Slutrapport genomförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport genomförande"

Transkript

1 Sid 1 (17) Projektnamn FILUR Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidé: Stockholm stad, Jobbtorg Stockholm har varit projektägare för projekt Filur, som står för Fördjupade Insatser Leder Unga Rätt. Idén med Filur var att skapa en sammanhållande kedja av insatser under en begränsad tid för de långtidsarbetslösa ungdomar, mellan år som trots ordinarie insatser inom Jobbtorg Stockholm, inte lyckades etablera sig på arbetsmarknaden eller avsluta sina studier. Tanken var att den sammanhållande kedjan av insatser skulle bidra till att deltagarna skulle få stärkt självkänsla, ökad självinsikt och verktyg att närma sig arbete och studier. Resultat: Under projekttiden from mars 2010 tom maj 2013 har över 60 procent av drygt 400 deltagare blivit självförsörjande genom denna insats. Resultaten har visat att den långsiktiga effekten håller i sig och att resultaten tom ökar ju längre tid som går efter avslutat projekt. Vid intervjuer och enkäter med deltagare har det framkommit att många ansett att Filur bidragit till att de närmat sig arbetsmarknaden och att de fått en ökad självinsikt och stärkt självkänsla. I enkäter som vi skickat ut till coacherna på de lokala jobbtorgen och samverkanspartners har vi fått samstämmiga uppgifter om att Filur bidragit till att deras aspiranter, våra deltagare fått stärkt självkänsla och ökad självinsikt och bättre förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden. Detta resultat har även bekräftats av vår externa utvärderare. FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 Vår externa utvärderare har lyft tre typer av orsaker till projektets goda resultat: Insatsens design, insatsens genomförande och kontexten projektet verkat i. Sammanfattningsvis består Filurs framgångsfaktorer av en lämplig metod, engagerad och kunnig personal samt tid. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Vilket problem och vilka behov skulle projektet lösa?

2 Sid 2 (17) Rapporter och utredningar som bla ungdomsstyrelsen skrivit visade att det i samhället i stort fanns en växande grupp ungdomar mellan år som inte lyckades etablera sig på arbetsmarknaden eller fullfölja sina studier. Inom Jobbtorg Stockholm fanns redan från starten 2008 särkskilda insatser för denna åldersgrupp. Trots dessa insatser fanns en grupp ungdomar som inte lyckades finna eller behålla ett arbete. Denna grupp riskerade att fastna i de olika stödsystem som finns och bli långvarigt bidragsberoende och därigenom riskera ett permanent utanförskap. För de ungdomar som stod utanför arbetsmarknaden fanns en mängd insatser från olika myndigheter men med avsaknad av samordning mellan dessa. Denna problematik uppmärksammades inom Jobbtorgsorganisationen och en projektansökan skrevs och medel beviljades från Svenska ESF rådet. På vilket sätt skulle projektet göra skillnad? Projektet avsåg att fokusera på de ungdomar som stod allra längst ifrån arbetsmarknaden, med liten eller ingen erfarenhet från arbetsmarknaden eller med avbrutna studier. Målsättningen med projektet var att bryta ungdomars utanförskap, genom att erbjuda ett självstärkande pedagogiskt program under 8 veckor, med efterföljande 4 veckor på en arbetsplats, för att prova på ett jobb. Stärkt självkänsla, ökad självinsikt och kontakt med arbetsmarknaden genom praktik, skulle bidra till att deltagarna skulle bli bättre rustade att närma sig arbetsmarknaden och kunna tillgodogöra sig de ordinarie aktiviteter som erbjöds på de 5 lokala Jobbtorgen i Stockholm. Projektet har varit ett samverkansprojekt med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Söderort, Utbildningsförvaltningen i Stockholm stad, Södermalms stadsdelsförvaltning och Sundbybergs stad. Jobbtorg Stockholm har varit utförare av aktiviteterna och samverkansparternas målgrupper har deltagit i verksamheten tillsammans med deltagare från Stockholm stad. Hur har projektet gjort skillnad? Genom projektet har många deltagare blivit självförsörjande och etablerat sig på arbetsmarknaden eller påbörjat studier. Den pedagogiska modell som projektet arbetat utifrån, 7 tjugo metoden, som innehåller 8 temablock med övningar, har bidragit till att deltagarna skaffat sig en större självkännedom, en ökad självkänsla och en tro på den egna möjligheten att skapa en livsförändring. Bland samverkansparterna har man på olika sätt tagit till sig metoden och exempelvis utbildat sin egen personal i 7 tjugo. En samverkanspart har ambitionen att skapa en egen sammanhängande kedja av insatser enligt Filurmodell. För andra verksamheter har projektslutet inneburit att deras deltagare inte längre kan ta del av Filurs program men där önskan finns att etablera ett permanent samarbete över myndighetsgränserna. Projektets goda resultat har uppmärksammats på politikernivå i Stockholm stad och på regeringsnivå på arbetsmarknadsdepartementet. Redan hösten 2012, inför det sista projekthalvåret hade fullmäktige beslutat att verksamheten skulle bli en ordinarie verksamhet inom Jobbtorg Stockholm och budgetmedel avsattes. Projektet har visat att ett strukturerat program med fokus på långsiktiga effekter är framgångsrikt och leder till hållbarhet över tid. Efter slutkonferensen i maj 2013 har projektet fått stor uppmärksamhet och samtliga politiker i Stockholm stads kommunfullmäktige 105 personer, har fått ta del av projektets slutrapport. Arbetsmarknadsministern besökte verksamheten under våren 2013, då både personal och deltagare medverkade.

3 Sid 3 (17) Under hösten 2013 kommer Filurs verksamhet att implementeras i Jobbtorg Stockholms ordinarie verksamhet som en central aktivitet. Målgruppen kommer att vara densamma, deltagare mellan år som antingen har eller ansöker om försörjningsstöd eller som är aktuella inom ramen för det kommunala uppföljningsansvaret. Även deltagare i arbetsförmedlingens projekt Unga in kommer att kunna delta. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektets syfte och mål: Projektets syfte har varit att minska andelen långtidsarbetslösa ungdomar genom att ge ett intensifierat stöd till de ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och som därför riskerar ett permanent utanförskap, samt att skapa en bättre bild av brister och tillkortakommanden i de system som omger dessa ungdomar och arbeta för att lyfta och åtgärda dessa brister. Insatserna i projektet skulle leda till en stärkt självkänsla, en positiv självbild och en förmåga att förändra sin livssituation så att de ungdomar som riskerar långvarig arbetslöshet och permanent utanförskap kommer vidare i arbete eller studier. De metoder som arbetades fram skulle prövas och utvärderas med målsättning att de sedan skulle implementeras i den ordinarie verksamheten inom Jobbtorg Stockholm. Målsättningen var att 500 ungdomar skulle delta i projektet och att 400 ungdomar skulle genomgå hela programmet. 200 ungdomar skulle delta i ett mentorsprogram och 100 mentorer skulle rekryteras både från det privata näringslivet och offentlig sektor. Dessa skulle vara engagerade i mentorsskapet eller som inspiratörer för de deltagande ungdomarna. Projektet skulle skapa en modell med en sammanhållande kedja av insatser under 3 månader. Dessa var: En fördjupad kartläggning, en självstärkande utbildning, intensifierad personlig coachning och vägledning, praktik som anordnades och följdes upp inom projektet, ett metorsprogram i syfte att främja ungdomarnas kontakter med arbetsmarknaden och ge ungdomarna goda vuxna förebilder samt studiebesök, inspirationsföreläsningar och jobbskuggning. Resultat: Under projekttiden har drygt 400 ungdomar mellan år deltagit. Enligt Jobbtorg Stockholms data har 60 procent av deltagarna fullföljt projektet. Resterande 40 procent har hoppat av projektet innan planerat slutdatum. Skälen till avhopp har varit arbete, studier eller andra insatser som bättre motsvarat deltagarens aktuella behov. Dessa insatser har företrädesvis planerats och genomförts inom ramen för Jobbtorg Stockholms ordinarie verksamheter. Flertalet av projektets deltagare har i olika utvärderingar sagt, att projektet medverkat till att

4 Sid 4 (17) deras självkänsla har stärkts, deras självinsikt ökat och att de känner sig tryggare i vad de vill i framtiden och hur de skall ta sig mot sina mål. Flera deltagare har också sagt att projektet har bidragit till att de känner sig mer motiverade till att söka arbete eller att återuppta studier. Inom projektet har vi genomfört vi ett antal mentorsutbildningar tillsammans med Arbetslinjen Klippan. Till utbildningen tog Arbetslinjen Klippan fram ett specifikt mentorsmaterial med utgångspunkt i 7 tjugometoden, den självstärkande, pedagogiska modell som Filurprojektet arbetat med. Syftet var att mentorerna skulle vara väl förtrogna med Filurs arbetssätt och fungera som en förlängning av det stöd som deltagarna fått under 3 månader. Mentorsprogrammet genomfördes i mindre skala än planerat och inte under hela projekttiden. Då personalgruppen varit liten, endast 4 kursledare och en projektledare, har tid saknats för att hinna organisera och följa upp ett mentorsprogram i den omfattning som planerades. Därutöver har intresset varit svalt hos deltagarna då de ofta haft kontakt med flera myndighetspersoner och dessutom haft en handledare på sin arbetsplats. Deltagarna har även haft möjlighet att behålla kontakten med sin coach/kursledare inom Filur och med sin coach på det lokala Jobbtorget. Den samverkanspart som initialt skulle bidra med mentorer lyckades inte fullfölja sitt åtagande vilket medförde att rekryteringen av mentorer avstannade och de mentorer som vi lyckades rekrytera kom via kollegor och deras nätverk. Merparten av dessa var anställda inom offentlig förvaltning. Ett tiotal mentorspar inledde samarbete men för merparten avbröts kontakten i förtid. Deltagarnas intresse för en mentor svalnade efterhand då de gått vidare till arbete, ungdomsanställning eller studier. En svårighet för projektet var också att förtydliga mentorns roll i relation till andra myndighetspersoner som fanns i ungdomens kontext. Arbetssätt Under senare delen av projekttiden har motsvarande mentorsutbildning erbjudits till handledare som tagit emot Filurdeltagare. Denna har varit mycket uppskattad bland de handledare och chefer som deltagit. Under höstens implementering kommer handledarutbildning att erbjudas alla arbetsplatser som tar emot Filurare. Inom projektet har vi omarbetat mentorsmaterialet och anpassat detta till handledarnas uppdrag och förutsättningar. Den externa utvärderaren har påpekat att: Ett viktigt perspektiv är att en förändring som innebär att projektet inte genomförs enligt plan i sig inte behöver vara något negativt. En förändring kan även vara något positivt om den är en anpassning till exempelvis förändrade behov eller förutsättningar. Det centrala är om konsekvenserna av förändringarna är negativa eller positiva för projektet. Budgetpåverkan: De förändringar vi gjort gällande mentorsprogrammet har inte påverkat budgeten. Vi har endast gjort smärre budgetjusteringar vilket inte påverkat projektets inriktning. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Projektets metod:

5 Sid 5 (17) Till projektet remitterades deltagare från de lokala Jobbtorgen i Stockholm stad, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan söderort, Södermalms stadsdelsförvaltning samt Sundbybergs stad. Innan gruppstart kallades alla deltagare till ett individuellt informationsmöte för att erhålla förförståelse för projektet och få möjligheter att tala om eventuella svårigheter och farhågor inför gruppstart. Vid dessa informationstillfällen har även remitterande tjänsteman deltagit. Poängen med att ha dessa möten tillsammans, var att redan vid gruppstart etablera ett hållbart samarbete. Coacherna på de lokala jobbtorgen och övriga samverkansparter har fått återkoppling per mail varje vecka under hela projekttiden och i mitten av projektet har coach och samverkansparter kallats till ett treparts samtal för att sammanfatta deltagarens aktuella situation och diskutera hur planeringen framåt skulle se ut. Grupperna har varit små, mellan deltagare i varje. Varje månad har en ny grupp startat. Tre grupper har körts parallellt och totalt har ca 40 deltagare varit aktuella samtidigt. Under projektets 12 veckor gjordes en fördjupad kartläggning de första veckorna, med varje deltagare. Vi utbildade oss i ADAD kartläggning, som vi använde den första tiden i projektet. Under projekttiden omarbetade vi vårt kartläggningsverktyg för att bättre anpassa detta till vår målgrupp. Den fördjupade kartläggningen skulle ge en bättre bild och mer kunskap om ungdomens förmåga, behov och eventuella hinder så att en realistisk planering som ökade ungdomens möjligheter till självförsörjning, kunde göras. Kartläggningen skulle också uppmärksamma eventuella funktionshinder, så att rätt stöd kunde erbjudas inom och utom projektet. Den lösningsinriktade självstärkande utbildningen, 7 tjugometoden, syftade till att ge ungdomarna bättre kunskap om sig själva, sina förmågor och sitt samspel med sin omgivning. Under kursen fick deltagarna möjligheter att upptäcka vilken roll de själva spelar i olika sammanhang, samt insikter för att öka tilltron till den egna förmågan att skapa förändring. Genom ökad självinsikt om sina möjligheter och det egna ansvaret ges förutsättningar till att göra aktiva val och påverka sin situation. Utbildning: Personalen inom projektet utbildade sig till certifierade handledare i 7 tjugometoden. Metoden bygger på ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Våra pedagogiska hörnstenar vilar på konsekvenspedagogiken och involveringspedagogiken utifrån ett existentiellt synsätt. Till metoden hör ett metodmaterial innehållande 8 temablock med teoriavsnitt och pedagogiska övningar, både i grupp och individuellt. Materialet har sammanställts av Arbetslinjen Klippan i Borlänge och arbetssättet är väl beprövat inom denna organisation sedan 20 år tillbaka. Inom projektet valde vi att arbeta med detta metodmaterial under 8 veckor. Ett tema per vecka. Grupperna har varit små, högst 15 deltagare per grupp. Initialt handlade det om att skapa trygghet i gruppen, fastställa ramarna för det gemensamma arbetet, samt att synliggöra vars och ens roll och ansvar för både gruppen och för sig själva. Vi arbetade fram ett kontrakt enligt, den Gemensamma Spelplanen. Spelplanens sidlinjer består av mål, resurser, kommunikation och förhållningssätt. Mitt på planen vilar Ansvaret som skall tas av var och en utifrån givna roller. Som förklaringsmodell till Den Gemensamma Spelplanens sidlinjer används en metafor om en fotbollsplan. I fotboll är planens sidlinjer kritade i förväg och varje spelares position och ansvar tydliggjorda. Alla på planen vet vilka regler som gäller för spelet och vilka konsekvenser som uppstår om man inte följer dessa. Den Gemensamma Spelplanen är central i 7 tjugometoden.

6 Sid 6 (17) Individuell coachning och vägledning erbjöds varje vecka under den självstärkande utbildningen. De sista fyra veckorna inom projektet fick deltagarna möjligheter att prova på ett jobb på en arbetsplats i form av praktik. För deltagare som provade på att jobba inom Stockholm stad fanns möjligheter att få en praktik och ungdomsanställning med lön under 6 månader, efter avslutad prova på ett jobb praktik. Inslag under utbildningstiden var också inspirationsföreläsningar och studiebesök. Inspiratörerna kom både från vår egen organisation, från andra offentliga förvaltningar samt från privata näringslivet. De studiebesök som genomfördes hade till syfte att bredda deltagarnas kunskaper om olika branscher och olika yrken samt att ge kunskaper om olika utbildningsvägar, utbildningsformer och utbildningsalternativ. Några veckor efter avslutad 7 tjugokurs bjöds samtliga deltagare in till en återträff, syftet var att alla deltagare skulle få träffa varandra och kursledningen igen, att var och en skulle få berätta om sina erfarenheter från sina arbetsplatser samt spegla tiden i Filur. För de deltagare som så önskade erbjöds en mentor under ett års tid. Tanken var att mentorn skulle utgöra ett långsiktigt stöd efter Filurtiden så att deltagarna fullföljde sina planer på studier och arbete. Mentorerna erbjöds en tvådagars utbildning i delar av 7 tjugometoden med fokus på den Gemensamma Spelplanen och förhållningssätt. Till denna utbildning skapade Arbetslinjen Klippan tillsammans med projektet, ett specifikt mentorsmaterial med teman för 10 mentorsträffar utspridda under ett år. Under projektets senare del erbjöds mentorsutbildningen i modifierad form, till handledare som tagit emot Filur deltagare. Utbildningen har varit mycket uppskattad och gett handledarna en inblick i det utbildningsmaterial som vi arbetat med tillsammans med våra deltagare. Fokus under handledarutbildningen har legat på genomgång av den Gemensamma Spelplanen med tyngvikt på sidlinjerna kommunikation och förhållningssätt. Mentorsmaterialet har omarbetats av projektgruppenoch anpassats till handledarnas behov och förutsättningar. Vad i projektet har gjort skillnad? En av framgångsfaktorerna i projektet har varit att personalgruppen arbetat med sin egen, Gemensamma Spelplan. När det tillkommit någon i personalgruppen eller när någon slutat, alternativt när nya förutsättningar uppkommit för projektet, har spelplansarbetet återupptagits och planen reviderats utifrån de nya spelarna och de nya förutsättningarna. Genom att diskutera och tydliggöra mål och syfte har en en samsyn skapats. Projektgruppen har sedan arbetet med hur kommunikationen skall ske och vilket förhållningssätt som skall råda för att skapa samsyn och tydliggöra vilket ansvar som var och en har för att projektet skall nå uppsatta mål. Inom projektet har vi arbetat utifrån Jobbtorg Stockholms värdegrund RÖST. Respekt, Öppenhet, Samarbete och Tydlighet. Vi har tydliggjort hur vi skall leva RÖST och målmedvetet arbetat för att Filur skall vara EN RÖST utåt. Detta har bidragit till trygghet i personalgruppen och en tydlighet gentemot samverkansparter både inom och utom den egna organisationen.

7 Sid 7 (17) Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Vilka aktörer har funnits i projektet och vad har var och en bidragit med? Deltagande aktörer i projektet har varit Arbetsmarknadsförvaltningen, Jobbtorg Stockholm som varit projektägare. Samverkansparter har varit Stockholm stads utbildningsförvaltning, Södermalms stadsdelsförvaltning, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Söderort samt Sundbybergs stad. Styrgruppen: Samtliga samverkande myndigheter har varit representerade i styrgruppen tillsammans med projektägaren. Referensgruppen har bestått av chefer och projektledare inom arbetsmarknadsförvaltningen. Initialt fanns Stadsmissionen och CSR Sweden network representerade i styrgruppen men under projektets gång avbröts samarbetet med CSR och styrgruppen omstrukturerades, varvid Stadsmissionens representant inte längre deltog. I den styrgrupp som följt projektet hela vägen fanns slutligen representanter från den egna organsationen och från de samverkande organisationer som bidragit med deltagare till projektet. Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Sundbybergs stad har varit medfinansiärer. Utbildningsförvaltningens representant i styrgruppen har ordnat fortbildning i 7 tjugometoden för personal som arbetar med det kommunala informations- och uppföljningsansvaret och initierat möten mellan rektorer på skolenheter, vars verksamheter riktar sig till elever som ej klarat utbildningsmålen och Arbetslinjen Klippan som utbildar i 7 tjugometoden. Tankarna har varit att sprida denna pedagogiska modell till dessa enheter och förmå skolledningarna att ta till sig detta framgångskoncept som sedan flera år är en beprövad metod i Borlänge. Anpassat metodmaterial finns för alla stadier från förskola till vuxenutbildning och anpassade kurser till respektive material. Ett stort engagemang har funnits bland medlemmarna i styrgruppen och representationen på mötena har varit god. Styrgruppen har haft egna workshops och arbetat tillsammans med Arbetslinjen Klippan kring den Gemensamma spelplanen och förtydligat vilket ansvar som var och en av representanterna i styrgruppen har haft. Den kunskap som därigenom erhållits har underlättat förståelsen för pedagogiken i projektet och underlättat återkommande återkopplingar från projektledningen till styrgruppen, avseende både mål och resultatuppfyllelse. Olyckligtvis har myndigheternas olika regelverk satt käppar i hjulen för att fortsätta utveckla samverkan. Efter avslutad ESF projektperiod kan Filur som implementerad verksamhet inte längre ta emot deltagare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Sundbybergs stad. Denna svårighet och snårighet i de olika regelverken har lyfts till högre nivåer inom de olika organisationerna, med ambition att kunna bedriva påverkansarbete och långsiktigt kunna få till stånd en förändring i de olika regelverken, så att det skapas reella möjligheter för en

8 Sid 8 (17) samlad ingång, till de resurser som målgruppen är betjänt av. Referensgruppen: Referensgruppen har bestått av biträdande enhetschefer på de lokala jobbtorgen samt projektledare för andra ungdomsprojekt inom arbetsmarknadsförvaltningen och projekt Unga ins projektledare. Referensgruppen har fungerat som bollplank till projektledaren under projektresan och har fortlöpande fått information om projektets framåtskridande. Projektgruppen: Projektgruppen har bestått av en projektledare, 4 kursledare med beteendevetenskapliga utbildningar, en ungdomsanställd informatör, samtliga tjänster på heltid samt administratör och projektekonom/controller på 50 %. Projektgruppen har genom ständig intern dialog, utvecklat samsyn kring uppdraget i projektet. Tillsammans med Arbetslinjen Klippan har vi vid återkommande workshops, säkerställt den Gemensamma spelplanens sidlinjer och det egna ansvaret för var och en i projektet. En viktig framgångsfaktor ha varit att parallellt med utvecklingsarbetet med målgruppen, jobba med den egna strukturen i arbetsgruppen. Inom projektgruppen har vi arbetat med HUR vi gemensamt skall nå de uppsatta målen. Vi har säkerställt att vi har samma målbild och utgått från befintliga resurser, när vi har utarbetat aktivitetsplaner och fördelat arbetsuppgifterna mellan projektmedlemmarna. Ambitionerna hos projektledning och projektmedarbetare har varit stora. De små personella resurserna i förhållande till uppdraget, har lyfts från ESF rådets sida. En så liten personalgrupp som Filur har varit, blir alltför sårbar vid utbildningar, kurser, sjukdom eller ledigheter. Detta har fått konsekvenser för exempelvis genomförandet av mentorsprogrammet och vid matchningsarbetet. Trots detta, har alla i projektgruppen haft projektets bästa för handen, genom att alltid backa upp och stötta varandra, i det dagliga arbetet. Projektmedarbetarna har återkopplat till projektledningen varje vecka, genom skriftliga statusrapporter. Dessa rapporter har både innehållit genomförda och planerade aktiviteter, liksom feedback kring hur arbetet fungerat, både för en själv i projektgruppen och gentemot deltagarna. Farhågor har kunnat lyftas liksom förbättringsförslag kring aktiviteter med målgruppen i projektet, såväl som strukturella förändringar. Projektmedarbetarnas feedback har tagits tillvara i det interna utvecklingsarbetet och i lägesrapporterna som skickats till ESF rådet varje månad. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Vi har utbildat oss i jämställdhetsintegrering via Länsstyrelsen. Projektgruppen har deltagit i flera seminarier, kring jämställdhet och genus och kring härskartekniker. Två av deltagargrupperna har varit renodlade tjejgrupper, med varierande resultat. Totalt under hela projekttiden har vi haft en jämn fördelning mellan könen. Vi har arbetat med all statistik uppdelat på kön. Vi har kartlagt utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet, fysiskt och psykiskt mående, missbruk och kriminalitet. I varje

9 Sid 9 (17) temablock har vi återkopplat till könsroller och genom vårt förhållningssätt försökt bryta rådande könsrollsmönster. Inför matchning till prova på ett jobb har vi arbetat målmedvetet med att presentera så många olika arbetsplatser och yrkesområden som möjligt. Det vi fått erfara under projektets gång är att könsrollsmönstren är väldigt starkt cementerade hos våra deltagare. Tjejer väljer ofta i först att prova på att arbeta med barn, få väljer en mansdominerad arbetsplats. Killarna är mer öppna för att prova på att arbeta på en kvinnodominerande arbetsplats. Vi har genom statistik säkerställt att både tjejer och killar fått samma möjligheter att delta i projektet. Vi har arbetat med ett normkritiskt material BRYT och använt 4 R metoden för att följa upp hur vi arbetat med jämställdhetsintegrering.4r-metoden Steg 1. R1 Representation kartlägg representationen Hur många kvinnor/flickor och hur många män/pojkar? Totalt har 406 unga vuxna deltagit i projektet. 190 tjejer och 216 killar. Grupp 13 och 15 har varit tjejgrupper med 11 respektive 8 deltagare. I procent har 47% av deltagarna varit tjejer och 53% av deltagarna har varit killar. Vi kan konstatera att den totala könsfördelningen har varit väldigt jämn. De två grupper där enbart tjejer har deltagit har resulterat i att nästkommande grupper dominerats av killar. Personal Personalgruppen har under den största delen av projekttiden bestått av fyra kursledare, en projektledare och en administratör. Två av kursledarna har varit kvinnor och två har varit män. Projektledaren liksom administratören har varit kvinnor. Styrgruppen Styrgruppen har bestått av sju kvinnor och två män. Handläggare/coacher Av de handläggare och coacher som har remitterat till Filur har 18 % varit män och 82 % kvinnor. Dessa siffror speglar hur könsfördelningen ser ut på de lo0kala Jobbtorgen och hos övriga samverkanspartners. Steg 2. R2 Resurser kartlägg fördelningen av resurser Hur fördelas våra gemensamma resurser i form av exempelvis pengar, utrymme och tid mellan kvinnor respektive män? Vem får vad? Tid, rum/lokaler, pengar, information/möten, utvecklingsinsatser Tid- Då innehållet i FILUR är uppdelat i individuella samtal en dag per vecka och gruppverksamhet fyra dagar per vecka har tidsfördelningen mellan könen varit jämn. Alla deltagare har haft samma möjlighet till tid i grupp och enskild tid med kursledarna. Rum/lokaler- Samma lokaler har erbjudits alla deltagare oavsett kön. Pengar- Lika stor summa av budgeten har lagts på varje grupp avseende frukost, avslutsfika och sallad vid återträffar. Grupper med färre antal deltagare har således haft tillgång rill en något större bud för frukost, avslutsfika och återträffar. Detta har dock inte varit olika för de olika könen. Budget för två kursledare i varje grupp har under hela projektets gång varit gällande. Detta har inneburit att grupper med färre antal deltagare har haft större möjlighet till individuellt tid med kursledare, detta har dock inte påverkats av könsfördelningen utan det totala antalet deltagare i varje grupp.

10 Sid 10 (17) Information/möten- Samma förutsättningar har getts till alla deltagare i form av gruppinformation/enskild information inför gruppstart. Detta gäller även uppföljningsmöten med remitterande handläggare. Utvecklingsinsatser- Vi har ständigt eftersträvat att varje enskild deltagare ska hitta en hållbar planering på lång sikt. För att säkerställa detta har vi i personalgruppen ständigt diskuterat lämplig insats på individnivå. För att förhindra att det blir en snedfördelning mellan könen vid tex praktikplacering, har vi lyft individärenden, både inom personalgruppen och med hjälp av extern handledare. Vi upplever att vi på detta sätt,, genom att vara flera som kan ge synpunkter på planering, har motverkat att en enskild kursledares upplevelse av en enskild deltagare har påverkat planeringen i alltför stor grad. Steg 3. R3 Realia analysera villkoren Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen ser ut som den gör? På vilka villkor får kvinnor och män vara med och utforma och ta del av verksamheten? Könsmönster Steg 3-Deltagarna Fördelningen mellan könen har till stor del påverkats av fördelningen mellan könen på deltagarna hos remitterande verksamheter samt bedömningen hos respektive anmälande handläggare kring behov av insats för deras deltagare. Vi i projektet har inte upplevt ett behov av att uppmana handläggarna att tänka specifikt på att ge båda könen tillgång till projektet då vi under projektets gång har konstaterat att könsfördelningen i princip har varit jämn. Tidsfördelningen i grupp Under gruppverksamheten har kursledarna haft intentionen att fördela tid och uppmärksamhet jämnt mellan alla deltagare. Detta har varit en ständigt pågående diskussion i personalgruppen samt i handledning. En del deltagare har haft svårare än andra att ta plats i gruppen vilket har lett till att dessa deltagare inte har prata lika mycket som andra. Förhållningssättet på FILUR innebär bland annat att det alltid är ok att bara lyssna. Alla ska känna efter hur mycket de vill prata och diskutera. Detta har självklart lett till en snedfördelning gällande tid i diskussioner men vi har inte upplevt att den snedfördelningen har varit baserat på kön utan främst på individuella behov. Utvecklingsinsatser Det är i dagsläget svårt att göra en uppföljning på om en grupp deltagare har gått ut i insats eftersom vårt uppdrag är att på individnivå hitta hållbara planeringar på lång sikt. Det som först kan upplevas som ett misslyckande för en enskild person kan i själva verkat vara ett hållbart steg i rätt riktning. Därmed är det svårt att se huruvida insatserna har varit olika för olika grupper baserat på kön. Personal Projektledaren har medvetet eftersträvat att ha två kvinnliga och två manliga kursledare. Naturligtvis utan att för den sakens skull ändra kompetenskraven vid anställning. Anledningen till detta är det gemensamma synsättet att det är en styrka att en man och en kvinna leder varje grupp. Detta kan bland annat ge fler perspektiv och erfarenheter att använda sig av i gruppdiskussioner, exempelvis gällande ämnen som jämställdhet, jämlikhet, diskriminering och relationer.

11 Sid 11 (17) Den jämna könsfördelningen i personalgruppen har medverkat till att möjligheten att påverka projektets utveckling har varit jämnt fördelad mellan könen. Under hela projektets gång har personalgruppen medvetet arbetat för att skapa ett arbetsklimat där alla säger vad de tycker och känner ansvar för att bidra till projektets utveckling. Handläggare/coacher Då andelen kvinnliga coacher är betydligt högre än andelen manliga inom hela Jobbtorg är snedfördelningen av de som remitterar till oss en naturlig följd av det. Hos våra samarbetspartners har vi inte statistik på könsfördelningen hos handläggarna men av erfarenhet vet vi att merparten har varit kvinnliga även hos dem. Step 4. R4 Realisera formulera nya mål och åtgärder Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Beskriv din vision om en verksamhet anpassad för kvinnors och mäns behov. Nya mål och åtgärder Personalgruppen som arbetar direkt med målgruppen bör bestå av lika många kvinnor som män. Oavsett gruppsammansättning är det viktigt att arbeta könsneutralt både gällande talartid, vid vägledning och planering inför ett jobb. Kursledarna skall medvetandegöra könsrollsmönster och dess konsekvenser för jämställdheten. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Tillgänglighet: Med stöd från processtöd tillgänlighet har vi i sambande med genomförandeansökan, diskuterat och formulerat förutsättningarna för att ta emot personer med funktionsnedsättningar. I projektplanen har vi förutsatt att deltagarnas svårigheter i första hand skulle handla om psykosocial eller neuropsykiatrisk problematik och verksamheten har utformats utifrån detta. Projektets lokaler har även varit anpassade för personer med fysiska funktionshinder. Från entréplan har en handikapphiss tagit personer upp en trappa och därifrån har en hiss tagit personer upp till plan 1. I lokalerna har det funnits en handikapptoalett med plats för rullstol. Vi har haft få deltagare med fysiska funktionsnedsättningar men i förkommande fall har vi anpassat möblering i lokalen och längden på kurspassen utifrån deltagarnas begränsningar. Förutom detta har vi uppmuntrat varje deltagare med fysiska funktionsnedsättningar att delta utifrån dennes förmåga och situation just nu, exempelvis genom att få möjlighet till rörlighet eller att inte vara aktiv såväl fysiskt som psykiskt. Under projektets gång har vi breddat vår målgrupp utifrån de lokala Jobbtorgens och samverkansparternas behov. Under det andra projektåret har Jobbtorg Stockholm utökat sin målgrupp till personer som står längre ifrån arbetsmarknaden än den målgrupp som initialt remitterades från de olika stadsdelarna i Stockholm stads försörjningsstödsenheter. Dessa personer hamnade i Resursgrupperna och hade utredda eller outredda funktionsnedsättningar. Resursgruppernas aspiranter har i det fall Filur varit en passande insats, erbjudits plats och deltagande i projektet. Under det tredje året har målgruppen utökats ytterligare genom att vi tagit emot deltagare från Försäkringskassan Söderort. Dessa deltagare har uppburit aktivitetsersättning.

12 Sid 12 (17) Deltagare med fysiska funktionsnedsättningar, psykosociala svårigheter eller neuropsykiatrisk problematik, har kunnat delta tack vare att kursledarna varit lyhörda och haft kompetens att anpassa verksamheten utifrån varje deltagares behov. Grupperna har varit små, ofta 8-10 deltagare vilket inneburit att verksamheten även fungerat för deltagare med social fobi. Kursledarna har skaffat sig kunskaper om varje deltagares behov och begränsningar vid informationsmötet, genom den fördjupade kartläggningen, under gruppaktiviteterna och regelbundet under de individuella samtalen. Dessa kunskaper har visat sig vara viktiga vid planering av aktiviteter och kursinnehåll. Initialt i projektet hade vi gruppinformationer innan gruppstart med samtliga aktuella deltagare och deras coacher. Vi fick ingen personlig kontakt med deltagarna vid dessa informationstillfällen och endel deltagare uteblev från kursstart. Under projektets gång började vi därför med individuella informationsmöten innan kursstart. Vid dess möten fick deltagarna på ett avdramatiserat sätt, möjligheter att beskriva sig själva och eventuella svårigheter och farhågor som de hade inför kursdeltagande. Denna förändring resulterade i att färre deltagare uteblev från kursstart. Varje kurstillfälle har också anpassats till samtliga kursdeltagares förutsättningar, önskemål och behov. Inom personalgruppen har specialistkompetens funnits kring målgruppen med funktionsnedsättningar. För att möta målgruppens behov har personalgruppen även fortbildat sig och gått basutbildning i neuropsykiatri, deltagit i de lokala jobbtorgens resursgrupper planeringsdagar och seminarier samt i Consensus seminarieserie. Vi har jobbat med ett holistiskt synsätt där samverkan och tät dialog med de lokala jobbtorgens resursgruppers personal, försäkringskassan och arbetsförmedlingen Unga funktionshindrade, har möjliggjort deltagande i Filur för personer med psykosocialproblematik. Veckovisa utvärdering från deltagarna har givit värdefull feedback så att anpassning av kursinnehåll och individuella hänsyn kunnat tas. För att underlätta för alla deltagare, men för personer med funktionsnedsättningar i synnerhet, att ta till sig innehåll och målsättning i Filur, har kursledarna tagit fram ett skriftligt material till teoriavsnitten som ett extra stöd för att öka förståelsen för 7 tjugometoden. Vid matchningsarbetet har särskild hänsyn tagits till de individuella förutsättningar som varje deltagare haft och arbetsplatserna har valts ut med stor omsorg och arbetsuppgifterna har i förkommande fall, skräddarsytts. Projektet har även upprättat ett kontaktnät med psykiatri och krismottagning för att i akuta lägen kunna hjälpa deltagare med psykisk problematik vidare till rätt vårdgivare. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Regionala prioriteringar: Projektet har riktat sig till boende i Stockholm stad, aktuella på Jobbtorg Stockholm och stadsdelsförvaltningarnas försörjningsstödsenheter. Ungdomar i Stockholm stad som omfattats av det kommunala informations- och uppföljningsansvaret. Deltagare inskrivna på Arbetsförmedlingarna i Stockholm, som deltagit i jobbgarantin för ungdomar. Personer inskrivna på Försäkringskassan Söderort, som uppburit aktivitetsersättning samt boende Sundbybergs stad och aktuella på enheten för vägledning och arbete. Sundbyberg stad gick in som samverkanspart under det andra projektåret. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet?

13 Sid 13 (17) - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Hur har vi arbetat med spridning och påverkansarbete? Tillsammans med styrgruppen, utarbetade projektledningen en kommunikationsplan för spridning och strategisk påverkan. En matris utarbetades för att tydliggöra varje styrgruppsmedlems ansvar att sprida projektresultaten och lyfta de frågor som skulle behöva lösas både inom den egna organsationen och i samverkan. Projektets metod och resultat har spridits vid flera konferenser. Vid spridningskonferensen Med i matchen som hölls efter två år, har projektets mål och metod spridits till kranskommuner, kommuner i Mälardalen, till storstadsregionerna Göteborg och Malmö samt till arbetsförmedlingar runt om i landet. Vid slutkonferensen har resultaten spridits både internt inom Jobbtorg Stockholm och arbetsmarknadsförvaltningen, till samverkanspartners, till deltagare och till näringslivsrepresentanter. Via pressmeddelande till tidningar och nyhetsbolag har resultaten kommit till allmänhetens kännedom. Den politiska ledningen i Stockholm stad har uppmärksammat projektet. Slutrapporten har spridits till samtliga politiker i kommunfullmäktige och till arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsmarknadsministern har uppmärksammat projektet bla vid ett personligt besök. Vid återkommande studiebesök, både inrikes och utrikes har metod och projektresultat presenterats. Vid nätverksträffar som anordnats av Arbetslinjen Klippan i Borlänge har erfarenheter kring 7 tjugometoden utbytts, med andra projekt runt om i landet, främst i Dalarna. Filurs arbetssätt med 7 tjugometoden som pedagogisk modell, lämpar sig lika bra för utbildning för unga vuxna som för förskola och skola. Styrgruppens representant från utbildningsförvaltningen har spridit kunskaper om metoden inom den egna organisationen med vetskap om att 7 tjugometoden skulle kunna användas inom utbildningsförvaltningens olika skolverksamheter. Inom utbildningsförvaltningen har både skolledare och medarbetare på några enheter utbildats till certifierade handledare. Målsättningen är att ha kunskaper om och verktyg att fortsätta arbeta med Filurs metoder och förhållningssätt. Arbetslinjen Klippans utbildningsmaterialet finns anspassat för olika målgrupper. Certifierade handledarutbildningar och kurspärmar finns för olika åldersgrupper. I Dalarna har 7 tjugometoden resulterat i förbättrade skolresultat. Filurs metod, med 8 veckors självstärkande utbildning, individuellt stöd och vägledning i kombination med arbetsplatsförlagd praktik, skulle kunna överföras till arbetsförmedlingens verksamheter inom ramen för jobbgarantin för ungdomar, UGA:n. För att mindre kranskommuner skall kunna implementera arbetssättet förutsätts en kommunövergripande samverkan. För att möjliggöra fortsatt samverkan mellan AF, FK, kranskommuner och Stockholm stad krävs politiska beslut som förändrar strukturer i respektive myngdigheters regelverk. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Rambölls utvärdering:

14 Sid 14 (17) Den externa utvärderaren har initialt i projektet, anordnat en gemensam workshop med styrgruppen och projektgruppen för att tillsammans utarbeta en nulägesanalys enligt modell resultatbaserad styrning. Modellen bygger på att konkretisera aktiviteter, vilket utfall dessa aktiviteter skall ge, vilket resultat som förväntas av utfallen från aktiviteterna samt slutligen vilken effekt resultaten skall ge på lång sikt. Modellen byggs upp genom att först beskriva vilka effekter man vill att projektet skall ha på längre sikt. Därefter redovisas vilka resultat måste man uppnå för att nå den önskade effekten. Vilket utfall som krävs av aktiviteterna för att uppnå önskade resultat. Denna processmodell har sedan använts vid de utvärderingstillfällen som gjorts löpande under projekttiden. Vid nedslag 2 som gjordes november januari 2012, har djupintervjuer per telefon genomförts med ungdomar ur de 14 första Filurgrupperna. De har fått svara på frågor om projektet har bidragit till att deltagarna blivit mer motiverade att söka arbete eller att börja studera och om de fått ökad självinsikt och större självförtroende. Frågor har ställts om det har skett någon förändring i deras livssituation och om Filur på något sätt bidragit till detta. Vidare ställdes frågor om deltagarna genom projektet fått redskap som stärker självbilden, redskap som stärker det egna ansvaret, om de gör aktiva val, för att påverka sin situation och om de tänker att de efter Filurtiden är mer anställningsbara. De svar som Ramböll fått fram via dessa intervjuer stämmer väl överens med de intervjusvar vår informatör fått vid telefonintervjuer Den externa utvärderaren har bidragit till att vi hållit fokus på att följa upp resultat av de aktiviteter som projektet enligt projektplan skulle utföra. Den externa utvärderaren har fortlöpande under projekttiden varit ett bollplan för framförallt projektledningen i hur vi har följt upp resultat både hårdvara och mjukvara. Vid slututvärderingen har Ramböll fångat och synliggjort resultaten på ett övergripande plan. Filur har bidragit till att deltagare i hög grad börjat arbeta, studera eller fått ungdomsanställning. På ett individplan har Ramböll kunnat konstatera att deltagarna i hög grad byggt upp en självkänsla och en självkännedom, utvecklat ett bättre självförtroende och en tro på att kunna få ett jobb eller på att klara av att studera. I de externa utvärderarnas löpande redovisningar har personalen fått mycket positiv feedback kring resultat, främst när det gäller deltagarnas personliga utveckling. Genom den återkoppling som personalen fått fortlöpande under projekttiden, har personalen fått bekräftelse på att de gör ett gott arbete och att utförandet av aktiviteterna skett på ett professionellt sätt. Detta har i sin tur lett till förväntat utfall och positivt resultat med långsiktiga effekter. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Egen utvärdering: Under hela projekttiden har vi låtit våra deltagare utvärdera både innehåll och genomförande av gruppverksamheten. Dessa utvärderingar har kursledarna gått igenom varje vecka och utifrån den feedback som deltagarna givit, har både kursupplägg och innehåll modifierats. Ett exempel är de veckovisa individuella samtalen som schemalagts utifrån deltagarnas önskemål. Personalen har skrivit statusrapporter som lämnats till projektledaren varje vecka. Statursrapporterna har innehållit beskrivning av veckan som varit och aktiviteter som planerats de nästkommande två veckorna. Personalen har även haft i uppdrag att beskriva avvikelser och problem som uppstått, samt att ta upp frågeställningar som de velat lyfta till projektledningen. Sist men inte minst har personalgruppen uppmuntrats att ge förslag på

15 Sid 15 (17) lösningar på uppkomna problem och att även föreslå vem som i första hand skall ha ansvar för att lösa dessa. Personalens feedback har bidragit till att projektledaren snabbt kunnat lyfta uppkomna svårigheter både i personalgruppen och i styrgruppen. Projektledaren har även fortlöpande kunnat få ta del av framgångsfaktorer och sedan kunnat dela med sig av dessa till personalgruppen, till styrgrupp och referensgrupp samt till ESF rådet. Våra deltagare har utvärderat varje veckas innehåll. De har fått utvärdera varje övning genom att poängsätta från 1-5 hur övningarna har fungerat. De har också kunnat skriva vad de särskilt uppskattat, lämnat tips på vad de saknat och lämna synpunkter på om något inte varit bra. Efter 8 veckor har hela kursen utvärderats av deltagarna och de har haft möjligheter att i fritext uttrycka vad de tänkt om tiden i Filur. Vid en återträff några veckor efter avslutad 7 tjugometod har deltagarna fått göra en ny utvärdering och en självskattning för att se om tiden i Filur stärkt deras självkänsla och ökat deras självinsikt samt om de fått fler redskap, för att närma sig arbete eller studier. Under projekttiden har vi gjort individuella fördjupade kartläggningar som sedan sammanställts utifrån ett antal bakgrundsvariabler. Dessa har varit familjeförhållanden, nätverk, boende, fysisk hälsa, psykisk hälsa och eventuella funktionsnedsättningar som är utredda, alkohol/narkotikavanor, brottslighet, skolbakgrund, arbetslivserfarenhet och framtidsplaner. Syftet med den fördjupade kartläggningen har varit att ta fram statistik över hur vår målgrupp har sett ut och att även kunna anpassa gruppverksamheten utifrån deltagarnas behov och förutsättningar. Vår informatör har under 2013, ringt runt till samtliga deltagare och djupintervjuat dem om tiden i Filur. De frågeställningar han ställt har utgått från det frågebatteri som Ramböll använt vid intervjuer Ett hundratal deltagare har svarat i telefonen och har också velat delta i dessa djupintervjuer. Intervjuerna har sammanställts och bidragit till slutsatserna om vad i Filur som gjort skillnad för deltagarna och säkerställt att Filur haft betydelse för hur deltagarna efter avslutat projekt sett på sig själva, hur deras självkänsla påverkats och på vilket sätt projektet bidragit till att deltagarna närmat sig arbete och studier. Vår informatör har skickat en enkät till samtliga coacher på Jobbtorg samt samverkanspartners, för att få feedback på om och hur Filur påverkat deras aspiranter dvs. våra deltagare, om de fått stärkt självkänsla, bättre självinsikt och blivit mer motiverade att söka arbete eller börja studera. Svarsfrekvensen har tyvärr varit låg bland coacherna men de som svarat har upplevt att deras aspiranter, våra deltagare har fått ökat självförtroende, ökad självinsikt och mer motivation att förändra sin situation. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Viktiga tips för framtida projekt: Säkerställ att det finns en aktiv projektägare, en tydlig beställare och att styrgruppen är beslutsmässig och består av personer som har mandat att fatta beslut. När ni sätter ihop en referensgrupp, tänk i vida ramar. Se till att få med både privata näringslivet, offentlig förvaltning och idéella organisationer. Se till att projektet har en tillräckligt stor volym så att det går att bemanna ordentligt. Är personalgruppen för liten, finns risker att projektet kommer att kantra och måluppfyllelsen uteblir.

16 Sid 16 (17) Det är viktigt att bemanna projektet med rätt personal, både gällande funktion och person. En förutsättning för att verksamheten skall fungera är att samtliga i projektgruppen är inriktade på att ställa upp för varandra, även med sysslor som inte är de dagliga. Projektet behöver också ha en grundbemanning som säkerställer att verksamheten kan fungera, när någon i personalen blir sjuk, vårdar barn eller har en välförtjänt semester. I de fall deltagarersättningen är medfinansiering gäller det att ha tillräckligt många samverkanspartners så att man får tillräckligt stor volym med deltagare. Säkerställ i aktivitetsplanen det finns utrymme i personalgruppen att ha täta teammöten, där både svårigheter och framgångar kan lyftas. Minst lika viktigt är att personalen får egen reflektionstid för att kunna ladda batterierna. En lärdom från vår projekttid är att en förutsättning för att lyckas med ett projekt är att projektets mål är tydligt för all personal. Alla i projektgruppen måste ta ansvar för att hålla måldiskussionen levande. För att nå resultat ska projektplanen vara ett dokument som hela tiden utvärderas och omarbetas utifrån den kontext som projektet verkar i och där målet hela tiden är i fokus. Om gruppverksamhet är ett inslag i projektet, är det viktigt att man är två kursledare. Den ene håller i strukturen och den andre har möjligheter att hålla koll på processen. Kursledarna växeldrar för att få ut temat för dagen och för att kunna engagera deltagarna. Det är viktigt att bygga upp tillit till varandra och varandras förmågor och kunna och våga gå in i olika roller. Vår externa utvärderare lyfter tre typer av orsaker till projektets resultat: Insatsens design, insatsens genomförande och kontexten projektet verkat i. Insatsens design möter målgruppens behov och insatsen har i hög grad genomförts enligt dess design. Utöver det har kontexten varit gynnsam. Två viktiga gynnande faktorer i kontexten har varit att det har funnits inflöde av lämpliga deltagare och en tillgång på ungdomsanställningar, så att många deltagare blivit självförsörjande genom ungdomsanställningar. Vid upprättandet och genomförandet av projektet har både personalgruppen och deltagarna haft inflytande över insatsens design och genomförande. Sammanfattningsvis beror Filurs framgångsfaktorer på, en lämplig metod, engagerad och kunnig personal samt tid. Vår egen slutsats är att Filurprojektet har lyckats tack vare att personalgruppen arbetat med sin egen spelplan och gemensamt säkerställt att vi alla haft samma mål. Alla har varit medvetna om exakt vilka resurser projektet förfogat över. Vi har arbetat fram ett gemensamt förhållningssätt och hur vi skall kommunicera både internt inom projektet och externt. Vår ambition och strävan har varit att vara en RÖST utåt. Vi har även arbetat med stadens värdegrund och HUR vi skall leva denna. Mentorsprogrammet har inte kunnat genomföras enligt den projektplan som initialt skrevs. Det saknades utrymme i den lilla personalgruppen att genomföra ett mentorsprogram i den volym som projekterats. I början av projettiden var mentorsprogrammet inte förankrat i personalgruppen. Övriga projektmedarbetare saknade engagemang för mentorsprogrammet vilket gjorde att projektledningen fick jobba ensam med detta. Svårigheter uppstod också med att rekrytera mentorer både bland privata och offentliga arbetsgivare. Mentorsprogrammet genomfördes därför i en begränsad skala. Mentorsutbildningen genomfördes dock vid ett antal tillfällen och var mycket uppskattad av deltagarna.

17 Sid 17 (17) Tack vare en engagerad projektmedarbetare kunde projektledningen fullfölja intentionerna med mentorsprogrammet. Separata mentorsträffar för mentorerna genomfördes och även matchningsmöten tillsammans med adepter. Intresset hos adepterna avtog efter ett antal individuella möten med mentorerna. Mentorsrollen var svårdefinierad och med tanke på de många myndighetskontakter som flera av deltagarna i Filur haft, riskerade mentorn att bli ytterligare en av dem trots en helt annan utgångspunkt och ett helt annat uppdrag. Intresset för mentorsprogrammet ebbade ut i projektgruppen men för att vända motgång till medgång arbetade projektledningen med ett intensivt förankringsarbete i hela projektgruppen och mentorsprogrammet utvärderades och omformulerades. Under det sista projektåret erbjöds handledare som tagit emot Filurare motsvarande utbildning, för att få en kunskap och en förståelse för Filurs metod, och redskap för att kunna stödja sina praktikanter. En modifierad utbildning utformades och ett handledarmaterialet utformades, anpassat efter handledarnas uppdrag. De handledare som deltagit i den modifierade mentorsutbildningen har varit mycket positiva både till innehåll och genomförande av aktiviteten. Detta har lett till att vi tagit fram ett specifikt handledarmaterial som vi hoppas kunna erbjuda alla handledare när projektet implementeras. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Om du vill ha mer information om projektet kan du kontakta: Helén Starkman, projektledare Filur tel , mobil , e-post: helen. Anki Garces, ordförande i styrgruppen tel , mobil , e-post: anki. Har du frågor kring ekonomi och redovisning kan du kontakta: Marina Vershovsky, tel , , e-post: marina.

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (17) Projektnamn FILUR Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projektidé: Stockholm stad, Jobbtorg Stockholm har varit projektägare

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Projekt Filur ger ungdomar mod att söka jobb

Projekt Filur ger ungdomar mod att söka jobb Projekt Filur ger ungdomar mod att söka jobb Innehåll Inledning 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Beskrivning av uppdraget 5 Beskrivning av målgruppen 6 Mål för arbetet 6 Arbetssätt, aktiviteter och metoder

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Mall Datum: PK 2010-6

Mall Datum: PK 2010-6 Mall Datum: PK 2010-6 2010-12-21 Kontaktperson: Sven Jansson Slutrapport Projektnamn: Navigator och CoMcenter Diarienr: Projektperiod: 2008-05-01 till 2011-04-30 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Slutrapport förprojektering. Projektnamn: FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Diarienummer (fylls i av ESF-rådet):

Slutrapport förprojektering. Projektnamn: FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): 1(10) Slutrapport förprojektering Projektnamn: FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Diarienummer (fylls i av ESF-rådet): Sammanfattning Sedan januari 2008 då Stockholm stad inrättade Jobbtorg Stockholm

Läs mer

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb

Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb Projekt Merit gör unga stockholmare redo för jobb 1 Innehåll Inledning 3 Varför startade Jobbtorg Stockholm Merit? 4 Mål med Merit 7 Arbete med jämställdhet och tillgänglighet 11 Förberedande utbildning

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga

Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga Jobbtorg Stockholm Stockholmsmodellen minskar arbetslösheten bland unga stockholm.se Publikationsnummer: 10407 Utgivningsdatum: September 2013 Utgivare: Stockholms stad, arbetsmarknadsförvaltningen Omslagsfoto:

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juni 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

FILUR SLUTUTVÄRDERING

FILUR SLUTUTVÄRDERING Avsedd för Arbetsmarknadsförvaltningen, Stockholms stad Dokumenttyp Slututvärdering Datum Augusti 2013 FILUR SLUTUTVÄRDERING FILUR SLUTUTVÄRDERING Datum 2013/06/18 Utfört av Olov Wolf-Watz, Henrik Wiréhn,

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0

SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 14/2015 SLUTRAPPORT ARBETSLINJEN 2.0 : Handläggare: Lena Marie Bärlin 2 (11) Innehållsförteckning Projektsammanfattning 3 Terminologi och förkortningar 4 Utvärdering av utfall

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2013 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): november 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Projektet Unga i Huset

Projektet Unga i Huset 1 2 Projektet drivs av med delfinansiering av i Jämtlands Län. 3 Delrapport 1 Datum 1 september 2012 31 januari 2013 2013-02-27 Projektet erbjuder 10-20 arbetsträningsplatser i Gamla Tingshuset för unga

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015.

Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015. Ekonomiavdelningarna i Göteborgs Stads stadsdelar inbjuder till uppsatsteman vårterminen 2015. Vi erbjuder dig ett uppsatstema inom följande områden: Utvärdering av genomförda förändringar Strategiska

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund

Aktivitet JobbTorg. Bakgrund Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-11-24 1(7) Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 60 18, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Aktivitet JobbTorg Bakgrund Styrelsen

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

JOBBTORG K A R L S T A D. Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad.

JOBBTORG K A R L S T A D. Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad. Utskriftsdatum Sid(or) 2011-04-30 1(9) Lisa Larsson Samordnare 054-540 50 41 lisa.larsson@karlstad.se JOBBTORG K A R L S T A D Projektutvärdering 2009-11-19 2011-04-30 Post- och fakturaadress: Ssamordningsförbundet

Läs mer

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630

Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Lägesrapport från Slussens IPS projekt 150101 150630 Organisation, styrning ledning samt förändringar våren 2014 Styrgruppen startade även 2015 utan representation från Landstinget. Under våren 2015 fick

Läs mer

Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31

Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31 Projektansökan Samordningsförbundet för Nybro/Emmaboda 2014-01-01 2015-12-31 Projektnamn SAMBA Samarbeta, ansvara, motivera, bedöma, anpassa Projektägare Nybro kommun Genomförare: Individ- och familjeförvaltningarna

Läs mer

Se möjligheterna med SSA!

Se möjligheterna med SSA! TEMA Se möjligheterna med samverkan mellan skola och arbetsliv Gabriella Holm, Pia Raflund, Lotten Johansson. Minnesanteckningar ENTRIS-expressen 2013-03-21 PPT från dagen finns på www.kfsk.se/entris Se

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Datum:2012-07-18 SLUTRAPPORT PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Socialt företag- en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV Rapportering avser Slutrapport för perioden 2012-01-01-2012-06-30

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne

Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Framgångsfaktorer och utmaningar för VO-C Skåne Funnits sedan 2008 Regional processledare åter Tog ett samlat grepp och omstrukturerade den regionala styrgruppens sammansättning våren 2011. Från förvaltande

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums.

Projektplan för Futuro i Kristinehamn och Grums. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2009-08-23 1(8) Projektplan Meta Fredriksson-Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-29 72 47, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan för Futuro

Läs mer

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå

Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Timrå 111031 Slutrapport för projekt Sambandet i Timrå Projekttid 2007-09-01-2011-08-31 Bakgrund Under våren 2007 gjorde beredningsgruppen i förbundet en kartläggning av personer tillhörande målgruppen

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer