EXAMENSARBETE. Upplevelseproduktion i projektledning. Hur projektledare kan använda sig av modeller för upplevelseproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Upplevelseproduktion i projektledning. Hur projektledare kan använda sig av modeller för upplevelseproduktion"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Upplevelseproduktion i projektledning Hur projektledare kan använda sig av modeller för upplevelseproduktion Martin Grönlund Sara Wemstad Filosofie kandidatexamen Upplevelseproduktion Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Upplevelseproduktion i projektledning - Hur projektledare kan använda sig av modeller för upplevelseproduktion Luleå Tekniska Universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande Examensarbete C U0017F Martin Grönlund, Sara Wemstad, Handledare: Caroline Stenbacka Nordström

3 Förord Den här uppsatsen har kommit till ur ett gemensamt intresse för ledarskap och upplevelseproduktion. Våra praktiska erfarenheter från Gröna Lund och Stockholms Filmfestival och deras stora skillnader i ledarskap väckte vår nyfikenhet kring projektdeltagarens upplevelser. Sara har både innan och under utbildningen läst projektledarkurser och hade vid detta arbetes påbörjan tagit på sig rollen som projektledare för Smask i Piteå Så med en vilja att förbättra projektledarens möjlighet att leda ett fungerande projekt genom att ha en väl fungerande projektgrupp enades vi kring tanken att titta på projektdeltagarupplevelsen. Vi har under våra tre år på upplevelseproduktionsutbildningen vid Institutionen för Musik och Medier fått både uppleva, lära och inspireras av undervisning, lärare och andra studenter. För detta är vi evigt tacksamma och Piteå och Institutionen har genererat erfarenheter som vi tar med oss långt in i framtiden. Särskilt vill vi tacka Caroline Stenbacka Nordström för hennes tro på oss och vårt arbete, hennes värdefulla input och hennes inspiration. Martin Grönlund & Sara Wemstad Stockholm 16 juni 2011 I

4 Sammanfattning Efter erfarenheter från jobb och praktikplatser har vi fått upp ögonen för vikten av väl fungerande projektledning av upplevelseproduktioner. Därför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i Piteå 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur modeller för upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. Studien är gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i Piteå 2011 där Sara var projektledare samt en litteraturstudie. De metoder vi använt för att samla empirin har varit studie av utvärderingar, fokusgrupp samt sammanställande av Saras erfarenheter som projektledare. För att använda sig av modeller för upplevelseproduktion i projektledning behöver projektledaren förstå projektdeltagarupplevelsen och vilka delar som har betydelse för den. De delar vi ser som viktigast är Före- och efterupplevelse Projektets helhet Manus/projektplanering Mentala upplevelserummet Dessa punkter påverkar projektdeltagarens upplevelse av projektet och som projektledare kan man med modeller för upplevelseproduktion skapa förutsättningar för projektdeltagarupplevelsen utifrån punkterna. Nyckelord: upplevelseproduktion, projektledning, projektdeltagarupplevelse II

5 Abstract Through experiences from work and internships we have become aware of the importance of a well functioning project management in experience productions. Thus we have chosen to study how the project participants of Smask in Piteå 2011, a very big musical event involving a large number of students from the Luleå University of Technology campus in Piteå, experienced the project management and process. The object of the study has been to find out how models for experience production can be implemented in project management of experience production. The study has been conducted with an inductive and hermeneutic approach. We have made an empirical study of Smask in Piteå 2011, where Sara was project manager, and also studied litterature on the subject experience production and project management. To gather empirics we have used a focus group interview, studies of the project participants evaluations and compilation of Saras own experiences from being project manager. In order to use models for experience production in project management the project manager need to understand the project participant experience and its key elements. These elements are: Pre- and post experience The projects entirety Script/project planning The mental experiencescape These elements affects the participants experience of the project. Project managers can use models for experience production to create better conditions for the project participant experience based on these elements. Key words: experience production, project management, project participant experience III

6 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... IV 1. INLEDNING UPPLEVELSEINDUSTRIN I SVERIGE UPPLEVELSEPRODUKTION VID LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET VEM SKA LAGA DIN MIDDAG? BAKGRUND GRÖNA LUND Saras erfarenheter från Gröna Lund Martins erfarenheter från Gröna Lund STOCKHOLMS FILMFESTIVAL SMASK I PITEÅ PROBLEMOMRÅDE SYFTE PROBLEMFORMULERING AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER UPPSATSENS DISPOSITION METOD FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH METODOLOGISK ANSATS LITTERATURSTUDIE STUDIER AV UTVÄRDERINGAR FOKUSGRUPPER UPPSATSENS KVALITETSBEGREPP UPPLEVELSEPRODUKTION UPPLEVELSE UPPLEVELSEPRODUKTION Gästupplevelsen Ekonomiskt erbjudande Teatermodellen och föreställningsmodellen Upplevelserummet Före- och efterupplevelsen Upplevelseprocessen Tre generationers upplevelseproduktion PROJEKTLEDNING PROJEKT PROJEKTLEDNING Effektiva projektdeltagare Grupproller och dynamik Projektledarens förhållningssätt Mänsklig produktivitet Att göra-listor Relationsintention SMASK OM SMASK Vad är Smask? Smask i Piteå DEFINITION AV SMASK...27 IV

7 8.2.1 Smask som projekt Smask som upplevelseproduktion SARAS UTVÄRDERING RESULTAT AV EMPIRISKA STUDIER KÄNSLOMÄSSIGA ASPEKTER Förtroende och gemenskap Känslor under processen ORGANISATORISKA ASPEKTER Organisation Planering och projektledning Kommunikation, information och ansvar TIDSASPEKTER Inställning och förväntan Erfarenhet och lärande ANALYTISK RESULTATDISKUSSION JÄMFÖRELSE AV MODELLER FÖR UPPLEVELSEPRODUKTION OCH PROJEKTLEDNING Processen Manus och projektbeskrivning Upplevelserummet Transformation och självförverkligande Helhet UPPLEVELSEPRODUKTION I PROJEKTLEDNING UTIFRÅN EMPIRISKA RESULTAT Processen Manus och projektledning Upplevelserummet Transformation och självförverkligande KONKLUSIONER DISKUSSION METODDISKUSSION PRAKTISK TILLÄMPNING VIDARE FORSKNING...42 KÄLLFÖRTECKNING...43 BILAGA...44 V

8 Figurförteckning FIGUR 1 UPPSATSENS DISPOSITION...8 FIGUR 2 TRIANGULERING...12 FIGUR 3 HERMENEUTISK SPIRAL (STENBACKA, C S. 554)...11 FIGUR 4 UPPLEVELSEFÄLTEN (MODIFIERAD EFTER PINE & GILMORE, 1999)...15 FIGUR 5 VÄRDEÖKNINGSUTVECKLINGEN (MODIFIERAD EFTER PINE & GILMORE, 1999)...16 FIGUR 6 TEATERMODELLEN (MODIFIERAD EFTER PINE & GILMORE, 1999)...17 FIGUR 7 FÖRESTÄLLNINGSMODELLEN (MODIFIERAD EFTER PINE & GILMORE, 1999)...17 FIGUR 8 UPPLEVELSERUMMET (MODIFIERAD EFTER MOSSBERG, 2003)...18 FIGUR 9 FÖRE- OCH EFTERUPPLEVELSEN(MODIFIERAD EFTER MOSSBERG, 2003)...19 FIGUR 10 UPPLEVELSEPROCESSEN (MODIFIERAD EFTER BOSWIJK, THIJSSEN, & PEELEN, 2007)...20 FIGUR 11 TRE GENERATIONER UPPLEVELSEPRODUKTION (MODIFIERAD EFTER BOSWIJK, THIJSSEN, & PEELEN, 2007)...20 FIGUR 12 PROJEKTPROCESSEN (MODIFIERAD EFTER TONNQUIST, 2010)...22 FIGUR 13 ANSVARSTAGANDE OCH EFFEKTIVITET (MODIFIERAD EFTER LEIGH & MAYNARD, 2002)...23 FIGUR 14 TEAMETS UTVECKLING (MODIFIERAD EFTER LEIGH & MAYNARD, 2002)...24 FIGUR 15 TIDSPLAN SMASK I PITEÅ 2011, SARA WEMSTAD...27 FIGUR 16 AKTIVITETSPLAN OCH ORGANISATIONSSCHEMA, SARA WEMSTAD...28 FIGUR 17 FÖRUTSÄTTNINGSSKAPANDE...34 FIGUR 18 DET MENTALA UPPLEVELSERUMMET...35 FIGUR 19 TRANSFORMATIONSSPIRAL...32 FIGUR 20 PROJEKTDELTAGARUPPLEVELSEN INVERKAN PÅ UPPLEVELSEPRODUKTIONEN...39 VI

9 1. Inledning Här beskriver vi upplevelseindustrin i Sverige och utbildningen upplevelseproduktion eftersom de båda utgör bakgrunden till vår kompetens och på så sätt är anledningen till att uppsatsen skrevs. Slutligen beskriver vår syn på upplevelseproduktion genom en kort berättelse. 1.1 Upplevelseindustrin i Sverige KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskap och kompetensutveckling) beskriver upplevelseindustrin som ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. (Sjöstedt & Nielsén, 2008, p. 7) Definitionen kom 1999 efter att stiftelsen gjort en förstudie kring upplevelser vilket resulterade i en femårig satsning på att utveckla upplevelseindustrin i Sverige. Stiftelsen har definierat följande femton branscher som delar av upplevelseindustrin: Arkitektur Design Mode Litteratur Dator och tv-spel (Wahlström, 2002) Media Musik Konst Scenkonst Foto Film Upplevelsebaserat lärande Marknadskommunikation Turism/besöksnäring Måltid I en publikation från 2011 definierar Tillväxtverket samma branscher som kulturella och kreativa näringar vilket tyder på att begreppet upplevelseindustri blivit ersatt. (Tillväxtverket, 2011) 1.2 Upplevelseproduktion vid Luleå Tekniska Universitet Utbildningen Upplevelseproduktion har funnits på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå Tekniska Universitets campus i Piteå sedan 2002 och startades i samband med att Piteå blev utnämnd till officiell mötesplats för upplevelseindustrin av KKstiftelsen. Utbildningen erbjuder möjligheten att studera till en treårig kandidatexamen med upplevelseproduktion som huvudämne. (LTU 2011) 1.3 Vem ska laga din middag? Här nedan kommer en liten berättelse som vi skrivit för att beskriva vår syn på upplevelseproduktion. Tänk att du ska ha middag med två vänner som båda mer än gärna tar på sig uppgiften att laga den mat som ni tre sen ska äta tillsammans. Själv är du inte så angelägen utan överlåter gladeligen uppgiften åt de två andra. Ni kommer fram till att en av de två måste ta befälet då alla tre är hungriga och vill att maten ska bli klar så snart som möjligt. Frågan är bara vem av de två. För att avgöra frågan bestäms att du ska fälla avgörandet efter att båda med en mening förklarat varför just den ska få laga maten. Vän nummer ett säger självsäkert jag älskar mat. Vän nummer två tänker till en extra sekund innan den svarar jag älskar att laga mat. Nu är det upp till dig att bestämma vem som ska laga din middag, den som älskar mat eller den som älskar att laga mat. När det kommer till upplevelseproduktion, vilket en middag i goda vänners lag mycket väl kan vara, anser vi att det är viktigt att skilja på producent och konsument/gäst. Vem har inte upplevt en musikälskande bekant som glatt plockat upp gitarren på en fest för att i nästa stund 1

10 slakta klassiker på löpande band inför måttligt roade åhörare. Att älska musik gör ingen musiker. Lika lite gör en hängiven konsertbesökare nödvändigtvis en bra festivalarrangör. Möjligen är de flesta projektdeltagare intresserade av ämnet för sitt event oavsett om fokus ligger på musik, film, mat eller något annat. Dock är detta enligt oss inte nog för att skapa förutsättning för en bra upplevelse för gästen. Så tillbaka till middagen där vi tror att du precis som vi hade valt att låta vän nummer två som älskar att laga mat ta befälet över tillagningen då dennes kärlek till kokkonsten trumfar den förste vännens kärlek till mat. Självklart kan även vän nummer ett vara en utmärkt kock men att älska mat kan lika gärna innebära att det är ätandet som är den egentliga passionen. Vän nummer två som älskar att laga mat har knappast kunnat upptäcka denna kärlek utan att först älska mat. Utöver kärleken till mat har dock vän nummer två även insett vikten av fina råvaror, bra köksutrustning och kreativitet. Det är kärleken till kokkonsten i stort som gör att vårt val faller på vän nummer två. Kärleken till kokkonsten blir till passion för matlagning hos vår vän och just passionen är viktigt inom upplevelseproduktion. Passion för att ge gästen, mottagaren, upplevaren möjlighet att uppleva en så bra upplevelse som möjligt. Det är det som allt handlar om. Vår inställning till upplevelseproduktion är att man som producent måste göra skillnad mellan gästupplevelse och projektdeltagarupplevelse. Att som producent eller projektdeltagare få ta del av den slutgiltiga produktionen, den upplevelse som gästen betalar för, är en bonus. Motivet till att arbeta med upplevelseproduktionen måste vara att ge gästen möjlighet att vara med om bästa möjliga upplevelse. Alltså handlar upplevelseproduktion enligt oss om att ha passion för att skapa möjligheter för andra människor att uppleva. De flesta gillar att få uppleva men för att bli en bra upplevelseproducent måste man, tror vi, älska att skapa förutsättningar för gästen att uppleva. Vi har genom egna erfarenheter fått uppleva både organisationer som drivs av viljan att skapa bästa möjliga förutsättningar för gästens upplevelse och organisationer som drivs av intresset för den egna verksamheten. Det kan låta mer komplicerat än det faktiskt är och därför förklarar vi saken närmare i nästa kapitel. 2

11 2. Bakgrund Här nedan kommer vi att beskriva vår förförståelse och bakgrunden till vårt val av problemområde för studien. Dessa erfarenheter är hämtade från Gröna Lund och Stockholms Filmfestival där vi har varit delaktiga i möjliggörandet av gästupplevelsen. 2.1 Gröna Lund Både Sara och Martin har erfarenheter från jobb på Gröna Lund. Sara jobbade där innan hon började studera Upplevelseproduktion och Martin under studietiden. Nedan kommer vi att berätta om våra upplevelser från Gröna Lund och beskriva hur de haft inverkan på vårt val av problemområde Saras erfarenheter från Gröna Lund Jag jobbade på Gröna Lund under sommaren 2007, som kioskbiträde i en snabbmatskiosk. Jobbet på Gröna Lund fick jag genom en ansökan via deras hemsida och en gruppintervju med tio deltagare. När jag tackat ja till anställningen väntade tre utbildningar inför jobbstarten, en ekonomiutbildning, en praktikutbildning och en service och värdskapsutbildning. Framförallt kommer jag ihåg service och värdskapsutbildningen som väldigt talande för hur min tid på Gröna Lund skulle komma att se ut. Vi fick mycket bakgrundsinformation till nöjesfältet och vi fick föra en diskussion om hur viktigt det är med grundlig kunskap hos alla som jobbar där. Alla gästernas frågor ska kunna besvaras av alla och kan man inte svaret så ska man veta någon som kan. Vi diskuterade också länge olika typer av gäster och hur de behöver olika bemötande för att bli nöjda. Jag minns att jag tänkte att det nästan var lite överdrivet, det är ändå vuxna människor vi talar om. Vi gick in väldigt detaljerat i olika beteenden och konsekvenser av det man säger och man kunde nästan tro att det var barn vi pratade om ibland. Det hela slutade med meningen: Man ska aldrig lämna en missnöjd gäst. Detta var återkommande under hela min tid på Gröna Lund och jag fick också erfara varför detta var så viktigt. Många olika människor i många olika sinnesstämningar och humör passerar Gröna Lund och för att utöva ett gott värdskap måste man kunna hantera dem alla. Under samma utbildning fick vi också lära oss vikten av att sprida glädje när vi arbetade på Gröna Lund. Alla gäster är där för att ha roligt och vi är en del av deras upplevelse, alltså kan vi påverka hur de känner sig. Även om vi är trötta och ledsna så skulle vi alltid försöka vara glada och trevliga mot gästerna. Detta var också något våra närmaste chefer kom tillbaka till när arbete pågick och vi fick peppande ord och omtanke från dem för att kunna hålla ångan uppe. Jag hade vi den här tiden inte påbörjat min utbildning inom upplevelseproduktion och hade därför inte närmare bekantat mig med ämnet service och värdskap, vilket kanske var anledningen till att jag tyckte utbildningen på Gröna Lund var smått på larvig innan jag börjat arbeta och insett vikten av kunskapen vi fick Martins erfarenheter från Gröna Lund Sommaren 2010 fick jag jobb som cafébiträde på Gröna Lund i Stockholm. Jag fick säsongsanställning efter att ha varit på så kallad gruppaudition där Gröna Lund sökte personer som vill ge service i världsklass varje gång. Just uttrycket varje gång fick en viktig betydelse under introduktionskursen som alla nyanställda säsongsarbetare får gå. Utbildningen på en dag handlade om att göra sitt bästa för att ge varje gäst service i världsklass varje gång gästen besöker parken, oavsett dag i veckan, tid på dagen eller väderlek. Kursledarna 3

12 menade att det ska vara roligt att ge gästerna bra service och att glädje sprids genom att man själv är glad. Därför ska man som anställd på Gröna Lund försöka plocka fram sitt leende även de dagar när det känns långt bort för att genom att försöka se glad ut ökar man chanserna för att faktiskt vara glad. Eftersom jag redan hade gått kursen Service och värdskap, U0015F, så var allt i kursen välbekant men den var ändå ett fint bevis på att god service har betydelse och att kunskaperna om det används i verkligheten. Trots att Gröna Lunds värdskapsutbildning var lite klichéartad efter många upprepningar om att vara glad, le och ge service i världsklass varje gång så var jag ändå peppad när jag skulle jobba min första dag. Jag fick kläder att jobba i och passerkort som utöver gratis entré och åkturer i parken även gav gratis inträde på mängder av andra turistattraktioner i Stockholm. Redan här fick jag en känsla av att Gröna Lund menade allvar med att sprida sin glädje. Som anställd blev jag uppmuntrad att sprida glädje från både företaget, mina chefer och mina arbetskompisar vilket gjorde det lätt att förmedla samma glädje till gästerna. Visst fanns det dagar under säsongen när jag var trött eller osugen på att jobba av andra anledningar men ändå fanns hela tiden känslan av att vara stöttad av de runt omkring mig och det gjorde även dessa dagar lite lättare. Gröna Lund kan sälja glädje till sina gäster eftersom de lever efter sitt eget recept och inte lägger över ansvaret helt på de anställda som möter gästerna varje dag. Det var en härlig sommar som jag aldrig kommer glömma och företaget gav mig lärdomar som jag kommer ta med mig i mitt framtida yrkesliv. 2.2 Stockholms Filmfestival Hösten 2010 praktiserade jag, Martin, som eventkoordinator på Stockholms Filmfestival under kurserna Produktionsmetodik P0002F och Projektmetodik Y0010F och Y0011F. Som eventkoordinator var jag en del av eventavdelningen som hade ansvar för att festivalens gala, prisutdelning och övriga event skulle bli av. Över mig hade jag en person som var eventansvarig och med det ytterst ansvarig för avdelningen. Hon var dessutom en av två ansvariga på sponsoravdelningen vilket gjorde att hon gav mycket av sitt jobb till mig och Cecilia som också gjorde praktik som eventkoordinator. Samarbetet mellan Cecilia och mig fungerade bra och vi hade även fyra assistenter till vår hjälp för planering och genomförande av festivalens event. Sex personer plus ansvarig kan låta mycket för planering av event men vi hade då nästan 50 stycken event på tre veckor. Under dessa veckor hade vi även ett 30-tal volontärer som vi i förväg skulle schemalägga och sen arbetsleda på plats. När jag började fick jag ett dokument som beskrev eventavdelningens ansvarsområden och berättade om hur föregående års arbete hade sett ut. Däremot inget om festivalen som helhet, vår avdelnings del i den och hur samarbetet med andra avdelningar fungerar. Det kändes som en ganska tunn introduktion och när jag sa det till den eventansvariga sa hon att det skulle lösa sig med tiden och att hon inte hade tid att förklara ju då. Just det sättet att avfärda genom att hänvisa till tidsbrist blev lite av ett signum för henne under hela festivalen. Efter två veckor på filmfestivalen kom festivalchefen tillbaka från semester. Utan att hälsa på mig eller någon annan av de som var nya gick hon till sitt rum och stängde dörren. Från andra på kontoret fick vi veta att vi inte fick störa festivalchefen utan skulle gå till andra med våra frågor och problem. Det gick snabbt att få en känsla av hon var för viktig för oss andra på kontoret trots att hon var med och startade festivalen och har titeln festivalchef. Ju närmare festivalen vi kom desto mer påfrestande blev arbetet och under själva festivalens knappa tre veckor så arbetade jag mer än jag någonsin gjort. Mitt jobb blev att ansvara för och arbetsleda volontärer på i stort sett alla event på festivalens huvudbiograf Skandia vilket gjorde att jag konstant var stressad och gick ner nästan fyra kilo på två veckor. 4

13 Sammanfattningsvis är min upplevelse av Stockholms Filmfestival nära på mardrömslik. Ledarskapet inom organisationen är riktigt dåligt och stor del av anledningen till det tror jag är att festivalchefen bryr sig mer om sig själv och sin titel än festivalen, dess anställda, volontärer och gäster. En tydlig lärdom för mig var hur viktigt det är att ledarskapet i en organisation lever efter sin idé om vad man vill förmedla till gästerna. 2.3 Smask i Piteå 2011 Jag, Sara, sökte och fick under hösten 2010 posten som Smask-general, projektledare, för Smask i Piteå Smask (Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest) är studentsveriges svar på melodifestivalen och är ett projekt som drivs ideellt av studenter utanför studierna. Anledningen till att jag sökte posten som projektledare är mitt intresse för projektledning som väcktes under gymnasietiden och som sedan växte ytterligare då jag läste projektledningskurser på universitetsnivå. Projektet Smask kom jag i kontakt med vid Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande i Piteå och jag deltog i projektgruppen redan första studieåret. Jag fann snabbt att Smask var ett väldigt roligt och engagerande projekt samt att det också hade en arbetsform och ett arbetssätt som jag trivdes med. Därför kände jag mitt sista år på Institutionen att jag var redo för projektledarrollen. 5

14 3. Problemområde I detta kapitel beskriver vi vårt valda problemområde, syfte och problemformulering samt definitioner och avgränsningar. I vår uppsats har vi valt att studera projektdeltagarupplevelsens likhet med gästupplevelsen. Från våra tidigare beskrivna erfarenheter har vi båda tagit med oss vikten av att lägga fokus inte bara på gästen i en upplevelseproduktion, utan också att förstå betydelsen av projektdeltagarnas upplevelse. Gröna Lund arbetar mycket med att skapa förutsättningar för bra projektdeltagarupplevelser och visar också på en förståelse för att den stämning som råder i arbetsgruppen också påverkar gästen. Det finns tydliga paralleller mellan Gröna Lunds arbetssätt och utbildningen upplevelseproduktion då Gröna Lund arbetar praktiskt med service, värdskap och gemensam vision i organisationen, områden som vi studerar i kursen service och värdskap. Stockholms Filmfestival har inte samma förståelse för projektdeltagarna upplevelse utan riktar i första hand sin uppmärksamhet direkt mot gästen. Hur projektdeltagarna mår tas inte i beaktande vilket skapar missnöje och icke återkommande projektdeltagare. Detta är Martin ett bevis på och fler medarbetare från 2010 års festival väljer att inte återkomma till festivalen Mot bakgrund av våra erfarenheter från Gröna Lund och Stockholms Filmfestival samt det aktuella engagemanget i Smask har vi ställt oss frågan om det går att hitta likheter mellan hur man skapar förutsättning för en upplevelse och hur man som projektledare skapar en bra upplevelse av projektet för projektdeltagarna. Detta har mynnat ut i att vi valde att undersöka om vi kan använda oss av modeller från upplevelseproduktion och applicera dessa inom projektledning. Detta för att se om man som projektledare kan använda sig av dessa modeller för att skapa bra förutsättningar för en bra upplevelse för projektdeltagarna. 3.1 Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur upplevelseproduktionsmodeller kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. 3.2 Problemformulering De frågeställningar vi använde för att svara på syftet är följande: Vilka likheter finns mellan modeller inom projektledning och modeller inom upplevelseproduktion? Hur upplevdes arbetet med Smask i Piteå 2011 av projektdeltagare i projektgruppen, Smaskkommittén? Hur kan modeller för upplevelseproduktion implementeras i projektledningen av upplevelseproduktioner? 3.3 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa vår studie till projektdeltagarupplevelsen av Smask i Piteå Detta för att det är ett närliggande projekt som vi haft god access till och som ligger inom ramen för det område vi vill studera. Vi har valt att inte studera fler liknande projekt eftersom vi ville analysera projektdeltagarupplevelserna i detalj och omfattningen av arbetet troligtvis hade blivit för stor. Vi har avgränsat vår studie till ett fåtal modeller inom upplevelseproduktion och projektledning där likheter har hittats. Vi har inte studerat upplevelseproduktion och projektledning i stort. Den projektledningslitteratur som vi har använt oss av har i första hand handlat om ledarskap och mänskliga förutsättningar för projektet snarare än förutsättningar för ekonomisk vinst i projektet. 6

15 I denna uppsats har vi valt att fokusera på applicerbarheten av upplevelseproduktionens modeller inom projektledning och låter frågan om detta genererar ett framgångsrikt projekt finnas kvar för vidare forskning. 3.4 Definitioner Här beskriver vi vår syn på begrepp som är relevanta i uppsatsen. Projektdeltagare är en person som är med i en projektgrupp. Projektdeltagarupplevelsen är den upplevelse som äger rum hos en deltagare i projektet under den tid som denne arbetar med projektet. Gästupplevelsen är den upplevelse som gästen upplever under den tid då denne tar del av upplevelseproduktionen. Projektdeltagarupplevelsen handlar om de känslor och erfarenheter som projektdeltagaren får under projektet både under den tid det faktiska arbetet pågår men även under den tid som är innan, mellan och efter arbetspass samt innan och efter projektet som helhet. Föreupplevelsen är den tid som är mellan beskedet att man ska vara med i ett projekt fram tills det att projektet börjar. Den tar slut i samband med projektets start då den ersätts av själva projektdeltagarupplevelsen. Efterupplevelsen börjar i samband med att projektet avslutats och fortgår hos projektdeltagaren och saknar tydligt slut. Helhet är allt som händer i projektet från början till slut. Föreupplevelse och efterupplevelse räknas inte in här. Begreppen upplevelse och upplevelseproduktion, projekt och projektledning samt Smask definieras i kapitel

16 4. Uppsatsens disposition Här redogör vi för studiens upplägg och uppsatsens disposition samt vem av oss som skrivit vilka delar av uppsatsen. Bakgrunden leder in på vårt problemområde där studiens syfte presenteras. I problemområdet finns även de frågeställningar som vi arbetat utifrån för att uppfylla syftet. Därefter kommer metodkapitlet där vi beskriver vårt val av metod för att finna svar på frågeställningarna. De två nästkommande kapitlen behandlar upplevelseproduktion och projektledning och utgör studiens teoretiska referensram. Det är inom denna ram som vår analys av det empiriska resultatet är gjord. FIGUR 1 UPPSATSENS DISPOSITION Sist i uppsatsen kommer diskussionen där studiens relevans och metodval diskuteras samt uppslag till praktisk tillämpning och fortsatt forskning ges. Martin har skrivit teoretisk referensram. Sara har skrivit empiri. Resterande delar har vi skrivit tillsammans. FIGUR 1 UPPSATSENS DISPOSITION 8

17 5. Metod Här beskriver vi vilket tillvägagångssätt vi använt oss av för att komma fram till svar på våra frågeställningar och varför vi valt just dessa metoder. 5.1 Förhållningssätt och metodologisk ansats Vi har arbetat med ett hermeneutiskt förhållningssätt då vi har sökt förståelse för människors livsvärld genom tolkning av information istället för analys av numerisk data som är typiskt för det positivistiska förhållningssättet. Hartman (2004) beskriver det hermeneutiska förhållningssättet som en strävan efter att förstå en individ eller grupp individers uppfattning av världen. Vi har under samtliga moment i vår forskningsprocess använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt då vi byggt våra analyser på tolkningar. Vi har arbetat utifrån en induktiv ansats vilket innebär att vi har utgått från vår egen förförståelse kring upplevelseproduktion och projektledning för att ta reda på om och hur dessa kan samverka och kombineras. Det innebär också att vår studie utgått från verkligheten genom studier av företeelser i den och teori om den. (Hartman 2004) Patel och Davidson (2003) menar att kvalitativ bearbetning kräver en för forskningsproblemet unik variant av metod vilket gör forskarens förförståelse av området till en väsentlig del av forskningen. Vidare beskriver de resultatet av en kvalitativ studie som en text där citat från intervjuer eller observationsanteckningar varvas med egna kommentarer och tolkningar (Patel & Davidson, 2003, s. 120). 5.2 Litteraturstudie Vi har gjort en litteraturstudie för att underbygga vår teoretiska referensram och för att jämföra modeller inom upplevelseproduktionsteori med modeller för projektledning. Detta för att få förståelse för hur modeller för upplevelseproduktion skulle kunna implementeras i projektledning. De modeller vi valt att använda från litteraturen är våra tolkningar av författarnas beskrivningar, eftersom vi utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt. (Patel & Davidson, 2003) 5.3 Studier av utvärderingar Att analysera projektdeltagarnas utvärderingar har vi sett som första steget i att skapa en förståelse för projektdeltagarnas upplevelse av projektet Smask. Med utgångspunkt i dessa har vi fått en grundläggande förståelse utifrån vilken vi senare kunnat lyfta fram de delar som var intressanta att studera närmare med hjälp av en fokusgrupp. Under arbetet med Smask 2011 har Sara i egenskap av general (projektledare) fört loggbok över arbetsprocessen i projektet och denna mynnade ut i en utvärdering som vi studerat utifrån vår förförståelse. Vi har också tagit del av resterande kommitténs utvärderingar. Dessa utvärderingar skrevs av alla kommittédeltagare efter Smask i Piteå 2011s genomförande i syfte att belysa de problem som uppstått samt att lyfta fram de framgångsfaktorer som upptäckts under arbetsprocessen. Utvärderingar skrivs varje år för att samla erfarenheter som kan utveckla Smask som projekt. Kommittédeltagarnas utvärderingar har vi studerat som en samlad empiri för att få gruppens uppfattning om sina upplevelser av projektet Smask. Saras utvärdering har vi studerat som en egen empirikälla för att få ta del av projektledarperspektivet på gruppens upplevelser. 9

18 5.4 Fokusgrupper För att undersöka hur projektgruppen för Smask i Piteå 2011 upplevde arbetet har vi använt oss av fokusgrupp som metod. Att arbeta med fokusgrupper innebär att man samlar en grupp människor som under en begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra. (Wibeck, 2010, p. 11) Fokusgrupp är en bra metod då vår avsikt varit att ta reda på projektdeltagarnas upplevelser av projektprocessen. Wibeck anser att fokusgrupp är lämplig som metod när man har som mål att undersöka handlande och motivation vilket vi avser att göra i projektgruppen för Smask. Skapandet av empiriskt material genom användning av fokusgrupp går till på följande sätt: 1. Rekrytera lämplig grupp 2. Utarbeta intervjuguide 3. Leda gruppdiskussioner och spela in dem 4. Skriva ut diskussionerna 5. Analysera dem. (Wibeck, 2010) Den fokusgrupp vi har använt oss av är alltså de personer som var projektdeltagare i ledningsgruppen för Smask i Piteå 2011, den så kallade Smask-kommittén. I kommittén ingick åtta personer med olika ansvarsposter varav Sara, som var projektledare, var en. De övriga sju blev tillfrågade om de hade möjlighet att delta i vår fokusgrupp varav fem stycken kunde delta. Den intervjuguide vi har använt under diskussionen innehöll fem rubriker (öppningsfrågor, inledande frågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor och avslutande frågor) med 2-4 frågor under varje (Wibeck, 2010). Frågorna var i första hand vägledande för diskussionsledaren, Sara, och hon bedömde under intervjun vilka frågor som ställdes uttryckligen. Vi har strävat efter endast behöva använda ett fåtal öppna frågor som handlade om deltagarnas upplevelser av att arbeta i Smask-kommittén. Vår avsikt var att använda oss av en ostrukturerad fokusgrupp där gruppen själv fick frihet att styra diskussionen utan avbrott. (Wibeck, 2010) Men under fokusgruppens genomförande blev Saras förförståelse tydlig och frågorna mer ledande än vi först hade tänkt. Vi beräknade att fokusgruppen skulle ta cirka två timmar inklusive paus, vilket den också gjorde. Detta för att alla skulle hinna komma till tals och orka behålla koncentrationen på ämnet. Sara var den av oss som lyfte de frågor som vi ville att diskussionen ska kretsa kring. Martins roll var mer tillbakadragen och observerande då han deltog via Skype (videolänk). Wibeck (2010) föreslår att en fokusgrupp på 4-5 personer är att föredra då alla får goda möjligheter att komma till tals och uttrycka sina åsikter i diskussionen. Vi är medvetna om att 6-7 personer är en stor fokusgrupp men anser ändå att det var att föredra att använda oss av hela Smask-kommittén vid ett tillfälle istället för att dela upp den. Framför allt var det tidsaspekten som gjorde att vi valde ett tillfälle med hela gruppen istället för att dela upp men även kvalitetsaspekten då deltagarna kunde ha påverkats av varandra och kunde varit olika delaktiga beroende på gruppkonstellation. Dessutom kunde någon eller ett par av de tillfrågade ha fått förhinder vilket skulle medfört att fokusgruppen hade blivit allt för liten för att få en diskussion vid uppdelning. Andra kvalitetsaspekter som är värda att nämnas är tid och plats för diskussionen samt det faktum att gruppdeltagarna känner varandra sedan innan vilket talade för att de sen innan 10

19 kunde tänkas ha en kollektiv uppfattning om ämnet. Dock var det inte intressant för oss att ta in någon annan i fokusgruppen då det var Smask-kommitténs upplevelser som vi var intresserade av. En eventuell kollektiv uppfattning redan innan fokusgruppintervjun eller om en sådan skulle uppstått under diskussionen kunde inneburit att vi inte fått en välnyanserad bild av de olika deltagarnas upplevelser. Genom att även studera deltagarnas skriftliga utvärderingar av Smask i Piteå 2011 hoppades vi kunna bredda den bild vi skulle få genom fokusgruppen. Eftersom hela projektgruppen är studenter med studier på dagtid och många av dem är engagerade i projekt som tar tid på helgerna så vi valde att lägga intervjun på en tisdagseftermiddag med start klockan 16. Vi är medvetna om att valet av tidpunkt kan ha påverkat resultatet. Anledning till att vi ändå valde denna tid är att gruppdeltagarnas möjligheter att delta var störst då eftersom de alla är studenter på skolan och har lektioner som slutar vid 16. Alla gruppdeltagare bor inte i Piteå vilket gjorde att chansen att få alla att delta var störst de dagar då de var i skolan och i anslutning till att deras schemalagda tid på skolan tagit slut för dagen. För att motverka eventuell eftermiddagströtthet och för att skapa gemytlig stämning så valde vi att inleda med att bjuda på fika. Senare under intervjun hade vi för avsikt att ta minst en kortare rast för kaffepåfyllning, toabesök och frisk luft men någon sådan tog aldrig då fokusgruppen valde att fortsätta när Sara föreslog en kort rast. Att vi kunde använda oss av skolans lokaler var en stor tillgång då det finns goda möjligheter att möblera för en bra diskussion. Vi sökte efter en ljus lokal med möjlighet till vädring samt möblemang som främjade diskussionen mellan deltagarna. Wibeck (2010) skriver att gruppen bör sitta kring ett runt bord där diskussionsledaren har en så osynlig plats som möjligt vilket vi också planerade för då vi ville att alla deltagare skulle få bra kontakt med varandra och att diskussionen skulle flyta igenom hela gruppen. I det fall denna möblering inte är möjlig bör man ändå sträva efter att gruppdeltagarna placeras på ett sätt som gör att de kan se varandra. (Wibeck, 2010) Tyvärr hittade vi inte ett runt bord men möbleringen blev ändå sådan att alla gruppdeltagare kunde se varandra och diskutera med ögonkontakt. Som metod för analys av resultatet av fokusgruppen har vi använt narrativ analys som innebär att vi riktat in oss på gruppdeltagarnas berättelser. Eftersom ämnet för fokusgruppdiskussionen var något som deltagarna har personliga erfarenheter av och vårt syfte med studien var att ta reda på dessa deltagares upplevelser var narrativ analys en bra metod (Wibeck, 2010). För oss har den narrativa analysen varit viktig eftersom att vi strävat efter att förstå fokusgruppdeltagarnas värld genom deras gemensamma berättelse utifrån sina erfarenheter. 5.5 Uppsatsens kvalitetsbegrepp Inom induktivt kvalitativ forskning är det olämpligt att använda sig av de kvalitetsbegrepp som finns inom den deduktivt kvantitativa forskningen. (Stenbacka, 2001) Därför är de två främsta kvalitetsaspekterna inom den kvantitativa forskningen, giltighet och pålitlighet (Hartman, 2004), i sina klassiska definitioner inte lämpliga att använda för oss enligt Stenbacka. Enligt Patel och Davidson (2003) är det möjligt att använda pålitlighet som kvalitetsbegrepp inom kvalitativ forskning om än på ett annat sätt. Det sätt som de föreslår är att pålitligheten hos en kvalitativ studie istället bör ses på är mot bakgrund av den unika situation som råder vid undersökningstillfället (Patel & Davidson, 2003, s. 103). Därför menar författarna att pålitlighetsbegreppet inom kvalitativ forskning närmar sig giltighetsbegreppet och tillägger att det finns forskare som hellre använder begreppet autenticitet eller förståelse som kvalitetsbegrepp inom kvalitativ forskning. Då objektivitet inte har någon betydelse inom kvalitativ forskning så ökar betydelsen av en välgjord och logisk redogörelse av studiens genomförande. Triangulering är därför ett väsentligt begrepp som innebär att forskaren använt sig av ett flertal olika typer av källor för att komma till sina slutsatser. Det ska dock nämnas att om olika forskare kommer fram till skilda slutsatser 11

20 vid studier av samma problemområde så anses det inte som något negativt utan att detta snarast berikar studien. (Patel & Davidson, 2003) FIGUR 2 TRIANGULERING Vi använde triangulering med teori, projektledare och projektdeltagare i triangelns hörn enligt modellen ovan. Teorin användes som referensram i studien och empiri från projektledare och projektdeltagare analyserades inom denna ram. FIGUR 3 INTERRELATERADE KVALITETSBEGREPP I KVALITATIV FORSKNING (STENBACKA, C S. 554) Stenbacka beskriver interrelaterade kvalitetsbegrepp inom kvalitativ forskning med hjälp av en spiralmodell där begreppet access har en central betydelse. För att nå en holistisk syn på ett fenomen krävs access, tillträde, till ett flertal nivåer vilka tolkas av forskaren i sin resa mot en större förståelse för det studerade fenomenet. Genom den inledande accessen till problemområdet ges forskaren möjlighet att tolka fenomenet vilket leder till fördjupad förståelse vilket i sin tur öppnar för forskaren att söka access till nästa nivå. (Stenbacka, 2001) Vi har använt den hermeneutiska spiralen genom att vi har haft access till projektet Smask i Piteå 2011, i första hand genom Sara som var 12

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna

OM VÄRDSKAP. konsten att få människor att känna sig välkomna OM VÄRDSKAP konsten att få människor att känna sig välkomna 1 Tänk dig en värld där alla känner sig väntade och välkomna. En värld där barn, vänner, främlingar, gäster, kunder och medarbetare vågar och

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

C-UPPSATS. Förlängda extraordinära reseupplevelser - efterfrågas de? Calle Zai. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Förlängda extraordinära reseupplevelser - efterfrågas de? Calle Zai. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2010:200 Förlängda extraordinära reseupplevelser - efterfrågas de? Calle Zai Luleå tekniska universitet C-uppsats Upplevelseproduktion Institutionen för Musik och medier Avdelningen för Medier

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Dale Carnegie Training Whitepaper

Dale Carnegie Training Whitepaper Dale Carnegie Training Whitepaper Copyright 2012 Dale Carnegie & Associates, Inc. All rights reserved. Enhance_engagement_062513_wp_EMEA ÖKAT MEDARBETARENGAGEMANG: DEN NÄRMASTE CHEFENS ROLL Medarbetarens

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Identitetsskapande genom meningsfulla upplevelser. Betydelsen av meningsfullhet i musikfestivalsammanhang.

EXAMENSARBETE. Identitetsskapande genom meningsfulla upplevelser. Betydelsen av meningsfullhet i musikfestivalsammanhang. EXAMENSARBETE Identitetsskapande genom meningsfulla upplevelser Betydelsen av meningsfullhet i musikfestivalsammanhang Lania Sitepu Filosofie magisterexamen Upplevelseproduktion Luleå tekniska universitet

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER

FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER FRAMTIDENS DESTINATION OCH UPPLEVELSER Hur skapar vi nya erbjudanden inom aktiv turism? Vad är upplevelseutveckling? Samverkan enda sättet att lyckas! Ingen turist kommer för att göra en enda sak!! Gösta

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk

Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet. Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Livsperspektiv på kommunikation som daglig verksamhet Kommunikationskarnevalen Göteborg juni 2012 Mats Lundberg, Jana Friberg och Linda Björk Målsättning med föreläsningen Beskriva vårt arbete i Växjö

Läs mer

Att skapa upplevelser från OK till WOW! Lena Mossberg. Bild 1

Att skapa upplevelser från OK till WOW! Lena Mossberg. Bild 1 Att skapa upplevelser från OK till WOW! Lena Mossberg Bild 1 Servicekvalitet tillfredsställelse Customer Perceptions of Service Quality and Customer Satisfaction (Bitner & Zeithaml (2000) Reliability Responsiveness

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig!

Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig! Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig! Nöjda kunder kommer nödvändigtvis inte tillbaka! Det gör alltid kunder! Vilka sorters kunder finns det? Kunderna är: Berättar

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

Ny personal? Med denna start får du personal som presterar i världsklass!

Ny personal? Med denna start får du personal som presterar i världsklass! Ny personal? Med denna start får du personal som presterar i världsklass! Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 En bra start! En magisk start är en av nycklarna

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar

pass this on! - din guide till att engagera Presenterar Det svenska civila samhället består av cirka 200 000 organisationer. Formerna är ideella, kooperativa och stiftelsestyrda. Tillsammans bärs de upp av ca 32 miljoner medlemskap. Sektorn sysselsätter ca

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Sharing nature på svenska

Sharing nature på svenska Sharing nature på svenska Välkommen på workshop med Enabygdens naturskoleverksamhet. Vårt utepass är uppbyggt så att ni genom att prova på och reflektera kring ett antal övningar ska få kunskap om ett

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Kort för positiva minnen. Föreningen för Mental Hälsa i Finland

Kort för positiva minnen. Föreningen för Mental Hälsa i Finland Kort för positiva minnen Kort för positiva minnen Genom att minnas kan man plocka fram resurser, stärka positiva känslor och hitta nya sätt att förhålla sig till det liv man levt. I bästa fall är ihågkommandet

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Mångfald som verksamhetsstrategi

Mångfald som verksamhetsstrategi Mångfald som verksamhetsstrategi Att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter i: - Förståelse för vad mångfald betyder och varför arbeta med mångfald - Kunskap om hur ett strategiskt mångfaldsarbete

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

EXAMENSARBETE. Meningsfulla måltidsupplevelser. En modell för skapandet av meningsfulla måltidsupplevelser med storytelling.

EXAMENSARBETE. Meningsfulla måltidsupplevelser. En modell för skapandet av meningsfulla måltidsupplevelser med storytelling. EXAMENSARBETE Meningsfulla måltidsupplevelser En modell för skapandet av meningsfulla måltidsupplevelser med storytelling som verktyg Karin Appelskog Filosofie kandidatexamen Upplevelseproduktion Luleå

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige

Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Vägledande PDF för poängsättning COPSOQ II, Sverige Denna PDF är skapad för att underlätta poängsättningen när man har genomfört en enkätundersökning. Frågorna står i samma ordning som i enkäten, men utan

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13.

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik Lunds Universitet VT - 13 Nina Glücksman Praktikrapport Under en 12 veckors period har jag praktiserat på Minnesota Communication AB.

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP

AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP AKTIVITETER OCH VÄRDSKAP Turismen är en viktig näring i stora delar av världen och omfattar flera verksamhetsområden inom besöks- och resenäringen: bo, äta, göra, resa och sälja. Både privatpersoners och

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

"Distributed Watchdog System"

Distributed Watchdog System Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer