Svensk konsumtion av spannmål och foder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk konsumtion av spannmål och foder"

Transkript

1 Sveriges lantbruksuniversitet Svensk konsumtion av spannmål och foder Amanda Andersson, Maja Blom, Ida Lingheimer, Linnea Sellberg, Johanna Öwall SAMMANFATTNING Den här rapporten beskriver en studie av tillgängligheten och efterfrågan på information kring pris och lagerstatus för spannmål i Sverige. Studien är en projektbeställning av Agronomics och resultatet är framtaget genom intervjuer med lantbrukare, spannmålsföretag och statistikförande myndighet i Sverige, England och Finland samt litteraturstudier. Litteraturen beskriver hur brist på information eller asymmetrisk information leder till marknadsmisslyckande. Litteraturen beskriver även värdet av information och att de flesta individer är riskaverta, samt att ovisshet leder till bristande trygghet, som är ett grundläggande mänskligt behov. Resultaten av intervjuerna bekräftar inte den informationsbrist som beställaren upplever. Lantbrukare och spannmålsföretag anser att en mer frekvent uppdaterad och lättillgänglig information hade kunnat vara intressant. Dock var det ingen av intervjugrupperna som upplevde en efterfrågan av denna sorts information. Ingen ville heller åläggas rapporteringsbördan. Därtill känner både lantbrukare och företagare en oro att mer information på marknaden kan komma att gagna andra aktörer på deras bekostnad. Enligt teorin krävs en tydlig bild av marknaden för att kunna fatta affärsmässiga beslut. Dock visar inte denna studie på att det finns någon efterfrågan på information om svensk lagerstatus på spannmålsmarknaden idag. Detta eftersom prisbilden baseras på en global marknad, där inhemska variationer inte anses kunna göra någon märkbar skillnad. Projektbeställare: Katarina Gillblad, Agronomics Handledare: Hans Andersson, SLU Kurs: Projektledning och kommunikation för agronomer, LB0080 Datum: (redigerad ) Omslagsbild: Maja Blom

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND SYFTE OCH MÅL GENOMFÖRANDE OCH AVGRÄNSNINGAR RESULTAT Teori Psykologiska effekter av osäkerhet Teori om risktagande Värdet av information Asymmetrisk information Den effektiva marknadshypotesen Empiri Statistik och marknadsinformation i Sverige Statistik och marknadsinformation i Finland Statistik och marknadsinformation i England Spannmålsföretagens åsikter Lantbrukarnas åsikter DISKUSSION Andra perspektiv och metodval SLUTSATS REFERENSER... 10

3 1. BAKGRUND Denna rapport beskriver ett projekt som utförts på uppdrag av nyhetsbyrån Agronomics, som bland annat erbjuder opartisk information kring lantbrukets råvarumarknad. Agronomics grundare Katarina Gillblad upplever att det finns ett behov av mer statistik och information om läget på spannmålsmarknaden i Sverige. Utgångspunkten är att det skulle kunna hjälpa hennes kunder att göra bättre affärer. Hon har tidigare försökt prata med Jordbruksverket för att klargöra varför det inte finns mer frekvent information i dagsläget, men de har inte kunnat ge något riktigt svar. Därför beställdes en undersökning av varför statistiken inte finns, samt om det finns några incitament för att öka öppenheten på den svenska marknaden. Katarina Gillblad skulle önska en mer frekvent, tillgänglig och detaljerad statistik. Hennes uppfattning är att dagens rapportering av spannmålsflöden i Sverige inte är tillräckliga. Hon skulle därför vilja se en mer kontinuerlig rapportering av lagerstatus i Sverige det vill säga produktion, konsumtion, import och export. Det finns mer frekvent och lättillgänglig information i flera andra europeiska länder. Är avsaknaden av liknande information något som missgynnar svenska lantbrukare? 2 SYFTE OCH MÅL Syftet är att undersöka relevansen för en kontinuerlig rapportering av lagerstatus för spannmål i Sverige för att ge svenska lantbrukare en chans att göra bättre underbyggda spannmålsaffärer. Målet är att innan 19 december 2013, redovisa en studie av behovet av en mer kontinuerlig spannmålsrapportering i Sverige. 3 GENOMFÖRANDE OCH AVGRÄNSNINGAR Rapporten baseras på litteraturstudier och intervjuer. Teorierna som tas upp behandlar psykologiska och ekonomiska effekter av osäkerhet. Intervjuer har gjorts med tre typer av intervjuobjekt: 4 stycken spannmålsföretag, 5 lantbrukare (större spannmålsodlare i Mälardalsregionen), samt Jordbruksverket. För att jämföra informationsläget i Sverige med andra länder har intervjuer gjorts med Jordbruksverkets motsvarighet i Finland samt finska branschorganisationer. Intervjuer skulle ha genomförts även med England, men på grund av svårigheter att få tag på lämpligt intervjuobjekt är den delen av empirin istället helt hämtad från internet. De olika intervjugrupperna ska gemensamt ge en överblick av olika aktörers syn på dagens spannmålsrapportering. Resultaten är framtagna med kvalitativ metod och kan därför inte generaliseras, för det krävs ett större statistiskt underlag (fler intervjuobjekt). Informationen som framkom i intervjuerna är relativistisk, det vill säga att den är en konstruktion av social och politisk bakgrund (Alvesson & Sköldberg, 1994). Arbetet har avgränsats till att undersöka det svenska rapporteringssystemet för spannmål och jämföra det med de motsvarande systemen som finns i England och Finland. Ytterligare begränsningar som har gjorts är att antalet intervjuer satts till fem lantbrukare och fyra spannmålsföretag. De teoretiska delarna är begränsade till endast att omfatta de psykologiska faktorer som spelar in när lantbrukare agerar på spannmålsmarknaden och några av de teorier som beskriver marknadens påverkan på priset. 1

4 4. RESULTAT 4.1 Teori I detta kapitel tas det upp teorier kring psykologi om osäkerhet och ekonomiska teorier gällande marknad. Dessa teorier beskriver hur tillgång till information påverkar människors förmåga att fatta beslut samt hur detta kan påverka lantbrukarens välbefinnande. Därefter beskrivs teorier om hur tillgången på information påverkar marknaden Psykologiska effekter av osäkerhet Enligt Maslow motiveras individer av att uppfylla behov som kan delas in i fem kategorier (Abrahamsson & Aarum Andersen, 2005). Maslows behovshierarki brukar beskrivas som en trappa, där en individ måste nå steg ett för att gå vidare till steg två och så vidare. Andra steget i behovstrappan är behovet av trygghet. Tonnquist (2012) skriver att detta omfattar anställningstrygghet och information om vad som händer. Undanhållande av information skapar osäkerhet eller misstro bland individer. Information rörande framtiden skapar delaktighet och trygghet, vilken alla mår bra av och som även kan stärka motivationen för arbetet. Vid oönskade eller oväntade förändringar uppkommer oro och stress. Dessa känslor uppkommer från ovissheten och oron förknippad med att framtiden är oförutsägbar (Lenéer Axelsson & Thylefors, 2005). Beslut baseras på olika grad av rationella och experimentella faktorer. Den rationella beslutsprocessen är ansträngande och logisk, där en uppställning av kostnad och förtjänst ofta ställs mot varandra för att avgöra beslutet. Experimentella beslutsprocesser är däremot baserade på intuition, känslor och minnet av belöning och bestraffning. Beslut som människor fattar går ofta tvärtemot deras uppsatta mål. Olika valmöjligheter baseras ofta på känslomässiga utvärderingar (Fernandez-Duque & Wifall, 2007). Orasanu och Connolly (1993) påstår att av forskning om beslutsförfarande mesta dels är fokuserat på beslutstillfället och inte på beslutsprocessen. Öhlmér et al. (1998) menar att merparten av forskningen kring lantbrukarens beslutsfattande är koncentrerad till hur de borde fatta beslut, inte hur beslut i praktiken genomförs. Orasanu och Connolly (1993) hävdar att endast en liten del av den traditionella litteraturen kring beslutsfattande kan implementeras på verkliga scenarion. Detta beror på att litteraturen är inriktad på det beslutsfattande tillfället och därmed missar helheten. Beslutsfattande inom lantbruk influeras av sin miljö som är ständigt föränderlig på ett oförutsägbart sätt. Detta skapar osäkerhet och risker kring beslutsfattande. Dessutom är lantbrukarens personlighet och färdigheter avgörande faktorer för ett framgångsrikt lantbruk. För att optimera förutsättningarna för välgrundade beslut kan lantbrukaren följa en välkänd och strukturerad beslutsprocess, där de olika stegen i processen hjälper lantbrukaren att göra sina beslut på ett logiskt och organiserat sätt. Detta förfarande leder oftast till bättre resultat. I den här processen verkar tillgång till information ha en positiv effekt på resultatet (Rougoor et al. 1998) Teori om risktagande Individer har olika preferenser när det kommer till risktagande och de uppfattar risk olika. Individer kan kategoriseras i tre olika grupper beroende på hur de ställer sig till risktagande. En person kan vara riskneutral, risktagande eller riskavert. De flesta är riskaverta, vilket 2

5 innebär att de i största möjliga mån undviker risktagande (Pindyck & Rubinfeld, 2009). Ju viktigare ett beslut är desto mer riskavert är individen. Detta gäller framförallt inkomst. Riskaversionen hos individer ökar ju närmare i tiden effekten av beslutet uppstår. Det finns tre sätt att minska risktagande; diversifiering, försäkring samt införskaffande av mer information (Pindyck & Rubinfeld, 2009) Värdet av information Värdet av perfekt information är den ökning i vinst som kan förväntas uppnås med hjälp av fullständig information (Pindyck & Rubinfeld, 2009). Teorin om värdet av perfekt information, bygger på förhållandet mellan nyttan som uppstår med hjälp av fullständig information och kostnaden för den arbetsinsats som krävs för att få den. För ett företag på marknaden, gäller att mer information kan höja inkomsterna. Dock finns det alltid en kostnad för att ta fram mer information och därmed bildas en brytpunkt där inkomsterna optimeras gentemot kostnaderna för att få fram informationen. Det vill säga där kostnaden ta fram mer information överstiger nyttan av den (Allen et al., 2009) Asymmetrisk information På en marknad där köpare och säljare har olika information uppstår sannolikt en ekonomisk förlust för den aktör som har mindre information. På en marknad finns det utrymme för produkter av varierande kvalité, priset på varan sätts efter den förväntande kvalitén. Detta medför att om information om kvalitén på en vara saknas, kommer priset att sättas till ett medelpris. Vilket leder till att varor av bra kvalité får ett för lågt pris och därmed försvinner från marknaden. Medelpriset på marknaden kommer alltid att vara lägre än värdet på den bästa varan. Resultatet blir att kvalitén på tillgängliga varor kommer att sjunka, vilket i sin tur leder till att priset sjunker ännu mer. Det uppstår på så vis en negativ spiral som tillslut resulterar i att inga varor kommer att säljas på marknaden. Detta är ett marknadsmisslyckande (Allen et al., 2009) Den effektiva marknadshypotesen Enligt den effektiva marknadshypotesen (Efficient Market Hypothesis) är det bara möjligt att ständig göra en större vinst än andra på en marknad om man alltid har tillgång till mer information. Likaledes gäller att det inte går att konstant göra en större vinst än andra om alla har tillgång till samma information (Mankiw, 2004). 4.2 Empiri För att förankra teori i verklighet har ett antal aktörer valts ut och intervjuats. De grupper som tas upp är; Jordbruksverket i Sverige samt liknande instanser i England och Finland, svenska lantbrukare och spannmålsföretag på den svenska marknaden Statistik och marknadsinformation i Sverige Statistiken över producerad volym spannmål bygger på siffror insamlade av Statistiska centralbyrån (SCB) och publiceras en gång per år, genom Jordbruksverkets statistikdatabas. SCB samlar in information om odlade arealer för olika grödor och skattar medelavkastning baserat på ett antal lantbruksföretags avkastning. Med hjälp av dessa data beräknas landets totalskörd. Preliminära resultat för hela Sverige redovisas i november och för länsnivå i december. Slutgiltigt resultat publiceras cirka 7 månader efter skörd (Ländell, 2013). 3

6 Spannmålsbalansen publiceras en gång per år i rapporten Marknadsöversikt Vegetabilier (Renström, pers. med., 2013). Publikationen beskriver ingående balans och förändringar i tillgång beroende av produktion, import och konsumtion (för livsmedel, industri, utsäde, foder och export). Spannmålsbalansen beskrivs för total mängd spannmål samt per gröda. Prisindex för spannmål publiceras månadsvis och årsvis i publikationen Prisindex och priser på livsmedelsområdet (Enhäll, pers. med., 2013). Priserna är uppdelad på de fyra vanligaste sädesslagen. Statistiken ska beskriva faktiska priser, men även listpriser förekommer. Detta utgör en felmarginal. Urvalet av uppgiftslämnare beskrivs som subjektivt då det mestadels omfattar större företag som innehar en stor del av marknaden (Enhäll, 2013). De inrapporterade priserna är de dagsaktuella priserna för den 15:e varje månad. Publicering av månadens priser sker cirka 45 dagar efter att de rapporterats in. Några uppgifter om vem som tar del av statistiken kan inte redogöras, förutom att Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) troligtvis använder sig av den (Enhäll, pers. med., 2013) Statistik och marknadsinformation i Finland I Finland publiceras lantbruksrelaterad statistik av Tike via deras webbportal för lantbruksstatistik. Tike är finska Jord- och skogsbruksministeriet informationscentral, med uppdrag att tillhandahålla statistik från jordbrukssektorn (Juntti, pers. med., 2013). Tike samarbetar även med Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC), som är en finsk motsvarighet till Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). De ger ut en prognos för spannmålsmarknaden sex gånger per år (Korkman, pers. med., 2013). Tike sammanställer en rapport över spannmålsproduktionen en gång per år som ges ut i november, samt en preliminär rapport som publiceras i slutet av augusti (Korkman, pers. med., 2013). Den årliga rapporten baseras på en nationell undersökning, medan den preliminära statistiken baseras på regionala data. Skördestatistiken omfattar vår- och höstvete, maltkorn, foderkorn, råg, havre, blandsäd samt annan stråsäd. Tike publicerar även statistik över industrins och handelns användning, inköp och lagring av spannmål. Uppgifterna publiceras en gång per kvartal (Tike 2, 2013). Statistiken inhämtas från förstahandsköpare, som är skyldiga att föra statistik som kan tillhandahållas Tike vid förfrågning (Juntti, pers. med., 2013). Statistiken beskriver inköp och användning kvartalsvis samt för kalenderår och skördeår. Användningen är uppdelad på vete, råg, korn och havre, med olika detaljnivå för varje spannmål. Spannmålslagren beskrivs till skillnad från inköp och användning endast per halvår. Tike tillhandahåller även statistik för landets lantbrukares sammanlagda användning och lagring av spannmål under skördeåret. Statistiken utkommer två gånger per år och är uppdelad på de fyra sädesslagen (Tike 3, 2009). Lagerstatusen beskrivs för vete; korn; råg; havre; spannmål totalt; raps och rybs och publiceras i september varje år (TIKE 4, 2010). I statistiken beskrivs ingående balans, import och export, användning till utsäde, livsmedel, foder och energitillverkning, förlust, utgående balans samt lagerförändring. Finlands konsumtion av spannmål beskrivs per år för vete, råg, korn, havre, övrig brödsäd, blandsäd, majs samt ris. Däremot går det inte att se vilken andel av användningen som härrör från inhemsk produktion och vilken som är import (TIKE 5, 2009). Tike publicerar prisinformation en gång i månaden som avser faktiskt betalda priser till producenten vid 4

7 leverans (Outa, pers. med., 2013). I dagsläget samlas information från lantbrukare in via fax och , vilket lantbrukarna upplever som arbetskrävande (Outa, pers. med., 2013). Korkman menar (pers. med., 2013) att prisinformation är användbar för lantbrukarna eftersom den speglar förändringar i spannmålslager och därmed tydliggör sambanden på spannmålsmarknaden. VYR skriver på sin hemsida att prisutvecklingen för spannmål bestäms av lagervolymen på totala marknaden, det vill säga av spannmålsbalansen. Det är främst den internationella marknaden som avgör priset. För att få ökad förståelse för marknadens samband, är det viktigt att följa både den internationella och inhemska prisutvecklingen (VYR, 2012) Statistik och marknadsinformation i England I England publicerar Home Grown Cereal Authority (HGCA) marknadsinformation en gång i veckan (HGCA 1, 2013). HGCA är en underavdelning till Agriculture and Horticulture Development Board (AHDB) som ansvarar för att samla in och bearbeta statistik för bland annat sådd, priser, utbud och efterfrågan för spannmål (HGCA 1, 2013). HGCA:s marknadsinformation är baserad på statistik från Department for Environment, Food and Rural Affairs (DEFRA) över användningen av spannmål hos kvarnar, bryggerier, destillerier och mälterier. Den här statistiken beskriver användning per månad och skördeår, bortsett från havre, vars användning beskrivs per kvartal (DEFRA, 2013). Statistiken omfattar också uppgifter om import och export, produktion och internationell prisstatistik (HGCA 3, 2013). Den veckovisa publikationen beskriver det faktiska pris som lantbrukaren erhållit, valutaförändringar samt pris för spannmål på den globala marknaden. Det finns också information om spannmålens ingående balans, produktion, import, export, mänsklig konsumtion samt foder (HGCA 3, 2013). Därav erhålls lagerskillnaden och förändringar i utbud och efterfrågan kan utläsas. I England är alla förstahandsköpare av spannmål skyldiga att rapportera statistik till HGCA (HGCA 2, 2013). Spannmålspriserna är uppdelade på tolv regioner med ett antal olika kvalitetsindelningar för de olika sädesslagen Spannmålsföretagens åsikter För att få en överblick över hur den svenska spannmålshandeln ser ut genomfördes intervjuer med fyra större företag som handlar med spannmål. Företagarna anger att de ständigt håller spannmålslagren fulla, dock varierar storleken på lagren som företagen har. De stora företagen har fullständig statistik över sin egen affärsverksamhet, bland annat hur mycket som köps in och varifrån. Spannmålen inhandlas ifrån där det finns bäst pris och kvalité. Flera företag ansåg att i och med att Sverige agerar på en världsmarknad, skulle kontinuerlig rapportering från Sverige inte påverka priserna. De tycker inte att det är någon mening med en kontinuerlig spannmålsrapportering, om inte alla länder i norra Europa har en gemensam rapportering angående spannmålsflödena. I en av intervjuerna framkom att det finns en oro för att de stora grossisterna ICA och COOP skulle kunna utnyttja ökad information för att styra marknaden mer än vad de gör idag. Företagaren anser att det i nuläget är de stora grossisterna som dikterar priserna hos kvarnarna. Enda sättet för övriga aktörer att få upp priset är därmed att spela på osäkerhet i 5

8 tillgång på spannmål. Enligt andra företagare, baseras priset främst på Matif- börsen, rådande exportpriser och det internationella marknadspriset. Vissa företag påpekade att priset också kan bero på eftertraktad kvalité. Samtliga företagare som intervjuades var överrens om att en rapportering endast är möjlig om det är ett lagstadgat krav för företaget att rapportera in. De anser att statistiken i så fall måste offentliggöras på så sätt att det inte går att urskilja de enskilda företagen eller härleda uppgifter till något enskilt företags lager. De flesta spannmålsföretagen som intervjuades anger att många lantbrukare lagrar sin spannmål. Vissa företag trodde att det skulle ske större inlagring med offentlig kontinuerlig rapportering. Dock menade flera av företagen att de hellre importerar än att de höjer priset, även om det finns lager i Sverige av den efterfrågade varan Lantbrukarnas åsikter Fem olika lantbrukare har intervjuats angående deras spannmålshandel och vad de tycker om en mer kontinuerlig spannmålsrapportering. Det gemensamma för alla lantbrukare var att ingen av dem upplever att de har saknat denna form av information i sin tidigare spannmålshandel. De har inte ens funderat över denna sorts information. I intervjuerna framkom att åsikterna om huruvida denna information är relevant och har påverkan eller inte skiljer sig åt. Generellt är lantbrukarna positivt inställda till en löpande rapportering. Däremot tror de inte att de har speciellt stor nytta av rapporteringen eller att det kommer att påverka den egna eller den generella spannmålshandeln drastiskt åt något håll. De flesta verkar tveksamma till att information som skulle kunna komma fram vid en eventuell rapporterings av lagerstatus, skulle göra någon nytta. Det skulle möjligtvis kunna ha en betydelse om det uppstår en brist av en kvalitetsvara, så som maltkorn eller brödvete, i ett begränsat område i Sverige. Har lantbrukaren då själv ett lager av denna kvalitetsvara, tror de flesta att de får ett bättre förhandlingsläge och därmed kanske ett bättre pris. Det förbättrade förhandlingsläget förutsätter även att lantbrukarens lager är relativt stort. Generellt är lantbrukarna väldigt tveksamma till trovärdigheten i en eventuell rapportering. De flesta tror att det är för svårt att samla in korrekt information. De tror också att det finns aktörer som tjänar på att den korrekta informationen inte blir tillgänglig. Därför skulle det kunna vara svårt att ha förtroende för informationen. Många tar upp att de tror att det kan vara svårt som lantbrukare att kunna ta till sig och tolka informationen på ett korrekt sätt för att kunna använda sig av den i sin spannmålshandel. De upplever att det redan finns så mycket information och marknadsrapporter att det kan bli svårt att därtill väga in vad lagerstatusen i Sverige har för betydelse för spannmålshandeln. De anser att det är viktigare att informationen blir tillgänglig för rådgivare som kan värdera informationen och ta med sig den i rådgivningen. Det finns två tydliga läger vad gäller åsikten om huruvida det är bra att ha all information tillgänglig eller inte. Några anser att det vore bra med en öppen marknad, där alla har samma förutsättningar i handeln eftersom all information är tillgänglig. Men det finns även de som tycker att det är bra att ha en marknad med dold information. De flesta lantbrukarna tror att det största mörkertalet vad gällande lagerstatus, är det som lantbrukarna själva har i lager. 6

9 Därför anser många att det är bra att handeln inte vet vad som finns inlagrat hos lantbrukarna. Många ser det som negativt med en eventuell rapportering, då det troligtvis skulle innebära en större administrativ börda. De flesta tror inte att en rapportering kommer att påverka spannmålsmarknaden speciellt mycket. Detta sägs emot av att många samtidigt tror att priset på spannmål skulle öka eller åtminstone bli mer stabilt, om det fanns tillgång till mer information. Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta av lantbrukarna som har intervjuats, inte tror att informationen har speciellt stor betydelse för deras spannmålshandel, eller för spannmålshandeln i stort. Lantbrukarna skulle gärna ha tillgång till informationen angående spannmålslager, men värdesätter den inte. 5. DISKUSSION Enligt de lantbrukare som intervjuats är information om lagerstatus bara intressant i för den som sitter på ett lager med god kvalité när det förekommer en regional brist. Vidare tvivlar lantbrukarna på att statistiken skulle vara tillförlitlig. Detta grundar sig i den misstro till den statistik som publiceras idag av SCB och Jordbruksverket. Lantbrukarna tycker att felmarginalen i dagens statistik är för stor för att informationen ska vara användbar. Lantbrukarna ifrågasätter även om de har nytta av att ha tillgång till mer information. De tror att mer statistik kan göra större nytta om rådgivarna har tillgång till den, så att de kan analysera informationen och använda i sin rådgivning. Spannmålsproducenterna tycker att en rapportering av lagerstatus och prisuppgifter vore intressant att ha. Däremot vill de inte ha en ökad administrativ börda vare sig med rapportering eller värdering av informationen. De känner att vid en eventuell rapportering borde de få ersättning för arbetsbördan. Spannmålsföretagen på den svenska marknaden har svårt att se mervärdet av en ökad rapportering då de inte upplever att den skulle ge en minskad osäkerhet för någon av aktörerna vid en prisförhandling. De tror inte att nyttan av informationen skulle överstiga den ökade arbetsbördan av rapporteringen. De tycker inte heller att information om svenska lager är relevant, eftersom de främst sätter sina priser baserade på den internationella handeln. Spannmålsföretagen tycker inte att information om svenska lager är relevant, eftersom de främst sätter sina priser baserade på den internationella handeln. Om de vill ha en kvalité som inte finns till ett bra pris i Sverige, kan de lätt importera istället. Därför gör ökad information om lagerstatus ingen skillnad för hur spannmålsföretagen väljer att handla. Spannmålsföretagen anser inte att en ökad informationstillgänglighet angående de svenska lagren skulle ge någon effekt på marknaden. Eftersom den svenska marknaden är så pass liten i förhållande till den globala markanden, gör information om svenska priser och lagerstatus marginell nytta. Därför anser företagen att mer information om Sverige är onödig. De upplever att det idag finns ett problem med inlagring och de känner en oro för att ökad information skulle öka problemen. Det finns också en rädsla för att dagligvaruhandelns stora kedjor skulle ha större förmåga att utnyttja information om lagerstatus och då kunna göra vinst på andra aktörers bekostnad. Studien tyder inte på att så skulle vara fallet, eftersom alla aktörer skulle ha tillgång till samma information. Enligt teorierna om asymmetrisk information och den effektiva marknadshypotesen kan dagligvaruhandeln bara göra vinst på andras bekostnad om de har 7

10 tillgång till mer information än övriga aktörer. Kedjorna kan alltså aldrig lura andra aktörer med för låga priser, eftersom de har tillgång till samma information och marknaden då har bättre förutsättningar att bli effektiv. I teorin beskrivs trygghet som ett grundläggande behov. För lantbrukare kan en större trygghet uppnås av att ha relevant information och om vad som händer på marknaden. Med mer frekvent tillgänglig information minskar asymmetrin samtidigt som marknaden blir starkare. Detta leder på lång sikt till en mer förutsägbar marknad och en större ekonomisk trygghet för den enskilde lantbrukaren. Vid beslutsfattande behövs information för att undvika ovisshet och den stress som ovissheten medför. Ju mer information som finns, desto mer genomtänka och rationella beslut kan tas. Om företagaren inte har tillgång till tillräcklig information, ger det en dålig grund för att fatta rationella beslut. Detta ökar risken i beslutssituationen och osäkerheten kring den ekonomiska tryggheten. Forskning kring beslutsfattande är bristfällig. Detta gör det svårt att ge klara besked om hur beslut generellt går till. Dessutom är lantbrukare företagare i en föränderlig miljö. Verksamheten är starkt styrd av yttre påverkan så som väder, politik och marknadsrörelser, vilket gör att återkommande beslut kan ha skiftande förutsättningar. Därför är det svårt att värdera betydelsen av en eventuell rapportering av lagerstatus. Hur en lantbrukare ställer sig till risktagande är starkt förknippat med dennes personlighet, eftersom olika personligheter är olika benägna att ta risker. Dock är de allra flesta mer eller mindre riskaverta, framförallt vad gäller inkomst. Därför är tillräcklig information viktig. De lantbrukare som har intervjuats anser dock att de har tillräcklig information, vilket antyder att de inte efterfrågar mer information än vad som finns tillgänglig idag. Jämfört med Finland och England har svenska lantbrukare sämre tillgång till uppdaterad information gällande nationell spannmålsmarknad. I Finland upplever de ändå att det skulle gå att göra deras statistik mer användarvänlig för till exempel spannmålsproducenter och handel. Även England har mer lättillgänglig och tillförlitlig information. Dock framkom inte under projektet, hur de upplever informationen. Den information som finns idag är asymmetrisk. De aktörer som har intervjuats uppger att de använder sig av olika information, men ingen uppger att de tittar på den officiella statistiken. Jordbruksverket publicerar viss information, men den är ofta svår att finna. Eftersom Jordbruksverket inte har en tydlig bild av målgruppen eller användningen av statistiken, är den inte heller utformad på ett användarvänligt sätt. Hade informationen varit mer frekvent och lättillgänglig, hade kanske fler använt sig av den och informationsasymmetrin hade minskat. Enligt Allen (2009) är information om pris och kvalitet är korrelerade, vilket innebär att avsaknad av information på det ena området, kommer att påverka det andra negativt. Enligt teorin om asymmetrisk information skulle detta leda till att marknaden kommer att krascha. Dock gör den informationen och signaleringen som redan finns på den svenska marknaden att den fortfarande fungerar, även om det finns effektiviseringsmöjligheter. 5.1 Andra perspektiv och metodval Ett perspektiv som inte tagits upp i projektet, men som troligtvis påverkar denna typ av frågor är hur mycket svenska lantbrukare identifierar sig själva med rollen som lantbrukare. Beroende på hur väl denna bild överensstämmer med verklighetens förutsättningar kan 8

11 lantbrukarna således vara olika benägna att agera strikt affärsmässigt. Mycket av den information som tas upp i rapporten är framtagen genom intervjuer. Det i sig är inget problem, men på grund av brist på tid, har intervjupersonerna varit få. Svaren från lantbrukare och spannmålsföretag kan därför inte generaliseras. Med så få intervjuobjekt är det troligt att resultatet av intervjuerna starkt påverkas av individernas subjektiva åsikter. Även på myndigheterna i Sverige och England har det varit svårt att få kontakt med personer i relevant position för att besvara de frågor som ställts. Empirin är framtagen med kvalitativ metod, som syftar till att förstå och tolka mångtydig och öppen empiri (Alvesson & Sköldberg, 1994). Intervjuerna har omfattat många öppna frågor, vilket antas ha gett en rikare bild av intervjuobjektens uppfattningar. Dock medför öppna frågor och spontana följdfrågor att det uppstår en brist på struktur. Bristen på tydlig struktur har gjort att en del frågor kanske förblivit obesvarade. Detta gäller främst intervjuer gjorda med Jordbruksverket och motsvarande institutioner i England och Finland. Om intervjuerna hade baserats mer på slutna frågor och om personerna som intervjuats delgetts frågorna innan och kunnat plocka fram underlag för att besvara dem, hade resultatet kunnat bli mer specifikt. Nu gavs en del gissningar som svar, som inte kunnat användas i arbetet. Ett alternativt tillvägagångssätt hade varit att först ta fram teori för att kunna utforma de empiriska studierna mot den teoretiska bakgrunden. Då hade resultaten av intervjuerna lättare kunnat förankras i teorin. Alternativt hade empirin kunnat färdigställas först och teori valts utefter de resultat som framkommit. Så som projektet utfördes, är teori och empiri framtagna parallellt och oberoende av varandra, varför det uppstått vissa svårigheter att göra direkta och relevanta kopplingar emellan dem. Litteraturen rörande ekonomiska teorier har främst valts utifrån hur beprövade de teorier som beskrivs är. Dock bör nämnas att även om de ekonomiska modeller som tas upp är väl beprövade och internationellt erkännda, har de också kritiserats. Vad gäller litteraturen avseende psykologiska effekter av brist på information, var valet svårare. Där saknade gruppen förkunskaper för att kunna bedöma vilken typ av litteratur som är relevant, varför samma kritiska urval av litteraturen inte kunnat göras. 6. SLUTSATS För att driva ett företag på ett framgångsrikt sätt krävs möjlighet att kunna fatta rationella och väl underbyggda beslut. Detta kräver tillgång till korrekt uppdaterad, relevant och lättolkad information. Gillblad menar att denna information saknas. De lantbrukare som har intervjuats, anser att mer information hade kunnat vara intressant men värdesätter den inte. Spannmålsföretagen tycker sig ha den information de behöver och är oroliga att mer information skulle kunna utnyttjas av de stora livsmedelskedjorna. Detta projekt har visat att det idag inte finns någon upplevd efterfrågan på information om lagerstatus. Däremot finns det inget som tyder på att det inte finns någon nytta med att ha sådan information, utan endast att spannmålsmarknaden inte efterfrågar den. 9

12 7. REFERENSER Abrahamsson, B., Aarum Andersen, J Organisation - att beskriva och förstå organisationer, Malmö: Liber AB. Allen, W.B., Weigelt, K., Doherty, N., Mansfield, E Managerial economics Theory, Applications and Cases, Seventh Edition. New York: W.W. Norton & Company. Inc. Alvesson, M., Sköldberg, K Tolkning och reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB. Fernandez-Duque, D., Wifall, T Actor/observer asymmetry in risky decision making. Judgement and Decision Making, 1. Lenéer Axelsson, B., Thylefors, I Tydlighet och lyhördhet. In: Arbetsgruppens psykologi, fjärde utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur. Mankiw, G., 2004, Principles of Economics, third edition Ohio: International Student Edition Orasanu, J., Connolly, T The reinvention of decision making. In: Klein, G.A., Orasanu, J., Calderwood, R., Zsambok, C.E. (Eds.), Decision Making in Action: Models and Methods. Ablex Publishing Corp., Norwood, New Jersey. Refererad av Öhlmér, B., Olson, K., Brehmer, B Understanding farmers decision making processes and improving managerial assistance. Agricultural Economics 18. Pindyck, R.S., Rubinfeld, D.L., Microeconomics, Seventh Edition. New Jersey: Pearson International Edition. Rougoor, C., Trip, G., Huirne, R.B.M., Renkema, J.A How to define and study farmers management capacity: theory and use in agricultural economics. Agricultural Economics 18. Tonnquist, B Projektledning. Stockholm: Sanoma Utbildning AB. Öhlmér, B., Olson, K., Brehmer, B Understanding farmers decision making processes and improving managerial assistance. Agricultural Economics 18. Muntliga källor Enhäll, Jimmie (Jordbruksverket), Telefonsamtal Juntti, Lauri (TIKE). Telefonsamtal Korkman, Rikkard (SLC). Telefonsamtal Outa, Pia (TIKE), Telefonsamtal Renström, Claes (Jordbruksverket), Telefonsamtal Internet DEFRA ( ) Cerealusage by Millers, Brewers, Distillers, Maltsters & Distillers UK October 2013 https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/263471/cerealusestatsnotice-05dec13.pdf Enhäll, J. (2013). Prisindex och priser på livsmedelsområdet Jönköping: Statens jordbruksverk 10

13 (Beskrivning av statistiken, JO1010) Tillgänglig: 308_beskr.pdf ( ) HGCA 1 ( ). HGCA: Independence, Innovation and Investment HGCA 2 ( ). Market data HGCA 3 ( ) Market data pubid=9426&scope=search&langoptions=1 Ländell, G. (2013). Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Örebro: Statistiska centralbyrån (Beskrivning av statistiken, JO0601) Tillgänglig: roduktion/jo19/jo19sm1301/jo19sm1301_beskr.pdf ( ) Tike 1 ( ). Skördestatistik Tike 2 ( ). Statistik över industrins och handelns inköp, användning och lagring av spannmål Tike 3 ( ). Användningen av skörden på gårdarna TIKE 4 ( ). Spannmålsbalans TIKE 5 ( ). Spannmålsbalansen VYR ( ). Guide om spannmålshandel och kontraktsodling r_pris.php 11

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Hur ser spannmålsmarknaden ut?

Hur ser spannmålsmarknaden ut? Hur ser spannmålsmarknaden ut? www.slc.fi 28.11. 2012 Greppa marknaden projektet 2010-2012 Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser,

Läs mer

Kraftig ökning av spannmålspriserna

Kraftig ökning av spannmålspriserna 1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden

SPANNMÅLSMARKNADEN. mest. För tillfället ärde. väderleksfenomenen somär. Skörde- och balansuppföljning. Finland av marknaden SPANNMÅLSMARKNADEN SKÖRDEÅRET 2015-2016 Hankkija Oy, Tarmo Kajander 1 SPANNMÅLSMARKNADEN Ute i världen ochi Europa För tillfället ärde väderleksfenomenen somär mest uppföljda på olika delar i världen Skörde-

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Svensk spannmålsmarknad. Odlarnas syn på framtiden. Hur

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Spannmålsmarknadsöversikt

Spannmålsmarknadsöversikt Spannmålsmarknadsöversikt 5-6.2.2014 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Tuff start på 2014! Marknaden: wheat prices still seeking bottom, vetefuturen på Chicagobörsen på

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET: INFORMATION VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? M A P KVALITET? M A P PRISER? HUR LÖSA PROBLEM MED BRISTANDE INFORMATION? LÖNAR DET SIG ATT BEGRÄNSA INFORMATION? I så fall när och för vem?

Läs mer

- Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen. Arbete och tjänster för landsbygdens bästa

- Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen. Arbete och tjänster för landsbygdens bästa VÄSTANKVARN 10.6.-10 - Marknadsläge, höstens situation. - Prissättning - kontraktsvillkor - aktuellt inom växtodlingen Aktuellt på spannmålsmarknaden Juni 2010 Hankkija-Lantbruk Ab Spannmål- och råvarugruppen

Läs mer

Spannmålsmarknadsöversikt

Spannmålsmarknadsöversikt Spannmålsmarknadsöversikt 12.11.2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Prissvängningarna i augusti-september för majs- och sojafuturerna har mattats av när rekordskörden

Läs mer

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén Kännetecknandeför2011 Stor variation i skördarna på vårt område, rätt bra i väst och dåligt i väst Rätt bra prisnivå på spannmål och oljeväxter

Läs mer

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor

På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter maj 2016 2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10

Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Tervetuloa! Välkommen! T.G 28.11-10 Marknadsläget på spannmål Agrimarket på exportmarknaden Vad betyder samarbetet med DLA för exporten av spannmål från Finland Kvaliteten på årets spannmål Skördarna bra

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål

Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Räcker den ekologiska spannmålen? -Anneke Svantesson -Produktmarknadschef råg och ekologisk spannmål Pris turbulens och ekologisk S/D ekopremie Efterfrågan/utbud (S/D) avgör priset Liten tillgång driver

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2016

Priser på jordbruksprodukter november 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

1. Nuläget och de föreslagna ändringarna

1. Nuläget och de föreslagna ändringarna 1992 rd- RP 114 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 9 lagen om exportkostnadsavgift för mjölk, svinkött och spannmål samt ändring av lagen om accis på gödselmedel

Läs mer

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling

Greppa marknadenkunskapsprojekt. för en lönsammare växtodling - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Greppa marknadenkunskapsprojekt 2010-2012 för en lönsammare växtodling Marknadsöversikt Rikard Korkman 25.1. 2012 Resultatet av en prissäkring i februari

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-29 Priser på jordbruksprodukter september 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

sfei tema - högfrekvenshandel

sfei tema - högfrekvenshandel Kort fakta om högfrekvenshandel Vad är högfrekvenshandel? Högfrekvenshandel är en form av datoriserad handel med målsättning att skapa vinster genom att utföra ett mycket stort antal, oftast mindre affärer

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Rundvirkespriser 2013 JO0303

Rundvirkespriser 2013 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2014-04-22 1(8) Rundvirkespriser 2013 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm. Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för 2011 Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund Resultatprognos enligt nationella skördeprognoser Odlingsväxternas resultatprognos för 2011, nettovinst

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:2

Policy Brief Nummer 2011:2 Policy Brief Nummer 2011:2 Livsmedelspriser i Sverige; butikers lokalisering och konkurrens Svenska livsmedelspriser skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Det finns också stora lokala skillnader.

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 28.10. 2010 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Marknadsutvecklingen sedan kursstarten i juni -10 Efter

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009 - Varumärkesplattform september 2009 Inledning Varumärken Alla varumärken är upplevelser, dvs. de upplevs i människors sinnen. Löfte Särskiljande Upplevelser Ett varumärke är också en garant - ett löfte

Läs mer

Priser på jordbruksmark 2013

Priser på jordbruksmark 2013 Statistikenheten 20140829 1(8) Priser på jordbruksmark 2013 JO1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. Föreläsning 5 Elasticiteter m.m. 2012-11-09 Elasticiteter Elasticiteter Efterfrågans priselasticitet Inkomstelasticitet Korspriselasticitet Utbudselasticitet Konsumentöverskott Asymmetrisk information

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Supply Chain Management

Supply Chain Management Supply Chain Management Beer game 722A29 Grupp 5 Denise Niemi Jennie Östh Martin Andersson Amanda Svensson 2014-11- 04 Innehållsförteckning Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Resultat... 4 Lagerhållning...

Läs mer

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605 Statistikenheten 2013-08-19 1(6) Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2013 JO0605 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter november 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-11-30 Priser på jordbruksprodukter november 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Samverkan är nyckeln till framgång

Samverkan är nyckeln till framgång Samverkan är nyckeln till framgång Sten Moberg, Svalöf Weibull Oljeväxterna har inte endast Jan Elmeklo, Karlshamns AB betydelse för att förse svenska konsumenter med svensk rapsolja och rapsmjöl. Det

Läs mer

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC.

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. INLEDNING: Motiv, Värderingar, Preferenser Inventoriet beskriver personers grundläggande värderingar, mål och

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:4

Policy Brief Nummer 2011:4 Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL Vasa, 10 november 2009 Rikard Korkman, ombudsman Kurs: Marknadsföra spannmål Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt

Läs mer

Policy Brief Nummer 2016:2

Policy Brief Nummer 2016:2 Policy Brief Nummer 2016:2 Som far sin varför bli fiskare eller jordbrukare? Barn till lantbrukare och fiskare väljer ofta pappans yrke. Men vilka faktorer styr valet? Denna Policy Brief studerar yrkesvalet

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Konkurser och offentliga ackord

Konkurser och offentliga ackord Konkurser och offentliga ackord Budgetåret 2000 NV1401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Konkurser och offentliga ackord A.2 Statistikområde Näringsverksamhet A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015

Tentamen Nationalekonomi A HT 2015 Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

Ekonomiskt bistånd, kvartalsstatistik

Ekonomiskt bistånd, kvartalsstatistik Ekonomiskt bistånd, kvartalsstatistik Läns- och kommunvis redovisning av utbetalt ekonomiskt bistånd 2005 SO0204 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Individ och familjeomsorg

Läs mer