Nationell konferens i palliativ vård
|
|
- Elin Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nationell konferens i palliativ vård För andra gången anordnades en nationell konferens i palliativ vård denna gång med temat Palliativ Vård för Alla. Konferensen hölls i City Conference Centre Folkets Hus, Stockholm mars. Arrangörer var Stiftelsen Stockholms Sjukhem, Ersta Sköndal Högskola, Ersta Diakoni och Nationella Rådet för Palliativ Vård. Nedan följer ett urval av föreläsningar och seminarier från konferensen, i första hand de med anhöriganknytning. Deltagarna hälsades välkomna och dagen inleddes med en presentation från några av arrangörerna Stockholms Sjukhem, Ersta Sköndal Högskola och Nationella Rådet för Palliativ Vård. Plenarföreläsningar och seminarier Palliativ vård för alla Eva Nilsson Bågenholm, äldresamordnare. Föreläsarnas insatser tackades med ett gåvobrev till stöd för Hospice Ethiopia i Addis Abeba. Som en fortsättning på det temat bjöds deltagarna på svängiga afrikanska rytmer. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre presenterades av Eva Nilsson Bågenholm, som är regeringens äldresamordnare. Under perioden satsas 4 mdkr på de mest sjuka äldre, pengar som delas ut på länsnivå. Syftet med satsningen är att få åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Målet är att skapa samverkan och samordning, en säker läkemedelsanvändning, god vår vid livets slutskede, god vår vid demenssjukdom, bättre ta tillvara individens och anhörigas resurser och synpunkter samt utveckla kunskap, kvalitet och kompetens. Som exempel på att ta till vara anhörigas kunskaper nämnde Bågenholm Nationellt kompetenscentrum Anhörigas arbete med utveckling av en modell för anhörig- och brukarrevision inom demensområdet. Det finns också en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, SKL om: grundläggande krav, stöd till långsiktigt förbättringsarbete, patient- och brukarperspektiv och öppna jämförelser för äldre. Följ Bågenholms arbete på bloggen: Att ha fokus på familjen - utopi eller möjlighet? Birgitta Andershed berättade om anhöriga och vårdande. Döende och död är en familjehändelse och många har olika uppfattningar och reaktioner på detta med många frågor som följd - hur påverkas familjen? Hur påverkas anhöriga? Hur klaras vårdandet? Tar vi anhöriga för givna? En del väljer att vårda och kan göra det av kärlek och omsorg. Man kan också känna sig tvingad av exempelvis moraliska förpliktelser. Det är ett ömsesidigt beroende. Man är varandras anhöriga - rollerna är sammanflätade med varandra, ofta i en komplex situation. Anhöriga är delaktiga men det kan vara ett isolerat engagemang, ett isolerat vårdande. Anhöriga, den närstående och personal - alla har de sitt mål. Det behövs samordning för att verka mot ett gemensamt mål. Den samverkande processen är helt nödvändig, menar Andershed. Birgitta Andershed, leg ssk, professor, Enheten för forskning i palliativ vård, Ersta Sköndal högskola.seksjon för sykepleie, Høgskolen i Gjøvik, Norge.
2 Anette Henriksson, leg. ssk, doktorand, Enheten för forskning i paliativ vård, Ersta Sköndal högskola, institutionen för Hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet, Palliativa enheten, Dalens Sjukhus, Stockholm. Det pågår mycket stöd till anhöriga men det finns inga riktlinjer på hur och när stödet ska ges. Det finns heller inga riktlinjer när den närstående avlidit. Stödbehovet hos anhöriga är att den närstående får bra vård, information, emotionell bekräftelse och praktisk omvårdnad. Henriksson presenterade sin avhandling som är ett stödprogram för anhöriga till personer med livshotande sjukdom under pågående palliativ vård. Stödprogrammet innebär sex träffar där olika teman tas upp, till exempel nutrition, palliativ vård och att hantera vardagen. Dessa tematräffar görs ihop med läkare, dietist, kurator/psykolog, sjukgymnast och präst. I en första studie av stödprogrammet intervjuades anhöriga som beskrev att de i stödgruppen kände trygghet, samhörighet, delaktighet, bekräftelse, det var en plats som gav dem insikt och där de kunde hämta kraft och få vila. Den andra studien som gjordes intervjuades anhöriga om stödgprogrammets innehåll och struktur. Intervjuade anhöriga tyckte att innehållet var aktuellt och speglade livet, gav möjlighet att etablera kontakt med andra i gruppen samt med teamledarna. Avslutningsvis talade Heriksson om interventioner och att interventioner bör vara så strukturerade att de kan replikeras, men ändå flexibla att möta behoven hos individen. Efterlevandestöd Forskning kring normal och komplicerad sorg Inger Benkel, kurator/ socionom, med. dr., Palliativa enheten, Palliativt Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Sorg orskakas av plötslig eller oväntad förlust och kan ge normal eller komplicerad sorg. Efter ett dödsfall behöver anhöriga få reagera på förlusten och få förståelse för det som hänt. De behöver sammanfatta det gemensamma livet och finna det nya livet utifrån de nya omständigheterna. Inom forskning kring sorgeprocessen studeras påverkansfaktorer - kön m.m., känslor, att konfronteras med dödsfallet, avslut eller fortsatt relation, tid för sorgeprocessen samt den fysiska och psykiska hälsan. De teorier som sorgeprocessen innehåller är sorgteori, copyingteori - strategier för att hantera vardagen, kristeori och anknytningsteori. Komplicerad sorg kallades förr för patologisk sorg och betyder att man fastnat i sorgen. Komplicerad sorg är skild från depression och man behöver speciellt stöd, vilket bara några få i landet behandlar. Behovet av stöd förändas över tid. Stödinsaster som krävs är emotionellt stöd, praktiskt stöd, kognitivt stöd, nätverksstöd (vara med i ett sammanhang) samt instrumentellt stöd. Efterlevandestöd är ett samtal mellan vård- och omsorgspersonal och den avlidnes anhöriga en tid efter dödsfallet. Efterlevandestöd i praktiken - palliativt resursteam i Borås Telefonansvarig sjuksköterska eller distriktssköterska gör en uppföljning efter dödsfallet med att ringa upp den anhörige för att erbjuda samtal med sjuksköterska, läkare och/eller kurator. Samtalen behandlar sjukdomsprocessen, dödsfallet, tankar och känslor kring situationen, normalisera sorgeprocessen, socialt nätverk, behov av ett fortsatt socialt stöd - praktiskt eller emotionellt. Mannefred har också arbetat med gruppsamtal för anhöriga bestående av sex träffar med olika teman. Svenska Kyrkan i Borås har också haft samtalsgrupper med ungefär samma teman, men haft svårt att nå ut till anhöriga i arbetsför ålder. Därför var det just denna grupp av anhöriga som man vände sig till i resursteamets samtalsgrupper. Carina Mannefred, kurator/aukt. socionom, palliativt resursteam, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås.
3 Efterlevandestöd i praktiken - ett sätt att arbeta med unga människors sorg Har arbetat med att söka upp och bjuda in unga vuxna (16-28 år) till samtalsgrupper. Har sedan 2004 haft sexton olika grupper och kan erfarenhetsmässigt konstatera att det inte är lätt att vara ung vuxen. De är en bortglömd men viktig grupp, menar Hultkvist. Ramar för samtalsgrupperna är träff en gång i veckan ca: två timmar per gång och tio gånger totalt. Man har inte arbetat med några speciella teman utan tagit vara på gruppens egna process. Men i efterhand har det visat sig att alla grupperna nästan talat om samma saker och ett visst mönster av teman uppenbarat sig. Målet med samtalsgrupperna är att deltagarna ska kunna gå vidare i livet med sin förlust och införliva sorgen som en erfarenhet i sitt fortsatta liv som vuxen. Solveig Hultkvist, kurator/socionom, Stockholms Sjukhem. Postersession Strukturerade samtal med närstående till patienter i den avancerade hemsjukvården i Uppsala Carlsson har drivit utvecklingsprojekt med gruppstöd för anhöriga och efterlevandesamtal. Kände att det saknades enskilda samtal med anhöriga utan den närståendes närvaro. Därför drogs projektet igång. Utvecklingsprojektets fyra delar: Sjuksköterskor fick gå en utbildning i existentiell samtalsmetodik, erbjuda ett strukturerat anhörigsamtal, sjukvårdsteamets kurator samt projektledare hade återkommande möten med sjuksköterskorna, anhörigsamtalen har utvärderats och justerats under projekttiden. Under projekttiden hölls 61 samtal med anhöriga, vilka ansåg det värdefullt med ett eget samtal utan den närstående. Ett enskilt samtal innebär en möjlighet att stödja både den anhörige och den närstående och förebygga att det uppstår problem. Samtalen innebär att den anhöriges situation underlättas och fyller en viktig funktion. Metoderna - Föra barnen på tal och Beardslee s familjeintervention Pia Ganmark, kurator och Pia Carlström, sjuksköterska. KVH - Kvalificerad vård i hemmet, Hässleholm och Kristianstad. Metoden Föra barnen på tal är en kortversion av Beardslee s familjeintervention och har sin grund i förståelsen om hur psykisk Maria Carlsson docent, leg. ssk, inst. folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och samordnare Palliativt KompetensCentrum Uppsala. ohälsa påverkar föräldrarskapet och barnen. Syftet med metoden är att öppna upp samtal om barnen och föräldrarskapet som en del av förälderns förmodade långa behandlingsprocess och med målsättningen att stödja föräldraskapet och barnets utveckling, bedöma barnens och familjens behov av stödjande åtgärder och att hjälpa barnet och familjen med att få det stöd som behövs. Detta sker genom en kartläggning av barnets livssituation, information till föräldrar för att stödja barnets utveckling samt ordna ytterligare stöd och hjälp. Beardslee s familjeintervention innebär en kartläggning av barnets situation, behov av stöd, information om skyddande faktorer samt stöd till föräldrarna i hur de kan stödja sitt barn. Man har sex till åtta träffa inklusive en familjeträff och startar med ett förberedande samtal. Samtal förs med hela familjen enskilt samt ett familjesamtal. Man för loggbok som familjen kan ta del av samt gör uppföljning med efterlevande. Genom de två ovan nämnda metoderna har man inom KVH kunnat notera en påtaglig förändring av familjernas kommunikation. Känslomässigt har en fördjupning skett och barnens olika behov har kommit till uttryck och bekräftats av föräldrarna.
4 Efterlevandesamtal med anhöriga efter dödsfall på internmedicinsk avdelning Projekt med syfte att kartlägga behov av efterlevandesamtal på Avdelning en internmedicinsk avdelning med inriktning mot hematologi och tromboembolism på Östra sjukhuset i Göteborg. Man skickade ut informationsbrev till anhöriga som frågade om de ville delta i en telefonintervju om vilken information de fått, samt tankar kring behov av ett efterlevandesamtal. 88 anhöriga identifierades. 53 av dem nåddes genom telefonkontakt och tre avböjde intervju, vilket innebär att 50 telefonintervjuer genomfördes. 24 % av de anhöriga hade haft ett efterlevandesamtal. En majoritet 56 % ansåg sig inte ha behov av ett efterlevandesamtal. En majoritet ansåg sig alltså inte ha behov av ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Resultaten visar att det är dock närmare dubbelt så många som önskar ha efterlevandesamtal jämfört mot vad de genomför vid enheten idag. Plenarföreläsningar i korthet Palliativ vård vid olika diagnoser - likheter och olikheter Sayeh Sattar, STläkare, Medicinkliniken, Östra/Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg. Den palliativa vården utgår från cancer, men det finns andra sjukdomar som visar på liknande symtom som den palliativa vården borde omfatta i högre grad, exempelvis KOL, hjärtsvikt, ALS och demens. Peter Strang, överläkare, professor, Karolinska Institutet, Stockholms Sjukhem. Symtom i palliativ vård. Får vi helheten genom att mäta delarna? Carol Tishelman menar att allt för lite uppmärksamhet har ägnats åt symtomens betydelse för den närstående och de anhöriga. Diskuterade och problematiserade hur vi definierar, bedömer, behandlar och beforskar symtom i palliativ vård. Carol Tishelman, leg. sjuksköterska, professor, Karolinska Institutet, Stockholms Sjukhem. Den moderna döden Johannisson talade om vårt förhållningssätt till döden i ett långt tidsperspektiv. Den förmoderna döden - om läkarens plikter och smärtan som ett straff, prövning och nödvändighet, till den senmoderna döden som den individualiserade döden med kollektiva sorgeriter, den smärtfria döden och kommersialisering. Karin Johannisson, Professor i idéhistoria, Uppsala Universitet.
5 Smärta - de svåra fallen Johansson och Stellborn talade om smärtlindring i den palliativa vården - om att lyckas, misslyckanden och svårigheter med smärtlindring. Tog upp tre autentiska case och diskuterade dessa med åhörarna för att åstadkomma ett lärande samtal. Hans Johansson, överläkare, Palliativa Enheten, Södertälje Sjukhus. Per Stellborn, överläkare, ASIH/ Äldredoktorn, Långbro Park, Stockholm. Fotogalleri Text och foto: Fredrik Jansson, NkA.
Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention
Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merPALLIATIV VÅRD I HEMMET
inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och
Läs merVad säger lagen? projekt När barn är anhöriga
Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merPalliativ vård 2014. talare
Palliativ vård 2014 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dig inom symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården senaste rönen inom smärtlindring, illamående och andnöd! Det svåra samtalet
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merAtt möta den döendes existentiella behov
Att möta den döendes existentiella behov Peter Strang Professor i palliativ medicin Onkolog, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merPalliativ vård för alla
Palliativ vård för alla 2:a Nationella Konferensen i Palliativ vård 13-14 mars 2012 3 Blomma i öken, Suzanne Nessim (Detalj) 4 Innehållsförteckning Välkommen 2 Kommittéer 3 Programöversikt 4-7 Rumsöversikt
Läs merReferat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå
Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från
Läs merPalliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merPalliativ vård. betala för 3! Gå 4
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merAtt vara tonåring när mamma eller pappa dör
Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merDen palliativa vårdens utveckling och utmaningar
Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,
Läs mer16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL
enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merKvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård
Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt
Läs merPresentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter
Presentation av specialiserad palliativ vård VGR Inventering RCC 2011-2012 Uppdrag RCC Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter Inventera den palliativa vården Utforma ett regionalt organisatoriskt
Läs merSFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem
SFPM 20 år Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Hur svensk palliativ medicin startade Varför är vetenskapen viktig för en specialitet?
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merRPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland
RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt
Läs merÖsterlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad
Österlenprojektet palliativ vård utan gränser Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad 180216 Österlenprojektet palliativ vård utan gränser ett samarbete mellan Palliativ
Läs merOnkologisk omvårdnad
Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merNärståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede
Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget
Läs merVård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merTemagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
Läs merMultisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens
Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson
Läs merEfterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd
Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra
Läs merÅrsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
1(6) Länssjukhuset Ryhov Psykiatriska kliniken Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Katarina Johansson, skötare på psykiatriska kliniken, har under 2012 arbetat 25% med klinikens
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande vuxna
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Innehåll... 1 Efterlevande... 2 Inledning... 2 Rutin för efterlevandestöd... 2 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Efter
Läs merNärstående i palliativ vård
Närstående i palliativ vård Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård Leg Specialistsjuksköterska i Cancervård, Diplomerad i Palliativ vård, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum,
Läs merAktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet
Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny
Läs merNärståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merBarn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson
Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan
Läs merSupportive care av den geriatriska onkologiska patienten
Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt
Läs merInom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Läs merOnkologisk omvårdnad
Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas
Läs merPalliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten
Läs merProjektorganisation. Projektledningsgrupp. Medicinska fakulteten, Lunds Universitet
Projektledningsgrupp Carl-Magnus Edenbrandt Grethe Fochsen Carina Gustafsson Birgitta Lindelius Britta Mellfors Lars Sandman Hans Starkhammar Per Wahlstedt Arvid Widenlou Nordmark ordförande i faktagruppen,
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merPersonsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi
Personsentrerad palliativ vård och hospicefilosofi Jane Österlind Leg.ssk, med.dr Ersta Sköndal Bräcke Högskola, Institutionen för vårdvetenskap/ Palliativt forskningscentrum, Stockholm Jane.osterlind@esh.se
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merProjekt Barn som anhöriga 2012-2014
Projekt Barn som anhöriga 2012-2014 Nationell satsning sker på utvecklingsarbete som stödjer barn och unga som har föräldrar med olika svårigheter. I hälso- och sjukvårdslagen har lyfts in barns särskilda
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merUTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER
UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merProjektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet
Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merHUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?
PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merRiktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Läs merMotionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merStockholms Sjukhem. Carl Johan Fürst docent. Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård 2009 Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care of dying Pathway
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merAnhörigstöd - Efterlevande barn
Godkänt den: 2017-04-18 Ansvarig: Åsa Himmelsköld Gäller för: Region Uppsala Innehåll Efterlevande barn... 2 Oväntade dödsfall... 3 Väntade dödsfall... 3 Avsked... 3 Före avskedet... 3 Vid avskedet...
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merNationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15
Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer
Läs merEn dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN ulricehamn.se
ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN 2019 ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i din närhet som är långvarigt
Läs merStockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care
Läs merSammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning
Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Datum: 1 december 2008 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Hälsoverket, Oxelösund Britta Bergström, (S)
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merKurator. I cancersjukvården
Kurator I cancersjukvården Fakta 1914 första kuratorstjänsten inom sinnesjukvården 1928 Sahlgrenska sjukhuset Nu ca 4000 kuratorer Socionomutbildningen Relevanta vidareutbildningar Organisation Klinikanslutna
Läs merPalliativ vård i VGR och Halland
Bilaga 1 Palliativ vård i VGR och Halland Juni 2012 1 Syfte Jag......och mina närstående är informerade om min situation....är lindrad från smärta och andra besvärande symtom....är ordinerad läkemedel
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merAnhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.
Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag. Anhörig kallar vi dig som vårdar. Du behöver inte vara släkt eller bo tillsammans
Läs merNär döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.
När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merFRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig
FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merJenni Niska och Elisabet Olofsson
Jenni Niska och Elisabet Olofsson 2014-05-20 Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer 19 lokala och regionala
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den
Läs mer