EXAMENSARBETE. Upplevelseproduktion i projektledning. Hur projektledare kan använda sig av modeller för upplevelseproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Upplevelseproduktion i projektledning. Hur projektledare kan använda sig av modeller för upplevelseproduktion"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Upplevelseproduktion i projektledning Hur projektledare kan använda sig av modeller för upplevelseproduktion Martin Grönlund Sara Wemstad Filosofie kandidatexamen Upplevelseproduktion Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Upplevelseproduktion i projektledning - Hur projektledare kan använda sig av modeller för upplevelseproduktion Luleå Tekniska Universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande Examensarbete C U0017F Martin Grönlund, Sara Wemstad, Handledare: Caroline Stenbacka Nordström

3 Förord Den här uppsatsen har kommit till ur ett gemensamt intresse för ledarskap och upplevelseproduktion. Våra praktiska erfarenheter från Gröna Lund och Stockholms Filmfestival och deras stora skillnader i ledarskap väckte vår nyfikenhet kring projektdeltagarens upplevelser. Sara har både innan och under utbildningen läst projektledarkurser och hade vid detta arbetes påbörjan tagit på sig rollen som projektledare för Smask i Piteå Så med en vilja att förbättra projektledarens möjlighet att leda ett fungerande projekt genom att ha en väl fungerande projektgrupp enades vi kring tanken att titta på projektdeltagarupplevelsen. Vi har under våra tre år på upplevelseproduktionsutbildningen vid Institutionen för Musik och Medier fått både uppleva, lära och inspireras av undervisning, lärare och andra studenter. För detta är vi evigt tacksamma och Piteå och Institutionen har genererat erfarenheter som vi tar med oss långt in i framtiden. Särskilt vill vi tacka Caroline Stenbacka Nordström för hennes tro på oss och vårt arbete, hennes värdefulla input och hennes inspiration. Martin Grönlund & Sara Wemstad Stockholm 16 juni 2011 I

4 Sammanfattning Efter erfarenheter från jobb och praktikplatser har vi fått upp ögonen för vikten av väl fungerande projektledning av upplevelseproduktioner. Därför har vi valt att studera hur projektdeltagarna i Smask i Piteå 2011 upplevde projektledningen och projektprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur modeller för upplevelseproduktion kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. Studien är gjord med en induktiv ansats och ett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en empirisk studie av Smask i Piteå 2011 där Sara var projektledare samt en litteraturstudie. De metoder vi använt för att samla empirin har varit studie av utvärderingar, fokusgrupp samt sammanställande av Saras erfarenheter som projektledare. För att använda sig av modeller för upplevelseproduktion i projektledning behöver projektledaren förstå projektdeltagarupplevelsen och vilka delar som har betydelse för den. De delar vi ser som viktigast är Före- och efterupplevelse Projektets helhet Manus/projektplanering Mentala upplevelserummet Dessa punkter påverkar projektdeltagarens upplevelse av projektet och som projektledare kan man med modeller för upplevelseproduktion skapa förutsättningar för projektdeltagarupplevelsen utifrån punkterna. Nyckelord: upplevelseproduktion, projektledning, projektdeltagarupplevelse II

5 Abstract Through experiences from work and internships we have become aware of the importance of a well functioning project management in experience productions. Thus we have chosen to study how the project participants of Smask in Piteå 2011, a very big musical event involving a large number of students from the Luleå University of Technology campus in Piteå, experienced the project management and process. The object of the study has been to find out how models for experience production can be implemented in project management of experience production. The study has been conducted with an inductive and hermeneutic approach. We have made an empirical study of Smask in Piteå 2011, where Sara was project manager, and also studied litterature on the subject experience production and project management. To gather empirics we have used a focus group interview, studies of the project participants evaluations and compilation of Saras own experiences from being project manager. In order to use models for experience production in project management the project manager need to understand the project participant experience and its key elements. These elements are: Pre- and post experience The projects entirety Script/project planning The mental experiencescape These elements affects the participants experience of the project. Project managers can use models for experience production to create better conditions for the project participant experience based on these elements. Key words: experience production, project management, project participant experience III

6 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... IV 1. INLEDNING UPPLEVELSEINDUSTRIN I SVERIGE UPPLEVELSEPRODUKTION VID LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET VEM SKA LAGA DIN MIDDAG? BAKGRUND GRÖNA LUND Saras erfarenheter från Gröna Lund Martins erfarenheter från Gröna Lund STOCKHOLMS FILMFESTIVAL SMASK I PITEÅ PROBLEMOMRÅDE SYFTE PROBLEMFORMULERING AVGRÄNSNINGAR DEFINITIONER UPPSATSENS DISPOSITION METOD FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH METODOLOGISK ANSATS LITTERATURSTUDIE STUDIER AV UTVÄRDERINGAR FOKUSGRUPPER UPPSATSENS KVALITETSBEGREPP UPPLEVELSEPRODUKTION UPPLEVELSE UPPLEVELSEPRODUKTION Gästupplevelsen Ekonomiskt erbjudande Teatermodellen och föreställningsmodellen Upplevelserummet Före- och efterupplevelsen Upplevelseprocessen Tre generationers upplevelseproduktion PROJEKTLEDNING PROJEKT PROJEKTLEDNING Effektiva projektdeltagare Grupproller och dynamik Projektledarens förhållningssätt Mänsklig produktivitet Att göra-listor Relationsintention SMASK OM SMASK Vad är Smask? Smask i Piteå DEFINITION AV SMASK...27 IV

7 8.2.1 Smask som projekt Smask som upplevelseproduktion SARAS UTVÄRDERING RESULTAT AV EMPIRISKA STUDIER KÄNSLOMÄSSIGA ASPEKTER Förtroende och gemenskap Känslor under processen ORGANISATORISKA ASPEKTER Organisation Planering och projektledning Kommunikation, information och ansvar TIDSASPEKTER Inställning och förväntan Erfarenhet och lärande ANALYTISK RESULTATDISKUSSION JÄMFÖRELSE AV MODELLER FÖR UPPLEVELSEPRODUKTION OCH PROJEKTLEDNING Processen Manus och projektbeskrivning Upplevelserummet Transformation och självförverkligande Helhet UPPLEVELSEPRODUKTION I PROJEKTLEDNING UTIFRÅN EMPIRISKA RESULTAT Processen Manus och projektledning Upplevelserummet Transformation och självförverkligande KONKLUSIONER DISKUSSION METODDISKUSSION PRAKTISK TILLÄMPNING VIDARE FORSKNING...42 KÄLLFÖRTECKNING...43 BILAGA...44 V

8 Figurförteckning FIGUR 1 UPPSATSENS DISPOSITION...8 FIGUR 2 TRIANGULERING...12 FIGUR 3 HERMENEUTISK SPIRAL (STENBACKA, C S. 554)...11 FIGUR 4 UPPLEVELSEFÄLTEN (MODIFIERAD EFTER PINE & GILMORE, 1999)...15 FIGUR 5 VÄRDEÖKNINGSUTVECKLINGEN (MODIFIERAD EFTER PINE & GILMORE, 1999)...16 FIGUR 6 TEATERMODELLEN (MODIFIERAD EFTER PINE & GILMORE, 1999)...17 FIGUR 7 FÖRESTÄLLNINGSMODELLEN (MODIFIERAD EFTER PINE & GILMORE, 1999)...17 FIGUR 8 UPPLEVELSERUMMET (MODIFIERAD EFTER MOSSBERG, 2003)...18 FIGUR 9 FÖRE- OCH EFTERUPPLEVELSEN(MODIFIERAD EFTER MOSSBERG, 2003)...19 FIGUR 10 UPPLEVELSEPROCESSEN (MODIFIERAD EFTER BOSWIJK, THIJSSEN, & PEELEN, 2007)...20 FIGUR 11 TRE GENERATIONER UPPLEVELSEPRODUKTION (MODIFIERAD EFTER BOSWIJK, THIJSSEN, & PEELEN, 2007)...20 FIGUR 12 PROJEKTPROCESSEN (MODIFIERAD EFTER TONNQUIST, 2010)...22 FIGUR 13 ANSVARSTAGANDE OCH EFFEKTIVITET (MODIFIERAD EFTER LEIGH & MAYNARD, 2002)...23 FIGUR 14 TEAMETS UTVECKLING (MODIFIERAD EFTER LEIGH & MAYNARD, 2002)...24 FIGUR 15 TIDSPLAN SMASK I PITEÅ 2011, SARA WEMSTAD...27 FIGUR 16 AKTIVITETSPLAN OCH ORGANISATIONSSCHEMA, SARA WEMSTAD...28 FIGUR 17 FÖRUTSÄTTNINGSSKAPANDE...34 FIGUR 18 DET MENTALA UPPLEVELSERUMMET...35 FIGUR 19 TRANSFORMATIONSSPIRAL...32 FIGUR 20 PROJEKTDELTAGARUPPLEVELSEN INVERKAN PÅ UPPLEVELSEPRODUKTIONEN...39 VI

9 1. Inledning Här beskriver vi upplevelseindustrin i Sverige och utbildningen upplevelseproduktion eftersom de båda utgör bakgrunden till vår kompetens och på så sätt är anledningen till att uppsatsen skrevs. Slutligen beskriver vår syn på upplevelseproduktion genom en kort berättelse. 1.1 Upplevelseindustrin i Sverige KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskap och kompetensutveckling) beskriver upplevelseindustrin som ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. (Sjöstedt & Nielsén, 2008, p. 7) Definitionen kom 1999 efter att stiftelsen gjort en förstudie kring upplevelser vilket resulterade i en femårig satsning på att utveckla upplevelseindustrin i Sverige. Stiftelsen har definierat följande femton branscher som delar av upplevelseindustrin: Arkitektur Design Mode Litteratur Dator och tv-spel (Wahlström, 2002) Media Musik Konst Scenkonst Foto Film Upplevelsebaserat lärande Marknadskommunikation Turism/besöksnäring Måltid I en publikation från 2011 definierar Tillväxtverket samma branscher som kulturella och kreativa näringar vilket tyder på att begreppet upplevelseindustri blivit ersatt. (Tillväxtverket, 2011) 1.2 Upplevelseproduktion vid Luleå Tekniska Universitet Utbildningen Upplevelseproduktion har funnits på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå Tekniska Universitets campus i Piteå sedan 2002 och startades i samband med att Piteå blev utnämnd till officiell mötesplats för upplevelseindustrin av KKstiftelsen. Utbildningen erbjuder möjligheten att studera till en treårig kandidatexamen med upplevelseproduktion som huvudämne. (LTU 2011) 1.3 Vem ska laga din middag? Här nedan kommer en liten berättelse som vi skrivit för att beskriva vår syn på upplevelseproduktion. Tänk att du ska ha middag med två vänner som båda mer än gärna tar på sig uppgiften att laga den mat som ni tre sen ska äta tillsammans. Själv är du inte så angelägen utan överlåter gladeligen uppgiften åt de två andra. Ni kommer fram till att en av de två måste ta befälet då alla tre är hungriga och vill att maten ska bli klar så snart som möjligt. Frågan är bara vem av de två. För att avgöra frågan bestäms att du ska fälla avgörandet efter att båda med en mening förklarat varför just den ska få laga maten. Vän nummer ett säger självsäkert jag älskar mat. Vän nummer två tänker till en extra sekund innan den svarar jag älskar att laga mat. Nu är det upp till dig att bestämma vem som ska laga din middag, den som älskar mat eller den som älskar att laga mat. När det kommer till upplevelseproduktion, vilket en middag i goda vänners lag mycket väl kan vara, anser vi att det är viktigt att skilja på producent och konsument/gäst. Vem har inte upplevt en musikälskande bekant som glatt plockat upp gitarren på en fest för att i nästa stund 1

10 slakta klassiker på löpande band inför måttligt roade åhörare. Att älska musik gör ingen musiker. Lika lite gör en hängiven konsertbesökare nödvändigtvis en bra festivalarrangör. Möjligen är de flesta projektdeltagare intresserade av ämnet för sitt event oavsett om fokus ligger på musik, film, mat eller något annat. Dock är detta enligt oss inte nog för att skapa förutsättning för en bra upplevelse för gästen. Så tillbaka till middagen där vi tror att du precis som vi hade valt att låta vän nummer två som älskar att laga mat ta befälet över tillagningen då dennes kärlek till kokkonsten trumfar den förste vännens kärlek till mat. Självklart kan även vän nummer ett vara en utmärkt kock men att älska mat kan lika gärna innebära att det är ätandet som är den egentliga passionen. Vän nummer två som älskar att laga mat har knappast kunnat upptäcka denna kärlek utan att först älska mat. Utöver kärleken till mat har dock vän nummer två även insett vikten av fina råvaror, bra köksutrustning och kreativitet. Det är kärleken till kokkonsten i stort som gör att vårt val faller på vän nummer två. Kärleken till kokkonsten blir till passion för matlagning hos vår vän och just passionen är viktigt inom upplevelseproduktion. Passion för att ge gästen, mottagaren, upplevaren möjlighet att uppleva en så bra upplevelse som möjligt. Det är det som allt handlar om. Vår inställning till upplevelseproduktion är att man som producent måste göra skillnad mellan gästupplevelse och projektdeltagarupplevelse. Att som producent eller projektdeltagare få ta del av den slutgiltiga produktionen, den upplevelse som gästen betalar för, är en bonus. Motivet till att arbeta med upplevelseproduktionen måste vara att ge gästen möjlighet att vara med om bästa möjliga upplevelse. Alltså handlar upplevelseproduktion enligt oss om att ha passion för att skapa möjligheter för andra människor att uppleva. De flesta gillar att få uppleva men för att bli en bra upplevelseproducent måste man, tror vi, älska att skapa förutsättningar för gästen att uppleva. Vi har genom egna erfarenheter fått uppleva både organisationer som drivs av viljan att skapa bästa möjliga förutsättningar för gästens upplevelse och organisationer som drivs av intresset för den egna verksamheten. Det kan låta mer komplicerat än det faktiskt är och därför förklarar vi saken närmare i nästa kapitel. 2

11 2. Bakgrund Här nedan kommer vi att beskriva vår förförståelse och bakgrunden till vårt val av problemområde för studien. Dessa erfarenheter är hämtade från Gröna Lund och Stockholms Filmfestival där vi har varit delaktiga i möjliggörandet av gästupplevelsen. 2.1 Gröna Lund Både Sara och Martin har erfarenheter från jobb på Gröna Lund. Sara jobbade där innan hon började studera Upplevelseproduktion och Martin under studietiden. Nedan kommer vi att berätta om våra upplevelser från Gröna Lund och beskriva hur de haft inverkan på vårt val av problemområde Saras erfarenheter från Gröna Lund Jag jobbade på Gröna Lund under sommaren 2007, som kioskbiträde i en snabbmatskiosk. Jobbet på Gröna Lund fick jag genom en ansökan via deras hemsida och en gruppintervju med tio deltagare. När jag tackat ja till anställningen väntade tre utbildningar inför jobbstarten, en ekonomiutbildning, en praktikutbildning och en service och värdskapsutbildning. Framförallt kommer jag ihåg service och värdskapsutbildningen som väldigt talande för hur min tid på Gröna Lund skulle komma att se ut. Vi fick mycket bakgrundsinformation till nöjesfältet och vi fick föra en diskussion om hur viktigt det är med grundlig kunskap hos alla som jobbar där. Alla gästernas frågor ska kunna besvaras av alla och kan man inte svaret så ska man veta någon som kan. Vi diskuterade också länge olika typer av gäster och hur de behöver olika bemötande för att bli nöjda. Jag minns att jag tänkte att det nästan var lite överdrivet, det är ändå vuxna människor vi talar om. Vi gick in väldigt detaljerat i olika beteenden och konsekvenser av det man säger och man kunde nästan tro att det var barn vi pratade om ibland. Det hela slutade med meningen: Man ska aldrig lämna en missnöjd gäst. Detta var återkommande under hela min tid på Gröna Lund och jag fick också erfara varför detta var så viktigt. Många olika människor i många olika sinnesstämningar och humör passerar Gröna Lund och för att utöva ett gott värdskap måste man kunna hantera dem alla. Under samma utbildning fick vi också lära oss vikten av att sprida glädje när vi arbetade på Gröna Lund. Alla gäster är där för att ha roligt och vi är en del av deras upplevelse, alltså kan vi påverka hur de känner sig. Även om vi är trötta och ledsna så skulle vi alltid försöka vara glada och trevliga mot gästerna. Detta var också något våra närmaste chefer kom tillbaka till när arbete pågick och vi fick peppande ord och omtanke från dem för att kunna hålla ångan uppe. Jag hade vi den här tiden inte påbörjat min utbildning inom upplevelseproduktion och hade därför inte närmare bekantat mig med ämnet service och värdskap, vilket kanske var anledningen till att jag tyckte utbildningen på Gröna Lund var smått på larvig innan jag börjat arbeta och insett vikten av kunskapen vi fick Martins erfarenheter från Gröna Lund Sommaren 2010 fick jag jobb som cafébiträde på Gröna Lund i Stockholm. Jag fick säsongsanställning efter att ha varit på så kallad gruppaudition där Gröna Lund sökte personer som vill ge service i världsklass varje gång. Just uttrycket varje gång fick en viktig betydelse under introduktionskursen som alla nyanställda säsongsarbetare får gå. Utbildningen på en dag handlade om att göra sitt bästa för att ge varje gäst service i världsklass varje gång gästen besöker parken, oavsett dag i veckan, tid på dagen eller väderlek. Kursledarna 3

12 menade att det ska vara roligt att ge gästerna bra service och att glädje sprids genom att man själv är glad. Därför ska man som anställd på Gröna Lund försöka plocka fram sitt leende även de dagar när det känns långt bort för att genom att försöka se glad ut ökar man chanserna för att faktiskt vara glad. Eftersom jag redan hade gått kursen Service och värdskap, U0015F, så var allt i kursen välbekant men den var ändå ett fint bevis på att god service har betydelse och att kunskaperna om det används i verkligheten. Trots att Gröna Lunds värdskapsutbildning var lite klichéartad efter många upprepningar om att vara glad, le och ge service i världsklass varje gång så var jag ändå peppad när jag skulle jobba min första dag. Jag fick kläder att jobba i och passerkort som utöver gratis entré och åkturer i parken även gav gratis inträde på mängder av andra turistattraktioner i Stockholm. Redan här fick jag en känsla av att Gröna Lund menade allvar med att sprida sin glädje. Som anställd blev jag uppmuntrad att sprida glädje från både företaget, mina chefer och mina arbetskompisar vilket gjorde det lätt att förmedla samma glädje till gästerna. Visst fanns det dagar under säsongen när jag var trött eller osugen på att jobba av andra anledningar men ändå fanns hela tiden känslan av att vara stöttad av de runt omkring mig och det gjorde även dessa dagar lite lättare. Gröna Lund kan sälja glädje till sina gäster eftersom de lever efter sitt eget recept och inte lägger över ansvaret helt på de anställda som möter gästerna varje dag. Det var en härlig sommar som jag aldrig kommer glömma och företaget gav mig lärdomar som jag kommer ta med mig i mitt framtida yrkesliv. 2.2 Stockholms Filmfestival Hösten 2010 praktiserade jag, Martin, som eventkoordinator på Stockholms Filmfestival under kurserna Produktionsmetodik P0002F och Projektmetodik Y0010F och Y0011F. Som eventkoordinator var jag en del av eventavdelningen som hade ansvar för att festivalens gala, prisutdelning och övriga event skulle bli av. Över mig hade jag en person som var eventansvarig och med det ytterst ansvarig för avdelningen. Hon var dessutom en av två ansvariga på sponsoravdelningen vilket gjorde att hon gav mycket av sitt jobb till mig och Cecilia som också gjorde praktik som eventkoordinator. Samarbetet mellan Cecilia och mig fungerade bra och vi hade även fyra assistenter till vår hjälp för planering och genomförande av festivalens event. Sex personer plus ansvarig kan låta mycket för planering av event men vi hade då nästan 50 stycken event på tre veckor. Under dessa veckor hade vi även ett 30-tal volontärer som vi i förväg skulle schemalägga och sen arbetsleda på plats. När jag började fick jag ett dokument som beskrev eventavdelningens ansvarsområden och berättade om hur föregående års arbete hade sett ut. Däremot inget om festivalen som helhet, vår avdelnings del i den och hur samarbetet med andra avdelningar fungerar. Det kändes som en ganska tunn introduktion och när jag sa det till den eventansvariga sa hon att det skulle lösa sig med tiden och att hon inte hade tid att förklara ju då. Just det sättet att avfärda genom att hänvisa till tidsbrist blev lite av ett signum för henne under hela festivalen. Efter två veckor på filmfestivalen kom festivalchefen tillbaka från semester. Utan att hälsa på mig eller någon annan av de som var nya gick hon till sitt rum och stängde dörren. Från andra på kontoret fick vi veta att vi inte fick störa festivalchefen utan skulle gå till andra med våra frågor och problem. Det gick snabbt att få en känsla av hon var för viktig för oss andra på kontoret trots att hon var med och startade festivalen och har titeln festivalchef. Ju närmare festivalen vi kom desto mer påfrestande blev arbetet och under själva festivalens knappa tre veckor så arbetade jag mer än jag någonsin gjort. Mitt jobb blev att ansvara för och arbetsleda volontärer på i stort sett alla event på festivalens huvudbiograf Skandia vilket gjorde att jag konstant var stressad och gick ner nästan fyra kilo på två veckor. 4

13 Sammanfattningsvis är min upplevelse av Stockholms Filmfestival nära på mardrömslik. Ledarskapet inom organisationen är riktigt dåligt och stor del av anledningen till det tror jag är att festivalchefen bryr sig mer om sig själv och sin titel än festivalen, dess anställda, volontärer och gäster. En tydlig lärdom för mig var hur viktigt det är att ledarskapet i en organisation lever efter sin idé om vad man vill förmedla till gästerna. 2.3 Smask i Piteå 2011 Jag, Sara, sökte och fick under hösten 2010 posten som Smask-general, projektledare, för Smask i Piteå Smask (Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest) är studentsveriges svar på melodifestivalen och är ett projekt som drivs ideellt av studenter utanför studierna. Anledningen till att jag sökte posten som projektledare är mitt intresse för projektledning som väcktes under gymnasietiden och som sedan växte ytterligare då jag läste projektledningskurser på universitetsnivå. Projektet Smask kom jag i kontakt med vid Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande i Piteå och jag deltog i projektgruppen redan första studieåret. Jag fann snabbt att Smask var ett väldigt roligt och engagerande projekt samt att det också hade en arbetsform och ett arbetssätt som jag trivdes med. Därför kände jag mitt sista år på Institutionen att jag var redo för projektledarrollen. 5

14 3. Problemområde I detta kapitel beskriver vi vårt valda problemområde, syfte och problemformulering samt definitioner och avgränsningar. I vår uppsats har vi valt att studera projektdeltagarupplevelsens likhet med gästupplevelsen. Från våra tidigare beskrivna erfarenheter har vi båda tagit med oss vikten av att lägga fokus inte bara på gästen i en upplevelseproduktion, utan också att förstå betydelsen av projektdeltagarnas upplevelse. Gröna Lund arbetar mycket med att skapa förutsättningar för bra projektdeltagarupplevelser och visar också på en förståelse för att den stämning som råder i arbetsgruppen också påverkar gästen. Det finns tydliga paralleller mellan Gröna Lunds arbetssätt och utbildningen upplevelseproduktion då Gröna Lund arbetar praktiskt med service, värdskap och gemensam vision i organisationen, områden som vi studerar i kursen service och värdskap. Stockholms Filmfestival har inte samma förståelse för projektdeltagarna upplevelse utan riktar i första hand sin uppmärksamhet direkt mot gästen. Hur projektdeltagarna mår tas inte i beaktande vilket skapar missnöje och icke återkommande projektdeltagare. Detta är Martin ett bevis på och fler medarbetare från 2010 års festival väljer att inte återkomma till festivalen Mot bakgrund av våra erfarenheter från Gröna Lund och Stockholms Filmfestival samt det aktuella engagemanget i Smask har vi ställt oss frågan om det går att hitta likheter mellan hur man skapar förutsättning för en upplevelse och hur man som projektledare skapar en bra upplevelse av projektet för projektdeltagarna. Detta har mynnat ut i att vi valde att undersöka om vi kan använda oss av modeller från upplevelseproduktion och applicera dessa inom projektledning. Detta för att se om man som projektledare kan använda sig av dessa modeller för att skapa bra förutsättningar för en bra upplevelse för projektdeltagarna. 3.1 Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur upplevelseproduktionsmodeller kan implementeras i projektledning av upplevelseproduktioner. 3.2 Problemformulering De frågeställningar vi använde för att svara på syftet är följande: Vilka likheter finns mellan modeller inom projektledning och modeller inom upplevelseproduktion? Hur upplevdes arbetet med Smask i Piteå 2011 av projektdeltagare i projektgruppen, Smaskkommittén? Hur kan modeller för upplevelseproduktion implementeras i projektledningen av upplevelseproduktioner? 3.3 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa vår studie till projektdeltagarupplevelsen av Smask i Piteå Detta för att det är ett närliggande projekt som vi haft god access till och som ligger inom ramen för det område vi vill studera. Vi har valt att inte studera fler liknande projekt eftersom vi ville analysera projektdeltagarupplevelserna i detalj och omfattningen av arbetet troligtvis hade blivit för stor. Vi har avgränsat vår studie till ett fåtal modeller inom upplevelseproduktion och projektledning där likheter har hittats. Vi har inte studerat upplevelseproduktion och projektledning i stort. Den projektledningslitteratur som vi har använt oss av har i första hand handlat om ledarskap och mänskliga förutsättningar för projektet snarare än förutsättningar för ekonomisk vinst i projektet. 6

15 I denna uppsats har vi valt att fokusera på applicerbarheten av upplevelseproduktionens modeller inom projektledning och låter frågan om detta genererar ett framgångsrikt projekt finnas kvar för vidare forskning. 3.4 Definitioner Här beskriver vi vår syn på begrepp som är relevanta i uppsatsen. Projektdeltagare är en person som är med i en projektgrupp. Projektdeltagarupplevelsen är den upplevelse som äger rum hos en deltagare i projektet under den tid som denne arbetar med projektet. Gästupplevelsen är den upplevelse som gästen upplever under den tid då denne tar del av upplevelseproduktionen. Projektdeltagarupplevelsen handlar om de känslor och erfarenheter som projektdeltagaren får under projektet både under den tid det faktiska arbetet pågår men även under den tid som är innan, mellan och efter arbetspass samt innan och efter projektet som helhet. Föreupplevelsen är den tid som är mellan beskedet att man ska vara med i ett projekt fram tills det att projektet börjar. Den tar slut i samband med projektets start då den ersätts av själva projektdeltagarupplevelsen. Efterupplevelsen börjar i samband med att projektet avslutats och fortgår hos projektdeltagaren och saknar tydligt slut. Helhet är allt som händer i projektet från början till slut. Föreupplevelse och efterupplevelse räknas inte in här. Begreppen upplevelse och upplevelseproduktion, projekt och projektledning samt Smask definieras i kapitel

16 4. Uppsatsens disposition Här redogör vi för studiens upplägg och uppsatsens disposition samt vem av oss som skrivit vilka delar av uppsatsen. Bakgrunden leder in på vårt problemområde där studiens syfte presenteras. I problemområdet finns även de frågeställningar som vi arbetat utifrån för att uppfylla syftet. Därefter kommer metodkapitlet där vi beskriver vårt val av metod för att finna svar på frågeställningarna. De två nästkommande kapitlen behandlar upplevelseproduktion och projektledning och utgör studiens teoretiska referensram. Det är inom denna ram som vår analys av det empiriska resultatet är gjord. FIGUR 1 UPPSATSENS DISPOSITION Sist i uppsatsen kommer diskussionen där studiens relevans och metodval diskuteras samt uppslag till praktisk tillämpning och fortsatt forskning ges. Martin har skrivit teoretisk referensram. Sara har skrivit empiri. Resterande delar har vi skrivit tillsammans. FIGUR 1 UPPSATSENS DISPOSITION 8

17 5. Metod Här beskriver vi vilket tillvägagångssätt vi använt oss av för att komma fram till svar på våra frågeställningar och varför vi valt just dessa metoder. 5.1 Förhållningssätt och metodologisk ansats Vi har arbetat med ett hermeneutiskt förhållningssätt då vi har sökt förståelse för människors livsvärld genom tolkning av information istället för analys av numerisk data som är typiskt för det positivistiska förhållningssättet. Hartman (2004) beskriver det hermeneutiska förhållningssättet som en strävan efter att förstå en individ eller grupp individers uppfattning av världen. Vi har under samtliga moment i vår forskningsprocess använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt då vi byggt våra analyser på tolkningar. Vi har arbetat utifrån en induktiv ansats vilket innebär att vi har utgått från vår egen förförståelse kring upplevelseproduktion och projektledning för att ta reda på om och hur dessa kan samverka och kombineras. Det innebär också att vår studie utgått från verkligheten genom studier av företeelser i den och teori om den. (Hartman 2004) Patel och Davidson (2003) menar att kvalitativ bearbetning kräver en för forskningsproblemet unik variant av metod vilket gör forskarens förförståelse av området till en väsentlig del av forskningen. Vidare beskriver de resultatet av en kvalitativ studie som en text där citat från intervjuer eller observationsanteckningar varvas med egna kommentarer och tolkningar (Patel & Davidson, 2003, s. 120). 5.2 Litteraturstudie Vi har gjort en litteraturstudie för att underbygga vår teoretiska referensram och för att jämföra modeller inom upplevelseproduktionsteori med modeller för projektledning. Detta för att få förståelse för hur modeller för upplevelseproduktion skulle kunna implementeras i projektledning. De modeller vi valt att använda från litteraturen är våra tolkningar av författarnas beskrivningar, eftersom vi utgår från ett hermeneutiskt förhållningssätt. (Patel & Davidson, 2003) 5.3 Studier av utvärderingar Att analysera projektdeltagarnas utvärderingar har vi sett som första steget i att skapa en förståelse för projektdeltagarnas upplevelse av projektet Smask. Med utgångspunkt i dessa har vi fått en grundläggande förståelse utifrån vilken vi senare kunnat lyfta fram de delar som var intressanta att studera närmare med hjälp av en fokusgrupp. Under arbetet med Smask 2011 har Sara i egenskap av general (projektledare) fört loggbok över arbetsprocessen i projektet och denna mynnade ut i en utvärdering som vi studerat utifrån vår förförståelse. Vi har också tagit del av resterande kommitténs utvärderingar. Dessa utvärderingar skrevs av alla kommittédeltagare efter Smask i Piteå 2011s genomförande i syfte att belysa de problem som uppstått samt att lyfta fram de framgångsfaktorer som upptäckts under arbetsprocessen. Utvärderingar skrivs varje år för att samla erfarenheter som kan utveckla Smask som projekt. Kommittédeltagarnas utvärderingar har vi studerat som en samlad empiri för att få gruppens uppfattning om sina upplevelser av projektet Smask. Saras utvärdering har vi studerat som en egen empirikälla för att få ta del av projektledarperspektivet på gruppens upplevelser. 9

18 5.4 Fokusgrupper För att undersöka hur projektgruppen för Smask i Piteå 2011 upplevde arbetet har vi använt oss av fokusgrupp som metod. Att arbeta med fokusgrupper innebär att man samlar en grupp människor som under en begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra. (Wibeck, 2010, p. 11) Fokusgrupp är en bra metod då vår avsikt varit att ta reda på projektdeltagarnas upplevelser av projektprocessen. Wibeck anser att fokusgrupp är lämplig som metod när man har som mål att undersöka handlande och motivation vilket vi avser att göra i projektgruppen för Smask. Skapandet av empiriskt material genom användning av fokusgrupp går till på följande sätt: 1. Rekrytera lämplig grupp 2. Utarbeta intervjuguide 3. Leda gruppdiskussioner och spela in dem 4. Skriva ut diskussionerna 5. Analysera dem. (Wibeck, 2010) Den fokusgrupp vi har använt oss av är alltså de personer som var projektdeltagare i ledningsgruppen för Smask i Piteå 2011, den så kallade Smask-kommittén. I kommittén ingick åtta personer med olika ansvarsposter varav Sara, som var projektledare, var en. De övriga sju blev tillfrågade om de hade möjlighet att delta i vår fokusgrupp varav fem stycken kunde delta. Den intervjuguide vi har använt under diskussionen innehöll fem rubriker (öppningsfrågor, inledande frågor, övergångsfrågor, nyckelfrågor och avslutande frågor) med 2-4 frågor under varje (Wibeck, 2010). Frågorna var i första hand vägledande för diskussionsledaren, Sara, och hon bedömde under intervjun vilka frågor som ställdes uttryckligen. Vi har strävat efter endast behöva använda ett fåtal öppna frågor som handlade om deltagarnas upplevelser av att arbeta i Smask-kommittén. Vår avsikt var att använda oss av en ostrukturerad fokusgrupp där gruppen själv fick frihet att styra diskussionen utan avbrott. (Wibeck, 2010) Men under fokusgruppens genomförande blev Saras förförståelse tydlig och frågorna mer ledande än vi först hade tänkt. Vi beräknade att fokusgruppen skulle ta cirka två timmar inklusive paus, vilket den också gjorde. Detta för att alla skulle hinna komma till tals och orka behålla koncentrationen på ämnet. Sara var den av oss som lyfte de frågor som vi ville att diskussionen ska kretsa kring. Martins roll var mer tillbakadragen och observerande då han deltog via Skype (videolänk). Wibeck (2010) föreslår att en fokusgrupp på 4-5 personer är att föredra då alla får goda möjligheter att komma till tals och uttrycka sina åsikter i diskussionen. Vi är medvetna om att 6-7 personer är en stor fokusgrupp men anser ändå att det var att föredra att använda oss av hela Smask-kommittén vid ett tillfälle istället för att dela upp den. Framför allt var det tidsaspekten som gjorde att vi valde ett tillfälle med hela gruppen istället för att dela upp men även kvalitetsaspekten då deltagarna kunde ha påverkats av varandra och kunde varit olika delaktiga beroende på gruppkonstellation. Dessutom kunde någon eller ett par av de tillfrågade ha fått förhinder vilket skulle medfört att fokusgruppen hade blivit allt för liten för att få en diskussion vid uppdelning. Andra kvalitetsaspekter som är värda att nämnas är tid och plats för diskussionen samt det faktum att gruppdeltagarna känner varandra sedan innan vilket talade för att de sen innan 10

19 kunde tänkas ha en kollektiv uppfattning om ämnet. Dock var det inte intressant för oss att ta in någon annan i fokusgruppen då det var Smask-kommitténs upplevelser som vi var intresserade av. En eventuell kollektiv uppfattning redan innan fokusgruppintervjun eller om en sådan skulle uppstått under diskussionen kunde inneburit att vi inte fått en välnyanserad bild av de olika deltagarnas upplevelser. Genom att även studera deltagarnas skriftliga utvärderingar av Smask i Piteå 2011 hoppades vi kunna bredda den bild vi skulle få genom fokusgruppen. Eftersom hela projektgruppen är studenter med studier på dagtid och många av dem är engagerade i projekt som tar tid på helgerna så vi valde att lägga intervjun på en tisdagseftermiddag med start klockan 16. Vi är medvetna om att valet av tidpunkt kan ha påverkat resultatet. Anledning till att vi ändå valde denna tid är att gruppdeltagarnas möjligheter att delta var störst då eftersom de alla är studenter på skolan och har lektioner som slutar vid 16. Alla gruppdeltagare bor inte i Piteå vilket gjorde att chansen att få alla att delta var störst de dagar då de var i skolan och i anslutning till att deras schemalagda tid på skolan tagit slut för dagen. För att motverka eventuell eftermiddagströtthet och för att skapa gemytlig stämning så valde vi att inleda med att bjuda på fika. Senare under intervjun hade vi för avsikt att ta minst en kortare rast för kaffepåfyllning, toabesök och frisk luft men någon sådan tog aldrig då fokusgruppen valde att fortsätta när Sara föreslog en kort rast. Att vi kunde använda oss av skolans lokaler var en stor tillgång då det finns goda möjligheter att möblera för en bra diskussion. Vi sökte efter en ljus lokal med möjlighet till vädring samt möblemang som främjade diskussionen mellan deltagarna. Wibeck (2010) skriver att gruppen bör sitta kring ett runt bord där diskussionsledaren har en så osynlig plats som möjligt vilket vi också planerade för då vi ville att alla deltagare skulle få bra kontakt med varandra och att diskussionen skulle flyta igenom hela gruppen. I det fall denna möblering inte är möjlig bör man ändå sträva efter att gruppdeltagarna placeras på ett sätt som gör att de kan se varandra. (Wibeck, 2010) Tyvärr hittade vi inte ett runt bord men möbleringen blev ändå sådan att alla gruppdeltagare kunde se varandra och diskutera med ögonkontakt. Som metod för analys av resultatet av fokusgruppen har vi använt narrativ analys som innebär att vi riktat in oss på gruppdeltagarnas berättelser. Eftersom ämnet för fokusgruppdiskussionen var något som deltagarna har personliga erfarenheter av och vårt syfte med studien var att ta reda på dessa deltagares upplevelser var narrativ analys en bra metod (Wibeck, 2010). För oss har den narrativa analysen varit viktig eftersom att vi strävat efter att förstå fokusgruppdeltagarnas värld genom deras gemensamma berättelse utifrån sina erfarenheter. 5.5 Uppsatsens kvalitetsbegrepp Inom induktivt kvalitativ forskning är det olämpligt att använda sig av de kvalitetsbegrepp som finns inom den deduktivt kvantitativa forskningen. (Stenbacka, 2001) Därför är de två främsta kvalitetsaspekterna inom den kvantitativa forskningen, giltighet och pålitlighet (Hartman, 2004), i sina klassiska definitioner inte lämpliga att använda för oss enligt Stenbacka. Enligt Patel och Davidson (2003) är det möjligt att använda pålitlighet som kvalitetsbegrepp inom kvalitativ forskning om än på ett annat sätt. Det sätt som de föreslår är att pålitligheten hos en kvalitativ studie istället bör ses på är mot bakgrund av den unika situation som råder vid undersökningstillfället (Patel & Davidson, 2003, s. 103). Därför menar författarna att pålitlighetsbegreppet inom kvalitativ forskning närmar sig giltighetsbegreppet och tillägger att det finns forskare som hellre använder begreppet autenticitet eller förståelse som kvalitetsbegrepp inom kvalitativ forskning. Då objektivitet inte har någon betydelse inom kvalitativ forskning så ökar betydelsen av en välgjord och logisk redogörelse av studiens genomförande. Triangulering är därför ett väsentligt begrepp som innebär att forskaren använt sig av ett flertal olika typer av källor för att komma till sina slutsatser. Det ska dock nämnas att om olika forskare kommer fram till skilda slutsatser 11

20 vid studier av samma problemområde så anses det inte som något negativt utan att detta snarast berikar studien. (Patel & Davidson, 2003) FIGUR 2 TRIANGULERING Vi använde triangulering med teori, projektledare och projektdeltagare i triangelns hörn enligt modellen ovan. Teorin användes som referensram i studien och empiri från projektledare och projektdeltagare analyserades inom denna ram. FIGUR 3 INTERRELATERADE KVALITETSBEGREPP I KVALITATIV FORSKNING (STENBACKA, C S. 554) Stenbacka beskriver interrelaterade kvalitetsbegrepp inom kvalitativ forskning med hjälp av en spiralmodell där begreppet access har en central betydelse. För att nå en holistisk syn på ett fenomen krävs access, tillträde, till ett flertal nivåer vilka tolkas av forskaren i sin resa mot en större förståelse för det studerade fenomenet. Genom den inledande accessen till problemområdet ges forskaren möjlighet att tolka fenomenet vilket leder till fördjupad förståelse vilket i sin tur öppnar för forskaren att söka access till nästa nivå. (Stenbacka, 2001) Vi har använt den hermeneutiska spiralen genom att vi har haft access till projektet Smask i Piteå 2011, i första hand genom Sara som var 12

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Upplevelsebaserad kommunikation. Och dess betydelse för marknadskommunikation i framkant. Sara Axelsson Wåhlström Anton Lozinski

EXAMENSARBETE. Upplevelsebaserad kommunikation. Och dess betydelse för marknadskommunikation i framkant. Sara Axelsson Wåhlström Anton Lozinski EXAMENSARBETE Upplevelsebaserad kommunikation Och dess betydelse för marknadskommunikation i framkant Sara Axelsson Wåhlström Anton Lozinski Filosofie kandidatexamen Upplevelseproduktion Luleå tekniska

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

D-UPPSATS. Upplevelseproduktion som perspektiv för mobilabonnemang

D-UPPSATS. Upplevelseproduktion som perspektiv för mobilabonnemang D-UPPSATS 2010:101 Upplevelseproduktion som perspektiv för mobilabonnemang - en konsumentundersökning med kvalitativa och kvantitativa delstudier Anna Carlsson Anna Löwek Luleå tekniska universitet D-uppsats

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

D-UPPSATS. Förutsättningar för hållbar upplevelseproduktion. En studie om löftesutveckling och löftesintegrering i möbelföretaget Norrgavel

D-UPPSATS. Förutsättningar för hållbar upplevelseproduktion. En studie om löftesutveckling och löftesintegrering i möbelföretaget Norrgavel D-UPPSATS 2008:075 Förutsättningar för hållbar upplevelseproduktion En studie om löftesutveckling och löftesintegrering i möbelföretaget Norrgavel Marie Alsér Fanny Bergström Luleå tekniska universitet

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

www.bokaflerkunder.se

www.bokaflerkunder.se För många människor underskattar vad de kan, och överskattar vad det inte kan. Nu är det dags för dig att visa vad du kan. För alla kan någonting, som ingen annan kan. av: Lotta Carlberg Lotta Carlberg

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t

rev ere Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede s e e r e f l e c t a c t rev ere s e e r e f l e c t a c t Utmaningsdrivet förbättringsarbete Utveckla arbetssätt och ledarskap Revere AB Joakim Hillberg Pia Anhede Syftet Syftet med nedan beskrivna program är att etablera arbetssätt,

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

EXAMENSARBETE. Fandom och upplevelse. En litteraturstudie om hur deltagande i en fandom kan fördjupa upplevelsen av

EXAMENSARBETE. Fandom och upplevelse. En litteraturstudie om hur deltagande i en fandom kan fördjupa upplevelsen av EXAMENSARBETE Fandom och upplevelse En litteraturstudie om hur deltagande i en fandom kan fördjupa upplevelsen av TV-serier, film, böcker och liknande källmaterial Jennifer Johansson 2014 Filosofie kandidatexamen

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Mångfald som verksamhetsstrategi

Mångfald som verksamhetsstrategi Mångfald som verksamhetsstrategi Att ge deltagarna grundläggande kunskaper och färdigheter i: - Förståelse för vad mångfald betyder och varför arbeta med mångfald - Kunskap om hur ett strategiskt mångfaldsarbete

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander

Grönt konfererande. - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer. Av Åsa Nylander Grönt konfererande - En studie kring hur konferensanläggningar använder sina utomhusmiljöer Av Åsa Nylander Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur konferensanläggningar använder sig av sina

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se a v ti k A SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 AKTIVA De aktiva är de som arrangerar aktiviteter i SSU-klubben och bär

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig!

Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig! Så får du dina kunder och medarbetare att skryta om dig! Nöjda kunder kommer nödvändigtvis inte tillbaka! Det gör alltid kunder! Vilka sorters kunder finns det? Kunderna är: Berättar

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13.

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik Lunds Universitet VT - 13 Nina Glücksman Praktikrapport Under en 12 veckors period har jag praktiserat på Minnesota Communication AB.

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer