Välkommen. Starta promenaden
|
|
- Hans Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen Välkommen till en promenad i text och bild. Vi kommer att vandra mellan olika besökspunkter i en skolas närområde. Med promenaden vill vi visa och konkretisera de möjligheter som finns när det handlar om att använda/utgå från närområdet i undervisningen, vilket vår bok Plats, identitet, lärande beskriver. Vi talar i texten till dig som lärare och ger exempel på vad vi tycker är intressant att peka på och prata om vid de olika besökspunkt erna. Vad vi berättar om och hur vi gör det beror på besökspunkternas karaktär. Eftersom de är olika kommer kunskaps synen i de olika texterna att variera. Grunderna bakom promenaden kan du läsa mera om i kapitlet Tankeredskap i boken. Text och foto: Ingrid Sanderoth, Margit Werner och Sten Båth Starta promenaden Webbpromenad knuten till Sanderoth, Werner & Båth (2015), Plats Identitet Lärande. Studentlitteratur.
2 Kartskiss över området med besökspunkterna inritade 12. Utsikt från Rya åsar 9. Ramnaparken minnen från äldre tid 1. Skolan På skissen ser du vår promenad runt Särlaskolan i Borås och de olika besökspunkterna. Man kan välja att följa promenaden i den ordning besökspunkterna presenteras (nummerordning) eller så kan man välja att gå till den punkt som 11. Bergytan, Rya åsar 2. Skolans när maste omgivning lockar mest! Genom att klicka på miniatyrbilderna på kartskissen visas en sida med ett stort 8. Ramnaparken rekreation och möten foto på besökspunkten. Där finns också några frågor man kan ställa samt annan informativ text. Genom att klicka på den röda rubriken får man svar på en 10. Jättekast 4. Promenadvägen utmed sjön del av frågorna. Klickar man sedan vidare på i den vyn visas en hänvisning till 3. Sjön i vilket kapitel eller på vilka sidor i boken man kan läsa mer. Dessutom finns hänvisningen Läs vidare där man hittar ytterligare fördjupning. 7. Bebyggelse kring sjön 5. Växtlighet 6. Galgbacken
3 1. Särlaskolan Vad är det för sorts skola? Hur gammal är den? Varför finns det en skola just här? Finns det några problem med att ta sig till Särlaskolan? Vilken roll kan skolan ha spelat över tid och i omgivningen bland människorna och bebyggelsen här? Vilka barn och ungdomar har gått i skolan här över tid? Hur har skoldagen förändrats? Hur har undervisningen förändrats?
4 1. Särlaskolan Särlaskolan startade år 1956 som en praktisk realskola för att tillgodose behovet av praktiskt utbildade ungdomar. Därefter blev skolan en enhetsskola, vilken följdes av en högstadieskola inom grundskolan. Idag är Särlaskolan en F 9-skola. Idéerna bakom de olika typerna av skolformer som funnits på skolan genom åren utgör goda exempel på den rådande samhällssynen.
5 1. Särlaskolan Läs vidare: Se Kvarteret, s. 137, Nutid, dåtid, framtid, s. 157 och Helhetsperspektiv, s. 111 och 163. Nästa bild Tillbaka till kartan
6 2. Skolans närmaste omgivning Varför ser det ut som det gör här?
7 2. Skolans närmaste omgivning Området närmast skolan ser ut som en ås, men är det det? Genom litteraturstudier (Lagerström, 2010) vet vi att det är en rygg som blev kvar när man grävde bort material för att bereda plats för Särlaskolan. Men vad är det för material i ryggen? Det kan antingen vara det vanligaste av allt lösmaterial i Sverige, nämligen morän, eller så är det isälvsmaterial. Hur kan vi få reda på vad det är som finns i ryggen? Isälvsmaterial är material som transporterades med inlandsisens smältvatten. Det är sorterat, dvs. olika storlekar på materialet ligger i olika lager, t.ex. sand i ett, grus i ett annat. De större stenarna är dessutom rundade. Isälvsmaterial kan ibland bilda rullstensåsar. Det andra materialet, morän transporterades av inlandsisen, och då oftast inne i isen. När isen sedan smälte avsattes ett osorterat material. De större stenarna i det här materialet är oftast kantiga eller kantrundade. Ibland finns det ryggar som är uppbyggda av morän, t.ex. ändmoräner. För att veta vad det är för material i ryggen är det nödvändigt att gräva i den. Men tänk på att man först kan behöva tillstånd av Parkförvaltningen eller liknande. Ett annat sätt att få svar är genom studier av geologiska kartor.
8 2. Skolans närmaste omgivning Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas Frizell, B., Werner. M (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord Lagerström, S.H.G. 2010: Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur. 3e upplagan (eller senare) Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner du på. och där vidare till GeoLagret. Se också kapitlet, I det lilla och nära, s Nästa bild Tillbaka till kartan
9 3. Ramnasjön Strax intill skolan ligger Ramnasjön. Hur bildas en sjö? Varifrån kommer vattnet? Vart tar det vägen? Kan man bada här?
10 3. Sjön En sjö är en större permanent vattensamling i en naturlig sänka i terrängen. I Sverige har flertalet sjöar glacialt ursprung. Det innebär att det är inlandsisen som har eroderat och därmed gröpt ur berggrunden. Dessutom har morän och isälvsmaterial avsatts som kan dämma upp sänkor. Det är inlandsisens arbete som har gjort att det är så sjörikt i Sverige, liksom t.ex. i Finland, Norge och Kanada. Sjöar kan också ha tektoniskt ursprung (dvs. att de har uppkommit genom rörelser i jordskorpan). Bajkalsjön i Sibirien är ett exempel på detta. I det vulkaniska landskapet på Island förekommer kratersjöar. Vattnet i en sjö kommer från tillrinnande vattendrag en bäck eller en flod från grundvatten och/eller från nederbörd direkt på ytan. Det normala i Sverige är att en sjö, förutom tillopp, också har ett avlopp, men det finns även avloppslösa sjöar. Både tilloppet till Ramnasjön liksom avloppet är kulverterat. Sjöar förändras. Med tillflödet av vatten förs material in som avsätts på botten. Dessutom vissnar och avsätts växtligheten utmed stränderna och på sjöbottnen. På så sätt grundas sjön efter hand upp den växer helt enkelt igen. En sjö är ur ett geologiskt tidsperspektiv en kortlivad företeelse.
11 3. Sjön Kan man bada här? För att en sjö ska vara en badsjö måste vattnet vara rent. På grund av alla fåglar som finns här är vattnet smutsigt. Men vad menas egentligen med att vattnet är rent? För att få svar kan man kontakta den som är miljöansvarig på kommunen och/eller själv göra undersökningar tillsammans med läraren i biologi, kemi eller naturkunskap. Andra frågor att fundera på: Vilken betydelse har sjön i dag och vilken betydelse har den haft för områdets karaktär och för människorna i området? När man pratar om sjön kan det vara lämpligt att låta eleverna fascineras (ett så viktigt inslag i undervisningen) och uppleva sin plats i en större helhet genom att exempelvis låta dem ta några droppar vatten från sjön i sin hand och uppmuntra dem att fantisera om dropparnas resa i tid och rum (vattnets kretslopp). Den droppe som ligger i din hand kan ha varit
12 3. Sjön Ramnasjön har haft sitt namn åtminstone sedan 1600-talet. Det vet man eftersom den återfinns på gamla lantmäterikartor under det namnet (Ramne Lacus). Ravn betyder korp på fornnordiska och det är den troliga förklaringen till Ramnasjöns namn. Läs vidare: Edberg, R., 1995: Och havet vilar aldrig: en berättelse om vattnets kretslopp. Stockholm: Journal Nordström, A., 2005: Dricksvatten för en hållbar utveckling. Studentlitteratur 2005 eller senare. Speciellt texter om vattnets kretslopp, kvalitet och tillgångar Raab, B., & Vedin, H., (red), 1995: Klimat, sjöar och vattendrag. Sveriges National atlas Nästa bild Tillbaka till kartan
13 4. Promenadväg utmed sjön Vem har sett till att det finns en asfalterad promenadväg här? Här finns också papperskorgar och belysning. Vem har ansvaret för att sätta upp sådant? Vem tömmer papperskorgarna?
14 4. Promenadväg utmed sjön Den asfalterade promenadvägen fungerar inte bara som en väg att gå på utan utgör också en strandskoning. Trots att sjön är så liten kan vågor på sjön gröpa sig in i sluttningen ner mot sjön. Vägen och stenskoningen invid sjökanten förhindrar att vågorna eroderar innanförliggande gräsyta. Varför allt detta? Är den en kommunal angelägenhet att skapa möjlighet för/ locka människor att motionera; att upplåta utrymme till fritidsliv? Och att samtidigt hålla efter?
15 4. Promenadväg utmed sjön Läs vidare: Se text om Samhälleligt perspektiv, s. 160 och Staden som attraktiv livsmiljö, s Nästa bild Tillbaka till kartan
16 5. Växtlighet På sluttningarna ner mot sjön växer det träd, både löv- och barrträd. Det finns ganska många arter. Vilka? Det är sannolikt så att de flesta träden är planterade. På ett ställe står en stor bok. Om man är här på våren blommar det nog på marken under trädet, medan det under sommaren och hösten troligen är ganska ont om blommor? Varför? Jo, det är helt enkelt för mörkt när alla blad på trädet har slagit ut. Har växtligheten någon betydelse? Spelar det någon roll att höjderna runt sjön är skogsbevuxna? Kan växtligheten ge någon merkänsla?
17 5. Växtlighet På några ställen runt sjön växer det en del hasselbuskar. Hasseln var förr viktig för människorna som bodde på landsbygden. Varför? Jo, framför allt för de näringsrika nötternas skull. De fick inte plockas av någon annan än den som ägde buskarna. Dessutom användes hasselns stammar till käppar, eller, så klövs de till band som användes på laggkärl. Förutom träd och buskar växer det också olika örter och gräs runt sjön. Dessutom finns växter som växer i sjön. Exempelvis blommar säkert den gula svärdsliljan på sommaren. Det beror på årstiden vad man kan finna.
18 5. Växtlighet Läs vidare: Använd en svensk flora som hjälp. Se också Tankar om elevuppgifter som rör samhället i övrigt, s Nästa bild Tillbaka till kartan
19 6. Galgbacken Galgbacken är Borås gamla avrättningsplats. Hur länge användes den? Hur kunde det vara här vid en avrättning? Vad gjorde man med de avrättades kroppar?
20 6. Galgbacken Den mest kända (och förmodligen sista) avrättningen på galgbacken skedde den 14 april Den rörde fyra personer som var inblandade i ett kärleksdrama som resulterade i mord på en man. En av de dömda var rådman och medlem i stadens ledande släkt; de tre andra var kvinnor, varav en var hustru till den mördade. Efter avrättningen slängdes kvinnornas kroppar i en eld och mannens kropp steglades. Det var normalt att resterna efter såväl kremeringar som steglingar låg kvar på platsen. Först en lång tid efter avrättningen (månader eller kanske år) kallade man på bödeln och hans drängar för att begrava resterna av kropparna. Under 1800-talet började man tillåta anhöriga att obemärkt föra den avrättade från galgbacken till kyrkogården där kroppen begravdes. Antingen utanför kyrkogårdsmuren eller på en speciell, avsides, plats inom kyrkogården (personlig kommunikation med arkeolog Niklas Ytterberg, Bohusläns Museum/Västarvet).
21 6. Galgbacken Läs vidare: Se Minnen från äldre tid, s Nästa bild Tillbaka till kartan
22 7. Bebyggelse kring sjön Varför finns det hus vid sjön? När byggdes de och för vem? Vilka bor här i dag? Hur och varför har boendet förändrats över tid?
23 7. Bebyggelse kring sjön Under senare delen av 1800-talet växte flera pampiga villor upp kring sjön. Det var framför allt rika borgare i staden som valde denna plats som ett alternativ till en stor paradvåning inne i stan, eller för sin sommarvistelse. Runt sjön (där det på den tiden fanns gott om fisk och kräftor och som också svarade för stadens isförsörjning isen konserverades i sågspån) fanns dessutom en del badhus/-hytter och än i dag kan rester av pålar synas i strandkanten. Ett av de mer kända äldre husen var Villa Särla, som gett namn åt Särlaskolan. Villan låg vid höjden, nära nuvarande Särlaskolan, och hade en stor paviljong vid strandkanten nedanför. Det var major Adolf Warberg som lät uppföra denna pampiga villa som av många ansågs vara stadens mest magnifika. Så tyckte antagligen också stadens styrande eftersom kung Oscar II inkvarterades där vid sitt besök i staden år 1880.
24 7. Bebyggelse kring sjön I början av 1890-talet köptes Villa Särla av apotekaren Hjalmar Lind. Han hade skapat sig en förmögenhet i ett snabbt växande och trångbott Borås där hans apotek blivit en säker inkomstkälla. Lind köpte samtidigt upp marken som tillhörde det 1892 nedbrunna landeriet Sofiefred, liksom betesägorna norr om sjön som avskilts från gården Byttorp genom den nybyggda järnvägen Borås Göteborg. Nedanför Villa Särla lät Lind bygga ett badhus, en paviljong, ett ishus samt ett båthus. Det enda som finns kvar i dag är stenskoningen som skydd mot vågornas erosion. Väster om Ramnasjön ligger i dag området Ramnalid, som inhyser olika företag och montessoriskolan Malmen. Ramnalids historia började 1899, då de styrande i Borås letade efter ett lämpligt ställe att på lagom afstånd från staden erhålla en fattiggård och uppförande av bostäder för fattighjon och sinnessjuka (Fattigvårdsstyrelsen).
25 7. Bebyggelse kring sjön År 1903 var byggnaderna klara och förutom huvudbyggnaden fanns ett de olyckligas och eländigas hemvist dårstugan (Borås Tidning). På marken som sluttade ner mot Ramnasjöns södra sida anlades trädgårdsanläggningar där hjonen kunde odla potatis och grönsaker. På bilden syns den nuvarande bebyggelsen nordväst om sjön. Ramnavägen 51 (huset näst närmast på bilden) byggdes 1929 som ett en familjshus. Huset genomgick en total renovering 1974 med nya elledningar, ny köksutrustning, nya garagedörrar och nya fönster. Dessutom renoverades vindsvåningen, som tidigare hade tjänat som torkutrymme, så att man kunde bo där. Huset omvandlades samtidigt till tvåfamiljshus. Uppvärmningen har gått från ved- och kokseldning till oljeuppvärmning och luftvärmepump, och slutligen till dagens bergvärme (2011). Då uppstår ytterligare frågor: Varför har huset gått från att vara ett enfamiljshus till ett tvåfamiljshus? Hur kan man förklara förändringen av uppvärmningen?
26 7. Bebyggelse kring sjön Läs vidare: Se Nutid, dåtid, framtid, s. 157 samt Helhetsperspektiv, s Nästa bild Tillbaka till kartan
27 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Här kommer man fram till själva Ramnaparken (bilderna 8 och 9). Parkens tillkomst hänger ihop med att apotekare Hjalmar Lind beslöt sig för att donera ett område på 12 tunnland i anslutning till Ramnasjön till stadens växande befolkning. Vid överlämnandet hade han redan låtit iordningställa marken som park. Området, som tidigare var en blandning av vildmark och hästhagar till gården Byttorp, hade nu förvandlats till en naturpark som försågs med promenadstigar och blomsterplanteringar.
28 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Ramnaparken kallades först för Folkparken. Ganska snart fick den dock namnet Idrottsparken i stället eftersom området och sjön kom att bli centrum för många idrottsaktiviteter: skidor och backhoppning. Första skidtävlingen på och runt sjön var 1901 och ett hopptorn och en skidbacke byggdes Därtill kom skridskor, bandy, ishockey, isdans och simning. Ett kallbadhus med hopptorn för män och ett mindre för kvinnor byggdes tidigt och ersattes 1932 av en simstadion. Fotboll naturligtvis, Ramnavallen byggdes 1922, och på 1940-talet motorsport (som isracing). Senare ändrades namnet till Ramnaparken.
29 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Från början av 1900-talet fanns en musikpaviljong med servering vid sjön. I takt med den ökande publiktillströmningen till paviljongen såg man ett behov av en större dansbana. Denna byggdes samtidigt som Ramnavallen anlades och i och med detta inleddes Ramna serveringens storhetstid (vissa menar att det var den största serveringen i Sverige vid den här tiden med sina platser). Under några årtionden var Ramnaparken ett måste för alla stora artister. Alice Babs och Povel Ramel var några av underhållare som stod på Ramnaparkens scen. I parken kunde man också vara med om allsång, där musikdirektör Sven Lilja ibland dirigerade över sångare. År 1960 brann serveringen ned och parken förde därefter under några årtionden en tynande tillvaro, men rustades upp under 1980-talet med bl.a. en rosenpark och lekplatser där serveringen en gång legat. Det finns många olika anledningar till att det sker förändringar och utveckling i en bebyggelse. Enskilda aktörer av betydelse, som i detta fall Hjalmar Lind förekommer på många platser.
30 8. Ramnaparken rekreationsplats och mötesplats Läs vidare: Se Staden som attraktiv livsmiljö, s. 193, samt Förändring, s Texter till bilderna 8 och 9 är delvis hämtade ur Häggström, J., Sjöberg, S, & Hjelm, F. 2004: Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Lagerström, S.H.G. 2010: Ramnasjön: och dess omgivningar i Ramnaparken, Parkstaden och Fridenshöjd. Borås Nästa bild Tillbaka till kartan
31 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid I Ramnaparken finns också ett friluftsmuseum med bl.a. en domarring, en hällkista, en kyrka och ett antal byggnader från de omgivande sju häraderna. Hur kan man med hjälp av allt detta få svar på frågor om boende och livsvillkor inom Sjuhäradsbygden förr?
32 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid Byggnaderna kan kopplas till de olika förutsättningar som invånarna levde under den här tiden. De bördiga markerna i Viskadalen kan jämföras med Boråsbygdens steniga moränmarker, och förläggarindustrin, och så småningom också textilindustrin, får på så vis förklaring. Detta kan sedan kopplas vidare till bild 12 (utsikt över staden), där man lämpligen kan lyfta fram textilindustrins död och handelns ökande dominans (postorder). Man kan också exemplifiera en utveckling på nationell nivå genom att peka på det gamla regementet (I 15), som avvecklades 1998 och numera är ombyggt till bl.a. friskola, bank samt bostäder.
33 9. Ramnaparken men också minnen från äldre tid om Ramnaparken kan man finna på Vi går tillbaka till Särlaskolan och tar oss upp på Rya åsar. Nästa bild Tillbaka till kartan
34 10. Jättekast Ett så stort stenblock kallas ofta för ett jättekast. Varför?
35 10. Jättekast I äldre tider trodde man att det var jättar som hade kastat stora stenblock i naturen, framför allt mot kyrkor. Men egentligen är det flyttblock (kallas ibland också erratiskt block). Flyttblocket som finns här transporterades hit med hjälp av inlandsisen. Det var infruset i isen och kom fram när den smälte. Känner du till andra markanta naturföreteelser från istiden?
36 10. Jättekast Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Lundqvist, J., 2006: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur, 4e upplagan eller senare. Nästa bild Tillbaka till kartan
37 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bilden till vänster visar en bergssida som ser ut som om den bestod av ett antal skivor. Hur kan den ha bildats? Bilden till höger visar en annan slags yta, en skrynklig/veckad bergart. Hur kan den ha bildats? Både den skiviga och den veckade ytan antyder att berget består av gnejs, som är en metamorf bergart.
38 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Bergarter är uppbyggda av olika mineral. Bergarter kan bildas när en bergartssmälta, magma, stelnar djupt nere i jorden. Det blir då en magmatisk bergart (t.ex. granit). En del magma stelnar i gångar på väg upp mot jordytan, eller kommer till och med ut som lava på jordytan. Vittring och erosion under årmiljoner gör att bergskedjor bryts ner och bergarter som ursprungligen bildades långt ner i jordskorpan kommer upp till dagytan. På detta sätt kan en granit komma upp i ytan. Alla bergarter som finns i dagytan bryts genom olika vittringsprocesser så småningom ner och resultatet kan bli sand och lera. Sand och lera kan sedan transporteras med rinnande vatten ut i ett hav eller till en sjö. Där sedimenterar (avsätts) materialet och kan efter en lång tid bilda nya s.k. sedimentära bergarter såsom sandsten och lerskiffer. En annan sedimentär bergart är kalksten, den är uppbyggd av skal från djur som levt i havet.
39 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Både sedimentära och magmatiska bergarter kan genom rörelser i jordskorpan utsättas för tryck och temperatur höjning. De kan då omvandlas, metamorfoseras. Sandsten kan omvandlas till kvartsit, kalksten till marmor. Granit och en del andra bergarter kan omvandlas till gnejs. När gnejs bildas samlas olika mineral i olika lager (se nedan). Ett mineral är normalt en kemisk förening. Det är också vanligtvis en kristall med vissa karaktärsdrag. De kemiska föreningarna bygger på de grundämnen som finns i vår jord. Exempel på vanliga mineral är Kvarts, som består av kisel och syre. Kalifältspat, som består av kalium, aluminium, kisel och syre. Biotit, en mörk glimmer, som består av kalium, magnesium, järn, aluminium, kisel, syre och väte. En del mineral är mera lättvittrade än andra. Kvarts är t.ex. mer motståndskraftigt än glimmer.
40 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Borås med omnejd är ofta tydligt bandade. Banden utgörs av olika heterogeniteter i den ursprungliga magman. Det kan röra sig om gångar av olika sammansättning, bergartsfragment från omgivande berg vid magmans bildande eller droppar från magmor av en mer basisk sammansättning än huvudmagman. Dessa olika bergarter har påverkats av metamorfos (omvandling) under höga tryck och temperaturer när en hög bergskedja täckte området för ca 1,2 0,9 miljarder år sen. Det stelnade berget hettades upp på nytt och knådades likt en deg av rörelser från överliggande berg. Berget började smälta upp och mineralen med lägst smälttemperatur frigjordes och ådror bildades. Denna bergskedja bör ha varit minst lika mäktig som Himalaya, men har sedan eroderats bort. Bara roten är kvar. Gnejsen på den högra bilden har fått sina veck vid just omvandling och upphettning i roten på bergskedjan. Berget har börjat smälta, samtidigt trycker omgivande bergmassa på och det halvsmälta berget veckas.
41 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Gnejserna i Boråstrakten är, som nämnts, mycket ofta bandade där banden består av olika bergartsled med olika motståndskraft mot vittring. Dessutom finns det en stark ost-västlig deformationszon som har förstärkt denna bandning ytterligare. Det skiviga berget (bilden till vänster) har fått sitt utseende genom att en del band/bergartsled är mindre motståndskraftiga mot vittring. (Texten om mineral och bergarter är granskad av statsgeolog Thomas Eliasson; texten om gnejserna är skriven av statsgeolog Lena Lundqvist, båda vid Sveriges Geologiska Undersökning)
42 11. Det skiviga berget och bergytan på toppen av Rya åsar Läs vidare: Fredén, C. (red), 2009: Berg och jord. Sveriges Nationalatlas, 3e utgåvan Frizell, B., Werner, M., (red) 2003: Västra Götaland. Sveriges Nationalatlas. Speciellt avsnittet Berg och jord. Lundqvist, J., 2004: Geologi. Processer utveckling tillämpning. Studentlitteratur 4:e upplagan eller senare Schou Jensen, E. & Svedberg, U., 2011: Våra stenar. Norstedts, 2a upplagan Olika geologiska kartor, publicerade av Sveriges Geologiska Undersökning, finner du på och där vidare till GeoLagret. Tillbaka till kartan
43 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Varför ser det ut som det gör när man står häruppe? Varför ligger det en stad här? Kan man se tecken på hur staden vuxit fram? Finns det några tydliga drag eller mönster i stadslandskapet? Är idén (den koncentriska modellen) om stadens årsringar tillämpbar här? Finns det företeelser som stör den modellen?
44 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Borås ligger i ett kuperat och sjörikt skogslandskap som genomflyts av Viskan. Trakten har varit bebodd sedan stenåldern, men först på 1200-talet ökade folkmängden märkbart. Jordbruk med tyngdpunkt på boskapsskötsel var då huvudnäringen. På 1880-talet sprängdes den gamla stadskärnan (längst till vänster på bilden) som ett resultat av den kraftiga industrialiseringen. Nya bostadsområden växte upp utanför den äldre bebyggelsen tillsammans med industrier (industrierna placerades oftast nära Viskan för att ha tillgång till vatten). Med den starka industrialiseringen följde en rik borgarklass som lät uppföra stora villor (ofta med rum) nära centrum, men också sommarhus i stadens utkanter. Andra rev eller byggde om husen i centrum, så att det blev affärslokaler i gatuplanet och stora paradvåningar ovanpå dessa. Det byggdes också nya bostadsområden med flerfamiljshus i trä som i huvudsak beboddes av industriarbetare. Spridningen av egnahemsrörelsen runt om i landet på 1920-talet nådde också Borås, vilket man kan se strax utanför stadskärnan (till höger i bild).
45 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar I takt med att staden fortsatte att växa bildades under och 1960-talet ytterligare en ring i dess utkant i form av flerfamiljshus uppförda i sten (till höger utanför bild). Samtidigt hade många av de först byggda arbetarbostäderna nära centrum förfallit vilket ledde till att de revs. Idag kan man se hur en ny årsring i form av höghus vuxit upp, men denna gång inne i staden (de vita punkthusen till vänster i bild).
46 12. Utsikt från Rya åsar/stadens årsringar Läs vidare: Häggström, J. & Sjöberg, S, & Hjelm, F., 2004: Historien om Borås stadsbebyggelse. Borås: Dahlins tryckeri Se kapitlet Från ovan, s. 175, Helhetsperspektiv, s. 163, illustration Rummet, s. 106, Nu då sedan, s. 108 samt Ayla, s Tillbaka till kartan
Välkommen. Starta promenaden
Välkommen Välkommen till promenad i text och bilder. Vi vandrar mellan olika besökspunkter i en skolas närområde. Med promenaden vill vi visa och konkretisera de möjligheter att använda/utgå från närområdet
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merUngefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merUnder Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.
1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,
Läs merHandledning. Innehållsförteckning
1 Handledning Denna broschyr har tagits fram för att öka förståelsen för metall- och mineralindustrin i dagens samhälle. Innehållet har utformats med utgångspunkt från grundskolans styrdokument för år
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merGenomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson
EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp
Läs merVälkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Läs merDen gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning
Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial
Läs merKonst i Värdens Park under 2014-2015 Presentation av medverkande konstnärer
Konst i Värdens Park under 2014-2015 Presentation av medverkande konstnärer Kerstin Dahl Norén Medverkar med konstverket Vintergatan har sin gång i diabas Jag är skulptör och konstnär från Borås och mina
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer
Läs merEn geologisk orientering
Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med
Läs merAmanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby
Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby Knutbyskolan, Rinkeby 2015 www.knutbyskolan.stockholm.se Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan,
Läs merSpöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
Läs merMer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden
Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Nässundet Norr om Hytte ligger "Nässundets Station - vedungsbageri och värdshus". Detta är inhyst i en byggnad som förr var järnvägsstation. När
Läs merHuseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
Läs merVälkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I nästan alla vardagliga föremål och material har det använts icke-förnybara
JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som
Läs merTunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!
1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merSkapandet är det största i livet
Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet
Läs merVickes strandäventyr
Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller
Läs merHerren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merVad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna.
1. Illustration: Pia Niemi Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg 2. Vad är betong gjort av? 1. Cement, grus, sten och vatten x. Ättika, silver och grus 2. Järnpulver, mjöl och vatten
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merTomtens lilla. Maskrosängel. Text & Bild: Margareta Juhlin. blå huset
Tomtens lilla Maskrosängel Text & Bild: Margareta Juhlin blå huset Tomtens lilla Maskrosängel ISBN 91-973991-0-8 Text & bild Margareta Juhlin Första upplagan november 2000 Grafisk form: Daniel Sjöfors
Läs merKommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merDöda bergen Lärarmaterial
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Cecilie Eken Vilka handlar böckerna om? Berättarjaget i böckerna om den svarta safiren är pojken Aram och äventyret utspelar sig när han är 13 år. Aram bor i staden Rani
Läs merMata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet
Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas
Läs merDiamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?
1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det
Läs mermed mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.
Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket
Läs merLandskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010
September 2010 Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 I Västerbottens fjällvärld skulle en arkeologisk utredning göras i närheten av Hemavan. På ditvägen kunde man köra en smal, backig och kurvig
Läs merBehovsbedömning. Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan. Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun. Bild på Alby gård, mars 2015.
Behovsbedömning Detaljplan för Alby Gård och Gula Villan Del av Alby 15:32 i Botkyrka kommun Bild på Alby gård, mars 2015. Behovsbedömningen av detaljplan för Alby Gård, del av Alby 15:32, är framtagen
Läs merSörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser
Sörgårdens arbete mot Grön flagg och tema vattenresurser Vi valde att arbeta utifrån en saga. Sagan fick heta Gumman Gunnel och var inte färdigskriven från början utan hittades på efter hand beroende på
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merAtt bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde
Att bo eller verka inom Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Vattenskyddsområden Tillgången på vatten för vattenförsörjning är en av våra allra viktigaste naturresurser. Syftet med vattenskyddsområden är
Läs merKapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.
Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merTrädgårdsgatan i Skänninge
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merPlocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek
Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek Sådär, då har farfar rensat bland medicinerna. Och vart ska det här då? Apo tek såklart! Alla gamla eller överblivna läkemedel som lämnas in till apoteken
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN
ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare
Läs merVägen till nya samhällen
LKAB, BOX 952, 971 28 LULEÅ www.lkab.com Produktion: LKAB och Hallvarsson & Halvarsson. Illustratör: E. Anttila. Bild: White Arkitekter AB. Foto: Fredric Alm, Tryck: Luleå Grafiska AB. Januari 2016. LKAB
Läs merSundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merHandledning till JASON XIV Expedition Koster
Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.
Läs merSkriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Läs merBondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Läs merAnsökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda
Läs merFörsurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10
Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merLÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR
Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar Uppdragets syfte är att få eleverna att studera en gammal karta och upptäcka likheter och skillnader. De ska få upp ögonen för den förändring som skett på ett par hundra
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merFrågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden
Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige
Läs merStadslifv in real life!
Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats
Läs merElevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merPå 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.
SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och
Läs merDe samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt.
Underlag till miljöredovisning 2010 Nämnd/kontor/re: Begränsad klimatpåverkan De samlade insatser som förskolorna gör kommer att påverka klimatet på lång sikt. Vi har automatisk nattsänkning som sparar
Läs merGrön Flagg Tema Vatten 2009-2011
Grön Flagg Tema Vatten 2009-2011 Våra 5 mål Kretslopp alla ska kunna redogöra för vattnets kretslopp Liv i vatten alla ska kunna berätta om något som lever i vatten Rädd om vatten alla ska förstå att det
Läs merSÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN
Läs merVälkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster!
Välkomna in på JASON XIV och den stora multimediasatsningen Expedition Koster! Den har producerats av Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium på uppdrag av JASONprojektet. Hur hittar du hit? Gå in på JASON:s
Läs merEfterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Läs merMaka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg
001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till
Läs merFOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN
1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår
Läs merHogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY
I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 5 artiklar Nyhetsklipp Havet 1888: Vad historien kan lära oss om tillståndet i havet MyNewsdesk 2015-03-17 13:37 2 Havet 1888 Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merAndré 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket
Läs merVår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011
Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merStugors och ladugårdars lägen
13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merBEFOLKNINGSFÖRDELNING
BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra
Läs merTrots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Läs merDIALOG 2016 HERTSÖN/LERBÄCKEN
DIALOG 2016 HERTSÖN/LERBÄCKEN Arbete pågår med att ta fram en utvecklingsplan för Hertsön/ Lerbäcken. För att ta reda på vad de som bor i området tycker är viktigast har Luleå kommun bjudit in till ett
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på
1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och
Läs merGårdarna runt Mörtsjön
1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,
Läs merGeologiresa. Klass 9A. 18-22 April 2005
Geologiresa Klass 9A 18-22 April 2005 Erik Cederberg 2004 Avresa Avresan skedde från Brommaplan klockan alldeles för tidigt men dom flesta kom i tid ändå... Stentufft! Första stoppet på resan var vid ett
Läs merLärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:
Läs merRAPPORT UPPSALA KOMMUN SKOLFASTIGHETER AB
RAPPORT NYA TIUNDASKOLAN uppdragsnummer 3413444102 Beskrivning av träd runt tiundaskolan samt bedömning huruvida de omfattas av biotopskydd - underlag för ansökan om biotopskyddsdispens 2015-03-26 Reviderad
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs merVÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Läs merSinnenas stig GNESTA
Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska
Läs merVårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merInge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta
Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Vi har bott här på Morkullevägen sedan år 1958. När vi flyttade hit var adressen dock Granvägen 3, men i enlighet med
Läs mer19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar
19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd
Läs merSvenhammeds journaler
Svenhammeds journaler För- och efterarbete för skolpersonal med dramapedagogiska metoder - att använda i skolan Att se en teaterpjäs är en konstnärlig upplevelse som talar för sig själv och kan lämnas
Läs mer