Vikingatidens byggande i Mälardalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vikingatidens byggande i Mälardalen"

Transkript

1 AUN 38 Vikingatidens byggande i Mälardalen Ramverk och knuttimring Karin Rosberg

2 AUN 38 VIKINGATIDENS BYGGANDE I MÄLARDALEN Ramverk och knuttimring KARIN ROSBERG

3 ABSTRACT Rosberg, Karin, Vikingatidens byggande i Mälardalen. Ramverk och knuttimring. Aun 38. Uppsala. 152 pp., 66 figs. During the Viking Age, or about AD 750 to AD 1050, there were remarkable changes of building techniques in the Mälaren region. After several thousands of years with long houses, framework houses appeared, the first evidence of this found in the town of Birka in the 8th century. In Birka, there is also evidence of framework with posts on padstones in the first half of the 10th century, which is the earliest clear evidence of such a construction north of the Alps. This building method became predominant in the first half of the 11th century in the town of Sigtuna and probably in great parts of the region as well. Corner timbered buildings with lying logs seem to have appeared in the region roughly about AD 1000, with earliest evidence in Sigtuna about AD After a few decades, this technique had become quite common in Sigtuna in addition to the framework technique. The treatment of the logs and the kind of log notches are very similar to those in Staraya Ladoga and Novgorod in Russia. The logs are round and the notches are, in principle, semi-circular, "round log notch" (Swe. "rundknut", Norw. "vagelaft"). There is no evidence of bevelling in the log notches (Swe. "rännknut", Norw. "findalslaft"). The introduction of corner timbering seems to have occurred roughly at the same time in several Scandinavian regions with influence above all from Russia. Omslagsbild Rekonstruktionsförsök med ett skiftesverkshus och ett flätverkshus som de kan ha sett ut i Birka på 900-talet. De är uppförda på Björkö i närheten av Birkamuseet år 2006 på beställning av Strömma Kanalbolaget och är huvudsakligen byggda av Magnus Sjöholm och Thomas Hagæus. De har använt tidstrogna verktyg och metoder, och virket är delvis taget från Björkö. Vasstaket är dock av något yngre typ än vikingatidens, detta på grund av tids- och penningbrist. Flätverkshuset avses att lerklinas och förses med ett vasstak av vikingatida typ (obundet). Foto förf. maj Cover Reconstructions of hypothetic Birka houses. Cover design and layout: Féline Flodin Karin Rosberg 2009 ISBN ISSN 0285 Published by the Department of Archaeology and Ancient History, Uppsala Distributed by the Department of Archaeology and Ancient History, Box 626, SE Uppsala, Sweden Printed by Intellecta Infolog, Västra Frölunda, 2009

4 Innehåll 5 Förord 7 Inledning 9 Bakgrund till vikingatidens byggande 10 Frågor i studien 11 Metodik 13 Tidigare forskning 15 Traditionell byggnadsteknik före vikingatiden 17 Träbyggnadstekniker: ramverk och knuttimring 17 Ramverk 19 Ramverk i förhållande till tekniken med inre stolpbärning 10 Knuttimring 22 Knuttimring i förhållande till ramverk 23 Livslängd 24 Ramverksbyggande i Mälardalen 24 Sigtuna 38 Uppländsk landsbygd 50 Birka 82 Sammanfattning av ramverksbyggande 88 Knuttimring i Mälardalen 88 Sigtuna 95 Ursprunget till Sigtunas knuttimring 107 Jämförelser mellan knuttimrade hus i Sigtuna och på andra håll 114 Frågor om knuttimring före Sigtuna 115 Diskussion om knuttimringens introduktionsvägar och första utformning 123 Staden Sigtuna 129 Teknikval och deras drivkrafter 129 Ramverk inre stolpbärning 130 Knuttimring ramverk 132 Vidare utveckling 134 Summering av slutsatser 135 Ordlista 136 Summary 145 Glossary 146 Källor och litteratur

5

6 Förord Som arkitekt har jag kommit att intressera mig för byggandet under vikingatiden och har därför ägnat mig åt att studera detta ämne närmare. I den här publikationen presenterar jag några resultat. I mitt arbete har jag haft stor hjälp av mina mentorer professor Johan Mårtelius, Arkitekturskolan, Kungl. Tekniska Högskolan, och professor Frands Herschend, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Deras kunskaper och engagemang har varit väsentliga för arbetets genomförande, och jag är dem båda mycket tacksam. Arbetet bygger till en viss del på muntlig information, därför att mycket av det viktiga arkeologiska materialet ännu inte är publicerat. Jag har mötts av stor generositet, när jag har kommit med mina frågor. Det gäller inte minst Björn Ambrosiani, som arbetar med ett stort arkeologiskt Birka-material, men också Kenneth Svensson, Björn Pettersson och Mats Pettersson den förre med arkeologisk information om både Sigtuna, Birka och uppländsk landsbygd, och de senare med arkeologisk information om Sigtuna. Peter Sjömar, Magnus Sjöholm och Robert Carlsson har bidragit med värdefulla resonemang om trähantering och äldre byggnadsteknik. Med numera framlidne Gunnar Henriksson har jag haft givande samtal om skiftesverk. Björn Ambrosiani, Magnus Sjöholm, Kenneth Svensson och Jonas Ros har också gjort sig besvär med att läsa igenom materialet och lämna värdefulla synpunkter. Till alla riktar jag ett mycket stort tack. Till sist vill jag tacka Féline Flodin för bild- och layoutarbete och Carl Johan Rosberg för språkassistans i de engelska texterna. Upplands Väsby i januari 2009 Karin Rosberg Förord till nätupplagan I nätupplagan är några mindre fel i den tryckta upplagan rättade. Upplands Väsby i maj 2009 Karin Rosberg 5

7 6

8 Inledning Under många tusen år, ända från stenåldern, byggdes hus i norra Europa med en konstruktion av invändiga fristående stolpar, som bar det mesta av takets vikt, och lättare ytterväggar. Det förekom en mängd regionala variationer och variationer över tid, vad avser material, spännvidder, belastningsfördelning, husstorlekar, planlösningar och funktioner, men sett i stort var det fråga om ett tema med variationer. Under vikingatiden räknat från 750 eller 800 till introducerades i Skandinavien nya husbyggnadstekniker, till vilka embryon måhända funnits tidigare men som nu fick ett tydligt och renodlat utförande. Det gäller ramverksteknik och knuttimring, med olika omfattning för respektive teknik i olika delar av Norden. Vad dessa byggnadstekniker betyder beskrivs närmare i senare kapitel. I det traditionella huset var boende, arbete, djurhållning och förråd samlade under ett tak, kanske med något förrådshus som komplement. Under folkvandringstid ( ) och vendeltid ( eller 800) började denna utrymmesorganisation långsamt luckras upp, så att kompletterande mindre byggnader blev vanligare. Den utvecklingen tog ytterligare fart under vikingatiden. Det började också anläggas städer. I norra Europa skedde det redan under vendeltid. I Norden förekom ekonomiska centrum med viss bebyggelseanhopning under denna tid, men under vikingatiden anlades flera platser med tydlig stadskaraktär vad avser både ekonomi och bebyggelse. 2 Städerna spelade en stor roll vid införandet av nya byggnadstekniker hur stor återstår att diskutera. Det traditionella byggnadssättet levde kvar under vikingatiden som en arkaiserande form parallellt med de nya teknikerna. Efter vikingatiden försvann det, kanske först i norra Skandinavien och något senare i södra. Jag ägnar mina studier åt vikingatiden, därför att stora byggnadstekniska förändringar skedde under den tiden. Och jag studerar Mälardalen, därför att där fanns de två äldsta städerna i det som senare blev Sverige 3, och därför att vissa av de tekniska förändringarna är särskilt synliga där. Mitt fokus i studierna är teknik och form. Flera vetenskaper ägnar sig åt de här frågorna: arkeologi, kulturgeografi, folklivsforskning och i någon mån konsthistoria. Mitt bidrag är att så gott det går se med arkitektens synsätt och särskilt studera de konstruktiva sammanhangen och 1 Vikingatiden brukar räknas från ca 800. Upptäckten att Birka grundlades ca 750 har gjort att många vill lägga vikingatidens början till den tidpunkten. För mitt syfte spelar det egentligen ingen roll vad man kallar det; det väsentliga är vad som byggdes när och var. Mitt tidsutsnitt är från Birkas början och fram till fyra-fem byggnadsfaser in på Sigtunas historia. Det motsvarar ungefär vikingatiden. 2 Man kan föra en ingående diskussion om vad som menas med en stad. Det avstår jag från här. Birka och Sigtuna är exempel på orter som är intressanta för de byggnadstekniska resonemangen. - De vanligast förekommande aspekterna på stadsbegreppet är juridiska och kulturgeografiska. Se t ex Björn Ambrosiani, Helen Clarke: Vikingastäder, Wiken, Höganäs (1993), s När man använder namnet Sverige, ger det ofta upphov till en livlig diskussion. Vad som är intressant i den här byggnadstekniska diskussionen är det område, som motsvarar det medeltida Sverige, det geografiska och kulturella området oavsett eventuell riksbildning. I det här sammanhanget är det enklast att kalla det "Sverige" för att slippa otympliga uttryck. 7

9 byggandets villkor detta på två nivåer, dels inom byggnaden och dels historiskt/geografiskt, det vill säga kulturellt. I någon mån betraktar jag också rumsliga drag. Det är en fördel att behandla ramverk och knuttimring inom samma arbete, därför att deras förekomst i någon mån hänger ihop (med samvariation eller med omvända proportioner inbördes), och därför att man kan studera hur träbyggnadskunnandet visade sig på olika tekniska områden. De två teknikerna ramverk och knuttimring började inte visa sig samtidigt. De tidigaste belagda tydliga ramverkshusen i Mälardalen är i Birka i slutet av 700-talet, medan de tidigaste belagda knuttimrade husen är i Sigtuna i början av 1000-talet. 8

10 Bakgrund till vikingatidens byggande En långsam uppluckring av principen med många funktioner i samma hus började ske från 500-talet. Stormän uppförde separata hallbyggnader för gästabud och politiskt spel. Det var samma gamla konstruktion på husen som tidigare, det nya var att just den funktionen avskildes i en egen byggnad. 4 Det gäller huvudsakligen södra Skandinavien. Längre norrut var det snarare så att ett särskilt rum i det långa huset avskildes för gästabudsfunktionen. En mer betydelsefull förändring inleddes under följande århundrade, då tendensen blev att flera mindre hus uppfördes på gårdarna, framför allt för arbetsfunktioner, t ex kokhus, bakstugor och vävstugor. Smedjor, i den mån de förekom, hade alltid byggts separat (men fanns naturligtvis inte före järnåldern). Denna utveckling gick mycket långsamt och ska ses i stort. Tekniskt utfördes sådana hus ganska ofta som grophus, delvis nergrävda i marken. Det var en gammal teknik som fick en ny blomstring. Vanligtvis var husen såpass små att taken bars enbart av ytterväggarna. Förändringarna i byggnadsskicket var ett uttryck för ekonomiska och sociala förändringar, som detta inte är platsen att gå in närmare på. Sådana förändringar blev ännu mer genomgripande under vikingatiden. De små separata byggnaderna utformades naturligtvis för att optimera villkoren för arbetsprocesser och förvaring och för att minimera eventuella störningar. Tidigare, när många arbeten utfördes i samma rum, var hushållets gemenskap, det som skedde under arbetets gång, det viktigaste. Med separationen blev resultatet av arbetet viktigare: arbetet fick ett större egenvärde. Det måste ha inneburit en radikalt ny uppfattning av livet, oaktat processen gick mycket långsamt och de inblandade förmodligen inte var med-vetna om innebörden av den i dess förlängning. Eftersom vissa sysslor var manssysslor och andra kvinnosysslor, innebar den rumsliga arbetsuppdelningen också, sekundärt, en uppdelning mellan manliga och kvinnliga rum. Det sociala livet kring arbetet försvann inte, men det förändrades sannolikt mot en större tyngdpunkt på enkönat umgänge. Och det torde ha tilltagit under vikingatiden, då, som vi snart ska se, funktionsuppdelningen ökade, och flera och mindre hus byggdes. Även djuren började få separata byggnader. Under vikingatiden tillkom också städer, som hade sina egna krav på byggandet. 4 Frands Herschend: The Origin of the Hall in Southern Scandinavia, i Tor 25, Uppsala (1993). - Avsnittet bygger i övrigt på en myckenhet material, som i sina stora drag är samstämmigt. Om det vikingatida samhället kan man exempelvis läsa i: - Göran Burenhult (red.): Arkeologi i Norden 2, Natur och kultur, Stockholm (1999). 9

11 Frågor i studien Syftet med föreliggande studie är att ge ett bidrag till kartläggningen av och diskussionen om byggandet i Mälardalen under tiden med lämpliga utblickar i tid och rum och med fokus på teknikerna ramverk och knuttimring. Man behöver börja med de mest grundläggande frågorna: Vilka hus byggdes var och när? I vilken teknik? För vilken funktion? Av vem? Hur såg husen ut? Jag menar att det inte är meningsfullt att i förväg ställa upp någon hypotes när det gäller en period vi vet så lite om (frånsett antagandet att grundandet av Birka innebar att något nytt infördes i regionen, men den frågan är inte närmare studerad här). En hypotes kan skymma blicken för oväntade viktiga saker. Jag är medveten om att man aldrig är helt förutsättningslös i sitt seende, men med en öppen inställning är möjligheten större att upptäcka väsentliga drag. Det går inte att föra några resonemang utan att vara så noggrann som möjligt i de grundläggande frågorna ovan. Nästa steg i frågandet är: Vad har de respektive förekommande teknikerna för fördelar och nackdelar? Hur tillämpas de på olika håll? När och var utvecklas de? Varför valde man den teknik man gjorde på den och den platsen vid den och den tidpunkten? Dessa frågor har jag velat besvara så pass som det är möjligt med det ganska sparsamma materialet. En ytterligare fråga som jag har gått in på är: Varifrån kom de impulser som inte var inhemska? Och när? Speciellt har jag ägnat uppmärksamhet åt den gamla frågan om knuttimringens introduktion. Frågor därutöver ryms inte i denna studie. Ett frågeområde som jag bara vidrör och avser att återkomma till i kommande arbete är: Gav städerna impulser åt landsbygden? I så fall på vilket sätt? Gav landsbygden impulser åt städerna? I så fall på vilket sätt? Avsikten är att så långt möjligt kartlägga hela Mälardalen. I den här etappen har jag huvudsakligen ägnat mig åt städerna Sigtuna och Birka, därför att det finns ett stort material från dessa orter. Först när jag har studerat landsbygden närmare kan jag försöka diskutera frågorna om stad och land. I förlängningen finns sådana frågor som: Var det periodens ekonomiska och sociala förändringar som drev på de byggnadstekniska förändringarna? Och omvänt: Gjorde de byggnadstekniska förändringarna att den samhälleliga förändringen underlättades? Dessa frågor berör jag ytterst lite här. Ett annat syfte med arbetet är att bringa reda i den begreppsförvirring som ibland råder om byggnadstekniska ting. Det är en förutsättning för att man ska kunna föra en diskussion. 10

12 Metodik Det finns inga stående byggnader kvar från den tid jag studerar. För den här sortens studier är man hänvisad till arkeologi, och det är förknippat med en mängd svårigheter. Man är beroende av vilka arkeologiska utgrävningar som har genomförts. Bara en bråkdel av det som byggdes är utgrävt, och platserna är inte valda för att kartlägga bebyggelse utan mestadels som förberedelse för någon exploatering. På de utgrävda ytorna är lämningarna ofta sparsamma. De byggnadsdelar som har lämnat spår är i bästa fall de som har befunnit sig i markplanet eller i jorden, mycket sällan någon högre belägen del. Det material som finns kan vara illa medfaret och är ofta svårtolkat, och vad gäller husens utseende ovanför marknivå blir det fråga om mer eller mindre kvalificerade gissningar. Eftersom jag har studerat arkeologiskt material i andra hand, har jag inte själv kunnat göra uppmätningar som man kan göra med stående byggnader, utan jag är beroende av arkeologernas arbetsmetoder, iakttagelser och rapportering. Det finns några få undantag, som gäller konserverat material, och mina iakttagelser av det är väsentliga. Mitt arbete har till stor del bestått i att studera arkeologiska rapporter och annan relevant litteratur med inriktning på de frågor som jag har ställt i föregående avsnitt. För utgrävningar som inte är publicerade har jag kompletterat med personliga samtal med grävningsledare. De rent arkeologiska utgrävningsresultaten är svåra för mig att ha en egen uppfattning om. Jag kan från mitt perspektiv se vad som kan vara rimligt och vad som inte är det och bedöma materialet efter det. Men det som är rimligt är inte nödvändigtvis sant. Ju mer material som pekar i samma riktning, desto troligare slutsats, men det handlar snarare om stor sannolikhet än om säkerhet. Arkeologiska rapporter som källor innebär en hel del problem, liksom naturligtvis de muntliga uppgifterna. Osäkerheten i det arkeologiska materialet gör att tolkningen av en utgrävning ofta ändras under arbetets gång. Det kan till exempel gälla stratigrafi eller förekomst av stolphål. Som läsare är man då osäker på om den slutligt publicerade redovisningen verkligen är sista ordet. Det är inte vanligt att rapporterna innehåller tillräcklig argumentering för och emot olika tolkningar. Inte sällan är arkeologer dessutom oeniga sinsemellan. Jag gör alltså ofta rimlighetsbedömningar, som kan vara mer eller mindre troliga. Mina resonemang bygger jag på de mera troliga bedömningarna. Jag för fram tankar, som jag anser värda att diskutera, därför att jag menar att det är bättre att bidra till en diskussion än att vara så återhållsam att ingenting blir sagt, men jag strävar efter att göra det inom rimlighetens ram. Och allt är inte otydligt. De viktigaste resonemangen bygger jag på material som jag uppfattar som tydligt. Erfarenhetsmässigt är det vanligt att nya utgrävningar blottlägger förhållanden som leder till nya insikter, och gamla ståndpunkter får överges eller modifieras. Så kommer med all säkerhet att ske också framöver, när kunskapen växer. Mina resonemang och slutsatser bygger på jämförelser mellan material från olika tomter, orter, regioner och tider. Jag har gjort ingående sammanställningar av tekniska och rumsliga drag i Mälardalen och omgivande regioner i norra Europa. Jag har letat efter likheter och olikheter för att om möjligt kunna se samband respektive förnyelse. 11

13 Jag har funnit att det är viktigt att gå in i detaljer och reflektera över dem, där detaljer kan ses. Som stöd har jag också fört vissa diskussioner med erfarna timmermän om timringsteknik med utgångspunkt i mitt insamlade stoff, eftersom byggnadsmaterial och materialhantering har många drag som inte är tidsbundna. 12

14 Tidigare forskning Knuttimringen och dess ursprung har sedan långt tillbaka varit föremål för livliga diskussioner bland både norska och svenska forskare. Jag ska beröra detta något här, och knuttimringsintroduktionen går jag sedan in på mera i kapitlet om knuttimring. I den svenska forskarvärlden finns några framträdande äldre forskare när det gäller frågan om tidig knuttimring: konsthistorikern Gerda Boëthius, folklivsforskaren Sigurd Erixon och arkitekten Erik Lundberg. 5 Deras verksamhet låg i en tid när betydligt färre utgrävningar hade företagits än som är fallet idag, och det säger sig självt att många av deras slutsatser inte håller, när ny arkeologisk kunskap har tillförts. Boëthius bygger till stor del sina resonemang på husbeståndet på ålderdomliga fäbodvallar i Dalarna och antar att de äldsta nordiska knuttimrade husen bestod av ett rum, och att flerrumshus utvecklades med tiden. Lundberg förlägger introduktionen av knuttimring till vendeltid och ser den som ett inflytande söderifrån. Också han antar att den började med ettrumshus. Både Boëthius och Lundberg har ett synsätt där de gärna ser någon sorts lagbunden utveckling och en successiv geografisk spridning. Erixon är också benägen att se ettrumshuset som den äldsta knuttimrade formen och anser att det infördes i Skandinavien samtidigt med bastun och stenugnen, men han är något försiktigare med hänsyn till bristen på arkeologiskt material och konstaterar att inga säkra belägg för knuttimring finns före vikingatidens slut. I Norge har riksantikvarien Roar Hauglid, som bygger sina resonemang på senare arkeologiska rön än de ovannämnda svenska forskarna, tänkt sig att knuttimringen möjligen introducerades i Norge i mitten av 1000-talet av Harald Hårdråde efter resor i österled. 6 Den svenska allmänna historiska utvecklingen var inte så olik den norska, även om det fanns variationer, så från svensk horisont finns det all anledning att beakta den norska forskningen om knuttimringen. Arkitekten Peter Sjömar har kartlagt de äldsta stående knuttimrade byggnaderna i Sverige 7 och arkitekten Arne Berg alla medeltida i Norge 8. De äldsta i både Norge och Sverige är från 1200-talet och alltså gott och väl ett par hundra år yngre än de som nu kan antas ha varit de äldsta på nordiskt område. En översikt över då aktuellt forskningsläge i Norden gjordes 1986 i en skrift med folklivsforskaren Göran Rosander som redaktör. 9 Sedan dess har nya utgrävningar företagits som gett mera material, men ingen överblickande sammanställning av detta. Ramverksteknikens förekomst i Europa beskrivs av Hauglid 10, arkitekten Gunnar Henriksson 11 och den tyske arkeologen Haio Zimmermann 12. Henriksson har gjort en stor genomgång av svenskt skiftesverk i stående byggnader. 5 Titlar på verk anges i kapitlet om knuttimring, där dessa forskares resonemang tas upp ytterligare. 6 Roar Hauglid: Laftekunst. Laftehusets opprinnelse og eldste historie, Dreyer, Oslo (1980). 7 Peter Sjömar: Byggnadsteknik och timmermanskonst, Chalmers tekniska högskola, Göteborg (1988). 8 Arne Berg: Norske tømmerhus frå mellomalderen, bd I-VI, Landbruksforlaget, Oslo ( ). 9 Göran Rosander (red.): Knuttimring i Norden, Dalarnas museum, Falun (1986). 10 Roar Hauglid: Norske stavkirker. (1976). 11 Gunnar Henriksson: Skiftesverk i Sverige, Byggforskningsrådet, Stockholm (1996). 13

15 Ramverksteknikens äldsta uppträdande i Sverige har inte diskuterats i samma utsträckning som knuttimringens. Arkeologen Frands Herschend ser den som en inhemsk utveckling ur hus med inre stolpbärning. 13 När det allmänt gäller vad som är känt om forntida och medeltida husbyggande och vad som återstår att utforska har en överblickande sammanställning gjorts av arkeologen Jan-Erik Augustsson 1992, men nyare utgrävningsmaterial finns naturligtvis inte med där W. Haio Zimmermann: Pfosten, Ständer und Schwelle und der Übergang vom Pfosten- zum Ständerbau Eine Studie zu Innovation und Beharrung im Hausbau. Zu Konstruktion und Haltbarkeit prähistorischer bis neuzeitlicher Holzbauten von den Nord- und Ostseeländern bis zu den Alpen, i Probleme der Küstenforschung im südlichen Nordseegebiet, Bd. 25 (1998) 13 Frands Herschend: Changing Houses. Early Medieval House Types in Sweden 500 to 1100 AD, i Tor nr 22, Uppsala (1989). 14 Jan-Erik Augustsson: Medeltida husbyggande i Sverige, i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 23, Swedish Science Press, Uppsala (1992). 14

16 Traditionell byggnadsteknik före vikingatiden Några ord behöver sägas om den byggnadstradition, som vikingatidens byggande står i relief till och om de begrepp som brukar användas i beskrivningarna. 15 Frånräknat en mängd olika hyddformer för mer eller mindre tillfälligt boende och för förvaring, så bestod den väsentliga delen av stenålderns hus av konstruktioner med en rad av invändiga trästolpar, förbundna med varanda med en ås upptill och bärande taket, vilket kunde bestå av vass, halm eller liknande. Konstruktionen brukar kallas mesulekonstruktion (me = mitt, sula = stolpe). Under bronsåldern (som räknas ungefär från 1800 f. Kr.) började man ställa stolparna parvis i två rader. Den bärande konstruktionen utgjordes då av en rad bockar, där varje bock bestod av två stolpar som var förbundna upptill i husets tvärled med en bjälke. I längdled var stolparna förenade med varandra med åsar. En mittås kunde också läggas på korta stolpar som stod ovanpå bockarna. Konstruktionen brukar kallas sidosulekonstruktion, och den var förhärskande i omkring två och ett halvt tusen år. Både mesule- och sidosulekonstruktion kan lätt användas för byggnader av mycket varierande längd, genom addition (så att säga hus på metervara), och för en viss men betydligt mindre variation i bredd. Husens vanligaste längdmått har varierat mycket mellan olika tider. Inom varje tid förekom också varierande längder. En mindre del av takets vikt bars i anslutning till ytterväggen, på tunnare stolpar antingen i själva väggen (vanligast) eller som en separat konstruktion strax utanför det väggskikt som skilde ute från inne. I båda fallen var även dessa stolpar nergrävda i jorden och förbundna med varandra upptill i längdled. Ytterväggen bestod vanligtvis av ett flätverk av lodräta käppar, nerstuckna i marken, och vågräta grenar och ris, allt detta klinat med lera. På Öland och Gotland byggdes husen med låga stenväggar. Taktäckningen (t ex vass, halm, trä eller torv) låg på en konstruktion av sparrar, som vilade på de längsgående åsarna och på de virken som gick mellan de lägre och tunnare ytterstolparna. Den ovan beskrivna takviktsfördelningen åstadkoms genom att bredden mellan de inre stolparna var relativt stor, omkring halva husbredden. Så byggdes husen under bronsålder och äldre järnålder (fram till århundradena närmast e. Kr. f.). Avståndet mellan stolpraderna började minska från denna tid (med regionala variationer), så att en större andel av vikten lades på ytterväggarna. Med tiden tycks konstruktionen ha utvecklats med horisontella bjälkar mellan de inre stolparna och ytterväggskonstruktionen, vilket påverkade både stabiliteten och viktfördelningen. I längdled kunde avståndet mellan stolpparen variera både med funktionen och regionalt och med tiden. 15 Detta avsnitt bygger på en myckenhet material, som i sina stora drag är samstämmigt. En utförlig genomgång finns exempelvis i: - Hans Göthberg: Huskronologi i Mälarområdet, på Gotland och Öland under sten-, bronsoch järnålder, i Hus och gård i det förurbana samhället. Artikeldel, Riksantikvarie-ämbetet, Stockholm (1995). Några sammanfattande synpunkter kan också läsas i: - Hans Göthberg: Bebyggelse i förändring. Uppland från slutet av yngre bronsålder till tidig medeltid, Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet (2000), s. 88ff. 15

17 När det gäller utvecklingen mot smalare bockar, kan man tänka sig ett samband med förändrad tillgång till lämpligt virke. Helt naturligt är att detta kan ha regional variation. Regionala skillnader mellan bockavstånd i längdled kan ha liknande förklaring. Men man kan också tänka sig att kulturella faktorer är inblandade. Husen inrymde i flertalet fall både bostad, fähus och förråd, oftast med bostad i ena halvan och fähus och förråd i den andra, och hade då ofta ingång mitt på långsidan och en eller flera ytterligare ingångar i ekonomidelen. Här fanns en stor regional variation. Mellan utrymmena för de olika funktionerna fanns i allmänhet lätta mellanväggar. Husen var i princip som limpor skivade i tjocka bitar, inte helt olika senare tiders skånelängor. Den vanliga benämningen på den här sortens hus är långhus. Ordet brukar avse tre drag: a) husen är långa i förhållande till bredden, b) husen är konstruerade med inre bärande stolpar i en eller två rader, och c) husen inrymmer flera funktioner. Långhus är ett smidigt ord men otydligt. Språkligt säger det inte mer än att husen är tämligen långa. I princip kan ett hus vara långt oavsett konstruktionstyp och oavsett funktioner. Man talar också om treskeppiga hus (sidosulekonstruktion), tvåskeppiga hus (mesulekonstruktion) och enskeppiga hus (utan inre stolpar). Det syftar då på planformen men inbegriper också delvis konstruktionsformen. Det är givetvis helt adekvata begrepp. Jag kommer för det mesta att använda uttrycket "hus med inre stolpbärning", därför att jag särskilt intresserar mig för konstruktionen. Uttrycket är lite otympligt, och ibland kommer jag att skriva "långhus" av rena smidighetsskäl, och jag tror inte att det ska leda till missförstånd. Med "inre stolpbärning" avser jag då i allmänhet sidosulekonstruktioner, vilket var det gängse byggnadssättet när ramverkstekniken började användas. Den beskrivning jag har gjort här handlar om bostäder och bostadskomplement, vilket utgjorde den helt dominerande delen av byggnadsvolymen. Övrigt byggande, såsom försvarsanläggningar och eventuella fåtaliga kultbyggnader, behandlar jag inte i den den här studien. 16

18 Träbyggnadstekniker: ramverk och knuttimring Innan jag går in på det som byggdes under vikingatiden, är det lämpligt att göra en beskrivning av principerna i de aktuella byggnadsteknikerna, dels för att ge en orientering, och dels för att definiera vissa begrepp. Den traditionella byggnadstekniken beskrev jag i preteritum, därför att det var en teknik som upphörde vid medeltidens början (eller tidigare), låt vara med vissa besläktade former levande kvar. Det har i stort sett inte funnits några stående sådana hus på tusen år utom sentida rekonstruktioner. Ramverk och knuttimring beskriver jag i presens, därför att båda teknikerna ännu är aktuella genom att, vad gäller knuttimring, tekniken fortfarande används och, vad gäller ramverk, det inte är mer än år sedan de slutade byggas, och många sådana hus står kvar. Utmärkande för trä som byggnadsmaterial är att det är både bärande och värmeisolerande, och att det kan ta upp både dragkrafter och tryckkrafter i fibrernas längdriktning utan att deformeras nämnvärt, men att tryck i fibrernas tvärriktning pressar ihop materialet. Trädstammars mer eller mindre avlånga form, deras längd och deras tjocklek är också avgörande för hur de kan användas. Därtill har olika träslag olika fysikaliska egenskaper sinsemellan som kan göra dem lämpade för bärande konstruktioner eller för andra byggnadsdelar, och de har olika benägenhet att ruttna. De två byggnadstekniker, som den här studien ägnas åt, ramverk och knuttimring, utnyttjar träet på olika sätt i sina renodlade former. Ramverk För att börja med ramverk, så är det en benämning som ibland används som sammanfattning för flera något olika tekniker, och jag ansluter mig till det språkbruket, därför att det är praktiskt att ha ett sammanfattande ord. De tekniker som innefattas i benämningen är skiftesverk, stavverk, flätverk med lerklining (i de fall det infogas i en ramverksstomme) och möjligen korsvirke. 16 Det sistnämnda är inte aktuellt under vikingatiden. Ett skäl att använda en sammanfattande benämning är att arkeologiska huslämningar ofta är sådana att man kan se att det rör sig om ramverk men inte vilken sorts ramverk. Ramverket utnyttjar generellt inte träets värmeisolerande förmåga, utan dess förmåga att ta upp drag- och tryckspänningar i längdriktningen, inkluderande bärförmåga i stående virken. En ramverksstomme består av stående stolpar i ytterväggen, vilka upptill är förenade av bjälkar i husets längd- och tvärriktning långband och tvärband 17 allt detta i räta vinklar. I äldre former (vilka på en del håll har levt kvar länge) är stolparna nergrävda i marken, och de kan men måste inte vara förenade med varandra med syllar i marknivå. I yngre former är stolparna inte nergrävda utan går ner till markytan, och i 16 En illustration: se bild För grundlig genomgång av skiftesverkets teknik, se Henriksson (1996). 17 Långband kallas också hammarband, lejd, med mera. Tvärband kallas ockå bindstock, gavelband, hammarband, med mera. Många dialektala namn finns för både långband och tvärband. 17

19 det fallet är sammanhållande syllar nödvändiga. I de icke-jordgrävda formerna kan syllen antingen ligga som en ram underst i konstruktionen, eller också kan syllvirkena ligga intappade i stolparna, som då har sitt ändträ mot marken eller grundläggningen. Föreningspunkter både upptill och nertill kan utföras med en mängd olika varianter av tappar och hål och bladning halvt-i-halvt, eller med knutliknande former, framför allt nertill. I de fall stolparna inte är jordgrävda, måste väggarna också förstyvas i sidled. Husen har rektangulär planform, vilken ges av det lämpligaste sättet att sammanfoga två mötande stockar, nämligen i rät vinkel. En rät vinkel ger den minsta huggytan och därmed både det minsta arbetet och den minsta åverkan på träets långa fibrer. Husets bredd är den normala spännvidden för trästommar, under vikingatiden i praktiken oftast mellan 4 och 5 meter. Stolpavståndet i väggarna kan vara mycket varierande men är oftast 2 3 meter. Även vid så små husbredder som 4 meter brukar gavlarna ha mellanstolpar. Det förekommer att ramverkshus byggs med utvändiga snedsträvor, som står med överändan mot stolparna och med nederändan i marken en liten bit från huset, detta för att motverka taktyngdens tendens att trycka väggarna utåt. Men vid normala spännvidder kan man klara sig väl utan yttre strävor, om huset är noggrant byggt vad gäller måtten och knutpunkternas utförande. Tvärbanden räcker för att hålla ihop huset. För att avskärma husets inre från platsen utanför, och för att hålla det inre isolerat från kyla, regn, snö och blåst, kan man använda olika väggfyllning i ramverkets fack. En typ av väggfyllning är flätverk med lerklining. Väggen har en armering av stående käppar nerstuckna antingen i marken eller i en syll och mellan käpparna flätade grenar och ris. Flätningen tätas med lera, eventuellt med annat material iblandat (till exempel halm, dynga eller sand). Lerkliningen måste underhållas regelbundet. I både skiftesverk och stavverk har väggfacken fyllning av trä, i skiftesverket liggande och i stavverket stående. Trästavarna, som de brukar kallas när de är stående, eller bålarna, som de ibland kallas när de är liggande, kan ha en tjocklek som varierar från tunna bräder till halv stocktjocklek eller rentav hel. I stavverk är det vanligast att träet är relativt tunt. Ibland är det hugget radiellt ur en stam, så att ena långsidan är lite tjockare än den andra. I stavverk är stavarna ställda i en ränna i syllen (om syll finns) och hålls ihop upptill i en ränna i långbandet. Sinsemellan kan de ansluta med fjäder och not eller med lösa fjäderträn mellan stavarna. I skiftesverk finns rännor i stolparna, notar, som bålarnas kortsidor löper i. Bålarna är avfasade eller smalare huggna i ändarna för att passa i notarna. Alla dessa väggfyllningar ger god avskärmning och tämligen gott skydd mot blåst och nederbörd. Den värmeisolerande förmågan är mera måttlig, i synnerhet för de tunnare väggtyperna. Men även de tjockare väggfyllningarna i skiftesverket har den nackdelen att bålarna sjunker ihop tvärs mot träets fiberriktning, samtidigt som stolparna behåller sin fulla längd, så att det med tiden uppstår en glipa närmast under långbandet. 18 Den väggförstyvning som måste göras, när stolparna inte är jordgrävda, åstadkoms för lerklinat flätverk med snedsträvor i vägglivet mellan syllar och stolpar. Så kan man 18 Det är dock möjligt att utföra väggen så, att bålarna till att börja med går upp något högre än stolparnas höjd, så att långbandet ligger på bålarna i stället för på stolparna. Med tiden sjunker bålarna så att långbandet kommer att ligga på stolparna, och en eventuell glipa blir måttlig. Huruvida en sådan metod utnyttjades under vikingatiden är ovisst. 18

20 också göra vid de andra väggfyllningarna, men det vanliga för skiftesverk är att man sätter in dymlingar, dvs. träpluggar, mellan bålarna i härför uppborrade hål. Taken på dessa rektangulära hus är vanligen rena sadeltak, där ett underlag av sparrar med horisontellt lagda käppar vilar dels på långbandet och dels på en ås, som ligger på gavlarnas mittstolpar och på korta stolpar, ställda på tvärbanden inne i huset. Alternativt kan sparrarna saxas upptill utan någon ås. Man kan också ha två mellanstolpar i varje gavel sidosulor och sidoåsar som ligger på dem. Taktäckningen kan bestå av trä, torv eller halm. Med halmtak är taklutningen brant och med torvtak ganska flack, och med trätak mitt emellan. Både ek och furu lämpar sig för ramverksteknik. För skiftesverk och stavverk är ek särskilt lämpligt. Väggfyllningen i skiftesverk och stavverk utnyttjar inte ett träds hela höjd. Med ekens växtsätt kan man ganska lätt avpassa virkeslängder till fackbredder i skiftesverk på ett materialekonomiskt sätt. Med furans långa raka stammar kan det bli ett slöseri med virke. Skiftesverk är mycket vanligare i ekrika områden än i fururika, men vid brist på ek har man också byggt i furu i områden med gammal ektradition. Andra träslag förekommer men är ovanliga. Välvuxna ekar brukar vara för grova för att man ska använda stammarna som de är ens i stolparna. Ek brukar klyvas på längden, så att tvärsnittet får rektangulär eller sektoriell form. Men det förekommer också klenare ekvirke, som inte klyvs. För furu i stolpar kan man välja träd där man använder stammens hela tjocklek. Stolpen kan då behålla stammens runda form (vanligast) eller huggas till kvadratiskt eller rektangulärt. I de fall skiftesverk har halv eller hel stocktjocklek i bålarna är det furu som har använts. Idén med ett ramverk av trä är universell. Det handlar om att få upp en bärande stomme, som kan ta drag- och tryckspänningar rätvinkligt i de tre dimensionerna, en stomme som ska kunna bära ett tak, och det även när konstruktionen är utsatt för väderpåfrestningar. Virket kan vara av olika slag och fogas ihop på olika sätt. Exempelvis kan man i Sydöstasien (och säkert på andra håll också) se ramverkskonstruktioner av inte särskilt grovt virke, vars enda uppgift är att bära ett sadeltak av palmblad som ger välbehövlig skugga. Ramverk i förhållande till tekniken med inre stolpbärning Ramverket är besläktat med den äldre traditionen med inre stolpbärning genom att båda teknikerna har stående virken som bärande delar. Dessa är dessutom förenade med varandra med horisontella virken. Vad gäller de traditionella husen görs detta i breddled upptill i bockarna och i längdled genom åsarna. I en senare utveckling finns också horisontella bjälkar i breddled mellan de bärande stolparna och ytterväggen. I det fallet förekommer alltså den horisontella bindningen på två höjder, till skillnad från ramverket, där den ligger på samma höjd i hela huset. Som tidigare beskrivits kan fördelningen av takets vikt mellan inre stolpar och yttervägg varieras genom placeringen av stolparna i förhållande till hela husbredden. Ju tätare stolparna är ställda (dvs. ju smalare bockarna är), desto mera av takvikten läggs på ytterväggen. Men man kan också bygga ramverkshus med inre stolpar som extra stöd för taket, i synnerhet i lite bredare hus. Det har i själva verket varit mycket vanligt i eko- 19

21 nomibyggnader i södra Skandinavien långt in på 1800-talet, och då nästan alltid med mesulekonstruktion. Det är egentligen ingen stor principiell skillnad mellan å ena sidan hus där större delen av takvikten bärs av ytterväggarna och en mindre men väsentlig del av inre stolpar (dvs. ramverkshus med kompletterande mesulor), och å andra sidan hus där större delen av takvikten bärs av inre stolpar och en mindre men ganska stor del av ytterväggarna (dvs. hus med inre stolpbärning, "långhus" med mesulor eller sidosulor). Om man vill kan man se det som olika varianter av samma hustyp. Jag föredrar ändå att behandla dem som två olika men besläktade hustyper. Det är för det mesta så att den ena typen av belastning överväger. I det jag kallar ramverkshus har man en hel "våningshöjd", dvs. minst ståhöjd, ända ut i ytterväggarna, och planformen är rent rektangulär. I äldre hus med inre stolpbärning, å andra sidan, där väggarna har en mindre bärande uppgift, är det mycket vanligt (om än inte nödvändigt) att långväggarna är konvexa utåt, så att huset är bredare på mitten, och det måste inte vara full ståhöjd i väggarna. Dessutom kan husets hörn vara rundade. På grundval av stolparnas placering kan man i de flesta fall sluta sig till att taken har varit valmade i gavlarna på något sätt, medan ramverkshus nästan alltid har rena sadeltak. En likhet mellan ramverk och hus med inre stolpbärning, som följer av deras släktskap, är att båda konstruktionstyperna är flexibla i längdled, dvs. man kan lätt göra husen både mycket långa och ganska korta. Ramverkshus kan till och med vara mycket korta, snudd på kvadratiska. Husen med inre stolpbärning är aldrig riktigt så korta i praktiken, möjligen därför att det inte är meningsfullt att göra dem så små, när man inte har full höjd ända ut till väggarna. I ramverkshus med måttliga spännvidder är rummen stolpfria, vilket ofta är en stor fördel i synnerhet i bostäder. De metoder att fylla väggfacken, som används i ramverkshus, kan också ha förekommit här och där i husen med inre stolpbärning. Att flätverk med lerklining var mycket vanligt är helt klart, men man ska nog inte utesluta att fyllning av liggande eller stående bräder ibland har använts i delar av hus. Trots det tycker jag att t ex benämningen "skiftesverk" bör vara förbehållen ett systematiskt infogande av liggande bålar i ett konsekvent genomfört ramverk. Knuttimring Knuttimringen skiljer sig radikalt från både ramverket och husen med inre stolpbärning genom att den bärande konstruktionen åstadkoms av liggande stockar som staplas på varandra och i normalfallet sammanfogas vinkelrätt i ändarna. 19 Tryckkraften från taket och från de övre delarna av väggen på de nedre går alltså tvärs mot träets fiberriktning. Om det möjligen är en nackdel för själva bärningen, så är det i gengäld en stor fördel för värmeegenskaperna. När stockarna sjunker och pressas ihop med tiden, blir väggen mycket tät. Eftersom det inte finns några stående virken som 19 För grundlig genomgång av knuttimringsteknik, se Sjömar (1988), Berg (1989 och 1999) samt: - Arne Berg: Om lafting i Noreg i mellomalderen, i Knuttimring i Norden (red. G. Rosander), Dalarnas museum, Falun (1986). 20

22 samtidigt behåller sin längd, så följer taket med i sjunkningen, och tätheten kan bibehållas hela vägen. Knuttimringen är en virkeskrävande teknik, vilket gör att den fordrar mycket arbete med avverkning, tillhuggning och transport. Vinsten med det myckna arbetet är framför allt att man får varma hus. Förutom tätheten mellan stockarna ger väggarnas tjocklek isolering, och värme kan magasineras i dem. Andra fördelar med husen är att de kan vara mycket hållbara, om man använder högvärdigt virke, och att de är lätt flyttbara. Även ramverkshus är flyttbara, om de byggs helt i trä, som skiftesverk, och inte har jordgrävda stolpar. Stockarna hålls på plats genom att de låses till varandra i knutar i hörnen. Knutar kan utföras på en mängd olika sätt, enklare eller mera komplicerade, där de mera komplicerade är särskilt täta. De knuttyper som förekommer under den period som är aktuell i den här studien är två enkla former, rundknut och rännknut. Rundknut (no. vagelaft) är den enklaste formen. När man har runda stockar gör man helt enkelt ett halvcirkelformat urhugg i övre halvan av den underliggande stocken, så att den övre passar i hugget utan vidare bearbetning. Se bild 58. Rännknut (no. findalslaft) innebär att man dels gör urhugget i den undre stocken smalare, V-format med en plan botten, och att man dels fasar av den undre delen av den överliggande stocken snett på båda sidor, så att den får ett V-format tvärsnitt och passar i den undre stocken. Se bild 59. Det är ganska vanligt att arkeologiska grävrapporter talar om "rännknut", fastän det av beskrivning och bilder framgår att det handlar om rundknut. Av huggningstekniska skäl (för att förenkla arbetet) kan man ibland göra urhugg i rundknutar som har sneda sidor och plan botten. Men om urhugget är brett och den övre stocken rund utan avfasningar, så är det fråga om en rundknut. Rännknutar görs ibland med ett större urhugg i stockens ovansida och ett mindre i dess undersida. Det kallas på norska "utviklet findalslaft" men har ingen speciell beteckning på svenska. Stabiliteten i en knuttimrad vägg kan förbättras med dymlingar mellan stockarna. Detta är något som har varierat med tiden. Flyttning av hus försvåras med dymlingar. Längs undersidan av stockarna kan man dra en ränna, ett långdrag, som kan fyllas med mossa eller drev som tätning. De skarpa kanterna längs långdraget sjunker dessutom väl ner i den undre stocken, vilket ytterligare bidrar till tätheten. Den goda tätningen är väsentlig i bostadshus, medan ekonomibyggnader kan göras enklare i det avseendet. Långdragen har också den funktionen, att de i själva arbetsprocessen relaterar ovanliggande stock till underliggande, så att de följs åt och väggarna blir lodräta. Taket vilar på ytterväggarna. Konstruktionen kan göras så att den vilar på gavelsidorna via åsar eller på långsidorna via sparrar. En blandning av dessa system är mycket vanlig, medan rena sparrtak i stort sett inte förekommer i Sverige (däremot i vissa trakter i Norge). Precis som för ramverkshus kan taket täckas med trä eller torv och då göras flackare än halmtak. Torvtak görs flackare än trätak. När man bygger hus i knuttimring, vill man ha långa rakvuxna trädstammar. Till det passar furu. Gran förekommer också men är mindre vanligt. Eftersom tekniken är virkeskrävande, bör det helst finnas stora barrskogsbestånd relativt nära platsen där huset ska stå. Detta är orsaken till att knuttimrade hus har sin väsentliga utbredning i barrskogsområden. Furustammar av måttligt hög ålder är lagom tjocka till husväggar, 21

23 och knuttimrade hus brukar därför i sina äldre och enklare former nästan alltid ha runda stockar, och den äldsta typen av knuthugg är halvrund. För t ex brunnar räcker det med betydligt kortare virken, och då passar ek. I vallkonstruktioner behöver virkena inte vara lika långa som i hus, och de behöver inte vara lika raka, därför att inte samma täthet krävs som i hus. Där är ek också lämpligt. Det är också mera beständigt mot röta. Ekstammar är i allmänhet för tjocka att användas som de är, så man delar dem på längden. De stockar man bygger med görs då i allmänhet rektangulära eller kvadratiska i snittet. Knuthuggen görs också rektangulära, och de brukar göras både i ovansidan och undersidan av stocken. Lärkträ förekommer i trakter där lärk växer. Det finns knuttimrade hus i lövskogsområden, byggda av ek, men det är inte vanligt, och sådana hus brukar inte ha stora mått. Liksom ramverk är idén om knuttimring universell att stapla korslagda stockar men den har mindre geografisk utbredning som husbyggnadsteknik, därför att knuttimringen inte har någon uppgift att fylla i varmt klimat. Förekomst av knuttimring i Europa, Centralasien och Japan behöver inte ha gemensamt ursprung. Knuttimring i förhållande till ramverk Knuttimringstekniken ger samma husbredder som ramverk. Den är mycket flexibel vad gäller mått i höjdled man kan bygga så många varv man vill, och man kan lätt skarva på med ett eller ett par varv. Till skillnad från ramverk behöver man inte ha full höjd i långsidorna. Knuttimringen är däremot inte lika flexibel i längdled. Det är full möjligt att bygga långa hus och breda hus t ex kyrkor men det ligger inte nära till hands när det inte gäller speciella ändamål. När man väl har byggt ett knuttimrat hus, är det visserligen möjligt att bygga till det, men det går inte lika lätt som med skiftesverk och görs inte så ofta. En bidragande orsak är takets konstruktion. När man som i knuttimrade hus har åsar som vilar på gavelväggar och eventuella timrade mellanväggar, är det mera komplicerat att förlänga taket än när man har ramverkshus med sparrtak. Under vikingatiden var i allmänhet varken ramverkshus eller knuttimrade hus särskilt långa 5 à 8 meter var ett vanligt längdmått. Ibland förekom 10 meter i knuttimring och meter i skiftesverk det senare på landsbygden. En likhet mellan knuttimring och ramverk på syllram är att både teknikerna har liggande virken närmast marken eller grundläggningen, till skillnad från konstruktioner där ändträ står mot marken eller där stolpar är nergrävda. De liggande stockarna är mindre känsliga för röta, även om problemet med röta ingalunda försvinner. Ruttnande stolpändar är ett mycket stort problem vid jordgrävda stolpar. I hus med inre stolpbärning kan man ofta se att bärande stolpar har bytts ut, vilket måste vara ett komplicerat företag och helst ska förutses och förberedas redan när huset byggs. Trots att knuttimring och skiftesverk bygger på olika principer finns det blandformer. Det händer att man skarvar på ett knuttimrat hus i längdled genom att spetsa till knutskallarna och sätta ner en stolpe med not, som dessa passas in i, och motsvarande med den nya väggen i en not på stolpens andra sida. Man utgår från knuttimring och lånar in ett drag från skiftesverk. Det förekommer också att man bygger hus som utgår från skiftesverkets idé, men där bålarna har full stocktjocklek och det är glest mellan stolparna (över 3 meter), och då får också bålarna en bärande 22

24 funktion. 20 I båda dessa fall avstår man från den fördel som ligger i att ha enbart liggande virken. Det finns också hus där vissa delar är byggda i skiftesverk och andra i knuttimring, t ex bottenvåning resp. övervåning, men det sistnämnda tillhör en senare tid. Lättare delar, som loftgångsväggar, kan byggas i stavverk medan resten av huset är knuttimrat (vanligt i Norge), men det tillhör också en något senare tid än vikingatiden. Livslängd Knuttimrade hus kan bli mycket gamla, många hundra år, under gynnsamma omständigheter (virkeskvalitet, klimat). Ramverkshus brukar inte hålla lika länge, i synnerhet inte om väggfyllningen är flätverk med lerklining. I vikingatida och medeltida städer, där det brann ofta och där husen i högre grad var utsatta för förruttnelse 21, var det inte säkert att man lade ner något alltför stort arbete på husen. På landsbygden kunde det däremot löna sig att satsa på högkvalitativa hus, i synnerhet i knuttimring. 20 Bland sentida byggnadssnickare används uttrycken "timra på knut" respektive "timra på stolpe". När man "timrar på stolpe" behöver inte stockarnas tjocklek avpassas så att stockarna ligger precis varannan i långsida och kortsida. 21 Skillnad i livslängd mellan stad och landsbygd kan exempelvis ses i Uppland och Sigtuna, där staden har betydligt fler lager än landsbygden under samma tidrymd. Det framgår av de rapporter jag refererar till i det här arbetet. 23

Vikingatidens byggande i Mälardalen

Vikingatidens byggande i Mälardalen AUN 38 Vikingatidens byggande i Mälardalen Ramverk och knuttimring Karin Rosberg AUN 38 VIKINGATIDENS BYGGANDE I MÄLARDALEN Ramverk och knuttimring KARIN ROSBERG ABSTRACT Rosberg, Karin, 2009. Vikingatidens

Läs mer

Vad jag gjorde innan

Vad jag gjorde innan Vad jag gjorde innan alltså innan jag timrade om ladugården. Jo, kameran togs fram. Jag gick runt och fotade detaljer och helheter, närbilder på knutar och på andra finurliga lösningar. Kröp över allt

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk Karlskoga socken och kommun, Värmland Renovering 2013 Charlott Torgén Rapport 2013:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 INLEDNING...

Läs mer

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning

Läs mer

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar

Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Nyckel till husbeskrivningarna Hur husbeskrivningar är utformade i rapporter kan variera kraftigt från fall till fall, från avskalade tabelliknande redovisningar till

Läs mer

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd

BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13. Glädjen 15, Lund. Antikvarisk medverkan 2012. Carita Eskeröd BYGGNADSANTIKVARISK RAPPORT 13 Glädjen 15, Lund Antikvarisk medverkan 2012 Carita Eskeröd Kulturen, Lund 2012 Carita Eskeröd Glädjen 15, Kyrkogatan 23, Lund Rapport efter antikvarisk medverkan vid restaurering

Läs mer

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader

Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Norr Hårsbäcks missionshus

Norr Hårsbäcks missionshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

Skansens hus berättar

Skansens hus berättar Skansens hus berättar En vandring på Skansen för dig som vill veta mer om svensk byggnadstradition På Skansen finns 150 kulturhistoriska byggnader. Nästan alla är byggda i trä. Så var det i Sverige till

Läs mer

Vind-/regnskydd Bilaga 1

Vind-/regnskydd Bilaga 1 Vind-/regnskydd Bilaga 1 Här kommer Hans Mårtenssons ritning och byggbeskrivning av ett ganska avancerat vindskydd Om du inte vill bygga exakt efter ritningen så tror vi i alla fall att du kan ha stor

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun 1 (7) Kulturmiljöenheten Eva Dahlström Rittsél 08 785 50 64 Kista hembygdsgård Staffan Lundqvist Norrsund 2005 760 40 Väddö Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje

Läs mer

Mötet mellan de två olika byggnaderna.

Mötet mellan de två olika byggnaderna. Hantverkarens dokumenation Årås Stall och vagnsförråd, Gullspång. 2013 Byggnaden är byggd av 6½tums timmer och är 31.5 m lång och 8,5 m bred och ca 9 m hög i nock och har tjänat som stall och vagnsförråd

Läs mer

Linnés plugghäst. Ronnie Carlsson. Figur 1. Linnés plugghäst på plats i lilla stenhuset på Hammarby gård. Foto Olle Norling, Upplandsmuseet.

Linnés plugghäst. Ronnie Carlsson. Figur 1. Linnés plugghäst på plats i lilla stenhuset på Hammarby gård. Foto Olle Norling, Upplandsmuseet. Linnés plugghäst Ronnie Carlsson Figur 1. Linnés plugghäst på plats i lilla stenhuset på Hammarby gård. Foto Olle Norling, Upplandsmuseet. 2 På Linnés gård i Hammarby, Danmarks socken i Uppland, finns

Läs mer

Illaren och det skånska köket genom historien

Illaren och det skånska köket genom historien Illaren och det skånska köket genom historien Utvecklingen av människans matlagning har varit en långvarig process. Sederna och sätten har spridit sig från plats till plats samtidigt som lösningarna har

Läs mer

DELSBO KYRKAS GRAVKAPELL

DELSBO KYRKAS GRAVKAPELL Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:03 DELSBO KYRKAS GRAVKAPELL Antikvarisk medverkan i samband med byte av spåntak Delsbo kyrka Delsbo socken Hudiksvalls kommun Hälsingland 2010 Daniel Olsson DELSBO KYRKAS

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Till Dig som köper Timmerhus!

Till Dig som köper Timmerhus! Till Dig som köper Timmerhus! Januari 2006 antogs normer för en fullgod produktkvalité, de tillverkare som är medlem i Föreningen Svenska Timmerhus och har genomgått kvalitetsutbildning erbjuder Livscykeldokumentet.

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan

Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2006 Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan Dokumentation i samband med avloppsgrävning, RAÄ 14 Skanör socken i Vellinge kommun Skåne

Läs mer

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 1 Rapport

Läs mer

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

marie-louise aaröe, Frilansjournalist K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,

Läs mer

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet.

Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Tänk i mindre banor och förbättra byggandet, miljön och klimatet. Think Less. Vi förenklar byggandet Hur kan det löna sig att tänka i mindre banor? För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs

Läs mer

Övergiven gård i Uggledal, Askim

Övergiven gård i Uggledal, Askim UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

PANEL & LIST SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

PANEL & LIST SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST Gamla slitna tapeter och flagnande färg. Då är det på tiden att fräscha upp hemma. Vad är då bättre än att sätta upp träpanel. Panelen

Läs mer

Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002

Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 Rapport Förundersökning Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 OMSLAGSBILD Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Förundersökning Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002 Anders Wikström Meddelanden

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag

BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid

Läs mer

Huskonstruktioner under järnåldern i Dalarna, Gotland, Skåne, Uppland och Västergötland.

Huskonstruktioner under järnåldern i Dalarna, Gotland, Skåne, Uppland och Västergötland. Huskonstruktioner under järnåldern i Dalarna, Gotland, Skåne, Uppland och Västergötland. Kandidatuppsats i Arkeologi Högskolan på Gotland Vårterminen 2011 Författare: Leif Ekengren Handledare: Gustaf Svedjemo

Läs mer

Söka och undersöka - rum

Söka och undersöka - rum Rapport Kandidatarbete Söka och undersöka - rum Linnea Nordin Inredningsarkitektur & Möbeldesign DKK Konstfack 2013-05-28 Professor: Jonas Osslund Kursledare: Karin Tyrefors Handledare: Åsa Conradsson

Läs mer

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning

Läs mer

LÄGGNINGSANVISNING. För takläggare eller för dig som lägger taket själv. Strängpressat lertegel (För måttuppgifter se separat produktblad) BENDERS TAK

LÄGGNINGSANVISNING. För takläggare eller för dig som lägger taket själv. Strängpressat lertegel (För måttuppgifter se separat produktblad) BENDERS TAK BENDERS TAK LÄGGNINGSANVISNING Strängpressat lertegel (För måttuppgifter se separat produktblad) För takläggare eller för dig som lägger taket själv benders.se Tillbehör och taksäkerhet till Benders strängpressade

Läs mer

Kärlekens språk En analys

Kärlekens språk En analys (publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation

Läs mer

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening. Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Hammarbystugan Rapport 2014:15 Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

ANGÅENDE REGLARNAS TJOCKLEK

ANGÅENDE REGLARNAS TJOCKLEK Montera din Celine 15 MULTI så här: *Stugan levereras i väggblock; 12 st med bredden 1200 mm och 2 st med bredden 472 mm. *Fönster, dörr och foder levereras omonterade, för att monteras efter målning.

Läs mer

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,

Läs mer

Kilanda. Bebyggelsen:

Kilanda. Bebyggelsen: Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Väntinge 1:1, fornlämning 195 Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

PANEL & LIST. Här hittar du tydliga och handfasta råd så att du snabbt kan komma igång och göra det rätt från början. Så enkelt att du gör det själv!

PANEL & LIST. Här hittar du tydliga och handfasta råd så att du snabbt kan komma igång och göra det rätt från början. Så enkelt att du gör det själv! PANEL & LIST Gamla slitna tapeter och flagnande färg. Då är det på tiden att fräscha upp hemma. Vad är då bättre än att sätta upp träpanel. Panelen inte bara skyddar väggen mot stötar. Den piggar också

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Arkeologi i Kv Rådstugan

Arkeologi i Kv Rådstugan Arkeologi i Kv Rådstugan Antikvarisk kontroll 2009 2011 Bent Syse RAÄ 88 Kv Rådstugan Uppsala Uppland 2 Upplandsmuseets rapporter 2011:12 Arkeologi i Kv Rådstugan Antikvarisk kontroll 2009 2011 Bent Syse

Läs mer

MENING MED LIVET? FINNS DET NÅGON

MENING MED LIVET? FINNS DET NÅGON FINNS DET NÅGON MENING MED LIVET? KORT. ELLER LÅNGT. Underbart. Eller fullt av elände. Det finns många och totalt olika åsikter om hur livet är som människa. Men jag tror att vi kan vara överens om att

Läs mer

Denna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se Uppdaterad: 28 mars 2008

Denna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se Uppdaterad: 28 mars 2008 Denna lista ger en översikt över de ritningar som finns att köpa på www.stenssmahus.se Uppdaterad: 28 mars 2008 15 m 2 Stens korsvirkeshus har fyllningar av glas i stället för tegel och lämpar sig som

Läs mer

Att montera lapptäcke utan vadd. Plocka fram de tyger du vill ha i täcket. Det du

Att montera lapptäcke utan vadd. Plocka fram de tyger du vill ha i täcket. Det du Plocka fram de tyger du vill ha i täcket. Det du behöver när du gör detta är: tyger, gärna gardiner, ej för nötta. Sytråd, symaskin, gummimatta och rullkniv, sax, säkerhetsnålar, måttband. Riv/klipp bort

Läs mer

Monteringsanvisning Clima Comfort isolering

Monteringsanvisning Clima Comfort isolering Monteringsanvisning Clima Comfort isolering Inledande information Förutsättningar Denna manual avser isolering lagd på 1,5 plans hus med bärande underlag (råspont) och en takkonstruktion med kombinerat

Läs mer

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland. uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika

Läs mer

Cool sekretär. Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare.

Cool sekretär. Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare. Cool sekretär Smart möbel Cool sekretär Vem behöver ett gigantiskt skrivbord med stora lådor och förvaring? En sekretär är betydligt enklare. 1 Inledning Stora lådor och fack är passé i tider när allt

Läs mer

L Ä G G N I N G S A N V I S N I N G

L Ä G G N I N G S A N V I S N I N G BENDERS TAK L Ä G G N I N G S A N V I S N I N G 1- och 2-kupiga betongtakpannor För takläggare eller för dig som lägger taket själv www.benders.se Tillbehör och taksäkerhet till Benders betongtakpannor.

Läs mer

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 September 2010 Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 I Västerbottens fjällvärld skulle en arkeologisk utredning göras i närheten av Hemavan. På ditvägen kunde man köra en smal, backig och kurvig

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Smålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå

Smålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen

Läs mer

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014

Läs mer

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20 Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till

Läs mer

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

Forma komprimerat trä

Forma komprimerat trä Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former Peter Conradsson MÖBELSNICKERI Carl Malmsten Centrum för Träteknik & Design REG NR: LiU-IEI-TEK-G 07/0025 SE Oktober 2007 Omslagsbild: Stol

Läs mer

Miljö- och byggförvaltningen 2011

Miljö- och byggförvaltningen 2011 Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser

Läs mer

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Södra Lindhult 2008, startsida Södra Lindhult 2008 En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro Startsida Loggbok 1 2010-01-18 Härdarna som eventuellt har med bronsgjutning att göra. Karta över

Läs mer

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:10 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH

Läs mer

Hansta gård, gravfält och runstenar

Hansta gård, gravfält och runstenar Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004 E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen

Läs mer

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med

Läs mer

skorstenar MODERNA SKORSTENAR FÖR GAMLA OCH NYA ELDSTÄDER

skorstenar MODERNA SKORSTENAR FÖR GAMLA OCH NYA ELDSTÄDER skorstenar MODERNA SKORSTENAR FÖR GAMLA OCH NYA ELDSTÄDER funktion, trygghet, flexibilitet Funktion och trygghet med moderna skorstenar Våra skorstenar kan du ansluta till olika typer av små eller stora

Läs mer

Stadshotellet i Enköping

Stadshotellet i Enköping Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Rapport över Arkeologisk Förundersökning

Rapport över Arkeologisk Förundersökning Rapport över Arkeologisk Förundersökning Raä 92 och 297, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län ArkeoDok Rapport 2007:16 1 Inledning Upplands-Bro kommun har yttrat sig rörande fornlämningarna

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING. Version 1.1 April 2012 1

HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING. Version 1.1 April 2012 1 HUR VI BYGGER EN FÖRKLARING Version 1.1 April 2012 1 VAD ÄR MÖJLIGT ATT BYGGA I TÄLLBERGS SJÖGÅRDAR? Området är en unik plats där du har möjlighet att skapa ditt drömboende. Vi tror att det handlar lika

Läs mer

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport

Läs mer

Monteringsanvisning. trätrappor. Tel. 0382-133 10 www.snickarlaget.se

Monteringsanvisning. trätrappor. Tel. 0382-133 10 www.snickarlaget.se Monteringsanvisning trätrappor Denna monteringsanvisning är en generell anvisning för hur en trappa i olika utföranden skall monteras. Läs igenom hela monteringsanvisningen innan montaget börjar för att

Läs mer

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 2 2 PROBLEMFORMULERING...

Läs mer

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se Förord Lär av Mästarna har vuxit fram under min tid som lärare i ämnet satslära med arrangering vid Musikhögskolan i Malmö. Materialet har under ett decennium provats både i grupp- och individuell undervisning

Läs mer

BYGG SÅ HÄR. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. med skivor med Ecoprim Varmvägg

BYGG SÅ HÄR. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. med skivor med Ecoprim Varmvägg Rekv.nr 3040 augusti 2009 STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2009 4 BYGG SÅ HÄR Tilläggsisolera ytterväggen invändigt med skivor med Ecoprim Varmvägg Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de

Läs mer

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika

Läs mer

Nu kan stugan användas nästan hela året

Nu kan stugan användas nästan hela året SJÄLVBYGGARENS SOMMARSTUGA DEL 6 FASADBEKLÄDNAD Självbyggaren gör nu i ordning husets fasad. Det arbetet handlar om mer än den snygga träpanelen, för isolering, fuktskydd och vindskydd skall arbeta ihop

Läs mer

Gjutarens hus. En slutrapport. Historiska byggtekniker Vikingatida byggande, Högskolan på Gotland 60 p. HT-07 till VT 08

Gjutarens hus. En slutrapport. Historiska byggtekniker Vikingatida byggande, Högskolan på Gotland 60 p. HT-07 till VT 08 Gjutarens hus En slutrapport Historiska byggtekniker Vikingatida byggande, Högskolan på Gotland 60 p. HT-07 till VT 08 Av: My Bronner, Leif Ekengren, Petra Ensjö Einarsson, Alexander Nordin, Ragnar Söderman,

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Rapport om vårt uteklassrum - första etappen.

Rapport om vårt uteklassrum - första etappen. Projektnummer: LER-2013-06000 Rapport om vårt uteklassrum - första etappen. Bild 1. Skolgårdseftermiddag vid stationen Uteklassrummet. Bakgrund För flera år sedan ordnade vi en miljövecka för f-3. En dag

Läs mer

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund

Läs mer

BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift

BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift OMLÄGGNING AV SPÅN PÅ FASADER samt TJÄRNING 2009 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson Bo klockstapel under omläggning av spån på norra

Läs mer

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin)

SSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin) SSF nnehåll rinciper sid. 2 ogisk sid. 3 stegring rund sid. 4 element Balans sid. 5 princip Belastning sid. 6 och balans v å kroppars sid. 7 balans Komplexa sid. 8 system Fall - och sid. 9 passteknik 1

Läs mer