UTVÄRDERING AV FORTUNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING AV FORTUNA"

Transkript

1 Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2007 UTVÄRDERING AV FORTUNA Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt Josefin Aggestam Handledare: Joakim Tranquist Malmö högskola, 2007 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering

2 Copyright Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 2007 ISSN ISBN Grafisk formgivning och layout: Mats Andersson Holmbergs, Malmö 2008 Information om utvärdering på Malmö högskola:

3 FÖRORD Rosengårds stadsdelsförvaltning genomförde under 2006 och 2007 ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt finansierat av Svenska ESF-rådet och Försäkringskassan i Skåne. Ambitionen var att återfå långtidssjukskrivna i stadsdelens anställda tillbaka till den reguljära arbetsmarknaden genom individriktade insatser för att förbättra deras livsstil och hälsotillstånd. Under projektets senare del inbjöds även anställda i Husie sdf att delta. Fortuna anses vara nyskapande, då det tog ett helhetsgrepp kring individernas hela livssituation såväl i arbetslivet som i det privata livet och med hjälp av coacher skulle man guida deltagarna fram mot en hälsosammare livsstil. Denna rapport är resultatet av den utvärdering som utfördes av Enheten för kompetensutveckling och utvärdering vid Malmö högskola. På denna enhet arbetar vi utifrån vetenskapliga metoder, men utgångspunkten är att utvärderingen framför allt ska användas i det praktiska sammanhang där den tagits fram. För att säkerställa en vetenskaplig kvalitet har utvärderingen granskats av en extern forskare, Ann-Christin Gullacksen vid området hälsa och samhälle på Malmö högskola. Josefin Aggestam har ansvarat för utvärderingen av Fortuna. Joakim Tranquist har haft ett övergripande ansvar för studien samt haft rollen som handledare och projektledare. Vi vill rikta ett stort tack till alla deltagare som via en enkätundersökning och intervjutillfällen öppet delat med sig av sina erfarenheter av projektet och därmed givit ett värdefullt bidrag till denna utvärdering. Vi vill också tacka styrgruppsmedlemmarna, Monica Claeson vid Rosengårds stadsdelsförvaltning, Fortunas personalgrupp samt projektledare Lillemor Venebrand-Forsberg som välvilligt ställt upp på intervjuer samt givit oss möjligheten för en god insikt i projektets verksamhet. Josefin Aggestam Joakim Tranquist

4

5 1 INLEDNING Målsättningar Målgruppen Genomförande Projektets grundfilosofi UTVÄRDERINGEN Utvärderingens syfte Utvärderingens genomförande FÖRUTSÄTTNINGAR Projektets resurser Deltagarna LIVSSTILSFASEN Starten av Fortunas arbete Aktivitetsbeskrivning Diskussion om Fortunas livsstilsfas OUTPLACEMENT Information om Outplacementfasen Tidpunkten för Outplacementfasens start Försäkringskassan och Outplacement MÅLUPPFYLLELSE SLUTDISKUSSION Vad kan vi dra för lärdomar av detta? REFERENSER... 93

6

7 1 INLEDNING Rosengård är en av Malmös tio stadsdelar med invånare. Av stadsdelens 1773 anställda var ca 150 personer långtidssjukskrivna i mars En större andel av denna grupp återfanns inom typiskt kvinnodominerade verksamhetsområden såsom barnomsorg, vård, omsorg och grundskola. Åldern låg till största del mellan 40 och 59 år för denna grupp och majoriteten var kvinnor. Siffrorna i Rosengård var vid denna tidpunkt anmärkningsvärda, särskilt om man beaktar den psykiska ohälsan i stadsdelsförvaltningen. Försäkringskassan gjorde i oktober 2006 en kartläggning av diagnoserna för sjukfall längre än 60 dagar i Skåne. I Rosengårds stadsdelsförvaltning (fortsättningsvis kallad sdf) var 35% sjukskrivna på grund av psykisk sjukdom och ytterligare 11% hade en anpassningsstörning eller reaktion på stress. Jämför man denna siffra med hela Malmö är det 25% respektive 13% 1. Lägger man ihop dessa båda diagnoser kan man konstatera att Rosengårds sdf har 8% högre psykisk ohälsa än i Malmö i stort och att Rosengårds stadsdelsförvaltning höjer de genomsnittliga siffrorna för Malmö. Problematiken var med andra ord att man hade en stor andel långtidssjukskrivna som man i stadsdelsförvaltningen inte kom vidare med. Man upplevde att många av dessa personer inte skulle kunna komma tillbaka till arbete utan någon form av åtgärd. Då väcktes idén att arbeta med livsstilsförändringar hos de långtidssjukskrivna individerna. Genom lyfta dessa människor genom att förbättra deras hälsa och därmed föra dem närmare arbetsmarknaden, samtidigt som man kopplade in outplacementverksamhet 1 Statistik ifrån Försäkringskassan

8 där man skulle hitta nya anställningar utanför stadsdelsförvaltningen, hade man för avsikt att sänka sjuktalen i Rosengård. 1.1 Målsättningar 1 Projekt Fortuna initierades med en avsikt att ta ett helhetsgrepp om ohälsan i Rosengårds sdf den psykiska såväl som den fysiska. Projektet syftade dels till att göra en systematiserad kartläggning av sjukfrånvaron i stadsdelen och samtidigt öka tydligheten i organisationen kring ansvar och roller i rehabiliteringsarbetet. Dels innebar det att utforma ett livsstilsprogram som genom individriktade insatser syftar till att stärka deltagarna för att hitta en väg tillbaka till arbetsmarknaden. De målsättningar som anges i projektbeskrivningen är att: Utveckla bestående samverkan mellan nyckelaktörerna i rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna; Rosengårds sdf, Försäkringskassan, företagshälsovården Feelgood samt fackliga organisationer Utveckla hållbara metoder och rutiner för hur långtidssjukskrivna kan återgå till arbetslivet Minst 50% av deltagarna i projekt Fortuna ska ha återgått till arbetslivet efter att projektet har avslutats Genom att anlita ett outplacementföretag var även tanken att hitta anställningar till projektdeltagarna utanför stadsdelsförvaltningen. 1.2 Målgruppen Utifrån en analys av de 150 långtidssjukskrivna personerna i förvaltningen var målet att välja ut 50 personer att delta personer vilka stod tillräckligt nära arbetsmarknaden för att ha möjligheter att få ny anställning hos en annan arbetsgivare, samtidigt som arbetsgivaren ansåg att alla rehabiliterings- och omplaceringsmöjligheter inom förvaltningen var uttömda. Gruppen skulle till 90% 1 När inget annat redovisas refereras till Fortunas projektbeskrivning. 2

9 bestå av kvinnor och till 10% av män och åldersintervallet ligga mellan 20 och 55 år. Detta eftersom majoriteten av de anställda inom förvaltningen i stort är kvinnor, samtidigt som majoriteten av de långtidssjukskrivna också är kvinnor. Individerna skulle analyseras utifrån ett helhetsperspektiv, där alla relevanta aspekter av dennes livssituation skulle tas i beaktande såsom livsstil och relationer till andra människor. 1.3 Genomförande Fig. 1. Schematisk bild över Fortunas fyra faser Projekt Fortuna indelades i fyra olika faser enligt figuren ovan. Fas 1 kallas i projektbeskrivningen för analys. I denna fas skulle två samordnare engageras på deltid ifrån personalavdelningen i stadsdelsförvaltningen. Lokal och utrustning skulle anskaffas och projektets nyckelaktörer skulle sammankallas till en styrgrupp i vilken samarbetsformer för rehabiliteringsarbetet skulle utvecklas. Under denna fas skulle kartläggningen av stadsdelens långtidssjukskrivna göras och deltagarna för projektet väljas ut. I denna fas skulle även utvärdering upphandlas och personal för projektet rekryteras. Fas 2 kallas i projektbeskrivningen för livsstilsfasen där förutom en intensifiering av samarbetsformerna mellan parterna livsstilsprogrammet för deltagarna skulle utvecklas. Livsstilscoacherna skulle tilldelas handledning av externa konsulter; information om projektet skulle framställas och spridas och resurser inför projektets tredje fas, outplacement, skulle upphandlas. Livsstilsfasen skulle innebära att deltagaren i kombination av individuell coaching och aktiviteter i grupp skulle inspireras och utveckla verktyg och strategier för att förbättra sin hälsa och hantera sin 3

10 livssituation på bästa möjliga vis. Aktiviteterna skulle innehålla föreläsningar, studiecirklar, studiebesök, fysiska aktiviteter men också avslappningsövningar, skapande verksamhet som musik, dans, bild samt natur och trädgård. Tanken var att denna verksamhet skulle ske i samarbete med eller i regi av en extern aktör som exempelvis en Folkhögskola. Enligt en intervju med en av projektets samordnare skulle innehållet i aktiviteterna utformas till stor del efter deltagarnas egna önskemål och intressen. Efter genomgången livsstilsfas, skulle deltagarna i den tredje fasen skickas vidare till ett outplacementföretag vars huvudsyfte var att utifrån individens förmåga, intresse och möjligheter finna vägar tillbaka till arbetsmarknaden (Offertförfrågan outplacement-upphandling). Outplacementföretaget hade till uppgift att dels hitta ett arbetsprövningsföretag på vilket man skulle avgöra arbetsförmågan hos individen, och dels att hitta en anställning som skräddarsytts utifrån deltagarens erfarenheter, förutsättningar och önskemål. Outplacementfasens omfattning skulle vara 6 månader. Fas fyra skulle ägnas åt avslut, sammanfattning samt spridning av erfarenheterna externt och internt. Deltagarna skulle under denna fas inte längre vara inskrivna i projektet. Denna utvärdering avser huvudsakligen att värdera själva programmet eller metoden i denna verksamhet, vilken utgörs av fas två och i viss mån även fas tre enligt ovanstående modell. Resultaten av utvärderingen är i skrivande stund för tidigt att uttala sig om, då deltagarna nyligen skrivits ut ifrån projektet. En sådan analys bör förslagsvis ligga 6 månader efter avslutat projekt. 1.4 Projektets grundfilosofi Att fokusera på faktorer som upprätthåller och främjar hälsa istället för bara på de faktorer som förvärrar sjukdomar, har blivit ett näst intill självskrivet inslag i den hälso- och sjukvårdspolitiska diskursen och retoriken idag. Som underliggande teori i Fortuna hänvisar projektbeskrivningen till Aaron Antonovskys teori KASAM, som betonar känslan av sammanhang som avgörande för individens hälsotillstånd. För att bringa klarhet i de tankegångar 4

11 som fanns när projektplanen utformades har jag därför valt att presentera denna teori lite närmare. KASAM definieras som en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomgripande och varaktig men dynamisk tillit till att ens inre och yttre värld är förutsägbar, och att det finns en hög sannolikhet för att saker och ting kommer att gå så bra som man rimligen kan förvänta sig (Antonovsky, 2003:13). Antonovsky menar att människans normaltillstånd befinner sig i ett kaos snarare än i stabilitet och harmoni. Istället för att benämna människor som friska eller sjuka väljer han istället att placera människan på ett kontinuum mellan hälsa och ohälsa. Vi befinner oss med andra ord någonstans i mitten av denna dikotomi och rör oss ofta mot ena eller andra motpolen. Fig. 2. Antonovskys kontinuum mellan ohälsa och hälsa I stället för att förklara varför vi drabbas av en viss sjukdom ska vi i stället fokusera på vilka faktorer det är som får oss att röra oss i den hälsosamma riktningen. KASAM innehåller tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En person har nått en hög begriplighet om hon kan förklara och dra lärdom av sina erfarenheter att händelserna som väntar henne till sist går att förutse. Med hanterbarhet menas att individen kan bemöta de utmaningar och erfarenheter hon utsätts för samt upplever att hon har tillräcklig kapacitet att hantera de krav som ställs på henne. I detta fall handlar det både om resurser som står under ens egen kontroll och de som personer i sin omgivning som man litar på kontrollerar. Med meningsfullhet syftar Antonovsky på motivation, vilket innebär att individen ser att livet har en betydelse och innebörd och att man ser de utmaningar man möter som något positivt snarare än som något påfrestande. Denna senare komponent ses som den viktigaste i KASAM då den är nödvändig för att kunna uppnå begriplighet och hanterbarhet. Utöver ovanstående komponenter existerar överordnade psykosociala generella motståndsresursermotståndsbrister (GMR och MB) som bidrar till respektive motar- 5

12 betar ett starkt KASAM. Viktiga händelser i livet, såsom att bli uppsagd ifrån sitt jobb eller byte av arbetsplats, är inte det som avgör var på KASAM-skalan man hamnar. Det som påverkar är snarare den spänning dessa händelser skapar och de konsekvenser som de för med sig för individen. Nivån på individens KASAM avgör däremot om konsekvenserna för denna typ av händelser är skadliga, neutrala eller hälsofrämjande för individen (Björklund och Svensson, 2006:131ff.). Forskning om sambanden mellan arbete och hälsa eller ohälsa har ofta fokuserat på hur arbetet påverkar individens ohälsa snarare än på de faktorer runt arbetet och individen som påverkar dess hälsa. Antonovskys fokus på det friska antas vara viktigt för att stärka den sjukskrivnes uppfattning om att återgå till arbetslivet som något som är möjligt och meningsfullt att uppnå. Det är viktigt att den sjukskrivne, i sitt rehabiliteringsarbete, får sina problem med ohälsa analyserade och förklarade på ett sätt så att de blir begripliga för honom eller henne. Därmed kan de sättas in i ett sammanhang som möjliggör en uppfattning om vilka åtgärder som bör göras för att förbättra individens hälsostatus (ibid). För en person med stora MB kan det vara förödande för hans eller hennes KASAM, och därmed också hälsa, att återgå till samma arbetsplats som tidigare efter ett långt sjukdomstillstånd. Genom att byta arbetsplats skulle detta kunna förhindras (ibid) En person med stora MR upplever i motsats inte samma förödande konsekvenser att återgå till samma arbetsplats. Utifrån Fortunas projektbeskrivning kan man alltså tolka Antonovskys teori som det grundfundament och tankesätt på vilket projekt Fortuna är uppbyggt. Den har med andra ord genomsyrat såväl kartläggningsarbetet av stadsdelsförvaltnigens 150 långtidssjukskrivna individer, som upplägget bakom livsstilsfasen som den utvalda projektgruppen sedermera skulle genomgå. 6

13 2 UTVÄRDERINGEN Uppdraget att utvärdera projekt Fortuna tilldelades Enheten för kompetensutveckling och utvärdering på Malmö högskola. Utvärderingen har genomförts på ett oberoende sätt och ses som en del av den forskning som bedrivs vid Malmö Högskola. 2.1 Utvärderingens syfte Utvärderingen av projekt Fortuna har i första hand haft ett främjande perspektiv vilket innebär att den skall bidra med förståelse av projektets metod, tillvägagångssätt och resultat för att därigenom ge ett underlag för en eventuell vidareutveckling av projektets rehabiliteringsmetoder. Utvärderingen har haft som ambition att: Utvärdera projektprocessen från urval av deltagare till utfall av insatsen Identifiera gynnande alternativt missgynnande faktorer som förklarar berörda aktörers erfarenheter av projektets genomförande. Denna inriktning lägger grunden för en förklarande processutvärdering som i huvudsak har en formativ inriktning. Detta innebär dels att utvärderaren uttalar sig om projektet nått sina förväntade mål, men också om varför projektet nått de resultat som det gjort. Detta innebär att utvärderingen får en praktisk betydelse för en eventuell utveckling av projektet genom att den kan öka förståelsen 7

14 kring de problem och utgångspunkter som rådde när projektet till en början initierades. Utvärderingen syftar således till att ge en helhetsbild av hur processen, från initiering till uppföljning, har sett ut. Man sätter sig med andra ord in i hur den historiska bakgrunden såg ut, d.v.s. varför det fanns ett behov av projekt Fortuna, vilka problem låg till grund för att detta projekt påbörjades samt vilka argument ligger bakom att den faktiska projektplanen ser ut som den gör. Därefter tittar utvärderingen på hur själva genomförandet av projektet har sett ut och till slut undersöks om de förväntade målen stämmer överens med de upplevda resultaten av arbetet. Tyngdpunkten kommer att ligga på själva genomförandeprocessen för att förklara vilka delar av projektet som bidragit till framgång respektive misslyckande och varför dessa delar lyckades eller misslyckades: Har man haft rätt förståelse av problemet och dess orsaker (i detta fall den höga andelen långtidssjukskrivna i Rosengård)? Vad har deltagarna haft för förväntningar på projektet och hur har dessa förändrats/bekräftats under projekttidens gång? Kärnfrågan i denna utvärdering är på vilket sätt metoden (livsstilscoachingen och övriga hälsofrämjande aktiviteter) är tänkt att leda fram till målet (återgång till arbetsmarknaden)? Det är viktigt att understryka att utvärderingen endast kan ge en version av projektets genomförande och utfall. En heltäckande bild utifrån alla inblandades perspektiv är aldrig möjlig att ge. Syftet har varit att låta projektets huvudsakliga aktörer komma till tals, men man får ha i beaktande att utvärderaren utifrån dessa har gjort ett urval utifrån vad hon finner relevant att belysa och diskutera. En begränsning är dessutom att utvärderingen kom in i projektet först i april månad 2007 då Fortunas verksamhet med deltagarna redan hade pågått i 8 månader. Utvärderarens bild av hur projektet fungerat i sitt första skede är därmed helt beroende av hur deltagare och personal har återgivit den. 2.2 Utvärderingens genomförande Arbetet har bedrivits under perioden med varierande intensitet. Utvärderingen har utgått ifrån kvalitativ 8

15 metod i form av deltagande observation, utvärderande platsbesök, fokusgrupper samt enskilda intervjuer. Vid kvalitativ metod bör forskaren ta i beaktande den påverkan som informanten kan utsättas för vid intervjutillfället. Påverkan kan vara både positiv och negativ. Som negativt kan anföras informantens upplevelser att redogöra för sina erfarenheter om sitt sjukdomstillstånd ännu en gång och därigenom gå igenom händelser som varit svåra att komma över. Samtidigt kan det upplevas som positivt att någon, i detta fall intervjuaren, är genuint intresserad av de erfarenheter och upplevelser man har att berätta om. Därför bör man ha i beaktande i hur hög grad utvärderares förförståelse för aktiviteterna har påverkat den datainsamling och analys som gjorts (SBU, 2006: 49). Den kvalitativa undersökningen har kombinerats med en enkätundersökning av alla de personer som deltagit i projektet (inklusive de som valt att avsluta i förtid) Utvärderande platsbesök och deltagande observation Genom att finnas på plats och vara tillgänglig för samtal har det givits möjlighet för deltagarna att spontant och informellt dela med sig av sina erfarenheter och synpunkter på projektet. Genom att befinna sig i Fortunas lokaler och delta i dess olika aktiviteter har syftet varit att få en insikt i samvaron och de dagliga aktiviteterna i projektet. Genom ett frekvent närvarande har utvärderaren också kommit närmare deltagarna genom att man lärt känna dem, vilket i viss mån kan ha fått effekten att ett förtroende har skapats som gjort att de i högre grad vill dela med sig av sina erfarenheter. Aktiviteter som deltagarna funnit alldeles för utelämnande för extern medverkan, har utvärderaren valt att avstå ifrån av respekt för deltagarnas integritet. Planeringen av vilka aktiviteter som utvärderaren besökt har gjorts tillsammans med projektledningen och Fortunas personal, som innan varje besök har förvarnat deltagarna om att utvärderaren skall närvara. Utvärderaren har deltagit i studiecirklar (vid tre tillfällen i två olika grupper), Qi Gong (vid ett tillfälle), Bildterapi (vid ett tillfälle), utflykt till Österlen samt vid Fortunas avslutningsfest. Utvärderaren har också medverkat vid ett styrgruppsmöte, två informationsmöten riktade till del- 9

16 tagarna med ett av de två upphandlade outplacementföretagen, samt två morgonmöten med Fortunas personal. Efter livsstilsfasens slut har deltagarna fortsatt att träffas i projektledningens regi en gång per vecka. Utvärderaren har även medverkat vid ett av dessa möten för att få en insikt i hur tiden efter livsstilsfasen har upplevts samt hur det gått för de deltagare som gått in i outplacementfasen Enkätundersökning Enkätundersökningen har haft som syfte att fånga upp deltagarnas upplevelser av Fortunas metoder. Frågorna har berört områden som förväntningar innan deltagandet påbörjades, synpunkter på de olika aktiviteterna, inställning till outplacement samt hur man upplevt Fortuna i stort. Man har även fått delge synpunkter på hur informationen om projektet har upplevts samt hur deltagaren ser på det stöd man haft ifrån övriga parter i projektet, som arbetsgivare och Försäkringskassa. Frågorna i enkätformulären har huvudsakligen utformats med fasta svarsalternativ, men möjlighet har också givits till öppna svar med utrymme för respondenterna att ytterligare kommentera sina erfarenheter. 45 personer har fått enkäten skickad till sin hemadress enligt den deltagarlista utvärderingen fått ta del av. I utskicket fanns ett medföljande frankerat svarskuvert där deltagarna kunde skicka tillbaka enkäten, och möjlighet gavs också att via en länk besvara den via Internet. En förseglad brevlåda var även placerad i väntrummet på Fortuna där deltagarna kunde posta enkäterna. Här fanns även en extra uppsättning enkäter i det fall som någon eventuellt förlagt sitt exemplar. Även vid utskicket av påminnelsen fick de enkäten samt möjligheten att besvara den via Internet. 32 svar kom in totalt. Två kända bortfall finns, ett som inte kom fram p.g.a. okänd adress och ett som via e-post meddelades att man aldrig deltagit i aktiviteterna. Av 45 utskickade enkäter kan vi därför endast räkna 43 vilket ger en svarsfrekvens på 77% Fokusgrupp och deltagarintervjuer Utifrån svaren som gavs i enkätundersökningen har två fokusgrupper genomförts för att få en djupare förståelse för deltagarnas 10

17 upplevelser av projektet. Grundtanken med fokusgrupper är att deltagarna i interaktion med varandra delger perspektiv som inte skulle ha varit möjligt att ta del av på annat sätt. I en fokusgrupp ger deltagarna sin kollektiva bild av det aktuella ämnesområdet. Genom att diskutera i grupp korrigeras den individuella uppfattningen till det som kan ses som den allmänna meningen. Det finns forskare som anser att samtalet mellan olika individer är det bästa sättet att få en subjektiv bild av verkligen. Till skillnad från individuella intervjuer blir forskarens påverkan på informanterna mindre i en fokusgrupp. Om gruppen inte är homogen finns dock en risk att erfarenheterna ifrån några av deltagarna inte kommer fram (Billinger, 2005:170 ff). Fokusgruppen bygger på semistrukturerade frågor där respondenterna har stort utrymme att styra samtalet in på de områden de anser relevanta i avseendet. Fokusgrupperna har bildats efter intresseanmälan av deltagarna själva. Utöver dessa har två deltagare djupintervjuats. Informanterna representerar både deltagare med psykisk såväl som fysisk diagnos på sin sjukskrivning. Det är deltagare som varit inskrivna i projektet olika länge och även deltagare som varit deltidssjuskrivna och därigenom kombinerat arbete med sitt deltagande i Fortuna. Detta urval har gjorts för att ge en så bred bild som möjligt av målgruppens upplevelser av Fortuna. Urvalet av informanter har skett med hjälp av att deltagarna själva anmält sitt intresse att medverka i fokusgrupperna. Alla personer som velat komma till tals i dessa sammanhang har givits den möjligheten Övriga intervjuer Utöver deltagarintervjuer har intervjuer gjorts med representanter för de fackliga organisationerna (tre personer tillsammans i en grupp under en timme). Projektledarna har intervjuats tillsammans vid två tillfällen, de har även kompletterat intervjuerna med förtydliganden via telefon och e-post. Två av livsstilscoacherna har intervjuats var för sig. Dessutom har intervju gjorts med Försäkringskassans representant i styrgruppen samt med dåvarande personalchefen för Rosengårds stadsdelsförvaltning, tillika en av författarna 11

18 till projektbeskrivningen av Fortuna. Även hon har kompletterat med förtydliganden via e-post Övrigt material Utöver observationer och intervjuer har även dokumentstudier genomförts. Detta avser bland annat genomgång och analys av projektbeskrivning, anteckningar från styrgruppsmöten, samt informationsblad om projektet. En omfattande litteraturstudie kring rapporter och forskning om långtidssjukskrivningar och rehabilitering har också gjorts. Vidare har utvärderingen vid sin analys av de kvantitativa målen använt befintlig statistik ifrån projektet Forskningsetiska överväganden Utvärderingen har tagit sin utgångspunkt i Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska huvudkrav: Alla som berörs av undersökningen upplyses om dess syfte Alla deltagare bestämmer själva över sin medverkan De uppgifter som inhämtas vid intervjuer och observationer ges största möjliga konfidentialitet De uppgifter som insamlas om enskilda personer används endast för forskningsändamål I den färdiga texten nämns inte respondenterna vid namn. För tydligheten i resonemangen är respondentens funktion/titel presenterad i referaten eftersom förståelsen för resonemanget kan vara beroende av huruvida ett uttalande kommer ifrån en livsstilscoach, projektledare, projektansvarig eller deltagare. I de sammanhang som en persons funktion/titel inte har någon betydelse, kommer den inte att redovisas för att ytterligare anonymisera respondenten. Deltagarna i projekten kan vara i en mer utsatt situation och av den anledningen har dessa källor behandlats med särskild noggrannhet. 12

19 3 FÖRUTSÄTTNINGAR Följande två kapitel kommer att ge en värderande beskrivning av projektets förutsättningar och genomförande och projektet kommer att analyseras i projektprocessens kronologiska ordning. Med förutsättningar avses projektets resurser i form av personal och organisation. I detta kapitel kommer också projektets målgrupp att problematiseras. Med genomförande avses hur arbetet med de tre olika faserna har bedrivits. Fortunas metoder kommer att presenteras och dess gynnande respektive missgynnande faktorer kommer att diskuteras. Deltagares upplevelser kommer att varvas med personalens och de övriga nyckelaktörernas i projektet, som framkommit under intervjuer och enkätundersökning. 3.1 Projektets resurser Idéskapare och ägare till projekt Fortuna är Rosengårds sdf och dess personalavdelning. Projektet leddes av en styrgrupp, medan det huvudsakliga arbetet med att utveckla innehållet i verksamheten kom att ligga på livsstilscoacherna och projektledningen utifrån den projektbeskrivning som redogjorts för i inledningen. För fas tre har två olika outplacementföretag köpts upp; Personalpartner AB och Nova Individ och Organisation. I följande avsnitt kommer respektive funktion i projektet att redogöras. 13

20 Fig. 3. Schematisk bild över Fortunas organisation Styrgruppen Tillsammans med huvudaktörerna inom rehabiliteringsarbetet i stadsdelsförvaltningen skapades en styrgrupp till vilken kontinuerlig uppföljning och återrapportering av arbetet i projektet skulle göras. Styrgruppen bestod av en projektansvarig, som under projektets gång även kom att få rollen som tillförordnad personalchef 1 i Rosengårds sdf, personalsekreteraren på Rosengårds sdf samt representanter från Försäkringskassan, företagshälsovården Feelgood och fackliga företrädare från SACO/SSR, Lärarförbundet och Kommunal. Till styrgruppen kopplades även en extern rehabkonsult med syfte att undersöka möjligheterna för att effektivisera arbetsgången i rehabiliteringsärenden. Styrgruppsmötena har ifrån alla parter som utvärderingen talat med bedömts som givande och produktiva. De fackliga representanterna upplever att de fått gehör för flera av sina synpunkter, 1 För att undvika begreppsförvirring kommer fortsättningsvis benämningen personalchef att användas för denna person. 14

21 framförallt vad gäller skriften Riktlinjer vid arbetsanpassning och rehabilitering som producerades efter att kartläggningsarbetet i Fortunas första fas genomförts. Personalchefen framhåller det som positivt att styrgruppen träffats så frekvent och därmed fått möjligheten att diskutera igenom frågor där man tidigare varit oense. Detta har gjort att man lärt känna varandras verklighet och gemensamt har fått leta lösningar vilket på detta sätt har förbättrat förståelsen mellan de olika parterna Fortunas personal Till projektet har anställts en projektledare, tre livsstilscoacher samt ytterligare en person som fungerat först som vikarierande projektledare och när ordinarie projektledare kommit tillbaka, stannat kvar i projektet som resursperson 1. Projektledaren blev sjukskriven i november och i december rekryterades resurspersonen. Detta eftersom projektledarens frånvaro orsakade hög arbetsbelastning hos personalen som till viss del ledde till att gruppen drabbades av hög korttidsfrånvaro. Innan resurspersonen rekryterades hade en av livsstilscoacherna ansvaret att täcka upp för det mest akuta vid projektledarens sjukskrivning. Utöver den fasta personalstyrkan hyrdes extern personal in för några av aktiviteterna; Qi Gong, Bildterapi samt frigörande dans. Dessutom anlitades personer för att hålla i olika föreläsningar för deltagarna. Projektledaren själv kom utifrån, utanför stadsdelsförvaltningen. Hon är utbildad undersköterska och socionom samt som yoga- och meditationslärare med lång erfarenhet av arbete med människor med hjälp av både traditionella såväl som komplementära metoder 2. Livsstilscoacherna, som rekryterades externt, bestod av en sjuksköterska med antroposofisk profil 3 som även har en bakgrund i att hålla stödsamtal inom företagshälsovården; en trädgårds- 1 För att undvika begreppsförvirring mellan henne och den ordinarie projektledaren, kommer benämningen resursperson fortsättningsvis användas på denna person. 2 Med komplementära metoder avser projektledaren massage, akupunktur, naprapati, meditation och yoga. 3 antroposofi (av grekiska a nthrαpos 'människa' och sophi a 'vishet', av sopho s 'skicklig', 'kunnig', 'vis'), livs- och världsåskådning grundlagd av den österrikiske naturvetaren, filosofen och Goetheforskaren Rudolf Steiner. Den hävdar att människan genom planmässig utveckling av sina anlag kan nå kunskap om det översinnliga (www.ne.se). 15

UTVÄRDERING AV FORTUNA. Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt. Josefi n Aggestam

UTVÄRDERING AV FORTUNA. Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt. Josefi n Aggestam UTVÄRDERING AV FORTUNA Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt Josefi n Aggestam Malmö högskolas utvärderingsrapporter Nr 3, 2007 UTVÄRDERING AV FORTUNA Ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprojekt

Läs mer

UTVÄRDERING AV FORTUNA

UTVÄRDERING AV FORTUNA UTVÄRDERING AV FORTUNA Sammanfattning Josefin Aggestam Handledning: Joakim Tranquist Grafisk formgivning: Mats Andersson Malmö högskola, 2007 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 2 Inledning

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA STADS- DELSFÖRVALTNINGAR PROJEKTANSÖKAN

SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA STADS- DELSFÖRVALTNINGAR PROJEKTANSÖKAN HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN 9.BILAGA 2 PROJEKT SÄNKNING AV SJUKFRÅNVARO (TERTIAL 1 SDN 04).DOC SID 1 (6) 2009-04-16 SÄNKT SJUKFRÅNVARO 2009 I HÄSSELBY - VÄLLINGBY OCH RINKEBY-KISTA

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.

Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande. 23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin 1 Antagen KS 110315 61 1 (5) Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin Enhet Personalavdelningen Giltigt från 2011-03-15 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2009-04-07 38, Kommunstyrelsen

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering HÖGSKOLAN DALARNA HDa dnr: F2001/1766/12 1 Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering INLEDNING Bakgrund Personalen är Högskolans viktigaste resurs såväl ur ekonomisk som kompetensmässig aspekt. Förebyggande

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

PROJEKTREDOVISNING - SÄNKT SJUKFRÅN- VARO 2009 I HÄSSELBY-VÄLLINGBY

PROJEKTREDOVISNING - SÄNKT SJUKFRÅN- VARO 2009 I HÄSSELBY-VÄLLINGBY HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING PERSONALAVDELNINGEN BILAGA 4 ÅRSREDOVISNING 2009 Sid 1 (5) Handläggare: Ulla Cadwalader 508 04 047 Dnr 1.2.1.-015-2010 PROJEKTREDOVISNING - SÄNKT SJUKFRÅN- VARO

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning)

Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) 1 [7] Referens Carin Svensson Mottagare Styrgruppen Slutrapport Projekt Bobsy (boende, behandling, sysselsättning) SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, Besök Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr

Läs mer

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Sid 1 (6) Statusrapport till styrgrupp Projektets namn: MedUrs Rapportperiod: augusti - november Rapporten har skrivits av: Therese Lundgren 1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport Beskriv

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Lärande utvärdering i praktiken

Lärande utvärdering i praktiken Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning Beskrivning av projektet Projektet syftar till att 10 individer, som står långt från arbetsmarknaden, ska identifiera sina behov och stärkas i att

Läs mer

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING

SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING SLUTRAPPORT: TEAM FÖR PERSONER MED TIDSBEGRÄNSAD SJUKERSÄTTNING 1. GEMENSAMMA SLUTSATSER EFTER STYRGRUPP 2009-12-16...3 Målgruppen...3 Resultat...3 Samverkan...4 Projektledning...5 2. SLUTREFLEKTIONER...6

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

UTVÄRDERING AV STEGEN

UTVÄRDERING AV STEGEN UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång

Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Skapa trygg återgång 2016-05-27 1(7) Ansökan till Samspelet om finansiering i insats. Insatsens namn KUPO Kompetensutveckling inom psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare Bakgrund Psykisk ohälsa ökar och är idag den vanligaste

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Coachning som rehabiliteringsmetod

Coachning som rehabiliteringsmetod Coachning som rehabiliteringsmetod Ett forskningsprojekt i samverkan med Landstingen i Stockholms län och Västra Götaland Projektägare: Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland www.safaristudien.se

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Inledning Arbetsgivaren har enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och arbetsmiljölagen (AML) ett ansvar för att en arbetstagare som drabbats av skada eller sjukdom får del av de rehabiliterings- och

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete

Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering

SLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy

Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Laholms kommuns rehabiliteringspolicy Innehåll Sida Rehabiliteringspolicy syfte 3 Lagtexter 4 Rehabiliteringsprocessen 5 Bilagor Bilaga 1. Checklista rehabilitering. 9 Bilaga 2. Handlingsplan rehabilitering..

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Friskare Skinnskatteberg FINSAM-projekt uppföljning 2008

Friskare Skinnskatteberg FINSAM-projekt uppföljning 2008 Friskare Skinnskatteberg FINSAM-projekt uppföljning 2008 Bilaga till huvudrapport Erik O. Sjödin Creamus AB Hedemora Friskare Skinnskatteberg 1 Uppföljning cirka 6 månader efter genomfört projekt Uppföljningenkäten

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2014 Inledning Integrationsfonden lägger

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %. ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

Analys av sjukfrånvaron. avseende år 2012

Analys av sjukfrånvaron. avseende år 2012 Analys av sjukfrånvaron avseende år 2012 Rapporten är sammanställd av: Ronnie Sjöberg Personalsekreterare Barn- och ungdomsförvaltningen Inledning Det finns inga enkla förklaringsmodeller till varför sjukfrånvaron

Läs mer

FÖRSTEGET. Delrapport

FÖRSTEGET. Delrapport FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

SLUTRAPPORT SJUKFRÅNVAROPROJEKTET UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN. Inledning:

SLUTRAPPORT SJUKFRÅNVAROPROJEKTET UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN. Inledning: UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA 11 SID 1 (4) 2011-01-25 SLUTRAPPORT SJUKFRÅNVAROPROJEKTET 2010-12-31 Inledning: Mot bakgrund av att Utbildningsförvaltningen 2008 hade över 1000 medarbetare

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Kraven i koncentrat Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ). Arbetsgivarna ska se till att (1): chefer och arbetsledare har

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning NySatsa i Haninge Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete genom individuell utveckling och vägledning Ingrid Anderzén, Ann-Sophie Hansson Enheten för socialmedicin

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-00877 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt vid

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer