Hydrologisk utredning Anderstorps Stormosse

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hydrologisk utredning Anderstorps Stormosse"

Transkript

1 BILAGA 2 FRAMTAGANDE AV HYDROLOGISK MODELL Modellen bygger på laserdata från flygburen laserskanning framtaget av Lantmäteriet. Höjdmodellen redovisar terrängens form och höjdläge med hög noggrannhet. På öppna hårdgjorda ytor är medelfelet i höjd ca 5 cm. Materialet innehåller ett rutsystem med ett höjdvärde för varje 2 2 meter. En sådan ruta kallas i fortsättningen för cell. Förutom detta har även en del data samlats in i fält med GPS och handdator, bl.a. rörande flödesvägar och dikens sträckningar. Den hydrologiska modellen har tagits fram med hjälp av programmet ArcGIS 9 (ESRI ArcMap 9.3.1) med tillägget Spatial Analyst och till viss del även tillägget 3D Analyst. Nedan beskrivs tillvägagångssättet för framtagande av modellen. Kommandon har markerats med kursiv text. Kommandon markerade med en stjärna (*) har hämtats ur ArcToolbox. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 1. Höjddatat importerades till ArcGIS i ascii-format och konverterades till ArcGIS gridformat. 2. De olika grid-filerna sammanfogades med kommandot Combine* till ett enda höjdraster som täckte hela åtgärdsområdet samt omgivande terräng. 3. Ur höjdrastret beräknades en skuggbild för att ge djup i bilden och åskådliggöra landskapets relief. Detta gjordes med kommandot Spatial Analyst/Surface Analysis/Hillshade med belysning från 225 (dvs. från sydväst) och 35 över horisonten. 4. I skuggbilden syns dikena inom området tydligt. Bilden jämfördes med ortofoton samt med de GPS-inmätningar som gjorts av dikena i fält och visade att skuggbilden gav en mycket detaljerad och rättvisande bild av dikenas sträckningar liksom även av utseendet hos övrig terräng i området. Detta är en bekräftelse på höjdrastrets höga kvalitet. Hydrologisk modell för nuläge 5. De hydrologiska verktyg som finns i ArcGIS Spatial Analyst bygger på att allt vatten rinner ut ur höjdrastret. Om det finns sänkor utan utlopp i rastret så kommer beräkningarna att visa att vattnet rinner ned i dessa sänkor och stannar där. I verkligheten skulle sänkorna antingen vattenfyllas och svämma över eller så skulle vattnet infiltrera i marken. För att kunna använda höjdrastret till hydrologiska beräkningar måste alla sänkor i rastret först fyllas igen. Detta utförs med kommandot Fill*. 6. Ur det fyllda höjdrastret kan vattnets flödesriktning i varje cell beräknas. För varje cell i rastret beräknas ett värde som visar åt vilket håll en vattendroppe som släpps i cellen skulle rinna. Detta görs med kommandot Flow direction*. 7. Ur flödesriktningen kan sedan flödesackumuleringen beräknas, vilket i princip är ett raster där värdet för varje cell talar om hur många andra celler som avrinner till den 1

2 cellen. Detta görs med kommandot Flow accumulation*. 8. Med Spatial Analyst/Raster calculator beräknades flödesackumuleringen om så att värdet för respektive cell multiplicerades med 4 (varje cell har arean 4 m 2 ). Värdet i respektive cell motsvarar då avrinningsområdet för varje specifik cell uttryckt i m 2. Genom att därefter multiplicera med årsavrinningen 584,6 mm och dividera med kunde även den årsavrinningen beräknas för varje cell uttryckt som 10 6 liter/år. 9. Genom att ändra i symbologin för bilden över flödesackumulering/årsavrinning så att celler med värden lägre än liter/år inte visas så framträder ett dräneringsmönster. För att ytterligare tydliggöra detta delades rastret in i ett antal olika klasser med Spatial Analyst/ Reclassify och konverterades därefter till ett vektorbaserat linjeskikt Spatial Analyst/ Convert/Raster to features. Små vattenflöden gavs en ljusblå färg och smal linjetjocklek. Högre vattenflödena symbolseras av allt tjockare linjer och mörkare blå färg. Rättning av modellen 10. Kartan med dräneringsmönstret kontrollerades mot iakttagelser i fält för att hitta eventuella felaktigheter. Ett uppenbart fel som uppstår i beräkningarna är när det finns vägtrummor eller broar. I höjdrastret ser dessa ut som fördämningar. Kommandot Fill* har till syfte att bl.a. avhjälpa sådana fel genom att fylla upp rastret så att vattnet ändå kan rinna vidare. Men Fill* är i det här sammanhanget ett väldigt trubbigt verktyg som kan skapa nya fel i rastret. Om trumman exempelvis går under en hög vägbank kommer ett stort område att fyllas av Fill*, vilket medför att flödena kan styras över vägen på fel plats och därmed förvanska dräneringsmönstret nedströms. De delar av dräneringsmönstret uppströms om trumman som hamnar under fyllningen kommer också att slätas ut och kan inte vara med i fortsatta beräkningar. Det finns även andra platser i höjdrastret där t.ex. utlopp från torvgravar hamnat på fel ställen. Ett annat fel är att tegdikena i modellen inte är tillräckligt tydliga för att modellen ska fungera korrekt. Dikena är endast ca cm breda i verkligheten och dessutom igenväxta i ytan på många platser. De syns i skuggbilden av höjdmodellen, men det är på grund av att marken sluttar svagt mot de platser där dikena ligger, inte på grund av dikena själva. Tegdikena behöver därför förtydligas i modellen. Korrigering för trummor och utlopp 11. För att rätta till fel orsakade av trummor eller felaktiga utlopp skapades ett 3Dlinjeskikt. I linjeskiktet digitaliserades trummornas sträckningar in. (Man kan även göra ett vanligt linjeskikt och därefter konvertera det till ett 3D-skikt med kommandot 3D Analyst/Convert/Features to 3D). 12. På Editor-verktygsfältet finns verktyget Sketch Properties som kan användas för att korrigera koordinater för noder. Med hjälp av Sketch Properties lades höjdvärden (z) in för linjernas start och slutpunkter och eventuella övriga mellanliggande noder. Mellan noderna kommer linjen att få höjdvärden motsvarande ett linjärt samband mellan noderna, vilket alltså innebär att linjen får ett flytande höjdvärde mellan noderna. Linjerna gavs höjdvärden som motsvarar den egentliga dikesbotten vilket gör att 2

3 vattnet kommer att välja dessa vägar i flödesmodellen. 13. Det går inte att direkt konvertera 3D-linjeskiktet till ett raster och få med höjdvärdena. Vid bildandet av rastret tas höjdvärdena från en kolumn i attributtabellen. Ett 3Dlinjeskikt kan ha olika höjdvärden för varje nod och dessutom flytande höjdvärden mellan noderna. Detta går inte att visa i attributtabellen. Först konverterades därför 3D-linjeskiktet till ett 3D-punktskikt med en punkt för varje 2 meters intervall med XToolsPro/Feature Conversions/Convert Features to Points. 14. Med XToolsPro/Table Operations/Add X,Y,Z Coordinates beräknades respektive punkts z- koordinat i punktskiktets attributtabell D-punkterna konverterades sedan till ett raster med 2 m cellstorlek snappat mot det ursprungliga höjdrastret, Spatial Analyst/Convert/Features to raster. Som värde för rastret valdes z-värdena. 16. Nu har ett nytt raster skapats. Detta raster kallas i fortsättningen för trum-rastret. I trum-rastret finns endast värden på de platser som ska korrigeras dvs. där de aktuella trummorna eller utloppen ligger. Resterande omgivning i rastret saknar värde. Sådana celler sägs ha värdet null. Nu kan trum-rastret läggas in i det ursprungliga höjdrastret genom följande kommando i Spatial Analyst/Raster calculator: Con(IsNull([trum-raster]), [höjdraster], [trum-raster]) Det som står innanför hakparenteser ska alltså vara namnen på de rasterskikt som används i beräkningen. Kommandot är ett villkorskommando som i princip säger att om trum-rastret saknar värde ( null ) så ska höjdrastrets värden användas. Och där det inte är null ska trum-rastrets värden användas. Det gör att höjdrastrets värden kommer att användas överallt utom på de platser där trummorna ligger. Där kommer trumrastrets värden att användas. Förtydlig av tegdiken 17. Dikena digitaliserades som ett linjeskikt. För att hitta dikena användas både en skuggbild av höjdrastret (se pkt 3), ortofoton och ekonomiska kartan från 50-talet. 18. Linjeskiktet med diken konverterades till ett rasterskikt, Spatial Analyst/Convert/Features to raster. 19. Dikesrastret har bara värden där det finns diken, medan omgivningen har värdet null. Dikesrastret lades ihop med höjdrastret med följande kommando i Spatial Analyst/Raster calculator: Con(IsNull([dikesraster]), [höjdraster], [höjdraster]- 0,2) Kommandot säger i princip att där dikesrastret saknar värden ( null ) ska höjdrastrets värden användas. Där dikesrastret innehåller värden ska höjdrastrets värden också användas, men sänkas 0,2 meter. Det innebär att alla diken fördjupas 0,2 meter. Olika försök gjordes med att sänka dikesbottnarna till andra nivåer, till exempel 0,1 3

4 meter och 0,3 meter och resultaten jämfördes. Det är mycket svårt att avgöra vilket som är en korrekt flödesbild inom de dikade täktområdena, men modellen där tegdikena sänkts 0,2 meter bedömdes vara den som bäst stämde överens med iakttagelser i fält. Denna modell behölls för fortsatta hydrologiska analyser. Analys av områdets hydrologi före restaurering 20. Med det nya rättade höjdrastret upprepades steg 5 9 för att generera en så korrekt flödesbild som möjligt över åtgärdsområdet. 21. Ett punktskikt skapades. I punktskiktet digitaliserades utloppspunkter in baserat på flödesbilden och iakttagelser gjorda i fält. Varje punkt fick ett eget ID-nummer. 22. Baserat på punktskiktet med utloppspunkter beräknades delavrinningsområden fram med kommandot Watershed*. 23. Avrinningsområdena konverterades till ett vektorbaserat polygonskikt, Spatial Analyst/Convert/Raster to features. Resultatet finns i bilaga Avrinningsområdenas areor beräknades med XToolsPro/Table Operations/Calculate Area (se tabell 5 i rapporten). Hydrologisk modell efter restaurering 25. För att undersöka förändringen efter den planerade restaureringen behövde höjdmodellen åter korrigeras genom att förändra den till motsvara hur området kommer att se ut efter restaureringsarbetena. För att göra detta har höjdrastret modifierats i fyra olika steg: Igenläggning av diken, sänkning av plintar, små dämmen och stora dämmen. Denna arbetsordning gäller enbart för arbetet med den digitala modellen och har inget med ordningen för genomförandet av verkliga restaureringsåtgärder att göra. Igenläggning av diken 26. Ur linjeskiktet med alla diken valdes de diken som ska dämmas ut för den fortsatta analysen. 27. En buffert om 3 meter skapades runt alla diken som ska restaureras (Buffer*). 28. Bufferpolygonerna konverterades till ett linjeskikt med XtoolsPro/Feature Conversions/ Convert Polygons to Polylines. Linjerna representerar ytterkanten för dikesigenläggningen. För den fortsatta bearbetningen av datat måste korsande linjer och områden intill torvgravar tas bort. Det görs med en överlappande klipp-polygon som tas fram enligt punkterna nedan. 29. Med kommandot Intersect* skapades ett punktskikt för varje korsning i dikesskiktet. 30. Korsningspunkterna buffrades till 5 meter (Buffer*). Buffern bildar ett polygonskikt. 4

5 31. Ett polygonskikt som täcker hela analysområdet med en enda stor fyrkantig polygon skapades. Med Union* sattes denna polygon ihop med bufferpolygonerna. 32. Polygonskiktet gjordes editerbart. Nu kan alla bufferpolygonerna raderas ur den stora polygonen så att det endast blir hålrum kvar där buffrarna legat. 33. På samma sätt som i punkt ovan skapas en buffert runt alla torvgravar som sedan läggs ihop med den stora polygonen och sedan raderas. Kvar finns alltså en stor polygon som täcker hela analysområdet, men med hål 5 meter runt varje dikeskorsning och 5 meter runt alla torvgravar. 34. Linjeskiktet klipptes därefter mot den stora polygonen med hål i med kommandot Clip*. Kvar blev ett linjeskikt där det ligger linjer parallellt med alla diken på 3 meters avstånd. Inom 5 meter från dikeskorsningar eller torvgravar upphör linjerna för att undvika att de korsas eftersom det kan störa den fortsatta databearbetningen. 35. Linjeskiktet konverterades till ett punktskikt med en punkt för varje 2 meters intervall, XToolsPro/Feature Conversions/Convert Features to Points. 36. Punktskiktet konverterades vidare till ett 3D-punktskikt med kommandot 3D Analyst/Convert/Features to 3D och interpolerades mot höjdrastret. 37. Från 3D-punktskiktet interpolerades ett nytt raster fram. Som interpoleringsmetod användes Kriging, Spatial Analyst/Interpolate to Raster/Kriging. Rastret kallas nedan för krigingrastret. 38. Det polygonskikt med dikesbuffert som tillverkades tidigare (punkt 27) konverterades till ett raster med valfritt värde (omgivningen får automatiskt värdet null ). Rastret kallas nedan för buffertrastret. 39. Dikena i höjdrastret kan sedan läggas igen med följande kommando i Spatial Analyst/ Raster calculator: Con(IsNull([buffertrastret), [höjdrastret], [krigingrastret]) Detta innebär att där buffertrastret saknar värde ( null ) kommer höjdrastret att behållas, men inom 3 meter från alla diken kommer krigingrastrets värden att användas. Detta motsvarar som om diket har lagts igen till samma marknivåer som finns 3 meter vid sidan om diket. Anledningen att 3 meter används är för att cellstorleken i höjdrastret är 2 meter och då behöver avståndet vara något större än det för att ge en bra marknivå för igenläggningen i analysen. Sänka plintar 40. När dikena läggs igen kommer massorna att tas från marken intill. Detta kommer att medföra att markytan sänks något. För att detta ska stämma i modellen ska markytorna sänkas även där. 5

6 41. Runt linjeskiktet för diken skapades en buffert om 12 meter med kommandot Buffer* (så långt som grävmaskinerna beräknas nå vid arbetena). 42. Bufferpolygonen slogs sedan samman med bufferten för torvgravar (punkt 33) och polygonerna för dikesigenläggning (punkt 27) med kommandot Union*. Därefter editerades skiktet så att bufferten för torvgravar och polygonerna för dikesigenläggning raderades från bufferpolygonen. Kvar blev alltså områden som ligger längre bort än 3 meter från diken, men närmare än 12, samt inte intill torvgravar. 43. Polygonskiktet konverterades till ett raster med värdet 1, Spatial Analyst/Convert/Features to raster, nedan kallat plintrastret. 44. Plintar som sticker upp mer än 0,1 m över igenläggningsnivån sänks med 0,1 m genom följande kommandon i Spatial Analyst/Raster calculator: [höjdrastret] * [plintrastret] 0,1 Detta raster kallas nedan för sänkning0,1. Därefter användes följande kommando: Con([krigingrastret] < [sänkning0,1], [krigingrastret], [sänkning0,1]). 45. Det sänkta rastret lades därefter ihop med höjdrastret genom följande kommando i Spatial Analyst/Raster calculator: Con(IsNull([sänkta rastret]), [höjdrastret], [sänkta rastret]) Stora dämmen 46. De planerade stora dämmena digitaliserades som ett linjeskikt. 47. Markprofilen vid varje dämme kontrollerades med 3D Analyst/Interpolate line och Profile graph som visar en markprofilkurva i sidovy av ett valt utsnitt av marken. Utifrån denna profilbild fastställdes en lämplig dämningsnivå för respektive dämme. 48. I linjeskiktets attributtabell skapades en ny kolumn med namnet Z. Respektive dämmes dämningsnivån lades in i attributtabellen i kolumnen Z. 49. Linjeskiktet konverterades till ett raster baserat på Z-värdet, Spatial Analyst/ Convert/ Features to raster. 50. Null-värden togs bort ur rastret med följande kommando i Spatial Analyst/Raster calculator: Con(IsNull([raster]), 0, [raster]) Rastret med äkta noll-värden kallas nedan för Storadämmen-rastret 51. Storadämmen-rastret sammanfogades med höjdrastret i Spatial Analyst/Raster calculator: Con([Storadämmen-rastret] > [Höjdrastret], [Storadämmen-rastret], [Höjdrastret]) 6

7 Kommandot säger att på de platser där Storadämmen-rastret är högre än det ursprungliga höjdrastret så ska Storadämmen-rastrets värden användas istället. Små dämmen 52. Ett nytt linjeskikt skapades. Linjer digitaliserades över området i ett system ungefär vinkelrät mot dikena och anpassat till höjdskillnader. Längs med dessa linjer ska dämmen byggas i dikena. 53. Genom kommandot Intersect* mellan dämningslinjerna (punkt 52) och dikena (punkt 17) skapades ett punktskikt för de platser där dämmen ska byggas. 54. En buffert om 7 meter skapades runt varje dämme, Buffer*. Detta definierar att dämmets bredd kommer att bli 7 meter åt vardera hållet dvs. totalt 14 meter. 55. Intersect* användes igen, men denna gång mellan dikena (punkt 17) och bufferten (punkt 54), vilket skapar ett skikt med 14 meter långa linjer. Linjerna ligger ovanpå dikena med samma riktning som dessa. Dessa linjer ska nu vridas vinkelrät mot dikena för att bli de små dämmena. 56. Linjerna vrids 90 grader med hjälp av polyline_rotate_byfieldvalues.cal i Easy Calculate 5.0 ( Nu hamnar de små dämmena vinkelrät över dikena. 57. Med XToolsPro/Feature Conversions/Split Polylines delades dämmena på mitten i två halvor. 58. Skiktet med de delade dämmena görs om till ett 3D-linjeskikt interpolerat mot höjdrastret, 3D Analyst/Convert/Features to 3D. 59. Två nya kolumner skapades i attributtabellen: Z-max och Z-min. Högsta och lägsta höjd för alla dämmehalvor beräknades därefter i Field Calculator med hjälp av två färdiga beräkningsmodeller i Easy Calculate 5.0: shape_get_z_max_2.cal och shape_get_z_min_2.cal 60. Dämmena sattes därefter ihop igen med kommandot Dissolve*. Vid ihopsättningen beräknades samtidigt max-värdet för varje dämmes Z-max (linjens högsta punkt) och även min-värdet för varje dämmes Z-max (den lägre halvans högsta punkt), liksom även min-värdet för varje dämmes Z-min (den lägsta punkten). Anledningen till dessa beräkningar är att det inte går att dämma högre än den högsta terrängen för dämmets lägsta halva, dvs. min-värdet för Z-max. Dämningshöjden, dvs. högsta vattendjupet bakom dämmet kan beräknas i Field calculator genom: (min Z-max) (min Z-min) 61. Dämmets höjd sätts till 0,1 meter över min Z-max i Field calculator. (min Z-max) + 0,1 7

8 Det spelar egentligen inte någon roll och det höjs endast en millimeter eller flera meter, i den hydrologiska analysen kommer resultatet att bli detsamma. 62. Linjeskiktet konverteras till ett raster med dämmets höjd som värde, Spatial Analyst/ Convert/Features to raster. 63. Rastret med de små dämmena läggs ihop med höjdrastret i Spatial Analyst/Raster calculator: Con(IsNull([små dämmen]), [höjdraster], [små dämmen]) Analys av områdets hydrologi efter restaurering 64. Med det korrigerade höjdrastret upprepades steg 5-9 för att generera en ny flödesbild över åtgärdsområdet. 65. Avrinningsområden beräknades på samma sätt som i punkt Samma skikt med utloppspunkter som i punkt 21 användes. Synpunkter på modellen Efter kontroll och anpassning mot observationer i fält tycks modellen ge en mycket bra bild av den hydrologiska situationen i stort. Men liksom alla modeller så är det en förenkling av verkigheten. Två brister har noterats hos modellen. En generell brist är att modellen endast tar hänsyn till markytans höjd och hur vatten skulle rinna på denna yta. Men mycket av vattnets rörelser sker vanligtvis nere i marken. Även om grundvattnets rörelser till största delen följer topografin kan även andra aspekter som t.ex. jordart och jorddjup spela in. Denna påverkan på vattenflödena finns inte med i modellen. I detta fall berör de hydrologiska analyserna i huvudsak torvmark som är homogen och ofta väldigt tät mot djupet. De stora vattenrörelserna i torvmark sker i eller väldigt nära markytan. Mossemark tillväxer med anpassning efter vattnets rörelser. I blöta dråg och laggkärr förblir terrängen låg medan mossen i övrigt tillväxer på höjden. Eftersom mossens topografi på så vis blir en direkt avspegling av vattnets rörelser är kanske mossemark också den typ av mark som trots allt är allra bäst lämpad för att göra hydrologiska beräkningar baserat på en digitala höjdmodell. Denna brist i modellen är alltså av mindre betydelse i detta fall. En andra brist är att alla vattenflöden har samma bredd som cellstorleken oavsett om det är en rännil eller flod. Modellen är matematiskt uppbyggd så att vattnet alltid endast rinner i den lägsta punkten även om flödet är så stort att det skulle sprida sig till omgivande celler. I detta fall innebär det att det vatten som efter restaureringen kommer att spridas i markytan enligt modellen ändå ser ut som koncentrerade bäckar. Det troliga är att vattnet på flera ställen kommer att medföra att marken blir blötare i ett bredare stråk, inte bara i en 2 meter bred fåra motsvarande cellstorleken. 8

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap

PM 2012:14. En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap PM 2012:14 Bilaga 1 En metodbeskrivning för beräkning av avrinningsområden utifrån Nya nationella höjdmodellen i ArcMap Miljöenheten Malin Spännar Version 2012-10-29 Länsstyrelsen Dalarna Tfn 023-810 00

Läs mer

Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun

Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Stockholm Vatten VA AB Kartering av tillrinningsområde för Östra Mälaren inom Stockholm-Huddinge kommun Uppdragsnummer Växjö 2010-01-10 12801201 DHI Sverige AB GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600

Läs mer

http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/hydrografi-i-natverk

http://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkan-med-andra/hydrografi-i-natverk Avrinningsområden Denna övning är inspirerad av Andreas, miljöinspektör i Lilla Edet med ansvar bland annat för inventering av enskilda avlopp. Andreas ville genomföra inventeringen per avrinningsområde,

Läs mer

Tips och tricks 1 Cadcorp SIS 5.2 2003-03-03

Tips och tricks 1 Cadcorp SIS 5.2 2003-03-03 Tips och tricks 1 Cadcorp SIS 5.2 2003-03-03 Skapa en raster pensel från en Windows bakgrund (1) 1. Kontrollera att Paper är uppsatt som koordinatsystem/projektion 2. Öppna en Bitmap fil i ett tom fönsterfil

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB.

P-05-70. Platsundersökning Oskarshamn. Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen. Jakob Svensson, Aqualog AB. P-05-70 Platsundersökning Oskarshamn Fältundersökning av diskrepanser gällande vattendrag i GIS-modellen Jakob Svensson, Aqualog AB Maj 2005 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

2010-01-08 Manual för Webbkartan

2010-01-08 Manual för Webbkartan 2010-01-08 Manual för Webbkartan Hitta länken till webbkartan... 2 Starta en karttjänst och genomgång av verktygens funktioner... 3 Lagerhantering, teckenförklaring och sökfunktioner... 5 Fliken Lager...

Läs mer

Överbyggnadsbeskrivning

Överbyggnadsbeskrivning 2016/06/28 13:53 1/12 Överbyggnadsbeskrivning Överbyggnadsbeskrivning Använd funktionen för att definiera/modifiera vägens överbyggnad. Funktionen kan också användas för Rehabiliteringsprojekt rehabilitering.

Läs mer

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar

Läs mer

ÖVERSVÄMNINGS- SKYDDSPLAN för Ekeby avloppsreningsverk Sigurd Melin, Terra Firma 2008-04-21 Förord Denna översvämningsskyddsplan är resultatet av ett utvecklingsprojekt som pågått sedan årsskiftet 2006/2007.

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Planerad bergtäkt i Stojby

Planerad bergtäkt i Stojby Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en

Läs mer

Södertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström

Södertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:33 Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland Jan Ählström Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil

Läs mer

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat.

Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat. GeoDataEnheten Kulturgeografiska Institutionen 106 91 Stockhlm Observationer rörande omvandling av digitala yttäckande vektordata till rasterformat. 1993 Stefan Ene INNEHÅLL Inledning Omvandling av koordinatsatta

Läs mer

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet

Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Praktisk vägledning för analys av kvalitetsfaktor Kontinuitet Innehållsförteckning Metodbeskrivning för användning av bedömningsgrunderna för Förekomst av artificiella vandringshinder för vattendragvattenförekomster

Läs mer

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:13 Arkeologisk undersökning Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun

Läs mer

Svenskt tävlingsprogram för Narkotikahundar. 2010-10-01

Svenskt tävlingsprogram för Narkotikahundar. 2010-10-01 1 Svenskt tävlingsprogram för Narkotikahundar. 2010-10-01 Generella bestämmelser: Tävlingen skall årligen genomföras i enlighet med hundförarförbundets allmänna anvisningar och riktlinjer för SM-arrangemang.

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund

HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund 2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec

Läs mer

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts.

http://www.leidenhed.se Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att ett fel upptäckts. Dokumentet är från sajtsidan Matematik: som ingår i min sajt: http://www.leidenhed.se/matte.html http://www.leidenhed.se Minst och störst Senaste revideringen av kapitlet gjordes 2014-05-08, efter att

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

En hög med sprängsten i Brunna

En hög med sprängsten i Brunna Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:61 En hög med sprängsten i Brunna Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västra Ryd 98:1 Viby 19:1 Västra Ryd socken Upplands-Bro kommun Uppland Jan Ählström En

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?

Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra

Läs mer

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11 Koncept 10 november 2014 Uppdrag: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11 Knislinge, 257586 Titel på rapport: Översvämningsanalys fastighet Vallmon 11

Läs mer

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område

Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område Laboration: Att inhägna ett rektangulärt område Du har tillgång till ett hoprullat staket som är 30 m långt. Med detta vill du inhägna ett område och använda allt staket. Du vill göra inhägnaden rektangelformad.

Läs mer

Delprojekt: Metodik och verktyg för kartering av till- och deltillrinningsområden för Kyrksjön och Råcksta träsk. Projektnummer

Delprojekt: Metodik och verktyg för kartering av till- och deltillrinningsområden för Kyrksjön och Råcksta träsk. Projektnummer Beställare Stockholm Vatten AB Stockholms Sjöar Delprojekt: Metodik och verktyg för kartering av till- och deltillrinningsområden för Kyrksjön och Råcksta träsk Projektnummer 2008-03-04 6058 DHI Sverige

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04

VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt

Läs mer

Problemlösning i ett kalkbrott

Problemlösning i ett kalkbrott Problemlösning i ett kalkbrott För att konkretisera matematikundervisningen och samtidigt bredda elevernas erfarenhetsvärld har Ebbe Möllehed låtit elever i särskild kurs, årskurs nio, ägna en dag åt att

Läs mer

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.

Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun. Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson

Läs mer

Kapitel 2 Vägg/golv... 3

Kapitel 2 Vägg/golv... 3 2014.02.21 1 Vägg/golv Kapitel 2 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 2 Vägg/golv... 3 Yttervägg... 3 Golv... 8 Anpassa vägg till platta på mark... 12 Innervägg... 14 Hur ser väggarna ut?... 19 Ångra/göra

Läs mer

STOCKHOLMS SJÖAR. Stockholm Vatten AB. Handlingsplan för kartering av avrinningsområden. Rapport Stockholm 2009-04-23. Uppdragsnummer 1141052

STOCKHOLMS SJÖAR. Stockholm Vatten AB. Handlingsplan för kartering av avrinningsområden. Rapport Stockholm 2009-04-23. Uppdragsnummer 1141052 STOCKHOLMS SJÖAR Handlingsplan för kartering av avrinningsområden Rapport Stockholm 2009-04-23 Uppdragsnummer 1141052 SWECO Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Monteringsanvisning Durapool

Monteringsanvisning Durapool Monteringsanvisning Durapool 1ma_durapool_se_2015-0413 Introduktion FOLKPOOLS POOLINSTALLATION GENOMFÖRS NORMALT I FEM STEG: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Markarbete Stomresning Montage av tillbehör,

Läs mer

Modellering av rinnsträcka i mark med GIS Svensbyfjärdens ytvattentäkt, Piteå kommun

Modellering av rinnsträcka i mark med GIS Svensbyfjärdens ytvattentäkt, Piteå kommun 2012-05-16 Sida 1 (52) Modellering av rinnsträcka i mark med GIS Svensbyfjärdens ytvattentäkt, Piteå kommun Kerstin Nordström, Esri Sverige 2012-05-16 Sida 2 (52) 2012-05-16 Sida 3 (52) Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge UV MITT, RAPPORT 2006:24 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge Södermanland, Botkyrka socken, Tullinge 21:223, RAÄ 505:1 Cecilia Grusmark UV MITT, RAPPORT 2006:24

Läs mer

Översvämningsanalys Sollentuna

Översvämningsanalys Sollentuna Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG

Läs mer

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar

Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Kvalitetskontroll laserscanning Göta- och Nordre älvs dalgångar Scanning utförd maj 2006 Mats Nyborg 2006-11-16 VATTENFALL POWER CONSULTANT Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

I närheten av kung Sigges sten

I närheten av kung Sigges sten ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Installation av Värmefilm, värmefolie.

Installation av Värmefilm, värmefolie. Installation av Värmefilm, värmefolie. Till en början ska du se till att beställa rätt mängd material inför installationen. Se till att vara noggrann när du räknar, det kommer att löna sig i slutet. Fungera

Läs mer

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke

Runnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer

Kvarteret Herta Västerås

Kvarteret Herta Västerås Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:22 Kvarteret Herta Västerås Schaktningsarbeten på bryggeritomten Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västerås 232:1 Kv Herta Domkyrkoförsamlingen Västerås kommun

Läs mer

Karta över inventeringsområdet

Karta över inventeringsområdet HL Taigabas Henrik Liliedahl Sörbäcken 6 780 64 LIMA 073-830 51 91 taigabas@algonet.se 9 1 8 7 2 5 4 6 3 Karta över inventeringsområdet Naturvärdesinventering för presumtiv fortsatt utbyggnad i Stöten

Läs mer

En el-ledning i Åkers Styckebruk

En el-ledning i Åkers Styckebruk Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:28 En el-ledning i Åkers Styckebruk Schaktning vid ett järnåldersgravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Åker 10:1 Åkers

Läs mer

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Kapacitansmätning av MOS-struktur Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid

Läs mer

Övning 3a. Tematiska kartor

Övning 3a. Tematiska kartor Övning 3a. Tematiska kartor Övningstid: 2 tim Uppgift: Visualisering av befolkningsdata mm. Läsanvisning: Harrie: kap 11 Det finns två huvudtyper av kartor: topografiska och tematiska. De senare kan definieras

Läs mer

Geografiska Sverige Data, GSD från Metria,) och ArcGIS 9. Övningen innefattar dataformat, menyer, ikoner, och verktyg.

Geografiska Sverige Data, GSD från Metria,) och ArcGIS 9. Övningen innefattar dataformat, menyer, ikoner, och verktyg. Introduktion till GSD och ArcGIS Syftet t med övningen är att ge en introduktion till digitala it kartor (här är källdata Geografiska Sverige Data, GSD från Metria,) och ArcGIS 9. Övningen innefattar dataformat,

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

Utredningar och underlag Nacka stad, 9230.

Utredningar och underlag Nacka stad, 9230. Denna utredning är ett underlag till den utvecklade strukturplanen för Nacka stad. Det sammanvägda resultatet kan läsas i dokumentet Utvecklad strukturplan för Nacka stad. Utredningar och underlag Nacka

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper inför betygssättningen i årskurs

Läs mer

Boplatser i Svärtinge, för andra gången

Boplatser i Svärtinge, för andra gången ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby

Läs mer

RITA KARTA MED GPS GARMIN 62S

RITA KARTA MED GPS GARMIN 62S RITA KARTA MED GPS GARMIN 62S 1. Passa in kartan i Rikets nät- RT90 2. Ställa in Nordlinjer 3. Inställningar Garmin62s 4. Använda GPS i skogen 5. Överföra GPS-data till OCAD 1. Passa in kartan i Rikets

Läs mer

Referens till. WeavePoint 6 Mini

Referens till. WeavePoint 6 Mini Referens till WeavePoint 6 Mini Arkiv Öppna Välj Arkiv Öppna eller klicka på snabbknappen Öppna för att komma till dialogrutan Öppna. Du kan öppna ett av de senaste mönstren du arbetat med genom att klicka

Läs mer

2. Markera område (se instruktioner längt ner på sidan) och markera Fastighetskartan och Laserdata till höger (se bild). Tryck på Ready.

2. Markera område (se instruktioner längt ner på sidan) och markera Fastighetskartan och Laserdata till höger (se bild). Tryck på Ready. Joakim Svensk, november 2013 Revidering av Fredrik Ahnlén, april 2014 Att generera OL-kartor från Laserdata Sedan 2009 har Lantmäteriet jobbat med att laserscanna hela Sverige för att skapa en bättre höjdmodell.

Läs mer

Självbyggarens hus står på betongplintar

Självbyggarens hus står på betongplintar SJÄLVBYGGARENS SOMMARSTUGA DEL 2 GRUNDEN I del 1 av självbyggarens sommarstuga visade vi hur du snickrar vägg- och golvsektioner. I detta nummer bestämmer vi var huset skall stå samt anlägger en grund

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Rev. 1 Manual Revaq Portal

Rev. 1 Manual Revaq Portal Rev. 1 Manual Revaq Portal Cartesia GIS AB / Envisys AB 1 Innehåll Allmänt... 3 Introduktion till Revaq Portalen... 4 Behörigheter... 4 Formulär... 4 Administratör... 6 Lägga upp ett nytt reningsverk...

Läs mer

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

DOM 2015-07-03 Stockholm

DOM 2015-07-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-07-03 Stockholm Mål nr M 1416-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-30 i mål nr M 2698-14,

Läs mer

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE

Läs mer

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1

Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 Arkeologisk förundersökning 2014 Lilla Jordberga 4:47, fornlämning 38:1 HUSBYGGE Källstorps socken, Trelleborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:12 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014

Läs mer

Tolkning och digitalisering

Tolkning och digitalisering Tolkning och digitalisering Här beskrivs kortfattat använda praktiska tillvägagångssätt. Då underlagsmaterialen har skilt sig mellan studieområdena har inte arbetsgången varit identisk. Här beskrivs de

Läs mer

Metodbeskrivning för inventering av utter (Lutra lutra) vintertid på snö

Metodbeskrivning för inventering av utter (Lutra lutra) vintertid på snö Metodbeskrivning för inventering av utter (Lutra lutra) vintertid på snö Erfarenheter från undersökningar i delar av Norrbottens län 1992-1994 Naturskyddsföreningen 1995 Författare Åke Aronson INNEHÅLL

Läs mer

Tips & tricks för redigering

Tips & tricks för redigering Tips & tricks för redigering Det har kommit flera nyheter och förbättringar i redigeringsmiljön och användargränssnittet för version 10.0. Den första stora skillnaden som märks är att redigeringsverktygsfältet

Läs mer

Att använda bildhanteringsprogram, del 2

Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Gå till Adobe Online (M) Markeringsram - (L) Lasso - (C) Beskärning - (J) Airbrush - (S) Klonstämpel - (E) Suddgummi - (R) Oskärpa - (A) Markering av bankomponenter

Läs mer

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering P-05-238 Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar Valideringstest av ythydrologisk modellering Emma Bosson, Sten Berglund Svensk Kärnbränslehantering AB September 2005

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Trycket beror på ytan

Trycket beror på ytan Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09

Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 Hydrologiska och hydrokemiska förändringar i Gripsvallsområdet 2010-03-09 1 2 Figur 1. Gripsvall, planområde. Från kommunens FÖP. BAKGRUND I samband med utarbetandet av FÖP Gripsvall undersöktes också

Läs mer

Addera ett nytt Arranger Track. Skapa Arranger Events

Addera ett nytt Arranger Track. Skapa Arranger Events Datorstudion med Cubase Johan Axelsson 69 Arrangera med Arranger Track Det finns ett annat sätt att arrangera dina projekt, alltså att lägga upp ordningen och längden på intron, verser, refränger, stick

Läs mer

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun , Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:

Läs mer

2011 Studsvik AB PANORAMA-BILDTAGNING. Tony Björkman

2011 Studsvik AB PANORAMA-BILDTAGNING. Tony Björkman 2011 Studsvik AB Tony Björkman PANORAMA-BILDTAGNING Filminspelning och visuell inspektion är två beprövade metoder för avsyning av bränslestavar. Ett nytt sätt att avsyna är att skapa panoramabilder vilket

Läs mer

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög

Fossilt odlingslager vid Kimme storhög UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012

Läs mer

Ljus och färg - Lite teori

Ljus och färg - Lite teori Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta

Läs mer

VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka

VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Tekniskt PM Geoteknik VÄG E18 Busshållplatser, norr om trafikplats Danderyds kyrka Danderyds Kommun, Stockholms Län UTSTÄLLELSEHANDLING 2012-04-01 Uppdragsnummer: 107294 Dokumenttitel: Projekterings PM

Läs mer

T-tunika med formremsa i halsringningen

T-tunika med formremsa i halsringningen Du behöver: begagnade tyger. Jag har en gardin och ett par shorts. Symaskin och matchande tråd, pappersoch tygsax, knappnålar, måttband, strykjärn och strykbräda, mellanlägg/fliselin till halsremsan. Synål.

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd

Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd SKYDD AV TRÄD FLODA CENTRUM 001-040 Lerums Kommun Vegetation & Infrastruktur AB Utvärdering till möjlighet för flytt och skydd av träd Bakgrund Skrivandes var på syn vid Floda Centrum Lerums kommun 2014-02-27.

Läs mer

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby

E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby TEKNISKT PM GEOTEKNIK E4 Stockholm Uppsala, Trafikplats Måby Sigtuna Kommun, Stockholms Län Arbetsplan, Utställelsehandling 2011-11-18 Projektnummer: 8447022 Dokumenttitel: Tekniskt PM Geoteknik Skapat

Läs mer

SOFT Kartmanual MTB-O

SOFT Kartmanual MTB-O SOFT Kartmanual MTB-O Konvertera karta till MTB-O norm, steg för steg Version: 1.0 2012-07-20 Författare och foto: Martin Bergström Innehåll 1. Inledning... 3 2. Om MTB-O... 3 3. OCAD... 4 4. MTB-O normen...

Läs mer

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004

E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004 E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen

Läs mer

Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING SPN-000/000 1(14) SPN 2004/0080 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1

Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING SPN-000/000 1(14) SPN 2004/0080 214. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1 Planbeskrivning 1(14) SPN-000/000 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Risängen 1:1 (öster om kvarteret Citronfjärilen) inom Smedby i Norrköping den 16 februari 2016 SAMRÅDSHANDLING 2(14) Sammanfattning

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

MANUAL kvalitetsregister

MANUAL kvalitetsregister MANUAL kvalitetsregister Mars 0 Förord Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som stödjer ett systematiskt arbetssätt för att förebygga undernäring, fall och trycksår. Det ger möjlighet till

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer