Ibland spelar hjärnan en små spratt. Åtminstone gör min det.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ibland spelar hjärnan en små spratt. Åtminstone gör min det."

Transkript

1 Min Andre Paper vid Nordiskt NAV-möte Förord Detta papper har sin grund i den nordiska samling för pastorer, präster, diakoner och imamer verksamma inom kriminalvården (NAV-arbetet) som hölls i Uppsala missionskyrka i november De inbjudna talarna hade det gemensamt och var inbjudna utifrån just detta att de stod med ett ben i kriminalvårdsarbetet och ett annat inom akademin. En ganska öppen utgångspunkt för talarna var att det skulle röra sig någonstans i närheten av frågan om försoning. För min egen del blev startpunkten lika tvåfaldig som bakgrunden till inbjudan att medverka. I min doktorsavhandling 1, som behandlade apartheidrelaterade konflikter inom de reformerta kyrkorna i Sydafrika under den sista tiden innan valet 1994 och tillkomsten av ett demokratiskt Sydafrika, var frågan om rättvisa, jämställdhet och lika värde brännande frågor. Frågan om hur man såg på Den Andre var en nyckelfråga. Häri låg min första utgångspunkt när jag började skissa på detta papper. Den andra var mycket mer personlig. En prästkollega anklagade mig offentligt en gång för att välja vilka intagna jag ville träffa. Min känsla av den kritiken var å ena sidan att den var orättfärdig, men att den å andra sidan ändå utmanande mig till att fundera över mitt eget beteende. Fanns det sådant i mina möten med andra som borde förändras. Mötet med Den Andre sker ständigt. Hur det ser ut, här nära eller långt borta behöver alla fundera över. Dessa båda perspektiv mötet med Den Andre i Sydafrika och på häktet i Malmö ledde till en text i skärningspunkten mellan akademisk utredning, krönika och predikan. Kanske skulle den snarast kunna beskrivas som en essay med akademiska inslag. Min Andre Ibland spelar hjärnan en små spratt. Åtminstone gör min det. Det finns ett årligt fenomen i Sverige som kallas Melodifestivalen möjligen känner du till den. Numera ockuperar den ju 6 veckor i Tv-tablåerna och mycket 1 Lennart Henriksson, A Journey with a Status Confessionis Analysis of an apartheid related conflict between the Dutch Reformed Church in South Africa and the World Alliance of Reformed Churches, Studia Missionalia Svecana CIX. Uppsala: Swedish institute of Missionary Research. Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 1 av 14

2 mer på löpsedlarna. Jag är inte särskilt intresserad av detta evenemang även om det händer att jag tittar någon gång då och då. Och be mig inte återge någon titel, än mindre text det är inte många jag kan återkalla i minnet. Främling kommer jag visst ihåg, och någon text om Bröst som är som svalor som häckar. Men annars är det ganska döfött att fråga mig om sådant. Situationen var annorlunda när det fanns barn i hemmet. Då ägde Melodifestivalen rum vid ETT tillfälle och vi gjorde det till en gemenskapsgrej att se den tillsammans med vänner på annan ort. Om jag skulle fråga er om när Arja Saijonmaa varit med och framfört en sång, skulle ni veta det? Jag skulle inte haft en susning, men ändå, som ett hjärnans lilla spratt helt utan att jag över huvud taget funderade kring det så poppade början av en text upp ur en sång hon sjöng 1987, som ju inte helt förvånande var den tid då vi var aktiva Melodifestivaltittare. Högt över havet hette sången men det var inte den titeln jag kom ihåg. Det som dök upp i minnet alldeles opåkallat var första textraden som börjar med orden Vem är jag, vem är du? Vem är du? Vem är jag? Levande charader. Spelar alla roller så bra. Och senare i texten: Vem är du? Vem är jag? Kan vi få kontakt nu? I grunden är det klassiska frågor om identitet och om hur vi förhåller oss till varandra. För 2500 år sedan kunde man i Pythians förtempel i Apollotemplet i Delfi läsa olika visdomsord, bland dem uppmaningen Känn dig själv. Det var till Pythian, hon som var oraklet, man vände sig för att få vägledning och råd, tolkat genom prästerna. Vem är jag? Känn dig själv! Jag kan inte tro att det är enklare för oss idag har att hantera frågan om att känna sig själv, om identitet och relation. Vi kanske också behöver besöka någon Pythia för hjälp. Tvärtom, tror jag det är minst lika viktigt som någonsin att fundera över hur det som är Jag förhåller sig till den som inte är Jag. Och vilka konsekvenser resultatet av den reflektionen får i de olika sammanhang vi rör oss. I mitt anförande här kommer jag att lyfta fram begreppet Min Andre som ett centralt begrepp på vilket en grund kan byggas för att hantera frågorna om vem jag är och hur jag relaterar till den Andre, en grund som kan utgöra fundament för en mera omfattande etisk reflektion. Begreppet är hämtat från den polske journalisten och författaren Ryszard Kapuściński som gick ur tiden Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 2 av 14

3 Frågan om jaget startar egentligen från det mänskliga livet allra första ögonblick. Svensk abortlagstiftning bygger på ett resonemang som utgår ifrån tanken att fostret är en del av kvinnan kropp upp till ett visst utvecklingsstadium. Följdriktigt anges det då att Kvinnan har rätt att fatta beslut som gäller hennes kropp. Om detta kan vi ha många olika synpunkter teologiskt, filosofiskt, biologiskt, psykologiskt etc. Jag skall inte diskutera abort eller aborträtt, men konstaterar att frågan om när ett jag blir ett jag kan ta sin början redan här. När ett barn föds och navelsträngen klipps inträder en grundläggande annorlunda situation. Tills nu har barnet varit totalt förenad med modern och genom henne hämtat allt nödvändig för sin överlevnad: näring, värme och syre. Nu måste barnet själv i princip i alla fall förse sig med detta på egen hand. Sedan är det en annan sak att människors barn, som vi vet, i jämförelse med djuren är extremt utsatta och sårbara och under lång tid beroende av en mycket omfattande omsorg från någon annan, praktiskt och emotionellt, för att växa och utvecklas. Den välkände och framstående psykiatrikern och psykoanalytikerna Johan Cullberg presenterade i sitt standardverk Kris och Utveckling 2 en omfattande översikt över barnets kritiska utvecklingsperioder. Han menar att den nyfödde inte har någon upplevelse av ett själv och inte känner någon demarkationslinje mellan sig själv och moderns kropp. Kanske skulle man kunna använda en term från Jean Calvin för att beskriva förhållandet mellan moder och barn begreppet pia conspiratio, att andas tillsammans. Calvins sammanhang var ett helt annat men handlade ändå om denna extrema närhetsrelation för att uppnå det goda. Han menade att we ought to bind ourselves [together with God] in a pia conspiratio and cultivate peace among ourselves. 3 Men, precis som en fysisk separation äger rum när barnet lämnar detta varma livets vatten som det skvalpat runt i och när navelsträngen strax därpå kapas, startar en psykologisk separation samtidigt. Stegvis uppnår barnet större autonomi. Denna fas av individualisering börjar bli tydlig när barnet är 3-4 månader. Hur många av er har inte sagt om något litet barn: Nu börjar det bli 2 Johan Cullberg, Kris och Utveckling, 1980 (1975), Stockholm : Natur och Kultur 3 J. Calvin, Preface to the Catechism and the Confession of Faith, 1538, Calvini Opera (CO) 5, s. 321 Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 3 av 14

4 människa av det (eller som min hustru Ewa, med småländskt påbrå, säger: Nu börjar hon folka sej te ) med en betydelse av att det börjar vara möjligt att uppfatta en viljemässig relation till andra från barnets sida. Vartefter blir självet större, barnet blir ett Jag - även om det under en period snarare än att säga jag säger sitt namn. Mitt 18 månaders barnbarn Alma säger Alma ut leka inte Jag vill gå ut till lekplatsen. Och samtidigt som jaget blir mera medvetet blir andra människor mer och mer den andre, de Alma riktar sig till för att få igenom sitt önskemål. En tydlig motpart när Alma inte kan ordna det hon vill på egen hand. Någon annan hon måste förhålla sig till. Betydelsen av en god psyko-social utveckling vad gäller förståelsen av självet, eller Jag, i relation till de Andra för ett positivt framtida relationsbyggande kan sannolikt inte överskattas. För detta krävs många goda kontakter genom uppväxten: Familj, vänner, förskola, skola, kyrka m.m. Om detta skall jag inte orda. Detta var bara en ingång för att tydliggöra att frågan om relationen till den Andre finns där från första början och är konstitutivt i en människas liv. Och lär i lika mån följa oss till dess slut. Ryszard Kapuściński var en polsk journalist och författare, född i början av 30- talet under eländiga omständigheter i ett område som numera tillhör Vitryssland. Han har sagt att han kände sig hemma i Afrika eftersom "mat var en bristvara där också och alla var barfota där också ". Under väldigt många år var han den enda polska korrespondent i hela Afrika. Om Kapuściński sägs det att han var "fascinerad av den humanitet han funnit i olika världar och människor vilket väl kan förstås som en fascination över hur medmänniskornas värdighet och grundläggande rättigheter yttrar sig i medkänsla och medmänskligt uppträdande. På samma sätt var han starkt intresserad av böcker om dessa världar och människor: han närmade främmande länder först genom litteratur och ägnade månader av läsning före varje resa. Han var skicklig i att lyssna på olika människor han mötte, men han var också i stånd att "läsa" den dolda betydelsen av sammanhang han mött under sina resor: han vände alla dessa berättelser han fick till sig till metaforer för historisk förändring. Denna tendens att bearbeta privata äventyr och erfarenheter i en större social syntes gjorde Kapuściński en framstående tänkare och ofta nämnd kandidat till Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 4 av 14

5 Nobelpriset i litteratur. Hans observationer sägs vara omvandlade till filosofiska funderingar om världen, dess människor och deras lidande och i hans skrifter finns en stor medkänsla för "de fattiga, de utsatta och förnedrade". 4 Med utgångspunkt i detta har han skrivit ett flertal stora dokumentära romaner. Bland dem fanns The Emperor, om Haile Selassies anakronistiska regim i Etiopien, Shah of Shahs om Mohammad Reza Pahlavi, den sista shahen av Iran, och en tredje med titeln Imperium, om Sovjetunionen sista dagarna. Vad jag kommer att ta upp här, med hänvisning till Kapuściński, är ett annat spår. Sent i hans liv, han dog 2007, gav han ett antal föreläsningar i Wien, Graz och Krakow som sattes samman i en volym under den gemensamma titeln "The Other". Denna essaysamling pekar på omvandling och kriser i den västerländska civilisationen, och i synnerhet på krisen och vad han ser som förtvining när det gäller interpersonella relationer mellan jaget och den Andre. Han var också djupt bekymrad över massrörelsernas kollektivism, ofta uppmuntrad som stöd för diktatorer eller obskyra ideologier. Samtidigt är Kapuściński den siste som skulle förespråka en extrem individualism. Han anser att "äkta" individualisering erkännande av självet endast kan åstadkommas genom kontakt med och erkännande av den Andre. För att uttrycka det i en slags slogan på ett mycket post-cartesianskt sätt: "Jag vet att jag är, eftersom jag vet att en annan är. 5 Under första halvan av 90-talet jobbade jag på Frikyrkliga Studieförbundet studieförbundet Bilda idag, som projektledare för projektet Hjärtans Hjärna. Avsikten var att stimulera till tänkande kring internationell solidaritet i församlingar och andra sammanhang. Bland många aktiviteter producerat vi också en brevantologi. Kända och okända skrev brev till verkliga eller imaginära adressater. Varje läsare av bokens brev blev också en slags adressat i överförd mening. Titeln på boken var Resten av världen. Bakgrunden var ett uttalande troligen inte särskilt genomtänkt men kanske 4 (From Wikipedia: ). För en inblick i en mera kritisk granskning av Kapuścińskis författarskap se Artur Domoslawskis biografi över Kapuściński, recenserad i The Guardian: 5 Ryszard Kapuściński, The Other, 2008 (2006) s.8. London/Ney York: Verso. Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 5 av 14

6 därför talande av en ledande minister i den dåvarande regeringen. Det var vi och så resten. Det var Sverige och Europa i centrum och så resten där bortom. Eller som man sa som barn, lite kaxigt, när man trodde sig vara bättre eller förmer: Du och jag mot klabbet. I inledningen till denna brevsamling skrev vi: Att placera oss i mitten är inte konstigt men vi skulle vara mycket lyckligare om vi kunde lära oss att sätta centrum MELLAN oss själva och andra. Och denne Andre, den som ofta är främmande för mig, en som är "resten", vem är det? Kapuściński hävdar att det principiellt inte är möjligt att tala om andra på ett abstrakt och allmänt sätt. Ingen är DEN Andre men väl MIN Andre. I konsekvens med det är jag den andres MIN Andre. Det kan låta som en from förhoppning att sätta centrum mellan oss själva och andra. Vi vet att det inte alltid, kanske rent av sällan, fungerar på det sättet. Kapuściński urskiljer speciellt tre områden där vi mycket påtagligt placerar oss själva i centrum och där åtskiljandet tvärtom är mycket tydligt. Det första betydande tecken på hur vi bedömer och göra distinktioner mellan oss dvs. gör den som inte är jag eller vi till en annan har att göra med hudfärg. Så länge vi lever i en helt vit, svart eller gul miljö (eller vilken färg vi nu kan sägas ha) är frågan helt irrelevant. Men så fort vi möter någon med en annan hudfärg verkar just detta vara den primära grunden för en uppfattning om att vi inte längre kan vara Vi, utan istället formar en Jag-och-Den Andre-relation eller Jag och De Andra, där jag ser mig själv som centrum, normen, det rätta. Han illustrerar det med hur barn han mötte i Uganda tog på honom och sedan tittade efter om de hade blivit vita på handen. Trots allt var ju han ur deras perspektiv det avvikande, den Andre. Han beskriver också med skam hur han som ung korrespondent trots att han ju var kommen från ett kommunistiskt öst någonstans i Zaires djungeler ändå kastade sig i famnen på någon från väst enkom på grund av att denne om än klassfiende - var vit. 6 Vitheten blev den primära sorteringsenheten och tryggheten. 6 Kapuściński, s. 54 Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 6 av 14

7 Den andra komponenten som gör en annan person till Den Andre, eller Resten och dessutom till ett hot och ett föremål för hat är nationalism. Nationalism är, liksom rasism, "en rått, primitiv verktyg som överförenklar och bagatelliserar ens bild av den Andre, eftersom för nationalisten har Den Andre bara ett enda kännetecken nationell tillhörighet" 7. Alla andra karakteristika ålder, kön, kompetens, erfarenhet, etc. avförs som irrelevanta. Resultatet, vilket ofta verkar en oskiljaktig del, något som exploateras mer och mer som en konsekvens av denna syn, är hat för Den Andre. Det är därför inte är förvånande att en som står för denna nationalistiska idé som den SD-märkta riksdagsledamoten Markus Wiechel kan kalla en annan människa för aphelvete. 8 Den tredje komponenten Kapuściński urskiljer som hindrar oss från att se Den Andre som Min Andra är religion. Han uppfattade det ofta som att den religiösa tron människor uttryckte var dåligt definierad eller väldigt oreflekterad. Men inte sällan tycks den ändå uttryckas med stor hetta och ofta med ett tämligen reaktionärt och fundamentalistiskt innehåll. Hans erfarenhet är också att när han fått och svarat på frågan "Tror du på Gud" så kom hans svar att ha en "enorm inverkan på allt som händer därefter", dvs. bestämmer hur människor förhåller sig till honom. Om detta uppfattningen att Den Andra endast är en främling och ett hot inte emotsägs med kraft; om hudfärg, nationalitet och religion är de enda perspektiv som vi använder för att bilda oss en uppfattning av eller om Den Andre, eller om detta är vad vi använder för att döma honom eller henne, då har Kapuściński kanske rätt när han säger att vår värld är som en krutdurk dangerously rolling towards the fire 9. I Sydsvenska Dagbladet Snällposten, allmänt kallad Sydsvenskan mitt dagliga fönster mot omvärlden finns varje söndag en helsideskrönika av den tidigare chefredaktören Per T Ohlsson. Förra söndagen, den 3 november, var det uppenbart att han håller med Kapuściński. Krönikan slutar med orden: Någonting håller på att gå väldigt fel i 7 Kapuściński, s. 55. Min övers. 8 Publicerad :28 9 Kapuściński, s. 57 Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 7 av 14

8 Europa. När det gäller ekonomin. När det gäller politiken. När det gäller det sociala kontraktet. När det gäller anständigheten. 10 I spåren av kraschande ekonomier breder rädslan ut sig i breda lager bland befolkningen och missnöjespolitiker och nationalister både till höger och vänster vädrar morgonluft. Fremskrittspartiet i Norge, Gyllne Gryning i Grekland, Jobbik i Ungern, Gert Wilders parti i Nederländerna, Ukip i Storbritannien, Sannfinländarna i Finland och Sverigedemokraterna här hemma, för att nämna några. USA med sin Tea-partyrörelse inte att förglömma. Mycket skulle kunna sägas om dessa partiers syn på tingens tillstånd det skall jag inte göra, men konstaterar att Per T Ohlsson sätter fingret på pricken: Mest illavarslande, säger han, är jakten på syndabockar, på De Andra. Och så konstaterar han att det kan uttryckas i antisemitism, islamofobi men kanske allra mest i romernas utsatthet i hela Europa. Per T s ord om att det håller på att gå fel när det gäller ekonomin och politiken är svårt för mig att fördjupa mig i just nu. Däremot utmanar frågan om det sociala kontraktet och inte minst frågan om anständigheten. Vem är jag egentligen och hur ser min syn på Den Andre ut i verkligheten. Hur förhåller jag mig till De Andra jag möter nästan dagligen i häktet? Gör jag åtskillnad på människor? Talar jag till och inte med dem jag möter? Väljer jag medvetet eller omedvetet vilka jag besöker och vilka jag överlåter till kollegorna att besök? Hur talar jag i andra sammanhang om olika människor? Är jag i grunden rädd för Den Andre? Hur var nu schlagertexten: Vem är jag, vem är du, kan vi få kontakt nu? Det är väl hög tid att lära känna sig själv och den Andre. Redan Herodotus, i sin Historia, skriven för 2500 år sedan, konstaterade att människan till sin natur är bofast. För att lära känna Den Andre måste vi ge oss ut på en resa, åtminstone i överförd mening, och visa lust inför det potentiella mötet. Han var av åsikten att vi förstod oss själva bättre först när vi förstod eller viste mer om Den Andre. Isolering var en styggelse. Xenofobi, främlingshat, 10 Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 8 av 14

9 menade han, kom av att vi var rädda, av att vi led av mindervärdskomplex och var förfärade inför tanken att vi eventuellt skulle vara underlägsna andra kulturer. Fast historien har ju visat att vi alltid tänkt tvärtom. Min kultur, ofta uppfattad som nationen, är högre stående än andra. Vi har rätten att härska över de andra. Edward Said 11, en annan betydande 1900-talstänkare, hjälpte oss bland annat att förstå att post-kolonialism inte betyder efter kolonialismen utan att de grundläggande föreställningar och mekanismer som låg till grund då Europa styckade Afrika fortfarande finns kvar, om än mera dolt. Han menar att detta att uppfatta kultur som liktydigt med nation leder till ett tänkande om åtskiljande, om "vi" och "dom", nästan alltid med en viss grad av främlingsfientlighet. Kultur i denna mening är en källa till identitet, säger han, och dessutom en ganska stridslysten sådan. Den är stridslysten för att man tänker att man måste rädda den identitet man tror hotas av den Andre och håller på att gå under. Att de som ägnar sig åt detta dessutom ofta har ganska vagt kulturbegreppet och en grund historiekunskap är tragiskt, men som så ofta skymmer rädslan verkligheten. Kapuściński får vara min följeslagare ett stycke till i ambitionen att finna en väg runt den förödande rädslan till en trygg vilja till att göra ett äkta möte. I det västerländska sammanhang vi är en del av och präglade av får vi hoppa över drygt 2000 år efter Herodotos innan vi kan börja ana en syn på Den Andre som kan beskrivas som modern ett resultat av Upplysningen. Dessförinnan hade Den Andre varit en från vilken vi kunde erövra land, guld, och varor av olika slag helt efter eget huvud. Den förändring som kom med Upplysningen var naturligtvis inte momentan utan skedde synnerligen gradvis. Att det dessutom dröjt lång fram i tiden är till exempel min studie av några kyrkor i Sydafrika ett exempel på. Så sent som på 1830-talet motsatte sig vissa vita reformerta kristna att fira gudstjänst tillsammans med icke-vita. De hävdade att det var fullständigt omöjligt att [the blacks should be] placed on an equal footing with Christians, contrary to the law of God and the natural distinction of race and religion, so [that] was intolerable for any decent Christian to bow down beneath such a yoke. 12 Rädsla för denna gelykstelling likställdhet ledde också till ett aktivt motstånd mot att ge Khoikhoi ursprungsbefolkningen i Södra Afrika de 11 Edward E. Said, ( ). Palestinsk litteraturvetare, verksam huvudsakligen i USA. Epokgörande för nytänkande kring kolonialism/postkolonialism med boken Orientalism 1978 där frågan om Den Andre är central. Detta följdes upp i Culture and Imperialism Henriksson s. 42. Afrikan, svart och hedning uppfattades som synonyma begrepp, liksom Europé, vit och kristen. Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 9 av 14

10 kristna sakramenten. Vit och kristen var synonyma begrepp, liksom svart och hedning. Kapuściński lyfter för sin del fram tre vändpunkter i den utveckling post Upplysningen som fortfarande pågår. Den antropologiska forskningen, Filosofen Emmanuel Levinas och multikulturalismen. 13 Med antropologin kom Den Andre i centrum. Herodotos gamla tanke om nödvändigheten av att vilja eller ha lust att möta Den Andre hamnar nu i forskningens frontlinje. Ett av de verkligt viktiga resultaten av antropologin är att den lär oss att det vi utifrån någon utgångspunkt uppfattar som andra eller främmande kulturer, långt borta eller nära, varken är mindre värdefulla eller har mindre skäl att existera som de är än någon annan kultur som vi själv är del av eller känner oss befryndade med. Den andra vändpunkten var filosofen Levinas enligt Kapuściński. Hans val är sannerligen inte svårt att förstå Levinas är onekligen en av 1900-talets mest betydande filosofer men valet är naturligtvis väldigt personligt också. 14 Levinas var född 1906 och växte upp i en judisk familj i Litauen. De två världskrigen och dess två stora totalitära system, kommunismen och fascismen inkluderande nationalsocialismen, kom att prägla honom. Han emigrerade till Frankrike innan Andra världskriget, hamnade i fängelse under kriget men överlevde till skillnad från stora delar av hans familj. Levinas tänkande var en reaktion på det vansinne som bredde ut sig under talets första halva, inte minst i synen på Den Andre och den förtvining som skedde i interpersonella relationer. Vakna upp! tycks han säga. Se Den Andre där vid din sida. Du har ett ansvar för denne. Till yttermera visso menade Levinas att självet, eller jaget, bara blir möjligt genom igenkännandet av den Andre. Detta klingar väldigt mycket som den filosofi som zuluordet Ubuntu vill uttrycka. Det är närmast oöversättbart på ett enkelt sätt. Författarinnan Antje Krog har gjort det enkelt för sig och kallar det Den afrikanska filosofin om humanism. Man kan använda ord som generös, gästfri, vänlig, medkännande, och andra, men Desmond Tutu säger att Ubuntu sträcker sig långt bortom det och säger ubuntu innebär att "min mänsklighet fångas upp, är oupplösligt förbunden" i den 13 Kapuściński, s För en introduktion till Levinas se Peter Kemp: Levinas en introduktion, 1992 Bokförlaget Daidalos. Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 10 av 14

11 andres. 15 Den sydafrikanske teologen Molefe Tsele beskriver det som "självkänsla, människovärde, identitet, kultur, religion". 16 Det försök till precisering som kommer närmst Levinas är: Du blir vad du är i gemenskap med andra. Igenkännandet av den Andre har med seende att göra och även om inte Kapuściński tar upp den tråden så är ansiktet och ögat oerhört centralt för Levinas. Det är som ansikte vi först möter Den Andre och Den Andre oss. Genom blicken får vi veta med vilket förhållningssätt Den Andre vill möta mig: Välvillig och nyfiken eller tveksam eller hotfull och avvisande. Ur ett kristet perspektiv känns denna tanke väl igen. Inte sällan möter vi orden om att Jesus såg, eller Jesus ser i Nya Testamentet. Jesus lyfte blicken och såg, står det till exempel då skarorna hade samlats runt honom vid Genesarets sjö och de var hungriga. 17 Han ser människorna. Att se och förstå hänger samman. På engelska säger man I see, när man menar Jag förstår, Jag begriper hur du har det. Att se är första steget i att vilja möta Den Andre, att bekräfta denne, att förstå hur en annan människa har det. Och göra något i relation till denne. Men om någon nu säger att Levinas resonemang om jag och Den Andre låter som Martin Buber, kan jag inte annat än att hålla med. Kapuściński benämner Levinas och Buber tillsammans med ytterligare några filosofer som dialogfilosofer. Buber blev känd genom sin bok Jag och Du som kom ut I boken Vägen in skriver Margareta Säfvenberg i sitt kapitel om Det personliga samtalet om vad Buber kallade Jag-Du-möte ett möte där vi blir till i kontakten med den andre. Känns det igen? För att utveckla det något lite måste man börja med att förstå att världen för Buber är alltigenom dualistisk. 19 Utifrån det kan människan uttala två ord. Båda orden är ordpar: Jag-Du resp. Jag-Det. I båda fallen gäller att det inte finns ett ensamt Jag. Antingen är Jaget förbundet med Du eller med Det. Jag tänker inte dra detta längre och utlägga Buber utan konstaterar bara att för Buber är Den Andre i det autentiska Jag-Du-mötet inte ett objekt för min erfarenhet. Han är ett 15 Desmont Tutu, No Future without Forgiveness, s London: Random House, Molefe Tsele, Kairos and Jubilee. In To Remeber and to Heal, by Russel H Botman and Robin M Petersen, s. 74. Cape Town: Human & Rosseau, Joh 6:5 18 Martin Buber, Ich und Du, En god introduktion till Martin Bubers tänkande finns i en utgåva (nyöversättning till engelska) av Ich und Du från 1970; I and Thou, T & T Clark Ltd, Edinburgh. Översättaren Walter Kaufmann ger en ganska grundlig läshjälp i I and You, A Prologue. ss.7-48 Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 11 av 14

12 subjekt som deltar i att skapa mitt Jag, liksom jag deltar i att skapa detta Du. Det är endast i mötet med Den Andre som jag kan uppleva grundordet Jag i min relation till Du. Kapuściński, i sin roll som journalist och författare med särskild tyngpunkt på andra länder och sammanhang, insåg betydelsen av det verkliga mötet. Också på det professionella planet. Det är inte svårt att förstå att han fann Levinas viktig, Levinas som menade att den som är Jag inte bara har att relatera till Den Andre. Jag har också att ta ett ansvar för den andre och vara beredd att bära konsekvenserna av det förhållningssättet. Till detta ställer Kapuściński frågan: Är detta en kristen offerakt? Han svara själv: Ja av offer, avstående och ödmjukhet. 20 Är vi beredda att gå den vägen har vi med det avvisat andra i princip möjliga och för den delen inte ovanliga vägar människor emellan. Vi avvisar kriget, de hårda orden, mobbingen och allt annat man kan tänka av konfliktiv karaktär. Alla de vägar som i grunden är ett uttryck för misslyckande, för ett nederlag. I stället borde då fokus bli på fred som vägen till fred för att citera titeln på en nyutkommen bok. 21 Men vägen man går eventuellt i tron att det är freden väg kan heller inte vara avskärmningens, isoleringens. Det är den väg de nationalistiska partierna i Sverige och Europa i övrigt just nu försöker driva på tvärs mot öppenhet och tolerans. Vägen måste istället bli dialogens, samarbetets, och idéutbytets väg. Då upphör Den Andre att vara en synonym för främlingen eller fienden och kan bli Min Andre. Så kan vi bygga en mera omfattande etik tillsammans på det etiska grundfundament som denna relation utgör. Det kan innebära brott mot konventioner, ordningar och normer och förutsätter därför mognad och ett visst mått av mod. Som det ofta är sagt: Bara den som vet var hon står vet vart hon kan gå. Det finns väl en bibelberättelse som gestaltar detta särskilt tydligt. Berättelsen i Lukaevangeliets 10:e kapitel. Berättelsen om den barmhärtige Samariern. Frågan 20 Kapuściński, s KG Hammar m.fl, Fred är vägen till fred, Marcus förlag, Örebro/Sveriges Kristna Råd, Bromma. Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 12 av 14

13 om hudfärg finns inte där men väl frågan om såväl religion som nationalism, för att återknyta till Kapuścińskis tre områden där vi mycket påtagligt tenderar att placera oss själva i centrum. Både den som ställer frågan till Jesus initialt och prästen och leviten lever med en bild av att vara ett egendomsfolk som är förmer, Guds särskilda utvalda nationellt och religiöst. Vi och Dom-perspektivet var självklart. Konsekvensen av det var bland annat att de enligt sina egen och samhällets uppfattning skulle dra på sig kultisk orenhet och inte kunna fullgöra det som de såg som sin tjänst för Gud i templet om de beblandade sig med den utsatte mannen. Jesus visste att mannen som ställde frågan om vem som var hans nästa var medveten om svaret och avstår därför skickligt från att svara på den och tvingar istället mannen att svara på en annan fråga: Frågan om vem som är den slagne mannens nästa. Svaret mannen då tvingas ge visar att det han håller för sant inte håller streck. Svaret på frågan om vem som är hans nästa eller Andre vänder upp och ner på hans föreställningsvärld, något som han nu måste tänka in i sitt gamla teologiska system. Det har inget med nationalitet eller religiös tro att göra. Den handlar om att svara mot den Andres behov, att se den Andre som Min Andre. Den berättelsen visar på utmaningen i ett mulitkulturellt, multietniskt och multireligiöst sammanhang som Israel/Palestina i alla tider varit. Att vi i Sverige idag sedan länge också befinner oss i ett sådant läge är uppenbart. Vardagens möten, inte minst för oss som arbetar med själavård inom fängelsevärlden, visar detta med stor tydlighet. Ur detta växer utmaningen, åtminstone till mig, att bättre lära känna mig själv. Levinas konstaterar: Människan är en varelse som talar. I mötet med den andre kan dialogen uppstå. Dialogens mening är ömsesidig förståelse, för att vi därigenom ska komma varandra närmare. Förutsättningen är viljan till möte. Är jag villig till detta? Och om så vad blir då resultatet? Med ord hämtade från Joseph Conrad, författaren av bl.a. Heart of Darkness som behandlar kolonialismen helvete, kan vi undra: Kommer vi tillsammans att vilja hänvisa till det som talar till vår förmåga till glädje och förundran; till den känsla av mystik som omger våra liv; till vår känsla för Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 13 av 14

14 medlidande, och skönhet och smärta; till den latenta känslan av gemenskap med hela skapelsen - och den subtila men oövervinnerliga övertygelse om solidaritet som knyter samman oräkneliga hjärtan; till solidariteten i drömmar, i glädje, i sorg, i strävande, i illusion, i hopp, i rädsla, vilket binder samman människa och människa, vilket binder samman hela mänskligheten. 22 Ja, säg det! Det kan vi väl bara svara på individuellt och därför blir min sista mening en fråga till var och en av oss: Uttrycker Conrads ord bara en from förhoppning eller är det ett uppnåeligt mål när vi placerar centrum mellan oss och då vi är varandras Min Andre? Lennart Henriksson Själavårdspastor inom kriminalvården (Häktet Malmö/Tygelsjö kva) Högskolelektor i Missionsvetenskap vid Teologiska högskolan, Stockholm Blåbärsgränd 2, Malmö Hämtat från Josef Conrad, Preface to The Nigger of Narcissus : A Tale of the Sea.New York: W. W. Norton, 1979 Min Andre - Paper vid Nordiskt NAV-möte Sida 14 av 14

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind

Xstory. vägar till kvinnlig njutning av sexualpedagogen. Kristoffer Lind Xstory Våren 2007 Xstory För två år sedan publicerade vi en nyutgåva med de bästa erotiska novellerna ur Bengt Anderbergs serie Kärlek 1 14 en serie som uppnått kultstatus, som är närmast omöjlig att få

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/GENUS TJEJBILDER - KILLBILDER Efter en kort introduktion kring Bror Hjorths skulpterade Färg & Formskylt (där kvinnan står som symbol för naturen och det vilda) delas klassen in i mindre grupper.

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET 1 Swedish Translation, Aug. 2007. EVENT TEMPLES PROJECT INTRODUCTION HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET Följande introduktion är en utskrift av en intervju med James, den visionära skaparen av

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Inledning. Född på nytt

Inledning. Född på nytt Tema: Leva med mål och mening Skapad för att bli lik Jesus Sid. 1(5) Syfte 3: Du är skapad för att bli lik Jesus Inledning Min predikan idag ska handla om den största tanke Gud någonsin tänkt för ditt

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer