Svensk konsumtion av spannmål och foder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk konsumtion av spannmål och foder"

Transkript

1 Sveriges lantbruksuniversitet Svensk konsumtion av spannmål och foder Amanda Andersson, Maja Blom, Ida Lingheimer, Linnea Sellberg, Johanna Öwall SAMMANFATTNING Den här rapporten beskriver en studie av tillgängligheten och efterfrågan på information kring pris och lagerstatus för spannmål i Sverige. Studien är en projektbeställning av Agronomics och resultatet är framtaget genom intervjuer med lantbrukare, spannmålsföretag och statistikförande myndighet i Sverige, England och Finland samt litteraturstudier. Litteraturen beskriver hur brist på information eller asymmetrisk information leder till marknadsmisslyckande. Litteraturen beskriver även värdet av information och att de flesta individer är riskaverta, samt att ovisshet leder till bristande trygghet, som är ett grundläggande mänskligt behov. Resultaten av intervjuerna bekräftar inte den informationsbrist som beställaren upplever. Lantbrukare och spannmålsföretag anser att en mer frekvent uppdaterad och lättillgänglig information hade kunnat vara intressant. Dock var det ingen av intervjugrupperna som upplevde en efterfrågan av denna sorts information. Ingen ville heller åläggas rapporteringsbördan. Därtill känner både lantbrukare och företagare en oro att mer information på marknaden kan komma att gagna andra aktörer på deras bekostnad. Enligt teorin krävs en tydlig bild av marknaden för att kunna fatta affärsmässiga beslut. Dock visar inte denna studie på att det finns någon efterfrågan på information om svensk lagerstatus på spannmålsmarknaden idag. Detta eftersom prisbilden baseras på en global marknad, där inhemska variationer inte anses kunna göra någon märkbar skillnad. Projektbeställare: Katarina Gillblad, Agronomics Handledare: Hans Andersson, SLU Kurs: Projektledning och kommunikation för agronomer, LB0080 Datum: (redigerad ) Omslagsbild: Maja Blom

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND SYFTE OCH MÅL GENOMFÖRANDE OCH AVGRÄNSNINGAR RESULTAT Teori Psykologiska effekter av osäkerhet Teori om risktagande Värdet av information Asymmetrisk information Den effektiva marknadshypotesen Empiri Statistik och marknadsinformation i Sverige Statistik och marknadsinformation i Finland Statistik och marknadsinformation i England Spannmålsföretagens åsikter Lantbrukarnas åsikter DISKUSSION Andra perspektiv och metodval SLUTSATS REFERENSER... 10

3 1. BAKGRUND Denna rapport beskriver ett projekt som utförts på uppdrag av nyhetsbyrån Agronomics, som bland annat erbjuder opartisk information kring lantbrukets råvarumarknad. Agronomics grundare Katarina Gillblad upplever att det finns ett behov av mer statistik och information om läget på spannmålsmarknaden i Sverige. Utgångspunkten är att det skulle kunna hjälpa hennes kunder att göra bättre affärer. Hon har tidigare försökt prata med Jordbruksverket för att klargöra varför det inte finns mer frekvent information i dagsläget, men de har inte kunnat ge något riktigt svar. Därför beställdes en undersökning av varför statistiken inte finns, samt om det finns några incitament för att öka öppenheten på den svenska marknaden. Katarina Gillblad skulle önska en mer frekvent, tillgänglig och detaljerad statistik. Hennes uppfattning är att dagens rapportering av spannmålsflöden i Sverige inte är tillräckliga. Hon skulle därför vilja se en mer kontinuerlig rapportering av lagerstatus i Sverige det vill säga produktion, konsumtion, import och export. Det finns mer frekvent och lättillgänglig information i flera andra europeiska länder. Är avsaknaden av liknande information något som missgynnar svenska lantbrukare? 2 SYFTE OCH MÅL Syftet är att undersöka relevansen för en kontinuerlig rapportering av lagerstatus för spannmål i Sverige för att ge svenska lantbrukare en chans att göra bättre underbyggda spannmålsaffärer. Målet är att innan 19 december 2013, redovisa en studie av behovet av en mer kontinuerlig spannmålsrapportering i Sverige. 3 GENOMFÖRANDE OCH AVGRÄNSNINGAR Rapporten baseras på litteraturstudier och intervjuer. Teorierna som tas upp behandlar psykologiska och ekonomiska effekter av osäkerhet. Intervjuer har gjorts med tre typer av intervjuobjekt: 4 stycken spannmålsföretag, 5 lantbrukare (större spannmålsodlare i Mälardalsregionen), samt Jordbruksverket. För att jämföra informationsläget i Sverige med andra länder har intervjuer gjorts med Jordbruksverkets motsvarighet i Finland samt finska branschorganisationer. Intervjuer skulle ha genomförts även med England, men på grund av svårigheter att få tag på lämpligt intervjuobjekt är den delen av empirin istället helt hämtad från internet. De olika intervjugrupperna ska gemensamt ge en överblick av olika aktörers syn på dagens spannmålsrapportering. Resultaten är framtagna med kvalitativ metod och kan därför inte generaliseras, för det krävs ett större statistiskt underlag (fler intervjuobjekt). Informationen som framkom i intervjuerna är relativistisk, det vill säga att den är en konstruktion av social och politisk bakgrund (Alvesson & Sköldberg, 1994). Arbetet har avgränsats till att undersöka det svenska rapporteringssystemet för spannmål och jämföra det med de motsvarande systemen som finns i England och Finland. Ytterligare begränsningar som har gjorts är att antalet intervjuer satts till fem lantbrukare och fyra spannmålsföretag. De teoretiska delarna är begränsade till endast att omfatta de psykologiska faktorer som spelar in när lantbrukare agerar på spannmålsmarknaden och några av de teorier som beskriver marknadens påverkan på priset. 1

4 4. RESULTAT 4.1 Teori I detta kapitel tas det upp teorier kring psykologi om osäkerhet och ekonomiska teorier gällande marknad. Dessa teorier beskriver hur tillgång till information påverkar människors förmåga att fatta beslut samt hur detta kan påverka lantbrukarens välbefinnande. Därefter beskrivs teorier om hur tillgången på information påverkar marknaden Psykologiska effekter av osäkerhet Enligt Maslow motiveras individer av att uppfylla behov som kan delas in i fem kategorier (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2005). Maslows behovshierarki brukar beskrivas som en trappa, där en individ måste nå steg ett för att gå vidare till steg två och så vidare. Andra steget i behovstrappan är behovet av trygghet. Tonnquist (2012) skriver att detta omfattar anställningstrygghet och information om vad som händer. Undanhållande av information skapar osäkerhet eller misstro bland individer. Information rörande framtiden skapar delaktighet och trygghet, vilken alla mår bra av och som även kan stärka motivationen för arbetet. Vid oönskade eller oväntade förändringar uppkommer oro och stress. Dessa känslor uppkommer från ovissheten och oron förknippad med att framtiden är oförutsägbar (Lenéer Axelsson & Thylefors, 2005). Beslut baseras på olika grad av rationella och experimentella faktorer. Den rationella beslutsprocessen är ansträngande och logisk, där en uppställning av kostnad och förtjänst ofta ställs mot varandra för att avgöra beslutet. Experimentella beslutsprocesser är däremot baserade på intuition, känslor och minnet av belöning och bestraffning. Beslut som människor fattar går ofta tvärtemot deras uppsatta mål. Olika valmöjligheter baseras ofta på känslomässiga utvärderingar (Fernandez-Duque & Wifall, 2007). Orasanu och Connolly (1993) påstår att av forskning om beslutsförfarande mesta dels är fokuserat på beslutstillfället och inte på beslutsprocessen. Öhlmér et al. (1998) menar att merparten av forskningen kring lantbrukarens beslutsfattande är koncentrerad till hur de borde fatta beslut, inte hur beslut i praktiken genomförs. Orasanu och Connolly (1993) hävdar att endast en liten del av den traditionella litteraturen kring beslutsfattande kan implementeras på verkliga scenarion. Detta beror på att litteraturen är inriktad på det beslutsfattande tillfället och därmed missar helheten. Beslutsfattande inom lantbruk influeras av sin miljö som är ständigt föränderlig på ett oförutsägbart sätt. Detta skapar osäkerhet och risker kring beslutsfattande. Dessutom är lantbrukarens personlighet och färdigheter avgörande faktorer för ett framgångsrikt lantbruk. För att optimera förutsättningarna för välgrundade beslut kan lantbrukaren följa en välkänd och strukturerad beslutsprocess, där de olika stegen i processen hjälper lantbrukaren att göra sina beslut på ett logiskt och organiserat sätt. Detta förfarande leder oftast till bättre resultat. I den här processen verkar tillgång till information ha en positiv effekt på resultatet (Rougoor et al. 1998) Teori om risktagande Individer har olika preferenser när det kommer till risktagande och de uppfattar risk olika. Individer kan kategoriseras i tre olika grupper beroende på hur de ställer sig till risktagande. En person kan vara riskneutral, risktagande eller riskavert. De flesta är riskaverta, vilket 2

5 innebär att de i största möjliga mån undviker risktagande (Pindyck & Rubinfeld, 2009). Ju viktigare ett beslut är desto mer riskavert är individen. Detta gäller framförallt inkomst. Riskaversionen hos individer ökar ju närmare i tiden effekten av beslutet uppstår. Det finns tre sätt att minska risktagande; diversifiering, försäkring samt införskaffande av mer information (Pindyck & Rubinfeld, 2009) Värdet av information Värdet av perfekt information är den ökning i vinst som kan förväntas uppnås med hjälp av fullständig information (Pindyck & Rubinfeld, 2009). Teorin om värdet av perfekt information, bygger på förhållandet mellan nyttan som uppstår med hjälp av fullständig information och kostnaden för den arbetsinsats som krävs för att få den. För ett företag på marknaden, gäller att mer information kan höja inkomsterna. Dock finns det alltid en kostnad för att ta fram mer information och därmed bildas en brytpunkt där inkomsterna optimeras gentemot kostnaderna för att få fram informationen. Det vill säga där kostnaden ta fram mer information överstiger nyttan av den (Allen et al., 2009) Asymmetrisk information På en marknad där köpare och säljare har olika information uppstår sannolikt en ekonomisk förlust för den aktör som har mindre information. På en marknad finns det utrymme för produkter av varierande kvalité, priset på varan sätts efter den förväntande kvalitén. Detta medför att om information om kvalitén på en vara saknas, kommer priset att sättas till ett medelpris. Vilket leder till att varor av bra kvalité får ett för lågt pris och därmed försvinner från marknaden. Medelpriset på marknaden kommer alltid att vara lägre än värdet på den bästa varan. Resultatet blir att kvalitén på tillgängliga varor kommer att sjunka, vilket i sin tur leder till att priset sjunker ännu mer. Det uppstår på så vis en negativ spiral som tillslut resulterar i att inga varor kommer att säljas på marknaden. Detta är ett marknadsmisslyckande (Allen et al., 2009) Den effektiva marknadshypotesen Enligt den effektiva marknadshypotesen (Efficient Market Hypothesis) är det bara möjligt att ständig göra en större vinst än andra på en marknad om man alltid har tillgång till mer information. Likaledes gäller att det inte går att konstant göra en större vinst än andra om alla har tillgång till samma information (Mankiw, 2004). 4.2 Empiri För att förankra teori i verklighet har ett antal aktörer valts ut och intervjuats. De grupper som tas upp är; Jordbruksverket i Sverige samt liknande instanser i England och Finland, svenska lantbrukare och spannmålsföretag på den svenska marknaden Statistik och marknadsinformation i Sverige Statistiken över producerad volym spannmål bygger på siffror insamlade av Statistiska centralbyrån (SCB) och publiceras en gång per år, genom Jordbruksverkets statistikdatabas. SCB samlar in information om odlade arealer för olika grödor och skattar medelavkastning baserat på ett antal lantbruksföretags avkastning. Med hjälp av dessa data beräknas landets totalskörd. Preliminära resultat för hela Sverige redovisas i november och för länsnivå i december. Slutgiltigt resultat publiceras cirka 7 månader efter skörd (Ländell, 2013). 3

6 Spannmålsbalansen publiceras en gång per år i rapporten Marknadsöversikt Vegetabilier (Renström, pers. med., 2013). Publikationen beskriver ingående balans och förändringar i tillgång beroende av produktion, import och konsumtion (för livsmedel, industri, utsäde, foder och export). Spannmålsbalansen beskrivs för total mängd spannmål samt per gröda. Prisindex för spannmål publiceras månadsvis och årsvis i publikationen Prisindex och priser på livsmedelsområdet (Enhäll, pers. med., 2013). Priserna är uppdelad på de fyra vanligaste sädesslagen. Statistiken ska beskriva faktiska priser, men även listpriser förekommer. Detta utgör en felmarginal. Urvalet av uppgiftslämnare beskrivs som subjektivt då det mestadels omfattar större företag som innehar en stor del av marknaden (Enhäll, 2013). De inrapporterade priserna är de dagsaktuella priserna för den 15:e varje månad. Publicering av månadens priser sker cirka 45 dagar efter att de rapporterats in. Några uppgifter om vem som tar del av statistiken kan inte redogöras, förutom att Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) troligtvis använder sig av den (Enhäll, pers. med., 2013) Statistik och marknadsinformation i Finland I Finland publiceras lantbruksrelaterad statistik av Tike via deras webbportal för lantbruksstatistik. Tike är finska Jord- och skogsbruksministeriet informationscentral, med uppdrag att tillhandahålla statistik från jordbrukssektorn (Juntti, pers. med., 2013). Tike samarbetar även med Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), som är en finsk motsvarighet till Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). De ger ut en prognos för spannmålsmarknaden sex gånger per år (Korkman, pers. med., 2013). Tike sammanställer en rapport över spannmålsproduktionen en gång per år som ges ut i november, samt en preliminär rapport som publiceras i slutet av augusti (Korkman, pers. med., 2013). Den årliga rapporten baseras på en nationell undersökning, medan den preliminära statistiken baseras på regionala data. Skördestatistiken omfattar vår- och höstvete, maltkorn, foderkorn, råg, havre, blandsäd samt annan stråsäd. Tike publicerar även statistik över industrins och handelns användning, inköp och lagring av spannmål. Uppgifterna publiceras en gång per kvartal (Tike 2, 2013). Statistiken inhämtas från förstahandsköpare, som är skyldiga att föra statistik som kan tillhandahållas Tike vid förfrågning (Juntti, pers. med., 2013). Statistiken beskriver inköp och användning kvartalsvis samt för kalenderår och skördeår. Användningen är uppdelad på vete, råg, korn och havre, med olika detaljnivå för varje spannmål. Spannmålslagren beskrivs till skillnad från inköp och användning endast per halvår. Tike tillhandahåller även statistik för landets lantbrukares sammanlagda användning och lagring av spannmål under skördeåret. Statistiken utkommer två gånger per år och är uppdelad på de fyra sädesslagen (Tike 3, 2009). Lagerstatusen beskrivs för vete; korn; råg; havre; spannmål totalt; raps och rybs och publiceras i september varje år (TIKE 4, 2010). I statistiken beskrivs ingående balans, import och export, användning till utsäde, livsmedel, foder och energitillverkning, förlust, utgående balans samt lagerförändring. Finlands konsumtion av spannmål beskrivs per år för vete, råg, korn, havre, övrig brödsäd, blandsäd, majs samt ris. Däremot går det inte att se vilken andel av användningen som härrör från inhemsk produktion och vilken som är import (TIKE 5, 2009). Tike publicerar prisinformation en gång i månaden som avser faktiskt betalda priser till producenten vid 4

7 leverans (Outa, pers. med., 2013). I dagsläget samlas information från lantbrukare in via fax och , vilket lantbrukarna upplever som arbetskrävande (Outa, pers. med., 2013). Korkman menar (pers. med., 2013) att prisinformation är användbar för lantbrukarna eftersom den speglar förändringar i spannmålslager och därmed tydliggör sambanden på spannmålsmarknaden. VYR skriver på sin hemsida att prisutvecklingen för spannmål bestäms av lagervolymen på totala marknaden, det vill säga av spannmålsbalansen. Det är främst den internationella marknaden som avgör priset. För att få ökad förståelse för marknadens samband, är det viktigt att följa både den internationella och inhemska prisutvecklingen (VYR, 2012) Statistik och marknadsinformation i England I England publicerar Home Grown Cereal Authority (HGCA) marknadsinformation en gång i veckan (HGCA 1, 2013). HGCA är en underavdelning till Agriculture and Horticulture Development Board (AHDB) som ansvarar för att samla in och bearbeta statistik för bland annat sådd, priser, utbud och efterfrågan för spannmål (HGCA 1, 2013). HGCA:s marknadsinformation är baserad på statistik från Department for Environment, Food and Rural Affairs (DEFRA) över användningen av spannmål hos kvarnar, bryggerier, destillerier och mälterier. Den här statistiken beskriver användning per månad och skördeår, bortsett från havre, vars användning beskrivs per kvartal (DEFRA, 2013). Statistiken omfattar också uppgifter om import och export, produktion och internationell prisstatistik (HGCA 3, 2013). Den veckovisa publikationen beskriver det faktiska pris som lantbrukaren erhållit, valutaförändringar samt pris för spannmål på den globala marknaden. Det finns också information om spannmålens ingående balans, produktion, import, export, mänsklig konsumtion samt foder (HGCA 3, 2013). Därav erhålls lagerskillnaden och förändringar i utbud och efterfrågan kan utläsas. I England är alla förstahandsköpare av spannmål skyldiga att rapportera statistik till HGCA (HGCA 2, 2013). Spannmålspriserna är uppdelade på tolv regioner med ett antal olika kvalitetsindelningar för de olika sädesslagen Spannmålsföretagens åsikter För att få en överblick över hur den svenska spannmålshandeln ser ut genomfördes intervjuer med fyra större företag som handlar med spannmål. Företagarna anger att de ständigt håller spannmålslagren fulla, dock varierar storleken på lagren som företagen har. De stora företagen har fullständig statistik över sin egen affärsverksamhet, bland annat hur mycket som köps in och varifrån. Spannmålen inhandlas ifrån där det finns bäst pris och kvalité. Flera företag ansåg att i och med att Sverige agerar på en världsmarknad, skulle kontinuerlig rapportering från Sverige inte påverka priserna. De tycker inte att det är någon mening med en kontinuerlig spannmålsrapportering, om inte alla länder i norra Europa har en gemensam rapportering angående spannmålsflödena. I en av intervjuerna framkom att det finns en oro för att de stora grossisterna ICA och COOP skulle kunna utnyttja ökad information för att styra marknaden mer än vad de gör idag. Företagaren anser att det i nuläget är de stora grossisterna som dikterar priserna hos kvarnarna. Enda sättet för övriga aktörer att få upp priset är därmed att spela på osäkerhet i 5

8 tillgång på spannmål. Enligt andra företagare, baseras priset främst på Matif- börsen, rådande exportpriser och det internationella marknadspriset. Vissa företag påpekade att priset också kan bero på eftertraktad kvalité. Samtliga företagare som intervjuades var överrens om att en rapportering endast är möjlig om det är ett lagstadgat krav för företaget att rapportera in. De anser att statistiken i så fall måste offentliggöras på så sätt att det inte går att urskilja de enskilda företagen eller härleda uppgifter till något enskilt företags lager. De flesta spannmålsföretagen som intervjuades anger att många lantbrukare lagrar sin spannmål. Vissa företag trodde att det skulle ske större inlagring med offentlig kontinuerlig rapportering. Dock menade flera av företagen att de hellre importerar än att de höjer priset, även om det finns lager i Sverige av den efterfrågade varan Lantbrukarnas åsikter Fem olika lantbrukare har intervjuats angående deras spannmålshandel och vad de tycker om en mer kontinuerlig spannmålsrapportering. Det gemensamma för alla lantbrukare var att ingen av dem upplever att de har saknat denna form av information i sin tidigare spannmålshandel. De har inte ens funderat över denna sorts information. I intervjuerna framkom att åsikterna om huruvida denna information är relevant och har påverkan eller inte skiljer sig åt. Generellt är lantbrukarna positivt inställda till en löpande rapportering. Däremot tror de inte att de har speciellt stor nytta av rapporteringen eller att det kommer att påverka den egna eller den generella spannmålshandeln drastiskt åt något håll. De flesta verkar tveksamma till att information som skulle kunna komma fram vid en eventuell rapporterings av lagerstatus, skulle göra någon nytta. Det skulle möjligtvis kunna ha en betydelse om det uppstår en brist av en kvalitetsvara, så som maltkorn eller brödvete, i ett begränsat område i Sverige. Har lantbrukaren då själv ett lager av denna kvalitetsvara, tror de flesta att de får ett bättre förhandlingsläge och därmed kanske ett bättre pris. Det förbättrade förhandlingsläget förutsätter även att lantbrukarens lager är relativt stort. Generellt är lantbrukarna väldigt tveksamma till trovärdigheten i en eventuell rapportering. De flesta tror att det är för svårt att samla in korrekt information. De tror också att det finns aktörer som tjänar på att den korrekta informationen inte blir tillgänglig. Därför skulle det kunna vara svårt att ha förtroende för informationen. Många tar upp att de tror att det kan vara svårt som lantbrukare att kunna ta till sig och tolka informationen på ett korrekt sätt för att kunna använda sig av den i sin spannmålshandel. De upplever att det redan finns så mycket information och marknadsrapporter att det kan bli svårt att därtill väga in vad lagerstatusen i Sverige har för betydelse för spannmålshandeln. De anser att det är viktigare att informationen blir tillgänglig för rådgivare som kan värdera informationen och ta med sig den i rådgivningen. Det finns två tydliga läger vad gäller åsikten om huruvida det är bra att ha all information tillgänglig eller inte. Några anser att det vore bra med en öppen marknad, där alla har samma förutsättningar i handeln eftersom all information är tillgänglig. Men det finns även de som tycker att det är bra att ha en marknad med dold information. De flesta lantbrukarna tror att det största mörkertalet vad gällande lagerstatus, är det som lantbrukarna själva har i lager. 6

9 Därför anser många att det är bra att handeln inte vet vad som finns inlagrat hos lantbrukarna. Många ser det som negativt med en eventuell rapportering, då det troligtvis skulle innebära en större administrativ börda. De flesta tror inte att en rapportering kommer att påverka spannmålsmarknaden speciellt mycket. Detta sägs emot av att många samtidigt tror att priset på spannmål skulle öka eller åtminstone bli mer stabilt, om det fanns tillgång till mer information. Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta av lantbrukarna som har intervjuats, inte tror att informationen har speciellt stor betydelse för deras spannmålshandel, eller för spannmålshandeln i stort. Lantbrukarna skulle gärna ha tillgång till informationen angående spannmålslager, men värdesätter den inte. 5. DISKUSSION Enligt de lantbrukare som intervjuats är information om lagerstatus bara intressant i för den som sitter på ett lager med god kvalité när det förekommer en regional brist. Vidare tvivlar lantbrukarna på att statistiken skulle vara tillförlitlig. Detta grundar sig i den misstro till den statistik som publiceras idag av SCB och Jordbruksverket. Lantbrukarna tycker att felmarginalen i dagens statistik är för stor för att informationen ska vara användbar. Lantbrukarna ifrågasätter även om de har nytta av att ha tillgång till mer information. De tror att mer statistik kan göra större nytta om rådgivarna har tillgång till den, så att de kan analysera informationen och använda i sin rådgivning. Spannmålsproducenterna tycker att en rapportering av lagerstatus och prisuppgifter vore intressant att ha. Däremot vill de inte ha en ökad administrativ börda vare sig med rapportering eller värdering av informationen. De känner att vid en eventuell rapportering borde de få ersättning för arbetsbördan. Spannmålsföretagen på den svenska marknaden har svårt att se mervärdet av en ökad rapportering då de inte upplever att den skulle ge en minskad osäkerhet för någon av aktörerna vid en prisförhandling. De tror inte att nyttan av informationen skulle överstiga den ökade arbetsbördan av rapporteringen. De tycker inte heller att information om svenska lager är relevant, eftersom de främst sätter sina priser baserade på den internationella handeln. Spannmålsföretagen tycker inte att information om svenska lager är relevant, eftersom de främst sätter sina priser baserade på den internationella handeln. Om de vill ha en kvalité som inte finns till ett bra pris i Sverige, kan de lätt importera istället. Därför gör ökad information om lagerstatus ingen skillnad för hur spannmålsföretagen väljer att handla. Spannmålsföretagen anser inte att en ökad informationstillgänglighet angående de svenska lagren skulle ge någon effekt på marknaden. Eftersom den svenska marknaden är så pass liten i förhållande till den globala markanden, gör information om svenska priser och lagerstatus marginell nytta. Därför anser företagen att mer information om Sverige är onödig. De upplever att det idag finns ett problem med inlagring och de känner en oro för att ökad information skulle öka problemen. Det finns också en rädsla för att dagligvaruhandelns stora kedjor skulle ha större förmåga att utnyttja information om lagerstatus och då kunna göra vinst på andra aktörers bekostnad. Studien tyder inte på att så skulle vara fallet, eftersom alla aktörer skulle ha tillgång till samma information. Enligt teorierna om asymmetrisk information och den effektiva marknadshypotesen kan dagligvaruhandeln bara göra vinst på andras bekostnad om de har 7

10 tillgång till mer information än övriga aktörer. Kedjorna kan alltså aldrig lura andra aktörer med för låga priser, eftersom de har tillgång till samma information och marknaden då har bättre förutsättningar att bli effektiv. I teorin beskrivs trygghet som ett grundläggande behov. För lantbrukare kan en större trygghet uppnås av att ha relevant information och om vad som händer på marknaden. Med mer frekvent tillgänglig information minskar asymmetrin samtidigt som marknaden blir starkare. Detta leder på lång sikt till en mer förutsägbar marknad och en större ekonomisk trygghet för den enskilde lantbrukaren. Vid beslutsfattande behövs information för att undvika ovisshet och den stress som ovissheten medför. Ju mer information som finns, desto mer genomtänka och rationella beslut kan tas. Om företagaren inte har tillgång till tillräcklig information, ger det en dålig grund för att fatta rationella beslut. Detta ökar risken i beslutssituationen och osäkerheten kring den ekonomiska tryggheten. Forskning kring beslutsfattande är bristfällig. Detta gör det svårt att ge klara besked om hur beslut generellt går till. Dessutom är lantbrukare företagare i en föränderlig miljö. Verksamheten är starkt styrd av yttre påverkan så som väder, politik och marknadsrörelser, vilket gör att återkommande beslut kan ha skiftande förutsättningar. Därför är det svårt att värdera betydelsen av en eventuell rapportering av lagerstatus. Hur en lantbrukare ställer sig till risktagande är starkt förknippat med dennes personlighet, eftersom olika personligheter är olika benägna att ta risker. Dock är de allra flesta mer eller mindre riskaverta, framförallt vad gäller inkomst. Därför är tillräcklig information viktig. De lantbrukare som har intervjuats anser dock att de har tillräcklig information, vilket antyder att de inte efterfrågar mer information än vad som finns tillgänglig idag. Jämfört med Finland och England har svenska lantbrukare sämre tillgång till uppdaterad information gällande nationell spannmålsmarknad. I Finland upplever de ändå att det skulle gå att göra deras statistik mer användarvänlig för till exempel spannmålsproducenter och handel. Även England har mer lättillgänglig och tillförlitlig information. Dock framkom inte under projektet, hur de upplever informationen. Den information som finns idag är asymmetrisk. De aktörer som har intervjuats uppger att de använder sig av olika information, men ingen uppger att de tittar på den officiella statistiken. Jordbruksverket publicerar viss information, men den är ofta svår att finna. Eftersom Jordbruksverket inte har en tydlig bild av målgruppen eller användningen av statistiken, är den inte heller utformad på ett användarvänligt sätt. Hade informationen varit mer frekvent och lättillgänglig, hade kanske fler använt sig av den och informationsasymmetrin hade minskat. Enligt Allen (2009) är information om pris och kvalitet är korrelerade, vilket innebär att avsaknad av information på det ena området, kommer att påverka det andra negativt. Enligt teorin om asymmetrisk information skulle detta leda till att marknaden kommer att krascha. Dock gör den informationen och signaleringen som redan finns på den svenska marknaden att den fortfarande fungerar, även om det finns effektiviseringsmöjligheter. 5.1 Andra perspektiv och metodval Ett perspektiv som inte tagits upp i projektet, men som troligtvis påverkar denna typ av frågor är hur mycket svenska lantbrukare identifierar sig själva med rollen som lantbrukare. Beroende på hur väl denna bild överensstämmer med verklighetens förutsättningar kan 8

11 lantbrukarna således vara olika benägna att agera strikt affärsmässigt. Mycket av den information som tas upp i rapporten är framtagen genom intervjuer. Det i sig är inget problem, men på grund av brist på tid, har intervjupersonerna varit få. Svaren från lantbrukare och spannmålsföretag kan därför inte generaliseras. Med så få intervjuobjekt är det troligt att resultatet av intervjuerna starkt påverkas av individernas subjektiva åsikter. Även på myndigheterna i Sverige och England har det varit svårt att få kontakt med personer i relevant position för att besvara de frågor som ställts. Empirin är framtagen med kvalitativ metod, som syftar till att förstå och tolka mångtydig och öppen empiri (Alvesson & Sköldberg, 1994). Intervjuerna har omfattat många öppna frågor, vilket antas ha gett en rikare bild av intervjuobjektens uppfattningar. Dock medför öppna frågor och spontana följdfrågor att det uppstår en brist på struktur. Bristen på tydlig struktur har gjort att en del frågor kanske förblivit obesvarade. Detta gäller främst intervjuer gjorda med Jordbruksverket och motsvarande institutioner i England och Finland. Om intervjuerna hade baserats mer på slutna frågor och om personerna som intervjuats delgetts frågorna innan och kunnat plocka fram underlag för att besvara dem, hade resultatet kunnat bli mer specifikt. Nu gavs en del gissningar som svar, som inte kunnat användas i arbetet. Ett alternativt tillvägagångssätt hade varit att först ta fram teori för att kunna utforma de empiriska studierna mot den teoretiska bakgrunden. Då hade resultaten av intervjuerna lättare kunnat förankras i teorin. Alternativt hade empirin kunnat färdigställas först och teori valts utefter de resultat som framkommit. Så som projektet utfördes, är teori och empiri framtagna parallellt och oberoende av varandra, varför det uppstått vissa svårigheter att göra direkta och relevanta kopplingar emellan dem. Litteraturen rörande ekonomiska teorier har främst valts utifrån hur beprövade de teorier som beskrivs är. Dock bör nämnas att även om de ekonomiska modeller som tas upp är väl beprövade och internationellt erkännda, har de också kritiserats. Vad gäller litteraturen avseende psykologiska effekter av brist på information, var valet svårare. Där saknade gruppen förkunskaper för att kunna bedöma vilken typ av litteratur som är relevant, varför samma kritiska urval av litteraturen inte kunnat göras. 6. SLUTSATS För att driva ett företag på ett framgångsrikt sätt krävs möjlighet att kunna fatta rationella och väl underbyggda beslut. Detta kräver tillgång till korrekt uppdaterad, relevant och lättolkad information. Gillblad menar att denna information saknas. De lantbrukare som har intervjuats, anser att mer information hade kunnat vara intressant men värdesätter den inte. Spannmålsföretagen tycker sig ha den information de behöver och är oroliga att mer information skulle kunna utnyttjas av de stora livsmedelskedjorna. Detta projekt har visat att det idag inte finns någon upplevd efterfrågan på information om lagerstatus. Däremot finns det inget som tyder på att det inte finns någon nytta med att ha sådan information, utan endast att spannmålsmarknaden inte efterfrågar den. 9

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Greppa marknadenkunskapsprojekt 2010-2012 för en lönsammare växtodling Marknadsöversikt Rikard Korkman 25.1. 2012 Resultatet av en prissäkring i februari

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 28.10. 2010 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Marknadsutvecklingen sedan kursstarten i juni -10 Efter

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL Vasa, 10 november 2009 Rikard Korkman, ombudsman Kurs: Marknadsföra spannmål Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Höstsådda arealer 2000

Höstsådda arealer 2000 Höstsådda arealer 2000 JO0604 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Skördestatistik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri

Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Jordbruksverkets vägledning Produktionsbidrag för stärkelse som används i kemisk/teknisk industri Interventionsenheten September 2007 VG 2:16 Jordbruksverkets vägledningar finns på internet: www.sjv.se

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

MARKNADSNYTT 2015-11-01

MARKNADSNYTT 2015-11-01 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT 2015-11-01 Den gångna veckans förändringar på Paris- Chicago- och Winnipegs spannmåls-och oljeväxtnoteringar har varit små, förutom på vete Chicago. En förklaring

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Implicita odds och omvända implicita odds

Implicita odds och omvända implicita odds Kapitel sju Implicita odds och omvända implicita odds Under de tidiga satsningsrundorna och satsningsrundorna i mitten sänks vanligtvis pottoddset avsevärt om du behöver syna framtida satsningar, och du

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad

Trolla fram de osynliga aktörerna. Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Trolla fram de osynliga aktörerna Hav och Samhälle Marstrand 15 okt 2014 Eva-Lotta Sundblad Vilka orsakar dålig havsmiljö? Kan de ändra sig? Aktörer och handlingar som ligger bakom belastningen behöver

Läs mer

Riskhantering med spannmål. Risk management with grain

Riskhantering med spannmål. Risk management with grain Riskhantering med spannmål terminshandel som instrument Risk management with grain futures as an instrument Gustaf Larsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

promotionalster(edition h8u)

promotionalster(edition h8u) 3.5 Så här kostar olika promotionalster(edition h8u) QP Quality Promotions AB MMVII Du har stor glädje av en rimligt välgrundad uppfattning om vad olika promotionalster kan kosta. Vet du det, kan du snabbt

Läs mer

FÅ FRAM INDATA. När inga data finns!? Beslutsfattarens dilemma är att det är svårt att spå! Särskilt om framtiden!

FÅ FRAM INDATA. När inga data finns!? Beslutsfattarens dilemma är att det är svårt att spå! Särskilt om framtiden! FÅ FRAM INDATA När inga data finns!? Beslutsfattarens dilemma är att det är svårt att spå! Särskilt om framtiden! (Falstaff Fakir) Svårigheter att få fram bra information - en liten konversation Ge mig

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning

Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Ekonomistyrning och verksamhetsstyrning Blueprint Ekonomistyrning - orsak och verkan Traditionell ekonomistyrning tar sin utgångspunkt i en företagsmodell där en viss mängd input ger en viss mängd output.

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Förankring, acceptans och motstånd

Förankring, acceptans och motstånd Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig

Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig Din roll som handledare vid konflikteskalation från sakfråga till öppet krig Ett arbete inom DiaNa-verksamheten Av Ted Morrow Ann Thomaeus Tobias Johansson vt2007 Inledning I detta arbete ges praktiska

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Projektplan Mälteriet

Projektplan Mälteriet Projektplan Mälteriet Projektnamn Skånska mälteriet lokal malt för lokal förädling Projektidé Undersöka förutsättningarna för ett lokalt småskaligt mälteri i Skåne nordost för att kunna producera unik

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi

Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Minnesanteckningar från informationsmöte angående utredningen Påverkan från rovdjursangrepp på landsbygdsföretagens ekonomi Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala 2014.10.14 Anteckningar av Tobias

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys

Prognostisering av efterfrågan Konkurrera med hjälp av Affärsanalys Copyright SAS Institute Sweden, november 2008 SAS INSTITUTE AB STORA FRÖSUNDA, BOX 609 169 26 SOLNA TEL: 08-52 21 70 00 FAX: 08-52 21 70 70 WWW.SAS.COM/SWEDEN SAS Institute AB is a subsidiary of SAS Institute

Läs mer

Vill du sprida risker eller leva i nuet?

Vill du sprida risker eller leva i nuet? Vill du sprida risker eller leva i nuet? Spannmålsavtal på dina villkor Låt oss köpa din spannmål Spannmålsaffären är en av dina allra viktigaste affärer. Flera faktorer avgör slutresultatet och vissa

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer