har förbättrat förståelsen mellan de olika parterna Fortunas personal Till projektet har anställts en projektledare, tre livsstilscoacher samt ytterligare en person som fungerat först som vikarierande projektledare och när ordinarie projektledare kommit tillbaka, stannat kvar i projektet som resursperson 1. Projektledaren blev sjukskriven i november och i december rekryterades resurspersonen. Detta eftersom projektledarens frånvaro orsakade hög arbetsbelastning hos personalen som till viss del ledde till att gruppen drabbades av hög korttidsfrånvaro. Innan resurspersonen rekryterades hade en av livsstilscoacherna ansvaret att täcka upp för det mest akuta vid projektledarens sjukskrivning. Utöver den fasta personalstyrkan hyrdes extern personal in för några av aktiviteterna; Qi Gong, Bildterapi samt frigörande dans. Dessutom anlitades personer för att hålla i olika föreläsningar för deltagarna. Projektledaren själv kom utifrån, utanför stadsdelsförvaltningen. Hon är utbildad undersköterska och socionom samt som yoga- och meditationslärare med lång erfarenhet av arbete med människor med hjälp av både traditionella såväl som komplementära metoder 2. Livsstilscoacherna, som rekryterades externt, bestod av en sjuksköterska med antroposofisk profil 3 som även har en bakgrund i att hålla stödsamtal inom företagshälsovården; en trädgårds- 1 För att undvika begreppsförvirring mellan henne och den ordinarie projektledaren, kommer benämningen resursperson fortsättningsvis användas på denna person. 2 Med komplementära metoder avser projektledaren massage, akupunktur, naprapati, meditation och yoga. 3 antroposofi (av grekiska a nthrαpos 'människa' och sophi a 'vishet', av sopho s 'skicklig', 'kunnig', 'vis'), livs- och världsåskådning grundlagd av den österrikiske naturvetaren, filosofen och Goetheforskaren Rudolf Steiner. Den hävdar att människan genom planmässig utveckling av sina anlag kan nå kunskap om det översinnliga (www.ne.se). 15

UTVÄRDERING AV FORTUNA. Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt. Josefi n Aggestam

UTVÄRDERING AV FORTUNA. Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt. Josefi n Aggestam UTVÄRDERING AV FORTUNA Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt Josefi n Aggestam Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2007 UTVÄRDERING AV FORTUNA Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson

Projekt BRON. Sten Unosson Projektledare för projekt BRON. Region Halland Bearbetning och layout: Heléne Levy, 2007 Bild framsida: Patrik Leonardsson Hälsofrämjande arbete med företag i fokus Erfarenheter från projekt BRON i Halland Projekt BRON I denna skrift har jag samlat kunskap och erfarenhet från projekt BRON som pågick under åren 2003-2006. Projektets

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten.

Revisionsrapport. Lekebergs kommun. Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Marlen Dagersten. Revisionsrapport Granskning av kommunens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering Lekebergs kommun Marlen Dagersten 2013 2013-06-19 Fredrik Alm Uppdragsledare 2013 Lekebergs kommun Innehållsförteckning

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2

FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR RESPEKTIVE VERKSAMHET FINANSIERAD HELT/DELVIS AV SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST...2 Unga vuxna... 2 Ungdomsteam Kortedala/Bergsjön... 2 Samordnare Ungdomscentrum Angered...

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

HAKuL-modellen för rehabilitering

HAKuL-modellen för rehabilitering HAKuL-modellen för rehabilitering 1. Alla som varit sjukskrivna 28 dagar kontaktas och rapporteras av arbetsledaren till både företagshälsovården och HAKuL-projektet. Rapportering kan också ske av personer

Läs mer

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering

Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07. Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Personalhandläggare Eva-May Malmström Fastställd 2013-01-07 Rutiner vid medarbetares sjukfrånvaro och arbetslivsinriktade rehabilitering Innehåll 2 (16) Inledning... 3 Ansvar... 3 Förebyggande insatser...

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer